Intressanta Fynd Av Fjiiltfjflrilar I Sverige 1998
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Intressanta fynd av fjiiltfjflrilar i Sverige 1998 NILS RYRHOLM & ANDERS OHLSSON Ryrholm, N. & Ohlsson, A.: Intressanta fynd av fjallfjiirilar i Sverige 1998. [Interesting records of Lepidoptera in the taiga- and tundra regions of Sweden 1998.1 - Ent. Tidskr. l2O (l-2):43-53. Lund, Sweden 1999. ISSN 0013-886x. This is the fifth report on interesting finds and events from the Swedish mountain range and adjacent areas that are generally not reported in the national lists for Micro- and Macrolepi- doptera. Despite the mostly unfavourable weather, with the exception for a relatively warm period in the very north during the first three weeks ofJuly, a large number of species has been observed during 1998. Some species, such as Metaxmeste schrankiana, Loxostege ephippialis, Pyrgus centaureae, Colias nastes, Pieris napi, Clossianafreija, C. frigga, Eu- phydryas iduna, Erebia pandrose, Caloplusia hochenwarthi, Sympistis heliophila, Anarta melanopa, Xestia lyngei, X. tecta, X. alpicola and X. lorezi, have appeared in higher, or even much higher, numbers than normal. Also taiga forest species, such as Xesrla Laetabilis, X. distensa, X. speciosa andX. rhaetica, were more abundant than during an average year. Presumably this is due to the mainly favourable weather during previous years. Among the more remarkable finds were: Depressaria leucocephala, Coleophora paeltsaella (n sp.), Ptycera petasitis, Gnorimoschema valesiella, G. herbichi, G. nordlandicolella, Diasemia reticulais, Clossiana polaris ald Xestia borealis. Other remarkable finds were: Olethreu- tes boisduvaliana, which was found for the first time in Sweden for more than 20 years; Acerbia alpina which also this year was found in large numbers on NissuntjflLrro and last, but not least, Xestia atrata, which was re-found in Hiirjedalen - this was the third record in Sweden and the fourth in Europe. A previously un-investigated area approximately I 50 km SSE ofAbisko was visited this year revealing that many alpine species, slch zs Polopeustis altensis, Catasia marginea, l,oxostege ephippialis, Pyrgus andromedae, Colias nastes, C. hecla, Clossiana chariclea, Argiades gLandon, Entephria polata, E. byssata, E. nobiliaria, Psychophora sabinii, Sympistis zetterstedti, Hada leucocycla, Polia richardsoni and Xestia lorezi, occur in this area. The extremely wet season in Hiirjedalen in combination with a cold and delayed spring is presumed to be the reason why a number of recently established species, such as Cosmia trapezina, Apamea monoglypha and Diarsia brunnea, could not be found this year. Just as a year with warm weather allows them to persist in this harsh envi- ronment a cold year probably will wipe them out again. Nils Ryrholm, Avdelningen fdr zooekologi, Institutionen fdr evolutionsbiologi, Uppsala universitet, Norbyvcigen 18 D, S-752 36 Uppsala. Anders Ohlsson, Persikeviigen I, 5-223 55 Lund. Inledning Aret i norr bdrjade kallt, fortsatte kyligt och av- det kom kraftiga snrifall liingst i norr bide i bcir- slutades kallt. Begrundar man vddret lite mer i jan och slutet av maj. I scidra fjiillviirlden var sen- detalj kan man konstatera att vintern i Norrland vintern och veren ocksi kallare dn vanligt vilket var ovanligt snririk och kall under januari-mars ledde till en mycket sen vflr i hela Norrland. I juni 1998. Aven perioden april-maj var kylslagen och bdrjade ligtrycken gi sin tunga ban 6ver hela 43 NiLs RyrhoLm & Anders Ohlsson Ent. Tidskr. 120 (1999) Skandinavien och vadret blev dystert i hela lan- gcirdelmzitare (CycLophora albipunctata), litet det. Undantaget var nordligaste Norrland som jordfly (Ochropleura plecta), arktiskt jordfly frin och med 28 juni fick kiinna pi lite av den (Xe.stia speciosa) och stort skogsfly (Eoris oc- stora "ryssvarmen" som lig cister om Finland culta) iinda till mitten av september (AEPS, och som pumpades upp pe "baksidan" av ligt- ATTS, FPLS). Regnet fortsatte sedan mer eller rycken civer sddra Skandinavien. Detta omslag i mindre dagligen till mitten av september dfl vridret fick ett mycket kraftigt genomslag pi fjii- snon i strillet tog river i norr. En m6nad senare ril arnas aktivi tetsmcij li gheter vilket framgir tyd- hade sndn nitt ned till sddra fjiillviirlden och sii- ligt i rapporterna nedan. Aven under kommande songen var obcinhcirligen slut. Troligen kommer veckor, fram till ungefzir 20 juli, var vddret be- det solfattiga och blcita viidret siirskilt i nedre tydligt varmare och soligare i norra Norrland zin och mellersta Norrland att inverka menligt pi i resten av Sverige, dven om det var en smula populationsstorleken hos minga arter under ostadigt ocksi hdr. Vddret fortsatte lzingst i norr kommande sdsong. Frirhoppningsvis klarar sig att vara varmt, men bl6tt, anda