DOCSLIB.ORG

Social Blandning - En Jämförande Studie Av Tre Stadsområden I Malmö

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Social Blandning - En Jämförande Studie Av Tre Stadsområden I Malmö Social blandning - en jämförande studie av tre stadsområden i Malmö Social Mix - a Comparative Study of Three Neighborhoods in Malmö Kajsa Broman & Camilla Ligovic Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Huvudområde: Byggd miljö Kandidatuppsats 20 HP VT 2019 Handledare: Martin Grander 1 Sammanfattning Den här uppsatsen behandlar vad vi identifierat som ett modernt ideal inom nutida planering, nämligen social blandning. Trots att en stor skara kritiker ifrågasätter idealet kring social blandning är det idag både en utbredd metod och ett mål inom svensk stadsplanering. Med den här uppsatsen vill vi belysa både för- och nackdelar med social blandning och undersöka hur Malmö stad arbetar med social blandning och om detta skiljer sig åt på olika platser i Malmö. För att konkretisera undersökningen har plandokument för tre olika stadsområden i Malmö analyserats. De valda områdena är Rosengård, Hyllie och Limhamn-Bunkeflo som är av varierande socioekonomisk karaktär och fysisk utformning. Vi har identifierat bostadsblandning, d.v.s. en variation i bostadsutbudet i form av exempelvis upplåtelseform, prisklass och bostadsstorlek, som ett utmärkande verktyg och mål i Malmö stads strävan att uppnå en mer jämlik stad. Vår studie pekar på ett behov av en mer konsekvent motivering kring användandet av social blandning samt efterfrågar ett större fokus på utjämning. 2 Abstract This essay aims to highlight both positive and negative aspects of social mix, which we have identified as a contemporary urban planning ideal. Despite many critics questioning the ideal, social mix stands out as both a method and a goal in itself within Swedish city planning. This essay examines how City of Malmö apply social mix in three different neighborhoods of varying socio-economic and physical standard by analysing strategic planning documents by City of Malmö for Rosengård, Hyllie, and Limhamn-Bunkeflo. We have identified housing mix, a strategy used to create more varied options on the local housing market in terms of tenure, housing size and price, as the most prominent method of achieving a more equal city. The results of our study point to a need for more consistent justification of social mix and request a greater focus on equalization. 3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING ____________________________________________________________ 6 1.1 PROBLEMFORMULERING ______________________________________________ 6 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING _________________________________________ 7 1.3 DISPOSITION __________________________________________________________ 8 2. TIDIGARE FORSKNING _________________________________________________ 8 2.1 SOCIAL BLANDNING ___________________________________________________ 8 2.2 HISTORISK UTVECKLING AV SOCIAL BLANDNING ______________________ 10 2.3 BEGREPPETS UPPKOMST I SVENSK STADSPLANERING __________________ 13 2.4 SOCIAL BLANDNING I NUTIDA SVENSK PLANERING ____________________ 14 2.5 DEFINITION __________________________________________________________ 16 3. TEORI OCH BEGREPP _________________________________________________ 16 3.2 SEGREGATION OCH INTEGRATION _____________________________________ 18 3.3 MÅNGFALD __________________________________________________________ 20 3.4 GENTRIFIERING ______________________________________________________ 22 4. METOD OCH MATERIAL ______________________________________________ 23 4.1 METODDISKUSSION __________________________________________________ 23 4.2 PRESENTATION AV MATERIAL ________________________________________ 24 4.2.1 MALMÖ STADS ÖVERSIKTSPLAN _____________________________________ 24 4.2.2 MALMÖ STADS PLANPROGRAM ______________________________________ 24 4.3 UTVALDA OMRÅDEN _________________________________________________ 24 4.3.1 MALMÖ SOM STUDIEOBJEKT ________________________________________ 26 4.3.2 ROSENGÅRD ________________________________________________________ 27 4.3.3 HYLLIE _____________________________________________________________ 28 4.3.4 BUNKEFLO _________________________________________________________ 29 5. EMPIRI _______________________________________________________________ 29 5.1 MALMÖ STADS ÖVERSIKTSPLAN (2018) ________________________________ 29 5.2 SOCIAL HÅLLBARHET - MALMÖ STAD (2014) ___________________________ 31 5.3 PLANPROGRAM FÖR TÖRNROSEN OCH DEL AV ÖRTAGÅRDEN I ROSENGÅRD (2014) ______________________________________________________ 31 5.4 PLANPROGRAM FÖR HERRGÅRDEN I ROSENGÅRD (2012) ________________ 32 4 5.5 ROSENGÅRD! STRATEGIER FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I EN STADSDEL, DIALOG-PM (2008:1) ______________________________________________________ 33 5.6 ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÖDRA HYLLIE (2015) ____________________________ 34 5.7 PLANPROGRAM FÖR ÖSTER OM STATIONSTORGET I HYLLIE (2008) _______ 36 5.8 PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BUNKEFLOSTRAND (2005) __________________ 37 5.9 PLANPROGRAM FÖR GOTTARPS ALLÉ, BUNKEFLOSTRAND (2016) OCH DETALJPLAN (2018) ______________________________________________________ 38 6. ANALYS ______________________________________________________________ 38 6.1 BOSTADSBLANDNING - BÅDE MÅL OCH MEDEL ________________________ 38 6.1.1 BOSTADSBLANDNING - EN GENTRIFIERINGSRISK? ____________________ 40 6.2 INTERAKTION OCH MÖTEN ___________________________________________ 41 6.3 ATTRAKTIVITET OCH MÅNGFALD _____________________________________ 43 6.6 SLUTSATS OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ______________________ 45 7. LITTERATURFÖRTECKNING ____________________________________________ 47 8. FIGURFÖRTECKNING __________________________________________________ 51 9. BILAGOR _____________________________________________________________ 52 9.1 ARBETSFÖRDELNING _________________________________________________ 52 5 1. Inledning Under våra tre år som stadsplanerarstudenter har vi märkt att visioner och plandokument ofta förespråkar en socialt blandad stad där alla människor, oavsett bakgrund, etnicitet eller livssituation är välkomna. Malmö stad skriver t.ex. i sin översiktsplan från 2018: “Att konfronteras med olika tankar, idéer, livsstilar och kulturyttringar ger människor inspiration till att utveckla nya tänkesätt, ny kunskap, nya tjänster och produkter. En stadsmiljö som stödjer olikhet och oplanerade möten kan bidra till en dynamisk och långsiktigt livskraftig ekonomi. Möten måste präglas av tolerans och tillit – såväl människor emellan som mellan invånare och myndigheter.” (Malmö stad, 2018, s. 15). Citatet ovan har vi identifierat som ett tydligt exempel på social mix, eller social blandning som är den svenska beteckningen. Social blandning ses ofta som ett eftersträvansvärt mål inom västerländsk stadsplanering och begreppet används vanligen i en kontext av att man vill uppnå en blandning av olika samhällsgrupper inom ett visst stadsområde, med målsättningar om att motverka segregation, uppmuntra till möten, och förbättra individers livsmöjligheter. Denna idealbild, där folk lever i harmoni med sin omgivning och sina medmänniskor och umgås i stadsrummet på lika villkor, har dock väckt en del frågor hos oss. Hur jobbar Malmö stad mot att uppnå man en sådan verklighet, och är det ett realistiskt eller överhuvudtaget önskvärt mål? Vi intresserade oss för att undersöka detta närmare och försöka få en överblick över det planeringsideal som vi anser råder i Sverige idag. Ofta kan språket som används i plan- och visionsdokument vara allmänt formulerat och klichéartat. Den här studien undersöker ifall det går att urskilja någon underliggande tanke kring social blandning och om detta skiljer sig åt mellan olika stadsområden i Malmö. 1.1 Problemformulering Det är tydligt att det finns en viss retorik inom planeringen och marknadsföringen av stadsplaneringsprojekt där social blandning betonas som ett sätt att lösa de socioekonomiska utmaningar som finns i städer idag. Insatser vars syfte är att uppnå social blandning tenderar dock att riktas mot stadsområden som betecknas som ”utsatta” eller präglade av sociala stigman. I en svensk kontext blir exempelvis miljonprogramsområden med en relativt ensidig fysisk utformning inte sällan föremål för stadsomvandlingsprojekt som har som mål att åstadkomma social blandning. Däremot verkar liknande insatser i högre utsträckning utebli i höginkomstområden, trots att många av dessa områden ofta är mer homogena rent 6 befolkningsmässigt än s.k. utsatta områden (Musterd & Andersson, 2005, s. 762). Trots att mål om social blandning ofta finns formulerade i politiska dokument saknas beskrivningar av hur det faktiskt ska uppnås i praktiken. Dessutom lyser motivering kring varför det är ett eftersträvansvärt mål med sin frånvaro (Lees, 2014, s. 92). En myndighet som har en betydande roll inom svensk stadsplanering är Boverket som ska vara vägledande och kunskapsbringande för kommunerna (Boverket, 2017). I deras forskningsrapport Social Mix i Några Länder (2008) beskrivs att social blandning ibland kan vara ett hinder för integration och att satsningar istället bör riktas mot förbättringar inom skola, jobb och välfärd. Forskning visar även att i områden där social blandning använts som ett verktyg för att åstadkomma integration så har resultatet blivit att låginkomsttagare tvingats flytta till följd av stigande hyror (Boverket, 2008). Det finns dessutom en brist på diskussion gällande vilken skala blandningen ska ske på, vilka det är som ska blandas samt hur den önskvärda blandningen ska se ut (van Kempen & Bolt, 2009, s. 460; Lees, 2008). Mot bakgrund av detta har vi intresserat oss för att fördjupa oss i hur Malmö stad jobbar med social blandning. För att ta reda på detta har vi valt att titta närmare på tre områden
Load more

Recommended publications
  • Limhamn-Bunkeflo
    1 2 Förord........................................................................................5 1. VARFÖR? 9 1.1 Projektets bakgrund.............................................................. 10 1.2 Projektets syften.................................................................... 11 1.3 Projektets resultat.................................................................. 12 1.4 Rapportens disposition......................................................... 13 2. PERSPEKTIV 16 2.1 Människosyner....................................................................... 18 2.2 Sociala krafter …................................................................... 19 2.3 … i minst sju dimensioner................................................... 19 Varför finns stadsdelen?.................................................................. 19 Hur finns stadsdelen?....................................................................... 20 Vem bor i stadsdelen?...................................................................... 20 Vad gör stadsdelsborna?.................................................................. 20 Vilka resurser har stadsdelsborna?................................................. 20 Vad är meningen med stadsdelen?................................................. 21 Vem bestämmer och vad?............................................................... 21 2.4 Perspektiv på segregation .................................................... 21 2.5 Olika sociala världar.............................................................
    [Show full text]
  • Limhamn Bunkeflo
    Stadsdelstidningen LIMHAMN BUNKEFLO Nr 3 – Oktober 2007 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 3/2007 | 1 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO I detta nummer kan du läsa om 3 Hej Limhamn-Bunkefl o! Nyheter och information från Limhamn-Bunkefl o 4 Stadsdelschef Inger Björkqvist stadsdelsförvaltning Ordförande Birthe Sörestedt (s) 5 25 nya förskolor behövs Nr 3 – Oktober 2007 Årgång 10 8 Dagens strand Postadress: Malmö stad Limhamn-Bunkefl o stadsdelsförvaltning 205 80 MALMÖ Besöksadress: Apoteksgatan 7 10 Trygghet genom Larmcentralen E-post: limhamn.bunkefl [email protected] Hemsida: malmo.se/limhamnbunkefl o Telefon: 040-34 63 00 Telefax: 040-15 77 03 12 Gamla Dragörkajen får nytt liv Ansvarig utgivare: Stadsdelschef Inger Björkqvist 13 Äldre i raggarbil Telefon: 040-34 63 63 REDAKTION Redaktionschef Anita Andersson Telefon: 040-34 63 02 14 Trafi ksäkerhet i fokus E-post: [email protected] Redaktör David Levin Telefon: 040-34 63 05 E-post: [email protected] I redaktionen ingår också Mats Porsklev, 15 Föreningsdagen lockade ut Bunkefl obor Helena Hornemark, Maria Stiber och Danica Srnic. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Produktion, layout, redigering och klarspråksbearbetning: Anita Anderson David Levin 17 Hälften av alla bilresor är löjliga Omslagsbild: Danny Svensson, Limhamns Brottarklubb – en av de aktiva föreningarna på Föreningsdagen i Bunkefl ostrand. Foto: Anita Andersson 19 Kalendern Upplaga och distribution: 18 200 exemplar varav 16 400 distribueras av Posten till samtliga hushåll och företag i stadsdelen. Tidningen fi nns även som PDF-fi l på malmo.se/limhamnbunkefl o Äldreomsorgsdagen Tryck: Holmbergs i Malmö AB torsdagen den 4 oktober 10.00–16.00 Nästa nummer av tidningen utkommer den 13 december 2007.
