Kimitoöns Kommun Delgeneralplan För Nordanå–Lövböle Vindkraftspark

Mottagare Kimitoöns kommun

Dokumenttyp Delgeneralplanebeskrivning

Datum mars 2019

Arbetsnummer 82138174-02

KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ–LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK

Datum 18.6.2014, ändringar 26.9.2014, 11.11.2014 och 19.3.2019 Skriven av Dennis Söderholm Granskad av Timo Laitinen Godkänd av Niina Ahlfors Beskrivning Delgeneralplanebeskrivning för Nordanå–Lövböle vindkraftspark

Referens 82138174-02

BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

Delgeneralplanebeskrivning som gäller delgeneralplanekarta daterad 18 juni 2014, ändringar 16.9.2014 och 19.3.2019. Delgeneralplanen har uppgjorts av Ramboll Finland Oy, Niemenkatu 73, 15140 Lahtis, tel. 020 755 611 (växel). Planläggningsstart Planläggningen startade genom tekniska nämndens beslut 7.4.2011. Det har meddelats på kommunens webbplats och kommunens anslagstavla att delgeneralplaneringen av området har inletts. Hörande i beredningsskedet Utkastet till delgeneralplan var offentligt framlagt 8.11–7.12.2012. Förslaget framlagt

Förslaget till delgeneralplan var offentligt framlagt och utlåtanden kunde lämnas in 26.6– 29.8.2014. Förslaget till delgeneralplan var på nytt framlagt och utlåtanden kunde lämnas in 2.10– 3.11.2014. Godkännande av tekniska nämnden Tekniska nämnden föreslog för kommunstyrelsen att delgeneralplanen ska godkännas 24.11.2014 § 201. Tekniska nämnden föreslog för kommunstyrelsen att delgeneralplanen ska godkännas _._.201_. Godkännande av kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslog för kommunfullmäktige att delgeneralplanen ska godkännas 26.11.2014 § 150. Kommunstyrelsen föreslog för kommunfullmäktige att delgeneralplanen ska godkännas __.__.201_. Godkännande av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkände delgeneralplanen 9.12.2014 § 57. Åbo förvaltningsdomstol godkände besväret mot planen 29.12.2016. Kommunfullmäktige godkände delgeneralplanen _._.201_. Planområdets läge Området som ska planläggas ligger i det vidsträckta skogsområdet mellan Brokärr, Lövböle, Nor- danå och Skinnarvik cirka 10 km sydväst om Kimito centrum. Vindkraftsparkens planområde omfattar en areal på cirka 1 634 hektar.

Planområdets ungefärliga läge och avgränsning.

Avsikt med planen Avsikten med delgeneralplanen är att göra det möjligt att bygga en vindkraftspark på området Nordanå–Lövböle. Vindkraftsparken består av 26 vindkraftverk, ett nätverk av jordkablar samt vägar som behövs för byggskedet och servicen. Den producerade elektriciteten överförs med hjälp av jordkablar till en ny elstation som ska byggas på planområdet. Därifrån byggs en 110 kV luftledning eller jordkabel till det nuvarande 110 kV-nätet. Eleffekten per vindkraftverk blir cirka 2,3–4 MW. Vindkraftsparkens totala kapacitet kan bli sammanlagt 66,7–116 MW. Vindkraftspar- ken kan producera cirka 270 GWh elektricitet per år.

INNEHÅLL

BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1. SAMMANDRAG 8 1.1 Planens syfte 8 1.2 Planläggningsprocessens skeden 8 1.2.1 Inledningsskedet 8 1.2.2 Berednings- och utkastskedet 8 1.2.3 Förslagsskedet 9 1.2.4 Godkännande av planen 9 1.3 Planens centrala innehåll 10 1.4 Förverkligande av delgeneralplanen 10 2. UTGÅNGSPUNKTER 11 2.1 Allmän beskrivning av området 11 2.2 Projektbeskrivning 11 2.2.1 Avveckling av vindkraftverken 12 2.3 Naturmiljö 12 2.3.1 Landskapsstruktur, landskapsbild 12 2.3.2 Jordmån och berggrund 13 2.3.3 Vattendrag och vattenhushållning 14 2.3.4 Vindförhållanden 15 2.3.5 Naturskydd 15 2.3.6 Vegetation och naturtyper 16 2.3.7 Fågelbestånd 18 2.3.8 Flygekorrar 20 2.3.9 Fladdermöss 20 2.3.10 Kräldjur och grodor 21 2.3.11 Jord- och skogsbruk 21 2.4 Byggd miljö 21 2.4.1 Befolkningsstruktur och -utveckling 21 2.4.2 Samhällsstruktur 21 2.4.3 Bosättning 21 2.4.4 Service 22 2.4.5 Arbetsplatser och näringsverksamhet 22 2.4.6 Rekreation 22

2.4.7 Trafik 22 2.4.8 Byggd kulturmiljö 22 2.4.9 Fornminnen 23 2.4.10 Teknisk försörjning 25 2.4.11 Specialverksamhet 25 2.4.12 Miljöskydd och miljöstörningar 25 2.4.13 Social miljö 26 2.4.14 Markägare 26 2.5 Planeringssituation 26 2.5.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 26 2.5.2 Landskapsplan 27 2.5.3 Generalplan 29 2.5.4 Detaljplan 30 2.5.5 Byggnadsordning 30 2.5.6 Tomtindelning och -register 30 2.5.7 Baskarta 30 2.5.8 Byggförbud 30 2.5.9 Skyddsbeslut 30 2.5.10 Andra beslut, planer och program för området 30 2.5.11 Planläggningssituation och planer i näromgivningen 31 2.5.12 Andra vindkraftsprojekt i närområdet 31 2.5.13 Utredningar, bl.a. inventeringar, som gjorts om området i samband med planarbetet eller tidigare 31 3. SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN 32 3.1 Behov av delgeneralplanering 32 3.2 Planeringsstart och därtill hörande beslut 32 3.3 Deltagande och samverkan 32 3.4 Delgeneralplanens mål 33 3.4.1 Mål på basis av utgångsmaterialet 33 3.4.2 Kommunens mål 33 3.4.3 Mål baserade på planeringssituationen 33 3.4.4 Intressenternas mål 33 4. BESKRIVNING AV DELGENERALPLANEN 34 4.1 Planens struktur 34 4.1.1 Dimensionering 34 4.1.2 Planbeteckningar 34 4.1.3 Bestämmelser som gäller hela planområdet 37 4.2 Planens konsekvenser 37 4.2.1 Konsekvenser för samhällsstrukturen 38 4.2.2 Konsekvenser för fast bosättning och fritidsbosättning 39 4.2.3 Konsekvenser för servicen 39

4.2.4 Konsekvenser för rekreationen 39 4.2.5 Konsekvenser för trafikreglering och trafiksäkerhet 40 4.2.6 Inverkan på fasta fornlämningar 42 4.2.7 Konsekvenser för den byggda miljön 42 4.2.8 Konsekvenser för teknisk försörjning 43 4.2.9 Konsekvenser för landskapet 43 4.2.10 Konsekvenser för kulturmiljön samt värdefulla områden och objekt 45 4.2.11 Konsekvenser för vegetation och naturtyper 46 4.2.12 Konsekvenser för faunan 46 4.2.13 Konsekvenser för naturskyddet 52 4.2.14 Konsekvenser för jordmån och berggrund 52 4.2.15 Konsekvenser för yt- och grundvattnet 53 4.2.16 Konsekvenser för klimatet och luftkvaliteten 54 4.2.17 Konsekvenser för ekonomin 55 4.2.18 Konsekvenser för försvarsmaktens verksamhet 55 4.2.19 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och hälsa 57 4.2.20 Konsekvenser för miljöskydd och miljöstörningar 58 4.2.21 Konsekvenser för olika befolkningsgruppers verksamhetsmöjligheter i näromgivningen 58 4.2.22 Konsekvenser för jakt och viltvård 58 4.2.23 Konsekvenser för de sociala förhållandena 58 4.2.24 Andra väsentliga konsekvenser av planen 59 4.2.25 Kumulativa effekter tillsammans med andra vindkraftsprojekt i närregionen 65 4.3 Störningsfaktorer i omgivningen 66 4.4 Planbeteckningar och bestämmelser 67 4.5 Namn 67 4.6 Uppföljning av konsekvenser 67 5. FÖRVERKLIGANDE AV DELGENERALPLANEN 67 5.1 Planer som styr och åskådliggör förverkligandet 67 5.2 Genomförande och tidsplan 67

BILAGEDOKUMENT TILL BESKRIVNINGEN

Bilaga 1 Program för deltagande och bedömning

Bilaga 2 Nordanå–Lövböle vindkraftspark på Kimitoön, miljökonsekvensbeskrivning (uppgjord av Sito Oy för Egentliga Finlands Energi Ab, oktober 2012)

Bilaga 3 Fotomontage

Bilaga 4 Bedömning av kumulativa effekter av vindkraftsprojekten på Kimitoön (Ramboll Finland Oy 18.2.2013)

Bilaga 5 Puolustusvoimien lausunto hankkeesta (AI24350 202/73/2012, 21.12.2012) (Försvarsmaktens utlåtande om projektet)

Bilaga 6 Nordanå–Lövbölen tuulivoimahankkeen meluselvitys (WSP Finland Oy, 17.6.2014) (bullerutredning)

Bilaga 7 Kemiönsaaren lepakoiden muuttoselvitys 2013 – alustava raportti päätuloksista (Anna Blomberg, 18.11.2013) (fladdermusutredning)

Bilaga 8

Kemiönsaaren Nordanå–Lövbölen tuulivoimapuisto. Maisema- ja kulttuuriympäristöselvityksen päivitys (Sito Oy, kesäkuu 2014) (uppdatering av landskaps- och kulturmiljöutredning)

Bilaga 9 Kemiönsaari Nordanå–Lövböle – tuulivoimapuiston muinaisjäännösten täydennysinventointi 2014 (Mikroliitti Oy, 13.4.2014) (kompletterande utredning av fornlämningar)

Bilaga 10 Kalasääsken pesän tila vuosina 2011–2013, muistio (Sito Oy, 31.5.2013) (undersökning av ett fiskgjusbo)

Bilaga 11 Nordanå–Lövbölen tuulipuisto – Metson soidinkartoitus (Sito Oy, 31.5.2013) (kartläggning av tjä- derspel)

Bilaga 12 Bemötanden av utlåtanden och åsikter från hörandet i beredningsskedet

Bilaga 13 Bemötanden av utlåtanden och åsikter från hörandet i förslagsskedet

Bilaga 14

Kontaktmyndighetens utlåtande om miljökonsekvensbeskrivning 15.3.2013 (VARE- LY/22/07.04/2011)

Bilaga 15 Bemötanden av utlåtanden och anmärkningar från hörandet i planförslagsskede II Bilaga 16 Brandsäkerhetsutredning för Nordanå-Lövböle vindkraftspark (VTT 2018) Bilaga 17 Utlåtanden om brandsäkerhetsutredningen och planmaterialet efter behandlingen i Åbo förvalt- ningsdomstol (29.12.2016) Bilaga 18

Havsörnsobservationer sommaren 2017 (Tmi Vespertilio 11.8.2017)

Till beskrivningen hör en delgeneralplanekarta med dess beteckningar och be- stämmelser

Förteckning över andra dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen: • Miljöförvaltningens informationstjänst OIVA • Åbolands landskapsplan • Nordanå–Lövböle vindkraftspark på Kimitoön, program för miljökonsekvensbedömning (uppgjort av Sito Oy för Egentliga Finlands Energi Ab 27.11.2011) • Material i Egentliga Finlands etapplandskapsplan för vindkraft

1. SAMMANDRAG

1.1 Planens syfte Syftet med delgeneralplanen är att i allmänna drag styra markanvändningen i området samt att samordna de funktioner som finns på området. Det är nödvändigt att planera planläggningen så att det går att förverkliga en vindkraftspark enligt det pågående projektet. Delgeneralplanen är detaljerad beträffande planbeteckningarna och -bestämmelserna för vindkraftsparken och styr direkt hur den ska förverkligas. I markanvändnings- och bygglagen 77 a § stadgas om användning av en generalplan som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk.

1.2 Planläggningsprocessens skeden 1.2.1 Inledningsskedet Arbetet med att utarbeta en delgeneralplan startade genom beslut av tekniska nämnden i Kimitoöns kommun 22.3.2011. I inledningsskedet samlades den utgångsinformation som behövs för att starta planeringen och ett program för deltagande och bedömning (PDB) utarbetades och framlades offentligt 9.6– 11.7.2011. PDB uppdateras vid behov under planläggningsprocessens gång. Tekniska nämnden har godkänt planläggningsavtalet med Egentliga Finlands Energi om plane- ringsområdet och godkänt Ramboll Finland Oy som planläggare 16.8.2011. Samtidigt beslöts att det område som ska delgeneralplaneras förläggs i byggförbud till 31.12.2013. Myndighetssamråd i inledningsskedet ordnades 30.3.2012. Vid samrådet behandlades bl.a. pla- neringens utgångspunkter, projektets tidsplan och delgeneralplanens program för deltagande och bedömning.

1.2.2 Berednings- och utkastskedet På basis av den samlade utgångsinformationen, responsen från inledningsskedet och resultaten av myndigheternas samråd utarbetades ett utkast till delgeneralplan. Avsikten är att planutkastet så väl som möjligt ska motsvara olika intressentgruppers och myndigheters mål för planlägg- ningen. Tekniska nämnden i Kimitoöns kommun godkänner planutkastet för att framlägga det offentligt i minst 30 dagars tid. Under den tiden ordnas ett informationsmöte för allmänheten och intressenterna har möjlighet att lämna in åsikter om utkastet skriftligt eller muntligt. Utlåtanden om planutkastet begärs av myndigheterna och vid behov ordnas ett andra myndighetssamråd. Respon- sen behandlas i kommunen och behövliga bemötanden utarbetas. Materialet för hörandet i beredningsskedet (planutkastet) var offentligt framlagt 8.11–7.12.2012 och ett informationsmöte för allmänheten i beredningsskedet ordnades 14.11.2012. Under fram- läggningstiden lämnades 19 åsikter och 13 utlåtanden in. På basis av dem gjordes bl.a. följande ändringar i planen: Kraftverkens platser har ändrats, deras antal har minskats till 29 och placeringen har koncentrerats. På så sätt har det bl.a. blivit möjligt att kraftverken bildar två grupper, vilket är bättre med tanke på flyttfåglarna, kring bostadsområdet i Brokärr finns färre kraftverk och bullerpåverkan blir mindre. Genom att två kraftverk i nordväst har avlägsnats har planområ- det kunnat förminskas i nordväst. Flyttningen av kraftverken har också lett till ändringar i ser- vicevägarna. Som alternativ för elöverföringen valdes jordkabel, kabelns sträckning har justerats

och elstationen har flyttats. Tv-områdena förstorades, men samtidigt skärptes planbestämmelsen så att kraftverkens alla delar måste ligga inom tv-området. Bestämmelser om möjligheter att reglera bullerpåverkan och rörliga skuggor lades till, likaså en bestämmelse om att kraftverken ska utrustas med avisningssystem eller med system som motverkar isbildning. En bestämmelse lades till om att kraftverksområdet ska återställas efter avvecklingen. I beskrivningen gjordes preciseringar, i planbestämmelserna gjordes små preciseringar och utredningarna kompletterades. EO- områdets avgränsning preciserades.

1.2.3 Förslagsskedet Planen revideras utgående från utlåtanden och åsikter som lämnats in i utkastskedet och görs till ett förslag till delgeneralplan, som framläggs offentligt i minst 30 dagar. Under framläggningsti- den har intressenterna möjlighet att lämna in skriftliga anmärkningar om förslaget och behövliga utlåtanden begärs av myndigheterna. Responsen efter framläggningen av planförslaget behandlas i kommunen och behövliga bemö- tanden utarbetas. Vid behov ordnas ett myndighetssamråd. Utgående från de kommentarer som inkommit i förslagsskedet kan vid behov små ändringar i planen göras. Sedan föreläggs den Kimitoöns kommunstyrelse och kommunfullmäktige för god- kännande. Om ändringarna i planen har omfattande konsekvenser, framläggs planförslaget på nytt offentligt.

Förslaget till delgeneralplan var offentligt framlagt 26.6–29.8.2014 och ett informationsmöte för allmänheten i förslagsskedet ordnades 15.8.2014. Under framläggningstiden lämnades 25 an- märkningar och 6 utlåtanden in. Ett myndighetssamråd ordnades 12.9.2014. På basis av dem gjordes följande ändringar:

• en bestämmelse lades till om att en bullermodellering ska göras i bygglovsansökan som gäller den valda kraftverkstypen och att bullret inte får överstiga bullerreglementeringen vid bostadsbyggnader;

• en bestämmelse lades till om att planeområdet är område i behov av planering med stöd av 16 § i MBL;

• en planbeteckning lades till där inverkan på havsörnen ska undersökas mera noggrant i bygglovsskedet;

• och planbeskrivningen uppdaterades. Kimitoöns tekniska nämnd beslöt 23.9.2014 att lägga planen till påseende på nytt. Under plan- förslagets andra påseendeperiod, 2.10–3.11.2014, lämnades 51 anmärkningar och 1 utlåtande in. I över hälften av anmärkingarna förhöll man sig positivt till projektet. Inga förändringar gjordes på basis av utlåtandena och anmärkningarna.

1.2.4 Godkännande av planen Delgeneralplanen godkänns av Kimitoöns kommunfullmäktige. Det går att besvära sig över full- mäktiges beslut om godkännande till Åbo förvaltningsdomstol och vidare till högsta förvaltnings- domstolen. Delgeneralplanen godkändes av Kimitoöns kommunfullmäktige 9.12.2014. Planen överklagades till Åbo förvaltningsdomstol, där besväret angående jäv godkändes. Planen förs på nytt till behandling av godkännande efter revideringar som gjorts utgående från vad man kom överens om vid myndigheternas samråd 21.6.2017 och utlåtandena om den säker- hetsutredning som försvarsmakten i sitt utlåtande 29.8.2017 förutsatte.

Följande revideringar gjordes:

• på plankartan drogs en gräns så att det västligaste området inte ingår, vilket medför att tre vindkraftverksområden avlägsnas;

• plankartans bestämmelse om vindkraftverksområde på plankartan, ”försvarsmaktens god- kännande”, ändrades till: ”försvarsmaktens utlåtande”;

• plankartans Seveso-beteckning och bestämmelse har uppdaterats från Seveso II till Seveso III;

• följande bilagor har lagts till i planbeskrivningen: bilaga 16 Brandsäkerhetsutredning för Nor- danå-Lövböle vindkraftspark (VTT 2018), bilaga 17 Utlåtanden om brandsäkerhetsutredning- en och planmaterialet efter behandlingen i Åbo förvaltningsdomstol (29.12.2016), bilaga 18 Havsörnsobservationer sommaren 2017 (Tmi Vespertilio 11.8.2017);

• planbeskrivningens kapitel 4.2.10 Konsekvenser för kulturmiljön samt värdefulla områden och objekt har reviderats;

• planbeskrivningens kapitel 4.2.12.1 Konsekvenser för fågelbeståndet har kompletterats med slutsatserna från havsörnsobservationerna;

• planbeskrivningens kapitel 4.2.18 Konsekvenser för försvarsmaktens verksamhet har kompletterats utgående från förhandlingar med Försvarsmakten och dess utlåtanden;

• planbeskrivningens kapitel 4.2.19 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och hälsa har fått ett tillägg om ANM:s nya hälsoutredning;

• planbeskrivningen har fått kompletteringar i kapitel 4.2.24.1 Bullerpåverkan; dessutom har planbeskrivningens texter reviderats i fråga om antal vindkraftverk och korrige- ringar av rättskrivningen har gjorts.

1.3 Planens centrala innehåll

Största delen av planområdet anvisas som jord- och skogsbruksdominerat område, där byggande som betjänar jord- och skogsbruk (M) tillåts. Sammanlagt 29 byggplatser för vindkraftverk samt ett riktgivande servicevägnät, elledningar och annan behövlig infrastruktur anvisas inom M-områdena med objektbeteckningar eller som separata områdesdelar. Gruvdriften på planområdet anvisas som gruvområde (EK). Planerna på utvidgning av gruvområ- det (ek-1) och inmutningen på området (ek-2) märks ut i planen. Marktäktsområdet på planom- rådet (EO) anvisas, likaså Försvarsmaktens skyddszon (sv). En konsulteringszon enligt Seveso III-direktivet anvisas för fabriken intill planområdet (seveso). Områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald och som ligger på jord- och skogsbruksområden anvisas (luo-1, luo-2 och luo-3). De fasta fornlämningarna på området anvisas som fornminnesobjekt och -områden och grundvattenområdena märks ut (pv). I planen anges speciellt att den ska användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk (MBL 77 a §). Genom bestämmelser som kräver utlåtande av Luftfartsverket och försvars- makten kan man i samband med bygglov försäkra sig om att vindkraftverken inte orsakar olä- genheter för flygtrafiken eller försvarsmaktens verksamhet.

1.4 Förverkligande av delgeneralplanen Vindkraftsparken kan börja förverkligas efter att planen vunnit laga kraft. Vindkraftverken behö- ver bl.a. bygglov och flyghindertillstånd, som ansöks av vindkraftsbolaget. För att bygga elöver- föringsnätet och nya servicevägar krävs också tillstånd. För byggandet av vindkraftsparken svarar Egentliga Finlands Energi Ab. De olika stegen i projektet kan förenklat beskrivas enligt nedan- stående förteckning: • Tillståndsprocess • Projektplaner görs upp • Entreprenörer konkurrensutsätts • Vägnätet på området byggs/den nuvarande vägförbindelsen förbättras • Utrymme för kraftverksområdet reserveras och resningsområdena anläggs • Vindkraftverkens fundament byggs • Elstation och kraftledningar byggs • Kraftverken reses • Kraftverken tas i provdrift • Kraftverken tas i drift

2. UTGÅNGSPUNKTER

2.1 Allmän beskrivning av området Området som ska planläggas ligger i det vidsträckta skogsområdet mellan Brokärr, Lövböle, Nor- danå och Skinnarvik cirka 10 km sydväst om Kimito centrum. Området är oplanerat men det gränsar delvis till stranddelgeneralplaner. Största delen av områ- det används för skogsbruk. I norra delen av planområdet har Sibelco Nordic Oy gruvområden där fältspat bryts. I väster finns ett marktäktsområde. Norr om planområdet, vid stranden av Norrlångviken, finns fritidsbosättning ända till Skinnarvik samt några fasta bostäder. Väster om planområdet finns dessutom fritidsbosättning på stranden av Lemnästräsket. Söder och öster om området finns mera omfattande fast bosättning. Väster om planområdet finns också försvarsmaktens depåområde, Skinnarvik. Vindkraftsparkens planområde omfattar en areal på cirka 1 634 hektar.

2.2 Projektbeskrivning Målet för det aktuella projektet på planområdet är att bygga en vindkraftspark med 29 vindkraftverk. Vindkraftsparken består av de egentliga vindkraftverken, en elstation samt elöverföringsnät och servicevägar. Byggplatsen för ett vindkraftverk är cirka 60 x 80 meter. Storleken på kraftverkens fundament är 10 x 10 eller 20 x 20 meter beroende på fundamenttyp. Vindkraftverkens fundament anläggs på berget eller sprängs in i berget, varvid sprängning sker till cirka 3–7 meters djup. Vindkraftverkens navhöjd är enligt projektplanen cirka 135,4–141 meter, rotordiametern är 101–117 meter och avståndet mellan kraftverken är cirka 400–500 meter. Elöverföringen från vindkraftverken till elstationen sker med jordkablar. Jordkablarna placeras i mån av möjlighet i anslutning till vägarna och kablarna läggs ned i samband med att vägarna byggs eller förstärks. Om kablarna grävs ned separat är kabeldikets djup cirka 0,7 meter och bredd 0,4 meter. På bergsområde kan kabeln läggas på berget under ett skyddande skikt. Elstat- ionen ansluts till det regionala elnätet med en ny cirka 4 kilometer lång 110 kV jordkabel. Vägarna fram till vindkraftverken är 4–6 meter breda. I tvära krökar görs vägarna eventuellt bredare. Vägarna byggs av kross och beläggs med sand och grus. Vid våtmarker och ytvattenfå- ror byggs vägtrummor. I vägnätet utnyttjas i hög grad områdets nuvarande skogsbilvägar som vid behov ska förbättras.

Nya konstruktioner i anslutning till vindkraftsprojektet.

2.2.1 Avveckling av vindkraftverken Vindkraftverkens livslängd är cirka 25 år, därefter kan turbinerna förnyas. Då kraftverken når slutet av sin livslängd rivs de. Elnätet monteras också bort om det inte finns annan användning för det. Vägnätet blir kvar om annat inte har avtalats med markägaren. De delar av kraftverkets fundament som finns under jorden kan lämnas kvar och fundamentplatsen återställs. Vindkrafts- bolaget garanterar rivningen genom att betala en säkerhet som är avtalad i arrendeavtalet. Sä- kerheten betalas senast då byggandet börjar och används ifall vindkraftsbolaget efter att kraftverkets drift avslutats inte har uppfyllt sin skyldighet att återställa området.

