DOCSLIB.ORG

Medlemmar I Fackliga Organisationer Och I Arbetsgivarorganisationer Statistik Från Årsskiftet 2020/2021

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Medlemmar I Fackliga Organisationer Och I Arbetsgivarorganisationer Statistik Från Årsskiftet 2020/2021 Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Medlemmar i fackliga organisationer och i arbetsgivarorganisationer Statistik från årsskiftet 2020/2021 Cirka 70 procent av de anställda i Sverige är med i en facklig organisation, men 90 procent omfattas ändå av kollektivavtal. Det beror på att arbetsgivare som har ett kollektivavtal måste tillämpa det på sina anställda antingen de är medlemmar i ett fackförbund eller inte. Det finns omkring 115 centrala parter på den svenska arbetsmarknaden, cirka 55 arbetsgivar­ organisationer och 60 fackförbund, som tillsammans tecknar totalt omkring 700 kollektiv­ avtal om lön och allmänna anställningsvillkor. Förhandlingar om centrala kollektivavtal som gäller lön och allmänna anställningsvillkor sker främst på branschnivå mellan arbetsgivarnas organisationer och fackförbunden. Medlemmar i arbetsgivarorganisationer Svenskt Näringslivs medlemmar Antal anställda Antal företag Anställda 0 8 587 0 1–9 27 777 113 877 10–49 17 220 366 174 50–249 4 583 462 297 250–499 542 189 835 500– 508 765 600 Totalt 59 217 1 897 783 Källa: Svenskt Näringsliv Arbetsgivarorganisationer utanför Svenskt Näringsliv Organisation Antal medlemsföretag Anställda i medlemsföretagen Frisörföretagarna 4 000 4 000 Svensk Scenkonst 115 12 500 Idea 1 394 16 531 Svenska Kyrkans arbetsgivarorganisation 636 22 000 Sinf* 1 000 23 000 Fastigo 1 000 23 000 Arbetsgivaralliansen 3 254 41 000 BAO* 158 41 844 Sobona 1 100 100 000 Arbetsgivarföreningen KFO 3 962 132 416 Källa: Uppgifter från arbetsgivarorganisationerna Medlemmar i fackliga organisationer Medlingsinstitutet redovisar ”yrkesaktiva medlemmar” i fackförbunden. Det vill säga alla medlemmar utom studerandemedlemmar och pensionärer. LO-förbundens yrkesaktiva medlemmar 31 december 2020 Förbund Yrkesaktiva Förändring jämfört Ingår i samverkansorgan 31 dec 2020 med 2019 i procent eller motsvarande Svenska Kommunalarbetareförbundet 518 769 3,5 IF Metall 241 649 -0,1 Facken inom industrin Handelsanställdas förbund 129 271 5,4 Svenska Byggnadsarbetareförbundet 75 994 -5,9 6F Fackförbund i samverkan Seko, Service- och kommunikationsfacket 70 859 0,1 6F Fackförbund i samverkan Svenska Transportarbetareförbundet 48 794 0,2 GS-facket 36 954 -1,7 Facken inom industrin Hotell- och restaurangfacket 26 468 -0,4 Fastighetsanställdas Förbund 25 116 -2,1 6F Fackförbund i samverkan Livsmedelsarbetareförbundet 22 786 -0,4 Facken inom industrin Svenska Elektrikerförbundet 18 695 -0,4 6F Fackförbund i samverkan Svenska Pappersindustriarbetareförbundet 13 294 -1,5 Svenska Målareförbundet 10 721 -1,8 6F Fackförbund i samverkan Musikerförbundet 2 429 8,5 Summa 1 241 799 1,6 Källa: LO. TCO-förbundens yrkesaktiva medlemmar 31 december 2020 Förbund Yrkesaktiva Förändring jämfört Ingår i samverkansorgan 31 dec 2020 med 2019 i procent eller motsvarande Unionen 596 077 5,0 Facken inom industrin, PTK Lärarförbundet* 163 290 -2,0 OFR, PTK Vision 143 087 2,4 OFR Vårdförbundet 92 405 1,3 OFR, PTK Fackförbundet ST 67 050 2,1 OFR Finansförbundet 26 007 3,1 Polisförbundet 19 680 1,6 OFR Forena** 13 274 1,9 Svenska Journalistförbundet 10 417 -0,7 PTK Teaterförbundet 6 494 2,8 OFR, PTK Försvarsförbundet 3 033 3,6 OFR Tull-Kust 1 835 2,2 OFR Symf, Sveriges yrkesmusikerförbund 1 431 1,8 PTK Summa 1 144 080 3,0 *Inklusive Förbundet Folkhögskollärarna. ** Tidigare FTF – Facket för försäkring och Finans Källa: TCO. Sacoförbundens yrkesaktiva medlemmar 31 december 2020 Förbund Yrkesaktiva Förändring jämfört Ingår i samverkansorgan 31 dec 2020 med 2019 i procent eller motsvarande Sveriges Ingenjörer 132 037 3,6 Akademikeralliansen, Facken inom industrin, PTK, Saco-S Akavia* 100 415 3,3 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Lärarnas Riksförbund 64 574 1,2 OFR, PTK, Saco-S Akademikerförbundet SSR 59 375 4,5 OFR, PTK, Saco-S Sveriges läkarförbund 38 399 3,2 OFR, PTK, Saco-S Naturvetarna 31 458 2,0 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sveriges universitetslärare och forskare 19 329 1,3 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S SRAT 18 345 1,9 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S DIK 18 332 1,7 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Officersförbundet 14 