    [Show full text]
  • Årsskriften 2012
    LIMHAMNS MILJÖFÖRENING Årsskrift Ideell opolitisk förening Innehållsförteckning Presentation av Limhamns Miljöförening .......................................................3 Verksamhetsåret 2011 .........................................................................................5 Kalender 2012 ......................................................................................................7 Limhamns Miljöförenings bevandepris 2011 ...................................................9 Vad vill du att Limhamns Miljöföreing ska jobba med ................................11 Tankar kring en Ö .............................................................................................12 Dragörkajen - yttrande .....................................................................................13 Smutsig el ...........................................................................................................15 Miljötankar vid ett sklojubileum .....................................................................17 Gammalt brott i dagsljus ..................................................................................19 Kvarteret Gråsejen - yttrande .........................................................................20 Årets kandidathus till Bevarandepriset ..........................................................23 Detaljplaner .......................................................................................................25 Översiktsplan - yttrande...................................................................................27
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Norra Verkö Hamnen 32 Välkommen ombord på Ljusterögatan Hemsögatan Blidögatan Västra 5 Hamnen Mellersta 2 Malmö stadsbuss Hamnen 31 Terminalgatan Graniten Östra Scaniabadet Hamnen Fullriggaren Mellersta Hamnen Aspögatan Huvudlinjer Ubåtshallen Turning Torso Hållplats anpassad för Hammargatan 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg rörelsehindrade och synskadade Stapelbäddsparken Hamncentrum 2 Kastanjegården–Västra hamnen Ej anpassad hållplats Propeller- Kosterögatan Ringlinjen gatan 3 Dockan Segevång 4 Bunkeflostrand–Limhamn–Segevång–Bernstorp Kockums Slagthuset Frihamnen Väderögatan Östra 4 5 Stenkällan–Västra hamnen Orkanen Fäladsgatan Segevång 32 Sjölunda- 31 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs Kockum fritid 3 Centralen 31,32 Lodgatan Kronetorps- 33 viadukten gatan 7 Svågertorp–Centralen–Ön Kirsebergsskolan Segevångsbadet Anna Stora 8 Lindängen–Centralen–Hyllie 34 Östervärn Kirsebergs Rostorp Lindhs Drottning- Bernstorp Skeppsgatan plats kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan Caroli torget Tekniska museet Värnhem Simrisbanvägen 4 Kirsebergs Beijers park Ribersborg Slussen torg Pluslinjer Öresundsparken Vattenverksvägen Rörsjöparken Blåhakevägen Kontorsvägen Stora Gustav Djäknegatan Höjdrodergatan Lindängen–Jägersro–Värnhem–Centralen– Ellstorp Bernstorp 31 T-bryggan Adolfs Flygvärdinnan Mellersta hamnen Tessins väg 31 Torg Celsius- Katrine- Studentgatan Toftanäs 32 Käglinge–Centralen–Norra Hamnen Stads- gatan lund Flygledaren Potatisåkern 35 34 Håkanstorp Långhälla- 33 Ön–Hyllie–Värnhem Kronprinsen biblioteket Celsius- Paulibron S:t Pauli
    [Show full text]
  • Bilaga 1 Till Årsrapport 2020 Ramavtal 8
