DOCSLIB.ORG

Bebyggelsehistorisk Tidskrift

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bebyggelsehistorisk Tidskrift Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Thorsten Andersson Title Hund, hundare och härad från språklig synpunkt Issue 4 Year of Publication 1982 Pages 52–66 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Hund, hundare och härad från språklig synpunkt Thorsten Andersson När Sverige och Danmark träder fram i historiens från detta håU inte kan prestera slutgiltiga historis¬ ljus, uppvisar de en territoriell indelning i hundaren ka lösningar. Vad vi kan bidra med är byggstenar, och härad, i stort sett hundaresindelning i Svea¬ nödvändiga för den historiska rekonstmktionen. land och häradsindelning i Danmark och Götaland I den följande framställningen diskuteras orden (se fig. 1). Först så småningom utplånas motsätt¬ hund, hundare och härad som distriktsbeteckningar ningen mellan hundares- och häradsindelning inom samt indelningarnas ursprung, stmktur och ålder. Sverige. I Magnus Erikssons landslag från omkring 1350 upptas den sydliga termen, härad, och detta leder till att termen hundare så småningom dör ut, Hund och hundare som distriktsbeteckningar också som ortnamnselement. Hundarena och häradena, sådana vi känner dem Den medeltida hundaresindelningen är begränsad till från medeltiden, är distrikt som svarar mot varandra. de tre landskapen omkring den gamla havsvik som De är främst kända som de lägsta jurisdiktionsdi- Mälaren utgjort: Uppland, Södermanland och Väst¬ strikten. Om deras judiciella betydelse vittnar också manland, dvs. svearnas gamla område (se fig. 1). en huvudtyp bland hundares- och häradsnamnen, Ordet hundare förekommer dessutom i Gutalagen nämligen de namn som är givna utifrån distriktets som variant till det inhemska ping som beteckning tingsplats (se nedan avsnittet om hundares- och hä- för det lägsta jurisdiktionsdistriktet och vidare, i radsindelningens stmktur). Hundarena och hära¬ utvidgad användning, i det sena namnet Dala hun¬ dena hade vidare andra gemensamma uppgifter, dare, avseende landskapet Dalarna. Ordet och ort- t.ex. ansvar för allmänningar, vägar, broar och vat¬ namnselementet hundare är endast känt som di- tenleder. Hundarena fungerade som ledungsdistrikt, striktsbeteckning (jfr nedan om härad, som också och även häradena i Götaland kan i viss utsträckning betyder ’bygd’).^ Det äldsta belägget på hundare visas ha haft samma funktion. Danmark var for le¬ möter på Jarlabanke-stenen vid Vallentuna kyrka dungen indelat i distrikt kallade skipan (skipcen) (U 212, se omslaget till detta tidskriftsnummer), där ’skeppslag’, men bl.a. uppgifter i äldre källor talar Jarlabanke med sin karakteristiska självhävdelse på för att häradet också där tidigare varit ledungsdi¬ ena sidan av stenen framhåller att han äger hela strikt.^ En detaljerad redogörelse för det uppländska Täby och på andra sidan att han äger alt hundari hundarets uppgifter enligt medeltida källor ges i petta. Om det senare yttrandet har pågått en lång Birger Lundbergs uppsats i detta tidskriftsnummer. diskussion, som väl inte ärmu är avslutad (jfr Erik Hundarenas och häradenas funktion under medel¬ Lönnroths uppsats i detta tidskriftsnummer). San¬ tiden nolikt har — det är ger inte besked om deras urspmngliga syfte. alltjämt min mening — Jarla¬ Uppkomsten av dessa indelningssystem och deras banke haft något slags överhöghet över hundaret. genomförande kan inte följas i skrivna historiska Detta hundare bör av geografiska skäl vara Vallen¬ källor. Vår grundläggande kunskap om hundares- tuna hundare (jfr nedan). Det har föreslagits att och häradsindelningens ursprung och framväxt byg¬ Jarlabankes hundare skulle ha haft en annan, mindre ger fastmer i avgörande grad dels på orden hundare omfattning än Vallentuna hundare (t.ex. Ekbom och härad, dels på hundares- och häradsnamnen. 