Utveckling Av Hållbarhetsredovisning - En Studie Om Hur Kommunikationen Med Intressenter Förändrats Över Tid I Dagligvaruhandelsbranschen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Utveckling av hållbarhetsredovisning - En studie om hur kommunikationen med intressenter förändrats över tid i dagligvaruhandelsbranschen Författare: Ebba Johansson, Estelle Esplund och Jenna Peroti Födelsedatum: 970219, 970818, 930801 VT19 Företagsekonomi, C-uppsats, kandidatkurs, 15hp. Ämne: Företagsekonomi Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Ravi Daar Examinator: Conny Johanzon Abstract Sustainability has a central role among individuals and companies, where it is primarily the larger companies that have a major environmental impact. Sustainability reporting is therefore common in both small and large companies. Along with the development, GRI's guidelines have played a central role in the preparation of the sustainability report. This study examines two of Sweden's largest companies in the grocery trade industry, ICA and Coop, and their sustainability reports. The main focus is on the reporting of communication with stakeholders. The purpose is to investigate communication with stakeholders, in relation to selected guidelines in GRI, as well as legitimacy and stakeholder theory in the sustainability reports. The development of the reports, as well as similarities and differences are examined in the reports between 2006 and 2017. A qualitative method has been used in which content and document analyzes has been made. A survey template based on GRI's guidelines, legitimacy and stakeholder theory has been the basis of the collection of empirical data. Initially, the development curve was strong in both companies as the implementation of GRI took place early in the investigation period. Thereafter the development was not as clear. The presentation of the communication differed between the companies, but the content was substantially similar. Among other things, the companies presented the same main stakeholder groups. The companies attach great importance to reporting their progress in the sustainability work. Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Problemdiskussion 1 1.2 Tidigare forskning 4 1.3 Syfte 6 1.4 Frågeställningar 6 1.5 Avgränsningar 6 2. Bakgrund 7 2.4 Bakgrundsinformation om företagen 7 2.4.1 ICA 7 2.4.2 Coop 7 2.4.3 Företagens påverkan på miljön 8 3. Teoretisk referensram 9 3.1 GRI 9 3.1.1 Dialog med intressenter 10 3.1.2 Kritik mot implementering av GRI 10 3.2 Legitimitetsteori 11 3.2.1 Definition av begreppet legitimitet 11 3.2.2 Legitimitet kopplat till hållbarhetsrapportering 12 3.2.3 Legitimitet som ett socialt kontrakt 12 3.2.4 Legitimitet som strategi 13 3.2.5 Legitimitetsgap 14 3.2.6 Legitimitetsteori i samband med intressentteori 15 3.3 Intressentteori 16 3.3.1 Definition av begreppet intressent 16 3.3.2 Intressenters påverkan på organisationen 16 3.3.3 Uppförandekod 17 3.4 Intressentperspektiv 17 3.4.1 De olika intressentgrupperna 18 3.4.1.1 Myndigheter och andra typer av beslutsfattare 18 3.4.1.2 Investerare 18 3.4.1.3 Leverantörer 18 3.4.1.4 Konsumenter 18 3.4.1.5 Personal 19 3.5 Sammanfattning av teori 20 4. Metod 21 4.1 Val av metod 21 4.2 Utgångspunkter i metoden 21 4.3 Val av enheter och variabler 22 4.4 Litteraturstudie 23 4.5 Undersökningsmall 24 4.6 Datainsamling 26 4.7 Äkthet och trovärdighet 27 5. Empiri 28 5.1 Rapporternas uppbyggnad 28 5.1.1 ICA 28 5.1.2 Coop 28 5.2 GRI G4 24-27 Dialog med intressenter 29 5.2.1 ICA 29 5.2.1.1 G4-24 Presentation av intressenter 29 5.2.1.2 G4-25 Identifiering och urval 31 5.2.1.3 G4-26 Forum för dialog 32 5.2.1.4 G4-27 Centrala frågor 33 5.2.2 Coop 34 5.2.2.1 G4-24 Presentation av intressenter 35 5.2.2.2 G4-25 Identifiering och urval 36 5.2.2.3 G4-26 Forum för dialog 37 5.2.2.4 G4-27 Centrala frågor 39 5.3 Rapportering för att belysa positiv information 40 5.3.1 ICA 40 5.3.2 Coop 41 5.4 Intressenter som presenteras utöver GRI G4-24 42 5.4.1 ICA 42 5.4.2 Coop 43 5.5 Sammanfattning av insamlad data 43 5.5.1 ICA 43 5.5.2 Coop 44 5.5.3 Jämförelse mellan företagen 45 6. Analys 47 6.1 Socialt kontrakt 47 6.2 Legitimitet som strategi 48 6.2.1 Intressenter utöver de som krävs 48 6.2.2 Krav på leverantörer 48 6.2.3 Rapportering för att belysa positiv information 49 6.3 Legitimitetsgap 49 6.4 Intressenters påverkan på organisationer 50 6.4.1 Identifiering av intressenter 50 6.4.2 Intressentrelation 50 6.5 Uppförandekoder 51 7. Avslutande diskussion 53 8. Referenser 54 8.1 Böcker 54 8.2 Vetenskapliga artiklar 54 8.3 Webbsidor 57 8.4 Årsredovisningar 57 8.5 Övriga referenser 61 Centrala begrepp Intressent, legitimitet, kommunikation, förväntningar, hållbarhet, miljö, hållbarhetsredovisning, samhälle. 