295 1,1 OFR Fysioterapeuterna 11 064 1,0 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sveriges Arkitekter 10 138 2,5 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sveriges Psykologförbund 9 532 3,2 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sveriges Arbetsterapeuter 8 442 0,3 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sveriges Skolledarförbund 5 684 0,9 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sveriges Farmaceuter 5 668 2,3 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sveriges Tandläkarförbund 5 330 3,4 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Kyrkans Akademikerförbund 3 256 -8,4 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sjöbefälsföreningen 3 122 -1,1 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sveriges Veterinärförbund 2 479 -1,3 Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Reservofficerarna 1 365 -9,1 Summa 562 639 2,7 *Jusek och Civilekonomerna bildade den 1 januari 2020 förbundet Akavia. Källa: Saco..
Load more

Recommended publications
  • Fackföreningsrörelsens Digitala Omvandling. Att Bevara Organisationsmaterial I Den Digitala Tidsåldern
    Fackföreningsrörelsens digitala omvandling. Att bevara organisationsmaterial i den digitala tidsåldern Jenny Jansson Statsvetenskapliga institutionen RJ-finansierat infrastrukturprojekt Vad händer med material som skapats på internet? Allt fler aktiviteter sker online och det finns inget system för arkivering av dessa aktiviteter. Vårt mål är att arkivera material genererat av svenska fackföreningar på internet. Vi laddar ner och indexera svenska fackföreningars hemsidor, Facebook-gruppsidor, Twitterflöden, youtubefilmer osv. Vad gör vi som andra inte gör? - KulturArw3, Internet Archive etc. • Regelbunden nedladdning (jämna intervall) • Hamnar hos organisationernas egna arkiv • Sökfunktion - Sociala medier – finns det någon som arkiverar flöden? Varför fackföreningar? • Gammal rörelse med exceptionellt bra (pappers)arkiv • En rörelse som är lätt att identifiera Vad gör vi? Fas 1: Förarbete 1. Samla in adresser till Facebook, Twitter, Instagram, YouTube 2. Intervjuer med sociala medieansvariga på förbunden 3. Samlat in samtycke (ej klart) Fas 2: Hemsidor • Börjat nedladdning av organisationernas hemsidor • Förenklat sker detta genom tre steg: – Ett skript som laddar ned – Ett skript som kollar om det skett förändringar sedan förra nedladdningen – Ett skript för indexering Hela processen Nedladdning • NetArchiveSuite, heritrix3 – Danska KB • Hela webplatsen: en gång i månaden • Förstasidan: en gång per dag Indexering •Solr – Fulltextsökning – Indexering Gränssnitt 1: SHINE Gränssnitt 2: Wayback Machine Sammanfattning hemsidorna • Beprövad
    [Show full text]
  • Web Appendix: Data
    Working Paper 2019:12 The Institute for Futures Studies Web appendix: Data Sampling In 2012, we created a complete roster of Swedish policy professionals. To do this, we started by selecting relevant organizational types. We then identified six “habitats” for policy professionals: government offices (Regeringskansliet), parliament (Riksdagen), trade unions, other major interest organizations, think tanks, and PR firms (lobbying firms). Note that this selection does not include in-house corporate lobbyists and representatives of smaller interest groups. Although they may be considered policy professionals for all intents and purposes, their organizations were deemed either too narrow or too perip- heral to warrant inclusion. In the second step, we catalogued all organizations of these six types (see Table 1 for a complete list). We started by surveying the member associations of LO, SACO, TCO, and the Confederation of Swedish Enterprise – the three Swedish trade union federations and the main employers’ organization in the country. As for PR and lobbying firms, the trade association of the PR and communica- tions consultancy sector, PRECIS, publicly discloses its member companies.1 Last, we tracked down think tanks through extensive web searches. To ensure full coverage, we analysed participation at the Almedalen Week, an annual po- litical event which has become the most important public forum in Sweden. In 2012, close to a thousand organizations attended the Almedalen Week.2 This list of attendees served as a cross-check and revealed that no relevant organi- zation had been omitted. In the last step, we identified the policy professionals by accessing the websites of the organizations.
