DOCSLIB.ORG

Här Ramlade Himlen Ner GIGANTISK KRATER

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Här Ramlade Himlen Ner GIGANTISK KRATER VÄSTERBOTTENS-KURIREN TISDAG 20 JUNI 2017 45 SOMMAR Här ramlade himlen ner GIGANTISK KRATER. Här kan man se resterna av ett gigantiskt meteoritned- slag. Utanför Vasa finns en krater som är sex kilometer i diameter. VASA. Där har man nu byggt och Matts Andersén är Meteo- upp ett turistcentrum, Meteori- ria-ansvarig. an, som berättar om den ödes- I Meteorians utställning be- digra händelsen för 250 miljoner rättas kraterns spännande his- år sedan. toria med intensiv och färg- – Det var ett helvetiskt ögon- sprakande multimedia. Dagen blick då himlen ramlade ner då VK var på besök var det en här och berättelsen fascinerar grupp från Helsingfors som lät många som besöker oss, säger sig fascineras av kraterns och Matts Andersén. Söderfjärdens historia. – Det är en resa bakåt i tiden Hela det här området låg för 520 som behandlar allt från jordens miljoner år sedan under vatten och Söderfjärdens uppkomst. då meteoriten krockade med Meteoriten slog ned med en has- jorden. Kratern blev 300 djup. tighet av 60 000 kilometer i tim- När landskapet höjts ur havet men och kratern bildades på började kratern fyllas med se- mindre än en minut. Det mås- diment men det var först under te ha varit en våldsam krock. Kratern efter meteoritnedslaget utanför Vasa syns tydligt från luften. Den är sex kilometer i diameter. 1920-talet som området torrla- På den tiden fanns inga levande FOTO: JAAKKO J SALO des genom utdikning och blev varelser på land, bara i vattnet, åkermark. Det är i dag ett av de berättar Matts. mest bördiga områdena i regio- nen. Vid Meteorian finnsockså Ob- För nästan tio år sedan, 2008, servatorium med teleskop, där öppnades besökscentret och det man kan studera stjärnhimlen, har blivit en attraktion för besö- ett uppbyggt solsystem runt i kare från när och fjärran. området som är förminskat två – Det är folk här hela tiden. miljoner gånger och ett fågel- Nyligen utsågs Meteorian till torn. ett av Finlands hundra främ- – Fjärden är Finlands vikti- sta turistmål, säger Matts An- gaste rastplats för tranor och dersén. som mest har man sett 7 000 tra- - – Nyligen utsågs Meteorian till ett av Finlands Meteorian drivs av Sundom nor stanna till här på slätten, sä- Besökscenter vid meteoritkratern besöks stän - hundra främsta turistmål, berättar Matts Ander digt av turister som vill höra den märkliga berät sén, Meteoria-ansvarig. bygdeförening i samarbete med ger Matts Andersén. FOTO: TOM JUSLIN - astronomiska föreningen i Vasa TOM JUSLIN telsen om meteoritnedslaget. FOTO: TOM JUSLIN Wasaline ökar takten UMEÅ–VASA. Det flyter på bra nu för färjan över Kvarken. Nytt för i sommar är att Wasaline utökar avgångarna så att det körs fyra turer även på fredagar. Avgångarna 2016 blev 26 färre, ändå ökade antalet passagera- re kraftigt mellan Umeå och Vasa. Med 9,2 procent, närma- re bestämt, till 184 144 passage- rare. Och nu ökar företaget takten. Den 7 juni meddelade Wasaline – Om man tittar på en 100-kilome- att antalet passagerarplatser ex- tersradie från Vasa så finns massor panderar från 850 till 915. att upptäcka, säger Wasalines vd – Vi gör det för att allt fler tu- Peter Ståhlberg. rer är slutsålda, säger Wasalines vd Peter Ståhlberg, som också kunde konstatera att årsomsätt- ningen 2016 ökade med 5,9 pro- ■■Trafiken cent till 17,1 miljoner euro och Umeå–Vasa att rörelseresultatet uppgick till 892 000 euro, vilket är en förbätt- 1948–1965: Vasa–Umeå AB ring med 138 procent. 