Social blandning - en jämförande studie av tre stadsområden i Malmö Social Mix - a Comparative Study of Three Neighborhoods in Malmö Kajsa Broman & Camilla Ligovic Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Huvudområde: Byggd miljö Kandidatuppsats 20 HP VT 2019 Handledare: Martin Grander 1 Sammanfattning Den här uppsatsen behandlar vad vi identifierat som ett modernt ideal inom nutida planering, nämligen social blandning. Trots att en stor skara kritiker ifrågasätter idealet kring social blandning är det idag både en utbredd metod och ett mål inom svensk stadsplanering. Med den här uppsatsen vill vi belysa både för- och nackdelar med social blandning och undersöka hur Malmö stad arbetar med social blandning och om detta skiljer sig åt på olika platser i Malmö. För att konkretisera undersökningen har plandokument för tre olika stadsområden i Malmö analyserats. De valda områdena är Rosengård, Hyllie och Limhamn-Bunkeflo som är av varierande socioekonomisk karaktär och fysisk utformning. Vi har identifierat bostadsblandning, d.v.s. en variation i bostadsutbudet i form av exempelvis upplåtelseform, prisklass och bostadsstorlek, som ett utmärkande verktyg och mål i Malmö stads strävan att uppnå en mer jämlik stad. Vår studie pekar på ett behov av en mer konsekvent motivering kring användandet av social blandning samt efterfrågar ett större fokus på utjämning. 2 Abstract This essay aims to highlight both positive and negative aspects of social mix, which we have identified as a contemporary urban planning ideal. Despite many critics questioning the ideal, social mix stands out as both a method and a goal in itself within Swedish city planning. This essay examines how City of Malmö apply social mix in three different neighborhoods of varying socio-economic and physical standard by analysing strategic planning documents by City of Malmö for Rosengård, Hyllie, and Limhamn-Bunkeflo. We have identified housing mix, a strategy used to create more varied options on the local housing market in terms of tenure, housing size and price, as the most prominent method of achieving a more equal city. The results of our study point to a need for more consistent justification of social mix and request a greater focus on equalization. 3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING ____________________________________________________________ 6 1.1 PROBLEMFORMULERING ______________________________________________ 6 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING _________________________________________ 7 1.3 DISPOSITION __________________________________________________________ 8 2. TIDIGARE FORSKNING _________________________________________________ 8 2.1 SOCIAL BLANDNING ___________________________________________________ 8 2.2 HISTORISK UTVECKLING AV SOCIAL BLANDNING ______________________ 10 2.3 BEGREPPETS UPPKOMST I SVENSK STADSPLANERING __________________ 13 2.4 SOCIAL BLANDNING I NUTIDA SVENSK PLANERING ____________________ 14 2.5 DEFINITION __________________________________________________________ 16 3. TEORI OCH BEGREPP _________________________________________________ 16 3.2 SEGREGATION OCH INTEGRATION _____________________________________ 18 3.3 MÅNGFALD __________________________________________________________ 20 3.4 GENTRIFIERING ______________________________________________________ 22 4. METOD OCH MATERIAL ______________________________________________ 23 4.1 METODDISKUSSION __________________________________________________ 23 4.2 PRESENTATION AV MATERIAL ________________________________________ 24 4.2.1 MALMÖ STADS ÖVERSIKTSPLAN _____________________________________ 24 4.2.2 MALMÖ STADS PLANPROGRAM ______________________________________ 24 4.3 UTVALDA OMRÅDEN _________________________________________________ 24 4.3.1 MALMÖ SOM STUDIEOBJEKT ________________________________________ 26 4.3.2 ROSENGÅRD ________________________________________________________ 27 4.3.3 HYLLIE _____________________________________________________________ 28 4.3.4 BUNKEFLO _________________________________________________________ 29 5. EMPIRI _______________________________________________________________ 29 5.1 MALMÖ STADS ÖVERSIKTSPLAN (2018) ________________________________ 29 5.2 SOCIAL HÅLLBARHET - MALMÖ STAD (2014) ___________________________ 31 5.3 PLANPROGRAM FÖR TÖRNROSEN OCH DEL AV ÖRTAGÅRDEN I ROSENGÅRD (2014) ______________________________________________________ 31 5.4 PLANPROGRAM FÖR HERRGÅRDEN I ROSENGÅRD (2012) ________________ 32 4 5.5 ROSENGÅRD! STRATEGIER FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I EN STADSDEL, DIALOG-PM (2008:1) ______________________________________________________ 33 5.6 ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÖDRA HYLLIE (2015) ____________________________ 34 5.7 PLANPROGRAM FÖR ÖSTER OM STATIONSTORGET I HYLLIE (2008) _______ 36 5.8 PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BUNKEFLOSTRAND (2005) __________________ 37 5.9 PLANPROGRAM FÖR GOTTARPS ALLÉ, BUNKEFLOSTRAND (2016) OCH DETALJPLAN (2018) ______________________________________________________ 38 6. ANALYS ______________________________________________________________ 38 6.1 BOSTADSBLANDNING - BÅDE MÅL OCH MEDEL ________________________ 38 6.1.1 BOSTADSBLANDNING - EN GENTRIFIERINGSRISK? ____________________ 40 6.2 INTERAKTION OCH MÖTEN ___________________________________________ 41 6.3 ATTRAKTIVITET OCH MÅNGFALD _____________________________________ 43 6.6 SLUTSATS OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ______________________ 45 7. LITTERATURFÖRTECKNING ____________________________________________ 47 8. FIGURFÖRTECKNING __________________________________________________ 51 9. BILAGOR _____________________________________________________________ 52 9.1 ARBETSFÖRDELNING _________________________________________________ 52 5 1. Inledning Under våra tre år som stadsplanerarstudenter har vi märkt att visioner och plandokument ofta förespråkar en socialt blandad stad där alla människor, oavsett bakgrund, etnicitet eller livssituation är välkomna. Malmö stad skriver t.ex. i sin översiktsplan från 2018: “Att konfronteras med olika tankar, idéer, livsstilar och kulturyttringar ger människor inspiration till att utveckla nya tänkesätt, ny kunskap, nya tjänster och produkter. En stadsmiljö som stödjer olikhet och oplanerade möten kan bidra till en dynamisk och långsiktigt livskraftig ekonomi. Möten måste präglas av tolerans och tillit – såväl människor emellan som mellan invånare och myndigheter.” (Malmö stad, 2018, s. 15). Citatet ovan har vi identifierat som ett tydligt exempel på social mix, eller social blandning som är den svenska beteckningen. Social blandning ses ofta som ett eftersträvansvärt mål inom västerländsk stadsplanering och begreppet används vanligen i en kontext av att man vill uppnå en blandning av olika samhällsgrupper inom ett visst stadsområde, med målsättningar om att motverka segregation, uppmuntra till möten, och förbättra individers livsmöjligheter. Denna idealbild, där folk lever i harmoni med sin omgivning och sina medmänniskor och umgås i stadsrummet på lika villkor, har dock väckt en del frågor hos oss. Hur jobbar Malmö stad mot att uppnå man en sådan verklighet, och är det ett realistiskt eller överhuvudtaget önskvärt mål? Vi intresserade oss för att undersöka detta närmare och försöka få en överblick över det planeringsideal som vi anser råder i Sverige idag. Ofta kan språket som används i plan- och visionsdokument vara allmänt formulerat och klichéartat. Den här studien undersöker ifall det går att urskilja någon underliggande tanke kring social blandning och om detta skiljer sig åt mellan olika stadsområden i Malmö. 1.1 Problemformulering Det är tydligt att det finns en viss retorik inom planeringen och marknadsföringen av stadsplaneringsprojekt där social blandning betonas som ett sätt att lösa de socioekonomiska utmaningar som finns i städer idag. Insatser vars syfte är att uppnå social blandning tenderar dock att riktas mot stadsområden som betecknas som ”utsatta” eller präglade av sociala stigman. I en svensk kontext blir exempelvis miljonprogramsområden med en relativt ensidig fysisk utformning inte sällan föremål för stadsomvandlingsprojekt som har som mål att åstadkomma social blandning. Däremot verkar liknande insatser i högre utsträckning utebli i höginkomstområden, trots att många av dessa områden ofta är mer homogena rent 6 befolkningsmässigt än s.k. utsatta områden (Musterd & Andersson, 2005, s. 762). Trots att mål om social blandning ofta finns formulerade i politiska dokument saknas beskrivningar av hur det faktiskt ska uppnås i praktiken. Dessutom lyser motivering kring varför det är ett eftersträvansvärt mål med sin frånvaro (Lees, 2014, s. 92). En myndighet som har en betydande roll inom svensk stadsplanering är Boverket som ska vara vägledande och kunskapsbringande för kommunerna (Boverket, 2017). I deras forskningsrapport Social Mix i Några Länder (2008) beskrivs att social blandning ibland kan vara ett hinder för integration och att satsningar istället bör riktas mot förbättringar inom skola, jobb och välfärd. Forskning visar även att i områden där social blandning använts som ett verktyg för att åstadkomma integration så har resultatet blivit att låginkomsttagare tvingats flytta till följd av stigande hyror (Boverket, 2008). Det finns dessutom en brist på diskussion gällande vilken skala blandningen ska ske på, vilka det är som ska blandas samt hur den önskvärda blandningen ska se ut (van Kempen & Bolt, 2009, s. 460; Lees, 2008). Mot bakgrund av detta har vi intresserat oss för att fördjupa oss i hur Malmö stad jobbar med social blandning. För att ta reda på detta har vi valt att titta närmare på tre områden