Det Var Strax Efter 1850 Som Läroverk Med Gymnasium Tillkom I Norrköping

NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK

Det var strax efter 1850 som läroverk med gymnasium tillkom i Norrköping. Skolbyggnaden var belägen på Skolgatan (skolhuset lär ha legat där sedan någon gång efter 1600-talets mitt), där S: t Olofsskolan idag ligger. Skolan kallades då för Norrköpings Förenade Lärdoms- och Apologistskola, där apologistskolan representerade en mer allmän medborgerlig utbildning och lärdomsskolan företrädde en högre utbildning därutöver. Men 1849 så förenades dessa till ett reformerat och sammanhållet läroverk, efter beslut från Kungl. Majestätet. Skolan ändrade namn till Elementarläroverket i Norrköping.

1856 ändrades skolstadgan och läroverket i Norrköping blev ett femklassigt s.k. Lägre Elementarläroverk.

Gamla skolan vid Skolgatan Nya skolan vid Nygatan efter 1868 Gamla skolan

Norrköping var under mitten av 1800-talet Sveriges största industristad i förhållande till invånarantalet, ca 16 000 invånare. Behovet av högre undervisning var därför mycket stort och det utgjorde grunden för Dr Clas Herman Rundgrens (som var läroverkets inspektor samt kyrkoherde i S: t Olai) motioner i riksdagen om en utvidgning till fullständigt real- och latingymnasium. Detta genomfördes också, men dessa förändringar kom snart att öka utrymmesbristen. Man hade på flera håll i staden fått hyra in sig och det var mycket mödosamt för eleverna med de märkbart långa avstånden som blev mellan de hyrda lokalerna och huvudbyggnaden på Skolgatan. Därför var en ny och större läroverksbyggnad mycket nödvändig.

Läroverket mot Nygatan före 1900 Läroverket mot Getängen Bildkälla: Norrköpings Stadsbibliotek Affisch 1 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK

Diskussioner om ett nytt skolbygge inleddes 1858 av Borger- skapets Äldste (motsvarar dagens kommunfullmäktige) och en utredningskommitté utsågs för uppförandet av ett nytt skolhus i staden. Stadsarkitekten Carl Theodor Malm lade samma år fram ett förslag till den nya elementarskolan, som var tänkt att placeras på Knäppingsborgsgatan och på sätt komplettera den gamla byggnaden. Kommittén kom dock fram till att en nybyggnad på den platsen skulle komma att kosta för mycket. Det skulle vara mycket billigare att köpa en helt ny tomt att bygga på som inte krävde omfattande pålningsarbeten och grundförstärkningar som tomten vid Knäppingsborgsgatan.

Flera tänkbara platser för det nya elementarläroverket pekades ut runt om i Norrköpings stad, men platsen man valde låg i det s.k. Dahlskvarteret, alldeles intill den nya Västra skolan (som idag heter De Geerskolan). Efter att Borgerskapets Äldste godkänt köpet så lämnades stadsarkitekt C. T. Malms preliminära ritningar och kostnadsförslag in till Magistraten (motsvarar dagens kommun- styrelse). Kostnaden för byggandet av skolan var beräknat bli 240 000 svenska riksdaler. Uppförande och underhåll av skolan skulle skötas av staden, medan verksamheten skulle drivas av staten.

I skolhuset skulle det lämnas plats åt ett stadsmuseum. Detta skulle betona läroverkets centrala ställning i kulturlivet. Två av de fem salarna som var tänkta för museet kom dock att användas som bibliotek samt en lektionssal för fysikundervisning. Skolans klassrum uppvärmdes genom kakelugnar. I aulan fanns fyra kakelugnar, två på varje kortsida om salen. Dessa finns förstås inte kvar idag.

Ritningar och kostnadsförslag godkändes av Borgerskapets Bildkälla: Norrköpings Stadsarkiv Äldste såväl som Magistraten 1862 och 1863 så fastställdes planen av Kungl. Majestätet och det var bara att sätta igång med byggandet! Man hade fått en praktfull byggnad som uppfyllde alla de krav som Den 1 september 1868 hölls en Allt gick som planerat och kostnaden blev t.o.m. mindre än kunde ställas på en skolbyggnad, med ljusa och rymliga lärosalar, pompig och högtidlig invigning inne i beräknat. Några lärosalar blev klara så pass tidigt att de kunde den fina huvudingången på norra sidan med utsikt över staden och skolans högtidssal (aulan). Högtidstalet börja användas redan under läsåret 1867/68. de två små charmiga flyglarna mot Södra Promenaden. hölls av Biskop E. G. Bring.

Carl Theodor Malm blev stadsarkitekt i Norrköping 1842 och var det fram till 1885. Han uppförde ett flertal byggnader i Norrköping, t.ex. Swartziska huset (byggt 1841-42) och flera byggnader i industrilandskapet, bl.a. Bomullsspinneriet (byggt 1854-56). Malm har också ritat många av stadens folkskolor. Några exempel är Karl Johanskolan (byggdes 1877 som Nya Norra folkskolan), De Geers folkskola (byggd 1862, även kallad Västra skolan) och Kristinaskolan (byggd 1883 och benämnd Södra folkskolan).

Malm skapade den så kallade ”Norrköpingstypen” för skolor som uppmärksammades både i Sverige och utomlands. Han skapade ett stråk av skolor längs Norra Promenaden som låg långt bort från både begravningsplatser och industriområden, med grönska och så klart den evigt vackra allén.

De flesta av Malms skolbyggnader hör hemma i nyrenässansen, i alla fall enligt Kerstin Sandberg som har skrivit en bok om just Carl Theodor Malm. Men just under tiden som han var stadsarkitekt så kallades hans stil ”modern”.

Högre Elementarläroverket blev, mycket p.g.a. sin storlek och sitt fina läge, en otroligt vacker utstickare i raden av byggnader han skapat. Att han lade ner mycket arbete och tid på den skolan vittnar hans 117 efterlämnade ritningar om.

”Byggnaden var uppförd i putsat tegel på sandstenssockel i två våningar med en suterrängvåning under dess östra och norra del. Den innehöll i bottenvåningen 13 lärosalar och i övervåningen en stor aula, några rum för stadsmuseum, bibliotek och naturvetenskaplig institution.

Huvudfasaden mot Nygatan i Dalsgatans fond har mittrisalit och två sidorisaliter. Portalen har en ädikulaliknande omfattning och mittpartiet krönes av en fronton med akroterier. Taket, som senare skulle komma att höjas, var av säterityp med lanternin, och risaliterna var prydda med små dekorativa skärmar. Rusticering är genomförd i jord- och bottenvåningarna, medan övervåningen är slätputsad med pilastrar på hörn- och mittpartier. Svart plåttak och grågul puts torde vara lika den nuvarande färgsättningen.

När man träder in i skolan, möts man i stora hallen av en magnifik s.k. ambassadörstrappa med anor från franska och italienska slott. Trappan delar sig mellan andra och tredje våningen i två delar och balustraderna prydes med kandelabrar i manshöjd. Aulan, eller ’solennitetssalen’, som den vid denna tid kallades, är en stor, ljus, rikt dekorerad sal indelad av kolonner med korintiska kapitäl, nischer med rundbågar, läktare på långväggen för Foto: Emma Wessel orgel och sångkör, allt utfört med ett rikt listverk.”

Ur Kerstin Sandbergs bok ”Carl Theodor Malm 1815-1890; En stadsarkitekt och storbyggmästare i landsorten”

Affisch 2 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK Albert Engström

Den 12 maj 1869 fick den småländske stationsinspektören Lau- rentius ”Lars” Engström och hans fru Antigona Margareta ”Gony” Lindner, en son som kom att bli en av Sveriges mest folkkäre för- fattare, konstnärer och lustigkurrar.

Albert Laurentius Johannes Engström föddes i Lönneberga socken (Småland) och växte upp på en gård i Hult. Trots att han var små- länning, ansågs han främst vara östgöte. Detta beror bland annat på att hans farfars far arbetade som bonde i Drothem och Yxne- rum i Östergötland, men också för att han och hans bror Fredrik skickades till Norrköping för att börja på det nyinvigda läroverket.

För att klara ekonomin, fick bröderna inackorderas hos fattiga fa- miljer runt om i stan, bland annat hos sin moster på Repslagare- gatan och en ölutkörare på Södra Kyrkogatan. De två sista åren bodde de på Saltängen där Albert kom i kontakt med stadens hamnbusar, vilka senare kom att inspirera honom till sin mest kända karikatyrfigur, Kolingen. Albert var förresten själv en buse som hittade på ett flertal pojkstreck, allt från att palla äpplen till att skrämma slag på stadens poliser.

Tiden på läroverket (1882-1888) Läroverkets hittills mest kända elev gick på Klassiska linjen. Under sin tid på skolan beskriver han sig som en ”blek, mager och klen” pojke med ”malajiskt” utseende (på grund av sina utstående Självporträtt ”På skolbänken” ur Fosterländska förbundets tidning SAGA kindknotor). Kamraterna beskrev honom som en vaksam och energisk epikureisk bohem som alltid hade svar på tal.

Lektionerna på läroverket ansåg Albert vara tråkiga, enligt honom I början på 1900-talet bestämde sig den allt mer uppmärksammade själv led han av ”skolsjuka” som ledde till ett flitigt fuskande. humoristen att fly staden och på ett romantiskt och naturalistiskt Istället för att lyssna, läste han gärna en bok eller ritade karikatyrer Mansätt ”hade återvända fått en praktfulltill naturen byggnad och dess som uppfylldeprimitivitet alla”. Platsen de krav somsom över skolans lärare. Desto mer aktiv var han i skolans föreningsliv. kundeskulle geställas honom på en denna skolbyggnad, rekreation med blev ljusa Grisslehamn och rymliga i Roslagen. lärosalar, Han var medlem i både Naturhistoriska föreningen, där man denDär finabyggde huvudingången han en ateljé på (somnorra sidanfinns kvarmed änutsikt idag) över och staden bosatte och diskuterade naturvetenskap/humanoria, samt en av skolans mest desig två på smågården charmiga Augustberg. flyglarna Det mot var Södra här somPromenaden. Engström påbörjade prestigegivande förening; Fosterländska förbundet (1884). sin seriösa författardebut med ”En bok” (1905). Han hade redan Där läste/skrev man dikter och diskuterade språk och litteratur. innan utgivit ett flertal böcker men dessa var alla kåserier med I FF figurerade han både som protokollskrivare men skrev humoristiska teckningar och folklivsskildringar. I de nya böckerna även flera alster i föreningens (handskrivna) tidning SAGA, då vävde han sina åsikter om samhället. under pseudonymen ”Brutus”. Engström var mycket populär i föreningen, inte minst för hans underhållande protokoll och dikter Under sina år i Roslagen verkade han även som en produktiv som var illustrerade och skrivna med humoristisk ton. konstnär. Han stannade vid där, vid Ålands hav, ända fram tills 1916 innan bestämde sig för att återvända till huvudstaden. Där Oviljan att studera syns bland annat på hans avgångsbetyg som blev han 1922 invald i den Svenska Akademien (stol nr 18) och bestod av många ”B” - ironiskt nog även i modersmålet, där han bara 1925 verkade han som Professor i teckning vid Konstakademien Bildkälla: De Geergymnasiet fick ”B” på sin studentuppsats. Sitt enda ”A” fick han i uppförande. i Stockholm (1925-1935). I samband med detta utnämndes han Den 11 juni 1888 tog Engström sin mogenhetsexamen. till Filosofie hedersdoktor vid Uppsala Universitet (1927/28). Engström fortsatte dock med sitt författarskap, han skrev även ett Tiden efter läroverket (1889-1940) flertal reseskildringar efter resor till London, Paris, Sydafrika etc. Då Albert kom från en prästerlig släkt, hade föräldrarna gärna velat att han skulle studera teologi, men Albert hade andra planer. I slutet av 30-talet blev Engström intagen på S:t Görans sjukhus i Hans litterära och konstnärliga intresse ledde till att bohemlivet Stockholm på grund av sjukdom och utebliven matlust. Vid detta lockade desto mer. Han arbetade ett tag som informator innan tillfälle var han även halvblind. Tillståndet förbättrades aldrig och han hösten 1889 for till Uppsala för att studera klassiska språk Engström avled den 16 november 1940. Då hade han producerat och spexa vilt i Östgöta Nation på Uppsala Universitet. Dock tog över 50 000 alster av vilka han många generöst givit bort till vänner han aldrig någon examen, utan blev istället antagen till studera och bekanta. Idag lever hans minne kvar, förutom i hans verk, även på Valands konstskola i Göteborg (1892) där han var elev till den i ett museum i Roslagen, i Albert Engström förbundet och på en prominenta konstnären Carl Larsson. Engström visade sig vara en gata i Klockaretorpet (Norrköping). duktig konstnär. Han återgav ofta barndomsintryck av naturen i sin Bildkälla: De Geergymnasiet hembygd i Småland. Litteratur och publikationer i urval