1979 s. 162 ff.),men fasta hållpunkter för ett sådant Med hjälp av ortnamn kan vi vidare konstatera att antagande saknas. Det har också föreslagits ait hun¬ det i Svealand före hundarena funnits äldre hund- dare på Vallentunastenen skulle betyda ’bygd’ e.d. distrikt. När det gäller att sprida ljus över dessa för¬ och att »detta hundare» skulle avse Täby, men här¬ historiska förhållanden, är det alltså uppenbart att emot talar att hundare inte är känt i en sådan allmän ett huvudansvar vilar på språk- och ortnamnsforsk- betydelse utan här säkerligen har sin vanliga bety¬ ningen. Det bör dock från böijan understrykas att vi delse. 52 Fig. 1. Medeltida hundares- och häradsindelning i Sverige och Danmark (inklusive en del söder om den på kartan inlagda nu¬ varande gränsen till Förbundsrepubliken Tyskland). - Norge (inklusive Bohuslän) beaktas inte pä kartan, eftersom frågan i vad mån det funnits häradsindelning i Norge inte tas upp i denna uppsats. Äldre än hundare är en av allt att döma synonym med Roden (Roslagen) enligt vanlig mening har ut¬ distriktsbeteckning, nämligen hund. Detta ord före¬ gjort det äldsta Svepiup (fvn. Svfpjéd), kärnan i den kommer inom samma svealändska område som hun¬ blivande sveastaten. dare, dock inte självständigt utan endast som ort- De tre folklandsnamnen är tidigt betygade. I en namnselement. Det uppträder dels i några hundares- akt om gränsläggning mellan Sverige och Danmark namn, dels i namnen på de tre uppländska folklan- från mitten av 1000-talet, bevarad i senare avskrif¬ den, nämligen Attundaland, Fjädmndaland (senare ter, nämns representanter af Tindcelandi och af Fjärdhundraland) och Tiundaland, vilka tillsammans FiceSrundcelandi (lindquist 1941 s. 75). I det s.k. 53 Florensdokumentet omkring 1120 nämns alla folk- -huntari-omräden under tiden 776 - 1007: Glehun- landen i latinsk text i delvis starkt korrupt form; tra (1007), Goldineshuntare (854), Hattenhuntare Tindia. Fedundria. Atanht (Diplomatarium Sve- (776), Munigisingeshuntare (904), Munthariheshun- canum, Appendix 1 ;1 s. 3). Fr.o.m. första hälften av tari (792), Ruadolteshuntre (838), Suuercenhuntare 1200-talet är de fornsvenska formerna av namnen (854), Waldrammishuntari {S52). Från ungefär sam¬ väl betygade: Attundaland, Ficepntndaland och Tiun- ma tid förehgger belägg på ett par namn på -hunderi daland. Namnen är genomskinliga: ’land med åtta, i Nederländerna. Detta kontinentalgermanska mate¬ fyra resp. tio hund-distrikt’. Omfattningen av de rial har varit föremål för ivrig diskussion. Någon gamla folklanden har varit föremål för mycken dis¬ klarhet om namnelementets ursprungliga funktion kussion, och rejäla omstuvningar har föreslagits. Det har emellertid inte uppnåtts. När namnen framträ¬ kan dock inte gärna vara en tillfällighet att antalet der i källorna fr.o.m. 700-talet, är innebörden av hundaren i de medeltida folklanden stämmer rätt namnelementet huntari inte längre gripbar. väl, för Attundaland (med bl.a. Vallentuna hundare) Den genom svenska ortnamn styrkta distriktsbe- exakt, med det antal hund-distrikt som namnen an¬ teckningen hund har inte någon motsvarighet i öv¬ ger. Överensstämmelsen talar för att termen hundare riga germanska språk. Olof Arngart (1979 s. 26 ff) helt enkelt har avlöst den äldre termen hund. Detta har undersökt om hund förekommit som distrikts- bekräftas också av att den gamla beteckningen hund term i England men inte funnit några spår. Däremot ingår i några av de från medeltiden kända hundares- förekommer på tyskt område en maskulin personbe¬ namnen: Haghund och Norund i Tiundaland, Lagh¬ teckning, som är avledd aven motsvarighet till hund, und i Fjädmndaland, Oppund