1. Inledning Idag är miljö- och hållbarhetsfrågor centrala hos många människor. Fler och fler uppmärksammar klimatpåverkan och vill minska sina fotavtryck. Men hur mycket en enskild individ än lever hållbart är det företagen som har den största klimatpåverkan. Ju större företagen är, desto större miljöpåverkan har de oftast också. Att nå en hållbar framtid innebär att kunna möta den nuvarande befolkningens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Dock finns det fortfarande många problem som måste lösas för att vi ska nå en hållbar utveckling och en ljus framtid. Ammenberg (2012) beskriver att det finns problem rörande miljöpåverkan, hälsoeffekter, sociala frågor, resurshållning och ekonomiska system. På ett flertal plan går utvecklingen i en ohållbar riktning, vilket kan ses som en effekt av bland annat ett ökat befolkningsantal, en stigande konsumtion och växande klyftor (Ammenberg, 2012). Det går även att se en hel del positiva effekter i arbetet mot en hållbar framtid. Miljö-, energi- och hållbarhetsfrågor har hamnat alltmer i fokus där klimatfrågan kan ses som en dragkrok för det hela. Framfarten och utvecklingen av hållbarhetsfrågorna går att se både som ett trendbrott och som en indikation på att kopplingen mellan en hållbar utveckling och ekonomi blir allt starkare. Fler och fler människor inser också problematiken med den ohållbara utvecklingen (Ammenberg, 2012). Som företag är det viktigt att kommunicera hållbarhetsfrågor till sina intressenter eftersom de har en stor påverkan på företagen. Företagen avger mycket information till sina intressenter och det finns flera olika sätt att kommunicera denna information. Några av dessa sätt är miljörapporter, årsredovisningar och hållbarhetsredovisning (Ammenberg, 2012). 1.1 Problemdiskussion I årsredovisningslagen skedde en lagändring som trädde i kraft 1 december 2016 som innebar att stora företag ska rapportera om hållbarhet. Dessa ändringar tillämpades praktiskt under räkenskapsåret 2017 (Lag SFS 2016:947 om ändring i årsredovisningslagen SFS 1995:1554). Enligt Årsredovisningslagen 6 kap 1§ (SFS 1995:1554) ska en förvaltningsberättelse innehålla en rättvisande översikt över 1 utvecklingen av företagets verksamhet, resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen bör innehålla sådana upplysningar om hållbarhet som krävs för att få en förståelse av företagets utveckling, resultat och ställning som är relevanta för den aktuella verksamheten. Alla företag som har en tillstånds eller anmälningspliktig verksamhet ska visa upplysningar om verksamhetens påverkan på yttre miljön. (Årsredovisningslag, SFS 1995:1554). Företagen får dock välja att upprätta sin rapport som en handling skild från årsredovisningen, men den bör lämnas in till företagets revisor inom samma tid som årsredovisningen enligt Årsredovisningslagen 11 kap (SFS 1995:1554). Väljer företaget att göra på detta vis ska det anges i förvaltningsberättelsen enligt Lag om ändring i årsredovisningslagen (SFS 2016:947). Enligt Årsredovisningslagen 6 kap 12§ (SFS 1995:1554) ska hållbarhetsrapporten innehålla sådana upplysningar om hållbarhet som krävs för att få en förståelse av företagets ställning, resultat och utveckling som är relevanta för den aktuella verksamheten. Upplysningar om konsekvenser av verksamheten, alltså frågor som behandlar sociala förhållanden, miljö, mänskliga rättigheter, personal samt hindrande av korruption. Hållbarhetsrapporten bör ge en bild av hur organisationens relationer till nyckelintressenterna ser ut samt dess karaktär. Detta innebär även i vilken utsträckning organisationen tar hänsyn till, förstår och svarar mot intressenternas intressen och legitima behov (Frostenson, 2015). I slutet av 1990-talet började redovisningen, både i forskningen och i praktiken, överväga en gemensam rapport för de sociala och miljömässiga aspekterna som publicerades tillsammans med de traditionella redovisningsrapporterna. Trenden kunde ses vara kopplad till den frivilliga standarden GRI. Trots standardiseringen finns det dock betydande skillnader gällande olika företag som är verksamma i olika institutionella miljöer. Hos dessa företag går det att se skillnader med avseende på hållbarhetsrapporternas innehåll och kvalitet. Till följd av detta har det skapats variationer i det globala akademiska intresset för hållbarhetsredovisning (Hahn & Kühnen, 2013). Inom hållbarhetsredovisning har en omfattande standardisering skett på senare tid, 2 främst i form av GRI och dess principer samt riktlinjer. Dessa riktlinjer har blivit dominerande inom hållbarhetsredovisningen. Organisationen ska ge standardupplysningar av generell eller specifik karaktär. Generell karaktär omfattar uppgifter om strategi, organisationsprofil, identifierade väsentliga aspekter och avgränsningar i relation till hållbarhetspåverkan, intressentrelationer, rapportprofil, styrning, etik och integritet. De specifika innebär en mer direkt information om hållbarhetsstyrning, givet väsentliga aspekter av påverkan som identifieras (Frostenson, 2015). GRI är en icke