Nr. 1 Mars 1961
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
II • : å II • Forbyggingsarbeid i Unsetåa NR. 1 MARS 1961 REDAKTØR: SIGURD1NESDAL FOSSEKALLEN Bladstyret : ØYSTEIN FLACK, oppnemnd av Hovedstyret. Utgjeve av B. SUNDT, oppnemnd av Ingeniarforeningen. Hovedstyret for vassdrags- F. HELLAND, oppnemd av Sjef- og sekretærforeningen. og elektrisitetsvesenet JORUNN TANDE, oppnemnd av Fullmektig- og assistentforeningen. TORSTEIN MEISFJORD, oppnemnd av Norsk Elektriker. og Kraftstasjonsforbund. GUNNAR JACOBSEN, oppnemnd av Norsk Tjenestemannslags gruppe. Kjem ut 4 gonger i året Adresse : Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen, Drammensveien 20, Oslo Opplag 3000 Telefon : 56 38 90. Postgirokonto : 5205. INNHALD Barnehage og husmorvikar i NVE? SIDE Samkøyring Sverige—Noreg . 3 Då SAS tilsette husmorvikar vart dette slege stort Tre nye direktørar 6 opp i blada. Dei har nå hatt denne ordninga i fleire år Isvanskeligheter 8 og for å få greie på kor dei likar den har «Fossekallen» prata litt med dei om dette. Røssåga kraftverk 9 SAS har ei dame fast og dei som då treng husmor- Driftsutvalga 10 vikar får leige denne. Vedkomande betalar for den tida dei har husmorvikaren. Some tider kunne det vera I dag 11 bruk for 10 stykke istaden for ei so då er det vanske- leg å vite kvar den mest trengst. På spørsmål om det Tetting av luker 12 ikkje kunne la seg gjøre å ha avtale med husmødre som Nyordninga i NVE 14 tok på seg slikt arbeid dei dagane det trengdest, var svaret at dei nok hadde vore inne på tanken, men ikkje Ervervskonsesjonsloven . 16 funne noka brukande løysing. Damer som var tilsette Olav Nordlid 17 på kontoret, men kunne ta husarbeid har dei ikkje prøvt, derimot har husmorvikaren av og til om soma- Merkelige isfenomener . 18 ren vore på kontoret, når det ikkje har vore trong for henne til husarbeid. No har dei ei ordning med Store- Forslagsordning m m 19 brand om leige av husmorvikar derfrå dersom det Ole Jacob Brochs stav . 20 trengst hardt. I Storebrand opplyser dei at dei har ei anna ordning For 50 år sidan 21 enn i SAS. Det er ingen som er tilsette der, men dei NVE kunstklubb 22 har avtale med husmødre som har lova å ta på seg slikt arbeid der det trengst. Sjåfør Jacob Otto Dahl . 23 Var det ikkje ein tanke at NVE fekk ei slik ordning og på ein eller annan måte? Personalforandring og Ar og dagar 24 I Norsk Rikskringkasting har dei barnehage for borna til funksjonerane. Det er eit privat tiltak og dei får ikkje nokon stønad av institusjonen. Til hus har dei ei vinterbygd brakke, men den er ikkje so bra som den burde vere. Borna kan vere der frå dei er eit halvt år gamle. Dei som er der fast betalar kr. 100.00 pr. mnd. Dersom det er nokon som av ein eller annan grunn må bruke barnehagen for nokre dagar er prisen kr. 4.50 pr. dag. Det er på tale at når det vert meir nybygging so skal det verte skikkeleg rom istaden for brakka. No når Vassdragsvesenet skal bygge so bør slike ting L takast med i planane. S. N. SAMKØYRING Sverige —Noreg Den 8. februar 1961 vart det underskrive ei ny avtale om kraftsam- arbeid mellom Sverige og Noreg. Denne artikkelen syner svensk syn på samarbeidet. Då avtala vart underskriven. G.dir. Grafström. G.dir. Roald. I midten ambassadør Jens Schive. Förutsättningar för det norsk-svenska kraftsamarbetet Driftdirektör Sven Lalander Ett intimt samarbete på kraftområdet håller för nårvarande på Fasta kreftleveranser från Norge till Sverige. att våxa fram mellan de nordiska grannlånderna. Visserligen Möjligheterna att skapa ett kraftsamarbete mellan Norge och påbörjades ett kraftsamarbete mellan vårmekraftlandet Danmark Sverige har diskuterats under åtskilliga decennier, varvid ofta och vattenkraftlandet Sverige redan för 45 år sedan, men sam- åven Danmark varit inblandat som en tredje part. I fiirsta hand arbetet mellan de tre vattenkraftlånderna Finland, Norge och har diskussionerna gållt utbyggnad av norsk vattenkraft för ex- Sverige har tagit fart först på de allra senaste åren. Orsaken port till de nordiska grannlånderna. hårtillår dels att samarbete vårmekraft/vattenkraft generellt sett ståller sig mera lönande ån samarbete mellan olika vattenkraft- Först år 1956 träffades en slutlig iiverenskommelse om en områden, dels att investeringarna för att åstadkomma erfor- dylik leverans. Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen och Stock- derliga ledningsförbindelser mellan de tre vattenkraftlånderna holms Elverk (representerat av AB Svarthålsforsen) träffade då varit större ån kostnaderna att korsa Oresund med undervatten- avtale om en fast kraftleverans från Tröndelagsområdet till Sve- kablar. rige på i genomsnitt 330 milljoner kWh per år. Leveransen möj- Våren 1959 togs en 200 kV ledning i drift mellan de finska liggjordes genom en utbyggnad av Nea kraftstation, delvis finan- och svenska ledningsnåten och under 1960 fårdigstålldes två sierad med svenskt kapital. Kraftleveransen sker på en nybyggd ledningsförbindelser mellan Norge och Sverige (se bilag 1). 