1965–1979: Vaasa–Umeå AB 1979–1991: Oy Vaasanlaivat– Nytt för i år är att antalet turer Vasabåtarna AB under högsäsong (30 juni–5 au- 1991–1993: Wasa Line gusti) utökas på fredagar. Nu 1993–2000: Silja Line blir det fyra turer såväl fredag Antalet passagerare med Wasaline ökade med 9,2 procent förra året. FOTO: KENNETH SANDELIN 2001–2011: RG Line som lördag. Under 2012 köpte Vasa stad – Vi gör det för att ta till vara och Umeå kommun rättighe- på svenskarna, det är där vi väx- som Etseri djurpark som ska få en ny hypermodern färja. Be- leförbrukningen och ekonomi. terna till namnet Vasabåtarna. er. pandor från Kina och köpcen- hövs den? Så det behövs en uppdatering. Den 1 januari 2013 återupptogs tret i Tuuri, som är som Ullared – Ja, eftersom vi har kapaci- trafiken mellan Vasa och Umeå Vad är det som lockar svenskar- fast större. Sen upptäcker allt tetsbrist över Kvarken. Vi har i Tror du den blir verklighet? av det nya rederiet under nam- na till Vasa? fler Power park, ett nöjesfält det närmaste nått taket vad gäl- – Jag är helt övertygad om net Vasabåtarna. Den 13 maj – Det är inte bara Vasa som som är större än Gröna Lund, ler passagerare och last. det. Alla signaler är jätteposi- 2013 bytte rederiet namn till lockar. Om man tittar på en säger Peter Stålberg. – Sen är ju den nuvarande tiva, men vi får se, säger Peter Wasaline. 100-kilometersradie från Vasa färjan byggd 1981, och då tänk- Stålberg. Källa: Wikipedia så finns massor att upptäcka, Och i fjärran skymtar, möjligen, te man inte så mycket på bräns- MATTIAS WENNBERG.
Load more

Recommended publications
  • Välj Rätt Färja.Indd
    Välj rätt färja Färjetabeller Vart skall vi? Det är med oss du reser 1 Turist i Europa 1-2014 - Välj rätt färja Färjefakta 2014 Linje Rederi Turtäthet Hemsida Bokning/kundservce VÄSTERUT BELGIEN Göteborg - Gent DFDS 5 ggr/v www.freight.dfdsseaways.com 031-65 08 67 DANMARK Göteborg-Frederikshavn Stena Line 5 dagl www.stenaline.se 0770-57 57 00 Varberg-Grenå Stena Line 2 dagl www.stenaline.se 0770-57 57 00 Helsingborg-Helsingör Scandlines var 15:e min www.scandlines.se 042-18 61 00 Helsingborg-Helsingör HH-ferries var 15:e min www.hhferries.se 042-26 80 24 Öresundsbron - Dygnet runt www.oresundsbron.com 040-22 30 00 ENGLAND Göteborg-Immingham DFDS 6 ggr/v www.freight.dfdsseaways.com 031-65 08 67 Göteborg-Tilbury DFDS 2 ggr/v www.freight.dfdsseaways.com 031-65 08 67 NORGE Strömstad-Sandefjord Color Line 4 dagl www.colorline.se 0526-620 00 SÖDERUT BORNHOLM Ystad-Rönne Faergen 4 -8 dagl www.faergen.se 0411-55 87 00 POLEN Ystad-Swinoujscie Polferries 2 dagl www.polferries.se 040-12 17 00 Ystad-Swinoujscie Unity Line 2 dagl www.unityline.se 0411-55 69 00 Karlskrona-Gdynia Stena Line 2 dagl www.stenaline.se 0770-57 57 00 Nynäshamn-Gdansk Polferries Varannan dag www.polferries.se 08-520 68 660 Trelleborg-Swinoujscie Unity Line 3 dagl www.unityline.se 0411-55 69 00 Trelleborg-Swinoujscie TT-Line 1 dagl www-ttline.se 0410-562 00 TYSKLAND Göteborg-Kiel Stena Line 1 dagl www.stenaline.se 0770-57 57 00 Trelleborg-Travemünde TT-Line 3-4 dagl www.ttline.se 0410-562 00 Trelleborg-Rostock TT-Line 3 dagl www.ttline.se 0410-562 00 Trelleborg-Rostock Stena
    [Show full text]
