DOCSLIB.ORG

Innehåll IF Metall Kräver Att Regeringen Agerar Mot Varselvågen

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Innehåll IF Metall Kräver Att Regeringen Agerar Mot Varselvågen Från: FRÅN OFR - Facklig Omvärld [[email protected]] Skickat: den 30 november 2012 15:27 Till: Karin Lundmark Ämne: Facklig omvärld Kan du inte läsa nyhetsbrevet eller vill ha det i text­format ­ klicka här Facklig omvärld sammanfattar nyheter från den fackliga sfären och skickas ut var tredje vecka eller oftare. Nyhetsbrevet riktar sig till förbundsledningar och får spridas fritt. 11 / 2012 Innehåll • IF Metall kräver att regeringen agerar mot varselvågen • Omställningsförhandlingar pågår i december • Facken inom industrins avtalsplattform antagen av samtliga • LOs avtalsplattform inför avtalsrörelsen • På tok för höga krav anser arbetsgivarna • Medlare utsedda i lärarförhandlingar • PSIs världskongress i Durban med svenskt engagemang • Samtalsklimatet allt tystare på Arbetsförmedlingen • I korthet IF Metall kräver att regeringen agerar mot varselvågen IF Metalls avtalsråd kräver att regeringen agerar mot den varselvåg som nu pågår. Det får inte skötas på samma sätt som 2009 då varslen sköt i höjden. Bland annat kräver avtalsrådet: * Inför ett utbildningsstöd "100­lappen" * Akivera Arbetsförmedlingen * Höj ersättningen till de arbetslösa IF Metall i Luleå godkände i måndags ett avtal med SSAB som innebär att arbetstiden sänks till 80 procent och lönen till 90 procent. Avtalet gäller mellan 1 december och 26 maj men kan sägas upp i förtid om konjunkturen vänder uppåt. IF Metall på SSAB i Oxelösund följer inte exemplen i Borlänge och Luleå utan säger nej till att gå med på minskad arbetstid och sänkt lön. Företaget ska nu fundera på andra sätt att spara pengar och då kan det bli ytterligare varsel. Arbetet Åtgärdspaketet SAS­anställdas nya villkor Omställningsförhandlingar pågår i december Avsikten var att förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv skulle gå i mål i månadsskiftet. Enligt Kollega är senaste nytt att man troligtvis kommer att sätta ut nya förhandlingsdatum under december i syfte att bli färdiga före årsskiftet. Inte bara SAS­affären har kommit emellan, dessutom har dialogen med de statliga motparterna inte gått lika fort som man hoppades från början, säger PTKs kommunikationschef Jonas Mellqvist till Kollega. Kollega Facken inom industrins avtalsplattform antagen av samtliga I dag, den 30 november, antog samtliga förbund inom Industriavtalet (IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, Livs och GS) avtalskraven inför avtalsrörelsen 2013. Kraven innebär bland annat löneökningar på 2,8 procent. Om löneavtalet innehåller regler om en minsta/lägsta löneökning ska den uppgå till 430 kronor per månad. Utgångspunkten för avtalskraven är ett ett­årigt avtal. Nu fortsätter förhandlings­ delegationerna inom varje avtalsområde att utarbeta mer detaljerade avtalskrav som ska överlämnas till arbetsgivarna den 19 december. Facken inom industrins webbplats LOs avtalsplattform inför avtalsrörelsen En enig LO­styrelse har antagit representantskapets krav inför avtalsrörelsen 2013. De gemensamma kraven innebär löneökningar med 2,8 procent för alla som tjänar 25 000 kronor och mer. Alla som tjänar mindre än 25 000 kronor ska få löneökning med minst 700 kronor per år. Lägstalönerna ska också höjas med minst 700 kronor i månaden. Också ett försäkringspaket och ett föräldrapenningtillägg finns med i avtalskraven. Senast den 5 december ska de olika förbundsstyrelserna godkänna avtalsplattformen. LOs webbplats På tok för höga krav anser arbetsgivarna LOs och Facken inom industrins utgångsbud inför nästa avtalsrörelse är på tok för höga, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen. Den nivån och konstruktionen skulle få allvarliga konsekvenser. En annan knäckfråga är nivån på lägstalönerna, något som Teknikföretagen avvisar. Höga minimilöner för enkla arbeten spär på den höga arbetslösheten bland unga och försvårar integrationen av nyanlända, anser Weihe. Vd för nybildade Industriarbetsgivarna, Per Hidesten, är enligt Svenskt Näringslivs webbplats djupt bekymrad över fackens lönekrav. ­ För att främja industrins konkurrenskraft måste vi ha lägre