till bdrjan av au- de tvSiriga arterna nigot bdttre, fdrutsatt att gusti di den stora ligtrycksdepressionen tog 1999 6rs sdsong blir varmare rin den fdregiende. civer dven hiir. I hela mellersta och scidra Norr- Trots det mindre bra vddret under stora delar land inklusive fjiillviirlden var dven hela juli av sdsongen har ovanligt minga fjzirilsarter rap- mycket ostadig, solfattig och regnrik. Exempel- porterats detta flr. Dessutom var antalet individer vis var det si ont om solmcijligheter p.g.a. det av minga fjiirilsarter strirre ein normalt vilket ostadiga vridret att man i borjan av juli i Hlirje- troligen beror pi fdregAende irs gynnsamma vri- dalen for runt mellan Bruksvallarna - Funrisda- der (fr Ryrholm & Ohlsson 1998). Exempelvis len - Mittidalen i jakt pi luckor i molntdcket for har arter som klintvisslare (Pyrgus centaureae), att fcirscika locka glasvingar med hjiilp av fero- grdngul h6fjaril (Colias nastes), rapsfjiiril moner (RYRS, TBOS, TSSS). Nrir man vdl hck (P ie r i s nap i), Frejas piirlemorfj iiril (C lo s s iana en liten glugg i molntdcket och lyckades fi ihop fre ij a), I apsk natfj aril ( E up hy d ry a s i duna), fj all- 20 minuters sol visade det sig att knappast nigot grtisfjiiril (Erebia pandrose), fjiillmetallfly hade kliickt p.g.a. det kyliga vddret. Det fortsatte (Caloplusia hochenwarthi), vitvingat hedfly att vara blcitt och solfattigt i Hiirjedalen-Jiimt- (Sympistis heliophila) och svartfldckat hedfly land under bide juli och augusti. Att vadret (Anarta melanopa) upptratt talrikt pi minga lo- verkligen var diligt visas bland annat av att den kaler (flera rapp.). Aven mflnga Xestia after var rutinerade fidrilsrziven Barry Goater frin det ovanligt talrika, och exempelvis cistligt fjallfly regntyngda landet England gav upp efter 14 da- (X. distensa) upptrAdde i stort antal i Jukkasjiirvi gars mer eller mindre kontinuerligt bldNader (flera rapp.). Arter som hcignordiskt fjiillfly och ikte hem igen! Augusti blev i hela Norrland (Xestia Laetabilis) och arktiskt jordfly (X. spe- en mycket dyster mflnad med extremt mycket ciosa) flog mycket rikligt bide i Jukkasjlirvi och regn och knappt nigon sol. Det myckna regnan- i Hiirjedalen (flera rapp.). Aven hdgnordiskt det fdrsvirade inte bara fcir insekter och entomo- jordfly (X. alpicola) och rcidbrunt fiAllfly (X. loger utan ledde iiven till civersviimningar i tecta) var mer eller mindre allmdnna frfln H2irje- mflnga av Norrlands dlvar. Runt den 20 augusti dalen i scider till Piiltsa i norr (flera rapp.). Ex- var vi exempelvis nflgra entomologer i Ramsele empelvis var det massflygning av tecta pfl Halju (AEPS, ATTS, KJCS, RYRS) som efter tvi da- varje kvtill 2O-26 jluJi, och under samma period gars stugsittande p.g.a. ihillande htillregn till samt kvzillarna darefter fylldes betena av specio- slut tog p6 oss allt som fanns i regnklddesvdg sa och alpicola (KJCS, KJKS, RYRS). Likasi och begav oss ut och i hlillande regn tittade pi var norskt fjallfly (Xestia lorezi) vanligare an den vanligen helt torrlagda men nu vildsamt normalt i Abisko-Bjorklidentrakten (BZZS, forsande Faxdlven. En upplevelse som sallan FAZS, GUSS) och i Hiirjedalen fingades l6 st bjuds i dagens Sverige! Pi grund av det usla vilket dr mer 6n nigonsin tidigare (KJCS, vddret i Angermanland fldg minga fjiirilar som RYRS). Mdjligen kan frirskjutningen av szisong- normalt flyger i juli-augusti, exempelvis bjcirk- en i Hiirjedalen ha spelat in pi att si minga 44 Ent. Tidskr. 120 (1999) Fjtillfjcirilar i Sverige 1998 Xestbr fingats eftersom flertalet flcig i augusti (H. confusa), ftirvdxlat nejlikfly (H. capsincola di det iir avsevart m<irkare iin i juli och dlirftir och bligritt nejlikfly (H. caesia), under samma lockas mer effektivt av fdllornas ljus. Dessutom 6r. Uppgingen av dessa tillsammans med upp- var antalet mulna och m<irka niitter stcirre dn nor- gingen av glimmalmdtaren (Eupithecia veno- malt p.g.a. alla blcita ligtryck som drog fcirbi. En sata) tyde.r pfl att arter knutna till nejlikarter i annan art som var vanlig uttiver det normala var bergsbranterna har gynnats starkt av det gynn- fj?illbjdrkmhtaren (Epirrita autumnata) som samma vaidret under friregflende sdsonger hade massupptrridande i Hiirjedalen under 1998. (KJCS, RYRS). Atminstone frfln Hamrafiiillet till Mittidalen var Markus Franzdn och Henrik Jeansson tog ett fjiillbjdrkskogen pfl mflnga stiillen helt kaleiten i mycket lovviirt initiativ genom aft Agna delar av juli, och gick man genom angripna skogspartier szisongen 6t underscika fjiirilsfaunan pA kalkber- blev man snabbt nerkladdad med larver och lar- gen Aralibti och Sierkatjikkfl i Lu Padjelanta vexkrementer. Senast fjiillbjorkmataren hade nationalpark. Med hjiilp av medel frin Maria massupptrtidande i detta omr6de var 1987. och Thure Palm minnesfond inventerades dessa I Hlirjedalen bromsades expansionen