2.3 Naturmiljö

2.3.1 Landskapsstruktur, landskapsbild I anslutning till miljökonsekvensbedömningen har en landskapsutredning gjorts. Resultaten av den presenteras i sammandrag nedan. I indelningen enligt landskapsvårdsområden ligger planområdet i Sydvästlandet, närmare be- stämt i regionen Sydvästra kusten och Skärgårdshavet. Marken och topografin karaktäriseras av vidsträckta klippområden strukturerade av rätlinjiga sprickdalar som genomskär berggrunden. Vikarna, som bildats av krossdalar, är smala och fortsätter långt in i inlandet. Här finns mera rundhällar och berg i dagen än någon annanstans i Finland. Huvudelementet i landskapet är dock havet, vars struktur varierar stegvis från öppet hav till inre skärgård, då man närmar sig fastlandet. Det finns mycket rundhällar och berg i dagen. Lermarker förekommer också allmänt i regionen, och eftersom klimatet är gynnsamt och det ställvis finns kalk i berggrunden och marken, är lundar och andra frodiga vegetationstyper vanliga jämsides med karga skärgårdstallskogar och områden med kala klippor. Hela regionen hör till den hemiboreala ekzonen. Projektområdet ligger i den inre skärgården där det finns mera land än hav och havsvikarna är smala och skyddade. De inre delarna av ön påminner om kustens landskapsstruktur. På ön finns några odlade, långsmala sprickdalar som avgränsas av skogbevuxna bergsryggar och skogsdungar. Topografin är varierande och de högsta områdena på ön ligger 69 m ö.h. Dalarna utgör ganska jämna lermarksslätter som bildar långsträckta nätverk. Dalarna används för odling. Fiske har traditionellt varit den viktigaste näringen. I fiskarbyarna i den inre skärgården har det också funnits små arealer med mångsidigt odlade åkrar och trädgårdar samt betesmarker och ängar. Då man kommer till fastlandskusten ökar mängden åkermark kraftigt och förhållandena är gynnsamma även för fruktodling. En stor del av Finlands bosättning under järnåldern var koncentrerad till det sydvästra kustområdets inland. Aktiv markanvändning har också i övrigt långa tradit- ioner. Bosättningen i skärgården är traditionellt koncentrerad till tätt bebyggda byar i de mest skyddade sänkorna. På strandområdena finns grupper av båthus och skötbodar. Regionen domineras av finlandssvensk kultur. Den sydvästra kusten kännetecknas dessutom av både tradition- ell och nyare villabebyggelse. Projektområdet ligger på en skogbeklädd bergsrygg i de västra inre delarna av Kimitoön men som närmast mindre än en kilometer från någon havsvik. På Nordanå–Lövböle projektområde består marksubstansen främst av berg och ställvis stenig, grov mo, sand och grus. Bergsområ- dena på Kimitoön innehåller kalk, vilket ställvis märks i områdets vegetation, dock inte på pro- jektområdet. Grus- och sandavlagringarna i de mellersta delarna av Kimitoön är avlagringar av Salpausselkä III och i söder i Dragsfjärd finns de västligaste avlagringarna av Salpausselkä II. Skogsfigurerna varierar mycket och på bergsryggarna är karg tallskog typisk. Skogen växer lång- sammare än på fastlandet och trädens höjd är i allmänhet mindre än 20 meter. Marken i skogarna är slitagekänslig. Kantzonerna är varierande och skapar tydliga kanter kring åkerslätterna. Bosättningen är traditionellt koncentrerad till kantzoner och skogsdungar, men vid stränderna finns det rikligt med fritidsbosättning.

I norra delen av projektområdet och norr om det finns områden med stenbrott som påverkar närlandskapet. Väster om området har försvarsmakten en bas. I närheten av projektområdet finns flera bostadsbyggnader och fritidshus inom en kilometers avstånd. Hierarkiska objekt i landskapet är landmärken som urskiljs i landskapsbilden och drar till sig blickarna, till exempel Kimito kyrka och Dragsfjärds kyrka. På det undersökta området finns dessutom flera telefonmaster av vilka en del finns på mycket synliga platser. I den zon som granskas inom ramen för projektet finns fyra landskapsområden som i statsrådets principbeslut (1995) är anvisade som nationellt värdefulla: Skärgårdshavets kulturlandskap (17

km från planområdet), Erstan–Själö (24 km), Pemar ådal (26 km) samt Uskela och Halikko åda- lar (32 km). En del av Egentliga Finlands landskapsmässigt värdefulla landskapsområden som ligger inom den zon som undersöks i projektet har presenterats i samband med värdefulla landskapsområden av riksintresse. De är: Högsåra kulturlandskapsområde, Tunnhamn–Aspskärs kulturlandskapsom- råde samt landskapsområdet Erstan–Själö. De avgränsningar som är anvisade på landskapsnivå avviker i någon mån från de riksomfattande avgränsningarna. Ett av Egentliga Finlands viktiga landskapsområden på landskapsnivå är dessutom Sagu kulturlandskapsområde som representerar den sydvästra kustens kulturlandskap.

2.3.2 Jordmån och berggrund På Kimitoön kommer berggrunden på många ställen i dagen och i sänkorna mellan bergen har finkornigt material avlagrats. På Nordanå–Lövböle projektområde består jordmånen främst av berg och ställvis stenig, grov mo, sand och grus. Grus- och sandavlagringarna i de mellersta delarna av Kimitoön är avlagringar av Salpausselkä III och i söder i Dragsfjärd finns de västligaste avlagringarna av Salpausselkä II. Berggrunden på Kimitoön består främst i de norra och mellersta delarna av området av mikroklingranit, dvs. så kallad Bjärnågranit. I områdets mellersta delar finns en zon med kvarts- fältspatgnejs dvs. leptit i öst-västlig riktning. På området förekommer dessutom intermediära och felsiska metavulkaniter och metasediment, mafiska metavulkaniter, granodiorit, tonalit och kvartsdiorit samt på Skinnarviksområdet gabbro. På området finns en fältspatgruva (Sibelco Nordic Oy Ab) i aktivt bruk samt marktäktsverksam- het (Lemminkäinen Oy). En inmutningsansökan om en tantalgruva (Tertiary Gold Limited) mitt på planområdet lämnades dessutom in år 2008. Inmutningen beviljades år 2012.

Topografikarta över området.

På området finns utmål, marktäktsverksamhet och en inmutningsansökan.

2.3.3 Vattendrag och vattenhushållning De inre vattendragen på Kimitoön hör till vattendragen i Pemarvikens kustområde. De största vattendragen på projektområdet är Lemnästräsket och Brokärr träsk. Träsken utgör en del av vattenförvaltningsområdet Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavet (VHA03). För områdets inre vattendrag har det uppgjorts ett åtgärdsprogram för ytvatten i Egentliga Finland fram till år 2015. På vindkraftsparkens område finns inga åar. På området finns enstaka bäckfåror som är i naturtillstånd eller naturliknande tillstånd. Största delen av områdets mossar är utdikade. På om- rådet finns dessutom flera gamla stenbrott som har fyllts med vatten. På planområdet finns ett klassificerat grundvattenområde: Nordanå grundvattenområde (klass I) ligger söder om planområdet, mellan Sunnanå och Nordanå. På grundvattenområdet finns sex gamla marktäkter. Enligt marktäktsregistret har inte ett enda marktäktstillstånd beviljats på grundvattenområdet. Grundvattenområdets totalareal är 2,47 km2. Väster om planområdet finns Skinnarviks grundvattenområde (klass I). Området är i sin helhet depåområde för försvarsmakten. På området finns en liten marktäkt som för närvarande används som lagerområde för högar med marksubstans. Numera tas ingen marksubstans ur gropen och det finns inget brådskande behov av att iståndsätta gropen. Grundvattenområdets totalareal är 1,14 km2. På vartdera grundvattenområdet finns ett vattentag. Söder om projektområdet finns dessutom två andra grundvattenområden av klass I och II (Björkboda och Högmo). Vindkraftsparken har inte grundvattenförbindelse till området. I områ- det kring vindkraftsparken finns inget kommunalt vattenledningsnät och de flesta bostadshusen får sitt vatten från en egen brunn.

Grundvattenområden på området.

2.3.4 Vindförhållanden De områden som beträffande vindförhållanden lämpar sig bäst för vindkraftsproduktion i Finland ligger vid kusten, till havs och i fjällen. Platsspecifik och noggrannare information än förut om vindförhållandena i Finland finns tillgänglig efter att Motiva och Meteorologiska institutet och deras underleverantörer har fått Vindatlasprojektet färdigt. Finlands Vindatlas, som publicerades i november 2009 (www.tuuliatlas.fi), är en vindkartläggning baserad på datormodellering. Avsik- ten med atlasen är att ge en så noggrann beskrivning som möjligt av vindförhållandena på olika platser, bl.a. vindstyrka, riktning och turbulens från 50 meters höjd ända till 400 meters höjd som års- och månadsmedeltal. Resultaten kan för närvarande kontrolleras med en noggrannhet där kartrutorna är 2,5 x 2,5 kilometer samt vid kusten och på några orter i inlandet 250 x 250 meter. Enligt vindatlasens modellberäkningar är vindens aritmetiska medelhastighet (m/s) på 100 meters höjd i Nordanå–Lövböleområdet på Kimitoön på årsnivå 6,5–7,3 m/s. Vindhastigheten ökar med stigande höjd och på 200 meters höjd är den ungefär 8,6–8,8 m/s. Vindhastigheterna i Nor- danå–Lövböleområdet är typiska för skärgårdsområden som ligger lite längre från öppna havet. Högre vindhastigheter nås längre ute i skärgården, i Bottniska vikens och Finska vikens havsom- råden, Ålands skärgårdshav samt på vissa fjällområden.

2.3.5 Naturskydd På planområdet finns inga skyddsområden, objekt som hör till något skyddsprogram, Natura 2000-områden eller nationellt värdefulla klippområden eller moränformationer. Närmaste natur- skyddsområde finns på privat mark i Stusnäs cirka 1 km från planområdets sydvästra gräns. Till närmaste Naturaområde är avståndet 3,5 km.

Naturskyddsområden i närheten av planområdet.

2.3.6 Vegetation och naturtyper I samband med miljökonsekvensbedömningen har en utredning av vegetation och naturtyper gjorts. Resultaten av den presenteras i sammandrag nedan. Vindkraftsområdet placeras i sin helhet på en bergsrygg där berget kommer i dagen på många ställen. Ställvis täcks berget av sand i de västra delarna av projektområdet. Där berget inte kommer i dagen är det täckt av ett humusskikt av varierande tjocklek. Klippområdena domineras av tallskogar på torr och karg mo. På de humustäckta områdena är blåbärs- och lingondomine- rade friska moar och torra moar typiska. Granbestånd på områden med tjockare humustäcke finns på små arealer i sänkorna. Större granskogar och lövblandskogar finns dock i projektområ- dets östra del, som är näringsrikare än resten av området. Berggrunden på området består huvudsakligen av karg kvartsit och diorit. Mer alkalisk amfibolit förekommer norr och söder om Lemnästräsket. På amfibolitområdena förekommer ofta mer krä- vande växtarter, men under terrängarbetena för naturutredningen påträffades inga mer krävande växtarter ens på amfibolitområdena. På stenbrottsområdena eller längs vägarna på området på- träffas inte heller några krävande arter som avviker från den övriga omgivningen, än mindre kalkgynnande arter. Däremot förekommer kulturmiljöarter uttryckligen längs vägarna och kring stenbrotten. Klippområdena är ganska likartade i fråga om växtlighet: det mest typiska på klippytorna är ett glest täcke av mossa och lavar med ordinära kärlväxter såsom styvmorsviol, kruståtel samt ställ- vis risväxtlighet. Fetknoppsarter påträffas endast sporadiskt på några klippområden, likaså getrams. Största delen av myrområdena som har ett tunt torvlager har dikats ut för skogsbruk. Mindre försumpningar och myrsänkor förekommer på många ställen. Det är främst fråga om ris- tallmyrar eller kombinationer av dessa och små starr-fattigkärr. Det mest betydande myrområ- det, Dragmossen, ligger öster om Lemnästräsket. Myren är en vidsträckt öppen mosse i naturtill- stånd (mesotroft starr-fattigkärr, kanterna mad-fattigkärr/ris-tallmyrar). Norr om nyssnämnda område finns Tärsmossen, som är utdikad vid kanterna och delvis består av gammal åker. I den mellersta delen har drag av mad-fattigkärr bevarats. Så gott som alla skogar på området är ekonomiskogar, vilket framgår av den jämna strukturen samt att bl.a. murken ved nästan helt saknas. Tallskogar dominerar. Frodigare miljöer finns sö- der om åkerområdena i Brokärr. I synnerhet i Rosendalbäckens bäckdal förekommer frodig granblandskog samt gamla aspdungar. Växtligheten domineras ställvis av höga örter och trädbestån-

det är gammalt. I övrigt är skogarna också på detta område ekonomiskogar och det finns flera kalhyggen och gallringsbestånd på området. I utredningen av växtligheten hittades inga förekomster av hotade eller fridlysta växtarter på området. Myrområden som är i naturtillstånd representerar hotade naturtyper. På området finns dessutom också några sådana bördiga miljöer som avses i skogslagen. Områdena med gamla stenbrott skapar egna särdrag i naturens karaktär. Med tanke på växtlig- heten har de dock ingen särskilt avvikande betydelse.

2.3.6.1 Värdefulla naturobjekt på planområdet Rosendalsträsket (objekt 12) och Brokärr träsk (objekt 9) är över en hektar stora träsk och utgör därför inte sådana objekt som är skyddade genom vattenlagen. Dessa objekt representerar dock humushaltiga träsk i naturtillstånd och är missgynnade naturtyper. På utredningsområdet finns flera vattenområden som är mindre än en hektar, men de har uppkommit till följd av gruvdrift och torde därför inte kunna tolkas som sådana objekt som avses i vattenlagen. Det enda träsket som är under en hektar stort och kan tolkas vara i naturtillstånd eller i naturliknande tillstånd är Tärsmossens lilla försumpade myrtjärn (objekt 2). Tärsmossen omfattar en liten myrtjärn samt omgivande mad-fattigkärr. Kantmyrarna kring den öppna mossen domineras av ris-tallmyr. De delar som består av tallmyr har delvis förändrats till följd av dikning, även om de typiska särdragen fortfarande finns kvar. En del av mossen har en gång i tiden omvandlats till ett uppodlat kärr. Den enda källan på utredningsområdet finns vid Bötesberget (objekt 10). Den här källan finns vid kanten av ett kalhygge och dess omgivning har lidit av avverkningen. Vid källflödet förekommer inga egentliga källarter. Den fåra (objekt 11) som rinner upp från mossområdet och mynnar ut i Smedskullviken har i stort sett bevarats i naturtillstånd. Bäcken rinner via en trumma under en väg. Området kring bäcken är varierande med antingen granskog på frisk mo eller vid den nordligare grenen madpå- verkad, björkdominerad miljö. Nordväst om Nyborg finns en bäck (objekt 15) som i det nedre loppet har grävt sin fåra djupt ned i den sandiga marken. Vid kanten av bäcken finns grova och gamla granar på frisk mo. I det övre loppet är fåran delvis rensad och den har också lidit av skogsavverkningar. Fåran (objekt 1) som rinner från Tärsmossen till Sjuråsviken är i naturtillstånd i det nedre loppet. Vid Lemnästräsket har fåran många grenar vid högvattentider, miljön karakteriseras av al och växtligheten domineras av madarter. Fårans övre lopp har rensats, även om dikena delvis har återgått till ett naturliknande tillstånd. Bäcken (objekt 3) som mynnar ut i mossområdet norr om Tärsmossen kan likaså klassificeras vara i naturtillstånd. Växtligheten längs bäcken är anspråks- lös. Flera bäckfåror (objekt 7 och 8) mynnar ut i Brokärr träsk. Den västliga ligger i en smal, grandominerad sänka. Bäcken är i naturtillstånd, men dess omgivning är ordinär. Bäcken som kommer norrifrån är likaså i naturtillstånd. Dragmossen (objekt 4) utgör det största öppna mossområdet på utredningsområdet. Dragmoss- sens myrtyp är högstarrmosse. Vid dess kanter finns också ris-tallmyr, främst i den sydöstra delen. Dominerande arter på mossen är högstarr, men även arter som tyder på madmiljö påträffas allmänt. Skogarna söder om mossområdet är till största delen avverkade, medan skogarna på den norra sidan består av grova, ganska glesa tallbestånd på frisk mo. Högre upp övergår det här området småningom till ett av de enhetligaste klippområdena på utredningsområdet. Klippområdet öster om Sjuråsviken är en av de mest representativa helheterna på utredningsom- rådet (objekt 5). Det hänger också nästan enhetligt ihop med Dragmossens myrmarksområde. På klippområdet finns rikligt med kala klippor eller ytor ställvis täckta av lavar och mossor. Det finns ett glest tallbestånd på de klippområden som har ett tunt marktäcke. I den mellersta delen av planområdet finns två små gölar (objekt 17 och 18) som troligen har uppkommit genom mänsklig verksamhet. Vid gölarnas kanter finns mångsidig madväxtlighet och vass. Objekten är inte hotade naturtyper, men de är lokalt representativa småvattenobjekt. Objekten 16 och 19 representerar små fattigkärrs-tallkärrskomplex, där kanterna består av ris- tallmyr och den mellersta delen av högstarr- eller lågstarrdominerad mosse. De här myrtyperna är hotade i Södra Finland.

Objekt 13 och 14 är ett par av de få frodigare miljöerna på området. Objekt 13 ligger vid kanterna av ett litet klippkrön samt intill Brokärrbäcken. På det här stället finns det ovanligt mycket gamla aspar samt gamla granbestånd. Stormarna under vintern 2011–2012 fällde en del av gra- narna. Klippområdets sluttningar är en frodig miljö som ställvis kan klassificeras som lund. Till det här objektet hör också en rännil. På området finns flygekorre. Objekt 14 är ett litet område med lundartad mo/torr lund på sluttningen nedanför ett berg. Där finns typiska lundväxter: blå- sippa, vitsippa, smultron, harsyra och ekorrbär. Området är mycket litet och gränsar till ett tätt planterat granbestånd i nedre delen av sluttningen. Kring Brokärrbäcken finns ett stort flygekor- rområde (objekt nr 13) där flygekorrar förekommer. Miljön varierar från grandominerad grövre skog till täta unga granbestånd. På de nedre sluttningarna från klippområdet finns rikligt med asp och många hålträd. På området hittades spillning under mer än 40 träd. På området observerades ett hålträd som sannolikt är i användning, men det finns fler hålträd på området. Söder och öster om det här området finns ställvis också miljöer som lämpar sig för arten, men den observerades dock inte där. En delorsak kan vara skogsbruksåtgärder som har lett till att skogen har blivit glesare och ensidigare.

Värdefulla naturobjekt på planområdet.

2.3.7 Fågelbestånd I samband med miljökonsekvensbedömningen har det häckande och flyttande fågelbeståndet utretts. Ett sammandrag av resultaten finns i följande kapitel.

2.3.7.1 Häckande fåglar Bland de häckande rovfågelarterna på området finns duvhök (minst 1 par), sparvhök (1 par), ormvråk (1 par) samt lärkfalk (1 par). På området för Nordanå–Lövböle vindkraftspark finns ett gammalt fiskgjusbo. Boet kontrollerades år 2012 och 2013, varvid det konstaterades att ingen häckning pågick i boet (PM om observationerna som bilaga, Sito Oy, 31.5.2013). En stenfalk kan också sporadiskt häcka på området. En bivråk häckar eventuellt i den grandominerade östra delen av området, men nu gjordes inte en enda observation av bivråk under häckningstiden.

Hönsfågelstammen i området är måttlig eller till och med riklig och här häckar både tjäder, orre och järpe. Beståndet av järpe är stort i det grandominerade området i den östra delen. Tjädrarna föredrar den bergiga och talldominerade västra och mellersta delen av området. Orrar påträffa- des jämnt över hela området. På våren 2013 utreddes tjäder- och orrspelplatser på projektområ- det (Sito Oy: Nordanå–Lövbölen tuulipuisto – Metson soidinkartoitus, 31.5.2013). På utrednings- området förekommer tjäder, men några tydliga, betydande spelcentra hittades inte på området. Enligt utredningen kan dock möjliga spelplatser samt ett spelområde som tolkades som aktivt observeras på området. Orrspelplatser sågs på tre områden. På skaren i april sågs spår av orrar

som vandrat på flera platser. De var koncentrerade till granblandskogar samt kanterna av öppna mossar. Inventeringstidpunkten inföll sent med tanke på en utredning av ugglereviren, men med hjälp av en attrapp hittades 1 sparvugglerevir på området. På området finns två berguvsrevir av vilka det ena finns i närheten av stenbrottsområdet vid Dragmossen och det andra i de södra delarna av området. Under goda smågnagarår torde åtminstone pärluggla och hornuggla häcka på området. Under inventeringen observerades några uggleholkar som fanns upphängda på området. I kart- läggningarna av hålträd hittades ganska rikligt med hålträd. Kartläggningarna omfattade vind- kraftsområdets sydvästra del. Uppgifterna om hålträd är delvis föråldrade på grund av avverk- ningar som gjorts på området. Under inventeringen sågs få arter som trivs i grövre och gamla skogar på grund av liten före- komst av sådana miljötyper. Till exempel av talltita eller trädkrypare observerades endast ett få- tal. Det häckande fågelbeståndet i ungskogar och plantbestånd är ganska litet och domineras av samma arter, såsom rödhake. I synnerhet skötta tallplantskogar hade mycket litet fågelbestånd. Bristen på hålträd i projektområdets mellersta delar på behandlade skogsområden märks i form av litet antal hålbyggare. Närmaste havsörnsbo ligger cirka 4,5 kilometer från projektområdets kant. Andra kända bon finns på mer än 10 kilometers avstånd. Havsörnar glidflyger ganska regelbundet bl.a. över vind- kraftsområdet. Under planläggningen har det framkommit att ett havsörnspar har försökt häcka i ett boträd på under 2 km avstånd från närmaste planerade vindkraftverk. I planen har en be- stämmelse lagts till om att detta ska undersökas närmare i bygglovsskedet.

2.3.7.2 Flyttfåglar Kimitoöns betydelse för fåglarnas flyttstråk både på hösten och på våren är väl känd och hundratals fågelskådare besöker området under fåglarnas flyttningstid. Fågelflyttningen på Kimitoön är mycket väl dokumenterad. Flyttstråken vid Kimitoön går i syd-nordlig riktning vid Kimitoöns västra och östra kant. Udden Kasnäs fungerar troligen i viss mån som delare av huvudflyttstrå- ket, då flyttstråket går längs uddens kanter. Fåglarnas höst- respektive vårflyttning via Kimitoön skiljer sig från varandra för de flesta arter. På grund av det geografiska läget fungerar Kimitoön som en viktigare genomflyttningsled för fåg- larna på höstarna än på våren. Det här beror på att fåglar som anländer norrifrån till Kimitoön samlas vid spetsen av Kimitoön, då fastlandet tar slut. Därifrån fortsätter de sin färd antingen mot sydväst eller ibland också rakt söderut mot Estlands kust. Viktiga leder som bl.a. sjöfåglarna men också andra arter följer på våren är vattenlederna in mot havsvikarna i inlandet. Från områ- det finns vattenleder både till Pemarviken och till Halikonlahti i Salo. De här är kända flyttleder. Till exempel till leden mot Halikonlahti kan fåglarna komma längs Kimitoöns östra kant eller alternativt flyger de över Kimitoön. Till skillnad från vårflyttningen anländer fåglarna på hösten till Kimitoön i en bred sektor som kan sträcka sig ända från nordväst till öst. Enligt observationerna anländer bl.a. rovfåglar rakt österifrån och först vid Kimitoön svänger de av söderut. Detta observerades vid observationerna av höstflyttningen, speciellt under rovfåglarnas intensivaste flytt- dagar. Å andra sidan kan bl.a. tranor som flyttar via Kimitoön anlända också från nordväst på höstarna. Det stora antalet fåglar på Kimitoön på höstarna förklaras av just den här ”tratteffekten”, som samlar fåglar till området.

På våren anländer betydligt färre fåglar till utredningsområdet och största delen av dem kommer uppenbarligen från Estland dvs. söderifrån. Fåglarnas flyttstråk är mera spritt på våren på grund av att ”tratteffekten” saknas. Därför är antalet individer i vindkraftsparkens närområde på vårar- na betydligt mindre än på höstarna.

Antal individer gruppvis som observerades när de flög över vindkraftsparken då vår- och höstflyttningen studerades. Talen inom parentes anger det totala observerade antalet, som utöver vindkraftsområdet också omfattar omgivande områden (källa: MKB-beskrivningen för Nordanå–Lövböle vindkraftspark).

Höstflyttning Vårflyttning

Gäss 1037 32 (208)

Svanar 28 24 (118)

Dagrovfåglar 940 148

Duvor 873 954

Trana 1270 180

Vadare 90 (över 400) 377 (över 600)

2.3.8 Flygekorrar I samband med miljökonsekvensbedömningen har en utredning av flygekorrar gjorts. Resultaten av den presenteras i sammandrag nedan. Den enda förekomsten av flygekorre på vindkraftsparkens område ligger i västra delen av parken (objektet beskrivs i avsnittet om värdefulla naturobjekt, objekt nr 13). Förekomstområdet är vid- sträckt och omfattar området längs ett dike samt ett ganska stort område med aspblandskog sö- der om diket. Det finns flera hålträd på området. Utanför vindkraftsparken förekommer flygekorre på Skinnarviksområdet samt på södra sidan på sluttningarna med frisk mo som sluttar mot havsstranden. På vindkraftsparkens område kan man utgående från hur det ser ut bedöma att det ställvis finns figurer med granblandskog eller lövträdsdominerade figurer som lämpar sig för arten. Dessa ligger dock utanför byggområdena.

