ANN BERGMAN/SOCIALT / INTERVJU MED NORA ARBETE BATESON – VÅLD / OCH MAKTSPEL GENUS I SKOLAN Nio – Fem Nr 1 2017 1 Nr 1 2017

NR 1 20162017

NÅGONTEMA: INFO HÄR? NÅGON TIDENINFO & ARBETS-HÄR? NÅGONLIVET INFO HÄR?

FRÅN HOSPITALSLÄKARESÄKERHETSPOLISENS TILL PSYKIATRIKER/ UPPKOMST FRAMTIDEN/ EN FRAMSYNT I BACKSPEGELN EKONOMORDFÖRANDE/NORDISMENS HISTORIA TCO OCH /INTERVJUINTERNATIONALISMEN MED ANN BERGMAN/SOCIALT / INTERVJU MED NORA ARBETE BATESON – VÅLD / OCH MAKTSPEL GENUS I SKOLAN Nio – Fem Nr 1 2017 1 Nr 1 2017

NI –FEM TIDSKRIFT OM ARBETSLIV & PROFESSION är en tidskrift som ges ut av TAM-Arkiv och utkommer 2–3 ggr/år 2 Nio – Fem Nr 1 2017 Innehåll Nr 1 2017

5 Ledare 6 Intervju med Ann Bergman 11 Från hospitalsläkare till psykiatriker 14 Arkeologers drömmar om Grekland 17 Framtiden i backspegeln 20 Nordismens historia 28 Datoriseringen och facket 32 Bildsidor 34 Socialt arbete – våld och genus 37 Till minne av Thomas Brante 38 Gerda Höjer-priset 40 Recensioner

Skribenter i Nio–Fem Nr 1 2017 Helena Ek/Ingrid Berg/Ann Bergman/Leif Jacobsson/Lars Håkansson/Helén Olsson

Omslagsbild: Kvinna vid hålkortsmaskin. Bild från 1960-talet. Foto: Allan Myrman.

är en tidskrift som ges ut av TAM-Arkiv och utkommer 2–3 ggr/år Nio – Fem Nr 1 2017 3 Nio – Fem är en tidskrift som ges ut av TAM-Arkiv NI –FEM och som tidigare hette TAM-Revy. TIDSKRIFT OM ARBETSLIV & PROFESSION Tidskriften innehåller artiklar om tjänstemanna- Ansvarig utgivare och akademikerrörelsernas historia och nutid, Lars-Erik Hansen olika yrkesgrupper och arbetslivets förändring, [email protected] rapporter och forskning, aktuellt på TAM-Arkiv och lyfter fram källmaterial ur arkiven. Redaktör Leif Jacobsson Tidskriften utkommer 2–3 ggr/år. [email protected]

Layout Karin Didring [email protected]

Grafisk form Melissa Rydquist

Illustratörer Maria Jonsson, Ulf Lundkvist

Omslag Kvinna vid hålkortsmaskin. Foto Allan Myrman.

Tryck Östertälje tryckeri

ISSN 2001-9688

TAM-ARKIVS MEDLEMMAR

Akademikerförbundet SSR Saco-förbundet Trafik och Järnväg Civilekonomerna Sjöbefälsföreningen Offentliganställda (SBFO) DIK Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet (SLF) Fackförbundet ST Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL) Finansförbundet Svenska Läkaresällskapet FTF – Facket för försäkring och finans Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Sveriges Ingenjörer Förhandlings- och samverkansrådet (PTK) Sveriges Skolledarförbund Försvarsförbundet Sveriges Tandläkarförbund Journalistförbundet Sveriges Universitetslärarförbund (SULF) Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) Teaterförbundet (TF) Lotsförbundet Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Läkarförbundet Tull-Kust Lärarförbundet Unionen Lärarnas Riksförbund (LR) Vision Naturvetarna Vårdförbundet Nordiska finansanställdas union (NFU) Yrkesföreningen Miljö och Hälsa (YMH) Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) SRAT Polisförbundet

4 Nio – Fem Nr 1 2017 LEDARE

Tiden och arbetslivet

Sjuk på resa endast mina drömmar färdas på en förtorkad hed et blev den japanske zenbuddhistiske poeten Bashos sia om framtiden. De flesta av oss har erfarenhet av att det sista haiku. Enligt zens uppfattning är det väsentligt inte blev som vi tänkt oss. Det sagda gäller också samhälls- Datt leva i och acceptera nuet oavsett livssituation. utvecklingen i stort. Vår nya forskningsrådsordförande Ann Men tiden handlar också om våra föreställningar om det för- Bergman lyfter fram en expertgrupps antaganden om fram- flutna och framtiden. Och tiden är något som har betydelse tiden från år 1969. Många märkliga förutsägelser utlovas! för vårt arbetsliv. Och så hamnar vi återigen i det förflutna. Två texter Temat för detta nummer av Nio-Fem är just ”tiden och ar- handlar om professioners utveckling under 1800-talets se- betslivet”. Är TAM-Arkiv endast en institution för dem som nare hälft. Idéhistorikern Helena Ek dyker ner i praktiken är intresserade av det förflutna? Hittills har arkivet kanske varit hos hospitalsläkare i Vadstena under tiden kring mitten av mest känt bland historiker. Men vår nya forskningsrådsord- 1800-talet. Psykiatrin hade då inte hunnit etablera sig på förande, professorn i arbetsvetenskap Ann Bergman, hävdar allvar i Sverige. Men inspirerade av kontinentala kollegor i detta nummer av Nio-Fem att samtidsforskare borde ha minst utformade läkarna i Vadstena ändå en praktik för att be- lika mycket glädje av våra dokument. Nutidsforskaren kan – i handla sina psykiskt sjuka patienter. Sedan beskriver Ing- vårt arkivmaterial – få en referens genom att se bakåt. Även rid Berg, fil.dr. i arkeologi, tidiga arkeologers drömmar om om det inte är själva förändringen de vill studera. Inte minst det klassiska Grekland. Från 1870-talet och framåt växte arkivets yrkesminnesinsamlingar kan vara intressanta. Det vi- arkeologin fram som en profession. På samma sätt som sar Helén Olsson, fil.dr. i hälsovetenskap, i sitt bidrag. Att jäm- andra vetenskaper hade ämnet anspråk på objektivitet. föra socialsekreterares arbete med våld mot kvinnor förr och Men med dagens glasögon påsatta kan vi se att arkeologin, nu kan ge nya insikter om det samtida arbetslivet. precis som andra vetenskaper, har varit ett barn av sin tid. Är digitaliseringen av arbetslivet på gott eller ont? Da- Jag tycker att detta nummer av Nio-Fem på ett intresse- toriseringen är en fråga som engagerat fackliga organisa- väckande sätt belyser Bashos tema om nuet. Men det speg- tioner under flera årtionden visar ekonomhistorikern Lars lar också våra drömmar om framtiden och det fjärran för- Håkansson. Men de fackliga organisationerna har varit flutna. Professionerna och deras förändring. Tack alla som kluvna. LO, TCO och Saco har kommit till olika slutsatser bidragit. Trevlig läsning! och diskussionerna har varit många. leif jacobsson Det nordiska samarbetet resulterade efter andra världs- Redaktör kriget i en gemensam arbetsmarknad. Idag finns det ofta stor samsyn mellan de nordiska länderna. Men hur har samarbetet uppstått? I en längre artikel visas hur tanken på nordisk samhörighet växt fram under loppet av flera hundra år. Framtiden är ett ämne som i alla tider har fascinerat oss människor. Tidigare har spåmän och spågummor försökt förutsäga det som komma skall. Idag är det i hög grad s.k. futurologer och andra vetenskapliga utövare som diskuterar hur framtiden kan komma att gestalta sig. Det är svårt att

Nio – Fem Nr 1 2017 5 PORTRÄTTET

6 Nio – Fem Nr 1 2017 Ann Bergman – ny forskningsrådsordförande

Vem är Ann Bergman? Hon är PROFESSOR i arbetsvetenskap och TAM-Arkivs nya forskningsrådsordförande. Arkivet har sedan länge haft ett FORSKNINGSRÅD knutet till sig för att främja forskningen om sitt historiska material. text Leif Jacobsson TAM-Arkiv foto Tommy Andersson

Efter hennes föredragning om TAM-Arkivs MATERIAL blev reaktionen ett unisont ”WOW”!

Nio – Fem Nr 1 2017 7 ORDFÖRANDE ANN BERGMAN Efter mötet träffar jag Ann Bergman. Tankar- na fortsätter att dröja över min nyfunne väns frågor om betydelsen av historisk kunskap och forskning. Vad tror hon som nyvald forsk- ningsrådsordförande om TAM-Arkivs forsk- ningspotential? Forskningspotentialen är oerhört stor! utbrister hon. Ann konstaterar att arkivet tidigare främst har varit känt för historiker. Och varit mer okänt för den stora gruppen av samtidsforskare som hon själv tillhör. Men inte långt innan vårt sammanträffande har hon rkivansvariga från TAM-Arkivs medlemsför- fått inblick i arkivmaterialet. Det har gjort Abund träffas med jämna mellanrum i institu- henne entusiastisk: tionens sammanträdesrum för att få informa- – Nu när jag fått en liten hum om vad ni tion. En dag i november är det åter dags för faktiskt har för material blir jag nästan vild! ett medlemsmöte. Bland mötesdeltagarna Det är en skatt ni sitter på som många arbets- upptäcker jag denna gång professorn i arbets- livsforskare i Sverige hittills inte känt till. vetenskap – Ann Bergman. Hon har nyligen Ann har nu fört den nya informationen utsetts till TAM-Arkivs nya forskningsrådsord- vidare till forskarkollegorna vid Karlstads förande. Idag ska hon hålla ett anförande om universitet. Efter hennes föredragning om sin forskning. TAM-Arkivs material blev reaktionen ett uni- Under pausen talar jag med en repre- sont ”Wow”! Vad är det som gjort henne så sentant från Akademikerförbundet SSR. upprymd? Främst är det de många yrkesmin- Mannen berättar att han häpnat då en av nesinsamlingar som finns hos TAM-Arkiv. Det föredragshållarna talat om hur lite resurser handlar både om böcker där medlemmar av som TCO och Saco centralt och deras med- olika yrkesgrupper berättar om minnen från lemsorganisationer satsar på forskning om sitt arbetsliv och om opublicerade intervjuer. sin egen historia. Vill man nu glömma sitt På TAM finns också, som komplement, foto- förflutna? Jag berättar för honom att situ- grafier och filmer som illustrerar hur arbetsli- ationen varit mycket annorlunda då vet har tett sig förr i tiden. Jag berättar för honom TAM startades på 1980-talet. Då – Jag har läst några arbetsminnen från en att situationen varit MYCKET annorlunda då TAM startades satsades det verkligen på historisk viss yrkesgrupp. Jag och en kollega tänker att på 1980-talet. forskning. Även skolklasser och just den gruppen ska vi titta vidare på. Det är enskilda medlemmar, intresserade otroligt värdefullt och man får liksom en dju- av sin yrkesgrupps historia, besökte pare förståelse, säger hon. TAM på den tiden. Mannen reagerar. Som Som ett konkret exempel nämner hon ett enskild medlem hävdar han att det är nöd- arbetsminne från en socialsekreterare som vändigt att satsa på att lyfta fram fackets och blivit oense med sin chef. Där berättas att ar- dess yrkesgruppers historia. Nu ska han tala betstagaren och arbetsgivaren inte tyckte lika med sitt eget förbund för att söka få en för- i en specifik fråga. Då reste sig arbetstagaren ändring till stånd. helt enkelt upp och gick därifrån. Anns fors-