avtal än de 2,6 procent vi har enligt gällande avtal, menar Hidesten. Han anser också att LOs låglönesatsning inte avspeglar industrins förutsättningar och är därför inte förenligt med Industriavtalet. I Industriarbetsgivarna ingår Skogsindustrierna (arbetsgivardelen), Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, Gruvornas Arbetsgivareförbund samt SVEMEK. Svenskt Näringsliv: Höga lönekrav slår mot sysselsättningen Industrins avtalsgeneral risar lönekrav Medlare utsedda i lärarförhandlingar Medlingsinstitutet har utsett Hans Svensson och Leif Ohlson att medla i kollektivavtals­förhandlingarna mellan Lärarnas samverkansråd och Kommunala Företagens Samorganisation (KFS). "Utbildningsavtalet" löpte ut den 31 mars 2012. Förhandlingar har pågått sedan februari. Så länge medling pågår gäller det gamla avtalet. Källa: Medlingsinstitutets webbplats PSIs världskongress i Durban med svenskt engagemang Den fackliga samarbetsorganisationen PSI (Public Services International), en global federation som företräder 20 miljoner medlemmar, har sin världskongress i Sydafrika den 27 ­ 30 november. Kongressen har fokus på den ekonomiska krisen och dess konsekvenser. Tillväxt kräver trygghet Fyra svenska fackförbundsordföranden; Annika Strandhäll (Vision), Britta Lejon (Fackförbundet ST), Annelie Nordström (Kommunal) och Heike Erkers (Akademikerförbundet SSR) som närvarar på kongressen föreslår i en artikel på Dagens Industri ­ med anledning av att den ekonomiska krisen ofta tvingat offentliganställda betala priset för finanskrisen med lönesänkningar och massuppsägningar ­ fem åtgärder för ett hållbart arbetsliv. * Reformera arbetslöshetsförsäkringen * Skydda individen vid uppsägning * Stoppa missbruket av visstidsjobb * Satsa på utbildning och kompetensutveckling * Nolltolerans mot diskriminering och trakasserier Debatt: Tillväxt kräver trygghet Otrygga anställningar ökar diskrimineringen I en debattartikel på SvD skriver ordförandena i Sveriges sex största fackförbund, däribland Annika Strandhäll (Vision), Britta Lejon (Fackförbundet ST) och Heike Erkers (Akademikerförbundet SSR), att det blir allt vanligare med otrygga anställningar för människor som kommer hit från andra länder för att arbeta. Ordförandena åker till kongressen för att där i en gemensam resolution verka för bättre arbetsvillkor för migrerande arbetskraft. Otrygga anställningar ökar diskrimineringen Samtalsklimaten allt tystare på Arbetsförmedlingen Fackförbundet ST har genomfört en arbetsmiljöundersökning bland medlemmarna inom Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att 44 procent av medarbetarna och 26 procent av cheferna inte vågar säga vad de tycker om verksamheten. Undersökningen En tyst myndighet har nu presenterats för Arbetsförmedlingens ledning. Fackförbundet ST vill att myndigheten börjar leva efter den värdegrund som är beslutad 2010, att ledningen tar tillvara medarbetarnas erfarenhet och kompetens samt att de tar ett helhetsgrepp kring prioriteringar och uppdrag. Fackförbundet STs pressmeddelande En tyst myndighet I korthet * Stefan Jutterdal är ny ordförande i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) fr.o.m. 1 januari 2013. Han efterträder Anna Hertting. * LSRs kongress har fattat beslutet att under kommande mandatperiod föreslå ett nytt namn på förbundet, Fysioterapeut. * Annika Strandhäll, Visions ordförande, är vald till vice ordförande i NOFS (Nordens offentliganställdas fackliga samorganisation). * Ivar de la Cruz är ny ordförande för Naturvetarna. * Sveriges Farmacevtförbund har bytt namn till Sveriges Farmacevter. * Jens Jacobsson är ny förbundsdirektör för Civilekonomerna. * Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson har valts till ny ordförande för Arbetsgivarverket. Dan Eliason ersätter Göran Tunhammar som under året gått i pension. Prenumerera | Avprenumerera | Vidarebefodra OFRs hemsida | 070­782 93 77 | Redaktör: Karin Lundmark OFR är en uppdragsstyrd förhandlings­ och serviceorganisation för fjorton fackliga organisationer med medlemmar inom offentlig sektor. Tillsammans representerar medlemsförbunden drygt 555 000 medlemmar. Inom OFR samråder och samarbetar förbunden i gemensamma frågor samtidigt som de behåller en stark självständighet..