  • Merenkulun Vuosi 2011 — Vaasa ­ Uumaja ­Reitin Kivikkoinen Historia Pääkirjoitus
    06 / 2011 | http://www.ulkomatala.net | 31.12.2011 — EFFJOHNIN NOUSU JA TUHO, OSA 2 — MERENKULUN VUOSI 2011 — VAASA ­ UUMAJA ­REITIN KIVIKKOINEN HISTORIA PÄÄKIRJOITUS TEKSTI JA KUVAT LASSI LIIKANEN Ulkomatalan vuosi 2011 PÄÄTOIMITTAJALTA terveisiä! Näin vuoden lopuksi, seurattiin reilusti enemmän kuin vuoden takaistamme, menestyksekkään vuoden 2011 viimeisessä lehdessä siitä suuret kiitokset kuuluu teille lukijoille. Samoin voinee hieman summata, mitä kaikkea kulunut vuosi yleiselläkin tasolla lehden lukijamäärät ovat olleet on meille mukanaan tuonut. vähintään kohtuulliset joka numerossa, ja välillä jopa hyvän ja kiitettävän tasoiset. Lukijamäärien tutkinta Vuoden alkupuoliskolla asetimme lopulta lehden teolle on sitä hommaa, jota tekee mielellään. Tutkimalla muutamia konkreettisia tavoitteita, joita olemme lehden (erityisesti noussutta) suosiota ansaitsee juuri lähtenyt tavoittelemaan. Pari ensimmäistä vuotta kului sen palkan, jonka tästä työstä saa. Ja ilman muuta lähinnä sellaiseen toimintaan, jossa haimme omaa myös positiivisesta ja kannustavasta palautteesta, jota paikkaamme merenkulkuaiheisena verkkolehtenä – ja teiltä saamme. Nyt meille on viime aikoina taatusti yhtenä ensimmäisistä ja ainoista, ainakin myös vakiintunut selkeä lukijakunta, joten suomenkielisenä. Lopulta kun lehti asettui aloilleen, oli ”räjähdysmaisen” nousun aika toistaiseksi on ohi aika aloittaa määrätietoinen ohjelma, jota voitaneen nykyisillä meiningeillä. Uskoakseni kuitenkin jatkuvasti kutsua tutulla ”laadunkehitysohjelma”­termillä. laajenemme kattamaan
    [Show full text]
  • Förutsättningar För En Nystart Av En Reguljär Färjeförbindelse Mellan Härnösand Och Kaskö/Vasa
    Förutsättningar för en nystart av en reguljär färjeförbindelse mellan Härnösand och Kaskö/Vasa Härnösand 2003.02.18 Rolf Hollmén 1 Bakgrund Den 20 november 2002 försattes Botnia Link AB i konkurs. Rederiet startades i februari 2000 med en färjetrafik mellan Härnösand och Vasa, detta efter att Silja Line hade lagt ner sin linje mellan Sundsvall och Vasa. När sedan Silja Line under 2001 även lade ner sin trafik mellan Umeå och Vasa inledde Botnia Link en trafik också mellan dessa hamnar. Botnia Links affärsidé var att i första hand inrikta sig på det godsflöde som går från mellersta Finland dels till norra och mellersta Sverige och dels vidare västerut till Norge. Transporterna av detta gods hanteras i huvudsak av finska åkerier, vilket således var rederiets främsta mål- grupp. Vad gäller den rena passagerartrafiken så kom denna i andra hand men utgjorde ändå, med sina dryga 20% av intäkterna (2001), en inte helt oväsentlig del av rederiets verksamhet. Trafiken över Kvarken och Bottenhavet drevs med ett fartyg och man erbjöd en daglig avgång i vardera riktningen. Under första verksamhetsåret trafikerades linjen av M/S Traden som därefter under en kort period, och som en tillfällig lösning, ersattes av M/S Gute i avvaktan på att M/S Transparaden skulle levereras. Sistnämnda fartyg inledde sin trafik över Kvarken och Bottenhavet i maj 2001 och seglade där fram till konkursen i Botnia Link. Samtliga fartyg chartrades in av Botnia Link, bemanning sköttes av Rederi AB Engship som även ägde såväl M/S Transparaden som M/S Traden. Under de knappa tre år som Botnia Link drev sin verksamhet lyckades man bygga upp en hygglig gods- och passagerarvolym.