8 Nio – Fem Nr 1 2017 karkollega – som också varit socialsekretera- vara forskningsrådets ordförande? Tillsam- re – berättade då att ”så där kan man inte mans med TAM-Arkiv är det tänkt att hon göra idag”. En möjlig tolkning är att socialse- ska arbeta med ett projekt om arbetsmiljön. kreterarna i ett tidigare historiskt skede varit Temat är digitaliseringens inverkan på arbets- starkare i sin profession. De hade mer makt miljön både historiskt och i nutiden. Digitali- över sin arbetssituation helt enkelt. På den ti- seringen har förändrat situationen för arbets- den var det den professionelle som dikterade tagarna. Det har bl.a. inneburit att makt och Något som villkoren. Genom att studera ett sånt här ar- inflytandefrågorna i arbetslivet kommit att kommit att betsminne kan man se på samtiden med lite påverkas. kallas ”det andra ögon. Jämförelsen kan få arbetslivs- Digitaliseringen får också konsekvenser för GRÄNSLÖSA forskaren att tänka ett varv till. Historien kan organiseringen av arbetslivet, berättar Ann. ge samtidsforskaren helt nya insikter även Det handlar om var och hur arbetet utförs. arbetslivet”. Det om det inte är förändringen i sig man stu- Något som kommit att kallas ”det gränslö- PÅVERKAR derar. När hon talar om förändring gör hon sa arbetslivet”. Det påverkar olika typer av olika typer av ett streck i luften med sitt pekfinger för att yrken som blir präglade av digitaliseringen. yrken som blir illustrera tidens gång. Sedan är det intressant att se vilka som utfor- präglade av Varför började hon forska om arbetslivet? mar den här tekniken och vad som är syftet digitaliseringen. Hon berättar att hon kommer från allt annat med förändringarna. Vad är argumenten, än akademiska uppväxtförhållanden: vad är det som ligger till grund för att man – Ja, det kan man lugnt säga! utbrister hon. gör som man gör? Framöver ska represen- Och sedan skrattar hon gott. tanter för TAM-Arkiv och arbetslivsforskar- Hon växte upp i Hälsingland med sin mam- na från Karlstads universitet konkretisera ma och bror. Efter grundskolan gick hon två- sina planer i ett samverkande projekt. Om årig social linje på gymnasiet. ”Högre utbild- allt går enligt ritningarna ska forskarna dels ning” på universitet fanns sedan inte på kartan. gå in på det historiska materialet från insti- Istället började hon jobba inom alla möjliga tutionen, dels samla in ett samtida intervju- branscher både i Sverige och utomlands. Hon material som referens. På det sättet ska man tyckte om att resa och upptäcka världen. Blev granska nuläget med hjälp av det förflutna. lite av en nomad. Men efter tio år började hon Ann är övertygad om att deras forskning läsa på Komvux. Efter studentexamen bestäm- kommer att leda till väsentliga slutsatser om de hon sig sedan för att läsa linjen för personal- hur arbetslivet fungerar. och arbetslivsfrågor. Det var en högskoleutbild- Är du själv med i något fack? frågar jag ning vid dåvarande Högskolan i Karlstad. Hon henne. Hon har alltid varit fackligt ansluten, blev sedan doktorand i sociologi vid Göteborgs säger hon. Idag är hon med i SULF efter- universitet innan hon flyttade tillbaka till Karl- som hon är universitetslärare. Men framför stad. Hennes doktorsavhandling kom att hand- allt har hon samarbetat med facken genom la om könssegregering inom arbetslivet. Sedan forskningssamarbeten och föreläsningar. har hon fortsatt sin forskning om arbetslivet, mäns och kvinnors arbetsvillkor samt ägnat sig UNIVERSITET SOM ARBETSMILJÖ åt framtidsstudier. Hur ser hennes egen arbetsmiljö på universitetet ut? Ann upplever sin egen arbetsmiljö PROJEKT OM ARBETSMILJÖN som förhållandevis god. Arbetet är roligt och Vad ska Ann göra på TAM-Arkiv, förutom att stimulerande. Samtidigt har arbetskraven ökat

Nio – Fem Nr 1 2017 9 och arbetsuppgifterna blivit fler. Den ökade kontrollen och styrningen av det akademiska arbetet idag, med betoning på management, har i många fall gjort det akademiska arbetet svårare att utföra. Det handlar allt mer om pengar och allt mindre om bildning och arbetsvetenskap. Inom hennes eget ämne arbetsvetenskapen finns ett stort nätverk som samarbetar. Hon förespråkar mer sam- Hon närmast arbete på universitetet och mer samarbete personifierar den SVENSKA modellens betoning på samarbete och sam- förstånd.

mellan fackliga organisationer. Mitt intryck är att Ann är en mjuk person. Hon närmast personifierar den svenska modellens -beto ning på samarbete och samförstånd. Universitetsvärlden förändras på gott och ont, säger hon. Förändring kan ju vara något positivt också. Till det positiva hör att det kommit in fler människor med en annan bakgrund och fler kvinnor. Det kan vara något gott att arbetsplatser ge- nomlyses. Just när vi samtalar om ar- betsmiljön hörs plötsligt ett bullrande ljud utanför fönstret. Jag spanar upp mot himlen. Det är ett flygplan som är på väg att landa vid det näraliggande Bromma flygplats …

Foto: Andreas Lindahl

10 Nio – Fem Nr 1 2017 Från hospitalsläkare till psykiatriker ”Endast med en blick, en mine ELLER NÅGRA ORD uttrycker han ofta sitt bifall eller missnöje, och tyckes helt och hållet härigenom beherska sina patienter. Också synes patienterna ÄLSKA HONOM såsom en far, och tyckas göra allt bemödande för att förwärfva sig en vänlig blick eller några vänliga och uppmuntrande ord.”

text Helena Ek

å skriver Ludvig Magnus BOT OCH TRÖST Hjertstedt, assisterande hos- I Falret ser Hjertstedt idealbilden av den gode läkaren, pitalsläkare i Vadstena, i en enligt tidens synsätt. Med vänlighet har fransmannen för- reseberättelse från 1845. värvat patienternas respekt, till och med deras kärlek, och Han befinner sig på det de söker aktivt hans gillande. Inom 1800-talets teoretiska berömda Salpêtrière-sjuk- psykiatri framhölls den psykosociala behandlingen, moral huset i Paris, och föremålet treatment, som både den mest humana och effektiva me- för hans beundran är över- toden. Hospitalsmiljön ansågs vara kurativ i sig; där skulle läkaren Jean-Pierre Falret, den sjuke återfå sinnesredan i en omgivning som präglades pionjär inom psykiatrin. av ordning, lugn och renlighet. Idealbilden av hospitalets Hjertstedt är 35 år, med- verksamhet har stora likheter med tidens borgerliga famil- icine doktor, och ska snart jeideal. Den välvilja och fasthet som utmärkte den gode ta över tjänsten som överläkare i Vadstena. Han har ingen fadern, skulle även prägla hospitalsläkarens relation med Sspecialistutbildning i psykiatri, någon sådan finns ännu inte sina patienter. År 1847 skriver läkaren och medicinalrådet i Sverige. Hans resa har bekostats av Sundhetskollegium, Carl-Ulrik Sondén att ”hospitalet bör vara ett slags uppfost- med syftet att lära av sinnessjukvården i Europa och föreslå ringsanstalt, där läkaren är förste läraren”. Vården var allt- förbättringar i det svenska hospitalsväsendet. Sverige ligger så inte bara medicinsk, utan även moraliskt instruerande. efter i utvecklingen har man kommit fram till; här finns vid När Hjertstedt tillträdde tjänsten som hospitalsläkare 1800-talets mitt bara nio institutioner särskilt avsedda för sin- i Vadstena år 1849 bosatte han sig i hospitalets läkarbo- nessjuka, så kallade Centralhospital. Alla förestås de av all- stad, i mitten av hospitalsområdet. I sin reseberättelse hade mänläkare som Hjertstedt själv, och hans resa kan ses som han framhållit vikten av att ha en läkare boende helt nära ett slags vidareutbildning i sinnessjukvård. hospitalet, som på de främsta engelska och franska insti- Foto: Andreas Lindahl

Nio – Fem Nr 1 2017 11 tutionerna. På detta sätt var läkaren ständigt närvarande De strikta dagliga RUTINERNA och hade uppsikt över personal och patienter. Personalen tog det mesta av patienternas tid i vid Vadstena bestod av ett trettiotal personer; en biträ- anspråk, och även på sin FRITID dande läkare, en syssloman, sköterskor och skötare, som uppmuntrades de till aktivitet. alla lydde under överläkaren. Hjertstedt hade ansvaret för intagningar och utskrivningar, samt för intagningshand- den som känsloutbrott, våldsamhet och onani förhindrades lingar och journaler. Han förväntades besöka hospitalets med hjälp av fysiska tvångsmedel eller lugnande medicin. 300 patienter dagligen, och behandling, både medicinsk ”Nyttig sysselsättning” var en av de viktigaste behand- och med tvångsmedel, fick bara ske enligt hans ordination. lingsmetoderna och alla patienter som kunde måste Arkivmaterialet från Vadstena visar dock att verkligheten arbeta. Männen högg ved och arbetade i trädgården, såg annorlunda ut – det är tveksamt om Hjertstedt gick och verkstäder för snickeri och skomakeri upprättades. rond varje dag, och journalerna är av mycket varierande Kvinnliga patienter utförde dagliga sysslor som städning kvalitet – men även att arbetsbördan måste ha varit stor. och tvätt, samt tillverkade de kläder som användes inom Liksom sin föregångare behöll han även tjänsten som kur- hospitalet. De som ansågs kunna ta till sig Guds ord för- husläkare i Vadstena under hela sin karriär. väntades delta i gudstjänst varje söndag i hospitalets ka- Hospitalsläkarna trodde att sinnessjukdom kunde or- pell. De strikta dagliga rutinerna tog det mesta av patien- sakas av osedligt leverne, dålig uppfostran och otyglade ternas tid i anspråk, och även på sin fritid uppmuntrades passioner, därför bestod behandlingen av att odla – och de till aktivitet. I Vadstena fanns ett bibliotek och diverse i vissa fall tvinga patienten till – självbehärskning, arbet- sällskapsspel som patienterna uppmanades att använda, samhet, och sedlighet. Hospitalsmiljön skulle vara fri från likaså ansågs promenader utomhus vara stärkande. Inspi- alla skadliga influenser; här fanns ingen möjlighet till fyl- rerad av utländska hospital skaffade Hjertstedt ett piano, leri, lathet, eller dåligt sällskap och hälsovådliga beteen- och planerade att bygga en kägelbana i hospitalsparken (här satte dock hospitalets direktion stopp – det ansågs för dyrt). Aktiviteterna syftade till att distrahera det sjuka sin- net, förhindra grubblerier, och istället ge patienterna positiva och stärkande upplevelser.

MAKT OCH DISCIPLINERING Den tidiga sinnessjukvården kontrollerade patientens kropp, tid, uppförande, och tankar. Den har ofta beskrivits som en disciplinerande och normskapande verksamhet; det som ansågs sjukt var motsatsen till det som kännetecknade inte bara en frisk, men också god, nyttig och anständig människa. Som den främste tjänstemannen på hospitalet hade läkaren en betydande makt; det var han som tog emot vid inskriv- ningen och ställde diagnos, ordinerade behandling, och utdelade straff och belöningar. I det inledande citatet be- skrivs Falrets blick som värderande och kontrollerande, det medel med vilket han behärskar sina patienter. I journal- materialet från Hjertstedts egen praktik blir det tydligt hur han bedömer inte bara patienternas symptom, utan även

Ludvig Magnus Hjertstedt. Ur boken: ”600 år i Vadstena: Vad- deras karaktär och beteende. Om den melankoliska Maria stenas historia från äldsta tider till år 2000.” N, intagen 1870, skriver han: ”Slampig och wårdslös i hög

12 Nio – Fem Nr 1 2017 Vadstena ”gamla” hospital. Bild: Östergötlands museum.

grad, och kan ej förmås till det ringaste arbete. En mycket anhöriga adresseras till den ”högt ärevördige herr doktorn”, besvärlig patient.” och Hjertstedt belönas med Nordstjerne- och Vasaordnar- Från tiden kring sekelskiftet 1900 finns många berät- na för sitt arbete i samhällets tjänst. Vadstena blev central- telser från före detta patienter där läkarna utmålas som hospital 1826, men psykiatrin i Sverige tar ytterligare någon maktfullkomliga, okunniga och grymma. Samtidigt upp- tid på sig att etableras. Hospitalet sågs som förutsättningen fattade 1800-talsläkarna sig själva som både ämbetsmän och grunden för en psykiatrisk verksamhet. och filantroper. Man talar om de sjuka som ”olycklige”, När Hjertstedt avlider år 1878 har Sverige fått sin första ”eländige”, och ser den växande hospitalsvården som professur i psykiatri, den innehas av Wilhelm Öhrström på tecken på människokärlek – underförstått är läkaren den Konradsberg. främste företrädaren, han som ägnar sina dagar, ja hela Trots de medicinska framsteg som gjorts sedan 1800-talets sitt liv, åt de sinnessjuka. 1800-talets första hälft är den pe- slut är de utmaningar som hospitalsläkarna stod inför kan- riod där omsorgen om sinnessjuka blir ett yrke och Hjert- ske inte helt främmande för dagens psykiatriker. Hjertstedts stedts föregångare i Vadstena, Georg Engström, är den utmaning bestod i att hantera balansen mellan kroppsliga förste läkaren i Sverige som på heltid ägnar sig åt vård av och psykosociala behandlingsmetoder, spänningen mellan psykiskt sjuka. skydd och tvångsmedel, och konflikten mellan att vilja ska- Läkarprofessionen stärktes under 1800-talet och blev pa en trygg plats för de sjuka, och att samtidigt arbeta för att en del av det samhällsbyggande som kännetecknade pe- återanpassa dem till samhällets normer och krav. rioden. Läkarna tog plats som en yrkesgrupp i ett kluster av professionella som utgjorde en stor del av den fram- Helena Ek, doktorand i idéhistoria vid Stockholms uni- växande medelklassen. Vadstenakällorna vittnar om lä- versitet. Hennes avhandling behandlar den psykiatriska karens status hos patienterna och deras anhöriga. Brev från praktiken i Sverige under 1800-talet.

