Ture Nerman Allt Var Rött Minne Och Redovisning Stockholm 1950
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Ture Nerman Allt var rött Minne och redovisning Stockholm 1950 Innehåll Förord......................................................................................................................................... 1 Sundsvall .................................................................................................................................... 2 I det nya samhällets tjänst. ......................................................................................................... 2 Rött var rätt............................................................................................................................... 14 Blicken mot stjärnorna!............................................................................................................ 23 En orolig ande. ......................................................................................................................... 35 Dikt och diktare........................................................................................................................ 52 Världshistorien får feber........................................................................................................... 67 Stockholm ................................................................................................................................. 80 Neutralt sommar-Sverige 1915. ............................................................................................... 80 På hemlig socialistkonferens.................................................................................................... 83 Fredskongressen 1916.............................................................................................................. 89 När vi startade Politiken........................................................................................................... 96 Vänsterpartiet födes................................................................................................................ 104 I Lenins tid. ............................................................................................................................ 112 De tretton unga....................................................................................................................... 119 I författarkretsar...................................................................................................................... 125 Komintern och ryska resor. .................................................................................................... 141 Till det sälla land i söder. ....................................................................................................... 152 S.k. kulturkamp. ..................................................................................................................... 157 Ny brytning. ........................................................................................................................... 167 Utkastad ur Komintern........................................................................................................... 174 Fem politiker. ......................................................................................................................... 177 Litterärt tjugutal...................................................................................................................... 184 Enskilt område........................................................................................................................ 190 Anmärkning: Ture Nerman var en av den svenska kommunismens pionjärer. !928 följde han med den majoritet som uteslöts ur kommunistpartiet och bildade det icke-Komintern-anslutna Sverges Kommunistiska Parti (SKP), ibland kallat kilbomarna, som några år senare nytte namn till Socialistiska Partiet (SP). 1937 lämnade Nerman SP och återvände ett tag efteråt till fadershuset, socialdemokratin. Föreliggande del av Nermans memoarer omfattar tiden till 1929, dvs inbegriper bildanden av den svenska kommunistiska rörelsen och avslutas kort efter brytningen med Komintern. Den mest kände av SKP/SP- ledarna, Karl Kilbom, har också skrivit memoarer om samma tids- epok; I hemligt uppdrag (som behandlar tiden fram till 1924) och Cirkeln slutes (som tar upp åren 1925-1952). 