DOCSLIB.ORG

Digital Version Av Roslagens Kulturarv-Kartan

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Digital Version Av Roslagens Kulturarv-Kartan Örskär Forsmarks kärnkraftverk Gräsö Forsmark Öregrund Rävsten St. Risten Norrskedika Ormö Östhammar Vässarö Mälby 7 Roslagens Raggarö Sjöfartsmuseum Singö Museet visar Roslagens sjöfartshistoria ur många perspektiv Österbybruk i en spännande basutställning för alla sinnen. Vid museet Gimo 1 finns en gammal Skeppargård, museibutik och bibliotek. Hargshamn KULTURARV Sjöfartsmuseet drivs av Roslagens Sjöfartsminnesförening som arrangerar Postrodden, Beckbyxans dag och ångbåtstrafik på Väddö kanal. Årsboken Rospiggen. Brygga för båtfarare. www.sjofartsmuseet.se ROSLAGEN Adress: Gåsviksvägen 47, Väddö. Lunda Flygfält Färjetrak till Åland 3 2 NORRTÄLJE KOMMUN Kista hembygdsgård – Väddö Grisslehamn 8 hembygds- och fornminnesförening Här finns 21 välbevarade byggnader från 1700–1900-talet, bl.a. stall, smedja och hättekvarn samt ett museum med 4 Alunda föremål från Väddöbygden. Hembygdsgården är sedan 2011 Hallstavik klassad som byggnadsminne och ägs av Väddö hembygds- och fornminnesförening som har omfattande verksamhet med 5 bl.a. utställningar, guidade visningar och Kistadagen. www.vaddohembygdsforening.se Adress: Kistavägen 21, Väddö. Väddö Gillberga gryte 9 Åsavallen – Edsbro Älmsta hembygdsförening 6 7 8 Skebobruk Hembygdsgården Åsavallen är centrum för verksamheten. Föreningen arbetar för att bevara kulturarv och traditioner genom att anordna midsommarfirande, julmarknad och utställningar. Även guidade visningar, kulturevenemang samt prova-på-smidesdagar ingår i verksamheten. Föreningen har 34 givit ut Edsbroboken och publicerar tidskriften Tillbakablick. www.edsbrohembygd.se 9 Adress: Åsavallsvägen, Edsbro. Edsbro 11 Björkö 12 10 13 Simpnäs 14 15 10 Edsbro bruk Bruket anlades i slutet av 1600-talet för att tillverka tackjärn 25 åt Skebo bruk. Tackjärnet transporterades till Skebo bruk på Storholmen Vätö pråmar och förädlades. Edsbro masugn är den enda bevarade 36 i Stockholms län, och utgör tillsammans med bruksbyggna- der och bruksgatan med f.d. arbetarbostäder ett välbevarat Rånäs industrisamhälle. 16 Ljudguide: www.irismedia.se/edsbro 17 Adress: Edsbro masugnsväg, Edsbro. 20 Gräddö Söderarm 21 Norrtälje 23 Rådmansö 24 22 Erikskulle museum 39 35 11 Rimbo 18 19 26 och hembygdsgård Finsta 27 37 Kapellskär ”Roslagens Skansen” Erikskulle drivs av Söderbykarls forn- Spillersboda minnes- och hembygdsförening. På gårdsområdet finns bl.a. Färjetrak till Finland, torp från 1700- och 1800-talet, smedja, kvarn och lanthandel. Sundskär Estland och Åland I museet visas lokala föremål daterade från stenåldern och 38 Marholmen Gräskö framåt, däribland Viksbåten från 1000-talet. Museibutik, café och loppis finns på området. Tillgängligt även när museet är Mjölkö www.erikskulle.se 28 Furusund stängt. 29 Kudoxa Adress: Erikskullevägen 7, Norrtälje. Norröra 32 30 31 Bergshamra Söderöra Labacken – Roslags-Bro Ängsö 12 hembygdsförening Sankt Eriks Gille Yxlan Blidö Gården Labacken i Övre Söderby används för att visa hur jord- Rödlöga bruket bedrevs kring sekelskiftet 1800/1900 i Roslags-Bro. 33 I Masby finns också en välbevarad linbasta i föreningens Svartlöga förvaltning. Föreningen brukar arrangera midsommarfirande och håller gamla hantverkstraditioner vid liv t.ex. gärdesgårds- Själbottna knytning och skörd av vass till takläggning. Siarö www.hembygd.se/sankt-eriks-roslagsbro Adress: Övra Söderbyvägen 24, Norrtälje. Östra Lagnö Norra Ljusterö Västra Lagnö Mattsgården – Singö Kulturföreningen Björkö-Arholma 1 4 Husarö 13 hembygdsförening Rödvillan Sjöfartsmuseum Ljusterö Nässlingen ÖsteråkerVerksamheten utgår från Mattsgården (1700–1800-talet), där Rödvillan är ett museum i det gamla, numera kulturskyddade, Museet i Simpnäs hamn har en representativ samling av före- en museiutställning