Samma år som han började på skolan, förlovade han sig med Sigrid Kåserier Malin Fredrika Sparre (dotter till major Sparre) som han senare 1896 Vänner och bekanta, uppsnappade i förbifarten även äktade. Tillsammans fick de tre döttrar: Sigrid (avled två år 1897 En Gyldenne Book gammal), Malin (1897), Lisa (1901) samt en son: Lars-Bruno (1910). 1898 Drufklasar och fikonkvistar 1899 Medmänniskor Rydhammar Hulting 1893 flyttade Albert tillsammans med familjen till 1900 Bland kolingar, bönder och herremän Stockholm i hopp om att få ett arbete som tecknare 1901 Bladnegrer och annat folk och fortsätta sin konstutbildning. Han fick arbete på 1901 Tokar, kloka och folk som är mest skämttidningen Söndagsnisse i vilken han skildrade 1906 Riksdagsgubbar samtiden och kritiska syn på samhället genom att teckna diverse filosoferande karikatyrer. Böcker Fyra år senare, den 11 mars 1897 gav han ut sin 1905 En bok Mitt Liv och leverne egen skämttidning ”Strix” vars motto var ett Carl 1927 Ur mina Memoarer Larsson citat: ”Tål intet ont i världen, men var glad 1930 Bouppteckning åt allt gott ” . I den figurerade hans mest välkända 1932 Mot aftonglöden figur; den ständigt filosoferande ”Kolingen” som 1938 Läseboken för svenska folket sägs vara baserad på hamnbusen Pelle Långgata i Norrköping. Tidningen blev en succé och 1924 Reseskildringar slogs den ihop med Söndagsnisse. 1913 Åt Häcklefjäll (Island) 1924 Moskoviet (Ryssland) Mohlin Lektor Nyberg Eriksson

Bildkälla: De Geergymnasiet Affisch 3 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK Torsten Fogelqvist

En av Norrköpings mest produktiva profiler är den mångsidige li- Förutom Fosterländska Förbundet var ”Fågeln” även aktiv i Naturhistoriska Förbundet. 1989 tog han sin berale humanisten, Torsten Fogelqvist. Hans meritförteckning har studentexamen och erhöll i samband med detta, Fornordiska Förbundets stipendiefond á 40 kronor. sammanfattats av Sveriges Presshistoriska förening som bland annat skriver att Fogelqvist verkat som: journalist, lärare, författa- Tiden efter Läroverket (1898-1941) re, (litteratur)kritiker, (ledar)skribent, talare, reseskildrare, essäist, Hösten 1898 påbörjade Torsten sina studier på Uppsala Universitet där han inriktade sig på litteraturhistoria och lyriker, radioman, psalmbokskommitterad samt blivit utnämnd till språk. Studierna resulterade i en filosofie kandidatexamen (1902) då han blott var 22 år gammal. Efter detta filosofie hedersdoktor. började arbeta som föreläsare i Folkbildningsförbundet (1905). Två år senare gifte sig Fogelqvist med Alice Ringborg (dotter till grosshandlaren Edvard Ringborg) äktenskapet höll i 13 år. Kort därefter äktade han en Torsten Fogelqvist, även kallad Fågeln, föddes den 25 januari, annan kvinna, Jeanna Cecilia ”Cici” Günther. 1880 i Lidköping. Fadern var prosten Johan Peter Fogelqvist och modern (Teo) Linda Corona Salvén. 1881 fick fadern arbete i 1908 började han arbeta som lärare i historia och nordiska språk på Brunnsviks folkhögskola, där han sedan Hedvigs församling, vilket ledde till en flytt till Norrköping. 1912 även erhöll posten som skolans rektor. 1918 lämnade han dock Brunnsvik för att resa landet runt som föreläsare. Han fortsatte under tiden att skriva lyrik och gav ut diktsamlingen ”På vaxtavla” samt ”Sånger till den Torsten växte upp på en prästgård, där traditioner var viktiga och förlovade skönheten” (1915) där ”striden mellan gammalt och nytt förlöpte i en sådan krets och miljö sällan utan vånda och såfeber”. Föräldrarna var stränga och Efter att ha varit verksam som resande föreläsare och folkhögskolelärare, sökte sig Fogelqvist till journalistiken höll hårt på traditionerna. Barnen Fogelqvist fick inte ens besöka som medel för folkuppfostran. Han arbetade han bland annat på den liberala och radikala Aftontidningen och dans- och teaterföreställningar eftersom de ansågs vara ”förbjuden DN:s kultur och politik redaktion (1919) där han senare även verkade som redaktionschef/huvudredaktör (1925- frukt” - istället stannade de hemma och lekte gudstjänst. 1929). Torsten var radikal liberal och hade var stark motståndare till nazismen. Under sin tid på DN skrev han flera humanistiskt inriktade texter och deltog aktivt i samhällsdebatten. Tiden på läroverket (1889-1898) 1927 utnämndes han tillsammans med Albert Engström till filosofie hedersdoktorer vid Uppsala Universitet. På hösten 1889 började Torsten sina studier på det Högre Allmänna Läroverket (Latinlinjen). Till skillnad från hans vän Albert Engström, Förutom att föreläsa och debattera, författade Fogelqvist ett trivdes han på skolan. Detta syntes tydligt bland annat på hans flertal böcker, essäer, reseskildringar (från bland annat Italien, avgångsbetyg där han bland annat erhöll högsta betyg i flit och Tyskland, Holland och Schweiz). 1937 hjälpte han även till med uppförande. Han kallade Läroverket för ”en hederlig medborgarskola att modernisera den svenska psalmboken. Han redigerade bland till mandom och mognad i en relativt hederlig tid” och sade att ”den annat den välkända julvisan ”Stilla natt, Heliga natt”. ej heller led av den experimentella originalitetens högmod och 1931 valdes han in i Svenska akademien (stol nr 11). lösaktighet”. De övriga betygen var för övrigt inte heller undermåliga, de enda ämnena han erhöll ”B” i studentexamen var gymnastik och Fogelqvist var mycket uppskattad av sin omgivning vilket tydligt fysik. Bäst var Fogelqvist i svenska med betyget ”a”. Enligt kamraten kunde märkas på hans 50-årsdag då DN ägnade en hel bilaga till Hjalmar Lundgren var han en av de bästa i klassen. hans ära. Denna innehöll korta anekdoter om Fogelqvist av hans vänner och bekanta. Johan Bergman, en lärare från Läroverket Unge Fogelqvist var mycket intresserad av litteratur och till sin minns sin före detta elev som en ung man med ” en utpräglad faders besvikelse hade han inga planer på att studera teologi. Det personlighet och tydligt framträdande begåvning /.../ och som hade ärvt sinnet för sammanhang”. litterära intresset ledde till att han någon gång mellan 1893-1895 Tillsammans med Albert Engström i valdes in i läroverkets äldsta förening Fosterländska Förbundet Uppsala 1927 (samtidigt med Hjalmar Lundgren). Torsten Fogelqvist avled den 23 januari 1941 i Smedjebacken. För Under sin tid i förbundet verkade Torsten som redaktionssekreterare att bevara hans minne, tillägnades han på 1970-talet en gata i det (1895), ordförande samt redaktör för förbundets tidning SAGA då nybyggda Klockaretorpet. (1896). Han skrev flera dikter och prosor som publicerades i tidningen, såsom ”Min längtans land” och ”Skymningen”. Han Litteratur och publikationer i urval ordnade även diskussionsträffar om aktuella ämnen vilket hjälpte 1941 I totalstatens skugga till att föreningens inflytande både i skolan och i samhället. 1924 Från Söderköping till Rom 1941 Från ungdoms- och vandringsår 1926 På resa och rot 1944 Tredje rikets ansikte: Tyska iakttagelser 1934-36 1930 Minnen, meningar, melodier 1945 Främmande luftstreck Det var många av eleverna på den här tiden som skulle komma 1933 Jag minns den ljuva tiden 1946 Postlodium att bli mer eller mindre kända, antingen lokalt eller för en bredare allmänhet:

Carl Swartz elev 1871-1877, studentex. 1877. Fabrikör, stadsfullmäktig, riksdagsman, finansminister, statsminister (1917) och universitetskansler. Donerade Villa Swartz till staden med kravet att där inrätta ett stadsbibliotek.

Edward Ringborg elev 1872-1879, studentex. 1879. Grosshandlare, lokalpolitiker, lokalhistoriker, författare, kulturpersonlighet, skaparen av Standard Hotel och initiativtagare till biblioteksföreningen och därmed också till stadsbiblioteket. Skrev Till Norrköpingskrönikan (1917-1923).

Elof Hellkvist elev 1875-1883, studentex. 1883. Språkforskare som gav ut Svensk etymologisk ordbok (1922), ortnamnsforskare, översättare av grekisk-klassiska verk och professor i nordiska språk i Lund från 1914.

Axel Ivar Swartling elev 1878-1886, studentex. 1886. Direktör inom textilindustrin, stadsfullmäktig, riksdagsman. Stadsfullmäktiges ordförande i hela 15 år.

Carl Hallendorff elev 1880-1888, studentex. 1888. Ungdomsvän och klasskamrat med Albert Engström, mycket aktiv ledamot av såväl Fosterländska Förbundet som Naturhistoriska föreningen, fick goda betyg och tillhörde de bästa i klassen, studerade vidare i Uppsala främst historia, planerade den blivande Handelshögskolan i Stockholm, från 1909 var han skolans rektor och där blev han också professor i statskunskap och ekonomi. Han var även riksdagsman.

Otto Janse elev 1882-1888, studentex. 1888. Klasskamrat med Hallendorff och Albert E., också han mycket aktiv i både Naturhistoriska föreningen och Fosterländska Förbundet, blev filosofie doktor och arkeolog och chef för Riksantikvarieämbetet, ledde arkeologiska utgrävningar bl.a. i Sigtuna och i Norrköping (borgen Ringstaholm).

Gustaf Malmberg elev 1881-1889, studentex. 1889. Bördig från Valdemarsvik, också han aktiv i skaldekretsarna på läroverket, blev kamrat med Albert Engström särskilt under tiden i Uppsala, skrev sedan mycket om denne (i tex. Albert som skolpojke och student; mest om Albert Engström), ett medelmåttigt betyg i kristendomskunskap till trots utbildade han sig till präst, tjänstgjorde i St. Olai församling till 1922, betitlades sedan hovpredikant och var samtidigt aktiv som författare, deltog med ett stort socialt engagemang i kommunalpolitiken, var nykterhetsivrare och kuluthistoriskt och lokalhistoriskt intresserad, utgav tillsammans med Arthur Nordén 1913 ”Vårt gamla Norrköping”.