Load more

Recommended publications
  • Fackföreningsrörelsens Digitala Omvandling. Att Bevara Organisationsmaterial I Den Digitala Tidsåldern
    Fackföreningsrörelsens digitala omvandling. Att bevara organisationsmaterial i den digitala tidsåldern Jenny Jansson Statsvetenskapliga institutionen RJ-finansierat infrastrukturprojekt Vad händer med material som skapats på internet? Allt fler aktiviteter sker online och det finns inget system för arkivering av dessa aktiviteter. Vårt mål är att arkivera material genererat av svenska fackföreningar på internet. Vi laddar ner och indexera svenska fackföreningars hemsidor, Facebook-gruppsidor, Twitterflöden, youtubefilmer osv. Vad gör vi som andra inte gör? - KulturArw3, Internet Archive etc. • Regelbunden nedladdning (jämna intervall) • Hamnar hos organisationernas egna arkiv • Sökfunktion - Sociala medier – finns det någon som arkiverar flöden? Varför fackföreningar? • Gammal rörelse med exceptionellt bra (pappers)arkiv • En rörelse som är lätt att identifiera Vad gör vi? Fas 1: Förarbete 1. Samla in adresser till Facebook, Twitter, Instagram, YouTube 2. Intervjuer med sociala medieansvariga på förbunden 3. Samlat in samtycke (ej klart) Fas 2: Hemsidor • Börjat nedladdning av organisationernas hemsidor • Förenklat sker detta genom tre steg: – Ett skript som laddar ned – Ett skript som kollar om det skett förändringar sedan förra nedladdningen – Ett skript för indexering Hela processen Nedladdning • NetArchiveSuite, heritrix3 – Danska KB • Hela webplatsen: en gång i månaden • Förstasidan: en gång per dag Indexering •Solr – Fulltextsökning – Indexering Gränssnitt 1: SHINE Gränssnitt 2: Wayback Machine Sammanfattning hemsidorna • Beprövad
    [Show full text]
  • Web Appendix: Data
    Working Paper 2019:12 The Institute for Futures Studies Web appendix: Data Sampling In 2012, we created a complete roster of Swedish policy professionals. To do this, we started by selecting relevant organizational types. We then identified six “habitats” for policy professionals: government offices (Regeringskansliet), parliament (Riksdagen), trade unions, other major interest organizations, think tanks, and PR firms (lobbying firms). Note that this selection does not include in-house corporate lobbyists and representatives of smaller interest groups. Although they may be considered policy professionals for all intents and purposes, their organizations were deemed either too narrow or too perip- heral to warrant inclusion. In the second step, we catalogued all organizations of these six types (see Table 1 for a complete list). We started by surveying the member associations of LO, SACO, TCO, and the Confederation of Swedish Enterprise – the three Swedish trade union federations and the main employers’ organization in the country. As for PR and lobbying firms, the trade association of the PR and communica- tions consultancy sector, PRECIS, publicly discloses its member companies.1 Last, we tracked down think tanks through extensive web searches. To ensure full coverage, we analysed participation at the Almedalen Week, an annual po- litical event which has become the most important public forum in Sweden. In 2012, close to a thousand organizations attended the Almedalen Week.2 This list of attendees served as a cross-check and revealed that no relevant organi- zation had been omitted. In the last step, we identified the policy professionals by accessing the websites of the organizations.