i Södermanland (av¬ nämligen fht. fsax. hunno, mht. mit. hunne. Detta seende de senare Hagunda, Norunda, Lagunda och ord är mest känt i betydelsen ’centenarius’, dvs. som Oppunda härad), möjligen också i två hundares- beteckning för ledaren för en centena, en frankisk namn i Västmanland. institution som tjänade militära, polisiära och judi- När det gäller samhällelig organisation och terri¬ ciella syften. Denna specialbetydelse hjälper oss inte toriell indelning, söker man gärna efter utländska att komma åt innebörden av den svenska distriktsbe- förebilder eller överhuvud internationella samband. teckningen hund. Ordets ursprung ger emellertid be¬ Så har på senare tid räknats med inflytande på hun- sked som är av gmndläggande betydelse för förståel¬ daresindelningen från engelskt håll. Orsaken till det¬ sen av hund och hundare. Vi kommer därmed över ta antagande är den välbekanta engelska indelningen till dessa termers etymologi. i hundred-distrikt, som är känd från 900-talet och Distrikt sbeteckningen hund är etymologiskt iden¬ som numera uppfattas som en förhållandevis sent in¬ tisk med det gamla germanska räkneordet *hunda förd (eller reorganiserad) domstols-, förvaltnings- ’hundra’: got. hunda plur., fht. hunt, fsax. feng. och skatteorganisation. Den engelska indelningen hund. I nordiskan saknas denna ursprungliga form anknyter till den gamla skatteenheten hide, jämför¬ av räkneordet; i stället har vi den utvidgade formen bar med den nordiska bol-enheten (lat. mansus). hundra, motsvarande ty. hundert, eng. hundred. (Andersson 1979 s. 122 f. med hänvisningar, Am- Vad för ett hundratal distriktsbeteckningen avser, är gart 1979 s.28 f.) Den engelska hundred-indeirnngen inte utan vidare klart, men här hjälper oss den konti¬ är lätt gripbar i källorna, och försöket att med dess nentalgermanska avledningen hunno. Detta är en hjälp belysa svenska förhållanden är alltså förståe¬ urgammal bildning med ett suffix som betecknar ligt. Från språklig sida måste emellertid framhållas ledare. Bildningar av detta slag utgår från olika be¬ att de svenska termerna inte har någon förbindelse teckningar för personkollektiv,
Load more

Recommended publications
  • The Dark Unknown History
    Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century 2 Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry Publications Series (Ds) can be purchased from Fritzes' customer service. Fritzes Offentliga Publikationer are responsible for distributing copies of Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry publications series (Ds) for referral purposes when commissioned to do so by the Government Offices' Office for Administrative Affairs. Address for orders: Fritzes customer service 106 47 Stockholm Fax orders to: +46 (0)8-598 191 91 Order by phone: +46 (0)8-598 191 90 Email: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss – hur och varför. [Respond to a proposal referred for consideration – how and why.] Prime Minister's Office (SB PM 2003:2, revised 02/05/2009) – A small booklet that makes it easier for those who have to respond to a proposal referred for consideration. The booklet is free and can be downloaded or ordered from http://www.regeringen.se/ (only available in Swedish) Cover: Blomquist Annonsbyrå AB. Printed by Elanders Sverige AB Stockholm 2015 ISBN 978-91-38-24266-7 ISSN 0284-6012 3 Preface In March 2014, the then Minister for Integration Erik Ullenhag presented a White Paper entitled ‘The Dark Unknown History’. It describes an important part of Swedish history that had previously been little known. The White Paper has been very well received. Both Roma people and the majority population have shown great interest in it, as have public bodies, central government agencies and local authorities.