Hjalmar Lundgren elev 1890-1897, studentex. 1897. Invald samtidigt med Fogelqvist i Fosterländska Förbundet och bidrog med många lyrikbidrag till SAGA, blev en lokalt känd kulturpersonlighet, författare och hängiven Norrköpingsskildrare och sist men inte minst det nya stadsbibliotekets och konstmuseets första bibliotekarie och tillika chef från 1913. Affisch 4 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK

Skrivning i Aulan 1907 Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping Teckningslektion 1907 Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping Arthur Nordén

Forntidsforskaren Arthur Gustaf Nordén föddes den 22 decem- Mellan 1923-1926 tog han filosofie magisterexamen (1923), filosofie ber 1891 I Norrköping (S:t Olai församling). Modern var den 16 licentiatexamen (1925) samt filosofie doktorsexamen (1926). Avhandlingarna år unga Ida Amanda Nilsson och fadern möbelsnickaren Gustav rörde främst forskning om Östergötland och Norrköping. Bland annat så Fredrik Nordén. Som barn var Arthur en liten, späd och klen poj- utredde han uppkomsten av plats-, gatu- och ortsnamn samt kartlade ke. Han var föga intresserad av sport utan läste istället böcker. Det och upptäckte tusentals hällristningar. Han deltog även i arkeologiska var denna lille pojke som senare skulle komma att bli en av de utgrävningar och försökte utreda historiska händelser i Östergötland, såsom mest mångsidiga personer som någonsin studerat på Läroverket. det omdiskuterade Bråvalla slag och dess lokalisering. Bland annat kom han att arbeta som arkeolog, författare, redaktör och lärare. Länge höll han kontakten med en annan välkänd lokalforskare Edward Ringborg som var författare till Norrköpingskrönikan. De bytte information Tiden på Läroverket (1903-1910) och hjälpte varandra i utredningarna vilket var till stor hjälp då Nordén skrev Precis som många andra ”kändisar” på skolan gick Arthur på ett flertal böcker om sin hembygd genom tiderna. Snart insåg dock Nordén latinlinjen. Han var en skicklig elev och var en av de bästa i sin att forskningen inte räckte till försörjning av familjen, han var tvungen att årskurs med sina lysande betyg (medelbetyget var AB). Då skaffa sig ett arbete. litteratur och språk var av stort intresse, var han särskilt duktig i dessa ämnen. Av kamrater och lärare beskrivs han gärna som ”en Den 20 december 1933 äktade han Gunhild Ingeborg Janzon som han genuin språkbegåvning”. Detta ledde till att han under sitt sista sammanlagt fick tre barn med. Efter att ha blivit nekad arbete på olika år på läroverket arbetade extra åt Norrköpings Tidningar där han tidningar, återvände han till läraryrket. Den här gången på Vasa real, där skrev referat och en mycket uppmärksammad hyllningsartikel till han stannade till 1933 och sedan Norrköpings kommunala mellanskola där August Strindberg på hans 50-årsdag. Det sägs att artikeln var så han undervisade i svenska och tyska. Nordén författade även en lärobok perfekt att den inte behövdes redigeras. i svenska och medverkade allt mer i samhällsdebatten som en skicklig debattör. Under 40-talet återupptog han forskningen på heltid. I skolan verkade Arthur även som ordförande i Nykterhetsfö- reningen Njord och medlem i Fosterländska Förbundet, där han Trots sitt hårda arbete och sina fantastiska upptäckter var Nordéns karriär administrerade boksamlingarna och producerade alster i SAGA. relativt blygsam. Varför, kan man bara spekulera i. Dock är det säkert att han Detta gjorde han under namnet Urthar, vilket var ett resultatet av spelat en stor roll i kartläggningen av Östergötlands historia. Arthur Nordén en ordlek där han bytt plats på vokalerna i sitt namn. Den 30 maj avled 1965. 1910 tog han sin studentexamen och erhöll i samband med detta Börjessonska nationens stipendium på 16 kronor för sina utmärkta betyg. Litteratur och publikationer i urval:

Tiden efter läroverket (1910-1965) 1913 Vårt gamla Norrköping [tillsammans med Gustaf Malmberg] Efter studenten började Nordén sina studier på Uppsala universitet 1918 Norrköpings medeltid - diplomatarium norcopense 1180-1529 där han studerade franska, tyska samt de nordiska språken. Precis 1918 Några bidrag till Bråvallaslagets bygdegeografi som Albert Engström och Torsten Fogelqvist var han medlem i 1921 Spår av hedendom vid Norrköping Östgöta Nation. 1922 Saga och sägen i Bråbygden 1924 Festa duger Efter att ha avlagt sin Filosofie kandidatexamen (1913), arbetade 1926 Östergötlands bronsålder (doktorsavhandling) Nordén som lärare i humanistiska ämnen på olika folkhögskolor 1929 Östergötlands järnålders minnen runt om i landet, bland annat Molkoms- (1912) Lunnevads- (1913- 1936 Norrköpingbygdens hällristningar 1915), Hvilans folkhögskola. Parallellt med detta fortsatte han vikariera på tidningar runt om i landet. 1918 blev han utnämnd till redaktionssekreterare på NT, detta trots att han saknade rätt utbildning. Många tror att detta berodde på att Nordén var god vän med chefredaktören Erik Sundin. Det visade sig dock att Nordén, som väntat, inte höll måttet.

Under 20-talet valde han att istället pröva lyckan inom filmbranschen, inte som skådespelare, utan som manusförfattare och allmän rådgivare. Tillsammans med en av Svenska Filminstitutets regissörer, Mauritz Stiller, spelade han in filmen Eroticon. Det talades ett tag om Hollywood och radarparet fick minst sagt hybris. Dock visade sig filmen bli ett mindre fiasko och Nordén gav snabbt upp filmdrömmarna. I samband med detta började han vidareutveckla sin stora passion för arkeologi och historia. Affisch 5 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK

Dags för tillbyggnad! Till- och påbyggnad När Elementarläroverket (eller Norrköpings Högre Allmänna Läroverk som det sedan kom att heta) stod klart så tyckte många att skolan var onödigt stor, men det visade sig snabbt att det snarare var tvärtom - den var för liten. Antalet elever vid invigningsåret var 334 st. och vid sekelskiftet gick det så mycket som 506 elever på skolan. Elevantalet ökade mycket kraftigt hela tiden, och ingen kunde se något stopp på det. Så redan efter ca 30 år var det dags att bygga till skolan. Eftersom tomten var så stor så skulle det inte bli några större problem.

Vad man gjorde var att fylla ut utrymmet mellan flyglarna på södra sidan och på så sätt förlänga den. Man inrättade två ljusgårdar i mitten på varsin sida på trapphuset. Detta resulterade i ett tiotal nya rum som kunde börja användas höstterminen 1900. Den dåvarande stadsarkitekten var Karl Flodin. Nu när skolan hade blivit nästan dubbelt så stor var det ingen som trodde att det senare skulle komma att behövas fler salar i byggnaden. Men vad de misstog sig!

1905 kom en ny läroverksorganisation/stadga som innebar att det inom naturvetenskap och slöjd tillkom nya ämnen. För dessa fanns inte några ändamålsenliga salar vid den här tiden. Geografi och teckningsundervisning krävde också större utrymmen.

1908 gjorde Bengt J:son Bergqvist, som satt i skolöverstyrelsen, en inspektion av skolan och vissa brister anmärktes. Detta ledde till en motion i stadsfullmäktige och en beredning tillsattes för att göra något åt utrymmesbristen och de befintliga bristerna som upptäcktes vid inspektionen. Stadsarkitekt Karl Flodin gjorde så upp ett förslag om en påbyggnad av skolan som godkändes av stadsfullmäktige. Kostnaden beräknades bli 188 000 kronor. Den stora förändringen bestod i att ytterligare en våning skulle uppföras. Man löste detta med att göra taket brutet och de förutvarande vindsutrymmena inreddes. Väggarna intill ljusgårdarna påmurades med en våningshöjd. På den nya våningen så inreddes lärosalar och laborationssalar för undervisning i biologi och fysik. Museet fick flytta upp från andra våningen och placerades där ”storklassrummet 600” ligger idag. Ett bibliotek inrättades också här. Runt 1970 användes det dock som ett förvaringsutrymme men under 1990-talet återställdes det gamla biblioteket som idag är De Geergymnasiets riktigt kulturella pärla. Här finns bl.a. Diderots franska encyklopedi samt ”Lagarnas Anda” av Montesquieu.

Höstterminen 1912 började de nya lokalerna på den tredje våningen att användas.

Det var många av eleverna på den här tiden som skulle komma att bli mer eller mindre kända, antingen lokalt eller för en bredare allmänhet:

Carl Bergsten elev 1889-1896, studentex. 1896. Arkitektutbildad och en av vårt lands mest kända arkitekter, hade eget arkitektkontor och var chef för möbelavdelningen på NK; blev tf professor i arkitektur vid Konsthögskolan. Flera välkända byggnader i Norrköping är verk av Bergsten tex. Lithografen (idag Sjöfartsverket), Skandinaviska Banken och den byggnad som skulle komma att ersätta den gamla läroverksbyggnaden vid Skolgatan nämligen St.Olofsskolan.

Otto Chambert elev 1905-1910 med fortsatta hantverksstudier inom möbeltillverkning. Han kom att tillsammans med brodern Erik göra pappans firma välkänd såväl inom som utom landet. ”Mästarnas mästare” är titeln på Gunnar Henrikssons bok, utgiven 2003, om bröderna Chambert.

Mycket kända är också brödratrion och -duon Nerman resp. Bergman:

Ture Nerman elev 1895-1903, studentex.1903. Var mest aktiv i Fosterländska Förbundet av bröderna. Han fick bra betyg, men i likhet med Albert Engström blott B på studentuppsatsen. I sin bok ”Allt var ungt” berättar han om sin skoltid och sina lärare och han skulle komma att skriva mycket, främst lyrik och tidningsartiklar, i vilka han tidigt bekämpade nazismen. Det han blivit mest berömd för är just när han var redaktör för den mycket antinazistiska tidningen ”Trots allt !” under andra världskriget. Han var också riksdagsman.

Birger Nerman elev 1898-1906, studentex. 1906 med mycket skiftande betyg från a i modersmålet och Klass 3a, läsåret 1900/01 Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping teckning till C i naturalhistoria. Han inriktade sig på arkeologi och kom att ägna Gotland stort intresse. Han blev professor och 1938 chef för Historiska museet i Stockholm.

Einar Nerman tvillingbror till Birger, elev 1898-1905 med fortsatta studier inom konst i Sverige och Frankrike för utbildning till tecknare och målare. Mest berömd har han blivit som illustratör och porträttör (Greta Garbo-porträtten är mest kända), inte minst som barnporträttör. Hans mest spridda verk är etiketten till ”Solstickan”, som visar sonen Tom.

Gösta och Sten Bergman var söner till den radikalliberale Johan Bergman, lektor på läroverket (1895- 1907) och välkänd nykterhetsivrare.

Gösta Bergman elev 1903-1908. Blev känd språkman och som sådan ledamot av Nämnden för svensk språkvård; han organiserade den svenska skolradion och 1957 blev han professor.

Sten Bergman elev 1905-1908. Blev zoolog och mycket känd forskningsresande; deltog i många expeditioner med biologiskt och antropologiskt syfte. Särskilt omtalade är hans resor till Nya Guinea. För den stora allmänheten är han nog mest ihågkommen som en folkkär radioröst tack vare alla de föredrag han fick hålla där. Välkända är också hans böcker såsom exempelvis ”På hundsläde genom Kamtchatka” (1924) och ”Min far är kannibal” (1959).

Ytterligare några kända elever...

Bengt Nyström elev 1901-1905, studentex.1905. Fick genomgående höga betyg med a i matematik och teckning; han var bl.a. flitig protokollskrivare i Fosterländska Förbundet, fortsatte efter gymnasietiden med skaldekonsten; hans diktning fick en kristen religiös prägel, hans försörjningskälla skulle dock bli matematiklärarens och hans författarskap kom sålunda att även omfatta läroböcker i matematik.

Olof Janse elev 1902-1912, studentex.1912. Gick i de lägre klasserna i samma klass som idrottsbröderna Einar och Georg Åberg; studentkamrat med den sistnämnde och med Bo Ekelund. Han var medlem i Helnykterhetsföreningen Njord, fortsatte med universitetsstudier i Uppsala med inriktning mot arkeologi, inspirerad inte minst av vännerna Nerman. Efter fortsatta studier i Paris kom han att leda arkeologiexpeditioner till Indokina och Filippinerna. Bosatte sig sedan i USA och kom att upprätthålla professurer vid flera universitet. Han blev en internationellt uppmärksammad arkeolog, men det var först i samband med en donation (120 000 dollar) till vår skola häromåret som han kom att bli omskriven i Sverige.

Einar Nerman Bildkälla: Aktuellt, Bertmarks förlag Affisch 6 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK

Samuel Marcus Herman Aspling föddes 1822 och levde till 1910. Herman Aspling blev, som han själv alltid skrev, ordinarie rektor vid läroverket 1856 och hade kvar den posten till 1880. Han undervisade dock ända fram till 1888, då han drog sig tillbaka med över 41 års arbete inom läroverket. Under sin rektorstid fick han omvandla läroverket till ett fullständigt sådant (högre läroverk) från 1858 och tio år senare leda flytten från Skolgatan till den nyuppförda läroverksbyggnaden (”stadens praktfullaste byggnad”) uppe på Höjden.

Aspling var en mångsysslare med mycket stor skrivlust. Han gav ut ett otal skrifter i språkliga, religiösa och filosofiska ämnen. Han hängav sig också åt nykterhetsfrågor och startade en nykterhetsförening. Han visade även prov på en lyrisk talang varav några verser återges härintill. Skolhistoriken hade också en stor plats i hans skrivande och han såg den som en viktig del i skolans verksamhet.

