Naturvetarna, Ingenjörerna Och Valfrihetens Samhälle
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
DANIEL Foto: Anna Lövheim LÖVHEIM DANIEL LÖVHEIM Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle En återkommande problembild i svensk utbildningspolitik efter 1950-talet är det otillräckliga intresset bland ungdomar för naturvetenskapliga och tekniska yrken. Det moderna välfärdssamhällets ständigt ökande behov av ingenjörer och naturvetare har sällan ansetts ha en betryggande motsvarighet i tillströmningen till utbildningarna. I Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle belyser Daniel Lövheim är idé- Daniel Lövheim viljan att komma till rätta med problemet. historiker och verksam Genom olika insatser har man från samhällets sida försökt som universitets lektor påverka unga att välja naturvetenskap och teknik. Läroböcker, i pedagogik vid Stock- undervisningsmetoder och studievägledning har anpassats för holms universitet. detta syfte. Satsningar har även gjorts utanför de traditionella läromiljöerna där tävlingar och verksamheter på museer och i föreningar har utformats för att sprida en slags positiv propaganda. Samtidigt har samhället i allt högre grad strävat efter att eleverna ska få göra ett självständigt val av utbildning. Den liberala demokratins självbild betonar vikten av individuell valfrihet och ansträngningarna att rekrytera ungdomar till naturvetenskap och teknik har tidvis kolliderat med dessa idéer. Lövheim visar tydligt på svårigheterna att uppfylla båda målen samtidigt. Naturvetarna, Omslag: Per Idborg ingenjörerna och Omslagsbild: Nobelpristagaren professor Hugo Theorell demonstrerar en molekyl modell valfrihetens samhälle för deltagare vid Berzelius- dagarna på Tekniska museet 1956. ISBN 978-91-88168-27-6 (Foto: okänd/Pressens Bild/ Rekrytering till teknik och naturvetenskap Tekniska museet) under svensk efterkrigstid Nordic Academic Press 9 789188 168276 Box 1206 221 05 Lund www.nordicacademicpress.com www.nordicacademicpress.com Nordic Academic Press Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid Daniel Lövheim nordic academic press checkpoint Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid Daniel Lövheim nordic academic press checkpoint Nordic Academic Press Box 1206 221 05 Lund www.nordicacademicpress.com Kopiering eller annat mångfaldigande av denna inlaga för annat än personligt bruk kräver förlagets särskilda tillstånd. © Nordic Academic Press och Daniel Lövheim 2016 Denna bok är en utgåva från Nordic Academic Press Checkpoint – en serie för böcker som genomgått peer review enligt specifika riktlinjer. Den är samtidigt utgiven inom Kriterium, ett konsortium som sakkunniggranskar svensk vetenskaplig litteratur. Samtliga böcker utgivna inom Kriterium finns tillgängliga open access via hemsidan www.kriterium.se. Sättning: Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström Omslag: Per Idborg Omslagsbild: Nobelpristagaren professor Hugo Theorell demonstrerar en molekylmodell för deltagare vid Berzeliusdagarna på Tekniska museet 1956. (Foto: okänd/Pressens Bild/Tekniska museet) Tryck: ScandBook AB, Falun 2016 ISBN 978-91-88168-27-6 (tryck) ISBN 978-91-88168-73-3 (epdf) ISSN 2002–2131 (vol. 7) Innehåll Förord 9 1. Inledning 11 Rekryteringspolitik som studieobjekt 11 Naturvetenskapernas utbildningshistoria 13 Att styra genom individens autonomi 15 Utgångspunkter, material och disposition 19 2. Framväxten av ett nytt samhällsproblem 23 Frågan om positiv propaganda 23 Vetenskapspolitiken och kalla kriget 25 En europeisk investering 27 Utbildningens ekonomisering 29 ”Så kallad ’science policy’” 32 En svensk behovsbild formas 33 Tidiga rekryteringspraktiker bortom staten 37 Ord, siffror och byggnader 40 Det nya utbildningssystemets visualitet 47 Vetenskapspolitiken och den trolösa ungdomen 51 Valfrihetens samhälle och det liberala styrets rationalitet 55 3. N-gruppen och ”naturvetarkrisen” 61 Viljan att veta 61 N-gruppens arbete 64 Naturvetenskapernas didaktik 67 Att (åter)införa den experimentella traditionen 71 Rekryterande läromedel i naturvetenskap 74 Att öppna laboratoriet – flickor, fysik och den frånvarande ”hemkänslan” 81 Vägledning till ett fritt val 89 TEK-NA-projektet, responsibilisering och det möjligas gränser 93 Att bryta en elitutbildning 98 Olympiader, uppfinnare och unga forskare 100 Miljödebatten skapar nya utrymmen 105 Fysiska möten med naturvetenskap och teknik 107 ”Naturvetarkrisen” – problembildens ökade offentlighet 110 ”En påstådd brist” 112 Oberoendet av prognoser 116 4. Tekniken, jämställdheten och fritiden 119 En ny behovsbild 119 Ingenjörsyrket som jämställdhetsprojekt 121 Kvinnorna, tekniken och egenmakten 125 ”Ställ upp för din dotter” – med familjen som grund för