Nio – Fem Nr 1 2017 13 Arkeologers drömmar om

Greklandtext Ingrid Berg Varför arbetar svenska arkeologer förde han, tillsammans med två andra svenska herrar, det i GREKLAND? Med utgångspunkt som skulle bli startskottet för svensk arkeologi i Grekland: utgrävningen i Poseidonhelgedomen på Kalaureia (Poros). i den första svenska utgrävningen Utgrävningen utfördes tillsammans med grekisk personal. i Grekland i Poseidonhelgedomen ARKEOLOGI SOM PROFESSION på KALAUREIA år 1894 diskuterar Från 1870-talet och framåt växer arkeologi fram som en arkeologihistorikern Ingrid Berg profession med standardiserade metoder och praxis för den klassiska arkeologins attrak- verksamheten. I likhet med andra vetenskaper fanns ett objektivitetsanspråk, där arkeologerna ansåg att den ma- tionskraft och kulturella ställning. teriella kulturen reflekterade en sann förflutenhet. Med dagens vetenskapshistoriska glasögon kan vi konstatera att arkeologin, precis som andra vetenskaper, i själva verket var en 13 september 1893 lämna- en kulturell produkt av sin samtid. Wides dikt ovan summe- de ångbåten Galathea hamnen rar flera av 1800-talets kulturella referensramar för hur ar- i Trieste för färd mot Athen. keologerna betraktade Grekland och sin begynnande verk- Ombord fanns den 32-åri- samhet där. Genom koloniala glasögon såg de Grekland ge språkvetaren och arkeolo- som en gränszon mellan den orientaliska östern och den gen Sam Wide (1861–1918) västerländska civilisationen. Sjömännen i hamnen i Piraeus från Uppsala universitet. Han behövde hjälp att stilla det ekonomiska och kulturella kaos hade tillbringat ett halvår i som uppstått efter frigörelsen från Osmanska riket under Italien och var nu på väg mot 1820-talet. Genom att studera antikens monument och grä- Dsina drömmars mål: Grekland. När ångbåten gled in i Pi- va ut kända städer och helgedomar där filosofer och stats- raeus hamn tio dagar senare hade Wide gått upp tidigt män verkat, ansåg sig arkeologerna medverka till Greklands för att fånga soluppgången. I ett brev till en barndomsvän civilisationsbygge. Grekland kunde därför, på ett paternalis- nedtecknade han en dikt som fångade känslostämningen: tiskt vis, vila tryggt i moder Sveas famn. Men det grekiska kulturarvet vilade även i andra famnar. ”Må hopens vilda skrän till sist förklinga. Under 1800-talet hade flera länder grundat institut i Grek- Och HELLAS vila invid Svea famn. Och unge land och påbörjat utgrävningar av mytomspunna platser svenske filologer bringa. Sin HJÄLP åt som Olympia, Delfi och Akropolis. År 1894 hade Sverige sjömän i Piraei hamn!” inte ännu öppnat ett institut, det skedde först 1948, men tanken på ett sådant fanns redan runt sekelskiftet. För Sam Wide skulle drömmen om att bli klassisk arkeolog Vad som drog arkeologerna till Grekland var en kombi- besannas. Under två varma sommarmånader 1894 genom- nation av estetiska värderingar, storpolitik och personliga

14 Nio – Fem Nr 1 2017 Arkeologers drömmar om ambitioner. Grekland hade sedan tiden för Romarriket kon- digt den halfasiatiska staden där nere”, skrev han till sina struerats som ett topos, en kulturell och litterär zon. Föremål föräldrar. och platser i denna topos ansågs besitta exceptionella egen- Kunskap om antikens kultur var ett bildningsideal som skaper som sammankopplades med västerlandets storhet: även markerade klasstillhörighet. Genom en intersektionell demokrati, filosofi, teater och konst. För Sam Wide innebar analys av de självbilder som framträder i arkeologernas brev därför resan till Grekland en slags hemkomst: här fanns ru- och dagböcker hittar vi en kombination av borgerliga man- iner och minnesmärken från antiken som han kände intimt lighetsideal med betoning på självkontroll och äventyrsideal text Ingrid Berg från sina år på skolbänken. Att blicka upp på Akropolis där kamp och krig var centrala teman. Arkeologisk praktik innebar för Wide också ett sätt att fly det moderna samhäl- införlivade militärtermer som schakt, fälttåg och kampanj. let och smutsen och misären som den ekonomiska krisen Självbilden av den modige, borgerlige, civiliserade man- orsakat. ”Däruppe på Akropolis förglömma man fullstän- nen växte fram genom att spegla sig mot den Andre. Det moderna landet beskrevs i rasistiska och koloniala ordalag. Grekerna hade – enligt denna syn – uppblandats med andra folkgrupper och hade därför tappat sina ursprungliga egenskaper och sin kultur. Det argumentet användes i sin tur för att förklara det ostabila läget i landet. Kulturen satt i kroppen i enlighet med 1800-talets rasbiologi.

DRÖMMEN OM GREKLAND Drömmen om Grekland var även omsvept av storpolitik. Det var viktigt för länder som Frankrike, Tyskland, Storbri- tannien och USA att vara närvarande på den arkeologiska scenen i Grekland. Det gav kulturell prestige, och nya vetenskapliga upptäckter var hett nyhetsstoff i världspressen. När det gäller den svenska grävningen på Kalaureia gav den relativt obetydliga vetenskapliga resultat – helgedomen hade använts som stenbrott under senare århundraden och de arkeologiska fynden var endast små fragment. Men det viktigaste för arkeologerna var att Sverige hade visat fram- fötterna på den internationella arenan. Tillgången till att få forska om antiken berodde alltså till stor del på arkeologens nationella hemvist och ibland orsakade världspolitiken oro i leden. Under ett försök att arbeta på Kreta runt sekelskiftet skrev Sam Wide indignerat till en kollega att ön var uppdelad mellan stormakterna och eftersom Tyskland inte hade del i uppdelningen fanns heller ingen chans för honom att få gräva där. Drömmen om Grekland var alltså även en nationell dröm som handlade om prestige och tävlan att få tillhöra Europas kulturnationer. Sam Wide fick en fin karriär efter hemkomsten från Grekland. Han blev den förste professorn i det nybilda- Sinnebilden av en antikvetare inför öppnandet av Svenska Institutet i Athen. Dagens Nyheter 10 januari 1946. Repro är gjord av Andrea de ämnet Klassisk fornkunskap vid Uppsala universitet år Davis Kronlund på Kungliga biblioteket. 1909. Första världskriget satte tillfälligt stopp för de svenska

Nio – Fem Nr 1 2017 15 Greklandsdrömmarna, men under 1920- och 1930-talen logiska platser, som exemplet med Kalaureia ovan, ’tillhör’ påbörjades en rad arkeologiska utgrävningar främst på Pe- (om ej formellt) de olika länderna som bedriver arkeologi loponnesos och på Cypern. Medelhavsmuseet i Stockholm där, men den övertydliga chauvinismen som karakterise- hyser idag en av världens största samlingar av cypriotiska rade sekelskiftets inställning till Grekland är nedtonad. På föremål, uppgrävda av svenska arkeologer på 1930-talet. Kalaureia har till exempel arkeologiska etnografer och an- Under andra världskriget grodde en rädsla för att Sverige tropologer studerat lokalbefolkningens syn på arkeologin skulle förlora kontakten med den klassiska marken. Att vara och på helgedomen där olika berättelser lyfts fram i ljuset. på plats i Grekland och få delta i forskning om antiken var Trots detta är antiken fortfarande den tidsperiod som do- fortfarande centralt ett halvt sekel efter den första grävningen minerar det grekiska arkeologiska landskapet; antika mo- på Kalaureia. När kriget väl var över fortsatte planerna på nument och platser bär upp Greklands turistindustri och ett svenskt forskningsinstitut. Svenska Institutet i Rom hade Greklands antika glansperiod dominerar i klassrummen. slagit upp portarna 1926, och 1948 var det dags för Athen. Nostalgi och längtan till antiken karakteriserar fortfarande Efter förfrågan från grekiska Riksantikvarieämbetet startades svenska och utländska reseskildringar från landet. Även om nya grävningar i Poseidonhelgedomen på Kalaureia år 1997 motiven till viss del är annorlunda för dagens arkeologi i av institutet i samarbete med grekiska myndigheter. Med eko- Grekland så finns rester av 1800-talets drömvärld kvar. nomiskt stöd från svenska forskningsstiftelser har utgrävningar bedrivits i svensk regi i helgedomen sedan dess. Ingrid Berg är fil. dr. i arkeologi vid Stockholms universitet. Hur ser situationen ut idag? De arkeologiska skolorna Hon forskar om politiska och sociala aspekter på arkeologins skapar fortfarande nationella ramar för arkeologin. Arkeo- historia med fokus på Medelhavsområdet.

Arkeologer och antikvetare på resa till Aphaiatemplet på Aegina år 1894. Uppsala Univer- sitetsbibliotek, Sam Wides samling av fotografier.

Downloaded from Alvin, the national platform for digitized collections and digitized cultural heritage material. Alvin is devel- oped and maintained by Uppsala University Library in cooperation with Gothenburgh University Library and Lund University Li- braries [URL: http://info.alvin- portal.org]. The photo is a part of Nathan Söderbloms photographic collection, preserved in Uppsala University Library's Special Collec- tions Division.