    [Show full text]
  • Representativeness of the European Social Partner Organisations: Education
    Representativeness of the European social partner organisations: Education Objectives of study Economic background National level of interest representation European level of interest representation Commentary References Annex: List of abbreviations This report is available in electronic format only. Wyattville Road, Loughlinstown, Dublin 18, Ireland. - Tel: (+353 1) 204 31 00 - Fax: 282 42 09 / 282 64 56 e-mail: [email protected] - website: www.eurofound.europa.eu This study sets out to provide the necessary information for establishing and assisting sectoral social dialogue in the education sector. The report has three main parts: a summary of the sector’s economic background; an analysis of the social partner organisations in all EU Member States, with special emphasis on their membership, their role in collective bargaining/employment regulation and public policy, and their national and European affiliations; and an analysis of the relevant European organisations, in particular their membership composition and their capacity to negotiate. The aim of the EIRO series of representativeness studies is to identify the relevant national and supranational social partner organisations in the field of industrial relations in selected sectors. The impetus for these studies arises from the goal of the European Commission to recognise the representative social partner organisations to be consulted under the EC Treaty provisions. Hence, this study is designed to provide the basic information required to establish and evaluate sectoral social dialogue. Objectives of study The aim of this representativeness study is to identify the relevant national and supranational associational actors – that is the trade unions and employer associations – in the field of industrial relations in the education sector, and to show how these actors relate to the sector’s European interest associations of labour and business.
    [Show full text]
  • Avtalsrörelsen Och Lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets Årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm
    Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Telefon: 08-545 292 40 Webbplats: www.mi.se Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets årsrapport Grafiskt produktionsstöd: Forma Viva, Linköping Tryck: Stibo Graphic, Helsingborg Omslagsfoton: Mark Olson, Forma Viva ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: … att verka för en väl fungerande lönebildning. … att ansvara för medling i arbetskonflikter. … att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den nittonde rapporten, den första publicerades i februari 2002. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. För texterna står John Ekberg, Per Ewaldsson, Valter Hultén, Petter Hällberg, Christian Kjellström och Irene Wennemo. Kapitel 16 om parternas organisations grad och kollektivavtalens utbredning har skrivits av professor Anders Kjellberg. Förord Under år 2019 genomfördes relativt få avtalsförhandlingar. Medlingsinstitutet tillsatte medlare i två avtalstvister: den mellan Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet och i konflikten mellan SAS och Svensk Pilotförening. De stridsåtgärder som vidtogs i samband med avtalsförhandlingar under året var uteslutande relaterade till dessa båda förhandlingar. I övrigt var året på arbetsmarknaden fredligt, även om också Sveriges Kommuner och Landsting och Vårdförbundet tog hjälp av medlare i förhandlingarna om ett nytt vårdavtal. Under hösten skedde upptakten till 2020 års stora avtalsrörelse som berör nästan tre miljo- ner arbetstagare. Svenska Kommunalarbetareförbundet och Svenska Pappersindustri- arbetareförbundet valde att ställa sig utanför LO:s samordning. Under slutet av 2019 blev det också klart att nya förhandlingar om tjänstepensionsavtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv ska genomföras. Våren 2020 kommer att karaktäriseras av ett intensivt förhandlande.