    [Show full text]
  • Naturvetarna, Ingenjörerna Och Valfrihetens Samhälle
    DANIEL Foto: Anna Lövheim LÖVHEIM DANIEL LÖVHEIM Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle En återkommande problembild i svensk utbildningspolitik efter 1950-talet är det otillräckliga intresset bland ungdomar för naturvetenskapliga och tekniska yrken. Det moderna välfärdssamhällets ständigt ökande behov av ingenjörer och naturvetare har sällan ansetts ha en betryggande motsvarighet i tillströmningen till utbildningarna. I Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle belyser Daniel Lövheim är idé- Daniel Lövheim viljan att komma till rätta med problemet. historiker och verksam Genom olika insatser har man från samhällets sida försökt som universitets lektor påverka unga att välja naturvetenskap och teknik. Läroböcker, i pedagogik vid Stock- undervisningsmetoder och studievägledning har anpassats för holms universitet. detta syfte. Satsningar har även gjorts utanför de traditionella läromiljöerna där tävlingar och verksamheter på museer och i föreningar har utformats för att sprida en slags positiv propaganda. Samtidigt har samhället i allt högre grad strävat efter att eleverna ska få göra ett självständigt val av utbildning. Den liberala demokratins självbild betonar vikten av individuell valfrihet och ansträngningarna att rekrytera ungdomar till naturvetenskap och teknik har tidvis kolliderat med dessa idéer. Lövheim visar tydligt på svårigheterna att uppfylla båda målen samtidigt. Naturvetarna, Omslag: Per Idborg ingenjörerna och Omslagsbild: Nobelpristagaren professor Hugo Theorell demonstrerar en molekyl modell valfrihetens
    [Show full text]
  • Digital Collaborative Platforms: a Challenge for Social Partners in the Nordic Model
    1 Digital collaborative platforms: A challenge for social partners in the Nordic model Annamaria Westregård * * Associate Professor and Senior Lecturer in Business Law, Department of Business Law at School of Economics and Management, Lund University, Ole Römers väg 6, SE 223 00 Lund, Sweden, [email protected] NJCL 2018/1 89 1. ABSTRACT ............................................................................................... 90 2. INTRODUCTION ..................................................................................... 90 3. ONLINE COLLABORATIVE PLATFORMS AND UMBRELLA COMPANIES ................................................................................................................. 93 4. EMPLOYEE OR SELF-EMPLOYED ......................................................... 95 4.1. INTRODUCTION .......................................................................... 95 4.2. THEORY OF DISPOSITIVE FACTS ............................................... 96 4.3. EVIDENTIARY FACTS IN LABOUR LAW ..................................... 97 4.4. EVIDENTIARY FACTS IN TAX LAW ............................................ 98 4.5. THE CONCEPT OF EMPLOYMENT IN A DIGITAL ECONOMY 100 5. WORK AND EMPLOYMENT PROTECTION ......................................... 101 6. COLLECTIVE AGREEMENTS FOR CROWDWORKERS ........................ 104 6.1. INTRODUCTION ........................................................................ 104 6.2. THE PARTIES ............................................................................. 104
    [Show full text]
  • ANNUAL Report
    Annual report TORVILD AAKVAAG BJARNE AAMODT OLAV AARNA LARS-ERIC AARO TEODOR AASTRUP KENT ABBÅS ENNO ABEL EGIL ABRAHAMSEN JONAS ABRAHAMSSON ERIK AGERMAN GUNNAR AGFORS CARLOS AUGUSTO LIRA AGUIAR CHRISTOPHER AHLBERG INGA-BRITT AHLENIUS LENNART AHLGREN GÖRAN AHLSTRÖM KRISTER AHLSTRÖM KRISTINA AHLSTRÖM ESKO AHO MATTI ALAHUHTA HORST ALBACH ANN-CHRISTINE ALBERTSSON PER-ÅKE ALBERTSSON EVA-LENA ALBIHN MARCUS ALDÉN UNO ALFREDEEN HENRIK ALFREDSSON BERT ALLARD THOMAS ALLARD STURE ALLÉN GUNNAR ALMGREN ANDREAS ALSÉN KRISTINA ALSÉR OLLE ALSHOLM LEO ALTING JAVIER ALVAREZ VARA JOHNNY ALVARSSON LOUIS AMÉEN JOAKIM AMORIM PIA ANDERBERG