16 Nio – Fem Nr 1 2017 Framtiden i backspegeln Vad har vi framför oss? Framtiden är något som alltid INTRESSERAT oss människor. FRAMTIDENS ovisshet öppnar upp för både hopp och förtvivlan.

text Ann Bergman

dag betraktas inte framtiden som förutbestämd kunskap från ett ”framtidsteam” – en panel bestående av 24 och något som orakel, spåmän eller experter har experter (forskare från olika ämnen varav en nobelprista- tillgång till. Istället konstaterar futurologer och gare, representanter från myndigheter, fack och näringsliv) andra vetenskapsmän att det inte finns några säk- – som Selander samlat ihop för en artikelserie i SvD. Artikel- ra fakta om framtiden – åtminstone inte sociala serien samt materialet från intervjuerna kom sedan att om- fakta. Framtiden är oförutsägbar. Eftersom fram- arbetas till en tänkvärd bok. Läs den! Gårdagens drömmar, tiden är en konsekvens av historiska och samtida antaganden och förutsägelser om idag manar till eftertanke villkor kan vi endast formulera antaganden och nu när vi vet hur det faktiskt blev. Vad kan vi lära oss av detta visioner om vad som är möjligt, troligt eller önsk- när vi idag formulerar våra tankar om framtiden? Ivärt. Framtiden är något som flertalet aktörer försöker Värt att notera är att samtliga experter är män. Det kom- forma i enlighet med sina intressen. Genom avtal, riktlin- menteras eller problematiseras överhuvudtaget inte i boken. jer, direktiv och visioner vill organisationer och andra in- Frånvaron av kvinnors röster i framtidsforskningen och bland tressenter inte bara styra samtiden, utan även framtiden. Också individer eftersträvar ett visst mått av förutsägbar- Eftersom framtiden är en konsekvens het i sina vardagsliv i enlighet med vad de önskar ska ske av historiska och SAMTIDA villkor kan i framtiden. Våra handlingar är å ena sidan baserade på vi endast formulera antaganden historiska och samtida erfarenheter och förutsättningar som riktas framåt mot framtiden. Å andra sidan är hand- futurologer har varit tämligen påtaglig. 1969 års framtids- lingarna formade av antaganden, intentioner och visioner team utgör inget undantag. Att endast män bereds utrymme om framtiden riktade bakåt mot samtiden. Dessa tre tids- att formulera antaganden om framtiden säger något om makt- liga dimensioner – dåtid, nutid och framtid – sammanförs förhållanden i sig men även något om hur de reproduceras. således i handlingar på olika nivåer och av olika aktörer. I den bild som tecknas är Sverige år 2000 ekonomiskt, politiskt och kulturellt långt mer sammanbundet med den öv- SVERIGE ÅR 2000 ANNO 1969 riga världen än 1969. Gapet mellan fattiga och rika nation- År 1969 – för närmare 50 år sedan – publicerade journa- er har vuxit. Samhället är mer meritokratiskt. Utbildning listen Tom Selander sin bok Sverige år 2000. Den bygger på och begåvning blir ett demokratiskt substitut för nedärvd

Nio – Fem Nr 1 2017 17 lagra information och problemlösning. Datatekniken spelar en avgörande roll inom alla sektorer, inte minst inom industri, utbildning, transport, sjukvård och polisväsende. Här förväntas rationalisering och automatisering leda fram till hel- tekniska lösningar. Den övervägande delen av arbetskraf- ten finns inom något serviceyrke och bor i någon av de tre storstadsregionerna. Kontorsarbetstid är ovanligt. Oregel- bundna arbetstider blir vanligare genom att samhället får mer serviceinrättning- ar, butiker och kommunikationer som är öppna dygnet runt. Det kommer överlag att ställas allt högre krav på de anställdas flexibilitet. En viktig resurs för arbetskraf- ten och i synnerhet ungdomarna är där- för att de är ”inställbara”. En tredjedel av ungdomarna förutspås gå vidare till akademisk utbildning och en viktig del i ut- bildningen är att göra dem ”inställbara”. Det vill säga beredda på och rustade för att byta arbete och arbetsuppgifter. En minskad arbetstid ses som ofrån- komlig. Automatiseringen och rationaliseringar bidrar till successiva arbetstidsför- Robotbarnvakt. Framtidsbild av Ulf Lundkvist. kortningar. År 2000 förutspås arbetstiden förmögenhet och börd. Behovet av kvalificerad arbetskraft ha minskat till 30 timmar i veckan. Semestern har utökats till är stort samtidigt som det har skapats stora klyftor mellan 3 månader per år och den genomsnittliga reallönen är fyra hög- och lågutbildade. Experterna förutspår att Sveriges gånger så hög som 1969. Den ökade fritiden och hur denna blandekonomi består, men den offentliga sektorn kommer ska kunna fyllas med något meningsfullt ses av framtidsteamet att ha utvidgats ytterligare på bekostnad av den privata. Den som en stor utmaning. Risken är överhängande ”att han kom- privata sektorn blir i sin tur än mer privat då stora internationella företag i viktiga näringar kan agera utan att behöva Automatiseringen och ta hänsyn till nationella lagar. Regering och fack har anpassat rationaliseringar BIDRAR till succes- sig till storföretagen i rädsla för att de ska flytta utomlands. Informationsbehandlingssystemen förutspås stå för en av siva arbetstidsförkortningar. de största samhällsförändringarna. Datorerna kommer att spridas genom vad experterna kallar en ”tillämpningsex- mer att ligga passiv i sin vilfåtölj och önska sig tillbaka till plosion”. Informationsbehandlingssystemen är dessutom det förgångna då ordet fritid inte innebar ett överflöd, vars självlärande och skaffar sig ökade erfarenheter genom att minuter gick med släpande steg, utan hade festklang och

18 Nio – Fem Nr 1 2017 Nazismen hade kommit till makten i en ”KULTURSTAT”

knapphetsvärde” (s 29). Individens lycka förutspås således Familjen består av en heltidsarbetande man och kvinna äventyras av för lite arbete och för mycket fritid. Efter- samt två barn, även om ”gruppäktenskap” blir allt vanligare som framtidsteamet ser arbete som viktigt för både indi- i storstäderna. Sverige är helt jämställt år 2000. Kvinnan har vid och samhälle på samma gång som man räknar med invaderat nästan alla traditionella manliga yrken och man- att arbetstiden kommer att minska diskuteras behovet av nen finner det naturligt att utföra kvinnliga sysslor. I hemmet två ekonomiska system. Ett innovativt och internationellt finns ett helautomatiskt kök, fullständig klimatkontroll, data- konkurrenskraftigt system och ett som inrymmer ”terapi- terminal och bildtelefon. I garderoben står en ”robotslav” i uppgifter”. På så sätt kan mänskliga resurser användas på ständig beredskap att utföra så gott som allt hushållsarbete. ett ”människovärdigt” sätt år 2000. Vidare förutspås att Eftersom sådant arbete i det närmaste försvunnit har även det redan innan sekelskiftet finns en garanterad inkomst könsrollsdebatten om arbetsfördelningen i hemmet upphört. oavsett om vi arbetar eller ej – en ”livslön”.

Framtidsbok från 1969. SVERIGE ÅR 2017 Exemplen jag har lyft fram visar på att vissa av förutsägel- serna delvis har infriats, medan andra har en bit kvar. Tek- nikoptimismen och förutsägelserna rörande informationsbehandlingssystemen har till stor del slagit in. En smula komiskt är att dessa system, i form av ”big data” och dess logaritmer, idag används för att just förutsäga. Detta förut- sågs inte 1969. Optimismen rörande ett värdigt arbetsliv för alla, den fyra gånger förhöjda genomsnittliga reallönen, livslön och den förkortade arbetstiden känns mer avlägsen. Detsamma gäller den ovillkorliga jämställdheten. Men som sagt, mitt syfte med denna text är inte att utvärdera förut- sägelserna, utan snarare uppmana till eftertanke idag inför imorgon. Vad ser vi som en möjlig framtid, vad är troligt och vad håller vi för önskvärt? Det finns de som menar att förutsägelser i sig är paradoxala. I samma stund som en förutsägelse formuleras kan detta påverka människors handlingar och därigenom hän- delseförloppet i olika riktningar. Förutsägelsen kan visserligen bli en självuppfyllande profetia, men kan också bli en självförnekande sådan. Ju mer socialt och kulturellt komplext föremålet för förutsägelsen är desto svårare är den att förut- säga. Men, trots att framtiden är svår att förutsäga går den att forma. Detta faktum är nog så viktigt att förhålla sig till. Inte minst idag när dystopier och domedagsprofetior bland politiker tenderar att användas som påtryckningsmedel för att forma framtiden i en för dem önskad riktning. Det är ju så att den enes dystopi kan vara den andres utopi och vice versa.

Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Nio – Fem Nr 1 2017 19 20 Nio – Fem Nr 1 2017 Nordismens historia För snart 100 ÅR sedan – 1919 – bildades den svenska Föreningen Norden. Med anledning av det tecknar Leif Jacobsson, från TAM- Arkiv, NORDISMENS historia.

text Leif Jacobsson foto Hans Petersen

ret är 1917. Hundra år sedan nu. Brinnande krig. Scenen är Danmark. Ögonläkaren Christian Frederik Heerfordt grun- dar en inhemsk förening för nordiskt samarbete. Han har en dröm om en nordisk förbundsstat. Huvudstaden i det kommande storriket ska vara Göteborg. Sveriges konung Gustaf V ska bli hela Nordens statsöverhuvud. Heerfordt menar att Sverige med sitt centrala läge och sin stora befolkning borde inta den ledande positionen i den kommande unionen. De var fler som propagerade för nordiskt samarbete under denna period. Under första världskrigets ansträngda tid var det främst de ekonomiska realiteterna som pressade samman de tre neutrala staterna Danmark, Sverige och Norge. Tan- ken på nordiskt samarbete stärktes av insikten om de prak- tiska fördelar som varuutbytet spelade under krigsåren. De skandinaviska monarkerna möttes också vid två tillfällen för att dryfta frågor kring nordisk samhörighet. Men just Heerfordt visade sig vara en ovanligt driftig person. Han bildade alltså en dansk förening. Därefter tog han kontakt med personer ur den svenska eliten för att skapa en motsvarande Norden-förening också i Sverige.

Utsnitt av Jørgen V. Sonnes målning ”De norske och svenske studenters ankomst till Køpenhavn”, 1847. Olja på duk 39,4 X 52.4cm. Det National- Nio – Fem Nr 1 2017 21 Åhistoriske Museum på Fredriksborg Slot. Foto: Hans Petersen. Hans vädjan hörsammades. Men när svenskarna väl började Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Efter 1808–09 års diskutera sakfrågorna avfärdade de Heerfordts idé. En nordisk krig mot Ryssland gick den finska rikshalvan förlorad för union ansågs som ett alltför orealistiskt projekt. Att initiativta- Sverige. Därefter tvingades Danmark genom Kielfreden garen själv kom att avfärdas så brutalt ledde till viss veklagan. 1814 att avträda Norge som istället hamnade i en union Han menade att det var för att idén framförts ”af en enkelt med Sverige. 1818 valdes så Karl XIV Johan till ny regent dansk Mand” som den inte förverkligades. Initiativet fick ändå i Sverige. Han kom att föra en neutral politik och satsade stor betydelse. Det ledde till att Norden-föreningar kom att på den nya Norge-unionen istället för att försöka återerövra bildas i såväl Danmark som Sverige och i förlängningen hela Finland. Den franskfödde monarken övergav definitivt stor- regionen. maktsdrömmarna. Sverige borde däremot spela en central roll i Skandinavien. Det ledde till att Norden-föreningar kom En tredje viktig injektion till ett närmare politiskt sam- att bildas i såväl DANMARK som Sverige arbete var den radikala studentskandinavism som växte fram kring mitten av 1800-talet. Rörelsen engagerade op- och i förlängningen hela regionen. positionella studenter från de skandinaviska länderna som ville ena Skandinavien och förändra samhällena i demo- Historien om Heerfordts verksamhet belyser samtidigt frå- kratisk riktning. De verkade för att Sverige skulle hjälpa gor som varit viktiga under nordismens hela historia. Finns det Danmark i konflikten med Tyskland om det tysktalande centrum och periferi i Norden? Vad borde visionen om ”Nor- danska gränsområdet Schleswig-Holstein. Tyskland och den” egentligen innebära? Och slutligen: var går egentligen främst det reaktionära tsaristiska Ryssland sågs som Nor- gränsen för det nordiska? dens motpol. Genom resor med ångbåt fick studenterna kontakt med varandra och de spred även sina åsikter till SKANDINAVISMEN bredare folklager. Ångbåten var en ny teknisk innovation. Bakgrunden till 1900-talets nordism är att söka i skandi- Vid ångbåtsfärder kunde individer från olika samhälls- navismen under 1800-talet. Efter århundraden av nordis- klasser mötas, vilket gjorde att de tillmättes en stor sym- ka krig förändrades relationerna under slutet av 1700- och bolisk betydelse. framför allt 1800-talet i fredlig riktning. En avgörande hän- Till en början motarbetades de subversiva ungdomarna delse för att förstå varför är den franska revolutionen 1789. av den svenska överheten. Men när den mer liberale Oskar I Efter denna omvälvning började imperierna ersättas med blev kung övertog han en del av studenternas idéer om refor- idén om nationalstaten. Idealet blir att en stat borde byggas mer och en nordisk enhet. År 1855 igångsattes en stor propa- på ett folk som har gemensam härstamning, språk och kul- gandaapparat för att få till stånd en nordisk union. Men pla- tur. Det ledde till att de skandinaviska folken upptäckte de nerna sprack då den svenska regeringen inte vågade ingripa näraliggande språken och det gemensamma förflutna som på dansk sida i 1864 års krig mellan Danmark och Tyskland. så småningom kom att förknippas med vikingatiden. De Händelsen skapade så mycket bitterhet i Danmark att dröm- första tecknen på nordiskt samarbete uppkom i vetenskap- men om en nordisk förbundsstat gick i graven för resten av liga och litterära kretsar redan på 1700-talet. 1796 bild- 1800-talet. ades i Köpenhamn ”Det skandinaviske Litteraturselskab”. Men studenternas nordiska möten blev ändå ett viktigt Begreppet ”Skandinavien” inkluderade ännu i början på exempel som togs över av olika yrkesgrupper. Och det kul- 1800-talet ofta det vi nu kallar ”Norden”. Island tillhörde turella samarbetet fortsatte. Författare och konstnärer träf- då fortfarande Danmark och många räknade Finland till fades flitigt över gränserna. De fick en större skandinavisk Sverige även efter att det kom att tillhöra Ryssland. Först i publik. Unionsupplösningen 1905 då Norge blev självstän- slutet av seklet kom Skandinavien att få sin nutida, snävare digt ledde sedan till en tillfällig kris för det skandinaviska betydelse - alltså endast Sverige, Norge och Danmark. samarbetet. Kontakterna förblev frusna fram till första En andra grogrund för en skandinavisk identitet var världskriget.