2.3.9 Fladdermöss Förekomsten av fladdermöss har utretts i samband med miljökonsekvensbedömningen. Resulta- ten presenteras i sammandrag nedan. Största delen av det planerade vindkraftsområdet är en marginell livsmiljö med tanke på flad- dermöss. På området finns stora enhetliga behandlade skogsfigurer som inte är sådana livsmil- jöer där fladdermöss trivs. Enstaka nordiska fladdermöss förekommer dock på de här områdena. På området finns dessutom knappt om hålträd i de livsmiljöer som skulle vara naturliga för vat- tenfladdermöss, som använder sådana hålor som bon. På basis av fladdermusobservationerna trivs fladdermöss tydligt på Dragmossens stenbrottsområde som omges av myrmarker. Dragmossens stenbrott, som omges av myrmarker och vattendrag, är åtminstone ett viktigt jaktområde för fladdermöss, sannolikt också en miljö där vattenfladdermöss kan ha sitt bo. På den här platsen är mikroklimatet mycket varmt och vid kanterna av det egentliga stenbrottet finns öppen eller halvöppen jaktterräng, vilket får fladdermössen att trivas. Den vattenfyllda stenbrottsgropen vid nordvästra kanten av området drar till sig vattenfladdermöss, som i övrigt observerades i litet antal på hela vindkraftsområdet. Stenhögarna vid stenbrottet och bergs- hålorna i stenbrottets grop kan fladdermössen också använda som förökningsplatser. Platsen är knappast lämplig som övervintringsplats, eftersom den lätt fryser till, då sprickorna i berget sannolikt inte är särskilt djupa och stenhögarna regelbundet hanteras. Enligt observationerna förekommer nordisk fladdermus rikligast och är den fladdermusart som har störst spridning. Sammanlagt cirka 25 observationer av nordisk fladdermus gjordes. En del av observationerna kunde dock gälla samma individer. Platser där nordisk fladdermus trivs på området är kanterna kring åkerområdet i Björkboda strax söder om planområdet samt stenbrotten, av vilka Dragmossens stenbrott och dess kantområden var de viktigaste. Vid den västra kanten av stenbrottet vid Dragmossen sågs en grupp med vattenfladdermöss i en något avvikande miljö. Det kunde ha varit upp till 20 fladdermöss. Gruppen observerades både på det egentliga stenbrottsområdet och vid dess västra kant vid den vattenfyllda täktgropen. Ob- servationen gjordes 10.8, men den 12.8 observerades endast en vattenfladdermus på området. De branta kanterna av täktgropen kan vara daggömslen för vattenfladdermössen och eventuellt också boplats, men platsen besöktes först i augusti, då förökningstiden kanske redan var förbi. Alla observationer av vattenfladdermus gjordes nära vattendrag, vilket är typiskt för den här arten. Arten påträffades inte på enhetliga skogsfigurer. Andra arter som eventuellt förekommer på området är åtminstone mustaschfladdermus/Brandts mustaschfladdermus. Det torde inte gå att med säkerhet skilja de här två arterna åt på basis av lätet, och båda arterna är ganska vanliga i södra Finland. Flyttande fladdermöss har utretts inom ramen för flera planerade vindkraftsprojekt på Kimitoön. En preliminär rapport finns som bilaga till planbeskrivningen (Anna Blomberg: Kemiönsaaren lepakoiden muuttoselvitys 2013 – alustava raportti päätuloksista, 18.11.2013). I undersökningen spelades fladdermössens ekolodningsljud in vid 18 observationspunkter på 60 och 8 meters höjd

på olika platser på Kimitoön. Vid observationspunkten på Nordanå–Lövböle projektområde noterades främst Myotisarter samt någon nordisk fladdermus. Vid observationspunkten vid Lem- nästräsket noterades rikligt med nordiska fladdermöss och Myotisarter. Även trollfladdermöss fö- rekom tidvis.

Vid Nordanå GSM-mast i västra delen av projektområdet förekom vid den nedre mikrofonen utö- ver nordisk fladdermus och Myotisarter också trollfladdermus och pipistrell. På 60 meters höjd noterades nordiska fladdermöss samt några trollfladdermöss på hösten. På åtta meters höjd vid GSM-masten i Rosendal förekom utöver Myotisarter och nordiska fladdermöss endast trollflad- dermöss. På 60 meters höjd i Rosendal noterades nordiska fladdermöss samt en natt också en trollfladdermus. Trollfladdermössens flyttning på Kimitoön var grovt uppskattat som intensivast under nätterna 20.8–8.9 det här året. Största delen av observationerna av flyttande arter som är mera fåtaliga än trollfladdermus inföll under samma tidsperiod. Enligt observationsmaterialet verkar det som om flyttande fladdermöss förekommer i störst antal vid Kimitoöns västkust. Vid GSM-masterna i Nordanå och Rosendal var antalet trollfladdermöss litet på både åtta och 60 meters höjd. Nordisk fladdermus förekom minst på åtta meters höjd vid GSM-masten i Rosendal. Nordanå och Galtarby var också tysta platser i fråga om nordisk fladdermus. På 60 meters höjd jämnades skillnaderna mellan de olika platserna ut. Nordisk fladdermus förekom vid alla master.

2.3.10 Kräldjur och grodor I samband med utredningarna för miljökonsekvensbedömningen observerades också förekomst av andra arter. Resultaten presenteras i sammandrag nedan. På området förekommer sannolikt både snok och huggorm. Kopparödla kan eventuellt också fö- rekomma. Nyssnämnda arter är inte hotade i Finland. Inga observationer av de här arterna gjordes i samband med naturutredningarna. Grodor som kan förekomma på området är både vanlig groda och åkergroda, som är mycket vanlig i södra och mellersta Finland. Inga observationer av de här arterna gjordes i samband med naturutredningarna och inga egentliga kräldjursutredning- ar har gjorts.

2.3.11 Jord- och skogsbruk Planområdet används för skogsbruk och en liten del används också för jordbruk.

2.4 Byggd miljö

2.4.1 Befolkningsstruktur och -utveckling Kimitoöns kommun hade 7 011 invånare 31.12.2013. På planområdet finns ingen bosättning.

2.4.2 Samhällsstruktur Planområdet ligger på en skogbevuxen ås mellan Nordanå och Lövböle cirka 7 kilometer väster om Kimito kyrkby. Planområdet ligger utanför tätortsområdena och där finns bl.a. gruv- och marktäktsverksamhet.

2.4.3 Bosättning Enligt terrängdatabasen finns inga fritidsbostäder eller fasta bostäder på planområdet. De närm- aste bostadsbyggnaderna finns i närheten av planområdets gräns. De närmaste byggnadernas avstånd till närmaste planerade vindkraftverk är dock minst 700 m. Enligt terrängdatabasen finns 155 bostadshus och 93 fritidshus inom 1 km radie från planområdet, och inom 1 km radie från de i planen utmärkta platserna för vindkraftverk finns 48 bostadshus och 14 fritidshus.

Karta över byggnadsbeståndet på planområdet och i dess näromgivning (källa: Terrängdatabasen, Kimitoöns byggnadstillsyn).

2.4.4 Service På planområdet finns ingen service.

2.4.5 Arbetsplatser och näringsverksamhet På planområdet bedrivs jord- och skogsbruk samt gruvdrift och marktäkt. På planområdet bryts fältspat som vidarehanteras intill planområdet på industriområdet nordost om området. Där finns också en hamn. I Kimitoöns kommun fanns 2 570 arbetsplatser år 2009. Av dem finns 8 % inom jord- och skogsbruk, 19 % i industrin, 7 % i byggverksamhet, 28 % i offentlig förvaltning och 35 % i andra ser- viceyrken. 76 % av kommunens arbetskraft har sin arbetsplats i Kimitoöns kommun och arbets- löshetsgraden var 6,3 % i början av år 2012.

2.4.6 Rekreation Planområdet används för friluftsliv, svamp- och bärplockning samt jakt. På planområdet finns inga officiella rekreationsplatser eller -leder.

2.4.7 Trafik Fordonstrafiken på Kimitovägen (nr 183) vid projektområdet utgör i genomsnitt 2 100–2 300 fordon per dygn. Den tunga trafikens andel av detta är 240 fordon/dygn. På övriga vägar till pro- jektområdet förekommer invånartrafik, i genomsnitt 110–240 fordon per dygn. På vägen till Si- belco Nordic Oy:s stenbrottsområde och fabrik består en del av trafiken av tung trafik. Lokalvägar leder till både Lövböle och Nordanå. Vägen till Nordanå (Skinnarviksvägen) har be- läggning och är i gott skick. Vägen till Lövböle (Lövbölevägen) har beläggning ända fram till Si- belco Nordics stenbrottsområde. I närheten av planområdet finns inga andra allmänna vägar. På det egentliga planområdet finns inga namngivna vägar och vägarna på området används för jord- och skogsbruk, marktäkt eller gruvdrift.

2.4.8 Byggd kulturmiljö På planområdet finns inga objekt med värdefull kulturmiljö som är betydande på nationell nivå eller landskapsnivå. Närmaste byggda kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009) är Björkboda bruks- område 2,5 km söder om planområdet. Inom mindre än 12 km från planområdet finns nio andra RKY-objekt: Sagalunds hembygdsmuseum, Sandö gård, Sjölax gård, Kimito kyrka och prästgård,

Västanfjärds nya och gamla kyrka, Dragsfjärds kyrka med omgivning, Vestlax kalkfabrik, Dals- bruks historiska industriområde och Attu herrgårdsmiljö. I gällande landskapsplan eller regionplan finns inga betydelsefulla kulturhistoriska miljöer ut- märkta på delgeneralplaneområdet eller i dess närhet. Egentliga Finlands landskapsmuseum har gjort en kulturmiljöinventering av byggnadsbeståndet under åren 2011–2013. Värdefulla objekt framgår av landskapsutredningens bilagekarta (Sito Oy: Kemiönsaaren Nordanå–Lövbölen tuulivoimapuisto. Maisema- ja kulttuuriympäristöselvityksen päivitys, juni 2014) och fotomontage av deras omgivningar har gjorts. I närheten av projektområdet finns flera regionalt och lokalt värde- fulla byggnader och byggnadsgrupper. Utöver andra kulturhistoriska objekt finns det flera inventerade traditionslandskap i närheten av projektområdet och inom det teoretiska granskningsområde som tillämpas på projektet. Beträf- fande traditionslandskap är skärgården ett område med många särdrag i Finland. Till exempel lövängar förekommer inte annanstans och största delen av hedarna ligger i Åbolands skärgård. Objekten presenteras närmare i miljökonsekvensbeskrivningen som finns som bilaga till planbeskrivningen.

Karta över byggda kulturmiljöobjekt i näromgivningen.

2.4.9 Fornminnen

Fasta fornlämningar utgör en viktig och värdefull del av områdets äldsta kulturmiljö. Enligt fornminneslagen är alla fornlämningar automatiskt skyddade utan något särskilt beslut eller särskilda åtgärder. Förhistoriska fornlämningar indelas i tre klasser enligt sitt värde: Klass 1: Objekten betraktas som nationella minnesmärken som är så värdefulla att de måste skyddas under alla förhållanden så att de bevaras. Även om de under- söks eftersträvar man att återställa dem i ursprungligt skick. Klass 2: Objektens värde kan inte utredas utan närmare undersökningar. Utgående från resultaten av undersökningarna hänförs de till antingen klass I eller klass III. Klass 3: Objekt som efter tillräcklig undersökning eller efter att helt ha förstörts inte mera behöver fredas. På projektområdet och i dess näromgivning finns flera inventerade fasta fornlämningar såsom gravplatser från bronsåldern och boplatser från stenåldern. Kända fasta fornlämningsobjekt på projektområdet räknas upp nedan. På projektområdet gjordes en inventering av fornlämningar i maj 2012 (Mikroliitti 17.5.2012) och en kompletterande inventering i juli 2012 (Mikroliitti 19.8.2012). Dessutom gjordes en kompletterande inventering på de flyttade kraftverksplatserna i

april 2014 (Mikroliitti 13.4.2014). Enligt inventeringarna finns flera fornlämningar på projektom- rådet. De finns uppräknade i följande tabell:

Inven- Fornm.kod Klass Namn Beskrivning terin- gens nr

135 40010049 2 Borgarslätten boplats från stenåldern i närheten av en liten myr

142 40010045 3 Bötesberget boplats från stenåldern på toppen av Bötesberget och Långnisberget, för- störd

229 40010046 2 Kvarnmossen 1 boplats från stenåldern

230 40010048 2 Kvarnmossen 2 boplats från stenåldern i en flack sluttning

236 243000002 2 Kåddbölebrinken boplats från stenåldern, möjlig forn- lämning

247 40010044 2 Lillfinnhofva boplats från stenåldern, omgiven av ett berg i norr, och i sydväst, söder och nordost av en liten brant sluttning som urskiljs i terrängen och som eventuellt är en fornstrand

272 a 40010023 1 Mölnkärret gravplats från bronsåldern, två grav- rösen på toppen av var sitt berg 272 b

292 40010038 2 Oxmossen boplats från stenåldern

303 40010024 1 Rosendalbäcken gravplats från bronsåldern, gravröse

347 40010042 2 Stormossen boplats från stenåldern i skogsterräng, söder om Lemträsket

400 E 40010043 2 Älgmossen boplats från stenåldern 400 W

420 1000020762 2 Forsängen boplats från tidig metallålder

421 1000020763 2 Fagerdalen boplats från stenåldern

422 2 Bötesberget W historisk stenkonstruktion, sannolikt råmärke

423 1000020834 2 Västerängen NW 1 gammalt stenbrott

424 1000020836 2 Västerängen NW 2 gammalt stenbrott

427 3 Kvarnmossen SW rester av stenlagd eldstad

428 2 Kåddbölebrinken N sockenråmärke, från tiden för storskif- tet eller till och med ännu tidigare

Inven- Fornm.kod Klass Namn Beskrivning terin- gens nr

430 2 Bötesberget konstruktioner som sannolikt har att göra med en telegrafstation

431 2 Smörklinten konstruktioner som sannolikt har att göra med en telegrafstation

432 2 Fagerdalen 2 boplats från stenåldern

433 2 Oxmossen 2 gammalt råmärke

2014 2 Västermossen rest av en kolmila, devis förstörd av en skogsmaskin

Karta över fornlämningar på området.

2.4.10 Teknisk försörjning Genom området går flera elledningar med medelspänning. Området hör inte till Kimitoöns Vat- tens verksamhetsområde.

2.4.11 Specialverksamhet På planområdet finns en fältspatgruva. Fältspat bryts på planområdet och behandlas utanför planområdet, på industriområdet nordost om området.

I planområdets västra del finns ett marktäktsområde och väster om planområdet finns ett om- råde som används av Försvarsmakten.

2.4.12 Miljöskydd och miljöstörningar Planområdet och dess omgivning består huvudsakligen av jord- och skogsbruksdominerat om- råde samt delvis område som används av gruvindustrin. Trafiken på vägarna på projektområdet och i dess närhet är obetydlig. På området finns inga andra betydande bullerkällor. Bullersituat- ionen på projektområdet och i dess omgivning påverkas i nuläget främst av trafiken, gruvindu-

strin samt tidvis av maskiner som används i jord- och skogsbruksarbete. Bestämmelser om mil- jöstörningar från gruvdriften finns i dess miljötillstånd.

2.4.13 Social miljö Planområdet består främst av skog samt berg i dagen. På planområdet finns inga bostadsbyggnader. Området kan utnyttjas för friluftsliv. På området finns gruvdrift och marktäktsverksamhet.

2.4.14 Markägare Marken på området som ska planläggas ägs av privata markägare. Vindkraftsbolaget har ingått arrendeavtal för markområdena på de fastigheter där vindkraftverken enligt planerna ska bygg- gas.

Karta över områdets fastigheter. 2.5 Planeringssituation

2.5.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av systemet för planering av områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen. Enligt markanvändnings- och bygglagen ska målen beaktas och ett fullföljande av målen ska främjas i landskapets planering, i kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut 30.11.2000) vann laga kraft 26.11.2001 och ändringarna av dem trädde i kraft 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, som med undantag av det femte gäller för planområdet:

1) Fungerande regionstruktur 2) Enhetlig samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet

3) Kultur- och naturarv, rekreationsmöjligheter och naturresurser 4) Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5) Helsingforsregionens specialfrågor 6) Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer Enligt statsrådets beslut är de allmänna målen avsedda att tillämpas på planerna endast i den generella planläggningen. De särskilda målen tillämpas på all planläggning, om målen inte är anvisade att gälla endast någon viss planform.

Planområdet berörs av bl.a. följande allmänna och särskilda mål som ingår i nyssnämnda ämnes- helheter: Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning

”Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå, och möjlig- heterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplaneringen ska anges vilka områ- den som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncen- treras till enheter som omfattar flera kraftverk.” Beredskap för behövliga trafikförbindelser skapas genom utveckling av i första hand existerande huvudtrafikförbindelser och -nät. I områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörj- ningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplanläggningen ska man anvisa och i övrig planering av områdesanvändningen beakta linjedragningar för kraftledningar som är viktiga för den riksomfattande energiförsörjningen så att det fortsättningsvis går att förverkliga dem. Vid planeringen ska man beakta både nödvändiga nya linjedagningar och behoven att förbättra och bygga ut de gamla näten. När nya kraftledningar dras ska i första hand de befintliga ledningskorridorerna utnyttjas. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser

Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur- och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Inom områdesanvändningen arbetar man för att nätverken av skyddsområden och värdefulla landskapsområden ska nyttjas för rekreation i det fria på ett ekologiskt hållbart sätt, som stödområden för turismen samt för utveckling av turismen i närliggande områden utan att målen för skyddet äventyras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och käns- liga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bibehållna ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. I områdesanvändningen måste man säkerställa att det nationellt värdefulla kulturmiljö- och naturarvets värden bibehålls. De riksomfattande inventeringar som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. I samband med planeringen av områdesanvändningen ska vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesan- vändningen ska styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp.

Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön I områdesanvändningen fästs särskild vikt vid att olägenheter och risker för människornas hälsa ska förebyggas och existerande olägenheter ska undanröjas. Vid planeringen av områdesanvänd- ningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållan- den och konsekvenserna av dem förebyggs. I områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen.

2.5.2 Landskapsplan På området gäller Egentliga Finlands landskapsplan.

Egentliga Finlands förbunds landskapsfullmäktige godkände förslagen till landskapsplaner för de ekonomiska regionerna Loimaa, Åboland och Nystadsregionen samt Åboregionens kranskommu- ner på sitt möte 13.12.2010 och planerna fastställdes av Miljöministeriet 20.3.2013. Landskaps- planerna ersätter de regionplaner som är fastställda för områdena. Följande beteckningar i landskapsplanen finns inom planområdet eller gränsar till området:

Industri- och lagerområde där det finns en betydande anläggning för produktion eller lagring av farliga kemikalier och dess skydds- eller konsulteringszon Planeringsbestämmelse: För planerings- eller byggnadsprojekt som gäller placering av nya funktioner i zonen ska förfarande med expertutlåtande ordnas.

Område för specialfunktioner

Områden och objekt som är betydande på riksnivå, landskapsnivå eller reg- ional nivå och gäller försvarsmakten, skjutbaneverksamhet, gruvdrift, ener- giförsörjning och avfallshantering samt vattenförsörjning. Grundvattenområde Skyddsbestämmelse: I planer och åtgärder på området ska skyddet av grundvattnet beaktas så att dess användningsmöjligheter, kvalitet eller till- räcklighet inte äventyras. Vattenvårdsmyndigheterna ska i samband med planerings- och byggåtgärder beredas tillfälle att ge utlåtande. Fornlämningsobjekt Skyddsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen och vid byggande ska fornlämningarna iakttas. Utlåtande om planer och åtgärder på området ska enligt fornminneslagen begäras av museimyndigheterna. Fast fornläm- ning som är fredad genom lagen om fornminnen. I samband med kommunal planläggning ska fornlämningsinventeringar som saknas ytterligare göras. Ny vattenförsörjningsledning I förslaget till landskapsplan har anvisats en ny vattenledning från Björkboda till Skinnarvik delvis genom planeringsområdet. I Kimitoöns Vattens utkast till utredningsplan för vattenförsörjningen är en vattenledning planerad längs Skinnarviksvägen. Jord- och skogsbruks-/ströv-/rekreationsområde Planeringsbestämmelse: Som komplettering och utvidgning till de existerande områdena kan man i den mera detaljerade planeringen, utan att orim- ligt skada huvudsakligt användningssyfte, anvisa aktiviteter som betjänar fri- tidsbosättningen, turismen och rekreationsanvändningen, samt med landskaps- och miljöaspekter i beaktande, bl.a. ny permanent bosättning och, enligt speciallagstiftning, även andra aktiviteter. Dimensionering av fritidsbosättning delområdesvis 3-5 fbe/km, fri strand 50 %.

Utdrag ur landskapsplanen. Delgeneralplaneområdets avgränsning har ritats in på kartan med blå streckad linje. Egentliga Finlands förbund har utarbetat en etapplandskapsplan för vindkraft för hela landskapet. Landskapsstyrelsen godkände etapplandskapsplanen 10.6.2013 och Miljöministeriet fastställde

planen 9.9.2014. De vindkraftsområden som är utmärkta i etapplandskapsplanen är baserade på en vindkraftsutredning som gjorts för planarbetet (Vindkraftsutredning för Egentliga Finland 2010–2011). I etapplandskapsplanen är ett vindkraftsområde (tv 702) anvisat på området Nor- danå–Lövböle. Med områdesbeteckning anvisas vindkraftsparker med fler än 10 kraftverk.

I etapplandskapsplanen för vindkraft konstateras i beskrivningen om vindkraftverkens områdes- betecknings styrande verkan att ”Områdena för vindkraft, som anvisas i landskapsplanen, skall i första hand förverkligas genom generalplan och MKB-förfarandet, som enheter bestående av över 10 kraftverk. Förverkligandet som mindre enheter bör genomföras med generalplan eller, för enheter med högst 6 kraftverk med ett avgörande om planeringsbehov, i enlighet med miljömini- steriets riktlinjer.”

Utdrag ur etapplandskapsplanen för vindkraft. Delgeneralplaneområdets avgränsning har ritats in på kartan med blå streckad linje.

2.5.3 Generalplan

Planområdets norra del gränsar till Kimitos gällande stranddelgeneralplan som trädde i kraft i augusti 2005. I stranddelgeneralplanen har Brokärrträsket planbeteckningar för jord- och skogsbruksdominerat område samt vattenområde. Fältspatbrottets industriområde gränsar också till planområdet. I söder gränsar planområdet till gällande stranddelgeneralplan för Dragsfjärds västra skärgård, vilken trädde i kraft i april 2003. Angränsande planbeteckningar är jord- och skogsbruksdominerat område samt närbelägna områden för fritidsbostäder.

Sammanställning av Kimito stranddelgeneralplan (i norr) och stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds västra skärgård (sydvästra hörnet) samt riktgivande avgränsning av planområdet med blå streckad linje.

2.5.4 Detaljplan

På planområdet eller i dess närhet finns ingen gällande eller anhängig detaljplan.

2.5.5 Byggnadsordning Kimitoöns byggnadsordning trädde i kraft 1.2.2009.

2.5.6 Tomtindelning och -register Planområdet är infört i statens fastighetsregister.

2.5.7 Baskarta Som baskarta används Lantmäteriverkets rastergrundkarta, som skrivs ut i skala 1:10 000.

2.5.8 Byggförbud Kimitoöns tekniska nämnd försatte på sitt möte 16.8.2011 § 170 områdena Nordanå–Lövböle, Gräsböle och Misskärr, som ska planläggas för vindkraft, i byggförbud till 31.12.2013. Förbudet förlängdes på tekniska nämndens möte 24.2.2014 § 33 till 31.12.2015.

2.5.9 Skyddsbeslut På planområdet finns inga naturskyddsområden.

2.5.10 Andra beslut, planer och program för området Förverkligandet av vindkraftsprojektet har anknytning till bl.a. följande bestämmelser, planer och program om miljöskydd: • FN:s klimatavtal • EU:s klimat- och energipaket • EU:s energistrategi • Den nationella energi- och klimatstrategin • De riksomfattande målen för områdesanvändningen • Egentliga Finlands landskapsprogram 2011–2014 • Egentliga Finlands landskapsöversikt 2030 • De energipolitiska programmen • Luftvårdsprogram 2010 • Protokoll 1999 och förordning nr 40/2005 om konventionen om långväga gränsöverskri- dande luftföroreningar

• Nätverket Natura 2000 • Strategin för skydd av naturens mångfald och hållbart utnyttjande av naturen 2006–2016 • Riktvärden för buller

2.5.11 Planläggningssituation och planer i näromgivningen I närheten av området som ska delgeneralplaneras finns inga andra planläggningsprojekt.

2.5.12 Andra vindkraftsprojekt i närområdet Närmaste nuvarande vindkraftverk finns på Högsåra. På ön finns tre stycken 2 MW vindkraftverk som togs i drift år 2007. De finns 20 km från Nordanå–Lövböle planområde. I Kimitoöns kommun har utöver i Nordanå–Lövböle fem andra vindkraftsparker planerats: • Gräsböle. Lounaisvoima Oy planerar bygga 4 vindkraftverk på området. Området generalplaneras och det senaste planeringsskedet, förslag III till delgeneralplan, var framlagt i maj–juni 2014. • Misskärr. Taaleritehtaan Tuulitehdas I Ky planerar bygga nio vindkraftverk på området. Området generalplaneras och det senaste planeringsskedet, utkastet till delgeneralplan, var framlagt hösten 2012. • Stusnäs. SABA Wind Oy Ab planerar bygga högst fem vindkraftverk på området. Områ- det generalplaneras, men utkastet till delgeneralplan har ännu inte offentliggjorts. • Kasnäs. SABA Wind Oy Ab har planerat bygga tre vindkraftverk på området. Kimitoöns tekniska nämnd beslöt avsluta det här projektets vindkraftsplanering i april 2014. • Olofsgård. Konstsamfundet planerar bygga högst 18 vindkraftverk på området. Kon- taktmyndoigheten gav sitt utlåtande om projektets miljökonsekvensbedömning i oktober 2014. • Påvalsby. På området planeras ett vindkraftsprojekt i andelslagsform med cirka 15 vindkraftverk. Beslut om planläggning av projektet har ännu inte fattats.