    [Show full text]
  • Rus Eastern Viking' and the Viking Rower Shifting' Etymology
    ELDAR HEIDE Rus eastern Viking' and the viking rower shifting' etymology In Heide 2005 I argued that Old Norse viking f. and vikingr m. belong to the same root as vika f. nautical distance unit’, originally ‘the dis­ tance between two shifts of rowers’ (from the root *wtk- ‘receding’). The feminine viking, which may be compared to Modern English -ing derivations like running or cycling, would then literally mean ‘shifting’, and originally refer to the shifting of rowers on sea-voyages. From this word denoting an activity, the masculine vikingr referring to a per­ son performing this activity could be derived. I also argued that Old Frisian forms like witzing indicate that a word “Viking” existed in the Frisian-English proto-language before the migration to England in the mid-5th century, because the palatalization of k before front vowels is that old. (The modern English form is a late borrowing.) In that case, the word Viking originated in a pre-sail culture, which fits the ‘rower shifting’ etymology. A long-distance sea-journey undertaken by rowing would be dominated by the shifting of rowers. Therefore pos­ sibly it could be referred to as “shifting”, like “fishing” in Scandinavia is referred to as “rowing”, because in pre-engine times, a fishing trip would be dominated by rowing. Here 1 would like to add a point to this reasoning. The terms Russia Heide, E., doctorate fellow, Department of Nordic Languages and Literature/ Centre of Mediaeval Studies, University of Bergen."Rus eastern Viking’ and the viking ‘rower shifting’ etymology”,ANF 121 (2006 ), pp.
    [Show full text]
  • Scandinavian Influence in Kievan Rus
    Katie Lane HST 499 Spring 2005 VIKINGS IN THE EAST: SCANDINAVIAN INFLUENCE IN KIEVAN RUS The Vikings, referred to as Varangians in Eastern Europe, were known throughout Europe as traders and raiders, and perhaps the creators or instigators of the first organized Russian state: Kievan Rus. It is the intention of this paper to explore the evidence of the Viking or Varangian presence in Kievan Rus, more specifically the areas that are now the Ukraine and Western Russia. There is not an argument over whether the Vikings were present in the region, but rather over the effect their presence had on the native Slavic people and their government. This paper will explore and explain the research of several scholars, who generally ascribe to one of the rival Norman and Anti- Norman Theories, as well as looking at the evidence that appears in the Russian Primary Chronicle, some of the laws in place in the eleventh century, and two of the Icelandic Sagas that take place in modern Russia. The state of Kievan Rus was the dominant political entity in the modern country the Ukraine and western Russia beginning in the tenth century and lasting until Ivan IV's death in 1584.1 The region "extended from Novgorod on the Volkhov River southward across the divide where the Volga, the West Dvina, and the Dnieper Rivers all had their origins, and down the Dnieper just past Kiev."2 It was during this period that the Slavs of the region converted to Christianity, under the ruler Vladimir in 988 C.E.3 The princes that ruled Kievan Rus collected tribute from the Slavic people in the form of local products, which were then traded in the foreign markets, as Janet Martin explains: "The Lane/ 2 fur, wax, and honey that the princes collected from the Slav tribes had limited domestic use.