Han var en framstående talare och humanitet, fridsamhet och plikttrohet präglade hans rektorsutövande. Det sades om honom att ”ingen nu levande torde på läroverkets inre liv haft ett så genomgripande inflytande”.

Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping

Edvard Wilhelm Engholm levde från 1844 till 1898. Han var fil.doktor, lektor i grekiska och latin, och efterträdde Herman Aspling 1880. Engholm var politiskt aktiv och som sådan bl.a. v. ordf. i stadsfullmäktige. En tärande bröstsjukdom förkortade dock hans dagar och han avled den 10 febr. 1898. I ett av lektor Nyberg skrivet eftermäle (kollegieprot. 12 febr. 1898 § 2) sägs bl.a: ”klart 1892 Bildkälla: Norrköpings Tidningar 22/1 1944 förstånd, grundliga kunskaper, omutlig rättrådighet förenad med den ädlaste humanitet,...vis och mild uppfostrare..., den vänsällaste medbroder.” Vidare beskrivs han som sträng mot sig själv, men hade överseende med andra. Och åter på annat håll ”han och hans läroverk voro en enhet. Han var dess prydnad och läroverket var hans heder.”

Anton W. Hacklin levde mellan 1861 och 1923. Han övertog posten som rektor efter Engholm, och skolan kom under hans tid att utbyggas (1900) och påbyggas (1912). Hacklin var filosofie doktor och teol. kand., lektor i teologi och filosofisk propedeutik, i vilka ämnen han undervisade och därjämte i modersmålet. Under den senare tiden av sin rektorsperiod blev han sjuk och han måste ta tjänstledigt i längre perioder. På grund av sjukdomen ifrånsade han sig rektoratet 1916 och avsåg att tjänstgöra som lektor därefter, men sjukdomen medförde även i fortsättningen långa tjänstledigheter. Han kvarstod i tjänst som lektor till sin död 1923. I eftermälet nämns såväl ”nit och intresse” för uppgiften som ”kärlek till vårt läroverks ungdom”.

Axel Wilhelm Ahlberg levde mellan 1874 och 1951. Han tog över efter Hacklin 1916. Han var fil. doktor och lektor i latin och grekiska. Det var, sägs det, en mödosam tid vid Norrköpings läroverk, då han övertog rektorsrollen. I eftermälet betonas vikten av Ahlbergs insatser för skolan och att hans arbete ”satt djupa spår” i dess historia. Han slutade som rektor 1900 Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping på Norrköpings läroverk 1926 för att övergå till en lektorstjänst vid högre latinläroverket på Norrmalm i Stockholm. Han återkom dock till skolan i Nedan ser vi skolans första kvinnliga lärare, teckningsläraren Gertrud Ålander. Hon blev anställd några egenskap av censor. 1941 blev han professor. år före sekelskiftet som assistent till teckningsläraren. Hon kallades av elever såväl som av personal för ”Tanta”.

1921 Bildkälla: Okänd Affisch 7 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK

1937 Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping 1957 Bildkälla: Läroverket

Gunnar Sörbom (sittande nr 6 fr. v.) föddes 1899 och började på läroverket som lektor 1940. Han var då redan latindocent men arbetade som lektor i 10 år på läroverket där han undervisade i latin och grekiska, vilket han även fortsatte med fast i mindre skala då han tillträdde rektoratet 1950. Han var alltså den tredje i raden av latindocenter på rektorsstolen. Efter sin rektorstid, som sträckte sig fram till 1962, fortsatte han att undervisa i de klassiska språken fram till sin pensionering 1965. Einar Berthold Theodor Engström f. 1884 och Ahlbergs Sörbom arbetade och talade varmt för kunskaper om så kallade ”döda språk” skulle efterträdare 1926. Han skulle komma att inneha posten fram till sin bevaras. Han visade stort intresse även för vetenskapen om antiken. Han gav tillsammans pensionering 1950 dvs. i mer än ett kvarts sekel. Han innehade lektorstjänst med Axel Ahlberg och N.Lundqvist ut ett latinskt lexikon. i de klassiska språken i likhet med sin företrädare. Sörbom skapade sig ett namn långt fram i tiden bl.a. genom sin medborgerliga och Han var känd för att vara skicklig och kunna utföra svåra uppgifter med lätthet. militära insats under beredskapstiden. Det sägs att han tog stort ansvar och vårdade Han syntes ha en naturlig fallenhet för sin uppgift. Engström var också en rektorsämbetet med stor omsorg och satte alltid arbetet i första hand. Med tacksamhet mycket skicklig talare och han var väldigt uppskattad bland elever såväl som kan vi notera att han på skolan kvarlämnat ett antal ”gröna fasor”, vilka rönt ett stort lärare. intresse från vår sida.

Kjell-Gunnar Lundholm f.1927 efterträdde Gunnar Sörbom. Han är den senaste i raden av filosofie doktorer, lektor i historia och han kom att bli den som suttit längst på rektorsstolen från 1962 till 1989. Han har fått leda avvecklingen av det gamla statliga läroverket via den stora gymnasiereformen 1968 över till vår nuvarande kommunala Fler elever, ny- och ombyggnad gymnasieskola.

Anexbyggnaden 1956 Under de senare åren har Sven-Anders Krunegård 1989-1999, och Per-Anders Efter ombyggnaden 1912 så stabiliserades elevantalet mellan 600 och 650. Det var Jarlborg 2000-2005 varit De Geergymnasiets rektorer. först efter andra världskriget när invånarna i Norrköping fick högre inkomst och allt fler ville sätta sina barn i högre skolor som elevantalet igen ökade på läroverket. Det bevisar skillnaden mellan elevantalet år 1950-55 (från 799 elever till 1084 elever). Man fick hyra lokaler utanför det egna skolhuset. Ca 400 elever fick undervisas i den s.k. Eschelssonska fastigheten vid Gamla Torget. Men när riksdagen 1953 beslöt att upprätta ett läroverk för vuxna i Norrköping så fanns det inte många andra fastigheter än den att välja på, så läroverket förlorade på så sätt sina lokaler där.

Av denna anledning så skulle skolan behöva en tillbyggnad. Redan vid ombyggnaden 1912 hade en annexbyggnad diskuterats, men det var först 1955 som beslutet att bygga det togs i stadsfullmäktige. Arkitekterna var E. F. Dahl och A. Strömdahl och byggnadskostnaderna uppskattades till 1 050 000 kronor. Annexbyggnaden stod klar 1956 och den högtidliga invigningen hölls den 26 januari 1957 (det finns mycket detaljrika handlingar om invigningen på Landsarkivet i Vadstena).

I annexbyggnaden fanns 8 lärosalar, en ny vaktmästarbostad, 2 slöjdsalar, materialrum, filmsal, lärar- och elevrum samt skolläkarmottagning. I källaren fanns även två skyddsrumsanläggningar.

Renoveringen 1970 Under 60-talet så förändrades hela skolväsendet i grunden. Nya reformer och stadgar ställde nya krav och detta ledde till en hel del förändringar för skolhus runt om i Sverige. Läroverket behövde medel till materialupprustning vid t.ex. de naturvetenskapliga avdelningen. Läroverket avskaffades 1968 Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping och gymnasieskolan skulle bli tillgänglig för de flesta. göras om till storklassrum Högre Allmänna Läroverket (sal 600 som tidigare nämnts). fasadrenovering och benämndes nu De Geerskolan I aulans östra ände byggdes en ommålningsarbeten inomhus. 1995- (idag De Geergymnasiet). scen som kom att användas vid 96 gjordes en total ombyggnation av föreläsningar och esteternas annexbyggnaden och den har sedan En renovering av De Geerskolan med väggar och tak. Man nya toaletter samt utförde en hel årliga musikal. dess kallats för Språkens Hus. 1999/2000 påbörjades 1970 och avslutades monterade nya fönster, dörrar del andra reparationsarbeten. var elevantalet på De Geergymnasiet vid årsskiftet 1971/72. Bl.a. så och dörrkarmar på vissa Där museet hade stått skulle Under senare år har 1174 och flickorna (som inte tilläts på installerade man hissar, lade ställen, lade undertak, drog nya läktaren och dess pelare renoveringsarbeten utförts skolan förrän 1930) utgjorde då drygt nya golv, försåg ljusgårdarna avloppsledningar och inredde tas bort och rummet kunde av huvudbyggnaden, t.ex. 60 % av hela elevantalet. Affisch 8 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK

1914

1923

Med gymnastiken utvecklades idrotten. Höstterminen 1900 Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping Under 1890-talet hade den s.k. kamratrörelsen börjat växa fram i landet, vilket i huvudsak sked- de inom skolans värld. Några läroverkselever hade fått höra talas om denna och beslutade sig för att bilda en förening, vilken snart skulle bli den 17:e Kamratföreningen i landet. Upphovsmännen, dvs. de blott 14- och 15-åriga ungdomarna John Uggla och Gunnar Nisbeth, skapade sålunda det som skulle komma att utvecklas till IFK Norrköping. 1934 Flera klasskamrater engagerades och utgjorde den första medlemskadern, Sven Trägårdh, Claes Indebetou, Eskil Bergström och Albrecht Lindström, varav den sistnämnda blev fören- ingens första ordförande. Från andra klasser kom Percival Löwenadler, Karl Oskar Kugelberg och Wilhelm Eneström. Den 29 maj 1897 står som datum för föreningens bildande.

Flera av de här eleverna kom efter studentexamen att välja den militära banan - så var fallet med Uggla, Löwenadler och Trägårdh. Nisbeth utbildade sig till lantmätare och Lindström gick till sjöss, sedan han avbrutit sina studier. 1938

John Robert Uggla ( f.1883) elev 1893-1903, avlade studentex 1903 med bl.a. A i gymnastik och vapenövningar.

Johannes Albrecht Lindström (f.1881) elev 1891-1901. Han var duktig i flera idrottsgrenar.

Gunnar Karl Hj. Nisbeth (f.1882) elev 1893-1904, avlade studentexamen 1904 med AB i gymnastik och vapenövningar.

De flesta av dessa nämnda var under flera år klasskamrater (och, skulle man kunna säga, bildade vad vi idag på Fotbollsgymnasiet kallar ”fotbollsklass”). Getängen var Lars Appelqvist f. 1927 inskrevs 1938 och avlade studentexamen 1946. Han åren runt förra sekelskiftet platsen för friidrott, gymnnastik såväl som fotboll. Det var fortsatte därefter med handelsutbildning, först handelsgymnasiet 1939 och därefter på Handelshögskolan i Stockholm. Han återkom stadens första fotbollsplan och föregångare till Idrottsparken fram till 1903 då den till Norrköping och blev verksam som kamrer. Appelqvist är senare anlades. Getängens närhet till läroverket innebar en naturlig plats för eleverna dock för allmänheten främst känd inom fotbollsvärlden. Han att utöva sina idrottsliga aktiviteter. Gymnastikhuset på Nygatan ersattes först 1925 var med i två av läroverkets segrande lag i Kronprinsens med ett större, Linghallen, anlagt just till Getängen. pokal (den riksomfattande läroverksturneringen i fotboll) 1943 och 1945. Läroverket hade under åren varit 1943 mycket framgångsrika i den här fotbollsturneringen med segrar 1914 (startåret), 1923, 1934, 1938 och 1939. Och man skulle också vinna den 1947 (se Rekordmagasinets lagbild till vänster) förutom då 1943 och 1945. Lars Appelqvist fick spela några matcher för IFK i allsvenskan, där även klasskamraterna Ingemar Knutsson och Karl-Edvin Stéen skulle komma att figurera. Men det var främst som styrelseledamot han skulle ägna IFK sina tjänster såväl som Svenska Fotbollsförbundet. I det senare är han 1945 idag hedersledamot. Men han är även omtalad som Ove Kindvalls morbror.

Lars Erik och Sven Åke Wickberg f. 1920 resp. 1922, elever 1930-1940 resp. 1933-1940 var två bollsparkande bröder som skulle komma att spela ett flertal matcher i IFK:s A-lag åren kring 1940. De blev kända som ”Stor-Wicke” resp. ”Lill-Wicke”. Tillsammans gjorde de 73 allsvenska matcher. De fick 1947 under den första tiden spela tillsammans med en annan läroverkselev, nämligen...