    [Show full text]
  • Naturvetarna, Ingenjörerna Och Valfrihetens Samhälle
    DANIEL Foto: Anna Lövheim LÖVHEIM DANIEL LÖVHEIM Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle En återkommande problembild i svensk utbildningspolitik efter 1950-talet är det otillräckliga intresset bland ungdomar för naturvetenskapliga och tekniska yrken. Det moderna välfärdssamhällets ständigt ökande behov av ingenjörer och naturvetare har sällan ansetts ha en betryggande motsvarighet i tillströmningen till utbildningarna. I Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle belyser Daniel Lövheim är idé- Daniel Lövheim viljan att komma till rätta med problemet. historiker och verksam Genom olika insatser har man från samhällets sida försökt som universitets lektor påverka unga att välja naturvetenskap och teknik. Läroböcker, i pedagogik vid Stock- undervisningsmetoder och studievägledning har anpassats för holms universitet. detta syfte. Satsningar har även gjorts utanför de traditionella läromiljöerna där tävlingar och verksamheter på museer och i föreningar har utformats för att sprida en slags positiv propaganda. Samtidigt har samhället i allt högre grad strävat efter att eleverna ska få göra ett självständigt val av utbildning. Den liberala demokratins självbild betonar vikten av individuell valfrihet och ansträngningarna att rekrytera ungdomar till naturvetenskap och teknik har tidvis kolliderat med dessa idéer. Lövheim visar tydligt på svårigheterna att uppfylla båda målen samtidigt. Naturvetarna, Omslag: Per Idborg ingenjörerna och Omslagsbild: Nobelpristagaren professor Hugo Theorell demonstrerar en molekyl modell valfrihetens
    [Show full text]
  • Avtalsrörelsen Och Lönebildningen 2020
    Avtalsrörelsen och lönebildningen 2020 • Avtalsrörelsen AvtalsrörelsenAvtalsrörelsen ochoch lönebildningenlönebildningen 20202020 Medlingsinstitutets årsrapport MedlingsinstitutetsMedlingsinstitutets årsrapportårsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Box 1236 111 82 Stockholm www.mi.se Tel 08- 545 292 40 E-post: [email protected] Avtalsrörelsen och lönebildningen 2020 Medlingsinstitutets årsrapport ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2020 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Telefon: 08-545 292 40 Webbplats: www.mi.se Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2020 Medlingsinstitutets årsrapport Grafiskt produktionsstöd: Forma Viva, Linköping Tryck: Stibo Graphic, Helsingborg 2021 Omslagsfoton: Shutterstock ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: … att verka för en väl fungerande lönebildning. … att ansvara för medling i arbetskonflikter. … att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den tjugonde rapporten, den första publicerades i februari 2002. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. För texterna står Peter Beijron, John Ekberg, Per Ewaldsson, Anna Fransson, Petter Hällberg och Christian Kjellström. Kapitel 17 om organisations grad och kollektivavtalens utbredning har skrivits av professor Anders Kjellberg
    [Show full text]
  • Digital Collaborative Platforms: a Challenge for Social Partners in the Nordic Model
    1 Digital collaborative platforms: A challenge for social partners in the Nordic model Annamaria Westregård * * Associate Professor and Senior Lecturer in Business Law, Department of Business Law at School of Economics and Management, Lund University, Ole Römers väg 6, SE 223 00 Lund, Sweden, [email protected] NJCL 2018/1 89 1. ABSTRACT ............................................................................................... 90 2. INTRODUCTION ..................................................................................... 90 3. ONLINE COLLABORATIVE PLATFORMS AND UMBRELLA COMPANIES ................................................................................................................. 93 4. EMPLOYEE OR SELF-EMPLOYED ......................................................... 95 4.1. INTRODUCTION .......................................................................... 95 4.2. THEORY OF DISPOSITIVE FACTS ............................................... 96 4.3. EVIDENTIARY FACTS IN LABOUR LAW ..................................... 97 4.4. EVIDENTIARY FACTS IN TAX LAW ............................................ 98 4.5. THE CONCEPT OF EMPLOYMENT IN A DIGITAL ECONOMY 100 5. WORK AND EMPLOYMENT PROTECTION ......................................... 101 6. COLLECTIVE AGREEMENTS FOR CROWDWORKERS ........................ 104 6.1. INTRODUCTION ........................................................................ 104 6.2. THE PARTIES ............................................................................. 104