    BILAGA 1 ÅRSRAPPORT 2020 FÖR RAMAVTAL 8 – STORSTAD MALMÖ Antagna detaljplaner och utbyggda bostäder Inom ramen för uppföljningen av Ramavtal 8 – storstadsavtal Malmö, angående finansiering och medfinansiering avseende ökad tillgänglighet i storstäderna samt ökat bostadsbyggande, redogörs årligen för de detaljplaner samt hur många bostäder som färdigställts fram till redovisningstillfället. I nedanstående tabell redovisas alla färdigställda bostäder som ligger inom kollektivtrafiksobjektens influensområden och som kan återrapporteras inom bostadsåtagandet. Rapportering är baserad på insänd redovisning från Malmö kommun. FÄRDIGSTÄLLDA KOMMUN DETALJPLAN BOSTÄDER Detaljplan för del av kvarteret Tuppen i Limhamn i Malmö (DP4038) 1 Detaljplan för kvarteret Ledebur m.m. i Innerstaden i Malmö (Dp4043) 1 Detaljplan för del av kvarteren Kantaten och Motetten m.m. i Fosie i Malmö (Dp4050) 2 Detaljplan för Nils m.m. i Innerstaden i Malmö (DP4099) 45 Detaljplan för Bunkeflo och Vintrie byar i Bunkeflo och Vintrie i Malmö (DP4115) 1 Detaljplan för kvarteren Hedvig och Julius m.m. i Innerstaden i Malmö (DP4168) 3 Detaljplan för västra delen av kvareteret Ravenna i Innerstaden i Malmö (DP4214) 1 Detaljplan för område vid Elvavägen i Klagshamn i Malmö (DP4231) 1 Detaljplan för området väster om Västra Varvsgatan, område för Bomässan Bo01 i 2 Hamnen i Malmö (DP4537) Detaljplan för kvarteret Delsjön och del av kvarteret Stensjön m.m. i Hyllie i Malmö 3 (Dp5513) Malmö Detaljplan för område öster om Järnolofs väg i Klagshamn i Malmö (DP4603) 2 Detaljplan för kv. Glasbruket och Norra delen av kv. Cementen i Limhamn i Malmö 384 (DP4637) Detaljplan för del av kvarteret Rönnen m.m. i Innerstaden i Malmö (Dp4661) 39 Detaljplan för del av kvarteret Kranen i Hamnen i Malmö (DP4704) 87 Detaljplan för område väster om Skånegården i Bunkeflostrand i Malmö (DP4726) 274 Detaljplan för fastigheten Sofia 1 i Innerstaden i Malmö (DP4744) 177 Detaljplan för del av kvarteret Soltofta (fastigheten 9 och 10)i Husie i Malmö (DP4752) 1 Detaljplan för kvarteret Aegir (Posthuset) m.m.
    [Show full text]
  • Cykelåret 2016 Malmö
    Cykelåret 2016 Malmö 1 Innehåll 3 4 5 Alla Malmöbor har Malmö ska bli en Mål rätt att cykla erkänd cykelstad 10 7 6 Snabbfakta! Nya Kort om cykelvägar Malmö by Bike 12 14 19 Cykelförbättringar Nya Cykling för alla cykelöverfarter 22 21 Cykeltrafikökning Kommunikation & dialog 2 Alla Malmöbor har rätt att cykla Malmö är en cykelstad. Här cyklar vi överallt, hela tiden, året runt. Vi cyklar för att det är enkelt och snabbt. Till och med på vintern! Visionen för cykelstaden Malmö är att Alla Malmöbor har rätt att cykla. Man ska känna sig säker, både när man cyklar och när man har parkerat sin cykel. Vi vill att alla ska kunna cykla. Vi arbetar för att alla ska kunna känna vinden i ansiktet och uppleva denna vackra stad – på det bästa sättet att färdas genom den. 3 Malmö ska bli en erkänd cykelstad Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunikation Cykelvägnätet Kampanjer för ökad och säker Cykelbanor, cykelöverfarter, cykling, malmo.se/cykla, vinterväghållning mm. facebook.com/cykligamalmo mm. Service och tjänster Mobility management Cykelparkering, hyrcykelsystem, Cykelfrämjande erbjudanden så som cykelpumpar mm. Cykling utan ålder, cykelskolor och utlåning av elcyklar mm. 4 Häng med på färden! Mer att läsa Att cykla är bra för nästan allt.