22 Nio – Fem Nr 1 2017 FÖRENINGEN NORDENS BEGYNNELSE medlemsantalet lät anta. Många kurser, möten och konfe- Vilka grundade Föreningen Norden? Det var personer renser med samnordisk inriktning arrangerades under mel- från samhällets eliter – affärsmän, politiker, ledande veten- lankrigstiden. Inte minst satsade man alltså på skolan och skapsmän och kulturpersonligheter – som 1918 gav bifall skolbarnen. Att de skulle få ökad nordisk språkförståelse blev till bildandet av en svensk Norden-förening. På norsk sida viktigt. Det arrangerades också kurser för skolans lärare och var man först tveksam till att bilda en förening. Unionsti- lärarinnor. Föreningen Norden verkade dessutom för nord- den låg nära. Norrmännen var ovilliga att ingå i ett alltför iskt samarbete på många andra sätt och gav ut publikationer. nära politiskt/ekonomiskt samarbete. Men i slutet av 1918 Av de nordiska folken var det endast det finska som delta- gav man sitt klartecken. I mars 1919 konstituerades den git i det första världskriget. Däremot bidrog länderna med svenska Föreningen Norden. Snart därefter konstituera- hjälpinsatser i Europa efter kriget. Det stärkte bilden av de des de danska och norska föreningarna. 1918 blev Island nordiska staterna som goda och fredliga. De nordiska gran- självständigt och en förening bildades där 1922. Först 1924 narna arbetade sedan för fred inom ramen för det nybildade bildades en finsk Norden-förening på grund av motsätt- Nationernas Förbund (NF). Norden blev därför uppfattat ningar mellan de finsk- och svensktalande finländarna. som en idealisk plats där fred och ordning rådde. Visserligen Nordens ”kärnländer” blev Sverige, Danmark och Norge. uppstod flera motsättningar mellan nordiska länder under Island och framförallt Finland, där det talades ett språk från en annan språkgrupp, finska, sågs som Nordens periferi. På Den NORSKA synen att föreningarna Grönland, som geografiskt tillhör Nordamerika, bildades en främst borde ägna sig åt kulturellt Norden-förening först 1991. upplysningsarbete blev vägledande. Föreningarna Nordens verksamhet lades fast vid ett ge- mensamt möte 1919. Den nya nordismen skulle inte miss- lyckas. Det fick inte gå på samma sätt som med skandina- mellankrigstiden. Men tvisteämnen som vilket land Åland vismens storvulna drömmar om en nordisk förbundsstat. eller Grönland skulle tillhöra löstes genom internationell Istället skulle den byggas steg för steg på förnuftets grund. skiljedom och inte genom våld. Sådana lösningar sågs som Den norska synen att föreningarna främst borde ägna sig åt tecken på att de nordiska länderna var verkligt civiliserade. kulturellt upplysningsarbete blev vägledande. Ambitionen Nu gällde det bara att få andra länder att lära sig av den var att den nordiska känslan – att folken skulle känna sig nordiska fredspolitiken. Det var en åsikt som anknyter till vis- nordiska ända in i hjärtat – skulle spridas till så stora befolk- sa skandinavistiska författares tankar om nordiskt samarbete ningsgrupper som möjligt. I förlängningen fanns en vision som exempel för en vision om en kommande världsfred. om att det så småningom skulle kunna leda till ett närmare Först på 1930-talet gjordes närmanden mellan Föreningen politiskt/ekonomiskt samarbete. Norden och de stora folkrörelserna. År 1937 valdes social- Det som förenade var idén om ”den nordiska tanken”. demokraten Torsten Nothin till Föreningen Nordens ordfö- Denna föreställning hade delvis ärvts från det skandina- rande. Han sökte kontakt med bl.a. facket, kooperationen och vistiska 1800-talet. Grunden var som tidigare de likartade arbetarrörelsen. Under denna tid började man också i ökad språken och kulturerna samt den gemensamma historien. utsträckning engagera kvinnorna för den nordiska saken. Invånarna i Norden sågs som en stor familj. Det var också 1930-talet var också en tid av ekonomisk och politisk familjen och framförallt barnen som man ville nå med sitt kris. Det bidrog till ett ökat intresse för ekonomiskt, utri- budskap. Även rasbiologiska teorier diskuterades mycket kespolitiskt och försvarspolitiskt samarbete i Norden. När under mellankrigstiden. sedan nationalsocialisterna tog makten i Tyskland blev det Att Föreningen Norden ursprungligen hade ett relativt aktuellt att framhäva det som skiljde den nordiska frihet- ringa medlemsantal bestående av personer från samhällets liga och demokratiska traditionen från den tyska. Också eliter var en begränsning. Men det ledde också till att verk- Ryssland som nu framträtt i en ny och för många skräm- samheten möttes med respekt. Dess betydelse blev större än mande gestalt, det kommunistiska Sovjetunionen, sågs

Nio – Fem Nr 1 2017 23 24 Nio – Fem Nr 1 2017 som ett hot. Medan Tyskland representerade makt stod Ryssland för det ociviliserade.

KRIGSÅREN Andra världskriget accentuerade ytterligare behovet av nordiskt samarbete. De nordiska länderna behövde verkligen varandra i en svår tid. Föreningarna Norden spelade här en betydelsefull roll i hjälparbetet, som kontaktförmed- lare och exponent för nordisk mobilisering. Inte minst spelade ordförande Nothin stor roll inom ”Samordningskom- mittén för nordiskt hjälparbete”. Hjälpbehovet blev först påtagligt då Sovjetunionen 1939 angrep Finland. Sverige avstod då från att avge en neutrali- tetsförklaring och förklarade sig istället för ”icke-krigförande”. Det möjliggjorde materiell hjälp till Finland, inklusive va- pen. Under parollen ”Finlands sak är vår” engagerade sig många svenskar för grannlandet. Många finska krigsbarn fick nya hem i Sverige och Danmark. Efter hand växte en s.k.

Först på 1930-talet gjordes närmanden mellan Föreningen Norden och de STORA folkrörelserna.

fadderortsrörelse fram mellan svenska och finska städer. Det innebar att fadderorter i Sverige hjälpte adoptivorter i Finland. Tyskland anföll 1940 Norge och Danmark. Händelserna väckte åter en folkopinion i Sverige. Nu för de två andra grannfolken. Ett exempel på hjälparbetet är att riksorgani- sationen Svenska Norge-hjälpen organiserades. Det var en opolitisk organisation under ledning av LO, SAF och KF. Under krigsåren blossade den gamla diskussionen om en nordisk förbundsstat åter upp. Debatten inleddes med boken ”Nordens förenta stater”. En av medförfattarna var Anders Örne – styrelseledamot i Föreningen Norden. I denna bok hävdas att stormakternas aggressiva expansi- on alltid hotat de nordiska småstaternas självständighet. Med en nordisk försvarsunion hade krigets olyckor kunnat undvikas, hävdade skribenterna. Det enda lilla misstaget författarna gjorde var att de förlade Nordens framtida huvudstad till området utanför Drottningholm! Förslaget väckte visst löje. Men bokens budskap gav eko och flera publikationer på samma tema följde. Även i Danmark och

Nio – Fem Nr 1 2017 25 Vänortsresa till Roskilde 1976. Föreningen Nordens bildarkiv. TAM-Arkiv. Finland fördes diskussionen om en nordisk union. Debatten på 1950- och 60-talen. I Sverige var allmänhetens inställ- var intensiv under några krigsår, men ebbade ut efter stor- ning till den finska invandringen ofta negativ. Invandrarna konfliktens slut. möttes av fördomar. Här fick Föreningen Norden en viktig uppgift att genom bl.a. språkundervisning, även på ”hem- NORDEN UNDER EFTERKRIGSTIDEN språket” finska, underlätta integrationen. Efter andra världskrigets slut fanns det nu i samtliga nordiska På det kulturella området utvecklades samarbetet på många länder en bred uppslutning för de strävanden som Förening- sätt. Ett exempel är att Föreningen Norden 1956 övertog herr- arna Norden företrädde. Föreningarna var inte längre några gården Biskops Arnö belägen på en ö i Mälaren. Det blev inled- ”elitprojekt”, utan rörelser med bred folklig förankring. Un- ningen till ett intensivt folkbildningsarbete på ön då ”Nordens der efterkrigstiden växte medlemsantalen kraftigt. Folkhögskola Biskops Arnö” grundades. Samtidigt hade andra världskrigets händelseförlopp skapat Slutligen ökade samarbetet mellan de olika Föreningarna negativa känslor bland de nordiska folken gentemot varan- Norden då en gemensam paraplyorganisation skapade 1965 – dra. Sveriges utrikespolitik hade inte varit odelat positiv från Föreningarna Nordens Förbund (FNF). Förbundet tillkom för norsk synvinkel. Sveriges regering hade tillåtit tyska militär- att ge de olika föreningarna Norden en gemensam förhand- transporter genom Sverige på väg mot Norge. Samtidigt lingspartner. Organisationen har också haft täta kontakter med hade Finland hamnat i ett vapenbrödraskap med Tyskland den officiella nordiska samarbetsapparaten. Förbundet har samtidigt som Norge varit ockuperat av samma land. För- kunnat komma med idéer och uppslag som kommit från de eningarna Nordens upplysningsverksamhet ställdes således egna medlemsleden. På det sättet har ambitionen varit att ska- inför nya och mycket svåra prov. pa en mer folklig förankring hos de politiska organen. En åtgärd för att överbygga motsättningarna mellan fol- Hur har samarbetet utvecklats på senare tid? Danmark gick med i den europeiska samarbetsorganisationen 1973. Därefter Ett framsteg för det ekonomiska sam- har Sverige och Finland anslutit sig till det europeiska samar- arbetet var att en gemensam NORDISK betet. Det har lett till att det förr så livliga nordiska samarbetet – även utrikespolitiskt inom ramen för FN – minskat i betydelse. arbetsmarknad skapades efter kriget. Det europeiska samarbetet har delvis ersatt och överskuggat det nordiska. Samtidigt är det fortfarande påtagligt att de nordiska ken – och som hade initierats redan före kriget – var att länderna har många gemensamma nämnare. skapa vänortssamarbeten. Under efterkrigstiden växte an- talet nordiska vänortssamarbeten kraftigt. Vänortskommit- SLUTORD téer anordnade studiecirklar om förhållandena i vänorten. Det är nu hundra år sedan en dansk visionär – många skulle Studieresor anordnades. Syftet var att människor ur alla kalla honom tokstolle – Christian Frederik Heerfordt ville ska- befolkningskategorier skulle kunna öka sin kännedom om pa ett nordiskt statsförbund. Dit har man fortfarande inte nått. förhållandena i grannländerna. Faktum är att historien om nordiska samarbetssträvanden i hög Decennierna efter andra världskriget utvecklades det grad är en historia om initiativ som runnit ut i sanden: från ekonomiska, politiska och kulturella samarbetet markant. Kalmarunionens upplösning till att planerna på ett nordiskt På det politiska området skapades ett nytt råd för parlamen- ekonomiskt samarbete föll 1970. De ”centrifugala krafterna” – tariker, Nordiska rådet, 1951. En drivande kraft var Nils angränsande stormakters intressen – har ofta varit starkare än Herlitz, den förste sekreteraren i Föreningen Norden. 1971 de nordiska enhetssträvandena. Det är istället på det kulturella skapades sedan Nordiska ministerrådet som ett officiellt området som det nordistiska projektet har lyckats: det har för- samarbetsråd för de nordiska regeringarna. mått skapa en folklig känsla av nordisk samhörighet. Ett framsteg för det ekonomiska samarbetet var att en ge- Genom hela sin historia har den nordism som Förening- mensam nordisk arbetsmarknad skapades efter kriget. Det en Norden företrätt haft en både nordisk (pannationell) och ledde till en stor utvandring av finsk arbetskraft till Sverige internationell inriktning. Redan bland föreningens grundare