självstyre 128 Teknikrekryteringen och självstyrets offentlighet 131 Science center-rörelsen mellan fritid och yrkesval 136 Deltagandets didaktik, deltagandets politik 140 Teknik- och naturvetenskapscentra i Sverige 142 Unga Forskare rekryterar yngre 152 Publika relationer 156 Utökade sammanhang och ambitioner 159 5. Rekryteringspolitik vid 1900-talets slut 161 Nya projekt – gamla berättelser 161 Det naturvetenskapligt-tekniska basåret 164 Frigörande utbildningar 168 Valfrihet, vetenskap och rekryteringspolitikens etik 170 Ett problem med särskilt svenska förtecken 173 Omförhandlingen av nationella självbilder 175 ”Antalet studerande i dessa ämnen är ändå otillräckligt” 181 Rekryteringspolitik bortom nationalstaten 182 Naturvetenskap och skolungdom som transnationellt värde 185 6. Positiv eller problematisk propaganda? 189 Att gå den breda linjen 189 Säkra siffror? 195 Rekryteringspolitikens historielöshet 198 Noter 201 Källor och litteratur 235 Bildkällor 257 Personregister 259 ”By sending their children in ever growing numbers into higher education and by turning them towards the scientific disciplines more than in the past, the common people have demonstrated that they are conscious of the new world towards we are turning.”1 Philip H. Coombs i Policy Conference on Economic Growth and Investment in Edu- cation, 1961. Till Alice och Oscar Förord Med denna bok sluts en cirkel som påbörjades redan under mina år som doktorand i Uppsala. Ett komplex av frågeställningar och intressen fick då lämnas utanför avhandlingen – till viss del beroende på tidsbrist men också för att jag vid den tidpunkten hade svårt att helt formulera och hantera det studieobjekt som till sist resulterade i föreliggande studie. Idag är jag glad för att jag väntade och lät en del insikter växa fram över tid. Arbetet har pågått under många år. Ibland har det känts som ett oöver- stigligt projekt att lyckas sätta den slutgiltiga punkten och dra den sista slutsatsen. Ett antal aktiviteter har ibland blivit uppskjutna till följd av det utdragna skrivandet – tentabedömning, trädgårdsarbete och innebandy- matcher med barnen. Nu frigörs mer tid för detta, helst i omvänd ordning. Boken har tillkommit genom ett forskningsprojekt – Skolan och den publika (natur)vetenskapen 1945–2000 – finansierat av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Dess huvudsakliga delar är växelvis skrivna i Campus Norrköpings bibliotek och vid arbetsplatsen ute på Frescati, Stockholms universitet. Mindre partier har tillkommit i Uppsala och Madison, Wisconsin. Ekonomiskt stöd för tryckning har lämnats av Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Längmanska kulturfon- den, Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare, Sven och Dagmar Saléns Stiftelse samt Åke Wibergs Stiftelse. Det har blivit flera arkivbesök under perioden – Kungliga biblioteket, TAM-arkiv, Tekniska museet, Riksarkivet, Kemistsamfundet och rege- ringskansliet för att nämna några. Ofta har det varit inspirerande platser, vid några tillfällen mer krävande och otillgängliga miljöer. Jag har dock alltid mötts av en fantastiskt hjälpsam och kunnig personal. Ett stort och kollektivt tack riktar jag därför till alla de anställda jag mött på dessa platser som bistått mig med framtagandet av material och bilder. Det är många som bidragit med konstruktiv kritik på de olika texter och tankar som till sist färdigställts i boken. Det är omöjligt att nämna alla. Tack till seminariedeltagare vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala 9 naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle universitet och doktorandseminariet för Science Education, Department of Curriculum & Instruction, University of Madison-Wisconsin. Tack också till deltagare vid konferenser i utbildningshistoria och vetenskapshistoria, 2012 respektive 2013, båda i Umeå. Några personer förtjänar ett särskilt omnämnande då de vid mer än ett tillfälle kommenterat innehållet i olika textpartier och utkast – John Rudolph, Staffan Bergwik, Magnus Hultén och Shamal Kaveh. En sär- deles stor insats har gjorts av professor emeritus Ulla Riis som läst hela manuskriptet och kommenterat med en kombination av stor noggrannhet och unik sakkunskap. Tack också till de anonyma granskare som läst och kommenterat texten på ett utförligt sätt med en stor mängd förslag på förbättringar och tydliggöranden. Eventuella fel är givetvis mina egna. Annika Olsson på Nordic Academic Press har varit min stadiga klip- pa i textens väg till bok. Tack också till övriga på förlaget för hjälp med bilder och redigering. Ett avslutande tack går till min tålmodiga och underbara familj – Anna, Alice och Oscar. Daniel Lövheim Norrköping, hösten 2016. 10 kapitel 1 Inledning Rekryteringspolitik