    [Show full text]
  • F Artygs Statistik Tammikuu-Joulukuu -December Januari 2001
    SVT Alustilasto F artygs statistik Tammikuu-Joulukuu -December Januari 2001 ISSN 1237 - 1874 MERENKULKULAITOS - SJÖFARTS VERKET Tilastotoimisto - Statistikbyrån -PB 171 PL 00181 Helsinki - Helsingfors Lisätietoja ja yksityiskohtaisempia tilastoja Förfrågningar och mer detaljerad statistik Ritva Punta 0204484234 Antti Arkima 020448 4377 020448 4640 Telefax 3. SUOMEN KAUPPALAIVASTO (pituus >=15 metriä) 01.01. - 31.12.2001 (längd>=15 meter) FINLANDS HANDELSFLOTTA Luku Brutto Netto Dwt Antal 1. 1.200 1 179 26 153 10870 4105 matkustaja-alus lisäys/ökning 5 568 193 190 passagerarfartyg vähennys/minskning 5 1524 496 200 mittamuutoksetlmätningsändringar 0 0 0 31.12.2001 179 25 197 10567 4095 1. 1.200 1 37 451 124 260761 44681 matkustaja-autolautta lisäys/ökning 29841 9651 7250 passagerarbilfärja vähennys/minskning 1 16546 7011 1995 mittamuutokset/mätningsändringar 192 -739 0 31. 12.200 1 37 464611 262 662 49 936 1. 1.200 1 43 509761 153950 286210 lastilautta lisäyslökning 1 13700 4110 5233 lastfärja vähennys/minskning 3 43433 13031 19980 mittamuutoksetlmätningsändringar 0 0 0 31.12.200 1 41 480028 145 029 271 463 1.1.2001 8 91860 45 775 136 882 irtolastialus lisäyslökning 1 14665 5900 19625 buikfartyg vähennys/minskning 0 0 0 0 mittamuutokset/mätningsändringar 0 0 0 31. 12.200 1 9 106525 51675 156507 1. 1.200 1 70 110649 50 909 127 508 muu kuivalastialus lisäys/ökning 4 8458 4301 11191 annat torrlastfartyg vähennys/minskning 1 199 90 269 mittamuutokset/mätningsändringar 12 -23 0 31. 12.200 1 73 118920 55097 138430 1. 1.200 1 22 349735 177233 579273 säiliöalus lisäys/ökning 0 0 0 0 tankfartyg vähennys/minskning 0 0 0 0 mittamuutokset/mätningsändringar 0 0 0 3 1.
    [Show full text]
  • Nyhetsbrev 1/2019
    Nyhetsbrev - Uutiskirje - Newsletter 1/2019 If you can't read this email, click here To homepage | Send to a friend | Subscribe to newsletter | Unsubscribe newsletter SHARE TO Härliga tider! Sommaren är här, vi har ett bra år bakom oss, vilket innebär ett stort lyft för Kvarkenregionen, och framförallt stora utvecklingsmöjligheter på alla fronter. Ur vår gränsregionala synvinkel ser vi både den beställda nya färjan samt vår pågående, omfattande och mycket viktiga organisationsförändring som nyckelfaktorer, men vi gläds även över de andra stora satsningarna som stärker näringsliv, utveckling och samarbete i Kvarkenregionen. I detta nyhetsbrev tar vi en titt på det som skett, främst i direktörens hälsning, samt berättar om följande steg. Inspirerade ser vi framemot både sommaren och kommande höst! Vi på Kvarkenrådet önskar er alla en avkopplande sommar! Ihanaa aikaa! Kesä on täällä, kulunut vuosi on ollut Merenkurkun alueen kannalta menestyksekäs ja tarjoaa suuria kehitysmahdollisuuksia kaikilla rintamalla. Raja-alueellisesta näkökulmasta katsottuna sekä uuden laivan tilaus että meneillään oleva, laaja ja erittäin tärkeä organisaatiomuutos ovat avaintekijöitä, mutta seuraamme iloiten myös elinkeinoelämän kehitykseen ja yhteistyön vahvistamiseen tähtääviä suuria investointeja ja panostuksia alueellamme. Tässä uutiskirjeessä kerromme tapahtumista, pääosin johtajan tervehdyksessä, ja valotamme seuraavia vaiheita. Odotamme innolla sekä kesää että tulevaa syksyä! Merenkurkun neuvoston henkilöstö toivottaa teille kaikille rentouttavaa kesää! Such a lovely time! The summer is here, we have a good year behind us, which means a great boost for the Kvarken region, and above all great development opportunities on all fronts. From our cross-border regional perspective, we see both the new ferry order and our ongoing, extensive and very import organizational change as key factors, but we are also pleased with the other major investments that strengthen business, development and cooperation in the Kvarken region.