26 Nio – Fem Nr 1 2017 Fanborg på väg 1955. Foto: K. Rosberg, Föreningen Nordens bildarkiv, TAM-Arkiv.

återfanns personer som motsatte sig en trångsynt natio- ifrån för 6 000 år sedan. För ungefär 4800 år sedan kom nalism och protektionism. Den nordiska samhörigheten sedan indoeuropéer österifrån till Sverige. Våg efter våg av byggde i hög grad på föreställningen om gemensamma invandring har därefter påverkat språk och kultur. Endast nordiska värden som frihet, demokrati och fred. Och se- förändringen är beständig. Vad är egentligen detta gäck- nare den nordiska välfärdsmodellen som framhållits som ande, specifikt nordiska väsen? Var går gränsen för det ett föredöme för resten av världen. Parallellt har det fun- nordiska? Och slutligen: vad kan vi lära av migrationen? nits en annan syn på det nordiska. Enligt denna handlar den nordiska identiteten om ett särskilt folkslag, en kultur Litteraturtips: eller en ras. Jan A. Andersson. 1991. Idé och verklighet: Föreningarna Enligt den senaste forskningen har Norden nåtts av Norden genom 70 år. Utgivare Föreningen Norden. många invandringsvågor. De första jägarna kom för ca Monika Janfelt. 2005. Att leva i den bästa av världar: Förening- 10 000 år sedan. De första bönderna ska ha kommit söder- arna Nordens syn på Norden 1919–1933. Carlssons bokförlag.

Nio – Fem Nr 1 2017 27 De olika fackför- bunden BEDÖMDE SAMLINGARNA datoriseringens konsekvenser på OLIKA sätt.

Datoriseringen och facket ”Fackföreningsrörelsen vaknade 15 år för sent. INSIKTEN om eländet växte fram samtidigt med ELÄNDET självt.” (Arbetare på centrallager 1980)

text Lars Håkansson foto TAM-arkiv

atorer började användas i Sverige re- genhet för forskare och enstaka storföretag. Det finns inga dan omkring 1950. Men det dröjde in tecken på att fackföreningarna agerade vid denna tid. på 1970-talet innan fackföreningarna Kontorsarbetet rationaliserades under 1950-talet. Till började förstå datoriseringens effek- en början skedde det med mekaniska och elektroniska ter. Facken började då reflektera över medel som hålkortsmaskiner och snabbtelefoner. I mitten hur de kunde påverka utvecklingen. av 1960-talet började kontorsautomatiseringens effekter Som citatet ovan antyder har fackens diskuteras inom tjänstemannarörelsen. Det skedde bland Dinställning till datoriseringen och dess konsekvenser varit annat på TCO-kongressen 1964. Inom LO var man kluven. LO, TCO och Saco kom till olika slutsatser be- sedan lång tid van vid rationalisering av arbetsprocessen. roende på sina medlemmars arbetssituation. Med hjälp Övergången från mekanisk eller elektronisk styrning till av TAM-Arkivs material och litteratur från 1970- och datorstyrd produktion medförde för arbetarna bara en 1980-talet ska jag försöka belysa deras ställningstagande marginell förändring av arbetsvillkoren. Arbetarna var under olika tidsepoker. övervägande positiva till rationalisering, i alla fall så länge reallönerna ökade och bortrationaliserade arbetare fick DE FÖRSTA DATORERNA anställning i ett nytt expanderande företag. De första datorerna som togs i drift var stora och dyra. De På 1960-talet hade datorer börjat användas av försäk- användes för komplicerade beräkningar för militära och ve- ringsbolag, skattemyndigheter och stora industrier. Nu tenskapliga behov och sköttes av ett fåtal experter. Vanliga påverkades ett allt större antal arbetstagare, framförallt arbetstagare påverkades inte. Datorisering var en angelä- tjänstemän. Med införandet av datorer blev en genom-

28 Nio – Fem Nr 1 2017 gripande förändring av arbetsmetoder och organisation På 1970-talet bröts efterkrigstidens industriella expansi- möjlig. Eftersom datorerna fortfarande var stora och dyra, on. Oron ökade för att datoriseringen skulle skapa arbets- blev verksamheten mer centraliserad. Detta gav större löshet. Men datorer kunde kanske också hindra arbetslös- makt till företags- eller verksledningen. Vilket inflytande het? 1973 presenterade TCO ett eget förslag till datorisering borde samhället och arbetstagarna ha över hur datorise- av arbetsförmedlingens verksamhet. En ökande arbetslöshet ringen genomfördes? Denna maktaspekt på datorisering bland tjänstemän låg förmodligen bakom det initiativet. blev viktig i en tid då fackföreningarna kämpade för med- Många var oroliga för att arbetsinnehållet skulle utarmas bestämmande och anställningstrygghet. av datoriseringen. De fruktade att yrkeskunskapen skulle Datoriseringen och facket

Televerksanställd kvinna vid dator. Foto Drago Prvulovic. Ur Fackförbundet ST:s bildarkiv, TAM-Arkiv.

Nio – Fem Nr 1 2017 29 Affisch ur Tjänstemännens bildningsförbunds (TBV:s) arkiv, TAM-Arkiv. flyttas från arbetarna till andra yrkesgrupper och till ledningen. Grafikerna var oroliga men lyckades 1974 sluta ett avtal som – i alla fall tillfälligt – gav sysselsättningsgarantier och rätt till vidareutbildning. Frågan om datorisering kom att ingå i den diskussion om företagsdemokrati som fördes på 1970-talet och som resulterade i lagstiftning om medbestämman- de och arbetsmiljö. På Metalls kongress 1973 behandlades en motion om styrsystem och företagsdemokrati. Var förhand- lingar med hjälp av MBL vägen till inflytande? Borde facket ingå i projektgrupper, kanske till och med driva egna utvecklingspro- jekt som TCO:s ovan? PTK deltog i slutet av 1970-talet i ett utvecklings- projekt om ”datorisering av kontorsarbete” tillsammans med forskare och storföretag. Även LO och TCO hade samarbeten med till exempel Arbetslivscentrum och olika företag.

DATORISERING – NÅGOT POSITIVT Men datoriseringen kunde ock- så ses som något positivt: ”Arbetet har blivit mer innehållsrikt… genom att vi fått större överblick över vårt arbete… de nya datorsyste- men har inte påverkat vår sysselsättning på HTF-sidan negativt …” (HTF-Tjänste- man på centrallager)

30 Nio – Fem Nr 1 2017 Detta gällde också de nya yrkesgrupper som datorise- SIF-klubben … kan bero på att SIF-arna på något sätt är ringen gav upphov till, och de arbetstagare som var verk- medskyldiga. Det är ju vi som gör jobbet med datorise- samma inom den industri som tillverkade datorer eller ringen.” (SIF-medlem på mindre verkstadsföretag) där datorer ingick i produkterna. Exempel är flygtrafik- Jag känner igen mig i det citatet eftersom jag själv ar- ledningssystem och dataterminaler från Datasaab och da- betade med datorisering av produktionen omkring 1980. torstyrda telefonväxlar från L. M. Ericsson. Staten hade Jag kan inte minnas att datorisering diskuterades i facket sedan början av 1970-talet investerat i dessa industrier, på den tiden. Den togs för given. Först senare blev fram- ibland på uppmaning av facken. förallt arbetsmiljöaspekten en facklig fråga på lokal nivå. I slutet av 1970-talet kom också de flesta fackliga organisa- I materialet inför TCO-konferensen fanns också ett tioner med egna datapolitiska program. Exempel är Hand- samtal mellan forskare, fackliga företrädare och – som lingsprogram för företagsdemokrati och data, LO 1976 och Datorn i representant för dataindustrin – Datasaabs VD Gun- arbetslivet, TCO 1976. nar Wedell. Här framgår skillnaderna i uppfattningar. Även akademikerna blev nu berörda av datoriseringen. Forskare och fackligt aktiva anser att datorutvecklingen De hade varit vana att självständigt styra sitt arbete och borde styras av samhället och de anställda. Industrifö- såg sig ofta som representanter för ledningen. I en intervju reträdares åsikt är att lönsamhet och konkurrensen från omvärlden är det väsentliga. Mikrodatorstyrda spisar Även akademikerna blev nu må inte vara livsnödvändiga men om inte vi tillverkar BERÖRDA av datoriseringen. dem i Sverige kommer arbetstillfällena att flytta utom- De hade varit vana att själv- lands, menade Wedell. ständigt STYRA sitt arbete ARBETSMILJÖN och såg sig ofta som repre- En aspekt på datoriseringen som skulle bli allt viktigare för sentanter för ledningen. fackföreningarna var dess påverkan på arbetsmiljön. De an- ställda blev mer bundna vid terminalerna, med risk för sta- från 1980 menar Eva-Maria Forsberg från SACO/SR tiska belastningsskador som följd. Även strålning från bild- att datorisering av handläggningsrutiner även påverkar skärmarna uppmärksammades som en potentiell hälsofara. akademikers arbetssituation. Man var dock övervägande Datasaab berömde sig redan 1980 för sina ergonomiska positiv till datoranvändning. Civilekonomernas Riksför- bildskärmar, Alfaskopen, som hade utformats med tanke på bund, ett förbund inom SACO/SR, gav 1980 ut boken flygtrafikledarnas arbetsmiljö. Framförallt TCO kom sena- Konsekvenser av datorisering i arbetslivet och 1982 kom SACO/ re under 1980-talet att lägga mycket kraft på att försöka få SR och datoriseringen. fram datautrustning för en bättre arbetsmiljö. Den så kal�- År 1980 höll TCO en idékonferens om datorutvecklingen. lade TCO-certifieringen av bildskärmar fick stort genom- Man behandlade datoriseringens effekter på sysselsättning, slag under decennierna omkring år 2000. arbetsinnehåll och den industriella utvecklingen. Man disku- De olika fackförbunden bedömde datoriseringens kon- terade datoriseringens påverkan på det fackliga arbetet och sekvenser på olika sätt. Organisationerna var inte heller hur fackföreningarna skulle kunna få inflytande över tekni- överens i vilken utsträckning man borde påverka utveck- kens användning. Efter konferensen kom kritik från PTK, lingen. Skiljelinjerna gick mellan arbetare och tjänstemän, som menade att konferensen gett allt för stort utrymme för om man arbetade i industrin eller i offentlig verksamhet. ”den offentliga sektorns problem” på bekostnad av ”den Det facken lyckades bäst med var att förbättra arbetstagar- konkurrensutsatta sektorns”, där ju många företag levde på nas arbetsmiljö. att tillverka produkter där datorer ingick. En industritjänsteman kunde se på datorisering så här: Lars Håkansson är pensionerad civilingenjör och student i ”Vi har inte alls diskuterat datoriseringen inom ekonomisk historia.