    [Show full text]
  • Part Two Northmen: Identities and State Formation in Scandinavia
    Part Two Northmen: Identities and State Formation in Scandinavia 4. PEOPLE AND LAND IN EARLY SCANDINAVIA Stefan Brink ow do Tyskland, Deutschland, Duitsland, Germany, An Ghearmáin, Allemagne, Alemania, Německo, Vācija, and Saksa all relate to each Hother? Well, the answer to this silly question is, of course, that they all are the names of one and the same territorialized political entity found in Europe. Given that, why do we not use one single name for this entity, especially today in our modern, controlled, and nivellating, society of EU-conformism? The answer to this question touches upon the very core of a research field called ‘onomastics’, which studies how names are coined and who coins them. In Sweden (my homeland), our neighbour to the south is Tyskland (if we ignore Bornholm), and etymologically we share the name for this European geographical and political entity with the inhabitants of the country itself, Deutchland, and with the Dutch, who uses the name Duitsland. The name Germany is used in English, Germania in Italian, Германия in Russian, and An Ghearmáin in Irish. In eastern Europe the name of the country is derived from a stem Nem-: Německo in Czeck, Nemecko in Slovak, Niemcy in Polish, and Németország in Hungarian. East of the Baltic the name is derived from a totally different stem beginning with Vo-/Va- as in Latvian Vācija and in Lithuanian Vokietija; whereas Allemagne is used in France, and Alemania in Spain. The Finns, however, use a different designation, namely Saksa, which is similar to Saksamaa in Estonian. Of course, this usage of different names for nations and people is not a new or modern phenomenon as many modern names have roots in early history, and even in prehistory.
    [Show full text]
  • Finland During the First Millenium
    FINLAND DURING THE FIRST MILLENIUM 1st millennia AD Jouko Pesonen The old sagas contain stories from the ancient times, as in here, in which I have collected, during the last twenty years, pieces of data about the Viking kings and mostly Finnish and Danish Vikings. First they conducted pillaging, later the pillaging transformed into trading and migration over the vast oceans. The sagas are often Norwegian or Dutch. One of the most known scribe of the sagas was Snorri Sturluson, Icelandic priest. Many recordings by eager family researchers were employed among the source materials and used for the interpretations of the studies. One can not trust on only one recording, especially a Russian one. Plenty of insight and interpretation were needed. I can not really base or pinpoint my perception in some particular earlier study. Simply small pieces and bits were collected together for THE HISTORY OF THE OLD FINNISH LION NATION AND HER VIKING KINGS- SUMMARY. Translated: M. Eskel, v.1 Table of Contents THE OLD SAGAS TELL ................................................................................................................................. 2 THE OLD COUNTRY OF FINLAND ............................................................................................................... 4 THE ROYAL DYNASTY OF THE OLD FINLAND 160 AD ................................................................................. 8 KING FORNJOTR KVENLAND’S HEIRS: .....................................................................................................
    [Show full text]
  • Tendencies in Gotland's History-Writing, 1850–2010
    In the shadow of the Middle Ages? Tendencies in Gotland’s history-writing, 1850–2010 Samuel Edquist Previous research on history-writing and other forms of the use of history has so far to a large extent analysed national and ethnic identities and their formation through narratives of the past.1 Other territorial identity projects have been less studied, relatively speaking. Still, the importance of the past is just as obvious in local, regional, and supranational identity projects.2 The latter have largely used similar mechanisms as those used in the nationalist projects, at least on the discursive level. Not only do geographical and contemporary cultural aspects delineate the regional ‘us’, but, more than that, do so by telling and retelling a common narrative about the past. ‘We’ have always lived here, ‘we’ have shared a common destiny down the centuries. In this study, I will analyse regional identity construction on Gotland. Gotland is the largest of all the Baltic islands, with a population of some 57,000 and a land area of 3,000 km2. It is one of Sweden’s twenty-five historical provinces (landskap), and constitutes a separate county (län). The province of Gotland also includes some smaller islands. The only inhabited one is Fårö, a separate parish at Gotland’s north-eastern edge, with some 550 inhabitants and a land area of 114 km2. Some of the uninhabited islands—Gotska Sandön, Stora Karlsö, and Lilla Karlsö—have nevertheless played a role in regional topography and history-writing, thanks to their distinctive landscape and as somewhat exotic places where historical events of the more curious and thrilling kind have taken place.3 1 Among numerous examples, see, for example, T.