    [Show full text]
  • Logistik Som Utvecklingsstrategi
    Logistik som utvecklingsstrategi • Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg ! • Botniabanan • Terminalutbyggnader • Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks • Tvärbanans upprustning • Ny ringled runt Umeå stad Sveriges största järnvägsprojekt ”När det gäller godståg så är Botniabanan dimensionerad för totala vikter upp till 1 400 ton, vilket ger en kapacitetsökning på hela 40 procent. Betydligt högre vikter än vad stambanan klarar av. Samtidigt kommer stambanan att nyttjas som ett dubbelspår, vilket ger ökad flexibilitet och konkurrens”. Nationella huvudstråk Nordiska handelsutbytet med Eurozonen Miljarder € % av total handel 200 Pre-EMU Creation of Single Stage I & Stage III of 45 % Period Market Period II of EMU EMU 180 160 140 40 % 120 100 80 Trade in Billion € 35 % 60 40 Percentage of Nordic Trade with 20 Destination Eurozone-11* 0 30 % 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 * De 12 urspungsländerna i Eurozonen exklusive Finland Östersjöregionen som handels- och distributionsområde Total Swedish maritime transport 2004 - 167 Source: Baltic Maritime Outlook 2006 miljoner tons. Exempel på investeringar i fartyg för att möta efterfrågan Kapacitet i Flotta Beställt 04 TEU 2004 t o m 2008 -500 138 0 500-999 430 86 1 000-1 499 608 80 1 500 1 999 694 98 2 000-2 499 613 69 2 500-2 999 657 309 3 000-3 999 956 142 4 000-4 999 1 133 475 5 000-5 999 776 429 6 000-6 999 537 299 7 000-7 999 206 232 8 000- 48 954 Totalt 6 796 3 175 Ökad linjetrafik – nära 1000 fartygsbesök/ år Stora investeringar
    [Show full text]
  • Voima Käyttö Kraft Drift
    VOIMA KÄYTTÖ & 3KRAFT / 2013 SUOMEN KONEPÄÄLLYSTÖLIITON DRIFT JULKAISU Vaasanlaivat – vielä kerran! Peukut pystyyn Merenkurkun uutuudelle Wasa Expressille s20 Vasabåtarna - en gång till! Tummen upp för Kvarkentrafik och nya Wasa Express s22 SISÄLLYS 3 / 13 • Pääkirjoitus/chefredaktör ………………………………………… 3 • STTK:n hallitus: Veroratkaisuin tai eläkejärjestelmään puuttumalla ei rahoiteta ostovoimaa ……………………………… 4 • STTK: Työmarkkinaosapuolten neuvotteluissa ei edistytty ……… 4 • Tulo- ja kustannuskehityksen selvitystoimikunnan r aportti: Palkansaajien ostovoima supistuu ……………………… 4 • Työurat ovat pidentyneet selvästi ………………………………… 4 • Sähkön käyttö nousi tammikuussa ja kulutus Ammatti ja tiedotuslehti 107. vuosikerta oli 2,0 prosenttia edellisvuotta suurempi ………………………… 5 Lastenkodinkuja 1 Tulevaisuuden koti saa sähköä auringosta ja autosta …………… • 6 00180 Helsinki Pajun poltto-ominaisuudet testissä Joensuussa …………………… puhelin (09) 5860 4815 • 7 faksi (09) 694 8798 • HVDC-konvertteriasema ………………………………………… 8 e-mail: [email protected] • Fingridiltä uusia investointeja sähköasemiin …………………… 9 Päätoimittaja • Steel structure contract for Ruukki for Leif Wikström Mälarenergi’s combined heat and power plant …………………… 9 puhelin (09) 5860 4810, GSM 050 3310 180 Ensimmäinen peltopylväs pystytetty Hyvinkäälle …………… • 10 Tilaukset, peruutukset • Metso toimittaa biomassavoimalaitoksen vihreän energian ja osoitteenmuutokset tuotantoon Vimmerby Energi & Miljölle Ruotsiin …………… Gunne Andersson 10 puhelin (09) 5860 4815, • AREVA on sitoutunut
    [Show full text]
  • NSB Core KVARKEN - Making NSB More Attractive, Enlarging Labour Pool, Better Connected, Wealthier
    NSB CoRe KVARKEN - Making NSB more attractive, enlarging labour pool, better connected, wealthier Case A: IDENTIFY HINTERLAND SECOND LEVEL CONNECTIONS NORTH OF TAMPERE Final Report 21 May 2018 INTRODUCTION - Kvarken and NSB CoRe NSB CoRe project has started in spring 2016 as part of the Interreg VB Baltic Sea Region Programme. Objective of the project is to enhance regional development by improving internal and external accessibility in the Eastern-Baltic Sea Region to freight and passenger transport. This study is focusing on Kvarken region, ie. on three Ostrobothnian regions in Finland (Ostrobohnia, South Ostrobothnia and Central Ostrobothnia) and Västerbotten and Örnsköldvik regions in Sweden, the main urban nodes being Vaasa and Umeå. Total population of the region is a bit over 750 000 inhabitants, of which about ⅔ is on Finnish side and ⅓ on Swedish side. Main goal of the whole NSB CoRe project is