Det Lyriska Subjektet Och Dess Förklädnader I Tomas Tranströmers Författarskap
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
”VEM är jag?” Det lyriska subjektet och dess förklädnader i Tomas Tranströmers författarskap ”VEM är jag?” Det lyriska subjektet och dess förklädnader i Tomas Tranströmers författarskap Magdalena Slyk Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in 7-0043, Engelska parken, Thunbergsvägen 3 P, Uppsala, Friday, October 1, 2010 at 13:15 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in Swedish. Abstract Slyk, M. 2010. "VEM är jag?". Det lyriska subjektet och dess förklädnader i Tomas Tranströmers författarskap. Litteraturvetenskapliga institutionen. 183 pp. Uppsala. ISBN 978-91-506-2137-2. The aim of this dissertation is to examine how the lyrical subject is presented in Tomas Tran- strömer’s poetry and prose. Crucial concepts such as the lyrical subject, autobiography, and the memoir are thoroughly discussed and defined based on modern research. The first chapter is devoted entirely to Tranströmer’s prose. Unlike previous studies, this dissertation seeks to establish the genre to which the poet’s memoirs belong. The comparative analysis I use in my dissertation enables us to see both the differences and the similarities in the way that Tranströmer presents the lyrical subject in his prose and poetry. I have taken into account the motifs used by Tranströmer in his memoirs as well as in his poetry. The next chapter discusses the Swedish reception of modernism, a literary movement, which also according to Tranströmer himself, greatly influenced his literary debut in Sweden in the1950s. The subsequent chapters of my dissertation are devoted to an analysis of Tomas Tran- strömer’s poems, which I classify on the basis of how they express the lyrical subject. I ana- lyze both the way the lyrical subject is expressed and its place in the poem. Even though Tomas Tranströmer often uses his own experiences in his works, he transforms them in order to make them more universal. Thus, the lyrical subject is not identical with the poet himself. At the same time, the way the lyrical subject is expressed in a poem highlights its personal character. In the conclusion of the dissertation it is argued that further research is needed to establish whether the selection of Tomas Tranströmer's poems made by the editors of various antholo- gies may have influenced the reception of his poetry as being objective and impersonal. Keywords: the lyrical subject, autobiography, memoirs, Tomas Tranströmer Magdalena Slyk, Department of Literature, Box 632, Uppsala University, SE-751 26 Uppsala, Sweden © Magdalena Slyk 2010 ISBN 978-91-506-2137-2 urn:nbn:se:uu:diva-126410 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126410) Printed in Sweden by Edita Västra Aros, a climate neutral company, Västerås 2010. Omslagsfoto: Jan Kuberski Moim Rodzicom Innehållsförteckning Förord..............................................................................................................9 Inledning .......................................................................................................11 Tomas Tranströmer i forskningen ................................................................ 12 Undersökning, syfte och metod.................................................................... 15 Det lyriska jaget i forskningen...................................................................... 18 I. Att skriva sitt liv ........................................................................................25 ”Minnena ser mig”........................................................................................ 27 Att minnas i bilder – textens struktur och uppbyggnad............................... 29 En teoretisk-historisk bakgrund.................................................................... 31 Minnena ser mig jämfört med dikterna – jagproblematiken och stilen....... 39 Motivkretsar i Tomas Tranströmers memoarbok jämförda med dikterna .. 61 II. Tomas Tranströmer och 1950-talet ..........................................................69 Vägen till debuten......................................................................................... 69 Tranströmer, det lyriska jaget, modernismen och Sverige .......................... 76 III. Objektiverande strategier i Tomas Tranströmers lyrik ...........................86 Icke explicit manifesterat jag........................................................................ 88 Jaget och dess förklädnader.......................................................................... 96 ’Vandrare’ och ’drömmare’ som jagets förklädnader.................................. 