Karta över vindkraftsprojekt på Kimitoön.

2.5.13 Utredningar, bl.a. inventeringar, som gjorts om området i samband med planarbetet eller tidigare

En preliminär plan för Nordanå–Lövböle vindkraftspark har gjorts vid Egentliga Finlands Energi Ab sedan år 2010. En miljökonsekvensbedömning (MKB) av projektet har gjorts. Den allmänna planeringen av projektet gjordes i samband med miljökonsekvensbedömningen och den fortsätter

och preciseras efter bedömningsförfarandet. Programmet för miljökonsekvensbedömning blev färdigt 3.11.2011. Miljökonsekvensbeskrivningen blev färdig i oktober 2012. I samband med mil- jökonsekvensbedömningen har följande utredningar gjorts på de områden som ska bebyggas: • Arkeologisk inventering • Naturutredning • Flygekorrutredning • Utredning av fågelbestånd • Landskapsutredning • Undersökning av rörliga skuggor • Bullerutredning • Plan för servicevägar • Utredningar av telekommunikation, TV och väderradar • Försvarsmaktens radarutredning Miljökonsekvensbeskrivningen finns som bilaga till planbeskrivningen. Efter miljökonsekvensbedömningen har utredningarna kompletterats med följande utredningar:

• Utredning av tjädrarnas spelplatser • Uppdaterad bullerutredning • Uppdaterad utredning av rörliga skuggor • Uppdatering av landskaps- och kulturmiljöutredningen • Utredning av fladdermössens flyttning • Bedömning av kumulativa effekter • Komplettering av utredningen av fornlämningar • Havsörnsobservationer

3. SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN

3.1 Behov av delgeneralplanering Arbetet med att utarbeta planen har startats på initiativ av Egentliga Finlands Energi Ab, som hade som mål att bygga en vindkraftspark med 31 vindkraftverk på området Nordanå–Lövböle. Senare har antalet kraftverk minskats till 26. Målet är att göra upp en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande elöverföringsnät och elstationer på planom- rådet och att bygglov för vindkraftverken ska kunna beviljas på basis av delgeneralplanen (MBL 77a §).

Planområdet förblir område för jord- och skogsbruk samt gruvdrift, marktäkt och rekreation liksom nu, förutom de byggplatser som anvisas för vindkraftverk, servicevägar och infrastruktur. Avsikten är att 26 kraftverk ska byggas på området.

3.2 Planeringsstart och därtill hörande beslut Egentliga Finlands Energi Ab bad i sin ansökan 7.3.2011 att Kimitoöns kommun ska inleda förfa- randet för att göra upp en generalplan på området för den planerade vindkraftshelheten. Kimitoöns tekniska nämnd fattade beslut om planläggning av området på sitt möte 22.3.2011 § 57. Kimitoöns tekniska nämnd godkände programmet för deltagande och bedömning för Nordanå– Lövböle vindkraftsparks delgeneralplan på sitt möte 24.5.2011 § 112. Kimitoöns tekniska nämnd försatte på sitt möte 16.8.2011 § 170 områdena Nordanå–Lövböle, Gräsböle och Misskärr, som ska planläggas för vindkraft, i byggförbud till 31.12.2013. Kimitoöns tekniska nämnd godkände planeringsavtalet med Egentliga Finlands Energi Ab om Nordanå–Lövböle vindkraftspark på sitt möte 16.8.2011 § 171. Kimitoöns tekniska nämnd valde Ramboll Finland Oy till planläggningskonsult för Nordanå– Lövböle vindkraftsparks delgeneralplan på sitt möte 16.8.2011 § 173.

3.3 Deltagande och samverkan Förfarandet för deltagande och samverkan samt planläggningens skeden beskrivs i programmet för deltagande och bedömning, som finns som bilaga 1 till beskrivningen.

3.4 Delgeneralplanens mål Målet är att göra upp en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hö- rande elöverföringsnät och elstationer på planområdet och att bygglov för vindkraftverken ska kunna beviljas på basis av delgeneralplanen (MBL 77a §).

3.4.1 Mål på basis av utgångsmaterialet

3.4.1.1 EU:s klimat- och energipaket Europeiska rådet har kommit överens om ett för alla medlemsländer gemensamt mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020 jämfört med år 1990. Ett mål är också att öka andelen förnybara energikällor till i genomsnitt 20 procent av EU:s slutliga energi- förbrukning. Genom att bygga ut vindkraften kan man bidra till att målen för EU:s klimat- och energipaket uppnås.

3.4.1.2 Den långsiktiga klimat- och energistrategin Statsrådet godkände den 6.11.2008 en ny klimat- och energistrategi för Finland. I strategin ingår klimat- och energipolitiska åtgärder som är mycket noggrant angivna fram till år 2020 och unge- färliga ända till år 2050. Arbetet med att uppdatera energi- och klimatstrategin startade i enlighet med regeringsprogrammet år 2011. Genom uppdateringen säkerställs att de nationella energi- och klimatmål som uppställts för år 2020 kommer att nås samt bereds väg mot de lång- siktiga målen. I den strategiuppdatering som regeringen godkände i mars 2013 är produktions- målet för vindkraften cirka 9 TWh år 2025 i stället för 6 TWh som tidigare har uppställts för år 2020.

3.4.1.3 Statsrådets energipolitiska redogörelse Målet i statsrådets energipolitiska redogörelse om de kommande riktlinjerna för Finlands energiproduktion är att öka de förnybara energiformerna med 20 % fram till år 2020. Vindkraftspro- duktionens kapacitet i Finland är 447 MW (12/2013) och målnivån år 2020 är 2 000 MW. För att målet ska kunna nås krävs en omfattande utbyggnad årligen (150–200 MW/år).

3.4.1.4 Egentliga Finlands landskapsöversikt 2030 Landskapets centralaste planeringsdokument är den långsiktiga landskapsöversikten som anger landskapets ambition och en strategi för att nå dit. I planens strategi för år 2030 sägs bl.a. att ”Egentliga Finland är ett kolneutralt landskap och producerar en betydande del av sitt energibehov med förnybar energi”.

3.4.1.5 Egentliga Finlands landskapsprogram 2011–2014 Som mål för Egentliga Finlands landskapsprogram nämns bl.a. att den förnybara energins andel av den använda energin har ökat betydligt samt att energieffektiviteten och energibesparingen har ökat. Som åtgärd främjas ett fullföljande av landskapets energistrategi och speciellt en ök- ning av produktionen av förnybar energi.

3.4.2 Kommunens mål Kimitoöns kommun har dragit upp riktlinjer för vindkraften på kommunens område genom kom- munfullmäktiges beslut 21.3.2012 § 15.

3.4.3 Mål baserade på planeringssituationen De riksomfattande målen för områdesanvändningen styr planeringen. De presenteras närmare i kapitel 2.5.1.

3.4.4 Intressenternas mål Egentliga Finlands Energi Ab har som mål att bygga 26 vindkraftverk som vart och ett har en effekt på cirka 2,3–4 MW på området Nordanå–Lövböle.

4. BESKRIVNING AV DELGENERALPLANEN

4.1 Planens struktur

4.1.1 Dimensionering Planområdet omfattar 1 634 ha. Största delen av området (1 584 ha) har anvisats som jord- och skogsbruksdominerat område (M). Återstående 51 ha är anvisat som specialområden (EK eller EO). Totalt 26 st byggplatser för vindkraftverk har anvisats.

andel av hela Områdets huvudsakliga användningsändamål areal ha planområ- dets areal

M – Jord- och skogsbruksdominerat område 1583,58 96,9 %

EK – Gruvområde 37,07 2,3 %

EO – Marktäktsområde 13,82 0,8 %

TOTALT 1634,47 100 %

4.1.2 Planbeteckningar

Beteckning Beskrivning Bestämmelse

Med beteckningen anvisas områ- På området tillåts byggande som betjänar den avsedda för jord- och skogs- jord- och skogsbruk samt byggande av en bruk och som också kan användas elstation. På området får vindkraftverk för friluftsliv och rekreation. byggas på områden som särskilt anvisats Jord- och skogsbruks- för detta. Dessutom får servicevägar, tek- dominerat område niska nätverk samt resnings- och monte- ringsområden för dem byggas.

Med beteckningen anvisas nuva- På området är gruvverksamhet tillåten i rande utmål. enlighet med gruv- och miljötillstånd.

Gruvområde

Med beteckningen anvisas områ- den reserverade för marktäkt.

Marktäktsområde

Beteckning Beskrivning Bestämmelse

Med beteckningen anvisas områ- Vindkraftverkets tornhöjd får vara högst den där det är möjligt att placera 145 meter och totalhöjden får inte över- vindkraftverk. stiga 205 meter, förutsatt att vindkraftverkets totalhöjd över havet inte översti- ger de av luftfartsmyndigheterna angivna höjdbegränsningarna. Vindkraftverkens Område för vindkraft- alla konstruktioner, också rotorbladens verk rotationsområde, ska ligga helt inom om- rådet. Vindkraftverkens monterings- och resningsområden frånsett serviceområ- dena ska återställas och anpassas till landskapet efter byggskedet. Kraftverken ska kunna regleras så att bullerpåverkan och skuggeffekten vid bostadsbyggnaderna inte blir oskälig. Kraftverken ska kunna utrustas med avisningssystem eller med system som motverkar isbildning. Innan varje enskild vindkraftverksenhet byggs ska flyghindertillstånd sökas enligt luftfartslagen (1194/2009) 165 §. Innan bygglov för vindkraftverk beviljas måste utlåtande begäras av Försvarsmakten. Till vindkraftverkens bygglovsansökan ska bifogas en bullerutredning för den valda kraftverkstypen. Innan bygglov beviljas ska det säkerställas att kraftverken inte orsakar buller för den närliggande bosätt- ningen som överstiger bullerföreskrifter- na.

Talet anger hur många vindkraftverk som får placeras på området

Riktgivande plats för vindkraftverk

Vindkraftverkets nummer

Med beteckningen anvisas områ- den för vilka gjorts en utmålsansö- kan.

Undersökningsområde för utvidgning av gruv- område

Med beteckningen anvisas områ- den för vilka gjorts en inmutning.

Undersökningsområde för gruvverksamhet

Beteckning Beskrivning Bestämmelse

Med beteckningen anvisas område Vid användning av området bör det beak- som är särskilt viktigt med tanke tas att den med tanke på naturens mång- på naturens mångfald. /1 Småvat- fald viktiga livsmiljöns värden inte får för- ten i naturtillstånd eller naturlik- sämras. Område som är särskilt nande tillstånd, /2 Myr i naturtill- viktigt med tanke på stånd, /3 Lokalt representativt naturens mångfald småvatten, /4 Lundområde, /5 Myrtjärn.

Med beteckningen anvisas miljö Vid planering och förverkligande av mar- som passar flygekorre. kanvändningen bör man säkerställa bevarandet av livsmiljön som är viktig för naturens mångfald samt bevarandet av liv- Område som är särskilt miljö för hotad art (flygekorre). viktigt med tanke på naturens mångfald

Med beteckningen anvisas en fast I åtgärder och planer som rör fornläm- fornlämning som är fredad genom ningen ska bestämmelserna i fornminneslagen om fornminnen (295/1963). lagen iakttas. Siffran hänvisar till listan och ob- För åtgärder eller planer som rör fornläm- jektsbeskrivningen i planbesk- ningen bör Museiverket eller landskaps- rivningen. museet höras i god tid i förväg. Fornminnesobjekt / Fornminnesområde

Med beteckningen anvisas för- För bygglov och andra markanvändnings- svarsmaktens skyddsområde. planer på området ska försvarsmaktens utlåtande begäras.

Skyddszon

Med beteckningen anvisas konsul- Den noggranna planeringen av konsul- teringszonen vid en produktions- teringszonen kring en anläggning som an- anläggning som hanterar och lag- vänder eller lagrar farliga kemikalier bör Seveso III- rar farliga kemikalier enligt Seveso göras särskilt omsorgsfullt. I konsul- konsulteringszon III-direktivet (1,5 km). teringszonen tillåts obetydlig kompletterande byggnation efter prövning av den aktuella situationen. Vid planering av placeringen av funktioner som medför risk för storolyckor inom zonen bör man i samband med planläggningen begära ut- låtande av kommunens brand- och rädd- ningsmyndighet samt vid behov av Sä- kerhetsteknikcentralen (TUKES).

Med beteckningen anvisas områ- Byggandet på området begränsas av för- den som enligt miljöförvaltningens bud enligt vattenlagen och miljöskyddsla- kartläggningar hör till klass I (vik- gen mot förändring och förorening av tigt grundvattenområde för vatten- grundvattnet. Viktigt grundvattenom- täkt). råde (klass I)

Riktgivande placering av elstation

Beteckning Beskrivning Bestämmelse

Med beteckningen anvisas riktgi- Jordkablarna ska i första hand placeras i vande placering av jordkabelför- anslutning till vägarna. Vid planeringen av bindelser. nya jordkablar ska konsekvenserna för Riktgivande placering naturvärdena beaktas. av jordkabel

Med beteckningen anvisas nuvarande förbindelsevägar.

Förbindelseväg

Med beteckningen anvisas nuva- Jordkablarna ska i första hand placeras i rande vägförbindelser. anslutning till vägarna.

Nuvarande vägförbin- delse

Med beteckningen anvisas riktgi- Vid planering av vägförbindelser som ska vande vägförbindelse som kräver förbättras och jordkablar ska konsekven- betydlig förbättring och jordkabel. serna för naturvärdena beaktas. Riktgivande vägförbin- delse som kräver betydlig förbättring och jordkabel

Med beteckningen anvisas riktgi- Vid planering av nya vägar och jordkablar vande ny vägförbindelse och jord- ska konsekvenserna för naturvärdena be- kabel. aktas. Riktgivande placering av ny vägförbindelse och jordkabel

Delgeneralplaneområdets gräns

Områdesgräns

Gräns för delområde

Rikgtivande gräns för område eller del av område

4.1.3 Bestämmelser som gäller hela planområdet Denna delgeneralplan får användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk enligt generalplanen (MBL 77a §). Åtgärder i anslutning till byggande av området ska vidtas på ett sådant sätt att områdets natur- tillstånd påverkas så litet som möjligt. Vägar, elledningar och jordkablar ska planeras och byggas så att naturens och kulturmiljöns värden bevaras. Vindkraftverkens elöverföringsledningar ska i första hand bestå av jordkablar. Vindkraftverkens service- och byggvägar samt jordkablar ska om möjligt placeras i samma terrängkorridor. Då vindkraftverken tas ur bruk ska de rivas inom av byggnadstillsynen föreskriven skälig tid och byggplatsen och dess omgivning ska återställas enligt en särskild plan. Med stöd av 16 § i Markanvändnings- och bygglagen bestäms att delgeneralplaneområdet är om- råde i behov av planering.

4.2 Planens konsekvenser Nordanå–Lövböle vindkraftsprojekt har genomgått ett förfarande enligt lagen om miljökonse- kvensbedömning (MKB). Den projektansvarige är Egentliga Finlands Energi Ab. Som MKB-konsult

fungerade Sito Oy. MKB-beskrivningen blev klar i oktober 2012. Kontakmyndigheten, NTM- centralen i Egentliga Finland, gav sitt utlåtande 15.3.2013. Detta material finns som bilagor till planbeskrivningen. Delgeneralplanens konsekvensbedömning grundar sig i huvudsak på bedömningarna i MKB- beskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande. I konsekvensbedömningen görs på förhand en bedömning av väsentliga konsekvenser då avgö- randen om planen fattas. I konsekvensbedömningen jämförs planens konsekvenser med den nuvarande situationen. Bestämmelser om konsekvensbedömning av en plan finns i markanvänd- nings- och bygglagen samt -förordningen, MBL 9 § och MBF 1 §. Konsekvensbedömningen görs i enlighet med det som stadgas i markanvändnings- och bygglagen. ”En plan ska basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredning- arna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser” (MBL 9 §). När en vindkraftspark placeras på området medför det en förändring jämfört med nuläget.

4.2.1 Konsekvenser för samhällsstrukturen Planområdet ligger på ett skogbevuxet klippområde mellan Nordanå och Lövböle utanför tätorts- strukturen. Byggande i närheten av vindkraftverken begränsas av bullret och de rörliga skug- gorna från kraftverken. Kring planområdet finns bostadshus och fritidsbostäder i många riktningar. Vindkraftverken hindrar den här bosättningen från att spridas närmare vindkraftverken på grund av påverkan av vindkraftverken. Kraftverken, servicevägarna och energiöverföringens konstruktioner kräver områdesreserveringar och utökar därför näten för teknisk försörjning. Som huvudanvändningsändamål på planområdet anvisas jord- och skogsbruk. På planområdet finns nu marktäktsverksamhet och gruvdrift som märks ut i planen. På planområdet finns inga andra markanvändningsplaner där ny byggnation skulle ha anvisats för området och inte heller några nya fritidshus eller fast bosättning. För plan- området har dock ansökts om utökning av nuvarande utmål och en ny inmutningsansökan har lämnats in. Dessa antecknas som reserveringar i planen. För att ordna trafiken för den planerade markanvändningen behövs inga ändringar i det regionala huvudvägnätet. Enligt planen ska vindkraftverken byggas så koncentrerat som det i tekniskt-ekonomiskt hänse- ende är möjligt. Möjligheterna att utnyttja området för rekreation minskas inte nämnvärt av att vindkraftsparken byggs. Kraftverksenheterna och behövliga konstruktioner placeras tillräckligt långt från områden som är viktiga med tanke på naturens mångfald samt från fornlämningsob- jekt/-områden. Planen kommer inte nämnvärt att påverka regionstrukturen i fråga om befolkning, boende eller fritidsområden. För att den i planen anvisade markanvändningen ska kunna förverkligas, såsom byggandet av vindkraftsområdet, krävs ingen splittring av samhällsstrukturen eller att nya bostads-, rekreations- eller serviceområden ska anläggas på ett sätt som avviker från gällande markanvändningsplaner. När planen genomförs kommer den därför inte att ha någon väsentlig inverkan på samhällsstrukturen. Beträffande skogs- och åkerområdena samt marktäkten och gruvdriften fastställer planen den förverkligade situationen.

Planen främjar de riksomfattande målen för områdesanvändningen genom att göra det möjligt att utnyttja en förnybar energiform, vindenergi, i elproduktionen. Planområdet ligger inte på ett område som i landskapsplanen är anvisat som lämpligt för vindkraftverk, men vindkraften har inte heller behandlats i landskapsplanen. I den nuvarande landskapsplanen har ingen annan markanvändning och inga områdesreserveringar som kunde förhindra det här vindkraftsprojektet anvisats för planområdet. Etapplandskapsplanen för vindkraft kungjordes dock i september 2011 och godkändes av landskapsfullmäktige i juni 2013. Nu väntar den på beslut om fastställelse. I etapplandskapsplanen för vindkraft har vindkraftsområde anvisats på området. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen konstateras att kraftledningslinjer i första hand ska byggas med utnyttjande av existerande ledningskorridorer. I de särskilda målen konstateras dessutom att sträckningen för kraftledningar som är viktiga för den riksomfattande energiförsörjningen ska beaktas i landskapsplanläggningen och i annan planering av områdesan- vändningen. Elöverföringen ska ordnas genom att en ny cirka 4 kilometer lång 110 kV jordkabel byggs till det nuvarande 110 kV kraftledningsnätet. Då den nuvarande ledningskorridoren utnyttjas, fullföljs de riksomfattande målen för områdesanvändningen och denna lösning följer land-

skapsplanen. Vindkraftsparkens elanslutning ordnas genom att en lätt elstation byggs på vind- parksområdet. Därifrån leds elektriciteten med en ny 110 kV kabel till den nuvarande 110 kV kraftledningen. Elanslutningen placeras i sin helhet på kommunens område och medför därför inga konsekvenser som överskrider kommungränserna.

Konsekvenser av den här planen som kan påverka möjligheterna att uppnå de allmänna och sär- skilda målen i de riksomfattande målen för områdesanvändningen har bedömts i separata kapitel. Sådana är bl.a. konsekvenserna för landskap, näringar, levnadsförhållanden och trivsel, vegetation, fauna, kultur- och naturarv, fågelbestånd, trafik samt buller och skuggeffekter.

4.2.2 Konsekvenser för fast bosättning och fritidsbosättning Av de skadliga konsekvenser som människorna drabbas av begränsar rörliga skuggor och buller användningen av markområdena på planområdet för fast bosättning eller fritidsbosättning. I fort- sättningen går det alltså inte att för planområdet anvisa markanvändning som störs av vindkraftverkens drift. Den nuvarande markanvändningen på området kan fortsätta som förut. De skadliga konsekvenserna berör främst planområdet och dess näromgivning, med undantag av land- skapsförändringen. Närmaste enskilda bostadsbyggnader finns cirka 700 meter från närmaste riktgivande plats för ett vindkraftverk. Söder om planområdet finns både åretruntbosättning och fritidsbebyggelse. Fritidsbostäderna finns på stränderna, medan åretruntbosättningen är koncentrerad till åkerom- rådenas kanter. I öster, i Brokärr, finns både fasta bostäder och fritidshus. Området är dock till sin karaktär bebott året om. Norr om planområdet finns fler fritidshus än fasta bostäder. Bygg- naderna är koncentrerade till stränderna och delvis också till åkerkanterna. Vindkraftverken kan försämra boendetrivseln för dem som bor inom synlighetsområdet och som kan bli störda av skuggeffekter och ljud från vindkraftverken eller av närheten till dem. I delgeneralplanen finns en bestämmelse om att det vid behov måste gå att reglera vindkraftverkens buller och rörliga skuggor. Bullerpåverkan och rörliga skuggor har behandlats i kapitel 4.2.24.1 och 4.2.24.2.

Vindkraftverkens avstånd till närmaste bosättning mätt från vindkraftverkens platser i planen (källa: Terrängdatabasen, Kimitoöns byggnadstillsyn).

4.2.3 Konsekvenser för servicen

Vindkraftsprojektet påverkar inte servicen eller efterfrågan på service under driften.

4.2.4 Konsekvenser för rekreationen Transporterna medan vindkraftsparken byggs, schaktningsarbetena för fundament och vägför- bindelser samt arbetsmaskinerna kan störa dem som använder området för rekreation, liksom också bullret, skuggeffekterna och förändringen av landskapet då kraftverken är i drift. Konse-

kvenserna i form av buller, landskapspåverkan och skuggeffekter medan vindkraftsparken byggs och under dess drift har granskats i ett särskilt kapitel. Begränsningarna i möjligheterna att röra sig på området under byggtiden gäller endast näromgivningen kring de områden där byggarbete pågår och begränsningarna är tillfälliga. Det går att idka friluftsliv och att plocka bär och svamp på området efter avslutat byggarbete. På området finns inga rekreationsplatser eller -leder som har märkts ut. Medan byggarbetet pågår kan den ökade mänskliga aktiviteten på området på- verka förekomsten av djur på de områden där byggverksamheten är som intensivast. Under det egentliga byggarbetet kan användningen av området för jakt också tillfälligt påverkas. Störning- arna från gruvdriften och marktäkten kommer inte att förändras jämfört med nuläget. Planområdet används förutom för jord- och skogsbruk främst för friluftsliv, iakttagelser av naturen samt jakt, bär- och svampplockning. Då vindkraftverken är i drift kommer de inte att hindra dessa sysselsättningar, men kraftverkens ljud, skuggeffekter eller synlighet kan upplevas som störande faktorer för dem som använder området för rekreation. Vintertid finns en liten risk för dem som rör sig i närheten av kraftverken, om snö eller is vid vissa typer av väder kan lossna från kraftverken. Planbestämmelserna innehåller en bestämmelse om att kraftverken ska kunna utrustas med ett system som förhindrar isbildning. Vissa som idkar friluftsliv, strövar omkring och njuter av naturen kan känna sig störda också på ett större område av att vindkraftverken syns. Andra däremot kan ge sig ut på utflykt för att se på vindkraftverken.

4.2.5 Konsekvenser för trafikreglering och trafiksäkerhet Trafikmängden på området på grund av jord- och skogsbruket, rekreationsanvändningen av om- rådet och vindkraftsparkens drift är liten. Marktäkten och gruvdriften på området orsakar dock i någon mån tung trafik. Vindkraftsparkens inverkan på trafiken och trafiksäkerheten är större under byggtiden, medan påverkan är obetydlig under driften.

4.2.5.1 Vindkraftsparkens inverkan på trafiken och trafiksäkerheten under byggtiden Trafiken och trafiksäkerheten påverkas mest medan vindkraftverken byggs. Under byggtiden kommer det att förekomma ett stort antal tunga specialtransporter som kommer att bromsa upp den övriga trafiken. Vindkraftverkens delar är 20–60 meter långa. De tyngsta delarna kan väga upp till 100 ton och tillsammans med transportfordonet till och med 200 ton. Transporterna krä- ver att vägarna har god bärförmåga och att kurvradierna är flacka. De extra långa och tunga transporterna kräver specialtransporttillstånd av NTM-centralens ansvarsområde för trafik och infrastruktur. Medan specialtransporterna pågår måste trafikmärken, gatubelysning och andra anordningar som finns intill vägarna vid behov tillfälligt avlägsnas, om de på grund av sin placering annars hindrar transporterna från att ta sig fram. Under de mest krävande transporterna kan vägen tillfälligt stängas av för annan trafik, eller också kan trafiken begränsas på annat sätt medan transporterna pågår. Nyssnämnda situationer är dock tillfälliga och kortvariga och har ingen stor inverkan på själva trafiksäkerheten. Det är främst trafikens smidighet som kan bli lidande. Medan byggarbetet pågår kommer trafikmängderna på områdets vägar att öka betydligt. Till exempel betongmängden för att bygga ett stålbetongfundament kräver över hundra besök av en vanlig betongtankbil. Betongmängden för ett stålbetongfundament utgör minst cirka 600 m3 och en vanlig betongtankbil har en last på 5–6 m3. Förutom trafiken i anslutning till fundamentbyg- gena kommer byggandet av servicevägar och förbättringen av de befintliga vägarnas bärförmåga också att öka trafiken i området betydligt jämfört med nuläget.