    [Show full text]
  • Vägvisningsplan För Malmö Stad 2008
    VÄGVISNINGSPLAN FÖR MALMÖ STAD 2008 Slutversion 2008-05-16 Antagen 2008-05-29 Reviderad Förord Vägvisningsplanen är framtagen av trafikavdelningens trafikregleringsenhet, Gatukontoret Malmö. Planen innehåller de förhållningssätt som gäller vid vägvisning i Malmö kommun och utgör underlaget för arbetet med vägvisningen. I vägvisningsplanen finns även de riktlinjer som gäller vid upprättande av vägvisning. Själva underlaget för befintlig vägvisning i Malmö kommun finns i digital miljö där både vägmärke och linjedragningar återfinns. Malmö Maj 2008 Rickard Johansson Kontaktuppgifter Telefon 040-34 10 00 Adress Gatukontoret Malmö Trafikregleringsenheten 205 80 Malmö Innehållsförteckning: BAKGRUND .......................................................................................5 ALLMÄNT ...........................................................................................6 BYTE AV BEFINTLIG VÄGVISNING ...........................................................................6 LAGAR, FÖRORDNINGAR MM .....................................................7 Vägmärkesförordningen, VMF (2007:90).....................................................................7 Väglagen, Vägl (1971:948).............................................................................................7 Vägkungörelse, VägK (1971:954).................................................................................7 Vägverketsföreskrifter, VVFS 2007:305.......................................................................7 VÄGVERKETS PUBLIKATIONER .................................................7
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Välkommen ombord på NORRA FULLRIGGAREN 34 HAMNEN ÖSTRA Malmö stadsbuss 2 5 HAMNEN Scaniabadet 31 VÄSTRA 35 HAMNEN Ubåtshallen MELLERSTA HAMNEN HUVUDLINJER Turning Torso 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg Stapelbäddsparken 2 Lindängen–Västra hamnen Propeller- 3 Ringlinjen gatan Dockan 4 Bunkeflostrand–Limhamn-Segevång–Bernstorp 5 Segevång Stenkällan– Västra hamnen Kockums 31 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs Orkanen 4 7 Svågertorp–Gustav Adolfs torg Kockum fritid 3 CENTRALEN Kronetorps- gatan 8 Kastanjegården–Centralen–Hyllie Segevångsbadet [Z Rostorp Går från tidig morgon till sen natt, som bäst var Östervärn Kirsebergs Högskolan Anna Lindhs plats 33 34 kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan 5–10:e minut och aldrig mer sällan än var 20:e minut. Tekniska museet Caroli Slussen STORA Blåhakevägen Kontorsvägen BERNSTORP Värnhem Kirsebergs Beijers park PLUSLINJER Drottning- torg 31 torget Vattenverket Valdemarsro Santessons Lindängen–Jägersro–Bulltofta–Centralen– Ribershus Djäknegatan Ellstorp väg 4 Mellersta hamnen GUSTAV ADOLFS TORG 32 Ön–Centralen–Käglinge 7 31 Sergels väg Studentgatan Celsiusgatan 33 Ön–Hyllie–Värnhem Stads- 31 Katrinelund 34 Håkanstorp Långhälla- 34 Sibbarp–Värnhem–Norra hamnen Aq-va kul biblioteket 32, 35 S:t Pauli Celsius- 31 BULLTOFTA gatan Ventilgatan TOFTANÄS Fridhemstorget kyrka gården 35 Kvarnby–Toftängen–Centralen–Östra hamnen Katarina Skvadrons- Kronprinsen kyrka Kyrkogården Risebergaparken Går var 10–30:e minut, men inte lika sent på gatan Davidshall Åkvagns- 6 Erikslust Carl Disponent- gatan 32 Fågelbacken
    [Show full text]
  • Limhamn-Bunkeflo