ARNE ANDERSSON BENGT ANDERSSON BERTIL ANDERSSON BJÖRN ANDERSSON BRITT-INGER ANDERSSON CURT ANDERSSON EVERT ANDERSSON GÖRAN ANDERSSON INGER ANDERSSON INGVAR ANDERSSON JOHAN ANDERSSON LARS ANDERSSON MATS ANDERSSON MATS ANDERSSON PATRIK ANDERSSON ROLAND ANDERSSON ROLF ANDERSSON RUNE ANDERSSON SIV ANDERSSON SVEN-ERIK ANDERSSON SÖREN ANDERSSON THOMAS ANDERSSON TOMAS ANDERSSON ÅKE E ANDERSSON ROBERT ANDREEN PETER ANDREKSON CARL-GUSTAF ANDRÉN SVEN G ANDRÉN INGEGERD ANNERGREN KARIN ANNERWALL PARÖ MARKUS ANTONIETTI ULLA ANTONSSON JEANETTE ANTTILA MARIA ANVRET MASAHIKO AOKI KARIN APELMAN GUNILLA ARHÉN ANTTI ARJAS JOHN ARMSTRONG CHRISTEL ARMSTRONG-DARVIK SIGNHILD ARNEGÅRD-HANSEN ROAR ARNTZEN BERTIL ARONSSON LARS AROSENIUS FREDRIK ARP GÖRAN ARVIDSSON OLOF ARWIDI MICHAEL ASHBY LEIF ASP OLA ASPLUND PETER AUGUSTSSON JÖRGEN AXELSSON ANNA AXELSSON WÅLLBERG SVEN AXSÄTER ROLF BACK LARS BACKSELL SIGVARD BAHRKE CLAES BANKVALL DEAN BANNON SERGIO
    [Show full text]
  • Ladda Ned Förhandlingar
    NATION ALEKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 1969 STOCKHOLM HAGLUND & ERICSON BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG Stockholm 1970 HAGLUND & ERICSON BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG Ansvarig utgivare: Civilek. Lars Wohlin Nationalekonomiska föreningens styrelse utgöres för 1968 av bankdirektör Rune Höglund, ordförande professor Assar Lindbeck, vice ordförande, generaldirektör Bertil Ols­ son, agr. lic. Clas-Erik Odhner, fil. dr Erik Höök, docent Karl-Olof Faxen, laborator Odd Gulbrandsen samt direktör Stig Svensson. Meddelande rörande Nationalekonomiska föreningen torde sändas till föreningens sekreterare Civilek. Lars Woh­ lin. Föreningens postadress: Box 16067, Stockholm 16. För• eningens postgiro: 5 78 65. Medlemskap i Nationalekonomiska föreningen vinnes genom inval vid föreningssammanträde. Förslag till inval mottages av sekreteraren. Medlemsavgiften är kronor 20 per år. Den berättigar till kallelse till sammanträdena och erhållande av förhandlingarna. Prenumerationsavgiften för förhandlingarna är kronor 15 per år. Medlemm~r och prenumeranter erhåller dessutom ut­ k0111mande nummer i serien Wickselllectures. INNEHALL Sammantradet den 14 januari OverHiggningsamne: ARETS STATSVERKSPROPOSITION. Inledningsforedrag av finansminister Gunnar Strang 1 Anforanden av professor Erik Dahmen (12, 25), ekon.lic. Carl-Johan Bouveng (14) , direktor Helge Berglund (18, 24), finansminister Gunnar Strang (19, 26), direktor Tore Sellberg (22), ekon.dr Lars Nabseth (24). Sammantradet den 27 februari OverHiggningsamne: NORDEK - PROBLEM OCH FORUTSXTTNINGAR. Inledningsforedrag
    [Show full text]
  • Industrial Relations in Europe 2010 Report
    EN EN EN EUROPEAN COMMISSION Brussels, 03.03.2011 SEC(2011) 292 final COMMISSION STAFF WORKING PAPER Industrial Relations in Europe 2010 EN 1 EN Table of Contents Executive summary................................................................................................................... 3 Chapter 1: Variations and trends in European industrial relations in the 21st century’s first decade....................................................................................................... 17 Chapter 2: The crisis: challenges and social partner perspectives .......................................... 68 Chapter 3: Negotiating the crisis: social partner responses................................................... 109 Chapter 4: Wage flexibilisation and the minimum wage...................................................... 168 Chapter 5: Industrial relations and the transition to a low-carbon economy ........................ 196 Chapter 6: European social dialogue developments 2008–10 .............................................. 228 Chapter 7: Review of European legislation 2008–10............................................................ 269 EN 2 EN Executive summary The Industrial Relations in Europe 2010 report reviews trends and developments in the collective relationships between workers, employers and their respective representatives over the past two years. It is the sixth such report by the European Commission and builds on the 2008 edition. As the period under review coincided with the onset and spread of the worst economic