    [Show full text]
  • Vikingatiden I Roslagen Och Pskov
    Vikingatiden i Roslagen och Pskov, ca år 750 - 1050 Det ryska helgonet Olga, som enligt krönikorna grundade staden Pskov, var troligen född i trakten av Pskov omkring 890. Troligen var hon född i en stormannafamilj av nordisk härkomst. Namnet Olga är en förryskning av det nordiska Helga. Den ryska Nestorskrönikan berättar att Kievs furste Igor, son till Rurik, år 903 tog henne till sin hustru. Andra gången Olga nämndes i krönikan är efter 42 år och hon är nybliven änka. År 955 kom vändpunkten i Olgas liv, hon mottog det kristna dopet i Konstantinopel under namnet Helena. Olga gör genom sin klokhet och fägring ett så djup intryck på kejsaren av stormakten Östrom, Konstantin Porfyrogennetos, att han vill gifta sig med henne. Vid det här laget bör Olga ha varit drygt sextio år. Hon avböjer frieriet på ett mycket finkänsligt sätt genom att hon ber kejsaren stå som gudfar vid dopet. Vilket resulterar i att äktenskapet är omöjligt på grund av att östkyrkan inte tillåter äkta släktingar (vilket gudföräldrar räknades som). Andra friare som försökte gick de värre för som tex att de blev brända i en bastu eller lurades ner i fallgropar. Ruser var namnet på det folkslag som ursprungligen kom från Roslagen. Han som kallats för Rysslands grundare hette Rurik och kom från Roslagen. Ruserna har gett namn till det nuvarande Ryssland och det kallades då sannolikt Rusland eller liknande. Det finns ett monument föreställande Ruriks skepp som är placerat i Norrtäljes hamn för att vi ska bli påminda om det förflutna i Roslagen. En Ruser från Roslagen var Truvor och han valde att bosätta sig i Izborsk som är en Rysk borg, precis utanför Pskov.
    [Show full text]
  • Bidrag Till Fennoskandiens Språkliga Förhistoria I Tid Och Förhistoria Rum Språkliga Till Fennoskandiens Bidrag
    HELSINGFORS UNIVERSITET HUMANISTISKA FAKULTETEN MIKKO K.MIKKO HEIKKILÄ | BIDRAG FENNOSKANDIENS TILL SPRÅKLIGA RUM FÖRHISTORIA OCH I TID ISBN 978-951-51-0065-8 (HFT.) BIDRAG TILL FENNOSKANDIENS ISBN 978-951-51-0066-5 (PDF) UNIGRAFIA SPRÅKLIGA FÖRHISTORIA HELSINGFORS 2014 I TID OCH RUM MIKKO K. HEIKKILÄ BIDRAG TILL FENNOSKANDIENS SPRÅKLIGA FÖRHISTORIA I TID OCH RUM Mikko K. Heikkilä Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i auditorium I i Forsthuset lördagen den 23 augusti 2014 kl. 12. HELSINGFORS UNIVERSITET På pärmbilden en utsikt över sjön Kulovesi i Kumo älvs vattendrag i Sastamala Foto Mikko Heikkilä 2014 ISBN 978-951-51-0065-8 (hft.) ISBN 978-951-51-0066-5 (PDF) Unigrafia Helsingfors 2014 Boken är tillägnad mina morföräldrar. LITE SNILLE OCH SMAK ”Mindre rådfrågande mina krafter, än min kärlek för Fäderneslandets häfder och min håg att i någon mon gagna i den vetenskap, hvaråt mina lediga stunder varit egnade, har jag företagit utarbetningen af en språkhistoria öfver de tider, som föregått våra, och fullbordande nu Första Bandet af detta Verk, är det i tillförlit till ämnets vigt och storhet, jag vågar nedlägga denna doktorsavhandling för offentlig granskning.” En aning modifierat utdrag ur förordet till första bandet (Skandinavien under hedna-åldern) i verket Svenska folkets historia från äldsta till närwarande tider av Anders Magnus Strinnholm (1834). ”Det är bättre […] att säga sanningen på ett oskickligt sätt än att vältaligt frambära vad som är lögnaktigt.” ”Därför överlämnar jag djärvt mina försök åt Din kritik, och jag ber om Ditt omdöme. Jag vet emellertid, att, som vanligt är när det gäller något nytt, jag kommer att få åtskilliga kritiker, som hävdar, att mina ord är uppdiktade och osanna, liknande de Scipios drömmar, som Cicero diktade om.