För skötseln av vindkraftverken behövs byggnads- och servicevägar. Det blir 4–6 meter breda grusvägar. Behovet av nya vägar är i det här fallet måttligt, eftersom vägarna för vindkraftverkens behov i mån av möjlighet byggs genom förstärkning av de nuvarande skogsbilvägarna. Det blir inga nya anslutningar till allmänna vägar utan vindkraftsparken använder de nuvarande skogsbilvägarnas och enskilda vägarnas anslutningar. Det finns vägar i gott skick ända fram till projektområdet, men till exempel Lövbölevägen är ganska smal. Vägen måste eventuellt stängas av då och då på grund av de utrymmeskrävande transporterna. Trafikregleringen påverkas inte nämnvärt av att vindkraftverken byggs. Den ökade tunga trafiken under byggtiden kan påverka trafiksäkerheten. Då de tunga transporterna ska svänga av från allmän väg till korsande servicevägar ökar riskerna för trafikolyckor, bland annat påkörning bakifrån. Vindkraftsparken påverkar trafiken och trafiksäkerheten under byggtiden. Transporterna till projektområdet kan skötas på flera olika sätt. Turbinerna kan eventuellt trans- porteras till området från Hangö. Ett alternativ per landsväg är att transporterna leds från Hangö till Bjärnå och därifrån till Kimito österifrån över Strömma kanal. Ett längre alternativ är att köra

transporterna från Bjärnå via Sagu och köra till Kimito norrifrån. Det går också att sköta transporterna från Hangö sjövägen till Kimito. Då är ett alternativ att använda Skinnarviks lastningsplats eller Mjösunds hamn. Därifrån kan transporterna skötas längs vägarna till projektområdet. Dalsbruks hamn kunde också vara en alternativ lastningsplats.

Möjliga rutter för transport av vindkraftskomponenterna till projektområdet.

4.2.5.2 Vindkraftsparkens inverkan på trafiken och trafiksäkerheten under driften Trafiken påverkas obetydligt av driften på vindkraftsområdet. Servicebesöken till vindkraftsområ- det under driften görs främst med paketbil och antalet servicebesök väntas bli cirka tre per år för varje vindkraftverk. Elöverföringens inverkan på trafiken under driften blir obetydlig. Trafik uppkommer främst på grund av servicearbeten på elnätet, elstationerna och kablarna.

4.2.5.3 Konsekvenser för flygtrafiken Vindkraftverkens inverkan på flygsäkerheten och flygtrafikens smidighet utreds via ett förfarande för flyghindertillstånd. På vindkraftsparkens område är flyghinderytan på nivån +370 meter och vindkraftverkens topphöjd blir lägre än detta. För att få uppföra konstruktioner, byggnader och märken som är mer än 30 meter höga krävs enligt 165 § i luftfartslagen (1194/2009) flyghinder- tillstånd beviljat av Trafiksäkerhetsverket (TraFi). Vindkraftsbolaget ansöker om tillstånd. Till an- sökan bifogas utlåtande av den som erbjuder flygtrafiktjänster, dvs. Finavia. Om flygsäkerheten inte äventyras och flygtrafikens smidighet inte störs, kan Trafiksäkerhetsverket ge tillstånd att montera upp hinder. I flyghindertillståndet anges hindrets maximihöjd räknat från markytan. Hindret ska markeras och utrustas med flyghinderljus enligt tillståndsvillkoren. Trafiksäkerhetsverket Trafi har publicerat anvisningar för placering av flyghinderljus i vindkraftsparker (Anvisning för dagmarkering av vindkraftverk, för flyghinderljus och för gruppering av ljusen, 31.1.2013). Kraftverk med en totalhöjd som överstiger 150 meter ska enligt anvis- ningen dagtid använda högintensivt (100 000 cd) blinkande vitt ljus av typ B ovanpå maskinhuset. Två stycken 50 000 cd ljus anses vara tillräckligt.

Nattetid ska kraftverken ha högintensivt (2 000 cd) blinkande vitt ljus av typ B, medelintensivt (2 000 cd) blinkande rött ljus av typ B eller medelintensivt (2 000 cd) fast rött ljus av typ C ovanpå maskinhuset.

Vindkraftsparkens flyghinderljus ska blinka samtidigt. Om kraftverkstornets höjd är 105 m eller mera över markytan ska på tornets mellanhöjder placeras lågintensiva flyghinderljus av typ A med jämna mellanrum, högst 52 m. Den nominella ljusstyrkan kan sänkas till 30 % när sikten överstiger 5 000 m och till 10 % när sikten överstiger 10 000 m.

För att minska ljusmängden som överförs till omgivningen kan flyghinderljusen i sammanhäng- ande vindkraftparker grupperas så att de yttersta kraftverken i parkens kant har starkare belys- ningsanordningar beroende på kraftverkens höjd. Flyghinderljusen för kraftverken innanför denna kant kan utgöras av anordningar med lågintensivt fast rött ljus. Den som uppför en vindkraftspark ska upprätta en plan över ljusens gruppering och leverera den till Trafi. Ett förslag till gruppering av flyghinderljusen framgår av följande karta.

Plan för flyghinderljus (källa: Egentliga Finlands Energi Ab).

4.2.6 Inverkan på fasta fornlämningar På basis av inventeringen och fornlämningsregistret har fornminnesområden och -objekt anvisats i planen. Delgeneralplanen främjar ett bevarande av fornlämningarnas och den byggda miljöns värden. På fornlämningsområdena anvisas ingen ny markanvändning som kunde påverka forn- lämningarna på annat sätt än i den nuvarande situationen. Fornlämningarnas läge har beaktats då planen för servicevägar har gjorts upp och ska beaktas i samband med byggarbetena. De objekt som bedömts som klass 3 i inventeringen har inte märkts ut på plankartan. Dessutom har en redan byggd väg en gång i tiden byggts genom ett område med fornlämningar. Eftersom inga åt- gärder planeras på den vägen har dess sträckning ritats in på kartan enligt den nuvarande sträckningen. För att bygga vindkraftverken behövs ett område på cirka 60 x 80 meter, som blir helt förändrat då vegetationen avlägsnas och området jämnas ut. Samma situation gäller för de ny vägar som behövs för bygg- och servicearbetet. Förutom att fasta fornlämningar måste bevaras är det också viktigt att spara naturmiljön kring objekten så att betraktaren kan uppfatta fornlämningens läge i förhållande till terrängformerna och de rådande naturförhållandena på platsen och på så sätt för- stå fornlämningen som en del av den historiska miljön.

4.2.7 Konsekvenser för den byggda miljön På planområdet finns inga värdefulla objekt eller områden av byggd miljö. Planens konsekvenser för den fasta bosättningen och fritidsbosättningen har bedömts i kapitel 4.2.2 och konsekvenserna för kulturmiljön samt värdefulla objekt och områden i kapitel 4.2.10. På jord- och skogsbruks- område tillåts byggande som betjänar jord- och skogsbruk. Det behövs mycket stora anordningar och transportmateriel då vindkraftverkens fundament ska anläggas och kraftverken byggas. Konsekvenserna under byggtiden är främst lokala och berör endast små områden. De visuella effekterna av byggandet berör i inledningsskedet främst när-

landskapet. Då vindkraftverkens konstruktioner reses mot sin slutliga höjd kommer de visuella konsekvenserna också att omfatta fjärrlandskapet. Utrustningen som används i byggskedet och de halvfärdiga vindkraftverken kan tillfälligt göra landskapsbilden ostrukturerad. För byggarbetet behövs med nuvarande teknik ett utrymme på cirka 60 x 80 m per vindkraftverk. Utöver denna yta kommer de behövliga vägarna också att förändra närlandskapet. Hela vindkraftsparken ska om möjligt byggas under ett eller ett och ett halvt år. I delgeneralplanen märker man ut det område där vindkraftverkens fundament ska och kan placeras med prickstreckad linje (beteckning tv). Alla delar av vindkraftverket måste hållas innanför det här området. Fundamentets plats är riktgivande angiven med en röd centrummarkering.

4.2.8 Konsekvenser för teknisk försörjning Markanvändning enligt planen förutsätter beträffande vindkraftsparken ändringar i den tekniska försörjningen. Beträffande andra former av markanvändning såsom jord- och skogsbruk är de nuvarande nätverken och förbindelserna tillräckliga. I vindkraftsparken byggs en elstation från vilken elektriciteten leds med en cirka 4 km lång 110 kV jordkabel till den nuvarande elstationen i Kimito. Elöverföringen från vindkraftverken till elstationen sker med 20 kV jordkablar. Jordkablarna dras i regel i anslutning till servicevägarna. Det görs servicebesök till vindkraftverken enligt ett serviceprogram, cirka 2–5 gånger per kraftverk årligen, och ungefär lika många oförutsedda servicebesök. För att vindkraftverken, jordkablarna, elstationen och kraftledningen ska kunna byggas krävs en förbättring av servicevägförbin- delserna. Därför har en plan för servicevägarna gjorts upp.

Elöverföringen från vindkraftsområdet till riksnätet kommer att ske med en ny 110 kV jordkabel, som ansluts till Kimito nuvarande elstation.

4.2.9 Konsekvenser för landskapet Vindkraftsparken består av vindkraftverk, servicevägar samt jordkablar som sammanbinder dem och som kopplas till en elstation. Hur stor vindkraftverkens påverkan blir beror på deras slutliga storlek och modell. Vindkraftverkens torn kan byggas både som en rörmodell av stålkonstruktion och som ett ståltorn av fackverkskonstruktion. Hur stor den visuella påverkan blir avgörs i hög grad av vindkraftverkens storlek, modell och placering i landskapet. De vindkraftverksenheter som planerats för planområdet består av ett cirka 140 meter högt torn och en trebladig rotor med en diameter på cirka 120 meter. Vindkraftverkets tornhöjd på planområdet får vara högst 145 meter och totalhöjden 205 meter. Kraftverken kommer att förutsättas ha flyghinderbelysning. Inga dagmarkeringar, dvs. tre röda ränder på rotorbladen, krävs. Rotorbladen, maskinrummet och tornets översta 2/3 ska vara vita.

Vindkraftverkens belysning är riktad uppåt och belyser alltså himlen mera än det omgivande landskapet. Belysningen kan synas långt under klara nätter. Slutgiltig information om vilka flyghinderljus som krävs fås i byggskedet, då flyghindertillstånd ansöks separat för varje kraftverk. Flyghinderljusens tekniska egenskaper och placering har beskrivits i kapitel 4.2.5.3.

Skärgårdens landskapsbild är mycket varierande och påverkas av bl.a. skärgårdszonen, öarnas storlek och växtlighet, årstiden och om de är i naturtillstånd. Skärgårdens landskapsbild är i all- mänhet känslig och har liten tolerans för förändringar och störningar i landskapet. I fastlands- och innerskärgården är toleransen dock vanligen bättre än i mellan- och ytterskärgården. För- ändringarna i landskapsbilden kan påverka ett mycket vidsträckt område och på grund av den varierande terrängen varierar vindkraftverkens synlighet mycket på olika ställen i terrängen. Vindkraftverken utgör ett synligt element i landskapsbilden. Hur stor den visuella påverkan är samt dess synlighet beror på varifrån man betraktar området samt tidpunkten. På grund av att vindkraftverken är så stora kan de visuella förändringarna i landskapet påverka ett vidsträckt område. Influensområdets storlek beror på områdets topografi och om det finns något som skymmer sikten (växtlighet). I projektets miljökonsekvensbedömning har landskapspåverkan bedömts. Här ges en kort sammanfattning: I den inre zonen (0–400 m) drabbar konsekvenserna av vindkraftverken speciellt landskapsstruk- turen. Vindkraftverkens konstruktioner och vägnätet på projektområdet förändrar områdets na- turförhållanden, om än påverkan delvis med tiden återgår till tidigare tillstånd. Hur landskapet upplevs beror förutom på visuella faktorer också på bland annat vindkraftverkens storlek och möjligheterna att röra sig på området. I dominanszonen (400–1 600 m) dominerar vindkraftverken landskapsbilden, speciellt då områ- det betraktas från åkerslätterna och kustområdena. Växtligheten skymmer ställvis så att inga siktaxlar uppstår. Den visuella påverkans betydelse är beroende av antalet vindkraftverk och deras placering på projektområdet. I närområdet (1,6–5 km) påverkar vindkraftverken visuellt speciellt odlingslandskapet i dalarna samt kust- och havsområdena. För att skymma sikten till projektområdet är det viktigt att växt- ligheten bevaras i byarna och tätorterna samt på kulturhistoriskt värdefulla områden. Den visuella påverkans betydelse är beroende av antalet vindkraftverk. I mellanområdet (5–12 km) ger vindkraftverken upphov till visuell påverkan på vidsträckta åker- slätter samt i havs- och skärgårdsområdena, där det är fri sikt mot projektområdet. Annanstans minskar de varierande terrängformerna vindkraftverkens synlighet i landskapet. Om flera vindkraftverk syns, blir vindkraftsparken mera dominerande i landskapsbilden. I fjärrområdet (12–20 km) ger vindkraftverken upphov till liten eller måttlig påverkan. Från de öppna havsområdena samt från vissa kustområden syns vindkraftverken bra vid klart väder, men annanstans minskas vindkraftverkens dominans i landskapet av bland annat varierande terräng- former och växtlighet. Längre ut i fjärrområdet (över 20 km) har vindkraftverken liten visuell påverkan. Betraktelse- punkten och väderförhållandena har stor betydelse för hur vindkraftverken uppfattas vid horison- ten.

Vindkraftverkens teoretiska synlighetsområde, bedömt ända till tornets spets (141 m höjd). Modellbe- räkningen har beaktat terrängformerna och generaliserat trädbeståndets skymmande effekt. Modellbe- räkningen beaktar inte att påverkan minskar med ökande avstånd (källa: Egentliga Finlands Energi).

4.2.10 Konsekvenser för kulturmiljön samt värdefulla områden och objekt På planområdet eller i dess omedelbara närhet finns inga kulturmiljöer som är av betydelse på nationell nivå, landskapsnivå eller lokal nivå, men projektområdet ligger på ett område med rik kulturhistoria i Sydvästra Finland med flera landskaps- och kulturmiljöområden som är klassificerade som värdefulla. I den zon som granskas inom ramen för projektet finns fyra landskapsom- råden som i statsrådets principbeslut (1995) är anvisade som nationellt värdefulla samt fyra landskapsområden som är värdefulla på landskapsnivå. Avgränsningen av dem överlappar i viss mån varandra. Egentliga Finlands landskapsmuseum gjorde en kulturmiljöinventering av byggnadsbeståndet på Kimitoön under åren 2011–2013. Objekten inom vindkraftsprojektets närinfluensområde framgår av landskapsutredningen. I byarna kring planområdet finns många historiskt, landskapsmässigt och lokalt värdefulla byggnader och byar. Konsekvenserna för värdefulla objekt har undersökts med hjälp av fotomontage. Fotomontagen och landskapsutredningen finns som bilaga till planbeskrivningen. På det område som granskas för projektet finns också flera inventerade traditionslandskap som är klassificerade som värdefulla på riksnivå, landskapsnivå eller lokal nivå. Objekten presenteras närmare i miljökonsekvensbeskrivningen som finns som bilaga till planbeskrivningen. Då vindkraftverken byggs kommer de att förändra karaktären på områdets kulturmiljö på de om- råden dit vindkraftverken syns tydligt. Konsekvenserna per avståndszon har bedömts i MKB- beskrivningen, som är bilaga 2 till planbeskrivningen, och i landskapsutredningen (bilaga 8). Vindkraftverken medför en ny tidsmässig skiktning i det traditionella odlingslandskapet.

Konsekvenserna för fornlämningarna beskrivs i kapitel 4.2.6.

4.2.11 Konsekvenser för vegetation och naturtyper Då vindkraftsparken byggs kommer en del av planområdets naturmiljö att förändras till byggd miljö på kraftverkens byggplatser (ett område på cirka 60 x 80 m) och servicevägarna. Avverk- ningen av träden, utjämningen av marken och andra åtgärder där kraftverken ska byggas medför att naturmiljöområden försvinner. Medan vindkraftsparken byggs kommer den pågående verksamheten att ge upphov till permanenta eller tillfälliga förändringar på ett större område än själva byggområdena. Sådana förändringar är bland annat slitage på vegetationen och terrängen till följd av arbetsmaskiner som rör sig på området samt att träd avlägsnas på trånga ställen för att underlätta transport och montering av kraftverkens komponenter. Byggandet av servicevägar och vindkraftverkens fundament kan medföra lokala förändringar i planområdets vattenhushållning. Packningen av marken till följd av byggarbetet och förändringar i vattnets ytavrinning kan också påverka naturtyperna i byggområdenas omedelbara närhet. Platser som är speciellt känsliga för förändringar i vattenhushållningen, t.ex. småvatten och myrmarksområden, kan beaktas vid den noggrannare planeringen av väglinjerna så att negativa konsekvenser för dem kan förhindras. Vindkraftsparkens planerade konstruktioner (vindkraftverk, servicevägar och elöverföring) placeras främst på områden som används för skogsbruk och som har ordinära naturvärden. De värde- fulla och mest representativa områdena blir inte bebyggda. I vägnätet utnyttjas i möjligaste mån de befintliga skogsvägarna på området.

4.2.12 Konsekvenser för faunan Förutom de direkta konsekvenserna för växtligheten på byggområdena medför byggandet av vindkraftsparken, liksom annat byggande, också en fragmentering av livsmiljöerna. Fragmente- ringen innebär att den enhetliga naturmiljön blir sönderskuren till fristående öar som inte står i förbindelse med varandra, vilket har negativa konsekvenser för naturens mångfald.

4.2.12.1 Konsekvenser för fågelbeståndet Häckande fåglar: konsekvenser under byggtiden Medan vindkraftsparken byggs kommer den mänskliga aktiviteten och därmed störningarna (bl.a. bullret) på projektområdet att öka, vilket kan påverka de fågelarter som häckar på området. Störningarna till följd av byggverksamheten kommer främst att drabba de områden där vindkraftverken och tillhörande konstruktioner byggs. Dessa konsekvenser uppskattas därför beröra främst byggområdenas näromgivning. Ett undantag är främst eventuella pålnings- och spräng- ningsarbeten som kan behövas. Bullret från sådana arbeten kan påverka ett större område.

Häckande fåglar: konsekvenser under vindkraftsparkens drift Allmänt taget kan vindkraftverkens inverkan på fåglarna och fågelbeståndet indelas i tre huvud- klasser med olika påverkningsmekanismer. De här påverkningsklasserna är:

1. Konsekvenser för områdets fågelbestånd till följd av att livsmiljön förändras när en vindkraftspark byggs

2. Störningar och hinder som vindkraftsparken ger upphov till på fåglarnas häcknings- och födoområden, på förbindelsestråken mellan dem samt på flyttstråken

3. Kollisionsdödlighet orsakad av vindkraftsparken och dödlighetens inverkan på områdets fågelbestånd och -populationer Förläggningsplatsens karaktär där en vindkraftspark byggs är avgörande för vilka faktorer som blir de mest avgörande för projektets inverkan på fågelbeståndet. På landområden placeras vindkraftverken och därtill hörande funktioner ofta direkt i närheten av olika fågelarters häcknings- miljöer. Därför kan inverkan på fågelbeståndet när det gäller sådana projekt förutses främst bero på att livsmiljöerna förändras och att ökade störningsfaktorer uppkommer på fåglarnas häck- ningsområden. Kollisionsrisker Fågeldödligheten till följd av kollisioner orsakas av att fåglar kolliderar med både själva kraftverken och med andra konstruktioner som hör till vindkraftsparken, till exempel elöverföringens kraftledningar. Kollisionsrisken till följd av en vindkraftspark påverkas mest av väderförhållan- dena på området, den allmänna topografin och terrängformerna, vindkraftsparkens storlek, vindkraftverkens konstruktion och rotationshastighet samt områdets fågelmängder och deras flygak-

tivitet. Olika fågelarters känslighet för kollisioner med vindkraftverken varierar inte bara beroende på miljöförhållandena utan också enligt arternas fysiska egenskaper och flygbeteende. Kol- lisionsriskerna är störst för stora fåglar med långsamma rörelser, bl.a. rovfåglar, lommar och storkar, som har begränsade möjligheter att göra snabba väjningsrörelser.

Störningar och hinder Utöver kollisionsdödligheten vid vindkraftverken kan fågelbeståndet också allmänt taget störas av att kraftverken byggs och av att hinder uppkommer. Detta kan förändra fåglarnas invanda bete- endemönster på projektområdet och i dess näromgivning. Med störningar (att fåglar blir störda) avses i det här sammanhanget att fåglarna söker sig längre bort från vindkraftverkens närhet, vilket kan begränsa mängden födo- eller reproduktionsområden som är lämpliga för fåglarna samt försvåra deras tillgång på näring och möjligheter att hitta häckningsplatser. Konsekvenser för häckande fåglar på området Nordanå–Lövböle I projektets miljökonsekvensbedömning har konsekvenserna för det häckande fågelbeståndet bedömts. Här ges en kort sammanfattning. Den planerade vindkraftsparken ligger på obebott område, där det dock finns aktiv verksamhet året om på grund av gruvindustrin. På området bedrivs dessutom skogsbruk. Då vindkraftsparken byggs kommer det att öka aktiviteten på projektområdet i någon mån, vilket sannolikt också kommer att märkas i områdets häckande fågelbestånd. Den största påverkan uppkommer under byggtiden. Byggområdenas totala areal är relativt liten, vilket innebär att förändringarna av livsmiljöerna blir måttliga. Efter byggskedet minskar den mänskliga aktiviteten på området igen och den aktiva störningen av fåglarna minskar sannolikt till nästan samma nivå som före projektet. När stör- ningarna i form av mänsklig aktivitet minskar, kan vissa fågelarter återvända till projektområdet efter byggskedet. Å andra sidan förekommer annan verksamhet (gruvdrift) på projektområdet och orsakar störningar i flera olika delar av vindkraftsparkens område. Av de arter som häckar inom vindkraftsparkens område kommer byggandet av vindkraftsparken sannolikt att kraftigast påverka förekomsten av just rovfåglar (ormvråk, duvhök, slaguggla) samt tjäder på projektområdet och i dess näromgivning. Den viktigaste påverkningsmekanismen i det här sammanhanget kan anses vara speciellt ökade störningar orsakade av mänsklig aktivitet på området under byggtiden och i andra hand splittringen av livsmiljöerna, vilket kan påverka ovan- nämnda arters val av häckningsplats och för tjädern också valet av spelplats. De starkaste stör- ningsfaktorerna infaller speciellt i projektets byggskede, då byggåtgärder måste vidtas på ganska stora områden. Efter att projektet har genomförts minskar den mänskliga aktiviteten på områ- det, varvid de störda häckande fåglarna delvis återvänder till vindkraftsparkens område. Vindkraftverken kommer dock sannolikt att åtminstone delvis göra området mindre lockande som häckningsplats för rovfåglar, vilket kan fördröja rovfåglarnas återkomst för att häcka på området. I synnerhet stora rovfåglar är i allmänhet mycket revirtrogna och kan ofta häcka i åratal i samma revir eller samma boträd. Rovfåglarnas revirtrogenhet kan också inverka på hur vindkraftsparken påverkar områdets rovfågelarter och hur snabbt detta sker. Rovfåglarnas revirtrogenhet kan i sin tur hindra projektets konsekvenser för rovfåglarna. Utöver störningar orsakar vindkraftverken under driften också kollisionsrisk för fågelarter som häckar inom området och i dess närhet. Kollisionsrisken har dock i de senaste undersökningarna ansetts vara en mindre faktor än de direkta och indirekta förändringarna av livsmiljön (förändring av livsmiljön till följd av byggandet, splittring av livsmiljön på ett större område samt störningar såsom buller och mänsklig aktivitet). Av de arter som häckar på projektområdet hör speciellt rovfåglarna samt skogshönsfåglarna till de artgrupper som enligt vad man nu vet bedöms vara mest utsatta för kollisioner med vindkraftverken. Det har observerats att rovfåglar till och med kan vara ganska likgiltiga inför vindkraftverk som kommer i deras väg på flygfärden, vilket kan göra dem utsatta för kollisioner med vindkraftverkens rotorblad. Området Nordanå–Lövböle består främst av skogsmark, som inte är den primära jaktmiljön för rovfåglar (bl.a. flera hökar), utan de jagar till exempel i öppna åker- miljöer. Under jakten utnyttjar rovfåglarna stigande luftströmmar och kan då länge kretsa omkring på samma höjd som kraftverkens rotorblad. När det gäller skogshönsfåglar har kollisions- dödligheten bedömts bero på ganska dålig flygförmåga, vilket gör dem utsatta för kollisioner med både vindkraftverk och övriga konstruktioner i anslutning till dem (bl.a. kraftledningar). Speciellt tjädern rör sig sällan på samma höjd som vindkraftverkens rotorblad (> 50 m). Kollisionsrisken

för tjädern är därför knappast särskilt stor. Utgångspunkten för planeringen av elnätet inom vindkraftsparken är att jordkabel ska användas i så hög grad som möjligt för elöverföringen. Då luftledningar ersätts med jordkabel elimineras kollisionsrisken.