    [Show full text]
  • PROTOKOLL Innehållsförteckning Dagordningens Punkt 1 – Kongressens Öppning Förbundsordförande Anders Ferbes Hälsningsanförande
    PROTOKOLL Innehållsförteckning Dagordningens punkt 1 – Kongressens öppning Förbundsordförande Anders Ferbes hälsningsanförande ......................7 Parentation ...............................................................................................8 Förbundsordförandens tal .....................................................................11 Dagordningens punkt 2 – Rapport från fullmaktsgransknings- kommittén Fullmaktsgranskningskommitténs rapport .........................................17 Beslut ......................................................................................................18 Dagordningens punkt 3 – Upprop Beslut ......................................................................................................19 Dagordningens punkt 4 – Beslut om dagordning Beslut ......................................................................................................33 Förbundsstyrelsens förslag till dagordning ..........................................34 Dagordningens punkt 5 – Beslut om arbetsordning Beslut ......................................................................................................36 Förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning .....................................36 Dagordningens punkt 6 – Val av kongressens funktionärer a) ordförande ..........................................................................................39 b) sekreterare .........................................................................................39 c) kongressberedning .............................................................................39
    [Show full text]
  • ANN BERGMAN/SOCIALT / INTERVJU MED NORA ARBETE BATESON – VÅLD / OCH MAKTSPEL GENUS I SKOLAN Nio – Fem Nr 1 2017 1 Nr 1 2017
    NR 1 20162017 NÅGONTEMA: INFO HÄR? NÅGON TIDENINFO & ARBETS-HÄR? NÅGONLIVET INFO HÄR? FRÅN HOSPITALSLÄKARESÄKERHETSPOLISENS TILL PSYKIATRIKER/ UPPKOMST FRAMTIDEN/ EN FRAMSYNT I BACKSPEGELN EKONOMORDFÖRANDE/NORDISMENS HISTORIA TCO OCH /INTERVJUINTERNATIONALISMEN MED ANN BERGMAN/SOCIALT / INTERVJU MED NORA ARBETE BATESON – VÅLD / OCH MAKTSPEL GENUS I SKOLAN Nio – Fem Nr 1 2017 1 Nr 1 2017 NI –FEM TIDSKRIFT OM ARBETSLIV & PROFESSION är en tidskrift som ges ut av TAM-Arkiv och utkommer 2–3 ggr/år 2 Nio – Fem Nr 1 2017 Innehåll Nr 1 2017 5 Ledare 6 Intervju med Ann Bergman 11 Från hospitalsläkare till psykiatriker 14 Arkeologers drömmar om Grekland 17 Framtiden i backspegeln 20 Nordismens historia 28 Datoriseringen och facket 32 Bildsidor 34 Socialt arbete – våld och genus 37 Till minne av Thomas Brante 38 Gerda Höjer-priset 40 Recensioner Skribenter i Nio–Fem Nr 1 2017 Helena Ek/Ingrid Berg/Ann Bergman/Leif Jacobsson/Lars Håkansson/Helén Olsson Omslagsbild: Kvinna vid hålkortsmaskin. Bild från 1960-talet. Foto: Allan Myrman. är en tidskrift som ges ut av TAM-Arkiv och utkommer 2–3 ggr/år Nio – Fem Nr 1 2017 3 Nio – Fem är en tidskrift som ges ut av TAM-Arkiv NI –FEM och som tidigare hette TAM-Revy. TIDSKRIFT OM ARBETSLIV & PROFESSION Tidskriften innehåller artiklar om tjänstemanna- Ansvarig utgivare och akademikerrörelsernas historia och nutid, Lars-Erik Hansen olika yrkesgrupper och arbetslivets förändring, [email protected] rapporter och forskning, aktuellt på TAM-Arkiv och lyfter fram källmaterial ur arkiven. Redaktör Leif Jacobsson Tidskriften utkommer 2–3 ggr/år. [email protected] Layout Karin Didring [email protected] Grafisk form Melissa Rydquist Illustratörer Maria Jonsson, Ulf Lundkvist Omslag Kvinna vid hålkortsmaskin.