to influence on EU TEN-T policy and to link North Sea-Baltic Core Network Corridor with regional transport networks and urban nodes in northernmost part of this corridor. In addition to EU-policy, there are number of national regional development, and transport decisions that should be taken into account. This study support building the Vision of the NSB CoRe corridor, which is being elaborated by the VASAB Secretariat. The main aims of the Vision are: identifying the existing or possible discrepancies in national, regional or local spatial plans of the North Sea–Baltic corridor bordering states, to seek for the needs of improvements of the North Sea–Baltic corridor connections with the 2nd level transport networks and assessing the impact of the NSB CoRe corridor upon regional development processes in the territory of the corridor.
    [Show full text]
  • Download Full Text (Pdf)
    Contents PDF frontpage 1 Index 2 Preface 4 Summary 5 Sammanfattning 6 1. Introduction 7 2. Positioning the Kvarken region in a Nordic 8 context Defining and delimiting Kvarken 9 Demographic characteristics and development 9 Socio-economic characteristics 12 3. The rise and demise of Kvarken traffic 13 Rapid growth in traffic and stronger cross-border relations 13 in Kvarken Decline in traffic following the abolishment of tax-free sales 14 A low point in cross-border relations 15 4. Re-establishment of the ferry connection 17 Joint efforts to reinstate a novel ferry service 17 A new beginning for traffic and exchange across the 19 Kvarken Strait 5. Re-established ferry connection enables 22 stronger cross-border cooperation Education and research 22 Extended labour market 23 Healthcare 23 Tourism 24 Business 25 Kvarken in a wider territorial context 26 2 6. Discussion 29 The ferry connection as a precondition for cross-border 29 exchange Future potential for deeper cross-border integration 30 Concluding remarks 33 References 34 About this publication 39 3 Preface As part of the Nordic Co-operation Programme for Regional Development and Planning 2017–2020, three Nordic thematic groups have been established in the following areas: 1. Sustainable rural development 2. Innovative and resilient regions 3. Sustainable cities and urban development The groups have been set up by the Nordic Committee of Senior Officials for Regional Policy (EK- R), under the Nordic Council of Ministers for Sustainable Growth, and the members are representatives of relevant ministries, national authorities, regional authorities and cross-border co-operation committees.
    [Show full text]
  • Lightening the Load Marco Polo Leads the Way
    LIGHTENING THE LOAD MARCO POLO LEADS THE WAY LIGHTENING THE LOAD - MARCO POLO LEADS THE WAY CONTENTS > Introduction – Marco Polo makes a difference 2 > The hardest part is to convince clients –Reefer Express 4 > Wind power takes the train – ENERCON Tri-Modal 5 > Big clients are more demanding – Via Danube 6 > Less paperwork = less cost – Short Sea XML 7 > More ferry space for bigger trucks – CGTK 8 > Bottled water by the trainload – Sirius 1 9 > Bringing Tangiers closer – Marocco Seaways 10 > Marco Polo was indispensable – T-REX 11 > Rail cuts time and raises quality – L.O.G.I.S.T.I.C. 12 > A freight-only weekend ferry – Gulf Stream 13 > Fixed link delivers the goods – Scandinavian Shuttle 14 European Executive Agency for Competitiveness and Innovation > e-Learning fills skills gap – EWITA 15 Lightening the load - Marco Polo leads the way Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities > A one-stop shop for north-south freight – ItaloExpress 16 2009 - 24 pp. - 21 cm x 29.71 cm ISBN 978-92-9202-062-0 > Baltic shuttle wins back business – BaSS 17 DOI 10.2826/14295 Photos: Cover © EACI; page 2 © EC, © Dan Barnes/ iStockphoto.com; page 3 © Edward Todd/ > Innovative containers ease modal shift – FGI System 18 iStockphoto.com, © Digital Vision/Getty images; page 7 © Rafael Ramirez Lee/iStoclphoto.com; page 10 © Darren Deans/iStockphoto.com; > All aboard for inter-modal learning – GLAD 19 page 14 © DG REGIO/EC; page 15 © Johannes Norpoth/iStockphoto.com; > A mark of quality – The WestMed Bridge 20 page 21 © Duisport/Rheinhold The maps in this brochure are for illustrative purposes only.