1 Förord Memoarboken Allt var ungt får här en fortsättning i ett nytt band minnen: Allt var rött, omfattande tiden 1909-1929. Titeln har en mild ironi, som man väl har rätt att lägga på en utveckling även om man inte kan tänka den annorlunda. Allt var rött handlar om, hur en svensk borgarpojke kommer med i aktivt arbete i arbetarpressen och, efter ett par års idyll i en landsortsstad, in i den period av oro och stora händelser, som mänskligheten utsattes för med det första världskriget. Han råkade själv in i ett större sammanhang och följde helt sitt hjärtas röst i tro på den arbetarklassens historiska mission, som i socialismens tecken skulle skapa den nya världen. Han följde sin internationalistiska inriktning linan ut med Lenin. Han fick sitt livs första stora desillusion när den socialdemokratiska Internationalen brast 1914, levde opp igen med de radikala socialisternas uppmarsch i Zimmerwald 1915 och Ryssland 1917 och fick en ny andra besvikelse när den revolutionära Internationalen övergick till redskap för den nyryska imperialismen. Han var aldrig med i någon ledande ställning och har inte mycket från de inre cirklarna att berätta. Men han var därför inte mindre ideologiskt engagerad, kanske tvärtom mera renodlad i sin röda lidelse. Han var aldrig särdeles partibunden och har därför ingen politisk parti- prestige att försvara. Hans enda ambition i föreliggande redovisning är att så objektivt som möjligt ge sin egen utveckling, den må nu anses typisk eller ej. Det patos, som hörde till, märks mindre i denna svala återblick. Det återfinnes i de många samtida dikterna och politiska skrifterna. Förf. tar på intet vis avstånd från sina åsikter men han ser dem undan för undan på historiskt avstånd. Han tillhör en grupp som har menat väl och rätt men fått orätt av utvecklingen. Men han gör det i gott sällskap med samma grupp i alla tider och tar med lugn de visas leenden och pessimisternas belåtna: ”Ser du, vi fick rätt!” Han erkänner det – på kort sikt – och ångrar ingenting. Tröstar sej med, att idealen alltid övervintrar, och med Goethes: ”Wer immer strebend sich bemilht” etc. Där har han sin optimistiska livstro trots allt! Jag har här liksom i Allt var ungt citerat en del ur dagböcker och andra egna skriverier, brev och journalistik för att få den personliga utvecklingen i livssyn och syn på tidshändelserna så sant dokumenterad som möjligt. Ingenting har fabulerats. När också en del vänbrev och brev från kända författare och politiker har citerats, har det inte skett för att sola mej i deras glans men för att ge tidens atmosfär och i någon mån mina andliga kontakter. Skildringen blir väl också mindre jagbetonad, om den fylls ut med människor man mött. Andras brev har jag sökt undvika att utnyttja till försvar för egen ställning, helst många nu är döda och inte kan bemöta. Förf. blir inte heller i denna del stadgad. Men han får, särskilt i och med att han gifter sej och blir barnafar, en viss balans. I vad mån den stärkes ska framgå av en eventuell tredje och sista del minnen. T.N. 2 Sundsvall I det nya samhällets tjänst. När tjugutreårige bokhandlarsonen, nyssblivne fil. kand. T. Nerman en vacker junidag 1909 från sin ombonade borgerliga tillvaro steg in i den proletära arbetarrörelsens och därmed i Det nya samhällets tjänst, skedde det genom porten till Sundsvalls Folkets hus och symboliskt nog genom dörren till tidningen Nya Samhället. Han var inte alldeles ny i rörelsen, tillhörde sedan tre år Socialdemokratiska Ungdomsförbundet, Per Albin Hanssons och Zeth Höglunds röda ungfolksorganisation, hade hunnit skaffa sej en liten vanryktbarhet med tre månaders straff- arbete (i första instans) för spridning av Tolstojs antimilitaristiska flygblad Tänk först – handla sedan!, hade väckt förargelse genom att iförd studentmössa bära ungdomsklubbens Nedmedvapnen!-standar i Uppsala i maj, hade något lite börjat umgås med arbetarungdom i klubbarna i Norrköping och Uppsala och hade ingen känsla av övergång över någon klass- tröskel. Han bar den reglementsenliga uniformen: bredbrättad borsalino på ett stort svajigt hår och till den höga dubbelkragen en fladdrande blå konstnärshalsduk med vita prickar. Utvärtes var han mager som det höves en rebell, invärtes var han till trängsel fylld av Ungdoms- marschens sol, sång och segertro och en nästan hundraprocentig visshet att få uppleva det socialistiska framtidssamhället – väl inte i sin ungdom men i alla fall om en tretti, förti år. På nedre botten i det nybyggda trevånings hörnhuset Köpmangatan–Nybrogatan ögnade den unge mannen till höger en butik för elektrisk armatur och vänster om ingången ett tryckeri. En trappa opp var tidningen belägen jämte Folkets hus' två salar, A och B. ”Nya Samhället” hälsade en skylt, idealiskt ideell, stilfullt karakteristisk för den unga trosglada arbetarrörelsen. Nya Samhället – det var ungefär Nya Riket! Redan namnet andades radikalism och ungdom. Här skulle han trivas. Han steg in i en tambur. Där inne var två dörrar. Han knackade på den vänstra. En harkling och ett kraftigt grymtande: ”Kom in!” Han klev in. Han stod i ett mindre rum med ett fönster till vänster och en pulpet vid fönstret, rätt fram en vattenledning och dörr till ett inre rum. Mot väggen till höger en liten träsoffa. Vid pulpeten ryggen av en mager ljus pojke och