97 Han och man som jagets förklädnader....................................................105 IV. Du-lyrik och det kollektiva subjektet....................................................115 Du-lyrik och jaget ....................................................................................... 115 Vi som ett uttryck för det kollektiva subjektet ........................................... 123 V. Det lyriska subjektet i de centrallyriska dikterna...................................132 Explicit manifestation av det lyriska jaget först i diktens senare del ........ 133 Explicit manifestation av det lyriska jaget redan i diktens början............. 141 Avslutning...................................................................................................159 Summary.....................................................................................................161 Summary in Polish (Streszczenie) ..............................................................165 Källor och litteratur.....................................................................................169 Otryckt material .......................................................................................... 169 Ljudinspelningar ......................................................................................... 170 Tryckt material............................................................................................ 170 Diktregister .................................................................................................179 Personregister..............................................................................................181 Förord Nu, när hela avhandlingen är skriven, är det dags att skriva de sista men kan- ske viktigaste orden – tackorden till alla som har hjälpt mig på vägen hit. Det finns många personer vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Upp- sala som jag skulle vilja tacka, men mitt varmaste tack riktar jag till mina handledare, Håkan Möller och Pär Hellström, och till min examinator Lars Burman. Under de senaste åren har de med största intresse och engagemang följt arbetet, bidragit med värdefulla kommentarer och råd samt ägnat mitt avhandlingsarbete långt mer omsorg och tid än vad som kan förväntas. Hå- kan Möller bidrog redan som opponent vid granskningen av licentiatavhand- lingen med värdefulla påpekanden och intressanta idéer. Under mina första år som doktorand hade jag stor glädje och nytta av min dåvarande handledare Bengt Landgrens stora kompetens och breda kunska- per inom svensk modernism. Min tillvaro som doktorand har berikats genom kontakten med mina dok- torandkollegor, som jag har haft stort stöd av. Då tänker jag främst på Åsa Warnqvist som har följt mitt arbete från början. Jag vill varmt tacka henne för alla skarpsynta kommentarer, alla goda råd och all energi hon har ägnat åt språkgranskning av åtskilliga utkast, men framför allt för vänskap och den tid som hon alltid har velat ägna mig och mitt manus. Jag vill också särskilt nämna Anna-Maria Rimm och Alexandra Borg som vid varje tillfälle har haft tid för att bara prata. För utomordentlig opposition och värdefulla syn- punkter vid slutventileringen av manuset vill jag tacka Alexandra Borg, Lars Burman, Pär Hellström, Mattias Pirholt, Anna-Maria Rimm och Sofi Qvarn- ström. Jag vill också varmt tacka Maria Wennerström Wohrne som i arbetets slutskede har bidragit med värdefulla kommentarer och ändringsförslag. Under alla år som doktorand har jag också haft mycket kontakt med per- sonalen vid Slaviska institutionen, numera Institutionen för moderna språk, där jag har arbetat som lärare i polska och där många har följt mitt avhand- lingsarbete med intresse. Jag har alltid känt mig välkommen och delaktig i institutionslivet där. Min tacksamhet riktas framför allt till M. Anna Packa- lén Parkman som alltid har haft tid för samtal, hjälpt och stöttat mig, både i egenskap av erfaren forskare och god vän. Ett särskilt tack riktas även till Karine Åkerman Sarkisian och Julia Nielsen som under alla år har följ mitt arbete med intresse och engagemang. 9 Vidare vill jag rikta ett tack till Niklas Schiöler som tidigt visade intresse för mitt projekt, uppmuntrade mig och kom med kloka råd och kommentarer. Ett stort och varmt tack riktas även till alla mina vänner, både i Polen, i Tyskland, i Kroatien och i Sverige, som har följt arbetet på avstånd, men också påmint mig om att det finns ett liv utanför avhandlingen. Här tänker jag framför allt på Joanna Sendecka och Stanisaw Zabramski, Ewelina Ba- ciak, Ewa Lisiewska-Szczygie, Karina och Tomasz Kapela, Vanja Rendu- li-Brekalo och Przemysaw Marciniak. För hjälp med översättningen och språkgranskningen av den engelska sammanfattningen vill jag tacka Prze- mysaw Marciniak och Daniel Ogden. Ett tack riktas också till Hanna Hubert och Jan Kuberski som har utformat omslaget. Detta arbete hade aldrig kunnat avslutas utan bistånd och hjälp från min familj. Mitt varmaste tack riktar