    [Show full text]
  • Opinnäytetyön Asettelumalli
    Touko Nieminen MATKUSTAJALIIKENTEEN KEHITYS MERENKURKUN ALUEELLA Merenkulun koulutusohjelma 2015 MATKUSTAJALIIKENTEEN KEHITYS MERENKURKUN ALUEELLA Nieminen, Touko Satakunnan ammattikorkeakoulu Merenkulun koulutusohjelma Maaliskuu 2015 Ohjaaja: Roos, Ninna Sivumäärä: 49 Liitteitä: - Asiasanat: merenkulku, matkustajaliikenne, Merenkurkku ____________________________________________________________________ Tämä opinnäytetyö on tutkimus Merenkurkun matkustajaliikenteestä. Merenkurkku on tunnettu lyhimpänä meritienä Suomesta Ruotsiin ja alueen matkustajaliikenteellä on pitkät perinteet. Ensimmäinen säännöllinen yhteys saatiin Merenkurkkuun jo vuonna 1837. Toisen maailmansodan jälkeen Merenkurkun liikenteen matkustajamäärät kasvoivat aina 2000-luvulle asti, jonka jälkeen verovapaan myynnin loputtua liikennealueen suosio lähti laskuun. Opinnäytetyön tarkoitus oli selvittää matkustajaliikenteen kehitystä sekä tuoda esille seikkoja, jotka vaikuttivat liikennealueen suosioon 1900-luvulla. Vastaavasti työssä selvitettiin syitä, jotka vaikuttivat 2000-luvun matkustajamäärien laskuun. Liikennealueen historian ja kehityksen pohjalta työssä pohdittiin ratkaisuja liikenteen turvaamiseksi tulevaisuudessa. Työn tarkoituksena on myös tarjota laajasti tietoa liikennealueen historiasta kiinnostuneille aina varhaisista ajoista ja 1950-luvun jälkeisistä käänteistä viime vuosikymmenten tapahtumiin saakka. Työn lähdemateriaalina käytettiin pääosin merihistoriallista kirjallisuutta. Aiheeseen liittyen tehtiin myös haastatteluita, jotka käsittelevät lähinnä liikennealueen
    [Show full text]
  • New Ways 3 Download
    NEW WAYS EDITION THREE | 2012 Bright lights, big vessel Baltic Shipping Days, in the shadow of the sulphur directive Efficient logistics the linchpin of recycling scatransforest.com 2 EDITORIAL Nordic midwinter Dark clouds are gathering in the market and bright spots are few and far between. Exporting industries are facing several challenges and this is having a serious impact on transportation and logistics. Today’s market can perhaps be compared to a midwinter dawn in Norrland, with the sun just above the horizon. This will require new innovations, consolidation and collaborations. From a transportation perspective, perhaps the to increase cost-effectiveness. In the prevailing export industry’s greatest worry is the sulphur weak economic situation, the present systems directive due to come into force in 2015 – unless and solutions will be subjected to stress tests. something drastic takes place. The directive will Both shippers and logistics companies will at the seriously reduce the competitiveness of shippers in same time take advantage of any attractive prices the SECA area, first and foremost in Sweden and and solutions that arise along the way, but it is Finland. No real, reliable solution exists at the important that all parties in the logistics chain present time and there may not be enough time understand, buy into, and work to realise the to develop a good cleaning technology by 2015. long-term strategy of continued consolidation Other dark clouds on the horizon are expensive fuels, both of their own volumes and together with the weak euro and weak consumption in Europe, logistics companies and other colleagues in the which also affect transportation assignments to the export industry (also including those with the same increasingly important overseas destinations.
    [Show full text]