    [Show full text]
  • SWEDEN Case Study on IF Metall
    National Report SWEDEN Case Study on IF Metall Conducted by Jan Johansson, Lena Abrahamsson LTU Luleå University of Technology SUNI (Smart Unions for New Industry) is a project co-funded by the European Commission, DG Employment, Social Affairs and Inclusion, budget heading VP/2017/002 (Grant Agreement VP/2017/0426), Information and training measures for workers’ representatives COORDINATOR FIM-CISL – Federazione Italiana Metalmeccanici-CISL Rome, Italy CO-APPLICANTS RUB – Ruhr-Universität Bochum Bochum, Germany ADAPT – Associazione per gli studi Internazionali e Comparati sul Diritto del Lavoro e sulle Relazioni Industriali Modena, Italy LTU – Luleå University of Technology Luleå, Sweden IF Metall – Industrifacket Metall Stockolm, Sweden UDIMA – Universidad a Distancia de Madrid Madrid, Spain UGT-FICA – Federación de Industria, Construcción y Agro de la Union General de Trabajadores Madrid, Spain SCIENTIFIC COORDINATOR Paolo Tomassetti – ADAPT Senior researcher This document was produced with the financial support of the European Union. The viewpoints expressed herein reflect the opinion of the authors and, therefore, do not represent, under no circumstance, the official position of the European Commission, which is not responsible for any use that may be made of the information this document contains Index Executive summary ................................................................................................ 6 Introduction ...........................................................................................................
    [Show full text]
  • CCWS Working Paper No. 2014-83 Privatizing Unemployment Protection
    CCWS Working paper no. 2014-83 Privatizing unemployment protection ‐ The rise of private unemployment insurance in Denmark and Sweden Peter Rasmussen MSc with distinction in Comparative Public Policy, University of Edinburgh, and MSc Cum Laude in Comparative welfare studies and labour market relations, Aalborg Universi- ty. Updated version - September 2013 Centre for Comparative Welfare Studies (CCWS) Department of Political Science Aalborg University www.ccws.dk Centre for Comparative Welfare Studies Working Paper Editor: Per H. Jensen E-mail: [email protected] www.ccws.dk Working papers may be ordered from: Inge Merete Ejsing-Duun Fibigerstræde 1 9220 Aalborg Ø E-mail: [email protected] Tlf: (+45) 99 40 82 18 Fax: (+45) 98 15 53 46 Layout: Connie Krogager Aalborg 2014 ISBN: 978-87-92174-63-5 ISSN: 1398-3024-2014-83 Acknowledgements: I am grateful to Jørgen Goul Andersen for his support and encouragements during my time as a student at both Aalborg University and University of Edinburgh. A list of people deserves credit for their contributions. Professor Anders Kjellberg provid- ed me contact details on relevant persons in SACO, TCO and LO. Ken Bjerregaard (TCO), Anders Edward (SACO) and Magnus Furbring (LO) supplied me with membership data from their respective organisations and took time to clarify my many questions while I was trying to get my ahead around the Swedish case. Björn Frimodig (SACO Salusansvar), Mathilda Widell (Bliwa) Patrick Nygren (Unionen Inkomstförsäkring) and Håkan Svärd- man (Folksam) provided annual reports and data. Verner Sand Kirk and Michel Klos (AK- Samvirke), Caspar Holm Andersen (HK Kommunal) and former colleagues at the Danish Ministry of Employment supplied me with information and guided me to relevant sources on the Danish case.
    [Show full text]
  • Collective Bargaining Under the Industry Norm Kjellberg, Anders
    Sweden: collective bargaining under the industry norm Kjellberg, Anders Published in: Collective bargaining in Europe: towards an endgame 2019 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Kjellberg, A. (2019). Sweden: collective bargaining under the industry norm. In T. Müller, K. Vandaele, & J. Waddington (Eds.), Collective bargaining in Europe: towards an endgame (Vol. 3, pp. 583-603). ETUI (European Trade Union Institute), Bruxelles. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Chapter 28 Sweden: collective bargaining under the industry norm Anders Kjellberg Sweden is a small market economy, with ten million inhabitants, dominated by large export-oriented transnational companies.
    [Show full text]