    [Show full text]
  • I Ruriks Fotspår Samuel Edquist
    I Ruriks fotspår f o Vikingatiden finns överallt: läktarna fylls av vikingahjälmar när det är landskamp, runtomkring i Sverige grundas vikingabyar, och i vår alltmer kommersialiserade historiekultur hävdas att vikingaarvet ska hjälpa oss att tspår locka turister till Sverige. Vikingatiden är också ideologiskt laddad som få I Ruriks historiska epoker. Den har setts som en period när Sverige på allvar framträdde Om forntida svenska som ett eget rike, och när svenskarna för första gången gjorde sig bemärkta i andra länder. Inte minst for de österut, och tack vare arkeologiska fynd och 1100- österledsfärder i modern talsskriften Nestorskrönikan har lärda och vetenskapsmän i Sverige och andra länder hävdat att Ryssland grundats av svenskar. historieskrivning I boken I Ruriks fotspår: Om forntida svenska österledsfärder i modern historieskrivning studerar historikern Samuel Edquist hur skandinavernas vikingafärder i österled beskrivits av svenska forskare igår och idag. Vi får följa utvecklingen från 1800-talets besatthet vid att finna ursprunget till våra tiders nationer i forntiden, och hur denna nationalism genom- syrade forskningsresultaten, till våra dagars försök att göra upp med vetenskapens nationalistiska förflutna. Studien avslutas med en diskussion om tänkbara strategier för att förhålla sig till en så ideologiskt laddad företeelse som vikingatiden. Samuel Edquist Samuel Samuel Edquist Södertörn Academic Studies Södertörns högskola Biblioteket [email protected] SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications fotspår I Ruriks Om forntida svenska österledsfärder i modern historieskrivning Samuel Edquist Södertörn Academic Studies 47 Södertörns högskola 2012 Södertörns högskola SE-141 89 Huddinge 2012 www.sh.se/publications Omslag: Jonathan Robson Grafisk form: Per Lindblom Tryckt hos E-print, Stockholm 2012 Södertörn Academic Studies 47 ISSN 1650-433X ISBN 978-91-86069-45-2 Innehåll 1.
    [Show full text]
  • Historical Dictionary of the Vikings
    112722 pb cover 11/7/03 3:48 PM Page 1 Holman History • Ancient • General Historical Dictionaries of Ancient Civilizations and Historical Eras, No. 11 Rarely has an era evoked the same sense of adventure as the Viking age. For more than three centuries, small but intrepid bands of Scandinavians used Historical longships to launch lightning raids on their European neighbors to colonize new lands in the east and west and exchange furs for wine, spices, and silver. Dictionary Historical Significant changes also occurred at home, as the local kings extended their power, Norse paganism lost ground to Christianity, and new towns and ports Dictionary thrived as a result of increased contact with the world. And this new world was amazingly vast, stretching over the British Isles, much of continental Europe, into the far reaches of Russia and the Middle East, and to an undetermined extent, even North America. of the There were so many expeditions, under so many leaders, to so many places, and for so many purposes that it is difficult to track events. Moreover, much of the information is shrouded in mystery because few archaeological remains Vikings and even fewer written documents corroborate the sagas. This Historical Dictionary of the Vikings helps fill the void by providing information on major historical figures, important battles and treaties, key works, and archae- ological finds. This dictionary not only presents the big picture, but also examines the everday aspects of how people lived and worked. A chronology, detailed and annotated bibliographies for different themes and geographical locations, and an introduction discussing the major events and developments of the Viking age are also included.