Carl Evert Westerlund (1915-2002) elev åren 1928-1935, studentex.1935. Westerlund utbildade sig till lärare och återkom till läroverket 1948. Under perioden 1934-1940 spelade han fotboll på backposition i IFK Norrköping och åren 1935-1937 var det allsvenskan som gällde. Affisch 9 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK Björn Borg

Vissa namn under den svenska idrottshistorien har långvarig lyskraft. År Gren Tid Ort 200 m 1936 2:21.20 Stockholm En av dem är Björn Borg och han gick på skolan under åren 1934-1938. frisim 400 m 1936 5:10.30 Stockholm 1938 avbröt han sina studier för att fortsätta med en handelsekonomisk frisim 200 m utbildning, året innan blev han tilldelad idrottsföreningens idrottssköld. 1937 2:18.50 Stockholm frisim Under året 1938 blev han dubbel Europamästare på distanserna 400 400 m 1937 5:00.30 Stockholm frisim och 1500 fritt. Han slog fyra Europarekord och behärskade alla simsätt 1500 m 1937 20:45.00 Stockholm så pass bra att han ansågs vara världens bästa allroundsimmare. frisim 100 m 1938 58.60 Stockholm Björn Borg blev även tilldelad Svenska Dagbladets bragdmedalj 1939 frisim 200 m med motiveringen ”För de två EM-titlarna i London”. 1938 2:15.50 Stockholm frisim 400 m 1938 4:48.00 Stockholm frisim Björn Borg deltog i OS redan1936 men endast ett världskrig kunde hindra 1500 m 1938 19:42.20 Stockholm honom från att vinna 1940. Under det andra världskriget kämpade han frisim 100 m 1938 1:10.10 Stockholm som frivillig vid den finska fronten. Vid sin hemkomst från krigsfronten ryggsim 1500 m 1939 21:02.00 Stockholm i Finland möttes han av en stor folksamling vid Norrköpings tågstation. frisim 100 m Under 40-talet fick Björn Borg NT:s guldmedalj. Han tog inte mindre än 1939 1:10.20 Stockholm ryggsim 100 m 23 SM-guld under sin simmarkarriär. 1940 1:01.00 Linköping frisim 200 m 1940 2:16.50 Linköping Efter simmarkarriären blev Björn Borg brandman, men bara efter några frisim 400 m 1940 5:02.80 Linköping år kom han på en uppfinning som gjorde att brandslangar inte frös till frisim 1500 m 1940 20:35.80 Linköping is på vintern. Han fick patent på idén och flyttade till Schweiz för att frisim 5000 m bli affärsman. I Schweiz hjälpte han även andra svenska artister och 1940 74:22.60 Linköping frisim idrottare med att flytta utomlands. Ett exempel är sångerskan Frida i 100 m 1940 1:12.20 Linköping ryggsim ABBA som han hjälpte att flytta till England. 200 m 1941 2:18.30 Lidköping Björn Borg lever fortfarande kvar i Schweiz 85 år gammal. frisim 400 m 1941 4:57.60 Lidköping frisim 1500 m 1941 21:04.40 Lidköping frisim 100 m 1941 1:14.50 Lidköping ryggsim 400 m 1944 5:06.20 Malmö frisim

Gunnar Hellström var en väldigt duktig simmare samtidigt som Björn Borg hade sin storhets tid. Men Gunnar Hellström blev bara svensk mästare en gång. Vilket var väldigt bra då han oftast hade Björn Borg som konkurrent. Det var under SM i Linköping 1943 som han tog sitt enda mästerskapsguld, i grenen 400 m frisim med tiden 5:12.10.

Sven Ferm elev på skolan under åren 1926-1936. Föreningsaktiv och ordförande i Niord. Kom senare att betyda mycket för simsporten i Norrköping där han arbetade som framgångsrik tränare i Norrköpings Kappsimnings Klubb. Efter sina studier vid skolan fortsatte han läsa textilteknisk utbildning och blev företagare inom textilbranschen. Han var redaktör på tidningen tuppen och tjänstgjorde som extralärare vid Lennings tekniska institut.

Olle Ferm, son till Sven Ferm, elev på skolan under åren 1960–1966. Han var en väldigt framgångsrik simmare. Han År Gren Tid Ort 400 m deltog i OS i Tokyo år 1964 och i Mexico City år 1968. Där simmade han 200 m medley i försökssimningarna. Han 1964 5:12.00 Örebro medley tog sammanlagt 5 SM-guld under åren 1964-1967. Efter Olle Ferms tid som elitsimmare blev han simtränare och 200 m 1965 2:20.40 Valbo Svenska Dagbladet 12/8 1938 under 80-talet även förbundskapten för Svenska Juniorlandslaget. Han är idag historiker med forskningsinriktning ryggsim 400 m på medeltiden. 1965 5:07.00 Valbo medley 200 m 1966 2:19.60 Stockholm Tina Gustafsson var elev 1980-1981 och utbildade sig sedermera till polis. Hon deltog i det svenska damlaget i ryggsim 200 m simning 4x100 m frisim vid OS i Moskva 1980 som kom på andra plats dvs. på silverplats. Hon deltog även i 4x100 1967 2:18.50 Västerås m medley-laget som kom på fjärde plats. ryggsim Majken Åberg

Majken Åberg, f. 1918, var elev åren 1935-1939, studentex 1939 och utbildade sig till gymnastikdirektör. Hon var dotter till Arvid Åberg (svensk mästare och rekordhållare i slägga) och med honom som läromästare utvecklade hon sig till vårt lands suverän i slungboll med en SM-svit på hela 16 år från 1937 till 1952. Hon höll såväl svenskt rekord som inofficiellt världsrekord med 53,32 m. I diskus kvalificerade hon sig för deltagande i OS, London 1948.

Ring LIII4 höstterminen 1937 med Majken Åberg (sittande nr 2 fr. h.). På klasskortet finns också den blivande författaren och chefredaktören (NT) Gunnar Henriksson (stående i mittenraden nr 3 fr. v.). Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping Svenska Dagbladet 26/9 1938 Affisch 10 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK Gustaf ”Topsy” Lindblom

Georg Åberg, f. 1893, elev åren 1904-1912 med studentex. 1912. Också han var mycket aktiv inom Idrottsföreningen vars ordf. han var 1911. Han fick också idrottsföreningens idrottssköld. Han växte upp i en idrottsintresserad brödraskara, i vilken Arvid Åberg (pappa till Majken Åberg) nog skulle bli den mer kände. Georg hade dock stora framgångar vid OS, Stockholm 1912 där han tog silver i tresteg (14.51 m) och brons i längdhopp (7,18 m - svenskt rekord). Åberg fortsatte med studierna i Göteborg med handelsutbildning varvid han representerade Örgryte i idrottssammanhang. Rederinäringen kom sedan att bli hans hemvist.

Bengt R. Norelius, f.1886, inskrevs 1896, gjorde ett studieuppehåll och flyttade till Stockholm efter läsåret 06/07. Han var son till läraren på skolan Axel Teodor Norelius. Han var under sin studietid aktiv i Gymnastikföreningen vars ordförande han var och ledamot även av Skytteföreningen och Sångarförbundet. Norelius skulle komma att ta guld i gymnastik (truppgymnastik) vid OS, Stockholm 1912.

Curt Hartzell, f.1891, elev åren 1901-1908 och aktiv i Gymnastikföreningen. Han tog liksom Norelius guld i gymnastik (truppgymnastik) vid OS, Stockholm 1912. Efter den 1908 avlagda realexamen avsåg Hartzell att ägna sig åt affärslivet.

Erik G. Kugelberg, f. 1891, var elev åren 1901-1911 och avlade studentex. 1911. Han var också mycket aktiv i såväl Gymnastikföreningen, där han var ordförande efter Norelius, som i Skytteföreningen, där han var sekreterare och materialförvaltare. Han var också med i den år 1907 bildade Idrottsföreningen. Kugelberg blev ett känt namn som mångkampare. Han vann SM i tiokamp 1911 och deltog i såväl femkamp (utslagen) som tiokamp (sjunde plats) vid OS i Stockholm 1912. Han ägnade sig sedan åt officersbanan.

Bo Ekelund, f. 1894, elev 1906-1912. Han avlade studentex. 1912 med toppbetyg i många ämnen, a på svenskuppsatsen, a i teckning, a i gymnastik och vapenövningar och a i engelska. Han gick i samma klass som Gösta Bergman i de lägre klasserna och med Georg Åberg i de högre. Ekelund var mycket aktiv i elevföreningarna. Förutom i Idrottsföreningen och Gymnastikföreningen var han också med i Naturhistoriska föreningen, Skytteföreningen och Sångarförbundet. Han innehade ordförandeposten i Naturhistoriska föreningen, v. ordf. posten i Idrottsföreningen och var såväl sekreterare som skattmästare och materialförvaltare i Gustaf Lindblom, f. 1891, var elev åren 1901-1910, studentexamen 1910. nämnda föreningar. Som ung var Gustaf en mycket aktiv idrottsman. Han spelade bandy, Ekelund var höjhoppare av klass med en 3:e plats i OS 1920 som bäst. Han innehade svenska rekordet i grenen fotboll, tennis och höll även på med mångkamp eftersom han var en duktig 1919-1925. Främst är han dock känd som ledare i ett antal funktioner bl.a. ordf. i Svenska Idrottsförbundet, v.ordf. i Riksidrottsförbundet och ledamot av såväl Sveriges Olympiska kommitté som Internationella Olympiska friidrottare i bland annat grenarna höjdhopp, häcklöpning och tresteg. kommittén. Han innehade också ett flertal politiska uppdrag på det kommunala planet. Civilt arbetade han som direktör Han fick sitt smeknamn ”Topsy” efter att ha hjälpt till med infångandet inom byggbranschen (Armerad Betong). av en elefant vid namn Topsy, som rymt från en cirkus utanför stan. Man fångande den strax nedanför Ramunderberget vid Söderköping.

Topsy tog sin examen vid läroverket med ganska hyfsade betyg både i den skriftliga och den muntliga prövningen. Han fick bland annat litet OS Stockholm 1912 a i matematik, men bara B i gymnastik och vapenövning. Hans sämsta ämne var tyska där han fick betyget C. Tresteg Längd 1 Gustaf Lindblom SWE 14,76 1 Albert Gutterson USA 7,60 Han var aktiv inom skolans idrottsförening och var i den både 2 Georg Åberg SWE 14,51 2 Calvin Bricker CAN 7,21 skattmästare och materialförvaltare under sina år på skolan. Han 3 Erik Almlöf SWE 14,17 3 Georg Åberg SWE 7,18 fick även skolans finaste idrottsutmärkelse ”Idrottsföreningens 4 Erling Vinne NOR 14,14 4 Harry Worthington USA 7,03 idrottssköld”. 5 Platt Adams USA 14,09 5 Eugene Mercer USA 6,97 6 Edvard Larsen NOR 14,06 6 Frederick Allen USA 6,94 Topsys största idrottsprestation är guldmedaljen i tresteg i OS, Stockholm 1912. Hans hopp mätte 14,76 m. Samma år vann han SM i tresteg då han tävlade för IFK Norrköping och slog det dåvarande svenska rekordet, samt förbättrade det ytterligare två gånger under året.

När han tagit studenten tänkte han sig att börja studera på Tekniska högskolan i Stockholm, men han blev i stället intresserad av journalistyrket och framför allt av sportjournalism. Han var med och startade Idrottsbladet 1915 där han i 20 års tid skrev under signaturen ”Top” samtidigt som han var redaktionschef. Han var även medarbetare i tidningen Nordiskt Idrottslif 1913-1915.

Han var tungviktsboxare Olle Tandbergs manager och styrelseledamot i svenska boxarförbundet där han emellanåt satt som sekreterare.

Topsys största framgång utöver OS-guldet var jazzklubben Nationalen eller som den kallades i folkmun ”Nalen”. Han köpte lokalen på Regeringsgatan 74 för en krona någon gång under åren 1933-1934. Redan från början var det en plats för konstnärer och jazzmusiker, men Klass L5 höstterminen 1900. Den blivande OS-guldmedaljören under Topsys ledning förvandlades ”Nalen” under 40- och 50-talet Bengt Norelius står längst bak som nr 3 fr. v. I samma klass gick Erik till jazzens hjärtpunkt med artister som Putte Wickman och Monica Swartz. Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping Zetterlund. Han var en duktig talare och myntade många uttryck såsom; ”folkligt, festligt, fullspikat”, ”Gata Regerings 74”, ”stället där allting händer och mycket fötter”. Med dessa uttryck lanserade han Nalen som danspalatset med stort D. Topsy fick mycket publicitet och hade många goda år. Läroverkets idrottsföreningar

Gymnastikföreningen 1897-1920/IFK Norrköping 1897-/Idrottsföreningen som underavdelning av IFK 1907-1920. John Uggla var ordförande 1902 i Gymnastikföreningen och vice ordförande i IFK 1898-. Gustaf Lindblom var skattmästare 1907 och skattmästare och materialförvaltare 1908 i Idrottsföreningen. Bo Ekelund var skattmästare 1909, sekreterare 1910 och vice ordförande 1911, Georg Åberg var skattmästare 1910 och ordförande 1911.