Nio – Fem Nr 1 2017 31 BILDSIDOR

BILDER AV NUET, det förflutna och framtiden. Här presenteras några illustrationer på temat ”tiden och arbetslivet”. Tiden är något som i hög grad påverkar vårt arbetsliv. Det har visserligen inte alltid varit så att man mätt arbetstiden i timmar, minuter och sekunder. I forna tider var arbetet beroende av ljus och mörker och de olika säsongernas växlingar. Men i det moderna samhället har livets rytm – för oss människor – blivit beroende av klockan. Stämpelklocka 1973. Okänd fotograf. Ur TCO:s bildarkiv, TAM-Arkiv.

Framtidsbild från studenttidningen Blandaren från 1921. Svenska Teknologföreningens arkiv, TAM-Arkiv. Detalj ur HTF-affisch. HTF:s arkiv,TAM-Arkiv.

32 Nio – Fem Nr 1 2017 Datahall. 1960-tal. Okänd fotograf. Ur SIF:s bildarkiv, TAM-Arkiv.

Nio – Fem Nr 1 2017 33 SAMLINGARNA

Det handlar om svåra överväganden och kompliceras ytterligare när beaktanden kring MÅNGFALD och respekt för MÄNNISKORS olikheter ställs mot ett myndighetsuppdrag som kräver försvar av en demokratisk värdegrund ...

34 Nio – Fem Nr 1 2017 Socialt arbete – våld och genus

Ett av regeringens sex jämställdhetspolitiska delmål är att mäns våld mot KVINNOR skall upphöra. Social- tjänsten har en nyckelroll i att verkställa arbetet med den nya reformen. HELÉN OLSSON ger en nuläges- beskrivning av socialsekreterares upplevelser av arbetet och länkar detta samman med trettio år text Larsgamla Håkansson yrkesminnen foto TAM-Arkiv från TAM-Arkiv. text Helén Olsson

Jag lärde mig att man ber om Att människor är utsatta för våld inom ramen för nära rela- tillåtelse hos mannen. Det skul- tioner är ingen ny företeelse, utan ett välkänt fenomen inom le jag ju aldrig göra privat, men socialtjänsten. Det nya är att stora krav ställs på att myndighe- har man en tjänst måste man ter nu ska riskbedöma, hantera och skydda den som befaras lära sig spelreglerna". vara utsatt för våld av närstående. Det handlar om svåra över- I ett av yrkesminnena från väganden och kompliceras ytterligare när beaktanden kring "TAM-Arkiv beskriver en kvinnlig social- mångfald och respekt för människors olikheter ställs mot ett arbetare hur man arbetade med flykting- myndighetsuppdrag som kräver försvar av en demokratisk vär- mottagande i Sverige under 1970-talet. degrund, t.ex. i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. I en strävan att försöka nå flyktingkvin- norna beskriver socialarbetaren hur hon, TAM-ARKIV med utgångspunkt från dåtidens före- Under 1990-talet genomfördes ett dokumentationsprojekt ställningar om kön och etnicitet, försöker vid namn ”Arbetsplats Sverige” som syftade till att bygga göra det genom att bygga allianser med upp och samla kunskap kring olika yrkesgruppers arbets- de nyanlända männen. och livsvillkor. Projektet utfördes av TAM (Tjänstemanna- Mäns våld mot kvinnor är ett brott mot rörelsens Arkiv och Museum), Arbetets Museum, Nordiska mänskliga rättigheter och utgör ett hot mot Muséet och Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet den globala folkhälsan. Våldet är ett stort (SKTF). Innehållet i yrkesminnena är nedskrivna och de- samhällsproblem vars hälsokonsekvenser taljerade upplevelser av olika yrkens vardagliga praktik på är både omfattande och kostsamma, såväl 1980-talet, bland annat socialarbetarens yrkespraktik. för de våldsutsatta som för samhället i stort. Ett motiv till insamlingen var att samhället genomgick

Nio – Fem Nr 1 2017 35 Liksom för trettio år sedan är socialt arbete fortfarande ett kvinnodominerat yrke. en strukturomvandling under 1980-talet och verka. Dagens socialsekreterare som har kunska- att kravet och förväntningarna på social- per om våldsutsatthet och de trauman som detta byråerna därmed ökade. Det handlade om medför, vet att ett våldsutsatt barn eller vuxen att bevara och stärka samhällets yttersta riskerar att bli ytterligare utsatt av att tvingas sit- skyddsnät nu när ... ”Arbetslivets krav på ta i samtal om gemensamma regler och om hur individen hårdnar, bostadsmarknaden blir man kommunicerar, tillsammans med våldsutö- kärvare, flyktingtillströmningen har ökat, lik- varen. Trots det dominerar familjeperspektivet som hushållens skuldsättning” (SoS-rapport, fortfarande i många socionomutbildningar och 1990:27). Dåtidsskildringarna utgör en ovär- används ännu i många forskningsansatser. Idag derlig kunskapskälla och kan användas som är den vanligaste orsaken till en barnavårdsan- en förståelseram när vi analyserar var socialt mälan misstanke om våld. arbete befinner sig idag. En socialsekreterare som intervjuats under För att få perspektiv på yrkesrollen och för- 2016 säger att när hon blickar 25 år tillbaka stå de dilemman som finns inbyggda i den nu- på sitt arbete så minns hon klientärenden där tida socialarbetarens yrkesroll, används trettio det med dagens kunskapssyn klart handlade år gamla yrkesminnen från TAM-Arkiv som om människor som var utsatta för hedersvåld, referens i denna artikel. Där beskriver socialar- och där socialtjänsten underlät att agera. betare hur de under en period från 1970-talet Återigen till berättelsen om hur socialtjäns- fram till början av 1990-talet såg på sitt yrkes- ten arbetade med flyktingmottagande i slutet utövande, sin yrkesroll och det sociala arbetets av 1970-talet. Socialarbetaren berättar att Hur för- framtid. Hur förhöll sig socialtjänsten till våld konflikter i de nyanlända familjerna härrörde höll sig SOCIAL- i familjen under 1980-talet? På vilket sätt gör från kulturella olikheter mellan länder: TJÄNSTEN till sig dåtidens normsystem fortfarande påmint i våld i FAMILJEN socialtjänstens arbete med våldsutsatta? I den- Många pappor och äldre brö- under 1980- na artikel länkas berättelser från förr samman der reagerade med ilska och slog, talet? ” med hur elva socialarbetare idag upplever sitt eller gav FLICKORNA utegångs- arbete med våld i nära relationer och heders- förbud istället för att försöka lösa relaterat våld och förtryck. det på annat sätt. Det var BRUTNA förlovningar som gav genklang FOKUS PÅ VÅLDSUTSATTHET – långt ner i hemlandet. ETT PARADIGMSKIFTE ” Berättelserna från TAM-Arkiv är präglade av I socialtjänstens försök att sträva mot ett dåtidens normsystem kring hur socialt arbete jämlikt bemötande där man värnar om ett i familjer skall bedrivas. Begreppet våld i nära mångkulturellt samhälle, underlåter också relationer förekommer inte, ej heller några be- verksamheten att bistå de våldsutsatta. Detta skrivningar av hur man arbetar med våldsut- förhållningssätt bygger på kulturrelativistiska satta. Men det existerar berättelser om att det tankegångar som har varit normgivande för förekommer misshandel, incest och missbruk i socialtjänstens arbete under många år. Per- familjer. I arbetet med dessa missförhållanden spektivet förespråkar att alla människor har antar socialtjänsten ett familjeperspektiv som rätt till sin kulturella identitet där kulturella fortfarande är allmänt förekommande i arbetet särdrag såsom traditioner och sedvänjor skall med dysfunktionella familjer. Det handlar om respekteras och accepteras. Socialt arbete ut- familjesamtal där alla i familjen förväntas med- vecklas inte i ett vakuum utan påverkas och

36 Nio – Fem Nr 1 2017 Det fanns också andra REGLER om personal- planering och samarbete

ta med frågorna. Denna tve- kan och osäkerhet är uppenbar vid intervjuerna med socialsekreterare som genomfördes år 2016. Osäkerheten handlar om att verka i ett spännings- fält mellan att å ena sidan vara hänvisad till rättslig praxis och politiska beslut, och å andra sidan vara hänvisad till en be- Liksom för greppsbildning som är oklar trettio år sedan och varierar, beroende på vil- är SOCIALT ar- ken akademisk disciplin som bete fortfarande skärskådar begreppen. ett KÖNSMÄRKT, Liksom för trettio år sedan kvinnodominerat är socialt arbete fortfarande yrke. ett könsmärkt, kvinnodominerat yrke. Yrket känneteck- nas av de arbetsvillkor som är tämligen vanliga i kvinno- dominerade yrken och branscher, och psykisk påfrestning och stress är en utbredd sjuk- skrivningsfaktor. Kanske kan det uppfattas som en paradox Att säkerställa Yrkesminnesinsamling utgiven av TAM-Arkiv. när socialtjänsten får en nyck- KVINNORS elroll i att verkställa den nya mänskliga fri- och utmanas av samhällets värderingar och det stora jämställdhetsreformen, eftersom dagens rättigheter har som förespråkas som socialt önskvärt. Den kvinnliga socialarbetare själva befinner sig i en visat sig vara en enskilde socialarbetaren går inte gärna emot underordnad position. De har fortfarande läg- POSITIV markör detta normsystem, utan försöker av förklarliga re lön än sina avsevärt färre manliga kollegor. både för vuxnas skäl hålla sig till de spelregler som anses som Sverige är fortfarande ett ojämlikt samhälle, och barns godtagbara från samhällets sida. men vid tillbakablickar på socialt arbete går det hälsa. Idag råder en akademisk strid kring vil- att skönja att attityder kring jämställdhetsnormer ken inställning vi ska ha till våld som utförs har förändrat vår medvetenhet kring kön och inom familjen. De olika teoretiska perspekti- könsmönster. Att säkerställa kvinnors mänskliga ven trängs och från forskarhåll blir en pola- fri- och rättigheter har visat sig vara en positiv risering i frågorna alltmer påtaglig. Trots att markör både för vuxnas och barns hälsa. statsmakterna satt ned foten kring hur arbetet med mäns våld mot kvinnor och hedersrela- Helén Olsson, fil.dr i hälsovetenskap och an- terat våld och förtryck skall bedrivas, är det ställd som lektor i socialt arbete vid Högskolan fortfarande tveksamt om socialtjänsten har en Dalarna. Hon är socionom och har arbetat samhällelig legitimitet och acceptans att arbe- som socialsekreterare i över tjugo år.

Nio – Fem Nr 1 2017 37 Till minne av THOMAS BRANTE n betydande svensk professionsforskare och sociolog – professor Thomas Brante – avled den 26 septem- Eber 2016, 69 år gammal. Han var verksam under flera decennier och bidrog med viktiga insikter inom flera forskningsfält. Han publicerade böcker och artiklar inom områden som vetenskapssociologi och -teori, professions- sociologi, vetenskapliga kontroverser och psykisk ohälsa. Han hade ett intresse för tvärvetenskap. Thomas Brante studerade filosofi och sociologi i Lund. Hans plan var ursprungligen att – inom filosofin – ägna sig åt vetenskapsteori i Thomas Kuhns och Paul Feyerabends anda. Men det var inte möjligt i det filosofiska klimat som rådde i Lund under tidigt 1970-tal. Därför valde han att göra sociologi av Kuhns paradigmbegrepp. Han doktore- rade 1980 i sociologi med avhandlingen ”Vetenskapens struktur och förändring”. Efter sin doktorsexamen i Lund blev Thomas en viktig inspiratör vid Göteborgs universitet, för såväl vetenskapsteoretiker som sociologer. Han blev senare verksam även på andra platser. Ett av Thomas Brantes intresseområden handlade om vetenskapliga konflikter. I hans senare forskning skedde en för- skjutning från intresset för vetenskapen i sig och dess sociala grunder till frågor om dess användning. Brantes sista stora forskningsinsats handlade om professionerna som samhällets kunskapsbärare. För sin forskning fick han av Kungl. Veten- skapssamhället i Uppsala 2015 års pris ”för bästa tvärveten- skapliga insats av utmärkt kvalitet”. Jag fick själv kontakt med Brante under slutet av hans levnad. Jag läste hans två sista böcker: ”Professionerna i kunskapssamhället och ”Den professionella logiken”. Böckerna var mycket läsvärda. Sedan tog jag kontakt för att förhöra mig om hans intresse för att delta i ett kommande temanummer om professionsforskning i Nio-Fem. Han svarade att han tyckte att jag tagit ett utmärkt initiativ. Han och hans forskarkollegor skulle ställa upp. Men det blev vår sista mailkontakt, den 12 juni 2016. Svensk sam- hällsvetenskap har förlorat en stridbar och hederlig forskare.

leif jacobsson Foto: Gunnar Melander

38 Nio – Fem Nr 1 2017 Till minne av THOMAS BRANTE GERDA HÖJER-priset Ett nytt pris till sjuksköterskan Gerda Höjers minne har nyligen instiftats av TAM-Arkiv. Det ska utdelas till särskilt förtjänstfulla forskningsarbeten som behandlar tjänstemän och akademikers historia eller förhållanden inom tjänste- manna- och akademikeryrken.