200 kV ledning från Nea kraftstation till Järpströmmens kraft- Idag har vi träffats för att konfirmera besluttet om en tredje station och dårifrån till Stockholm på det svenska stamlinjesyste- norsk-svensk ledningsförbindelse, samtidigt den hittills dyraste met. Enligt de svenska stamlinjebeståmmelserna har Vattenfalls- och som vi hoppas åven mest betydelsefulla internordiska sam- styrelsen byggt 200 kV ledningen inom Sverige. Den fårdigståll- körningsförbindelsen. des i slutet av januari 1960 och drevs till en börian provisoriskt FOSSEKALLEN 3 med 130 kV för att möjliggöra en rillfållig kraftIeverans från Ovanstående lagringsförfarande ligger till grund for det avtal, Sverige till Tröndelagen, inorn vilket område kraftbrist då fore- som idag skall undertecknas mellan Norges Vassdrags- og Elek- låg. Ledningen kom hårigenom att redan från första stund starkt trisitetsvesen och Kungl. Vattenfallsstyrelsen om lagring av kraft belysa de stora fordelar, som den internordiska samköringen har. i Vassdragsvesenets magasin. Avtalet ger Vattenfallsstyrelsen möj- Det s. k. Neaavtalet har sedermera följts av flera liknande lighet att förådla sitt sommarkraftöver&ott till vårdefullare vin- leveransavtal, enligt vilka dels Stockholms Elverk ökat sina fasta tetkraft. Det ger vidare Vassdragsvesenet ersåttning för sådan kraftinkøp, dels Sydsvenska Kraft AB och Brånnålvens Kraft AB lagring genom att i stort sett endast hålften av den under som- intrått såsom köpare av fast norsk vattenkraft. Den totalt kon- maren inlagrade kraftmångden skall återlevereras under vintern, trakterade norski kraftleveransen till Sverige kommer hårigenom rnechn Vassdragsvesenet själv b2hållar resten av den inlagrade att inom några få år nå upp till ca 1000 miljoner kWh per år i kraftmångden. genomsnitt, dvs ungefår lika mycket som produktionen från I princip kan Vattenfallsstyrelsen genom detta avtal undvika Trollhåttans båda kraftstationer. att i Sverige bygga ut eljest nodvåndiga men dyra reglerings- magasin. Förutsåttningen hårför år dock, att Vassdragsvesenet finner ersåttningen for lagringen vara tillråckligt stor for att Tillfälliga kraftutbyten. bygga ut tillråckligt stora norska regleringsmagasin. Avtalet erbju- der således möjlighet till en samordning av produktionsresursernas Det internordiska kraftsamarbetet baseras ej enbart på kon- utbyggnad i syfte att erhålla de ur skandinavisk synpunkt lågsta trakterade fasta kraftleveranser. Tvårtom har såvål den dansk- produktionskostnaderna. Det år vår förvissning, att dessa møj- svenska som den finsk-svenska samkörningen baserats helt på ligheter åven kommer att tillvaratagas. tillfålligt kraftutbyte lånderna emellan. Några avtal om fasta kraftleveranser foreligger då ej, utan kraftutbyte kommer endast till stånd, om de båda parterna vid varje sårSkilt tillfålle kommer Ny norsk-svensk samkörningsförbindelse. överens om ett sådant utbytte. Det kan låta åventyrligt att basera förråntningen av stora kapitalinvesteringar på så lösa förutsått- De goda fdrutsåttningarna för tillfålliga krafturbyten och för utbyte av lagringskraft motiverade tillkomsten av den 130 kV ningar. Besluten om dessa ledningsbyggen föregås emellertid av omfattande undersökningar, som klarlågger deri sannolika om- samkörningsledning mellan Narviksområdet och det svenska led- fattningen av de kommande tillfålliga kraftutbytena. Erfaren- ningsnåtttet i nordligaste Lappland, som togs i drift i november heterna från såvål den dansk-svenska som den finsk-svenska 1960. Hår foreligger således inga avtal om fasta kraftleveranser. samb5rningen har också visat, att vål genomtånkta samkörnings- Liknande motiv ligger bakom det avtal, som idag skall under- tecknas mellan Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen och fOrbindelser de mest råntabla investeringarna inom kraft- verksindustrin. Kungl. Vattenfallsstyrelsen om byggande av en 380 kV ledning från Hassle i Ostfold till Borgvik i Vårmland. Denna ledning Tillfålliga kraftutbyten mellan Norge och Sverige kan uppstå av många olika orsaker. Under 1960 har således en omfattande kommer att förbinda det stora samkörande ledningsnåtet i södra kraftleverans skett på Nealedningen från Sverige till Tröndelagen Norge med det landsomfattande svenska stamlinjesystemet. Den på grund av den svåra kraftbristen i denna del av Norge, som får en överföringsmåga på 400 MW, dvs, den kan överfOra ett råkat sammanfalla med relativt goda vattenförhållanden i storre större kraftbelopp ån som motsvarar produktionen i den största delen av Sverige. Dylika olikheter i de båda låndernas vattenfor- svenSka kraftstationen (Stornorrfors). Den nya samkörningsled- hållanden kan uppstå då och då, men ger