NR 1 20162017 NÅGONTEMA: INFO HÄR? NÅGON TIDENINFO & ARBETS-HÄR? NÅGONLIVET INFO HÄR? FRÅN HOSPITALSLÄKARESÄKERHETSPOLISENS TILL PSYKIATRIKER/ UPPKOMST FRAMTIDEN/ EN FRAMSYNT I BACKSPEGELN EKONOMORDFÖRANDE/NORDISMENS HISTORIA TCO OCH /INTERVJUINTERNATIONALISMEN MED ANN BERGMAN/SOCIALT / INTERVJU MED NORA ARBETE BATESON – VÅLD / OCH MAKTSPEL GENUS I SKOLAN Nio – Fem Nr 1 2017 1 Nr 1 2017 NI –FEM TIDSKRIFT OM ARBETSLIV & PROFESSION är en tidskrift som ges ut av TAM-Arkiv och utkommer 2–3 ggr/år 2 Nio – Fem Nr 1 2017 Innehåll Nr 1 2017 5 Ledare 6 Intervju med Ann Bergman 11 Från hospitalsläkare till psykiatriker 14 Arkeologers drömmar om Grekland 17 Framtiden i backspegeln 20 Nordismens historia 28 Datoriseringen och facket 32 Bildsidor 34 Socialt arbete – våld och genus 37 Till minne av Thomas Brante 38 Gerda Höjer-priset 40 Recensioner Skribenter i Nio–Fem Nr 1 2017 Helena Ek/Ingrid Berg/Ann Bergman/Leif Jacobsson/Lars Håkansson/Helén Olsson Omslagsbild: Kvinna vid hålkortsmaskin. Bild från 1960-talet. Foto: Allan Myrman. är en tidskrift som ges ut av TAM-Arkiv och utkommer 2–3 ggr/år Nio – Fem Nr 1 2017 3 Nio – Fem är en tidskrift som ges ut av TAM-Arkiv NI –FEM och som tidigare hette TAM-Revy. TIDSKRIFT OM ARBETSLIV & PROFESSION Tidskriften innehåller artiklar om tjänstemanna- Ansvarig utgivare och akademikerrörelsernas historia och nutid, Lars-Erik Hansen olika yrkesgrupper och arbetslivets förändring, [email protected] rapporter och forskning, aktuellt på TAM-Arkiv och lyfter fram källmaterial ur arkiven. Redaktör Leif Jacobsson Tidskriften utkommer 2–3 ggr/år. [email protected] Layout Karin Didring [email protected] Grafisk form Melissa Rydquist Illustratörer Maria Jonsson, Ulf Lundkvist Omslag Kvinna vid hålkortsmaskin. Foto Allan Myrman. Tryck Östertälje tryckeri ISSN 2001-9688 TAM-ARKIVS MEDLEMMAR Akademikerförbundet SSR Saco-förbundet Trafik och Järnväg Civilekonomerna Sjöbefälsföreningen Offentliganställda (SBFO) DIK Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet (SLF) Fackförbundet ST Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL) Finansförbundet Svenska Läkaresällskapet FTF – Facket för försäkring och finans Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Sveriges Ingenjörer Förhandlings- och samverkansrådet (PTK) Sveriges Skolledarförbund Försvarsförbundet Sveriges Tandläkarförbund Journalistförbundet Sveriges Universitetslärarförbund (SULF) Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) Teaterförbundet (TF) Lotsförbundet Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Läkarförbundet Tull-Kust Lärarförbundet Unionen Lärarnas Riksförbund (LR) Vision Naturvetarna Vårdförbundet Nordiska finansanställdas union (NFU) Yrkesföreningen Miljö och Hälsa (YMH) Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) SRAT Polisförbundet 4 Nio – Fem Nr 1 2017 LEDARE Tiden och arbetslivet Sjuk på resa endast mina drömmar färdas på en förtorkad hed et blev den japanske zenbuddhistiske poeten Bashos sia om framtiden. De flesta av oss har erfarenhet av att det sista haiku. Enligt zens uppfattning är det väsentligt inte blev som vi tänkt oss. Det sagda gäller också samhälls- Datt leva i och acceptera nuet oavsett livssituation. utvecklingen i stort. Vår nya forskningsrådsordförande Ann Men tiden handlar också om våra föreställningar om det för- Bergman lyfter fram en expertgrupps antaganden om fram- flutna och framtiden. Och tiden är något som har betydelse tiden från år 1969. Många märkliga förutsägelser utlovas! för vårt arbetsliv. Och så hamnar vi återigen i det förflutna. Två texter Temat för detta nummer av Nio-Fem är just ”tiden och ar- handlar om professioners utveckling under 1800-talets se- betslivet”. Är TAM-Arkiv endast en institution för dem som nare hälft. Idéhistorikern Helena Ek dyker ner i praktiken är intresserade av det förflutna? Hittills har arkivet kanske varit hos hospitalsläkare i Vadstena under tiden kring mitten av mest känt bland historiker. Men vår nya forskningsrådsord- 1800-talet. Psykiatrin hade då inte hunnit etablera sig på förande, professorn i arbetsvetenskap Ann Bergman, hävdar allvar i Sverige. Men inspirerade av kontinentala kollegor i detta nummer av Nio-Fem att samtidsforskare borde ha minst utformade läkarna i Vadstena ändå en praktik för att be- lika mycket glädje av våra dokument. Nutidsforskaren kan – i handla sina psykiskt sjuka patienter. Sedan beskriver Ing- vårt arkivmaterial – få en referens genom att se bakåt. Även rid Berg, fil.dr. i arkeologi, tidiga arkeologers drömmar om om det inte är själva förändringen de vill studera. Inte minst det klassiska Grekland. Från 1870-talet och framåt växte arkivets yrkesminnesinsamlingar kan vara intressanta. Det vi- arkeologin fram som en profession. På samma sätt som sar Helén Olsson, fil.dr. i hälsovetenskap, i