Avtalsrörelsen och lönebildningen 2020 • Avtalsrörelsen AvtalsrörelsenAvtalsrörelsen ochoch lönebildningenlönebildningen 20202020 Medlingsinstitutets årsrapport MedlingsinstitutetsMedlingsinstitutets årsrapportårsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Box 1236 111 82 Stockholm www.mi.se Tel 08- 545 292 40 E-post: [email protected] Avtalsrörelsen och lönebildningen 2020 Medlingsinstitutets årsrapport ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2020 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Telefon: 08-545 292 40 Webbplats: www.mi.se Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2020 Medlingsinstitutets årsrapport Grafiskt produktionsstöd: Forma Viva, Linköping Tryck: Stibo Graphic, Helsingborg 2021 Omslagsfoton: Shutterstock ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: … att verka för en väl fungerande lönebildning. … att ansvara för medling i arbetskonflikter. … att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den tjugonde rapporten, den första publicerades i februari 2002. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. För texterna står Peter Beijron, John Ekberg, Per Ewaldsson, Anna Fransson, Petter Hällberg och Christian Kjellström. Kapitel 17 om organisations grad och kollektivavtalens utbredning har skrivits av professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet. Förord När jag tillträdde som generaldirektör för Medlingsinstitutet år 2019 ville jag inte gå emot den traditionella beskrivningen av den kommande avtals rörelsen. Den brukar nämligen samstämmigt beskrivas som den värsta någonsin – och sedan brukar det ändå gå ganska bra. I själva verket ansåg jag att avtalsrörelsen år 2020 inte var så märkvärdig. Men jag hade fel. Avtalsåret 2020 kommer gå till historien. Så länge Medlingsinstitutet har funnits – och antagligen kan vi gå tillbaka till tiden för den första medlingslagens införande 1906 – har vi aldrig haft ett så märkligt avtalsår som det vi skildrar i den här rapporten. Det pågick förhandlingar under i princip hela året – och covid-19-pandemin fanns ständigt närvarande. Den gav upphov till en ekonomisk kris och enorma skillnader mellan olika arbetsmarknadssektorer. Men pandemin ledde också till att förhandlings- arbetet behövde läggas om och digitaliseras, något de flesta skulle ha hävdat är omöjligt. Arbetsmarknadens parter hanterade denna påfrestning. De lyckades bli överens om en förlängning av avtalen med sju månader, avtal om korttidsarbete som infördes på bred front, en försäkringsöverenskommelse, ett nytt huvudavtal om trygghet och omställning och ett nytt märke för löneökningarna på 5,4 procent under en avtals- period på 29 månader. Detta märke accepterades av resten av arbetsmarknaden, trots att vissa sektorer jobbade för högtryck medan andra var i princip nedstängda. Detta skedde utan en enda konfliktdag. Om inte allt annat hade gjort detta år unikt, så gör denna nolla det. Aldrig tidigare har ett helt år förlupit utan konfliktdagar på varken central eller lokal nivå. Medlingarna har också varit färre än vad de brukar vara under en större avtalsrörelse. Parterna har under svåra förhållanden tagit ansvar för att hitta lösningar som kan accepteras av båda parter. Ibland har det behövts medlare, men för det mesta har parterna klarat detta utan varsel och extern hjälp. Det är ett styrketecken. Avtalet om trygghet och omställning var också det en milstolpe för den svenska arbets- marknadsmodellen. Det har gjorts flera tidigare försök att uppnå något liknande. Alla har gått i stöpet. Det uppseendeväckande är inte att LO misslyckades att hålla ihop. Det som är anmärkningsvärt är att Svenskt Näringsliv och PTK lyckades. Det är svårt att säga något säkert om hur detta år påverkar relationerna mellan arbetsmarknadens parter framöver. Mycket pekar emellertid på att relationerna mellan parterna i grunden har förändrats och förbättrats. Stockholm i april 2021 Irene Wennemo Generaldirektör 6 Innehåll Sammanfattning 10 1. Väl fungerande lönebildning 15 1.1 Lönebildning och ekonomisk politik 16 1.2 Den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll 17 1.3 Samordning och samverkan för en stabil lönebildning 18 1.4 Diskussion om lönebildningsmodellen 19 1.5 Påverkan på modellen 2020 20 Del 1 Avtalsrörelsen år 2020 2. Inför förhandlingarna 2020 23 2.1 Avtal som löpte ut 2020 23 2.2 Möjliga medlingsärenden 24 2.3 Avtalen prolongerades 25 2.4 Några av 2020 års avtalskrav 28 3. Förhandlingsresultat 2020 31 3.1 Sänkt ålder i ”Avtalspension SAF-LO” 31 3.2 Industrin gick före och satte märket 31 3.3 Låglönesatsning i LO-avtalen 32 3.4 Industrins avtal normerande för nivå och avtalslängd 33 3.5 Skilda tolkningar av ”märket” 