1920 sammanslogs Gymnastikföreningen och Idrottsföreningen.

Gymnastik- och Idrottsföreningen 1920-1962 Skytteföreningen 1899-1963

Läroverkets Idrottsklubb 1962-1967 Lawntennisklubben 1931-1944 Latinaren Arthur Nordéns och realaren Topsy Linbloms schema i sista ring Skolans Idrottsförening 1968- N.H.A.L. fältrittklubb 1933-1940 läsåret 1909/10 Affisch 11 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK Sven Jonsson/Jerring

Sven Jonsson föddes den 8 december 1895 i Malung, Dalarna. Sven eller som han med tiden kallades ”Farbror Sven” hade sina rötter i Östergötland. Pappa Alfred var distriktsveterinär och kom från Vikbolandet. Mamma Anna kom från Norrköping. Under Svens första levnadsår flyttade familjen runt i Sverige. Bland annat till Blekinge och Boxholm i Östergötland. När Sven var 11 år slog de sig ner i Vadstena. Sven sägs ha varit ett tyst och tillbakadraget barn som föredrog läsning framför lek.

Sven började första ring på latinlinjen på det Högre Allmänna Läroverket i Norrköping, nuvarande De Geergymnasiet. Efter fyra års studier tog han studentexamen 1915 med goda betyg i latin, grekiska, geografi och modersmål men med bara B i svenska. Han ansågs vara lite vek och hade befriats från gymnastiken. Hans intressen låg i världspolitiken, filosofi, film och teater. Han hade väldigt, för den tiden, radikala tankar och hamnade ofta i dispyt med andra elever. I sitt inackorderingsrum spenderade han mycket tid med läsning och teckning. Han var en skicklig karikatyrtecknare. På läroverket var han aktiv i elevföreningen Njord som var skolans helnykterhetsförening.

Efter avslutade studier tog Sven jobb som tjänsteman på UD i Ryssland 1917 då den Ryska revolutionen pågick. Hans intresse för journalistik väcktes och han började sända rapporter om läget hem till Sverige. När han kom hem började han studera språk vid Uppsala universitet och arbetade samtidigt på Åhléns och mellan 1922-1924 på Åkerlunds bokförlag AB.

Svensk radiotjänst grundades 1923 och Sven blev anställd där 1925. Han blev svensk radios första och största programledare och hallåman. Han utvecklade radioyrket och blev förebild för andra kända radiopratare såsom Lennart Hyland och Bertil Perrolf. Bildkälla: Aktuellt, Bertmarks förlag Hans konkreta och varierade språk gjorde honom mycket populär.

Han förmedlande via radion till det svenska folket alla viktiga arrangemang såsom riksdagsöppnandet, kungliga festligheter och stora idrottshändelser. Några av hans mest berömda reportage är från Valamo kloster 1933, OS i Berlin 1936 och Köpenhamns befrielse från tyskarna 1945.

Det var i Barnens brevlåda som Sven blev ”Farbror Sven” med hela svenska folket. Barnens brevlåda startade 1925 och sändes varje vecka under 24 år. Det blev sammanlagt 1975 program. Programmets uppläggning var alltid detsamma; först läste ”Farbror Sven” upp brev från friska och sjuka barn, därefter fick andra barn uppträda med sång och musik. Sven började alltid programmet med frasen ”Goddag flickor och pojkar” en fras som nog lever kvar i mångas minnen. Sven hade även ett alter ego i programmet vid namn Efraim Alexander som var assistent till Sven. Efraim var den som fick skulden om Sven glömt något brev eller liknande. Programmet hade många miljoner lyssnare, ingen ville missa Barnens brevlåda.

Sven var en mycket duktig sportskommentator och som med sin sakkunnighet och skickliga intervjuteknik blev mycket populär. Det han är mest känd för är hans refererande från vasaloppen på plats och hans referat av fotbollsmatchen Sverige-Japan, 2-3 vid OS 1936, har blivit klassiskt:

”Japaner, japaner. Försvarande japaner. Från sej vilt slående japaner och lika vilt angripande svenskar. Japaner som hoppar, japaner som kastar sej, japaner som fläker sej, japaner som gör allt för att bärga segern åt Nippon. Och svenskar som kämpat redligen men som nu är slagna.”

Sven var medarbetare i Östgötabladet och det var för denna tidning han bevakade bärgningen av kanalbåten Per Brahe och sedermera skrev en bok om detta under pseudonymen Jerker Ring. Han har även gett ut en diktsamlig ”Den stora Tiden” 1922, samt ett antal minnesböcker bland annat ”Radiomannen; Farbror Sven berättar sina minnen” utgiven 1970.

Jerringpriset instiftades av radiosporten 1979 till minne av Sven Jerring. Vinnaren av priset presenteras på idrottsgalan varje år. Tio personer eller lag blir nominerade och sen röstas en vinnare fram. Priset kallas också för folkets pris då alla radiolyssnare röstar fram den de finner har gjort den största idrottsprestationen under året. Först ut som vinnare var Ingmar Stenmark i Alpin skidsport och den senaste var Stefan Holm i höjdhopp. Den som har erhållit priset flest gånger är Magdalena Forsberg i skidskytte.

Man har även rest en staty av Sven Jerring framför Radiohuset i Stockholm föreställande Sven Jerring intervjuandes Gunder Hägg.

Vid ett besök på sin gamla skola i april 1940 för att göra ett reportage i radio betygsatte Jerring skolan som ”Sveriges bästa idrottsskola”. Namn som Björn Borg och Gunnar Hellström i simning och Majken Åberg i friidrott var välkända för dåtidens idrotts-Sverige. Bland Jerrings klasskamrater på Läroverket märks...

Emanuel (Manne) Ulander, f. 1896, elev åren 1906-1915, studentex. 1915. Var aktiv i Skytteföreningen , Nykterhetsföreningen ”Njord” och i Sångarförbundet. Jerring avled 1979 i Stockholm. Han blev jurist och var kyrkligt och politiskt aktiv i Norrköping. Skrev böcker bl. a. om hantverk och hantverkare.

Leander Tell, f. 1895, elev åren 1912-1915, studentex. 1915 Deltog i sångarförbundet och var både dess ordförande och sekreterare under det sista läsåret, medarbetade i lokalpressen, blev känd som grottforskare och har skrivit ett antal böcker och medverkade i lokalpressen.

Per Gustaf Peterson (PGP), f. 1896, elev åren 1906-1915, studentex. 1915. Efter studier i Uppsala slog han sig in på tidningsbanan och blev bl.a. redaktör för Aftonbladet 1933-1956. Särskilt blev han känd som teaterrecensent under signaturen PGP. Affisch 12 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK

Bildkälla: Aktuellt, Bertmarks förlag

Nobelprisutdelning 1970 med Hannes Alfvén längst till höger Bildkälla: Aktuellt, Bertmarks förlag

Hannes Olof, Gösta Alfvén, f. i Täby 1908. Han bodde i Norrköping på Hospitalsgatan 28, i ett rosa hus invid Svea saluhall. Tyvärr är huset rivet. Hans föräldrar var Johannes Alfvén och Anna-Clara Romanus, båda skickliga läkare. Hannes Alfvén Han hade även en syster, Mari Alfvén-Eriksson, som blev historisk genom att tillhöra den första kullen kvinnliga elever som började på Läroverket 1930. Hannes gifte sig 1935 med Kerstin Maria Eriksson och fick fem barn. Dottern Inger Alfvén, Han kritiserade även bygget av det planerade kärnkraftsverket i Marviken vid Bråviken som är författare, är mest känd. Hannes har även en berömd farbror, Hugo Alfvén som i Östergötland. Han sa att de var ”Ett typiskt nationellt monument – stort, dyrt och var tonsättare. totalt onyttigt”. Hans kritik skapade en opinion så stark att Marviken aldrig blev startat som kärnkraftverk. Hannes gick på Läroverket mellan åren 1917 och 1926. Sistnämnda år tog han sin studentexamen med mycket goda betyg. Han fick stort A i både historia, fysik och 1970 blev Hannes absoluta toppår i forskarkarriären. Då utsågs han av vetenskapsakademin geografi i det muntliga förhöret samt stort A i fysik på den skriftliga delen. Han fick dock att dela nobelpriset i fysik med Louis Eugéne Félix Néel från Frankrike. Prissumman bara litet a i matematik och kemi. Han fick dock C i gymnastik och vapenträning. Han var 200 000 kr. Hannes fick sin utmärkelse för sina upptäckter av en särskild form började på latinlinjen, men insåg snart att reallinjen passade honom bättre, så han bytte. av vågrörelser i elektriskt laddade vätskor. De döptes sedemera till Alfvén –vågor. Klasskamraterna sade att han var geni i både naturvetenskap och språk och sällan Detta ledde till nya upptäckter och senare till nya teorier om solsystemets uppkomst. behövde anstränga sig i skolan. De beskrev honom som ljus och långhårig med ett Motiveringen till utmärkelsen var ”För grundläggande insatser och upptäckter inom barnsligt uttryck, men ett geni i både matematik och fysik. magnethydrodynamiken med fruktbärande tillämpningar inom olika områden inom Han och hans gode vän Bengt Ringström blev utsedda till amanuenser på Observatoriet plasmafysiken”. som ligger på Läroverkets tak. Detta var en stor ära. Han mottog priset enligt sedvanlig ceremoni och höll ett tal på Nobelbanketten: Hannes var väldigt aktiv i skolföreningslivet. Han var under sin skoltid aktiv i fyra ”Ers Majestät, Era Kungliga Högheter, Mina Damer och Herrar, föreningar: Fosterländska förbundet där han diskuterade utlandspolitik, Naturhistoriska I raden av tacktalare skall jag utnyttja den färdighet, som i hela vår grupp endast föreningen där han var utsedd till 2;e konservator samt i Schackklubben. Han var en Ulf von Euler och jag besitter; Den att kunna tala svenska. Jag vill på svenska mycket skicklig schackspelare som spelade med sina vänner under tråkiga lektioner. De uttala ett varmt tack till många vänner, som finns här, och många vänner, som inte skickade lappar med schackdrag till varandra. Den sista föreningen, Radioklubben, finns här. Det är särskilt två grupper, som jag vänder mig till. Det är mina vänner, startades av Hannes och hans vänner 1924. kolleger och medarbetare vid Tekniska Högskolan, som har utfört det mesta av det arbete, som i dag har prisbelönats, under de trettio år minus tre dagar, som jag Hannes började studera vid Uppsala universitet, samma år som han tagit sin har haft förmånen att få arbeta på Tekniska Högskolan. Det är också mina vänner studentexamen, 1926. Han läste då matematik och experimentell fysik. Han doktorerade och kolleger inom Kungliga Vetenskapsakademien, som har fattat detta för mig inom ämnet elektromagnetisk strålning. Sedan började han på Kungliga Tekniska och mina medarbetare högst behagliga beslut. Tack skall Ni ha allihopa.” Högskolan (förkortat KTH) i Stockholm. Där blev han professor i elektromagnetisk teori From Les Prix Nobel 1970 1940, elektronik 1945 och plasmafysik 1946. Hannes var även en populärvetenskaplig författare och skrev många böcker om fysikens Hans teorier handlade om plasmas uppkomst och hur det i sin tur var grunden till olika grenar. Han skrev bland annat: universums bildande. Det tog mer en tio år innan hans teorier togs på allvar i vetenskapliga kretsar. Han jobbade inte bara med sin forskning utan var även en stor föreläsare och 1950 Cosmical Electrodynamics inspirationskälla för många unga fysiker. 1966 Världen – spegelvärlden: Kosmologi och antimateria 1975 Kärnkraft och atombomber Från början var Hannes positiv till fredligt användande av kärnkraft. Han satt med i en 1976 Evolution of the Solar System kommittè för dess utveckling, men han insåg snart att det fanns stora problem med 1987 Sagan om den stora datamaskinen kärnkraften; t ex slutförvaring och risken för överhettning. Han blev därför en hård motståndare till kärnkraften. Han var med och startade Hannes Alfvén gick ur tiden 1995. Pugwashrörelsen 1964 vars mål var att få alla kärnvapen avvecklade. Hannes var ordförande i rörelsen under fem år 70-talet. Han var mycket kritisk mot Sveriges politiker I Norrköping finns en minnesplats (”Alfvéns plats”) till ära för Norrköpings enda och deras totala ointresse för forskning och forskningsresultat. I protest flyttade han sin nobelpristagare. Den ligger vid Prästgatan mittemot Holmentornet. Där finns ett egen forskning till USA och blev gästprofessor i San Diego. kastanjeträd med en sittplats runt om. Ett bra ställe för vila och tankar. Affisch 13 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK Per-Olof ”Pekka” Langer

En av Sveriges mest folkkäre tv- och radioprofiler; Per-Olof ”Pekka” Langer föddes den 12 oktober 1919 i Annedal, Göteborg till modern Mandis och fadern Thure Langer. Han bodde tillsammans med föräldrar och den yngre brodern Gunnar i den lilla sömniga staden Ed i Dalsland där fadern arbetade som bokhandlare och museiintendent. När Pekka var fyra år gammal, avled hans mor och Thure Langer lämnades ensam att bedriva bokhandeln och fostra barnen. Detta medförde flera problem för Thure som till sist insåg att den enda lösningen var att låta barnen bo en tid hos fosterföräldrar. Gunnar skickades till Stockholm för att bo hos sin moster och Pekka hamnade hos sin farbror Sixten och hans fru Elsa som var bosatta på Ledungsgatan i Norrköping. Sixten drev en tryckfirma och hade förhoppningar om att Pekka skulle ta över en dag, men så blev det aldrig. Istället började Pekka studera på det högre allmänna läroverket. I sin biografi ”Radioaktivt avfall” skrev Langer om sin lyckliga barndom. Han var mycket social och brukade muta sina kamrater att leka med honom. Där skriver han även att han stortrivdes i den nya staden, även om det till en början var svårt att anpassa sig.