AM-Arkivs forskningsråd har kesverksam fram till 1933, då hon – fram tills nu – varje år delat anställdes som sekreterare i Svensk Tut ett stipendium till särskilt sjuksköterskeförening. Från 1945 till förtjänstfulla uppsatsförfattare som 1960 var hon föreningens ordföran- Bild: Svensk sjuk- skrivit uppsatser med anknytning de. Hon var även politiskt aktiv i sköterskeförenings arkiv, TAM- till våra arkiv. Problemet har varit att olika sammanhang. Arkiv stipendiet inte har blivit speciellt upp- Information om det nya priset märksammat. Därför har det kommit ska spridas genom fack- för få ansökningar. Men nu ska en förbundspressen, via förändring ske! I samband med en TAM-Arkivs hem- kommunikationsinsats för att göra sida samt övriga det mer känt har det framkommit ett nätverk. Priset förslag att omvandla stipendiet till ska delas ut ett pris. en gång per För att priset ska få det genomslag år. TAM- det förtjänar, har det uppkallats Arkiv efter en person som både är ett kommer föredöme och som förtjänar att att efter- uppmärksammas. TAM-Arkiv har sträva valt att uppkalla priset efter en av att hålla 1900-talets mest framträdande och prisut- framgångsrika fackliga ledare – Ger- delning- da Höjer (1893–1974). TAM-Arkivs en hos en pris till Gerda Höjers minne ska med- belöna framstående forskning som lemsor- behandlar eller berör tjänstemanna- ganisation, eller akademikerhistoria. i samband Gerda Höjer främjade sitt yrkes- med ett lämp- område, sjuksköterskornas, genom ligt evenemang. ett långsiktigt och målmedvetet arbete på många områden. Hon utbildade sig till sjuksköterska under första världskriget. Hon var yr- leif jacobsson

Nio – Fem Nr 1 2017 39 RECENSIONER Fridtjuv Berg – folkskollärare och politiker

Fridtjuv Berg – folkskollärare hans levnadsbana. Fridtjuv Berg lev- förde fram folkskolans och folkskol- och politiker de i en tid då folkskolläraryrket blev lärarnas intressen. Politiskt stod han

Joakim allt viktigare. Han utbildade sig till för en liberal vänsterpolitik, där han Landahl. folkskollärare och blev verksam som tidvis sympatiserade med socialdemo- Politik och Pedagogik: En sådan under senare delen av 1800-ta- kratiska förslag. Han krönte sin poli- biografi över let. Biografin är både biografiskt och tiska karriär med att 1905 bli utbild- Fridtjuv Berg. Lärarförlaget. tematiskt upplagd. ningsminister (ecklesiastikminister). 2016. Fridtjuv Berg kom att bli mycket en- Joakim Landahls biografi berättar gagerad i Sveriges allmänna folkskol- inte endast något om personen Frid- lärarförening (SAF), vars arkiv förvaras tjuv Berg. Den blottlägger också sam- på TAM-Arkiv. Steg för steg erövrade hällsutvecklingen i stort. Hur folkskol- ”Besök på arkiv kan ibland leda han en position i samhället genom att lärarkåren organiserade sig och vilken till mer eller mindre oväntade bli representant för ett kollektiv. För- betydelse den fick under denna period. upptäckter.” Så börjar en for- utsättningen var att folkskollärarkåren Fridtjuv Berg kan sägas vara något skare i pedagogisk historia – under 1880-talet började formera sig. av en pedagogisk ”allkonstnär”, en Joakim Landahl – sin bok ”Politik År 1880 grundades SAF. Året därpå generalist, under en tid då en sådan och pedagogik: En biografi över kom det första numret av dess organ – roll ännu var möjlig. Han var både Fridtjuv Berg”. Det visar sig att Svensk Läraretidning – ut. folkskollärare, pedagog, politiker och det var vår arkivinstitution, TAM- När folkskollärarna började organi- föreningsmänniska. Fridtjuv Berg var Arkiv, han bevistat. sera sig på det sättet var det ett helt en del av en större rörelse där folkskol- nytt fenomen. Inom ramen för SAF lärarkåren ännu kunde framträda som nder besöket på TAM hitta- formulerade Berg sina viktigaste po- experter på allt från läroböcker till stav- de han, av en händelse, en litiska reformförslag – bottenskoletan- ningsfrågor och skolväsendets organi- Ugrå klippbok. Den visade sig ken och stavningsreformen. sation. Han framträdde också under en innehålla dödsrunor från 1916 om Under 1800-talet fanns det olika period då politikern kunde behålla sin den store pedagogen och skolpoliti- skolor som brukades av olika sam- civila roll. ”Politiker” hade ännu inte kern Fridtjuv Berg. Upptäckten väck- hällsklasser. År 1883 utkom Bergs blivit ett eget yrke. Fridtjuv Berg kunde te hans nyfikenhet. Hur kunde en lilla broschyr ”Folkskolan såsom bot- således behålla sin identitet som lärare, folkskollärare i början av förra seklet tenskola”. Det blev hans offentliga trots att han var rikspolitiker. få så stor betydelse? Han började, på genombrott som debattör i skolfrå- Landahl har alltså skrivit en mycket uppdrag av Lärarstiftelsen, bedriva en gor. I skriften framförde han ett ideal läsvärd och omfattande biografi över systematisk forskning om denne skolgi- som många människor sympatiserade en av de stora profilerna i den svenska gant i olika arkiv, bl.a. på TAM-Arkiv. med: tanken att barnen oavsett sam- skolans historia. Biografin illustrerar Resultatet blev en omfattande biografi hällsklass ska gå i samma skolform un- också värdet av TAM-Arkivs samling- över skolmannen och liberalen Fridtjuv der de första skolåren. Visionen om en ar. På TAM återfinns såväl lärarför- Berg. gemensam grundskola förverkligades bundens arkiv som olika personarkiv I boken får vi följa hans händelse- egentligen först på 1960-talet. med anknytning till skolfrågor. rika liv. Landahl har här gjort ett ge- Fridtjuv Berg kom så småningom diget arbete för att i detalj kartlägga att bli en ledande politisk kraft som leif jacobsson

40 Nio – Fem Nr 1 2017 Fredsfostran – nationalism eller internationalism?

Fredsfostran – nationalism eller traditionella konservativa historieu- för pojkarna. SSF ville omdefiniera internationalism? dervisningen präglad av chauvinism de traditionella manliga värdena Ingela Nilsson, och ”krigaranda”. Samtidigt var man och ge dem en annan innebörd. Nationalism i fre- dens tjänst: Sven- noga med att inte utmana nationalis- Inom verksamheter som scouting ska skolornas fredsförening, men som sådan. och idrott kunde – menade man fredsfostran och historieundervis- Mellankrigstiden var visserligen – pojkarna få utlopp för sin även- ning 1919–1939. en tid då de internationella idealen tyrarmentalitet utan att den blev Institutionen för idé- och sam- stärktes. Men det var på samma gång destruktiv. Nya fredliga hjältar skulle hällsstudier. Umeå 2015 nationalismens storhetstid. Det var också lyftas fram. i denna paradoxala situation som Vilket genomslag hade då SSF mellankrigstidens fredspedagogiska och mellankrigstidens fredsfostran? Aldrig mer krig! Första världs- entusiaster verkade. SSF utvecklade Kortsiktigt fick den endast ett mycket krigets förödelse ledde till att vad Ingela Nilsson kallar en ”patrio- begränsat genomslag. Rörelsen ledde den internationella fredsrörels- tisk pacifism”. till möten och konferenser men en växte dramatiskt i styrka. SSF grundades av kvinnor som skolans undervisning ändrades inte I sin avhandling analyserar ofta hade en religiös bakgrund, märkbart. Dessutom var det nöd- Ingela Nilsson hur Svenska många var kväkare. Det antogs vändigt att verka inom nationalis- skolornas fredsförening (SSF) allmänt att kvinnor hade ett natur- mens hegemoniska ideologi. Men – en viktig aktör för att initiera ligt fredligt sinnelag och att det var efter det andra världskriget fick den ”fredsfostran” i de svenska männen som var krigiska. Men med traditionella historieundervisning- skolorna – på ett skenbart tiden öppnades föreningen också för en definitivt stryka på foten. Det paradoxalt sätt sökte förena män. Det var i första hand folkskol- internationella perspektivet blev nu fredlig internationalism med lärare som engagerade sig. Av de allt mer tydligt. Istället för att tala patriotisk nationalism. folkskollärare som tog del i föreningens om en ”förlorarnas historia” måste styrelsearbete, innehade ett flertal högt kanske SSF:s arbete ses som en del kolans historieundervisning var uppsatta positioner inom folkskolans av en större och långsiktigt verkande ett av de främsta instrumenten fackliga organisationer. Läroverkslä- idéströmning. Man kan kanske säga Si skapandet, vidmakthållandet rarna var däremot ytterst få under att SSF:s ambitioner att utveckla och stärkandet av nationella identi- hela mellankrigstiden och små- en ”fredsfostran” för skolans elever teter alltifrån slutet av 1800-talet till skollärarinnorna lyste helt med sin sådde ett frö som kunde förverkligas långt in på 1900-talet. När sedan en frånvaro. först på lång sikt. På det sättet blir rörelse för internationalistisk ”freds- Ett viktigt problem med freds- Ingela Nilssons avhandling ett intres- pedagogik” växte fram i första världs- fostran ansågs vara att pojkar hade sant exempel på att man alltid måste krigets kölvatten var den tvungen att ett ”naturligt” behov av hjältedåd se historiska skeenden i det mycket förhålla sig till skolans nationalistiska och äventyr, något som berättelserna långa perspektivet. Om vi endast ser undervisning. Patriotismen var länge om de gamla kungarna hade tillfred- en kort frusen sekvens blir perspekti- minerad mark. Den svenska lärarför- ställt. Det räckte alltså inte med att vet begränsat. eningen för fred – Svenska skolornas rensa ut gammalt stoff. Det handlade fredsförening – var kritisk till den också om att lansera nya förebilder leif jacobsson

Nio – Fem Nr 1 2017 41 SISTA SIDAN

VÄGEN TILL TAM-ARKIV

Några foton som visar vägen till TAM-Arkiv. Institutionen är Hur tar man sig då till arkivet? Närmaste hållplatser är belägen vid Alvik utanför Stockholm. Adressen är Grindstuvägen Alviks tunnelbanestation och tvärbanans Johannesfred. 48–50, Bromma.

TAM-Arkiv främ- jar forskning om tjänstemanna- och akademik- eryrkenas fram- växt, organisering och betydelse för samhällsutveck- lingen. Arkivet har bl.a. ett rikt bildarkiv och ett bibliotek. Även släktforskare kan ha viss an- vändning av vårt arkivmaterial. Välkomna!

42 Nio – Fem Nr 1 2017 Nästa nr kommer i

HÖST

NÄSTA SIDA Dikt ur Ingrid Runes bok "Tjänstemans dikt".

Nio – Fem Nr 1 2017 43 Tjänstemans dikt

Tjänsteplikt blev tjänstedikt när statens makt blev avtalspakt

I motion proposition blir riksdags vett regeringsrätt

Tjänsteman vid val dock kan var tredje höst få ge sin röst detta är politisk tröst

Ur: Tjänstemans dikt, 1971