sitt bidrag. Att jäm- andra vetenskaper hade ämnet anspråk på objektivitet. föra socialsekreterares arbete med våld mot kvinnor förr och Men med dagens glasögon påsatta kan vi se att arkeologin, nu kan ge nya insikter om det samtida arbetslivet. precis som andra vetenskaper, har varit ett barn av sin tid. Är digitaliseringen av arbetslivet på gott eller ont? Da- Jag tycker att detta nummer av Nio-Fem på ett intresse- toriseringen är en fråga som engagerat fackliga organisa- väckande sätt belyser Bashos tema om nuet. Men det speg- tioner under flera årtionden visar ekonomhistorikern Lars lar också våra drömmar om framtiden och det fjärran för- Håkansson. Men de fackliga organisationerna har varit flutna. Professionerna och deras förändring. Tack alla som kluvna. LO, TCO och Saco har kommit till olika slutsatser bidragit. Trevlig läsning! och diskussionerna har varit många. LEIF JACOBSSON Det nordiska samarbetet resulterade efter andra världs- Redaktör kriget i en gemensam arbetsmarknad. Idag finns det ofta stor samsyn mellan de nordiska länderna. Men hur har samar- betet uppstått? I en längre artikel visas hur tanken på nordisk samhörighet växt fram under loppet av flera hundra år. Framtiden är ett ämne som i alla tider har fascinerat oss människor. Tidigare har spåmän och spågummor försökt förutsäga det som komma skall. Idag är det i hög grad s.k. futurologer och andra vetenskapliga utövare som diskuterar hur framtiden kan komma att gestalta sig. Det är svårt att Nio – Fem Nr 1 2017 5 PORTRÄTTET 6 Nio – Fem Nr 1 2017 Ann Bergman – ny forskningsrådsordförande Vem är Ann Bergman? Hon är PROFESSOR i arbetsvetenskap och TAM-Arkivs nya forskningsrådsordförande. Arkivet har sedan länge haft ett FORSKNINGSRÅD knutet till sig för att främja forskningen om sitt historiska material. TEXT Leif Jacobsson TAM-Arkiv FOTO Tommy Andersson Efter hennes föredragning om TAM-Arkivs MATERIAL blev reaktionen ett unisont ”WOW”! Nio – Fem Nr 1 2017 7 ORDFÖRANDE ANN BERGMAN Efter mötet träffar jag Ann Bergman. Tankar- na fortsätter att dröja över min nyfunne väns frågor om betydelsen av historisk kunskap och forskning. Vad tror hon som nyvald forsk- ningsrådsordförande om TAM-Arkivs forsk- ningspotential? Forskningspotentialen är oerhört stor! ut- brister hon. Ann konstaterar att arkivet tidi- gare främst har varit känt för historiker. Och varit mer okänt för den stora gruppen av sam- tidsforskare som hon själv tillhör. Men inte långt innan vårt sammanträffande har hon rkivansvariga från TAM-Arkivs medlemsför- fått inblick i arkivmaterialet. Det har gjort Abund träffas med jämna mellanrum i institu- henne entusiastisk: tionens sammanträdesrum för att få informa- – Nu när jag fått en liten hum om vad ni tion. En dag i november är det åter dags för faktiskt har för material blir jag nästan vild! ett medlemsmöte. Bland mötesdeltagarna Det är en skatt ni sitter på som många arbets- upptäcker jag denna gång professorn i arbets- livsforskare i Sverige hittills inte känt till. vetenskap – Ann Bergman. Hon har nyligen Ann har nu fört den nya informationen utsetts till TAM-Arkivs nya forskningsrådsord- vidare till forskarkollegorna vid Karlstads förande. Idag ska hon hålla ett anförande om universitet. Efter hennes föredragning om sin forskning. TAM-Arkivs material blev reaktionen ett uni- Under pausen talar jag med en repre- sont ”Wow”! Vad är det som gjort henne så sentant från Akademikerförbundet SSR. upprymd? Främst är det de många yrkesmin- Mannen berättar att han häpnat då en av nesinsamlingar som finns hos TAM-Arkiv. Det föredragshållarna talat om hur lite resurser handlar både om böcker där medlemmar av som TCO och Saco centralt och deras med- olika yrkesgrupper berättar om minnen från lemsorganisationer satsar på forskning om sitt arbetsliv och om opublicerade intervjuer. sin egen historia. Vill man nu glömma sitt På TAM finns också, som komplement, foto- förflutna? Jag berättar för honom att situ- grafier och filmer som illustrerar hur arbetsli- ationen varit mycket annorlunda då vet har tett sig förr i tiden. Jag berättar för honom TAM startades på 1980-talet. Då – Jag har läst några arbetsminnen från en att situationen varit MYCKET annorlunda då TAM startades satsades det verkligen på historisk viss yrkesgrupp. Jag och en kollega tänker att på 1980-talet. forskning. Även skolklasser och just den gruppen ska vi titta vidare på. Det är enskilda medlemmar, intresserade otroligt värdefullt och man får liksom en dju- av sin yrkesgrupps historia, besökte pare förståelse, säger hon. TAM på den tiden. Mannen reagerar. Som Som ett konkret exempel nämner hon ett enskild medlem hävdar han att det är nöd- arbetsminne från en socialsekreterare som vändigt att satsa på att lyfta fram fackets och blivit oense med sin chef. Där berättas att ar-