Tiden på läroverket (1932-1939) Tiden efter läroverket (1939-1996) 1926 började han på Oskarsskolan vid Östra Promenaden där han gick i sex år, innan han började på Högre Allmänna Efter två år i lumpen, började Langer skriva kåserier och Läroverket. Där läste han på Latinlinjen. Sin tid på skolan beskriver han som: ”/.../ harmonisk och nästan problemfri.” reportageresor på Östergötlands Dagblad (1941-1944). - detta trots bus som ledde till ett flertal dispyter. Pekka var nämligen ett riktigt busfrö som rökte bakom Linghallen och Under denna period hann han även förlova sig med Gunnel gärna retade lärarna. Enligt honom själv var han en riktig skolpatriot som bar skoltröjan ”i vått och torrt”. Hermansson. Tillsammans flyttade de 1944 till huvudstaden där han började skriva för ”Morgontidningen” (tidigare Under gymnasietiden skrev han bland annat sport- och bioreferat för Östergötlands Folkblad (idag Folkbladet). Enligt SocialDemokraten) och senare även Aftontidningen. honom själv, ägnade han mer tid åt detta volontärarbete än sina studier. Det har sagts att han ville bli journalist redan Han arbetade även en tid på SAS pressavdelning vid nio års ålder. i Stockholm där han var assistent till PR-chefen. Äktenskapet med Gunnel fick tyvärr ett abrupt slut då Någon gång under hans skolgång, valdes han in i den litterära föreningen, Fosterländska förbundet där han bland annat var Pekka mötte Birgitta ”Bibbi” Catharina Margareta Lidman protokollskrivare, precis som en av hans förebilder, Albert Engström tidigare varit. 1939 valdes han till föreningens ordförande. (dotter till författaren Sven Lidman). Kärlek uppstod och efter en snabb skilsmässa gifte sig det nya paret (1948). På våren 1939 tog han studentexamen med fina betyg (medel: AB, sämst betyg var B vilket han erhöll i ämnet ”teckning”) och erhöll även Östgöta Gilles stipendium á 200 kronor. Tiden efter examen spenderades på Skeppsholmen där han Pekka var en riktig humorist och trots att han till grunden tog värvning den 26 juni 1939. arbetade som journalist, erbjöds han snart jobb inom radiotjänsten. Under 50-talet började han figurera i en rad olika (humoristiska) radioprogram såsom: ”När då, då?”, ”Natttuppen”, ”Bit för Bit”, ”Packa pappa pekkas kappsäck”, ”Goddag Yxskaft”, ”Så får det bli”, ”Pekkas spegel” samt ”Sommartoppen”.

Trots att han sagt att radion var hans favoritmedium, framträdde han även inom televisionen. Många minns honom från populära tv-program och filmer som bland annat: TV-julkalendern ”Farbror Pekkas handelsbod” (1965), ”Go’morron”, tillsammans med Bibbi (1972), ”Vem vet var?” tillsammans med Carl-Uno Sjöblom, ”Notknäckarna” (1975-85), ”Café Norrköping” (1983).

Både Langer och hans humor var mycket uppmärksammade och uppskattade. Den ökade populariteten ledde till att han sammanlagt medverkade i över 4000 medieprogram (radio och television) samt i Povel Ramels ”Knäpp upp”- revy (1953-56). Förutom att medverka i TV och radio, gjorde han flera resereportage (bl.a. om USA-1949 och Siam, 1950) samt skrev böcker/ kåserisamlingar (i urval): ”Stora Klokboken” (1956), Brödrafolkets fel (1959), Doktor Langers bästa droppar (1968), ”Fars lilla Olle” (1957), ”En nyckelroman”, ”Natttuppen”.

Den 6 maj 1996, endast några veckor efter att han färdigställt sin biografi, avled Per-Olof Langer. Orsaken sägs vara en långvarig sjukdom. Han blev 75 år gammal och efterlämnade hustru och tre barn.

3 Ring LII höstterminen 1937 med Pekka Langer längst bak, nr 3 fr. v. Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping

Fler kända elever:

Ivar Hylander, f. 1900, elev åren 1910-1919, studentex. 1919. Betygsmässigt bara små och stora A:n. Det sistnämnda betyget i kristendom, latin, grekiska och tyska. Hylander blev teol. dr. 1932 och prästvigd samma år. 1939 blev han kyrkoherde i St. Olai församling i Norrköping och också läroverkets inspektor. Från 1943 var han domprost i Växjö och 1956 utnämndes han till biskop i Luleå stift.

Carl Nils Gustaf Björkman, f. 1901, elev åren 1911-1918, studentex. 1918 B. var aktiv i Fosterländska Förbundet och författare i SAGA, var också medlem i Schackföreningen Rex och Naturhistoriska föreningen. Han fick toppbetyg i modersmålet, i tyska, engelska och franska. Kristendom och historia belönades med a. Efter studier i Uppsala blev han fil. lic. 1926. Han tog sedan anställning i Albert Bonniers förlag. Under 1930-talet var han medarbetare i ett flertal tidningar och kom 1946 till DN och blev där främst känd som filmkritiker. Samtidigt var han, från 1938, VD i Wahlström och Widstrands bokförlag. Han skrev flera böcker bl.a. om svensk film men också lyrik.

Nils Jerring, f. 1903, elev åren 1922-1924, studentex. 1924. Bror till Sven Jerring. Hans betyg var bäst i språken och godkända i matematik och fysik. Han gick på Schartaus Handelsinstitut ett år och hade därefter anställning bl.a. vid Bokförlaget Natur och Kultur. 1933 kom han så till Svensk filmindustri som regissör och regisserade ett antal kortfilmer och sex långfilmer. Mellan 1945 och 1954 var han redaktör för SF-journalen och blev välkänd som journalfilmare.

Bengt Edlén, f. 1906, elev åren 1917-1926, studentex. 1926. Bengt fick A i fysik, tyska, biologi, historia och teckning och på sin svenskuppsats. I övrigt var det små a:n som gällde utom i några ämnen tex. Ba i gymnastik. Tillsammans med Alfvén och brodern Tore var Bengt E. mycket föreningsaktiv under åren 1923-1925. Särskilt gällde det Naturhistoriska föreningen där Bengt och Hannes var 1:e resp. 2:e konservator, medan Tore var kassaförvaltare. Hannes var sekreterare i FF samtidigt som Bengt var bibliotekarie i Niord och kassör i Kristliga gymnasistförbundet. Under vårterminen 1924 startade man Radioklubben med Hannes som ordf. och Bengt som v.ordf. Radioklubben kom dock att fortleva endast i fem år. Efter studentexamen 1926 studerade Bengt fysik i Uppsala, där han blev docent och efter fortsatta studier och forskning utnämndes han 1944 till professor vid Lunds universitet. Han specialiserade sig på atomspektrografi och utvecklade ett forskningscentrum, som skulle bli mycket känt över hela världen. Edlén gjorde här banbrytande insatser vad gäller astrofysik och han skulle bli internationellt berömd för sina studier av solkoronan. Han skrev vetenskapliga tidskrifter och erhöll en rad utmärkelser för sina insatser.

Tore Edlén, f. 1908, var elev åren 1917-1926, studentex. 1926. Han hade med brodern ganska likvärdiga betyg med A förutom i fysik, historia och biologi även i tyska, engelska och franska. Tore fortsatte med tekniska studier och blev civilingenjör vid KTH i Stockholm. Han tog sedan anställning vid flygvapnet som överingenjör och var bl.a. provflygare. Han tjänstgjorde också som lärare i flygteknik (bl.a. i Norrköping). Affisch 14 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK Hans ”Hatte” Furuhagen

Hans Furuhagen, född 12 nov. 1930 i Norrköping, var elev vid Läroverket från 1941 till 1949, då han tog sin studentexamen. Han var aktiv i Fosterländska Förbundet. Hans studerade sedan vidare ämnena klassisk fornkunskap och antikens historia och blev fil. lic. i dessa.

Radio Hatte blev anställd vid Sveriges Radio 1963 och jobbade där fram till 1995. Han var kulturchef vid ljudradion 1967 och året därpå blev han programchef vid TV 2.

TV Han var programchef vid TV2 mellan 1968-1974. Men det han blev mest känd för en större allmänhet var i rollen som ingenjör Sven Gardin i Hasses och Tages ”Mosebacke monarki”, en humoristisk satir. Han var även ledare för barnprogrammen Barnens Bio och Hattes Godnattstund.

Film Hatte var prövade även på att vara skådespelare och arbetade mycket med Hasse Alfredsson och Tage Danielsson. De samarbetade bland annat i filmerna ”Sopor” (1981), ”Picassos äventyr” (1978), ”Att angöra en brygga” (1965) och ”Svenska bilder” (1964). Han arbetade med kända skådespelare såsom Brasse Brännström, Grynet Molvig, Lena Nyman och Gösta Ekman m fl.

Böcker Hatte är även en populärvetenskaplig författare och har skrivit många böcker, framförallt reseskildringar och historieframställningar.

Bildkälla: Bonniers Världshistoria Bland de första han utgav var ”Bröd och skådespel” (1978). Sen kom ”Greklands värld” (1982), ”Furstinnan av Närke som blev Heliga Birgitta” (1990), ”Antikens sju underverk” (1993) och ”Pompeji” (2004).

Priser och utmärkelser Hatte fick Hertig Karl priset på 50 000 kr 1996. Detta fick han för att han ”Lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets”.

Fler kända elever:

Olof ”Ole” Söderström, f. 1914, elev åren 1924-1930. Söderström skulle komma att bli känd romanförfattare och poet som Ole Söderström. Han var bördig från Gryt i Valdemarsvik och var under sina första år på läroverket klasskamrat med bl.a. Yngve Dahlin och Arne ”Vargfar” Bergström. Han skrev ett flertal romaner, varav ”Molnvandring” belönades med Övralidspriset. Bland diktverken kan nämnas hans sista ofullborade, Dikter om olika tystnader, ett verk som slutfördes av Horace Engdahl. I sin bok ”Farväl Sverige” berättar han om sina lärare på Läroverket; ”Skrynna”, ”Kappa”, ”Schmalen” och ”Draken”. Den sistnämnde var gymnastikläraren Drakenberg som förde regemente i ”Drakens kasern”, d. v. s. den nyuppförda Linghallen! ”Höger och vänster om - ARSCH!”.

Arne ”Vargfar” Bergström, f. 1914, elev åren 1924-1926. Efter blott två läsår återgick Bergström till folkskolan. Men han skulle komma att bli legendarisk ledare i speedwayklubben Vargarna i Norrköping. Han kom att betyda mycket för speedwaysporten och dess utveckling i Sverige. Han innehade flera poster på förbundsnivå inom denna sport men också i idrottsklubben Sleipners fotbolls- och ishockeysektioner.