När det gäller beaktansvärda, skyddskrävande arter kan man bedöma att den planerade vindkraftsparken framför allt påverkar stora rovfåglar (ormvråk, sparvhök, lärkfalk och berguv) samt tjäder. Dessa har dock stora revir, vilket begränsar det totala antalet par. I utredningen av häck- ande fåglar observerades av nyssnämnda arter 4 tjädrar (3 hanar och en häckande hona), en ormvråk, sparvhök och lärkfalk samt två berguvsrevir. Den planerade vindkraftsparken kan på- verka förekomsten av ovannämnda arter på lokal nivå, medan inverkan på arternas regionala fö- rekomst blir liten. I den omedelbara närheten av berguvens revir har inga platser för vindkraftverk anvisats. Artens förutsättningar att förekomma i området även i fortsättningen bibehålls alltså. På vindkraftsparkens område (i den västra delen) finns ett gammal fiskgjusbo. Fiskgjusen har inte setts häcka på platsen på flera år. Då kraftverken byggs kan den eventuella användning- en av boet påverkas negativt i framtiden.

Beträffande tättingar samt bl.a. hackspettar är påverkan sannolikt tydligare än för nyssnämnda arter begränsad till omgivningen kring kraftverksplatserna. Konsekvenserna av vindkraftsparken som helhet påverkar det häckande fågelbeståndet på lokal nivå. Vindkraftsparken kan orsaka förändringar i det häckande fågelbeståndets struktur samt minska antalet par av vissa arter.

Konsekvenser för flyttfåglarna Vindkraftsparken utgör en kollisionsrisk också för flyttfåglarna. Jämsides med kollisionsrisken kan vindkraftsparkerna också ge upphov till s.k. hindrande effekter för flyttfåglarna, om kraftverken eller kraftverksområdena hindrar fåglar från att utnyttja de invanda flygstråken vid flyttning eller då de söker föda. Då kan fåglarna bli tvungna att ta en omväg kring hindret. Speciellt om det är fråga om stora vindkraftsparker på fåglarnas regelbundna flygstråk kan detta ha betydelse för fåglarnas dagliga energibehov och därmed deras allmänna livsduglighet. För flyttfåglarna har ett enstaka vindkraftverksområde och väjningen för det ansetts ha tämligen liten betydelse för flyg- sträckans längd och fåglarnas energibehov som helhet under flyttningen, även om den här kon- sekvensen kan bli större då antalet områden med vindkraftsparker på fåglarnas flyttstråk ökar. I projektets miljökonsekvensbedömning har konsekvenserna för flyttfåglarna bedömts. Här ges en kort sammanfattning. Medan vår- och höstflyttningen studerades på området för Nordanå–Lövböle vindkraftspark observerades sammanlagt 143 arter på vindkraftsområdet (vårflyttningen 43, höstflyttningen 79, en del av arterna var desamma). Antalet observerade fågelindivider på vindkraftsområdet under vårflyttningen var sammanlagt 1 843 stycken och under höstflyttningen 12 679 stycken. Vårflyttningen skedde huvudsakligen på hög höjd, betydligt ovanför området där kollisionsrisk fö- religger, medan höstflyttningen för en del av arterna fördelades på den höjd där det finns kollisionsrisk och nedanför den höjden. Resultaten av flyttobservationerna är ett sampel av en säsongs situation. Det förekommer stora årliga variationer i flyttstråken, flytthöjderna och antalet individer, till stor del beroende på väderförhållandena. Utredningarna av flyttningen ger dock en all- män bild av flyttningen över området och flyttningens karaktär. Enligt observationerna av fågel- flyttningen i samband med en utredning som Egentliga Finlands förbund låtit göra (Faunatica 2012) samt vid MKB ligger vindkraftsparkens område inte på något viktigt flyttstråk. Flyttfåglarna påverkas inte av förändringar i livsmiljön, eftersom det inte finns några samlings- eller rastområ- den för flyttfåglar inom vindkraftsparkens område. Påverkan på flyttfåglarna består av kollisionsrisken. Kollisionspåverkan

När det gäller fåglar som flyttar genom projektområdet är den beräknade kollisionsrisken störst för sångsvanen, då 11 % av de fåglar som flyger genom projektområdet på den höjd där kollisionsrisk föreligger kan kollidera med kraftverk, under förutsättning att fåglarna inte ändrar sitt beteende då de upptäcker kraftverken, dvs. att de inte väjer utan flyger rakt fram genom vindkraftsparken. I verkligheten väjer fåglarna dock för vindkraftverken. Enligt en beräkningsmodell baserad på det uppskattade flyttande beståndet av sångsvan och sångsvanens väjningsfaktor enligt litteraturen kan man uppskatta att i genomsnitt 0,17 sångsvanar per år (höstflyttning + vår- flyttning) kommer att kollidera med något kraftverk i vindparken.

För de arter som fanns med i kollisionsmodellberäkningen är kollisioner relativt ovanliga, för största delen av arterna betydligt mindre än en individ per år. Flest kollisioner skulle inträffa för ringduva och trana. Detta motsvarar de kollisionsuppskattningar som gjorts för andra vindkraftsparker i Finland. I dessa uppskattningar har sångsvan, ringduva och trana bedömts vara mest utsatta för kollisioner och därmed drabbas av flest dödsfall genom kollision. Beträffande de arter som modellberäkningar gjorts för kunde årligen sammanlagt 2 fågelindivider (avrundat till helt tal) kollidera med ett vindkraftverk. Modellberäkningen presenteras närmare i miljökonsekvensbeskrivningen som finns som bilaga till planbeskrivningen. Vindkraftsparken utgör ett cirka 8 km brett hinder i nord-sydlig riktning och cirka 3 km brett i sydvästlig-nordostlig riktning. Flyttningen följer åkerområdenas samt havsvikarnas riktning, om än väderförhållandena har stor betydelse för flygriktningen. Då fåglarna upptäcker ett hinder måste de besluta om de ska ta en omväg kring hindret, flyga över det eller fortsätta rakt igenom hindret, varvid de blir utsatta för kollisionsrisk. Enligt de senaste undersökningarna skulle till exempel endast 1 % av gässen och 2 % av svanarna inte ändra sitt nuvarande flyttbeteende efter att vindkraftsparken byggts, utan de skulle fortsättningsvis flyga rakt igenom området. Det är alltså mycket sannolikt att största delen av fåglarna som ser vindkraftsparken, som syns tydligt i landskapet, kommer att ta en omväg kring den och på så sätt undvika kollisioner. En omväg kring vindkraftsparken förlänger fåglarnas flygfärd i någon mån, men detta har troligen ingen av- sevärd betydelse för fåglarnas energiekonomi jämfört med deras flyttfärd på tusentals kilometer. Under höstflyttningen stannar många arter kvar i väntan på lämpligt väder för flyttning över havet, varvid väjningen för en vindkraftspark vid kusten inte har just någon betydelse för energiekonomin. Enligt observationerna går största delen av flyttningen dock inte över vindkraftsparken (till exempel för grågås observerades cirka 600 individer flyga över vindkraftsparken, medan antalet som flyger via åkerområdet i Björkboda kan vara flera tusen). Arter som flyttar dagtid, till exempel gäss, kan lättare väja för vindkraftverken än sångsvanar som delvis flyttar på natten och i morgon- och kvällsskymningen. De kollisionskänsligaste arterna Sångsvan, sädgås, havsörn, ormvråk och trana rör sig på vindkraftsområdet på den höjd där det finns risk för kollisioner, men antalet sångsvanar och ormvråkar i observationerna var litet. Enligt modellberäkningen av kollisioner blir antalet kollisioner så litet att det knappast har någon betydelse för artens flyttningsbestånd på området eller nivån på ett gott skydd av dem. För fåglar som flyttar genom vindkraftsparken kan byggandet av parken som en helhet bedömas ha endast liten inverkan. Enligt modellberäkningen av kollisioner blir ökningen av dödligheten mycket obetydlig och har troligen ingen verklig betydelse för dessa arters beståndsutveckling. Byggandet av vindkraftsparken kan i någon mån påverka de lokala flyttstråken inom vindkraftsparkens område, men detta bedöms inte ha någon stor betydelse för flyttstråken över Kimitoön. Projektområdet ligger inte på viktiga flyttstråk och i närheten av projektområdet finns inga av de värdefullaste fågelplatserna i Egentliga Finland. Havsörnen I projektets miljökonsekvensbedömning har konsekvenserna för havsörnen bedömts. Här ges en kort sammanfattning. Havsörnen är en stor rovfågel med långsamma rörelser. Den blir könsmogen sent och förökar sig också långsamt. Enstaka fåglar rör sig över ett stort område när de är på jakt. På vindkraftsom- rådet observeras en havsörn relativt ofta, liksom i praktiken också annanstans på Kimitoön. Närmaste kända bon finns över 4 km från projektområdet. I Europa anses havsörnen liksom gåsgamen vara en speciellt kollisionskänslig fågelart, i synnerhet med tanke på erfarenheterna på Smøla i Norge. Havsörnssituationen på Smøla eller antalet kollisioner där kan inte direkt jämföras med det nu aktuella vindparksprojektet eller i praktiken med havsörnssituationen på något annat finländskt område. I Finland finns erfarenheter av hur vindkraftverk påverkar havsörnar bl.a. från Björneborg och Brahestad. Det har konstaterats att flera olika havsörnar rör sig dagligen på den byggda vindkraftsparkens område och inom 1–2 km avstånd syns havsörnar ständigt. Inga observationer av kollisioner eller nära ögat-situationer har rapporterats. Havsörnarna i Brahestad har också upprepade gånger setts ta en omväg runt vindkraftverken i stället för att flyga mellan dem.

Området för Nordanå–Lövböle vindkraftspark är inte i sig ett viktigt område där havsörnar kunde söka föda och inga havsörnsbon är kända på närmare avstånd än 4,5 kilometer. Ovanför vind- kraftsområdet, men också på andra områden på Kimitoön, har havsörnar setts flyga omkring ofta flera gånger om dagen. Typiskt är att havsörnen glidflyger ovanför området. Om man utgår ifrån observationerna av havsörnen under höstflyttningen (under 15 dagar gjordes 178 observationer eller i genomsnitt nästan 12 observationer om dagen) blir antalet flygningar över vindkraftsparken 4 380 per år, om man antar att en havsörn flyger över vindkraftsparken 12 gånger varje dag hela året. Enligt utredningarna i samband med MKB förekommer havsörn över vindkraftsparken betydligt mera sällan vid andra tider än under flyttningssäsongen. Det är skäl att observera att en del av observationerna är glidflygande havsörnar som alltså inte aktivt flyger över området, och flera av observationerna torde gälla samma individ. Om väjningsfaktorn antas vara 95 % kan man uppskatta att 1,3 dödliga kollisioner per år kommer att inträffa. Det är fråga om en över- skattning, eftersom antalet flygningar har beräknats enligt observationerna under flyttningen utan att beakta att förekomsten är glesare under andra tider av året. Om cirka 50 % av havsör- narna är gamla och fortplantningsdugliga individer, kommer knappt en individ av dem per år att kollidera med vindkraftverken. Från Meri-Pori finns det antydningar om att lokalt mer än 95 % av havsörnarna väjer för vindkraftsparken eller för ett enstaka kraftverk. Havsörnen är numera ganska vanlig vid Finlands kuster och artens bestånd kommer sannolikt att ytterligare öka. Vid den sydvästra kusten är beståndet speciellt starkt. För närvarande lever enligt WWF cirka 1 500 havsörnsindivider i Finland. Vid räkningen av ungar år 2012 hittades 341 ungar. I Finland finns områdena med bäst produktion av ungar i den mellersta eller yttre skär- gården. I Kimitoöns omgivning har även kusten varit ett bra område för produktionen av ungar. Eftersom det häckande beståndet av arten ökar, kommer eventuella enstaka kollisioner sannolikt inte att påverka den gynnsamma skyddsnivån för det häckande beståndet av havsörn i Finland eller på Kimitoön. WWF har ett projekt där havsörnar har försetts med utrustning för satellitupp- följning. För havsörnen Cilla, som är född på Kimitoön, har vindkraftverk (3 st på Högsåra) inte medfört några problem. Som helhet bedöms vindkraftsparkens inverkan på havsörnen enligt för- siktighetsprincipen bli minst måttlig. WWF Finlands havsörnsarbetsgrupp rekommenderar att inga vindkraftverk ska byggas närmare än två kilometer från artens kända boplatser. I Finland har man via satellituppföljning påvisat att havsörnsungarna efter att de lämnat boet rör sig främst inom cirka två kilometers radie kring boplatsen i flera månaders tid. Närmaste kända bo ligger över 4,5 km från vindkraftsparken. Andra bon i närområdet finns som närmast på drygt 9 km avstånd. Vindkraftsparkens område skiljer sig inte väsentligt som ett område vid kusten och i skärgården som skulle dra till sig havs- örnar, utan individerna rör sig över ett stort område i jakt på föda. Havsörnarnas beteende på vindkraftsområdet kan inte bedömas på förhand. För närvarande glidflyger havsörnarna främst ovanför området. Då vindkraftsparken byggs kan det påverka havsörnarnas beteende så att de inte lika aktivt glidflyger ovanför området, eller alternativt sker ingen förändring i beteendet. Under planläggninsprocessen framkom att ett havsörnspar försökt häcka på en plats som ligger knappa 2 km från tre vindkraftverk på vindkraftverksområdets sydvästra sida. Dessa tre vindkraftverk kräver mera noggranna undersökningar, som ska göras innan bygglov beviljas. Havsörnsobservationer gjordes på området sommaren 2017 (Tmi Vespertilio). I utredningen konstateras att det inte förekom någon havsörnshäckning som producerat ungar på området mellan Sunnanåviken och Lemnästräsket år 2017. Det ringa antalet havsörnsobservationer stöder också slutsatsen i den tidigare utredningen (Tmi Vespertilio 2015) om att de lokala fåglarna sällan flyger till projektområdet. I den tidigare utredningen drogs den här slutsatsen beträffande våren, och som resultat av utredningen sommaren 2017 kan slutsatsen utsträckas till att också gälla sommaren.

4.2.12.2 Konsekvenser för fladdermössen Vindkraftverkens eventuella inverkan på fladdermöss har att göra med kollisionsdödlighet och förändringar i livsmiljön. Enligt vad man nu vet är en viktig påverkningsmekanism ökad kollis- ionsdödlighet bland vuxna individer, förändringar i livsmiljöerna och påverkan av störningar. Av- vikande från fåglarna kan fladdermössens dödlighet vid vindkraftverk jämsides med direkta kollisioner ökas av fladdermössens större utsatthet för förändringar i lufttrycket till följd av rotorbladens rotation, i synnerhet snabb sänkning i lufttrycket, vilket i vissa situationer direkt kan leda till att fladdermöss dör på grund av att luftbubblor bildas i lungorna och skadar blodkärlen samt genom inre blödningar (s.k. barotrauma). Kraftverken kan locka till sig insekter, som i sin tur lockar till sig jagande fladdermöss. Det här kan öka kollisionsrisken för fladdermössen.

Enligt observationer i Europa och Nordamerika har de fladdermöss som kolliderat med turbiner varit nästan enbart flyttande arter, och många fladdermöss har drabbats under en mycket kort tidsperiod som sammanfaller med fladdermössens höstflyttning. Den primära orsaken till dödsfal- len är dock inte känd – det är möjligt att fladdermössen flyger på högre höjd än vanligt under höstflyttningen eller att deras beteende förändras under den här tiden, vilket får dem att söka sig till turbinernas närhet.

Av de undersökta områdena är Nordanå–Lövböleområdet med stor sannolikhet minst betydelsefullt för fladdermössen. Trollfladdermus observerades vid båda masterna på området, men det noterade antalet kan inte anses vara betydande, för vid vissa jämförelsemaster på annat håll på Kimitoön var antalet observationer vid samma tid närmare tiofaldigt. Nordisk fladdermus jagar tidvis på hög höjd och vindkraftverken kan vara av betydelse för den här arten liksom för flyttande arter. Nordiska fladdermöss noterades dock i mindre antal vid masterna på Nordanå– Lövböleområdet än vid andra master på ön. Antalen av både nordisk fladdermus och trollfladdermus på 60 meters höjd var mycket mindre än antalet som flög i höjd med trädtopparna.

På projektområdet noterades med en referensapparat vid marknivån endast Myotisarter och endast i litet antal. Observationen tyder på att området inte är särskilt betydelsefullt för fladdermöss. Med apparaten i närheten av Lemnästräsket noterades rikligare förekomst av fladdermöss av Myotisarter. Det verkar som om områdets fladdermöss föredrar vattendrag och kulturmiljöer framom skogar. I projektets miljökonsekvensbedömning har konsekvenserna för fladdermössen bedömts. Här ges en kort sammanfattning. Potentiella områden där fladdermöss kan fortplanta sig (bl.a. hålträd, stenbrott, vattendrag och deras stränder, gamla byggnader, blockfält) kommer inte att bli föremål för omfattande bygg- åtgärder i samband med projektet. Därför kan projektets direkta inverkan på fladdermössen be- dömas bli liten. Störningarna och bullret medan byggarbetet pågår får djur att dra sig undan eller söka sig till mera avlägsna områden där inga störningar förekommer. Den här påverkan är tillfällig och största delen av arterna återvänder till området efter att störningen upphört.

På projektområdet finns eventuellt en koloni av vattenfladdermöss på det gamla stenbrottsområ- det. Dessutom påträffas nordisk fladdermus på dess arttypiska sätt här och där. Områdena vid havsstranden är viktigare livsmiljöer för fladdermöss än projektområdets ganska karga och torra bergsrygg. Om projektet genomförs kan det dock påverka fladdermössens flygstråk, speciellt till följd av att de nya servicevägarna skapar nya öppna korridorer. Projektet splittrar inte påtagligt skogarnas struktur, då kraftverken placeras främst på behandlade skogsfigurer eller i karga tall- bestånd på berg. Konsekvenserna blir sannolikt inte betydande för fladdermössen. Den fladdermusart som kan bli mest utsatt för kollisioner med vindkraftverken kan bedömas vara nordisk fladdermus, som eventuellt kan söka föda på området. De jagar också på kalhyggen samt ovanför låga plantbestånd. Eftersom nordisk fladdermus är stor flyger den ofta också en bra bit ovanför marken nära den höjd där de planerade vindkraftverkens rotorblad rör sig. Vatten- fladdermusen är däremot knuten till vattenmiljöer och kantskogar kring vattendrag. Ingen byggverksamhet kommer att ske i sådana miljöer. Typiskt för vattenfladdermusen är också att den flyger på låg höjd, nedanför rotorbladen. Fladdermössens jaktaktivitet är vanligen som störst under varma och vindstilla nätter (vindhas- tighet mindre än 5 m/s), då en stor mängd insekter, som utgör deras föda, flyger omkring i luften. Flygaktiviteten påverkas dock av många lokala faktorer såsom bl.a. närhet till regnfronter, variationer i lufttrycket samt masskläckning av insekter. Därför kan det förekomma betydande tidsmässiga och lokala variationer. Under så gott som vindstilla sommarnätter, som fladdermös- sen föredrar, är vindkraftverkens energiproduktion låg, vilket också minskar risken för att flad- dermössen ska kollidera med kraftverken.

4.2.12.3 Konsekvenser för flygekorrarna I projektets miljökonsekvensbedömning har konsekvenserna för flygekorrarna bedömts. Här ges en kort sammanfattning. Flygekorrens livsmiljö ligger utanför byggområdena, fastän ett kraftverk placeras i närheten. Kraftverket placeras inte i en viktig miljö med tanke på artens möjligheter att hitta föda utan på

ett talldominerat bergsområde i närheten. Byggverksamheten kan orsaka störningar i form av buller och mänsklig aktivitet. Närmaste byggområden ligger cirka 150 meter från den plats där flygekorrar förekommer. Det är inte känt hur arten reagerar på buller och mänsklig aktivitet. Fly- gekorren är ett skymningsdjur, vilket innebär att den mänskliga aktiviteten dagtid inte nämnvärt torde störa arten. Man kan också anta att buller dagtid inte heller stör arten särskilt mycket, eftersom det är känt att flygekorrar har bon bl.a. i närheten av järnvägar och riksvägar. De planerade servicevägarna och elöverföringsförbindelserna placeras främst i talldominerade plantbe- stånd, på kalhyggen eller klippområden som inte utgör miljöer där flygekorren har sitt bo eller söker föda. Servicevägarna eller elöverföringsnätet bedöms inte medföra olägenheter för arten, eftersom dess typiska livsmiljöer inte splittras. Servicevägarna är tillräckligt smala och begränsar inte flygekorrens möjligheter att röra sig. Byggverksamheten bedöms inte ge upphov till olägen- heter för flygekorren. Påverkan under driften kan handla om främst buller från vindkraftverken. Som ovan har konstaterats är till exempel flygekorren åtminstone i någon mån van vid buller. Det finns inga klara undersökningsresultat om hur arten reagerar på bullret från vindkraftverk.

4.2.12.4 Konsekvenser för kräldjur och grodor I projektets miljökonsekvensbedömning har konsekvenserna för kräldjur och grodor bedömts. Här ges en kort sammanfattning.

Området för vindkraftsparken ligger på en bergsrygg och på moränmark med få livsmiljöer som lämpar sig för åkergroda. Utöver jord- och skogsbrukets diken finns det gamla stenbrott på pro- jektområdet och vattendjupet i dem är ställvis litet. På området finns dessutom små grusgropar samt bergstjärnar. Vindkraftsparken orsakar inga förändringar på de här platserna. Inom jord- och skogsbruket har förnyelse och iståndsättning av diken pågått i årtionden och om arten före- kommer på området har den anpassat sig till förändringen. Servicevägarna har planerats att också korsa skogsdiken, men skogsdiken anses inte vara sådana platser som primärt lämpar sig som föröknings- och rastplatser för åkergrodor, fastän arten då och då observeras i åker- och skogsdiken. Om byggåtgärder över vattendrag kan göras utanför lektiden, kan projektet inte anses ha någon betydande inverkan på arten. Det finns inga påtagliga skillnader mellan alternati- vens konsekvenser. Åkergrodan bedöms inte heller störas av bullret, eftersom artens potentiella miljöer ligger långt från vindkraftverken.

4.2.13 Konsekvenser för naturskyddet I närheten av vindkraftsparken finns inga naturskyddsområden som kunde påverkas av projektet.

4.2.14 Konsekvenser för jordmån och berggrund I projektets miljökonsekvensbedömning har konsekvenserna för jordmån och berggrund be- dömts. Här ges en kort sammanfattning.

Projektets inverkan på jordmånen berör de områden som är föremål för byggverksamhet. Marken bearbetas på områdena för vindkraftverkens fundament, resnings- och monteringsområdena samt på områdena för servicevägar och infarter. Stenmaterial för byggarbetet produceras på eller utanför projektområdet. I det här skedet av planeringen är det ännu inte exakt känt varifrån materialet kommer att tas. Stenmaterialet tas från stenmaterialtäkter som är i användning. På området för vindkraftsparken finns ett marktäktsområde där material kunde tas. Projektet påver- kar jordmånen och berggrunden främst under byggtiden.

På projektområdet utnyttjas befintliga vägkonstruktioner så långt detta är möjligt. En del av de nuvarande vägarna är tillräckligt breda och har tillräcklig bärförmåga, men en del av de nuvarande vägarna måste breddas och bärförmågan måste förbättras. Dessutom måste nya vägar byggas fram till de enskilda kraftverken. Vägarna byggs med grusyta och de blir cirka 4–6 meter breda. I kurvorna måste vägarna göras bredare. Vägarna dras huvudsakligen om möjligt över morän- och bergsområden. Vägbyggena inleds med att ytjorden avlägsnas. Därefter jämnas vägbottnen ut och som byggmaterial används morän och kross eller motsvarande bärande material. Om vägar måste byggas på underlag med sämre bär- förmåga (torv) görs massabyte för att bärförmågan ska bli tillräcklig. I samband med vägbyggena placeras jordkablarna till kraftverken huvudsakligen i anslutning till servicevägskonstruktionerna. Nedläggningen av jordkablar i marken vid vägkanterna medför inga

kännbara förändringar i jordmånen och berggrunden. Marken bearbetas också på vindkraftverkens byggområden. Området som behövs för att bygga och resa ett kraftverk är mindre än en hektar. De största åtgärderna där gäller platsen där själva fundamentet för kraftverket anläggs. Fundamentets areal utgör cirka 25 m x 25 m och höjden är 1–3 meter. För en del av kraftverken blir det sannolikt nödvändigt med brytning på fundamentplatsen. Påverkan på berggrunden är då lokal och obetydlig. Brytningen kan leda till att berggrundvatten tränger fram i den brutna gropen. Dessutom måste eventuell sprängning av berggrunden vidtas i samband med att vissa vägförbindelser byggs. Byggarbetet påverkar jordmånen och berggrunden. Bearbetningen av marken medför föränd- ringar i marknivån på små arealer (servicevägar och fundament), vilket inte har någon betydande inverkan på jordmånens och berggrundens kvalitet. För att bygga servicevägar, kraftverk och omgivande områden för resningsarbetet kring kraftverken krävs stora mängder jord- och stenmaterial. I det här skedet av planeringen är det inte känt var jord- och stenmaterial ska tas. Materialet kommer att skaffas från marktäktsområden som nu är i användning. Projektets konsekvenser som helhet för jordmånen och berggrunden är obetydliga och berör små arealer. Projektet kan inte anses orsaka några betydande förändringar i jordmånens kvalitet. På området finns omfattande brytnings- och täktverksamhet och jämfört med det blir konsekvenserna av projektet för områdets jordmån och berggrund obetydliga. Efter att vägarna och kraftverksområdena har byggts och jordkablarna har lagts ned medför verksamheten inte mera några förändringar i jordmån och berggrund. I vindkraftverken används olja. Behovet och mängden varierar beroende på kraftverkens tekniska lösningar. I turbinerna finns växellådsolja samt hydraul- och bromsolja (cirka 300–400 liter av vardera). Det finns också turbiner utan växellåda och de behöver ingen växellådsolja. Oljorna byts vid behov, normalt med 4–6 års mellanrum. Dessutom används smörjmedel som byts med ungefär ett halvårs mellanrum. Vissa vindkraftverk använder några tiotal liter glykol för kylning. Mängderna är så små att de inte medför någon risk för förorening av marken, eftersom oljan i händelse av en olycka samlas i uppsamlingskärl eller på vindkraftstornets täta botten. Som olja kan man använda miljövänliga oljor som inte orsakar miljöolägenheter ens i exceptionella situationer. För elöverföringen görs små jordbyggnadsarbeten så att kablarna kan läggas ned i marken. Konsekvenserna för jordmånen och berggrunden under driften är obetydliga.