    Stadsdelstidningen LIMHAMNLIMHAMN BUNKEFLOBUNKEFLO • Många nya förskoleplatser • Skolpersonal och föräldrar i gemensamt folkhälsoprojekt • Utbyggnad i stadsdelen Nr 3 – Oktober 2005 • Strandängarna blir naturreservat Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 3/2005 | 1 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO Ökad kvalitet och fler platser i förskolan – som ligger i topp när Nyheter och information från fter sommarens uppehåll i politiken är Malmö stad – Limhamn-Bunkeflo nu aktiviteterna i full gång. I augusti Malmö redovisar antalet behöriga elever till gym- stadsdelsförvaltning Ebjöds medborgarna in för att ge syn- punkter på aktualisering och komplettering av nasieskolans nationella Malmös översiktsplan 2005 (se sidan 10). program som gick ut vår- Detta var ett sätt att få igång en dialog kring terminen 2005. Vi ska Nr 3 – Oktober 2005 Årgång 8 plan- och utbyggnadsfrågorna i vår stadsdel. vara stolta över våra duk- Stadsbyggnadskontoret informerade och tiga elever, men vi ska Postadress stadsdelsfullmäktige hade möjlighet att lyssna också uppmärksamma Malmö stad av vad medborgarna tyckte innan vi skrev vårt alla dem som ger skolan Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning yttrade. Jag tycker det är ett utmärkt sätt med innehåll och förmedlar Stadsdelsfullmäkti- 205 80 MALMÖ sådana temamöten för att få igång en dialog. kunskap och färdigheter. ges ordförande De ska ha en eloge för Birthe Sörestedt (s) Besöksadress: Apoteksgatan 7 Äntligen ser jag en ljusning då det gäller att Öppet: Måndag–fredag 8–16 öka antalet platser inom barnomsorgen. Det har sitt engagemang och sitt länge varit ett stort bekymmer och nu i höst arbete till att goda resultat uppnås. E-post: [email protected] kan jag konstatera att vi tack vare de så kallade Så här på hösten är diskussionerna intensi- Hemsida: malmo.se/limhamnbunkeflo Hallengrenpengarna både kan höja kvaliteten va om hur vi ska använda resurser som Kom- Telefon: 040-34 63 00 och skapa fler platser.
    [Show full text]
  • Maria Aronsson 2002-02-04 Examensarbete 20P Fysisk Planering Blekinge Tekniska Högskola
    Stadsförbättring Hamnen Malmö Maria Aronsson 2002-02-04 Examensarbete 20p Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Inledning Sammanfattning När det gäller gestaltning och grönska i arbetsområden är det inte lika uppmärksammat som när det gäller grönska bostadsområden eller stadsmiljö. Det är genom forskning bevisat att det är positivt att ha grönska omkring sig även på sin arbetsplats. Det bidrar till bättre hälsa men även till den sociala biten eftersom man ofta går till en park tillsammans eller träffar andra människor på sin promenad. Att ha det grönt utanför sitt fönster där du arbetar påverkar dina sinnen positivt. I Malmö finns det ett grönt sammanhängande nät över hela staden, men i hamnen finns det inte många ytor som är avsedda för grönska och rekreation. I det här arbetet föreslås hur man kan koppla samman hamnen med Ribersborg och Spillepengen för att få ett sammanhängande grönt stråk utmed kusten. Det föreslås också en grön stomme i hamnen där främst huvudgatorna utgör de stora stråken. Utmed stråken utvecklas de lite större gröna områden. Dessa områden utgörs främst av gröna ytor som redan finns i hamnen men inte är tillgängliga och utvecklade idag. För att göra dem attraktiva föreslås att de görs tillgängliga och skapa intressanta objekt på platserna som gör området intressant. Det föreslås även ett utvecklat gång- och cykelnät i hamnen som hänger samman med de gröna platserna för att dessa ska kunna användas som rekreation. Tanken är att invånarna i Malmö ska upptäcka dessa områden, som är rika på bl.a. fågelliv, i hamnen och besöka dem på sin fritid. För att det ska bli möjligt krävs det att de inte exploateras till den grad som de är planerade för idag, utan att man inser värdet och sparar det som är värdefullt och genom plan skydda dem.