Gunnar Henrikson, f. 1921, var elev 1931-1939, studentex. 1939 Henrikson var klasskamrat med Majken Åberg. Efter studier vid Stockholms högskola hade han anställningar på olika tidningar. 1946 kom han till Norrköpings Tidningar, vars chefsredaktör han blev. Än idag bidrar Henrikson med inlägg på tidningens kultursida. Han har författat ett flertal böcker och aktuell är boken ”Mästarnas mästare” om bröderna Chambert. Han har också innehaft politiska uppdrag inom såväl kommun som landsting.

Lars Ramsten, f. 1924, elev åren 1935-1943. Studentex. 1943. Ramsten studerade vidare vid Uppsala universitet och var sedan verksam som journalist bl.a. på Norrköpings Tidningar. 1950 anställdes han vid AB Sveriges Radio och blev så småningom både radio- och TV-producent. För radiolyssnarna skulle han främst bli känd för intervjuer och reportage i flygsammanhang. Den 9 mars 1956 berättade han i radion hur det känns att flyga genom ljudvallen. Reportaget gjordes i ett plan av typ Lansen.

Bengt ”Kon-Tiki” Danielsson

Bengt E. D. Danielsson, f. 1921, inskrevs i läroverket 1932 och tog studentexamen 1942. Han erhöll idrottskölden i samband med avslutningen det sista läsåret, ty han var en duktig medeldistanslöpare (800 och 1500 m), en av stadens allra bästa och inte oäven orienterare. Han var också aktiv i skolans idrottsförening. Som föreningens sekreterare nedlade han ett gediget arbete och var under många år den drivande kraften i verksamheten. Men Bengt skulle inte bli berömd för sina idrottsliga meriter utan för helt andra bedrifter. Han utbildade sig till etnograf och kom att bli specialist på polynesiska kulturer i Stilla Havet. Särskilt uppmärksammad blev han som deltagare i Thor Heyerdahls Kon-Tiki-expedition 1947. Han bosatte sig på Tahiti och skrev många böcker om söderhavsön Raroia och andra öar. På 1970-talet deltog han aktivt i motståndet mot Frankrikes kärnvapenprov på Mururoa-atollen.

Till sist några konstnärer, var och en på sitt sätt:

K. Philip G. von Schantz, f. 1928, elev åren 1939-1947 med hemort Djursholm. Han tog studentexamen 1947. Han utbildade sig till grafiker och målare. 1963 blev han Sveriges förste professor i grafisk konst vid Konsthögskolan och 1969-1972 var han skolans rektor. Åren därpå fram till 1977 var han chef för Moderna Museet. Han var också Konstakademiens ordförande. ”I sin grafik kombinerar han gärna linjeetsning med akvatint. Ofta sviter med målningar av vardagliga stilleben el verklighetsutsnittki ldrade med kärleksfull, nästan övertydlig noggrannhet.” (Norstedts uppslagsbok).

Owe Pellsjö, f. 1937, elev åren 1948-1954. Han utbildade sig till konstnär, först i Sverige och därefter i Spanien, där han sedan blev NT 19/3 1942 lärare vid Konsthögskolan i Barcelona. Han är känd som skulptör och hans skulpturer finns på flera håll i Sverige bl.a. i Norrköping (t.ex. ett flertal utställningar och blivit internationellt därefter fortsätta på det som idag är Vi som forskat fram underlaget till den här utställningen heter: Regina Andrasi, Lisa Hallqvist, Simon Hansson, Erik Ivinger, Tilda Karlsson, Emma Gycklaren, giganten och jonglören). känd som konstnär. Kungsgårdsgymnasiet. Han utvecklades till en av Wessel och Anna Ättner. NS3b, De Geergymnasiet. Sveriges genom tiderna främsta fotbollsspelare Vi har i första hand hämtat uppgifterna från: Cecilia Edefalk, f. 1954, elev åren 1970- Sonja Stenhammar, f. 1941, elev 1959-1962, och fick en framgångsrik internationell karriär skolans arkiv i Landsarkivet (Vadstena), Stadsarkivet (Norrköping), Norrköpings- 1973. Därefter studier vid Konstfackskolan studentex.1962. Känd sångerska. såväl som landslagsman som professionell. rummet (Norrköpings stadsbibliotek), skolans kataloger och årsredogörelser, N. E., och Konsthögskolan. Hon fortsatte sedan Han tilldelades Guldbollen 1966 och Albert Engström-sällskapet och diverse uppslagsverk. sin utbildning i Berlin. Hon har medverkat i Ove Kindvall, f. 1943, elev 1954-1959 för att Svenska Dagbladets bragdmedalj 1969. Handledare: Hans Gustafsson

Affisch 15 NORRKÖPINGS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK

Matematiklektion 1907 Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping Ur kollegie- och förhörsprotokoll från 1800- och början av 1900-talet kan man utläsa att skolans bestraffningsrätt sträckte sig långt utanför skolområdet. Ett moraliskt klanderfritt uppträdande skulle inte bara hedra eleven och dennes familj utan också skolan. I något som liknar ett domstolsförfarande utdömdes påföljder i form av inte bara sänkt sedebetyg utan också förvisning från skolan på viss tid eller för gott (relegering).

Ur Kollegieprotokoll den 3 juni 1898: §3 ” Till t.f. Rektor hade samma dag på morgonen från en av Kollegiets medlemmar skriftlig anmälan blifvit gjord, att han föregående dag på kvällen å utvärdshuset Strömsholmen skulle ha iakttagit ynglingen uti högre allmänna läroverkets 4de realklass Martin Adolf Ryding i synbarligen halfrusigt tillstånd uppträda på ett sådant sätt, som från de öfriga besökandes sida ådrog honom en viss uppmärksamhet. Med anledning av hvad sålunda anmält blifvit, hade bemälte Martin Adolf Ryding af t.f. Rektor förständigats att å utsatt klockslag infinna sig å anvisadt rum å högre allmänna läroverket för att därpå inför och af Kollegiet underkastas förhör; och blef så ynglingen Ryding, efter det att Kollegiet beslutat, det förhöret visserligen i hufvudsak skulle verkställas af t.f. Rektor, men dock en och hvar af de närvarande obetaget att till den anklagade framställa af förhållandena betingade frågor, inkallad hvarefter förhöret ägde rum; Däraf framgick att ynglingen Martin Ryding i sällskap med ett hos handlanden Johan Källgren i Norrköping anställdt yngre biträde, vid namn Appelberg, något före kl.8 på kvällen torsdagen den 2 juni infunnit sig på Strömsholmen i syfte att där supera. Före supén hade emellertid ½ butelj punsch beställts, hvaraf 3 eller 4 glas förtärts. Därpå hade Ryding och Appelberg superat, hvarvid Ryding druckit dels 1 glas brännvin, dels ½ butelj pilsner. Efter måltiden hade kaffe intagits, till hvilket återstoden af den före supén rekvirerade punschen urdruckits, hvarefter 1/4 butelj konjak af de begge ynglingarne beställdes och förtärdes. Klockan 2 min. före 10 på kvällen aflägsnade de sig från Strömsholmen, sedan de dock köpt och medtagit 1 butelj punsch, som de synbarligen - att döma af hvad sedan passerade haft för afsikt att i fruntimmers sällskap förtära. Droska togs nu, hvarefter de åkte tillsammans utåt Folkparken omkring 1½ timma. Återkomna till staden, upptogo de i sitt sällskap tvenne på gatan utanför Havannamagasinet promenerande flickor, hvilka Ryding sade sig icke hafva känt förut, ej heller då fick veta namnet på. Om en stund skiljdes Ryding och Appelberg åt, då Ryding följde en af de obekanta flickorna hem. Utanför hennes port sade han sig emellertid hfva tagit afsked av henne samt begifvit sig till sitt eget hem. Dessutom bekände Ryding, att han flera gånger förut aflagt besök på Strömsholmen samt äfven ett par gånger på källaren Bellevue. Om han vid sina besök på Bellevue förtärt spirituosa, tycktes han dock ha svårt att påminna sig, men drog sig slutligen till minnes, att han då vi det ena av dessa tillfällen beställt fram och förtärt i en kamrats sällskap en mindre toddy. På grund af hvad sålunda utrönt blifvit och med hänsyn till den omständigheten, att Rydings uppförande kort förut bedömts med betygsgraden klandervärd (D) samt att han i anledning häraf genom t.f. Rektor och Klassföreståndaren tilldelats en allvarsam varning, blef ovanbemälte Martin Adolf Ryding i kraft af Kongl. Maj:ts nåd. stadga för rikets allmänna läroverk kap. 1 § 49 mom. 6 af Herr Inspektor och Kollegium utan meningsskiljaktigheter dömd att från Norrköpings h. allm. läroverk för 1 års tid förvisas.

Sålunda ett exempel på med vilken noggrannhet man utredde brott mot de förhållandevis stränga ordningsregler som gällde på den här tiden. Ryding hade alltså redan tidigare tilldelats det sämsta betyget i uppförande (D). Det hade han fått för att han hade besökt ”biljard åtminstone 1 gång och utvärdshus 1 gång”. Nu blev han alltså avstängd från skolundervisningen under ett år.

I skolans kataloger kan man följa ordningsreglerna från 1924 och framåt. I stort sett är de desamma under läroverkets tid (d.v.s. fram till 1968). En jämförelse mellan några år kan se ut så här:

Från 1924 och fram till 1952 sker ingen förändring. Man använder ordet ”erinras” dvs. man påminner eleverna vad som är förbjudet, till exempel att röka på skolgården. 1952 och därefter går man mer rakt på sak. Man skriver ”lärjunge är förbjuden” och ger därmed mer styrka på vad som är förbjudet. Mycken möda lades ned på att kontrollera eleverna och deras handlingar. Man ansåg det vara skadligt att vistas på restauranger och liknande platser om man inte var i föräldrars sällskap eller hade rektorstillstånd. Detta var ett sätt för skolan att visa sig överordnad och kontrollerande. Som en nära nog fristående institution hade man en egen ”domstol” ofta bestående av rektor och några lärare.

Under 1960-talet, då de stora skolreformerna genomförs, då gymnasieskolan börjar utvecklas till ”en skola för alla” mildras uttryckssätten.

Nu har man ändrat ”förbjuden” till ”få ej”. Man ordar inte längre så mycket om vad eleven får och inte får göra på sin fritid. Skolagan var nu avskaffad och skolan hade inte längre samma maktroll som tidigare. Mot slutet av 60-talet ökar antalet regler, mer vanliga blir också påpekanden om hur eleven (eller lärjungen) ska behandla sina kamrater. Tydligt är också att man börjar närma sig ett ”du-förhållande” till varandra. Efterföljande decennier visar en ökad användning av ordet ”bör” tex. ”elev bör ej lämna pengar eller värdesaker i korridorer och kapprum”. Parkering av mopeder påtalas nu särskilt. Även fordon i övrigt får snart sina regler.

Under senare tid har reglerna alltmer inriktats på hur man beter sig mot varandra. Man inför regler mot mobbning och betonar att alla har rätt att bli behandlade med respekt oberoende av utseende, etnisk bakgrund eller andra skillnader.

”Uppträd så att det underlättar ett gott samarbete !” är ett bra exempel ur senare års kataloger.

Ring L IV4 b läsåret 1963/64 Bildkälla: Landsarkivet, HAL i Norrköping

Claes G. Ryn f. 1943, elev 1954-1963, studentex.1963. Professor i statsvetenskap i USA.

Erik Aurelius f. 1946, elev 1956-1964, studentex. 1964. Ordf. i Fosterländska Förbundet, biskop i Skara. Med på bilden ovan.

Magnus Höjer f. 1947, elev 1960-1968, studentex.1968. Journalist känd från TV och känd bl.a. för sin bok ”Berömda från Norrköping”, som själv platsar som känd läroverkselev.

Göran Färm f. 1949, elev 1962-1968, studentex. 1968. Elevrådsordförande, kommunalpolitiker, europaparlamentariker.

Tony Thorén f.1952, elev 1969-1972. Musiker (Eldkvarn).

Pekka Heino f. 1961, elev 1977-1980, TV-man.

Under de senaste tjugo åren har vår skola omfattats av förutom fotbolls- och ishockeygymnasium även schack-gymnasium. På det sistnämnda har stormästarna i schack Johan Hellsten och Jonas Barkhagen varit elever liksom Viktoria Johansson, en av vårt lands allra bästa kvinnliga schackspelare. Hon syns på bilden t.h.

Klass N 3h läsåret 1992/93 Bildkälla: De Geergymnasiet Affisch 16