    [Show full text]
  • The Baltic Sea Region the Baltic Sea Region
    TTHEHE BBALALTTICIC SSEAEA RREGIONEGION Cultures,Cultures, Politics,Politics, SocietiesSocieties EditorEditor WitoldWitold MaciejewskiMaciejewski A Baltic University Publication Networks, states and empires 2 in the Baltic Region Kristian Gerner In terms of communications and multilateral, multidimensional relations between people, the historical region to which the northern peoples belong cannot be defined as the drainage area of the Baltic Sea. The North Sea must be included as well. In their recent contribution to the publisher Routledge’s series “Seas in history”, David Kirby and Merja-Liisa Hinkkanen also treat the two seas as a whole, arguing that “they have for centuries been linked by maritime trade in a manner so intricate that to tear it asunder would seriously violate the narrative as well as run the risk of losing sight of the whole” (Kirby 2000). Until the nineteenth century, the sea was the main uniting link for the people inhabit- ing the whole area concerning contact between localities, cities, towns and ports at a rather considerable distance from one another. One may speak of contacts and communications according to the rules of comparative advantage as seen in long distance trade, the exchange of technology, experts, skilled labour and manual workers. In the process, the diffusion of culture and warfare between established and emerging states contributed to create a rather easily discernable “Mediterranean of the North” with the Baltic Region as the core. Small communities in the very sparsely populated Baltic Region gathered to create organi- sations and alliances that grew into political and military centres, based upon control of land and stationary populations.
    [Show full text]
  • Garipzanov-Geary-Urbanczyk-Franks
    FRANKS, NORTHMEN, AND SLAVS: Identities and State Formation in Early Medieval Europe CURSOR MUNDI Editorial Board all members of the UCLA Center for Medieval and Renaissance Studies Christopher Baswell, General Editor Blair Sullivan, Executive Editor William Bodiford Peter Cowe Teofilo Ruiz Giulia Sissa Zrinka Stahuljak Advisory Board Michael D. Bailey Iowa State University István Bejczy Nijmegen Florin Curta University of Florida Elizabeth Freeman University of Tasmania Yitzhak Hen Ben-Gurion University of the Negev Geraldine Heng University of Texas at Austin Lauren Kassell Pembroke College, Cambridge David Lines University of Warwick Cary Nederman Texas A&M VOLUME 5 FRANKS, NORTHMEN, AND SLAVS: Identities and State Formation in Early Medieval Europe edited by Ildar H. Garipzanov, Patrick J. Geary, and Przemysław Urbańczyk FH British Library Cataloguing in Publication Data © 2008, Brepols Publishers n.v., Turnhout, Belgium All rights reserved. No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system, or transmitted, in any form or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording, or otherwise, without the prior permission of the publisher. D/2008/0095/42 ISBN: 978-2-503-52615-7 Printed in the E.U. on acid-free paper. CONTENTS Abbreviations vii List of Maps ix Introduction: Gentes, Gentile Identity, and State Formation in 1 Early Medieval Europe ILDAR H. GARIPZANOV, PATRICK J. GEARY, AND PRZEMYSŁAW URBAŃCZYK Part One. Franks: Identities in the Migration and Carolingian Periods 1. Ethnicity, Group Identity, and Social Status in the Migration 17 Period PETER J. HEATHER 2. Omnes Franci: Identifications and Identities of the Early Medieval 51 Franks HELMUT REIMITZ 3.
    [Show full text]