35 3.6 Påverkan på normeringens spridning och innehåll 35 3.7 Avtalens utformning 36 3.8 Arbetsgrupper 38 3.9 Organisations- och avtalsförändringar 38 4. Medling, varsel och stridsåtgärder 40 4.1 Allmänt om medling 41 4.2 Tvister och medling på förbundsnivå 45 4.3 Den regionala medlingsverksamheten 55 4.4 Summering och konfliktstatistik 66 4.5 Internationell jämförelse 69 5. Kommande års förhandlingar 71 5.1 Avtalsrörelserna 2021 och 2022 71 5.2 Avtalsrörelsen år 2023 71 6. Lagstiftning och domar 72 6.1 Ny lagstiftning med mera 72 6.2 Förslag och utredningar 79 6.3 Arbetsdomstolen 86 6.4 EU-domstolen 89 7. Förhandlingar utanför avtalsrörelsen 92 7.1 Trygghet, omställning och anställningsskydd 92 7.2 Vissa frågor om avtalspension och avtalsförsäkring 100 7.3 Parternas överenskommelser om korttidsarbete 102 Del 2 Lönebildningen och samhällsekonomin 8. Internationell ekonomi under 2020 107 8.1 Handel, produktion och efterfrågan 107 8.2 Europeisk arbetsmarknad 113 8.3 Krisåtgärder 117 8.4 Prisbilden 120 8.5 Sammanfattning 122 9. Svensk ekonomi och lönebildning 2020 125 9.1 Ett unikt och svåranalyserat år 125 9.2 Sammanfattande nyckeltal 126 9.3 Resursutnyttjande och lönesamhetsomdömen 127 9.4 Arbetsmarknad 130 9.5 Löner och arbetskostnader 143 9.6 Priser, produktivitet och vinster 148 10. Sveriges konkurrenssituation 2020 155 10.1 Konkurrenskraft eller konkurrenssituation? 155 10.2 Löner och arbetskostnader 156 10.3 Relativa enhetsarbetskostnader 163 10.4 Utrikeshandel 166 10.5 BNP per invånare i Sverige och i omvärlden 169 10.6 Sammanfattning 171 Del 3 Lönestatistiken 11. Den officiella lönestatistiken 175 11.1 Konjunkturlönestatistiken 175 11.2 Lönestrukturstatistiken 178 11.3 EU-statistiken 179 12. Utfall enligt konjunkturlönestatistiken 181 12.1 Lägre löneökningstakt till följd av uppskjuten avtalsrörelse 181 12.2 Konsekvenser för statistiken 186 13. Utfall enligt lönestrukturstatistiken 189 13.1 Månadslöner år 2019 189 13.2 Individuella löneökningstakter 191 13.3 Lönespridningen år 2019 194 13.4 Källor och metoder för att mäta löneutvecklingen 198 13.5 Genomsnittslönens utveckling 200 14. EU-statistiken 204 14.1 Labour Cost Index för Sverige 204 14.2 Arbetskostnadernas nivå i Sverige och omvärlden 205 15. Löneskillnad mellan kvinnor och män 208 15.1 Ovägd löneskillnad mellan kvinnor och män 2019 208 15.2 Löneskillnad efter standardvägning 212 15.3 Arbetad tid och lön påverkar inkomsten 214 Del 4 Arbetsmarknadens struktur 16. Arbetsmarknadens organisationer 219 16.1 Arbetsgivarnas organisationer 219 16.2 De fackliga organisationerna 223 16.3 Medlemsutveckling inom fackföreningsrörelsen 224 16.4 Tillströmning till a-kassorna 229 16.5 Långsiktiga trender 230 17. Parternas organisationsgrad och kollektivavtalens utbredning 231 17.1 Kollektivavtalens täckningsgrad 232 17.2 Fack och arbetsgivare: utveckling av organisationsgraden 232 17.3 Olika utveckling av organisationsgraden 234 17.4 Andelen fackligt anslutna ur ett internationellt perspektiv 237 18. Kollektivavtalens utformning 240 18.1 Kollektivavtalens utformning 240 18.2 Kollektiv och individuell löneökning 241 18.3 Central och lokal lönebildning 242 18.4 Från generellt till individuellt 243 18.5 De sju avtalskonstruktionerna 244 18.6 Löneavtalens konstruktion och löneutfall 247 Del 5 Bilagor Bilaga 1 Urval av överenskommelser om lägsta löner i avtal 251 Bilaga 2 Beräkning av kollektivavtal och deras omfattning 254 Fördjupningar och förklaringar Lönebildningen och propositionen Sidan 16 Registrerade förhandlingsordningsavtal 31 december 2020 Sidan 43 Några nyckelbegrepp i lagstiftningsprocessen Sidan 72 Befolkningen enligt arbetskraftsundersökningarna Sidan 135 Korttidsarbete försvårar internationella jämförelser Sidan 157 Mer om konjunkturlönestatistiken Sidan 176 Statistik över utbetalda lönesummor Sidan 177 Mer om lönestrukturstatistiken Sidan 178 Statistik över arbetskostnader i nivå för olika länder Sidan 207 Ett alternativt sätt att beräkna arbetsgivarnas organisationsgrad Sidan 233 Rapporten kan laddas ned från Medlingsinstitutets webbplats www.mi.se/publikaito- ner You will find a summary in English, French and German on our website: www.mi.se/other-languages/ 10 Sammanfattning Covid-19-pandemin påverkade hela samhället under år 2020 – det gällde även avtalsrörelsen och lönebildningen. Men mitt under pandemin genom- fördes en stor avtalsrörelse, avtal tecknades om trygghet och omställning, om pensionsbestämmelser och om korttidsarbete. Den svenska ekonomin stod sig i en internationell jämförelse väl och den svenska modellen med starka och ansvarstagande arbetsmarknadsparter visade sig vara robust. Avtalsrörelsen var omfattande under året. Cirka