    [Show full text]
  • ANNUAL Report
    Annual report TORVILD AAKVAAG BJARNE AAMODT OLAV AARNA LARS-ERIC AARO TEODOR AASTRUP KENT ABBÅS ENNO ABEL EGIL ABRAHAMSEN JONAS ABRAHAMSSON ERIK AGERMAN GUNNAR AGFORS CARLOS AUGUSTO LIRA AGUIAR CHRISTOPHER AHLBERG INGA-BRITT AHLENIUS LENNART AHLGREN GÖRAN AHLSTRÖM KRISTER AHLSTRÖM KRISTINA AHLSTRÖM ESKO AHO MATTI ALAHUHTA HORST ALBACH ANN-CHRISTINE ALBERTSSON PER-ÅKE ALBERTSSON EVA-LENA ALBIHN MARCUS ALDÉN UNO ALFREDEEN HENRIK ALFREDSSON BERT ALLARD THOMAS ALLARD STURE ALLÉN GUNNAR ALMGREN ANDREAS ALSÉN KRISTINA ALSÉR OLLE ALSHOLM LEO ALTING JAVIER ALVAREZ VARA JOHNNY ALVARSSON LOUIS AMÉEN JOAKIM AMORIM PIA ANDERBERG ARNE ANDERSSON BENGT ANDERSSON BERTIL ANDERSSON BJÖRN ANDERSSON BRITT-INGER ANDERSSON CURT ANDERSSON EVERT ANDERSSON GÖRAN ANDERSSON INGER ANDERSSON INGVAR ANDERSSON JOHAN ANDERSSON LARS ANDERSSON MATS ANDERSSON MATS ANDERSSON PATRIK ANDERSSON ROLAND ANDERSSON ROLF ANDERSSON RUNE ANDERSSON SIV ANDERSSON SVEN-ERIK ANDERSSON SÖREN ANDERSSON THOMAS ANDERSSON TOMAS ANDERSSON ÅKE E ANDERSSON ROBERT ANDREEN PETER ANDREKSON CARL-GUSTAF ANDRÉN SVEN G ANDRÉN INGEGERD ANNERGREN KARIN ANNERWALL PARÖ MARKUS ANTONIETTI ULLA ANTONSSON JEANETTE ANTTILA MARIA ANVRET MASAHIKO AOKI KARIN APELMAN GUNILLA ARHÉN ANTTI ARJAS JOHN ARMSTRONG CHRISTEL ARMSTRONG-DARVIK SIGNHILD ARNEGÅRD-HANSEN ROAR ARNTZEN BERTIL ARONSSON LARS AROSENIUS FREDRIK ARP GÖRAN ARVIDSSON OLOF ARWIDI MICHAEL ASHBY LEIF ASP OLA ASPLUND PETER AUGUSTSSON JÖRGEN AXELSSON ANNA AXELSSON WÅLLBERG SVEN AXSÄTER ROLF BACK LARS BACKSELL SIGVARD BAHRKE CLAES BANKVALL DEAN BANNON SERGIO
    [Show full text]
  • Ladda Ned Förhandlingar
    NATION ALEKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 1969 STOCKHOLM HAGLUND & ERICSON BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG Stockholm 1970 HAGLUND & ERICSON BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG Ansvarig utgivare: Civilek. Lars Wohlin Nationalekonomiska föreningens styrelse utgöres för 1968 av bankdirektör Rune Höglund, ordförande professor Assar Lindbeck, vice ordförande, generaldirektör Bertil Ols­ son, agr. lic. Clas-Erik Odhner, fil. dr Erik Höök, docent Karl-Olof Faxen, laborator Odd Gulbrandsen samt direktör Stig Svensson. Meddelande rörande Nationalekonomiska föreningen torde sändas till föreningens sekreterare Civilek. Lars Woh­ lin. Föreningens postadress: Box 16067, Stockholm 16. För• eningens postgiro: 5 78 65. Medlemskap i Nationalekonomiska föreningen vinnes genom inval vid föreningssammanträde. Förslag till inval mottages av sekreteraren. Medlemsavgiften är kronor 20 per år. Den berättigar till kallelse till sammanträdena och erhållande av förhandlingarna. Prenumerationsavgiften för förhandlingarna är kronor 15 per år. Medlemm~r och prenumeranter erhåller dessutom ut­ k0111mande nummer i serien Wickselllectures. INNEHALL Sammantradet den 14 januari OverHiggningsamne: ARETS STATSVERKSPROPOSITION. Inledningsforedrag av finansminister Gunnar Strang 1 Anforanden av professor Erik Dahmen (12, 25), ekon.lic. Carl-Johan Bouveng (14) , direktor Helge Berglund (18, 24), finansminister Gunnar Strang (19, 26), direktor Tore Sellberg (22), ekon.dr Lars Nabseth (24). Sammantradet den 27 februari OverHiggningsamne: NORDEK - PROBLEM OCH FORUTSXTTNINGAR. Inledningsforedrag
    [Show full text]
  • Collective Bargaining in Europe: Towards an Endgame Volume III