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Välkommen ombord på Hemsögatan NORRA Blidögatan VÄSTRA FULLRIGGAREN 34 HAMNEN HAMNEN ÖSTRA 2 5 Malmö stadsbuss Terminalgatan Graniten HAMNEN Scaniabadet 31 32 Ubåtshallen MELLERSTA Aspögatan HAMNEN HUVUDLINJER Turning Torso Hammargatan 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg31 7 Stapelbäddsparken 2 Kastanjegården–Västra32 34 hamnen Hamncentrum Propeller- Kosterögatan 3 Ringlinjen33 gatan Dockan 4 Bunkeflostrand–Limhamn-Segevång–Bernstorp34 Segevång 5 Stenkällan–35 Västra hamnen Kockums Slagthuset Frihamnen 32 Östra Orkanen 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs37 Fäladsgatan 4 Väderögatan Sjölunda- 7 Svågertorp–Centralen–Ön46 Kockum fritid 3 CENTRALEN Lodgatan Kronetorps- viadukten gatan 8 Lindängen–Centralen–Hyllie Kirsebergsskolan Segevångsbadet Anna [Z 33 34 Går från tidig morgon till sen natt, som bäst var Östervärn Kirsebergs Rostorp Lindhs Drottning- 5–10:e minut och aldrig mer sällan än var 20:e minut. Högskolan plats VÄRNHEM kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan Caroli torget Slussen STORA Tekniska museet Simrisbanvägen BERNSTORP 31 Kirsebergs Beijers park Blåhakevägen Kontorsvägen Ribersborg torg PLUSLINJER Vattenverksvägen Öresundsparken Vattenverket Valdemarsro Santessons 1 31 7 Rörsjöparken Lindängen–Jägersro–Bulltofta–Centralen– GUSTAV Djäknegatan Ellstorp Höjdrodergatan väg 4 12 3231 Mellersta347 hamnen T-bryggan Ribershus ADOLFS Flygvärdinnan 31 31 2 32 Östra34 hamnen–Centralen–Käglinge TORG Celsius- 3 33 Sergels väg Studentgatan gatan Flygledaren 43 3433 Ön–Hyllie–Värnhem Stads- Katrinelund 35 34 Potatisåkern biblioteket Håkanstorp
    [Show full text]
  • Åtgärdsplan För Malmös Avloppsledningsnät 2017
    ÅTGÄRDSPLAN FÖR MALMÖS AVLOPPSLEDNINGSNÄT 2017 Utgivare: VA SYD Box 191 201 22 Malmö Rapporten kan laddas ner från www.vasyd.se Fotografier: Nicholas South: i Victor Pelin: 21 Annika Sundström: 113 Stefan Billqvist: 119 Paul Jönsson: 124 Malin Bengtsson: 126 Organisation: VA SYD är ett kommunalförbund som består av Malmö, Lund, Burlöv och Eslöv verksamheter som tidigare låg organiserade under respektive kommuners verksamhet. VA SYD har drygt 350 anställda och ansvarar för dricksvattenförsörjning och avloppshantering i Malmö, Lund, Burlöv och Eslöv samt avfallsinsamling i Malmö och Burlöv. ii FÖRORD Åtgärdsplanen för Malmös avloppsledningsnät har fått ett nytt format och är också starten på ett nytt arbetssätt. Vi utvecklar vår verksamhet, men vårt arbete med att förbättra ledningsnätet i Malmö har samma intention som alltid, att minska risken för att VA SYDs kunder drabbas av källaröversvämning, minska bräddningarna och öka motståndskraften vid kraftiga regn. Åtgärdsplanen ger oss helhetsperspektivet och den långsiktiga riktningen för hur vi arbetar med att ständigt förbättra ledningsnätets funktion. Planen ger oss också en värdefull grund inför kommande prioriteringar av åtgärder men också indikationerna som visar att vi arbetar i rätt riktning samt att våra utförda åtgärder får den effekt som vi önskar. Malmö drabbades hårt av skyfallet den 31 augusti 2014. Förutom att tusentals fastigheter översvämmades påverkades även den samhällsviktiga infrastrukturen. Nu, tre år senare står VA SYD tillsammans med Malmö stad redo att ta sig an utmaningen att med blicken framåt öka stadens motståndskraft vid kraftiga regn. VA SYDs och Malmö stads gemensamma riktning har arbetats fram i stadens skyfallsplan. Skyfallsplanen ger oss förutsättningarna för ett långsiktigt och brett samarbete med en hög ambition.
    [Show full text]