4.2.15 Konsekvenser för yt- och grundvattnet

4.2.15.1 Konsekvenser för grundvattnet Grundvattnet kommer inte nämnvärt att påverkas av att en vindkraftspark byggs. Markbygg- nadsarbetena på området kan orsaka små förändringar i vattnets strömningsvägar eller vattenni- vån i marken vid byggplatserna. Till exempel dikena längs vägarna kan i någon mån dränera vissa områden. Efter att vägar, jordkablar och fundament har byggts orsakar verksamheten inga förändringar i grundvattnet. I vindkraftverken används olja. Behovet och mängden varierar beroende på kraftverkens tekniska lösningar. I turbinerna finns växellådsolja samt hydraul- och bromsolja (cirka 300–400 liter av vardera). Det finns också turbiner utan växellåda och de behöver ingen väx- ellådsolja. Oljorna byts vid behov, normalt med 4–6 års mellanrum. Dessutom används smörj- medel som byts med ungefär ett halvårs mellanrum. Vissa vindkraftverk använder några tiotal liter glykol för kylning. Mängderna är så små att det inte medför någon risk för förorening av grundvattnet, eftersom oljan i händelse av en olycka samlas i uppsamlingskärl eller på vindkraftstornets täta botten. Som olja kan man använda miljövänliga oljor som inte orsakar miljöolägen- heter ens i exceptionella situationer. Inga förändringar av grundvattnet kommer att drabba grundvattenområden eller grundvattenbrunnar i näromgivningen.

4.2.15.2 Konsekvenser för ytvattnet I projektets miljökonsekvensbedömning har konsekvenserna för ytvattnet bedömts. Här ges en kort sammanfattning. I samband med arbetet med kraftverkens fundament kan det uppkomma lokal påverkan på ytvattnet, då ytjorden avlägsnas från fundamentområdet. Då träden avlägsnas från fundamentom- rådet och ytjorden grävs bort, kan detta få mera fast substans att komma ut i vattendragen. Om- rådet är kargt i fråga om näringshalt, vilket innebär att ingen påtaglig urlakning av näringsämnen

kommer att uppstå. Belastningen av fast substans ökar främst om det regnar mycket under byggtiden. På bergsområdena blir förändringarna i urlakningen små, eftersom bergsområdena redan nu har ytor med liten vattenkvarhållande förmåga. Kraftverkens fundament har inte planerats i omedelbar närhet av ytvatten (sjöar, träsk eller bäckar). I samband med att fundamenten byggs kan tillfällig belastning av fast substans uppkomma i närheten av kraftverksplatsen. Avståndet till närmaste ytvattenfåror (diken) är typiskt över 100 meter, och en liten belastning av fast substans bedöms inte orsaka någon märkbar för- ändring av vattenkvaliteten i diket. Marken på kraftverkens områden består av antingen berg eller mineraljord. Mineraljord har god förmåga att kvarhålla fast substans och näringsämnen. Därför hamnar endast en liten del av belastningen av fast substans från byggområdet ut i vattendragen. Dessutom finns det ingen direkt förbindelse från något kraftverk till de större vattendragen, utan i regel sprids avrinningsvattnet i omgivningen, som har ett växttäcke, och rinner sedan vidare till dikena i området. Största delen av myrområdena i vindkraftsparken är utdikade och på området finns stora områden med behandlade ekonomiskogar (kalhyggen, gallrade bestånd m.m.). Arbetet med att anlägga kraftverkens fundament kommer därför att påverka ytvattnets tillstånd under endast en kort tid och på- verkan är betydelselös. Så gott som alla servicevägar som planerats på projektområdet korsar eller tangerar någon di- kesfåra. Byggarbetena kan leda till att fast substans kommer ut i fåran, beroende på sättet att bygga vägen (vägtrummor). På torvmark är det sannolikt att fast substans kommer ut i vattendragen, men torvmarkerna är till största delen utdikade och fast substans som sprids skadar inte påtagligt vattenkvaliteten. Den tillfälliga belastningen av fast substans och grumlingen är kortva- rig och medför inga bestående skador för vattendragens kvalitet. Vägarna är servicevägar av samma typ som skogsbilvägar, så byggarbetena med vägarna är inte särskilt omfattande. Därför kan man uppskatta att olägenheterna av detta bli små och kortvariga. Kablar för elöverföring dras till det planerade projektområdet. De placeras om möjligt i anslutning till vägarna eller under dem så att extra byggarbete kan undvikas. För kablarna grävs ett cirka en meter brett kabeldike där kabeln läggs ned. Diket fylls igen med det material som grävts upp. Den här åtgärden bedöms inte påverka ytvattnet. Under driften orsakar vindkraftsparker i normala fall ingen belastning som kunde påverka ytvattnet. Åtgärderna vid servicearbeten anses inte heller påverka tillståndet i ytvattnet. Kraftverkens växellådor och lager innehåller hundratals liter olja, som i fall av mycket allvarliga störningar kan läcka ut i ett vattendrag, varvid konsekvenserna kan bli betydande. Sådana allvarliga störningar är dock mycket ovanliga och sannolikheten för en sådan händelse är mycket liten. Elöverföringen anses inte påverka ytvattnet under driften. Kablarna för elöverföringen orsakar t.ex. inga oljeutsläpp som kunde komma ut i vattendragen. Åtgärderna vid servicearbeten be- döms inte heller påverka tillståndet i ytvattnet.

4.2.16 Konsekvenser för klimatet och luftkvaliteten Vindkraftsparken har betydande positiva konsekvenser för klimatet. Med hjälp av vindkraftsparken kan man minska koldioxidutsläppen från energiproduktionen i Finland. Hur stor inverkan blir beror i första hand på i vilken omfattning projektet genomförs. I en undersökning (POST 2006) där man jämförde koldioxidavtrycket för olika energiproduktionsformer bedömdes vindkraftens koldioxidavtryck vara ett av de minsta. De utsläpp i luften som en vindkraftspark ger upphov till beror på utsläpp under tillverkningen av komponenter och medan kraftverken byggs. För vindkraft har utsläppen under byggtiden upp- skattats utgöra hela 98 % av utsläppen av växthusgaser under hela livscykeln. Elöverföringen från vindkraftverken till elstationen kommer att ske med jordkablar. Utsläppen i luften på grund av elöverföringen under hela livscykeln uppkommer så gott som enbart i byggskedet i form av avgasutsläpp från fordon och maskiner. Utsläppen under byggskedet avviker inte från luftutsläppen från normal byggverksamhet och de bedöms inte ha någon negativ inverkan på områdets luftkvalitet. Under driften påverkar elöverföringen i normala situationer inte just alls luftkvaliteten eller klimatet. Om en kabel går sönder kan tillfälliga utsläpp uppstå i form av av- gasutsläpp från fordon och maskiner i samband med reparationsarbeten.

4.2.17 Konsekvenser för ekonomin

4.2.17.1 Konsekvenser för arbetsplatser och näringsverksamhet Planen ger möjlighet att bedriva jord- och skogsbruk samt att bygga en vindkraftspark på områ- det. I byggskedet uppkommer sysselsättning i markbyggnadsarbeten, transporter, monteringsar- bete och service. Under driften ger tjänster i anslutning till service och drift sysselsättning. Teknologiindustrin r.f. anser att arbetsplatser inom vindkraftsbranschen troligen även i fortsätt- ningen kommer att skapas främst inom teknologiindustrin. Enligt den uppskattas en 100 MW vindkraftspark under byggskedet och 20 års drift i Finland ge sysselsättning på mer än 1 000 årsverken. Denna fördelas på följande sektorer: • projektutveckling och experttjänster • byggande av infrastruktur samt montering • drift och underhåll under 20 års tid • samt tillverkning av kraftverk, material, komponenter och system. Vindkraftsparker har lokalt en avsevärd sysselsättande effekt, speciellt i schaktningsarbeten och motsvarande uppgifter.

4.2.17.2 Konsekvenser för jord- och skogsbruk Planen gör det möjligt att fortsättningsvis bedriva jord- och skogsbruk på området. De nya eller förbättrade vägarna och kraftverkens utjämnade fält kan underlätta skogsbruket.

4.2.17.3 Konsekvenser för den kommunala ekonomin För vindkraftverken betalas fastighetsskatt utgående från turbintornets och nasellens värde. För maskinerna betalas ingen fastighetsskatt. Fastighetsskatten utgör flera tusen euro om året per kraftverk. Om hela projektet genomförs kommer det alltså att ge Kimitoöns kommun hundratu- sentals euro per år i fastighetsskatt. I byggskedet och under driften uppkommer inkomstskatt för byggarbetarnas eller tjänsteproducenternas inkomster.

4.2.17.4 Konsekvenser för privatekonomiska kostnader Vindkraftverken placeras på privat mark och de ekonomiska konsekvenserna, bl.a. i form av ar- rendeintäkter, berör främst vindkraftsparkens markägare.

4.2.17.5 Konsekvenser för energiekonomin Det har beräknats att vindkraftsparkens 29 vindkraftsenheter kommer att producera cirka 270 GWh el per år (inkl. netto, svinn m.m.) beroende på vindkraftverkens typ och navhöjd. Ett vindkraftverk producerar el för cirka 1 800 privathushålls behov. Vindkraftsprojektet skulle förbättra och balansera tillgången på el. Vindkraftsparkerna på Kimitoön medför stora kumulativa effekter med tanke på ökad produktion av förnybar energi. Vindkraften är en del av ett hållbart energisystem och ersätter andra energiproduktionsformer på elmarknaden. Vindens tidsmässiga variationer är stora och vindkraften kännetecknas av produkt- ionsvariationer på tim-, månads- och årsnivå. Elförbrukningen varierar dock också betydligt och det behövs olika typer av elproduktionsteknik för att täcka den varierande förbrukningen. Variationen i vindkraftsproduktionen beroende på vindförhållandena är inget tekniskt eller ekonomiskt problem förrän då det gäller mycket stora produktionsmängder. I statsrådets energi- och klimatstrategi är målet för vindkraftsproduktionen fram till år 2020 (2 000 MW) mängdmässigt av samma storleksklass som elförbrukningens normala dygnsvariation. Enligt erfarenheter från olika länder samt modellberäkningar har vindkraften ett reglerbehov på 1–5 % av den installerade vindkraftskapaciteten, då 5–10 % av elektriciteten produceras med vindkraft. En ökning av vindkraften i vårt elsystem påverkar mest korttidsregleringen. Största delen av regleringen sker i vattenkraftverken där det är förmånligast att sköta regleringen. Den finländska elmarknaden är en del av den samnordiska elmarknaden, som tack vare andelen vattenkraft har goda möjligheter till den flexibilitet som en ökning av vindkraften i systemet medför.

4.2.18 Konsekvenser för försvarsmaktens verksamhet Försvarsmakten undersöker tillsammans med VTT hur vindkraftverk påverkar radarfunktionen. Beträffande prestanda för Försvarsmaktens övervaknings- och vapensystem är det känt att vindkraftverken generellt förorsakar olägenheter speciellt för luftbevakningen, då vindkraftverken ut- gör stora objekt för radarsystemen. Att vindkraftverk stör radarsystemen märks i form av skugg-

bildning och oönskade reflektioner, varvid ett vindkraftverk kan skugga de egentliga radarmålen och själv också synas på radarn. Vindkraftsbyggandet kan påverka möjligheterna att använda Försvarsmaktens områden. Planområdet ligger inte på eller i närheten av ett garnisonsområde och inte heller i närheten av ett flygfält eller reservlandningsplatser för militärt bruk, inte heller i anslutning till något övnings- eller skjutområde. Däremot ligger marinens depåavdelning i Kimito i Skinnarvik strax väster om planområdet. Försvarsmakten är intressent i delgeneralplanen och ett utlåtande om planen har begärts av Försvarsmakten och vindkraftsprojektets inverkan på radarfunktionen har bedömts. Radarutredningen för Nordanå–Lövböle blev klar 19.9.2012. Försvarsmakten har ombetts att ge ett utlåtande i samband med att bygglov ansöks. Försvarsmakten konstaterar i sitt utlåtande (AI24350 202/73/2012, 21.12.2012, som bilaga till planbeskrivningen) att ”kraftverk enligt planen bedöms inte ha någon kännbar inverkan på pre- standan för försvarsmaktens övervaknings- och vapensystem, truppernas utbildning om syste- mens funktion och hur de används eller för militärflyget. Försvarsmakten motsätter sig inte att vindkraftverk enligt planen byggs i området Nordanå–Lövböle på Kimitoön.” I utlåtandet från försvarsmaktens logistikregemente 29.8.2017 förutsattes en riskbedömning enligt den utredning som en av räddningsverkens samarbetsnätverk tillsatt arbetsgrupp gjort för att exakta skyddsavstånd ska kunna fastslås. Innan en riskbedömning har gjorts kan försvarsmakten inte ta ställning till vad som är ett tillräckligt skyddsavstånd mellan vindkraftverken och för- svarsmaktens område. I oktober 2018 gjorde VTT en brandsäkerhetsutredning för Nordanå- Lövböle vindkraftspark (bilaga 16). Räddningsverkens samarbetsnätverk rekommenderar beträf- fande brand- och personsäkerhet att över 1 MW vindkraftverk ska ha 600 meters säkerhetsav- stånd till bebyggelse samt till anläggningar och lager där det finns farliga ämnen. Avståndet från vindkraftverken i Nordanå-Lövböle till närmaste bostads- och fritidsbyggnader är som kortast 700 meter. De yttersta skyddszonerna till försvarsmaktens lager anges i nedanstående figur. Med skyddszon B anges områden vilkas användning ska begränsas på grund av närheten till en verksamhet som orsakar betydande fara eller störningar. På området tillåts främst byggande för jord- och skogsbruk och byggande som betjänar försvarsmakten. På området får skolor eller tät- ortsbosättning, sjukhus, åldringshem, daghem eller andra motsvarande inrättningar inte placeras. Beteckningen hindrar inte renovering av det befintliga byggnadsbeståndet. Med skyddszon A anges områden vilkas användning ska begränsas på grund av närheten till en verksamhet som orsakar betydande fara eller störningar. På området tillåts främst byggande för jord- och skogsbruk och byggande som betjänar försvarsförvaltningen. På området får sjukhus, åldringshem, daghem eller andra motsvarande inrättningar inte placeras.

Försvarsmakten har i sitt uppdaterade utlåtande (19.3.2019) godkänt planen i dess reviderade form, där de tre västligaste kraftverken har avlägsnats.

Skyddszoner för försvarsmaktens lager.

4.2.19 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och hälsa Elproduktion med hjälp av vindkraftverk orsakar inga för människornas hälsa skadliga utsläpp i luften, vattendragen eller marken. Vindkraften ersätter andra sätt att producera elenergi. Dessa andra produktionsformer orsakar olika former av utsläpp beroende på produktionssätt. Vindkraf- ten är inte förknippad med några stora olycksrisker med omfattande konsekvenser för männi- skorna och samhället. Olycksriskerna berör främst kraftverkens näromgivning. Eftersom kraftverken placeras flera hundra meter från bosättningen uppkommer de nämnda häl- soriskerna inte.

Teknologiska forskningscentralen VTT Oy, Strålsäkerhetscentralen, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Helsingfors universitet och Helsinki Ear Institute gjorde tillsammans på uppdrag av Arbets- och näringsministeriet en utredning av hur människornas hälsa påverkas av ljudet från vindkraftverk. Utredningsrapporten (Arbets- och näringsministeriets publikationer, Energia, 28/2017, Tuu- livoimaloiden tuottaman äänen vaikutukset terveyteen) (Hur ljudet från vindkraftverk påverkar hälsan) publicerades i juni 2017. I utredningen granskades vindkraftsbuller och speciellt inverkan av infraljud från vindkraftverk. I utredningen gjordes mätningar och en omfattande litteraturstu- die av internationell forskning. Beträffande hörbart ljud konstateras i utredningen att fastän vind- kraftsbullrets ljudnivå verkar ha ett samband med hur störande upplevelsen känns, blir störning- en dock inte genomgående vanligare med ökande ljudnivå. I utredningen har man inte kunnat påvisa något tröskelvärde över vilket störningen tydligt skulle bli vanligare. I utredningen konstateras också att beträffande hörbart ljud påverkas den upplevda påverkan av vindkraftsbuller utö- ver av ljudtrycknivån också av attityder, oro, rädsla och vindkraftverkens synlighet i landskapet. Enligt utredningen är de uppmätta infraljudnivåerna i närheten av vindkraftverk och i stadsmiljö av samma storleksklass och det konstateras att det enligt tillgängliga undersökningar inte finns några vetenskapliga bevis på att infraljudnivåerna i sådana miljöer skulle orsaka direkta olägen- heter för hälsan. Det har presenterats mekanismer enligt vilka låga infraljudnivåer skulle kunna påverka hälsan, men det finns inte tillräckligt med bevis på att de skulle vara av betydelse. I utredningens slutsatser konstateras att det finns få undersökningar av infraljudets långtidsverk- ningar för hälsan och att det vore motiverat med ytterligare undersökningar.

På grund av den låga rotationshastigheten hittades inget samband mellan vindkraftverkens rör- liga skuggor och epilepsianfall. Förändringen av landskapet till följd av vindkraftverken kan också påverka den upplevda hälsan. Redan det att vindkraftverken syns eller ljudet hörs kan orsaka

stress för vissa som bor i omgivningen. Hur denna påverkan upplevs och hur stark upplevelsen är beror bland annat på individens allmänna inställning till vindkraften och även det till det aktuella projektet. Påverkan av buller och rörliga skuggor har behandlats separat i kapitel 4.2.24.1 och 4.2.24.2.

4.2.20 Konsekvenser för miljöskydd och miljöstörningar När det gäller de största konsekvenserna av vindkraftverken har bullerpåverkan och skuggeffekterna bedömts i egna kapitel. Marktäkten och gruvdriften på området fortsätter enligt de nuvarande tillstånden.

Risken för oljeläckage har behandlats i kapitlen om grundvatten och ytvatten.

Brand i vindkraftverk förebyggs med både passiva och aktiva metoder. Som passiv metod är en så stor del som möjligt av konstruktionerna tillverkade av material som inte är brännbara, exempelvis stål, och i vindkraftverken förvaras inga extra lättantändliga material. Dessutom är vindkraftverkens rotorblad och andra konstruktioner utrustade med åskledare som tryggt leder strömmen isolerad till jord. Aktiva metoder är brandlarm kopplat till vindkraftverkens styrsystem och exempelvis detektorer som reagerar på stigande temperatur. Viktigt är också att vindkraftverken genomgår regelbundet underhåll enligt tillverkarens serviceprogram.

4.2.21 Konsekvenser för olika befolkningsgruppers verksamhetsmöjligheter i näromgivningen Vindkraftsparkens byggskede, som kommer att pågå i ett drygt år, kommer i någon mån att störa boendetrivseln i närområdet, områdets trafik samt användningen av planområdet för rekreation.

4.2.22 Konsekvenser för jakt och viltvård Markbehoven för att vindkraftsområdet ska kunna anläggas täcker bara en liten del av planområ- dets totalareal. Därför kommer byggandet av vindkraftsområdet inte nämnvärt att förändra om- rådets lämplighet för jakt och viltvård. Medan vindkraftsparken byggs kan förekomsten av vilt samt viltets rörelser på planområdet dock tillfälligt påverkas. De största konsekvenserna av elöverföringen förorsakas av arbetet med att dra jordkablarna. Medan det pågår kan den ökade mänskliga aktiviteten på området påverka fö- rekomsten av vilt mest i närheten av de områden där byggverksamheten pågår. Under det egentliga byggarbetet kan användningen av området för jakt också tillfälligt påverkas. Konse- kvenserna kan dock bedömas bli tillfälliga och situationen återgår tämligen snabbt till det normala efter att byggarbetet är slutfört. Under driften har elledningarna obetydlig inverkan på hjortdjuren. Ställvis kan kraftledningarna till och med öka hjortdjurens möjligheter att hitta föda (i de plantbestånd som uppstår där kablarna har dragits). Sockeln nedtill på vindkraftverkens torn kan byggas av betongkonstruktion, varvid olägenheterna av eventuella bomskott vid jakt blir obetydliga.

4.2.23 Konsekvenser för de sociala förhållandena Under byggtiden uppkommer konsekvenser för människorna på grund av markbyggnadsarbetet för vindkraftverkens fundament samt vid transport av kraftverkens delar och resning av kraftverken. Byggarbetet ger upphov till buller och ökad trafik i näromgivningen. En av de största konsekvenserna av vindkraftsparken under driften är landskapspåverkan. Till öppna områden syns vindkraftverken ovanför träden. I närlandskapet påverkar de ett mindre område, speciellt i skogbevuxen miljö. Konsekvenserna för människorna är inte entydiga. Det är subjektivt hur konsekvenserna av vindkraftverken upplevs. Därför är det svårt att bedöma hur väsentlig påverkan är och på vilket sätt den upplevs. Hur konsekvenserna upplevs påverkas av bl.a. personens förhållande till det aktuella området och till vindkraften i allmänhet samt personliga värderingar. Människorna kan också ändra sin uppfattning utgående från till exempel ändringar i projektplanen, resultaten av konsekvensbedömningen eller nyheter eller händelser som är oberoende av projektet. De sociala konsekvenserna är alltså delvis bundna till bedömningstidpunkten. Vindkraftsparkens sociala konsekvenser kan lindras inte bara med tekniska metoder utan också genom informering av både fast boende och fritidsboende om hur projektet framskrider och om dess konsekvenser. Saklig informering kan avsevärt lindra den oro och osäkerhet som projektet kan ge upphov till.

4.2.24 Andra väsentliga konsekvenser av planen

4.2.24.1 Bullerpåverkan På jordbruksområdena samt jord- och skogsbruksområdena orsakar arbetsmaskinerna buller och dammbildning som kan medföra olägenheter för dem som använder det närbelägna området för rekreation. Marktäkten och gruvdriften på området ger också upphov till buller och damm. Statsrådet har gett allmänna riktvärden för bullernivån (Statsrådets beslut 993/92). Beslutet till- lämpas för att förhindra bullerolägenheter och för att trygga trivseln i miljön vid planering av markanvändning, trafik och byggande samt vid tillståndsförfarandet för byggnation.

Allmänna riktvärden för bullernivån utomhus dagtid och nattetid (Statsrådets beslut 993/92)

Område och användning LAeq, högst

kl. 07–22 kl. 22–07

Områden för bostäder 55 dB 50 dB

Fritids- och rekreationsområden i tätorter och i deras omedelbara 55 dB 50 dB närhet

Områden som betjänar vårdinrättningar och läroanstalter 55 dB 50 dB (1

Nya bostadsområden, rekreationsområden i tätorter och i deras 55 dB 45 dB (1 omedelbara närhet samt områden som betjänar vårdinrättningar och läroanstalter

Områden för fritidsbosättning, campingområden och rekreationsom- 45 dB 40 dB (2 råden utanför tätorter samt naturskyddsområden

1) För läroanstalter tillämpas inte nattriktvärdet. 2) Nattriktvärdet tillämpas inte på sådana naturskyddsområden som inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer nattetid.

I statsrådet förordning 1107/2015 ges riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk. Riktvär- dena har getts som absoluta värden utan beaktande av bakgrundsbuller. Förordningen tillämpas vid planering, tillståndsförfarande och övervakning av markanvändning och byggande enligt mar- kanvändnings- och bygglagen samt vid tillståndsförfarande och övervakning enligt miljöskyddsla- gen. Den bullernivå som bestämts utgående från garantivärdet för bullerutsläpp från vindkraftverkens drift och den bullernivå som uppmätts i samband med övervakning får inte överskrida riktvär-

dena för medelljudnivån av A-frekvensvägt (LAeq) buller på områden som är utsatta för buller.

Riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk (Statsrådets förordning om riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk 1107/2015)

Område och användning LAeq, högst

kl. 07–22 kl. 22–07

Fast bebyggelse 45 dB 40 dB

Fritidsbebyggelse 45 dB 40 dB

Vårdinrättningar 45 dB 40 dB

Läroanstalter 45 dB -

Rekreationsområden 45 dB -

Campingområden 45 dB 40 dB

Nationalparker 40 dB 40 dB

I social- och hälsovårdsministeriets förordning 545/2015 anges åtgärdsgränser för buller inomhus i bostäder och andra vistelseutrymmen (den s.k. förordningen om boendehälsa). Förordningen ersätter den tidigare använda Anvisning om boendehälsa (SHM:s guider 2003:1). Som åtgärdsgräns för boningsrum i bostadslägenheter (med undantag av kök och andra utrymmen) har angetts medelljudnivån LAeq 7-22 35 dB dagtid och medelljudnivån LAeq 22-7 30 dB nattetid. För buller som tydligt skiljer sig från bakgrundsbuller och som kan orsaka sömnstörningar är åtgärdsgränsen för utrymmen som används för att sova nattetid (kl. 22-7) en timmes medelljud- nivå LAeq,1h 25 dB. Dessutom ska bullrets särskilda egenskaper beaktas, alltså eventuella korrige- ringar på grund av smalbandighet och impulsartad karaktär. Förordningen innehåller åtgärdsgränser för lågfrekvent buller. Åtgärdsgränserna har angetts som icke frekvensvägda värden för en timmes medelljudnivå Leq,1h.

Åtgärdsgränser för lågfrekvent inomhusbuller nattetid per tersband (Förordningen om boendehälsa 545/2015). Dagtid tillåts 5 dB högre värden.

Band 20 25 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 / Hz

LLeq, 74 64 56 49 44 42 40 38 36 34 32 1h / dB

4.2.24.1.1 Bullerpåverkan från vindkraftsparken under byggtiden Medan vindkraftsområdet byggs uppkommer buller främst på grund av markbyggnadsarbete för vindkraftverkens fundament och för vägförbindelserna. Den egentliga resningen av kraftverken medför inte speciellt mycket buller. Det motsvarar bullret från normalt byggnads- eller monte- ringsarbete. De bullrigaste arbetsmomenten i byggskedet är eventuella sprängnings- eller pål- ningsarbeten. Andra arbetsmoment i markbyggnadsskedet (transport av marksubstans, utfyll- nad, grävning m.m.) motsvarar normalt markbyggnadsarbete.

4.2.24.1.2 Bullerpåverkan från vindkraftsparken under driften Vindkraftsområdet påverkar bullernivån i närområdet och ljudlandskapet också utanför planom- rådet. Verkningsradien beror på den valda typen av kraftverksenhet, kraftverksenheternas storlek samt väderförhållandena och den varierar från några hundra meter upp till över en kilometer.

Hur mycket ljudet från vindkraftverken observeras beror i hög grad på om det finns bakgrunds- ljud eller om det är tyst i omgivningen. Ljudet från ett vindkraftverk är mera skönjbart på grund av att dess periodicitet avviker från bakgrundsbullret. Under vissa förhållanden (en speciell verti- kal vindprofil, träden lövfria) kan bakgrundsbullret vid observationsplatsen vara så lågt att också svagt ljud från ett vindkraftverk kan urskiljas. Under andra förhållanden kan betydligt högre ljud från ett vindkraftverks drift döljas av bakgrundsbuller (vindens sus i träden, ljud från jord- och skogsbruksmaskiner, trafik m.m.). Bakgrundsljudets täckande verkan beror förutom på ljudnivån också på ljudets frekvensfördelning. Därför beror bullrets skönjbarhet i hög grad på observationsplatsen och dess omgivning. Bullret från vindkraftverken är främst bredbandigt periodiskt stigande och sjunkande ”brus” som orsakas av rotorbladens rörelse genom luften. Bullret från maskinerna (turbinen, växellådan m.m.) är svagare. Vindkraftverkens buller är främst lågfrekvent, men infraljudet från ett vindkraftverk har konstaterats vara försvinnande obetydligt förutom alldeles i kraftverkets omedelbara närhet.

Sveriges miljömyndighet Naturvårdsverket har undersökt hur störande bullret från vindkraftverk är. Bullret från vindkraftverk har konstaterats vara störande vid lägre ljudnivåer än t.ex. trafik- buller. Enligt undersökningar anser 10–20 % av invånarna att vindkraftsbullret är störande då bullernivån är 35–40 dB. Hur störande bullret från vindkraftverk är påverkas förutom av ljudni- vån från vindkraftverket också av bl.a. hur täckande bakgrundsljudet från vinden och annan verksamhet i området är, vindkraftverkens synlighet i landskapet och vilken allmän inställning den som hör ljudet har till vindkraften. Det har konstaterats att infraljud, dvs. ljud som är för lågt för att noteras av hörselsinnet, inte orsakar bullerstörningar och påverkar inte hälsan, då buller- nivån är i enlighet med riktvärdena. Vindkraftverk orsakar inte mera infraljud än andra bullerkäl- lor, t.ex. vägtrafiken.

Vindhastigheten påverkar inte bara bakgrundsljuden utan också hur mycket buller vindkraftverken ger upphov till. Vid hård vind är ljudet från ett kraftverk i regel högre än vid svag vind, även om ljudet från ett kraftverks drift inte är direkt proportionellt mot vindhastigheten. Bullret från vindkraftverken påverkas förutom av förhållandena i omgivningen också av kraftverkstypen och -storleken. Vindkraftverkens bullernivå ökar i regel med ökande kraftverksstorlek, även om det finns skillnader mellan olika kraftverkstyper och olika kraftverkstillverkares kraftverk. Högre nav- höjd ökar också verkningsradien i någon mån. Olika kraftverkstyper kan regleras på olika sätt. Med vissa inställningar (bl.a. inställning av blad- vinkeln eller rotationshastigheten) kan bullernivån från en vindkraftverksenhet sänkas. Regle- ringen påverkar också kraftverkets elproduktion. Också genom val av delar i kraftverkshelheten kan man påverka bullret från vindkraftverket, till exempel genom val av turbin. En modellberäkning av bullerpåverkan från vindkraftverken har gjorts och finns som bilaga till den här utredningen (WSP Finland Oy, 17.6.2014). Vindkraftverkens bullerpåverkan har modellerats med bullerberäkningsprogrammet Cadna A 4.4 enligt den beräkningsmodell som anges i standarden ISO-9613-2. Beräkningsmodellens inställningar har gjorts enligt Miljöministeriets anvisning 2/2014. I modellberäkningen beaktades terrängformerna, markens absorptionsvärde an- togs vara 0,4 och beräkningen gjordes på 4 m höjd. I beräkningsmodellen har vattendragens ytor modellerats som hårda, akustiskt reflekterande ytor. I övrigt gjordes modellberäkningen enligt s.k. worst case, som inte beaktade att växtligheten eller vindriktningen kan minska bullret. Nivåerna av lågfrekvent buller från vindkraftverken har beräknats enligt Miljöministeriets anvisningar vid 22 beräkningspunkter. I bullermodelleringen användes Nordex 141 m höga vindkraftverk N117/3000. Ljudeffektnivåerna är de som turbinens tillverkare uppger och bullerreduktion används nattetid då bullret till följd av vindförhållandena lätt rör sig mot bosättningen. Buller- dämpningen minskar samtidigt också kraftverkets elproduktion. Dessutom har det modellberäk- nats hur gruvan på området påverkar bullersituationen. Stenbrottet har ingen verksamhet på sommaren och nattetid på vintern. Resultaten av ovannämnda bullerberäkning presenteras i nedanstående tabellen och på kartor. Modellberäkningen av buller beskrivs närmare i den bifogade rapporten.

Antal bostadshus och fritidshus i bullerzonen (källa: Terrängdatabasen och Kimitoöns kommuns bygg- lovsregister) med Nordex vindkraftverk. Grön ruta betyder bullervärde som ligger under rekommendationen i Miljöministeriets guide Planering av vindkraftsutbyggnad (4/2012) och röd ruta betyder ett värde som överskrider rekommendationen. För buller från gruvor gäller andra gränsvärden.

Dagtid då gruvdrift pågår: Dagtid utan gruvdrift: Nattetid:

Vindkraftverkens ljudeffekt- Vindkraftverkens lju- Vindkraftverkens ljudef- nivå 106 dB deffektnivå 106 dB fektnivå 106 dB Bullerzon

bostads- fritidsbostä- bostads- fritidsbo- bostads- fritidsbo- byggnader der byggna- städer byggnader städer der

35–40 69 kpl 40 kpl 66 kpl 26 kpl 21 st 0 st dB

40–45 30 kpl 2 kpl 16 kpl 0 kpl 0 st 0 st dB

över 45 0 st 1 st 0 st 0 st 0 st 0 st dB

Enligt den kalkylmässiga bedömningen stannade bullernivåerna från vindkraftverken vid alla byggnader dagtid under 45 dB och nattetid under 40 dB. Medelljudnivåerna dagtid vid fritids- byggnaderna understeg på alla platser 40 dB dagtid och 35 dB nattetid. Enligt beräkningen understeg bullret från vindkraftverken riktvärdena i Miljöministeriets planeringsanvisning, då 29 vindkraftverk var med i bedömningen och s.k. noise mode 7, alltså bullerreduktionsläge, använ- des i kraftverken nattetid. Då man också beaktar gruvdriften i modellberäkningen, överskrids riktvärdena för buller. Man ska dock beakta att gruvdriften styrs av de allmänna riktvärdena för buller i statsrådets beslut 993/1992, och dessa överskrids inte i det här fallet.

De sammanlagda nivåerna av lågfrekvent buller från vindkraftverken dagtid vid de närmaste bostadshusen och fritidshusen hade en variation på 31–36 dB och bullernivåerna inomhus 12–17 dB. De kalkylmässigt uppskattade bullernivåerna inomhus understeg riktvärdena i anvisningarna om boendehälsa med minst 5 decibel för alla tersband. De lågfrekventa bullernivåerna nattetid var betydligt lägre än dagtid. De kalkylmässigt uppskattade bullernivåerna inomhus nattetid understeg riktvärdena i anvisningarna om boendehälsa med minst cirka 9 decibel för alla tersband. I bygglovsskedet säkerställs att vindkraftverkens buller inte överstiger bullervärdena i bullerföre- skrifterna. Till bygglovsansökan bör bifogas en bullerutredning med den valda kraftverksmo- dellen.

Bullerzoner enligt den riktgivande placeringen av kraftverksplatserna i delgeneralplanen för Nordanå– Lövböle vindkraftspark dagtid, då gruvdrift pågår, med Nordex kraftverk (källa: Bullerutredning, WSP Finland Oy).

Bullerzoner enligt den riktgivande placeringen av kraftverksplatserna i delgeneralplanen för Nordanå– Lövböle vindkraftspark dagtid, då gruvdrift inte pågår, med Nordex kraftverk (källa: Bullerutredning, WSP Finland Oy).

Bullerzoner enligt den riktgivande placeringen av kraftverksplatserna i delgeneralplanen för Nordanå– Lövböle vindkraftspark nattetid, med Nordex kraftverk (källa: Bullerutredning, WSP Finland Oy).

4.2.24.1.3 Bullerpåverkan från vindkraftsparkens elöverföring Elöverföringen medför i praktiken buller endast i byggskedet och det motsvarar det buller som uppkommer i omgivningen då vindkraftverken byggs.

4.2.24.2 Påverkan av rörliga skuggor I Finland finns inga fastställda riktvärden för förekomsten av rörliga skuggor från vindkraftverk. I Tyskland har vägledande maximivärden för vindkraftverkens rörliga skuggor bestämts. Enligt de tyska riktvärdena får den här påverkan från ett vindkraftverk förekomma vid närbelägen bosätt- ning under högst 8 timmar om året (verklig skuggning, Real Case). I de övriga nordiska länderna har inte heller några riktvärden för rörliga skuggor uppställts, men till exempel i Danmark har man i praktiska beräkningar använt värdet 10 timmar och i Sverige 8 timmar om året (verklig skuggning, Real Case). Egentliga Finlands Energi har modellerat skuggeffekterna från vindkraftverken med modulen Shadow i programmet WindPro 2.9. Modellberäkningen beaktar terrängformerna men inte trä- dens skymmande verkan. Vid beräkning av verklig skuggning (Real Case), som beaktar områdets belysnings- och väderförhållanden samt kraftverkens driftstimmar, sträcker sig skuggeffekterna i Nordanå–Lövböle cirka 0–1,5 km från kraftverken (skuggeffekter minst 8 timmar om året). Då vindkraftverkens höjd är 141 meter och rotordiametern 117 meter ligger enligt Terrängdata- basen 15 fasta bostadshus inom området där rörliga skuggor förekommer över 8 timmar om året. Byggnaderna finns i Rosendal, Nordanå och Brokärr. Rörliga skuggor förekommer vid de här bostadsbyggnaderna på förmiddagen väster om vindkraftverken och på eftermiddagen öster om vindkraftverken. I praktiken kan det hända att inga rörliga skuggor uppkommer, om växtligheten skymmer kraftverken. Området där rörliga skuggor förekommer är huvudsakligen jord- och skogsbruksområde. Moderna kraftverk kan förses med timer som beaktar solens vinkel och upp- komsten av rörliga skuggor samt stoppar kraftverket under de tider då skuggeffekter kan uppkomma. Modellberäkningen av rörliga skuggor beskrivs närmare i projektets miljökonsekvensbe- dömning. Modelleringen av rörliga skuggor beaktar inte att träden minskar skuggeffekterna, vilket ska beaktas då man bedömer skuggeffekternas betydelse för dem som teoretiskt nås av rörliga skuggor. Om vindkraftverken inte syns till exempel från gårdsplanerna, kommer de inte heller att ge upphov till några rörliga skuggor. De som bor i närheten av existerande vindkraftverk upplever skuggfenomenet (s.k. rörliga skuggor) mycket olika. Vissa kan tycka att det är besvärande, medan andra inte blir störda av det. Enligt en tysk undersökning upplevde försökspersoner att mer än 15 timmar av rörliga skuggor per år var störande. I planbestämmelserna finns en bestämmelse om att kraftverken ska kunna regleras så att stör- ningen av rörliga skuggor vid bostadsbyggnaderna inte blir oskälig.

Beräkning av skuggeffekter. Verklig situation (Real Case) då navhöjden är 141 m och rotorns diameter 117 m (beräkning: Egentliga Finlands Energi, karta: Ramboll).

4.2.25 Kumulativa effekter tillsammans med andra vindkraftsprojekt i närregionen Kimitoöns kommun har låtit göra en utredning av kumulativa effekter av alla kända vindkraftsprojekt inom kommunens område (Ramboll Finland Oy 18.2.2013). Utredningen finns som bilaga till planbeskrivningen. I utredningen har sex delområden granskats: kumulativa effekter för fåg- lar, fladdermöss, landskap, buller, rörliga skuggor och elöverföringsnätets kapacitet.

I miljökonsekvensbedömningen bedömdes också de kumulativa effekterna av projekten. I be- dömningen konstateras att frånsett påverkan på landskap och flyttfåglar samt skugg- och buller- påverkan är miljökonsekvenserna av vindkraftverken begränsade till deras omedelbara närom- givning. Mest kumulativa effekter bedöms uppkomma med vindkraftsprojekten i Gräsböle och Stusnäs. Stusnäsområdet ligger cirka 1 km och Gräsböleområdet cirka 3 km från Nordanå– Lövböle planområde. Misskärrs vindkraftsprojekt ligger över 6 km från Nordanå–Lövböle och Kasnäsprojektet på 18 km avstånd. Endast för Gräsböleprojektet har den exakta placeringen av kraftverken och konsekvensbedömningen offentliggjorts.

Efter miljökonsekvensbedömningen har det framkommit uppgifter om flera nya projekt. Alla kända projekt har beaktats i den utredning av kumulativa effekter som kommunen har låtit göra. En karta över projekten finns i kapitel 2.5.12.

I projektets miljökonsekvensbedömning har de kumulativa effekterna bedömts. Här ges en kort sammanfattning.

4.2.25.1 Bullerpåverkan och rörliga skuggor Modellberäkningarna av buller och rörliga skuggor från Gräsböle vindkraftspark, som ligger näst närmast, visar att bullret från projekten inte ger upphov till upprepade konsekvenser på något område. Avståndet mellan bullerzonerna är över två kilometer. Det uppstår inte heller några kumulativa effekter tillsammans med Gräsböleprojektet i fråga om rörliga skuggor, eftersom projektens teoretiska områden där rörliga skuggor uppkommer inte möts.

Stusnäs ligger nära Nordanå–Lövböle vindkraftspark och avståndet mellan dem är cirka 1–1,5 km. Placeringen av kraftverken i Stusnäs samt kraftverkstypen avgör hur långt bullret från kraftverken når. Ett område som har konstaterats vara kritiskt beträffande kumulativa effekter är (fritids)bosättningen vid Sunnanåvikens norra strand, där bullernivån från Nordanå–Lövböle vindkraftspark kommer att ligga strax under 35 dB. Det är osannolikt att det ska uppkomma kumula-

tiva effekter av rörliga skuggor i gårdsmiljöerna, eftersom vindkraftsparkerna ligger i motsatta riktningar i förhållande till varandra och bosättningen finns vid skogskanten.

4.2.25.2 Konsekvenser för landskapet För landskapet innebär projekten i Stusnäs och Nordanå–Lövböle i praktiken att fler kraftverk kommer att synas i landskapsbilden, speciellt då man betraktar området från Björkboda åkerom- råden samt från havsområdet i väster eller söder. I synnerhet i Björkboda åkerlandskap kommer vindkraftverken att bli ett dominerande element, eftersom de placeras både norr och väster om den öppna åkermiljön. I övrigt blir de kumulativa effekterna med tanke på landskapet inte påtag- ligt större än för ett enskilt projekt. Vindkraftverken i Gräsböle urskiljs i landskapet tillsammans med vindkraftsparkerna i Stusnäs och Nordanå–Lövböle, då man betraktar området från havsom- rådet i väster eller söder. I praktiken innebär det här att övre delen av ett större antal kraftverk urskiljs ovanför skogskanten i fjärrlandskapet. De här två vindkraftsparkernas synlighetsområden ligger ganska nära synlighetsområdet för Nordanå–Lövböle vindkraftspark, eftersom parkerna ligger ganska nära varandra.

4.2.25.3 Konsekvenser för fågelbeståndet Fåglarna drabbas av kumulativa effekter, då man betraktar situationen på ett större område. Alla vindkraftsprojekt på Kimitoön minskar häckningsmiljöerna i någon mån. Beroende på parkens omgivning kan konsekvenserna drabba olika arter och/eller samma arter i de olika projekten. Konsekvenserna består av direkta förändringar i livsmiljön eller minskat antal häckande par på grund av störningar på vindkraftsparkernas område. Konsekvenserna för de häckande fåglarnas livsmiljöer drabbar de stationära fåglarna och bedöms inte medföra någon vidsträckt populat- ionspåverkan.

I samband med Egentliga Finlands förbunds arbete med en landskapsplan för vindkraft gjordes utredningen ”Viktiga fågelområden i Egentliga Finland” (Faunatica 2012). I utredningens sammandrag konstateras:

”De planerade områdena ligger till största delen i regioner där det inte finns några viktiga fågel- områden i närheten. På dessa områden samlas troligtvis inga stora mängder fåglar under någon årstid. Över en stor del av områdena flyttar troligen inte heller betydligt större mängder fåglar än vanligt, men i de projekt- och områdesvisa terrängundersökningarna ska även detta undersökas jämsides med undersökningarna av det stationära fågelbeståndet.”

Vindkraftsparkerna bildar inget enhetligt tvärställt hinder i förhållande till flyttstråken. Parkområ- dena är relativt smala i förhållande till varandra i öst–västlig riktning sett och bildar närmast en ”rad” i nord–sydlig riktning. Närområdets främsta flyttstråk går väster och öster om projektom- rådena. Inga fågelvåtmarker eller -vatten som är värdefulla på internationell nivå eller Natura- områden finns i vindkraftsparkernas omedelbara närhet. Eftersom det inte har funnits tillgång till noggrannare fågelutredningar från de olika projektens områden, kan en noggrannare bedömning av kumulativa effekter utgående från varje enskilt projekts konsekvenser inte göras. Därför kan kumulativa effekter mellan alla områden inte bedömas. Närmast kan man konstatera att eftersom vindkraftsparkerna ligger utanför de främsta flyttstråken och långt från platser som är värdefulla för fågelbeståndet, kommer projekten sannolikt inte att orsaka betydande och vid- sträckta olägenheter för fåglarna på Kimitoön. Det kan finnas lokala skillnader i konsekvensernas omfattning och betydelse.

4.3 Störningsfaktorer i omgivningen Eventuella miljöstörningar såsom buller och skuggeffekter från verksamheten på planområdet och vindkraftsparken har beskrivits och bedömts i samband med konsekvensbedömningen av planen. Genom lämplig placering av vindkraftverken har man velat både optimera vindkraftverkens elproduktion och minimera projektets miljökonsekvenser. Ur teknisk-ekonomisk synpunkt ska av- ståndet mellan vindkraftverk på landområden beroende på förläggningsplatsen och kraftverkens storlek vara cirka 500 meter. Därför är det med tanke på kostnadseffektiviteten inte lönsamt att placera vindkraftverken närmare varandra än så. Dessutom är vindkraftverken ändamålsenligt placerade så långt som möjligt från byggnader som används som fast bostad och fritidsbostad för att lokalbefolkningen inte ska påverkas av vindkraftverken.

Marktäkten och gruvdriften orsakar i någon mån störningar i det omgivande området. Bestäm- melser om detta finns i de nuvarande tillstånden.

4.4 Planbeteckningar och bestämmelser Planbeteckningarna och -bestämmelserna presenteras i samband med plankartan samt i kapitel 4.1 Planens struktur.

4.5 Namn Genom planen skapas inga nya namn.

4.6 Uppföljning av konsekvenser I projektets miljökonsekvensbeskrivning presenterades ett program för hur konsekvenserna av vindkraftsprojektet följs upp (häckande fåglar, bullermätningar, invånarnas åsikter). Projektets konsekvenser följs upp i enlighet med miljökonsekvensbesrkrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om beskrivningen.

5. FÖRVERKLIGANDE AV DELGENERALPLANEN

5.1 Planer som styr och åskådliggör förverkligandet

Ett förverkligande av planen styrs via separata planer, planläggning samt behövliga tillstånd, bl.a. miljö-, undersöknings-, inlösnings-, flyghindertillstånd och bygglov. För att vindkraftverken ska kunna byggas krävs bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) av Kimitoöns byggnadstillsynsmyndighet. Områdets innehavare ansöker om bygglov. En förutsättning för att bygglov ska beviljas är att utlåtande av Trafiksäkerhetsverket har erhål- lits om hur flygsäkerheten ska tryggas och att bullerutredningen visar att vindkraftverken inte orsakar buller för den närliggande bosättningen som överstiger vad som föreskrivs i bullerföreskrif- terna. Undersökningstillstånd för kraftledningen ansöks av regionförvaltningsverket. Därefter vidtar planeringen, och möten ordnas för att höra markägarna. I samband med dem görs eventuella förav- tal. Vid behov ansöker vindkraftsbolaget om inlösningstillstånd av arbets- och näringsministeriet, som presenterar ansökan för statsrådet. Som bilaga till ansökan om inlösningstillstånd krävs en miljökonsekvensutredning om kraftledningen.

Behovet av miljötillstånd utreds från fall till fall tillsammans med de lokala myndigheterna. Miljö- tillstånd enligt miljöskyddslagen krävs, om vindkraftverkets verksamhet kan orsaka i lagen om vissa grannelagsförhållanden avsedd oskälig belastning för bosättningen i närheten. Vid bedöm- ning av behovet av miljötillstånd beaktas bland annat bullret från kraftverken samt de rörliga ljus och skuggor som uppkommer då rotorbladen snurrar. För att få uppföra konstruktioner, byggnader och märken som är mer än 30 m höga krävs enligt 165 § i luftfartslagen (11/2009) flyghindertillstånd av Trafiksäkerhetsverket (Trafi). Till ansökan bifogas utlåtande i ärendet av den som erbjuder flygtrafiktjänster. Om bygget blir mer än 100 m högt måste begäran lämnas in minst fem månader innan byggarbetena ska påbörjas. Områdets innehavare ansöker om tillstånd. Till ansökan bifogas utlåtande av den som erbjuder flygtrafik- tjänster, dvs. Finavia.

5.2 Genomförande och tidsplan Planen är genomförbar efter att den vunnit laga kraft. För planeringen och förverkligandet av vindkraftsprojektet svarar vindkraftsbolaget. Den preliminära planeringen av projektet har pågått sedan år 2010. Planeringen fortsätter och preciseras efter delgeneralplaneringen. Vindkraftsbola- get beslutar om investeringarna efter planläggningsförfarandet. Att bygga vindkraftsparken är ett arbete som består av många steg. Innan det egentliga byggarbetet kan starta krävs vanligen flera års arbete i form av olika utredningar och tillståndsförfaran- den. De olika stegen i hela projektet kan förenklat beskrivas enligt nedanstående förteckning: • Tillståndsprocess • Projektplaner görs upp • Entreprenörer konkurrensutsätts • Vägnätet på området byggs/den nuvarande vägförbindelsen förbättras

• Utrymme för kraftverksområdet reserveras och resningsområdena anläggs • Vindkraftverkens fundament byggs • Kraftverken reses • Kraftverken tas i provdrift • Kraftverken tas i drift Tidpunkten för att förverkliga planen beror på de teknisk-ekonomiska ramvillkoren för vindkraftsprojektet.

Lahtis 19 mars 2019 Ramboll Planläggningsenheten

Niina Ahlfors Timo Laitinen enhetschef projektchef, FM

KONTAKTUPPGIFTER

Kimitoöns kommun Vretavägen 19 25700 KIMITO

Planläggningsarkitekt Kirsti Virkki 040 6700 601 [email protected]

Teknisk chef Greger Lindholm (02) 4260 800 eller 0500 538 074 [email protected]

Ramboll Finland Oy Niemenkatu 73 15140 LAHTIS

Enhetschef Niina Ahlfors 040 176 8252 [email protected]