    European Trade Union Institute Bd du Roi Albert II, 5 1210 Brussels Belgium +32 (0)2 224 04 70 [email protected] www.etui.org Collective bargaining in Europe: towards an endgame Volume III Edited by Collective bargaining in Europe: Torsten Müller, Kurt Vandaele and Jeremy Waddington towards an endgame This book is one of four volumes that chart the development of collective bargaining since the year 2000 in the 28 EU Member States. Although collective bargaining is an integral part Volume III of the European social model, it does not sit easy with the dominant political and economic discourse in the EU. Advocates of the neoliberal policy agenda view collective bargaining III Volume — and trade unions as ‘rigidities’ in the labour market that restrict economic growth and impair entrepreneurship. Declaring their intention to achieve greater labour market flexibility Edited by and improve competitiveness, policymakers at national and European level have sought to Torsten Müller, Kurt Vandaele and Jeremy Waddington decentralise collective bargaining in order to limit its regulatory capacity. Clearly, collective bargaining systems are under pressure. These four volumes document how the institutions of collective bargaining have been removed, fundamentally altered or markedly narrowed in scope in all 28 EU Member States. However, there are also positive examples to be found. Some collective bargaining systems have proven more resilient than in Europe bargaining Collective Waddington and Jeremy Vandaele Kurt Müller, by Torsten Edited others in maintaining multi-employer bargaining arrangements. Based on the evidence presented in the country-focused chapters, the key policy issue addressed in this book is how the reduction of the importance of collective bargaining as a tool to jointly regulate the employment relationship can be reversed.
    [Show full text]
  • PROTOKOLL Innehållsförteckning Dagordningens Punkt 1 – Kongressens Öppning Förbundsordförande Anders Ferbes Hälsningsanförande
    PROTOKOLL Innehållsförteckning Dagordningens punkt 1 – Kongressens öppning Förbundsordförande Anders Ferbes hälsningsanförande ......................7 Parentation ...............................................................................................8 Förbundsordförandens tal .....................................................................11 Dagordningens punkt 2 – Rapport från fullmaktsgransknings- kommittén Fullmaktsgranskningskommitténs rapport .........................................17 Beslut ......................................................................................................18 Dagordningens punkt 3 – Upprop Beslut ......................................................................................................19 Dagordningens punkt 4 – Beslut om dagordning Beslut ......................................................................................................33 Förbundsstyrelsens förslag till dagordning ..........................................34 Dagordningens punkt 5 – Beslut om arbetsordning Beslut ......................................................................................................36 Förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning .....................................36 Dagordningens punkt 6 – Val av kongressens funktionärer a) ordförande ..........................................................................................39 b) sekreterare .........................................................................................39 c) kongressberedning .............................................................................39
    [Show full text]
  • Anders Kjellberg Professor I Sociologi, Lunds Universitet Tel
    Den svenska modellen 2020 - en presentation Kjellberg, Anders 2021 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Kjellberg, A. (2021). Den svenska modellen 2020 - en presentation. Därför var 2020 ett historiskt år för facken, Stockholm, Sverige. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal – en presentation* Webbinarium 29 april 2021 (uppdaterad 2/6 2021) Därför var 2020 ett historiskt år för facken Seminariet kan ses i Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=oBvj8flS92I&t=11s * Har utvidgats väsentligt efter webbinariet Anders Kjellberg professor i sociologi, Lunds universitet tel.
    [Show full text]