om bygdens och föreningens historia brukssamhället Hallstavik. Här har ”Ossian-modellen” av Hall- mål och bilder från segelsjöfartens storhetstid under 1800- visas, bl.a. en samling äldre bruks- och inredningsföremål från Ingmarsö stavik år 1930 en central plats. Verksamheten innefattar även talet. Verksamheten drivs av Björkö-Arholma sjömannafören- ÅkersbergaSingö. Gården och kaféet hålls öppna för allmänheten med gui- utställningar, evenemang och en årsskrift. Kulturföreningen ing, som anordnar guidade visningar, skepparaftnar, utflykter dade visningar. Föreningen anordnarSödra även Ljusterö föredrag om Singös Rödvillan är en länk mellan industrin och den hundraåriga och har hand om kvarnen i Marum. Området är tillgängligt Österskärhistoria, deltar i Postrodden samt många andra aktiviteter. kultur som pappersbruket skapat i Hallstavik. även när museet är stängt. www.singo-fogdo.se www.hembygd.se/rodvillan www.sjomanna.se Adress: Mattsgården, Backbyvägen 85, Singö. Adress: Tyskavägen 2, Hallstavik. Adress: Simpnäs hamnväg 120, Björkö. Resarö 2 Albert Engströmgården 5 Häverö-Edebo hembygdsgård 14 Björkö-Arholma och ateljénRindö och hembygdsförening hembygdsförening AlbertTynningö Engströmmuseet är Albert Engströms gamla bostad På gårdsområdet finns ett flertal äldre byggnader fyllda av Föreningen verkar för att tillgängliggöra bygdens kultur- och som har återskapats till hur det var när familjen Engström tidsenliga föremål som föreningen förvaltar, underhåller och naturarv, ger ut tidningen ”Våra Öar”, ordnar föredrag, vand- levde i Grisslehamn. På området finns också museibutik, Teck- visar. T ex ett inrett klassrum från Ronöholms skola, stockbåtar ringar, Vårbrasa, Midsommarfest, Bakluckeloppis, Alltinget narens hus samt Kafé Kalaset. Cirka 500 m från gården på en och dragonbostället som ger inblick i dåtidens bostäder. För- och Ateljérundan på Björkö. Föreningen medverkar också i klippa vid Ålands hav ligger Albert Engströms ateljé. Guidade eningen anordnar även bl.a. utställningar, spelmanstämmor Björköhänget – kultur för unga. På hemsidan finns 12 strövtåg visningar hålls i museet och ateljén. och berättarkvällar. och alla ”Våra Öar”. Värmdö www.albertengstrom.se www.hembygd.se/havero-edebo www.bjorkoarholma.se Adress: Adress: Adress: Nacka Albert Engströms Väg 11, Grisslehamn. Hantverksvägen 17, Häverödal, Hallstavik. Stora Marumsvägen 13, Björkö. 3 Grisslehamns intresseförenings 6 Skebobruks 15 Batteri Arholma – hembygdsgrupp museum upplevelsemuseum Grisslehamns Intresseförening arbetar för utveckling av I museet finns basutställningen om järntillverkningen på ett På ön Arholmas norra spets och gömd i berget ligger kust- Grisslehamn som ort för boende och turister. Föreningen har av Upplands äldsta vallonbruk med anor från medeltiden. försvarsanläggningen Batteri Arholma. Den rymmer bl. a ett renoverat Grisslehamns gamla brandstation för att använda I fotogalleriet visas delar av museets stora digitala samling. logement för 340 man, stridsledningslokal och kraftaggre- som utställningslokal. Föreningen anordnar utställningar, Reproduktioner med hög kvalitet kan beställas. Museet drivs gatsrum. Anläggningen byggdes för Kalla kriget och stod klar kulturevenemang, julmarknad, midsommarfirande och har av Skebobruks museiförening som har en bred verksamhet i 1968. Den visas av säkerhetsskäl endast genom guidade turer. utvecklat Roslagsappen. www.roslagsappen.se området, klassat som riksintresseområde. www.arholmanord.se/batteri www.grisslehamn.se www.skebobruksmuseum.se Adress: Riddarviksvägen 40, Arholma. Waxholmsbåt från Adress: Grisslehamnsvägen 23, Grisslehamn. Adress: Smedsvägen 20, Skebobruk. Stockholm och passbåt från Simpnäs året runt. Även gästbrygga. 16 Norrgården – Lohärads 25 Vikingabyn 31 Båtsmanstorpet – Blidö sockens hembygdsförening Storholmen hembygdsförening Norrgården från 1846 i Loskälva är föreningens hembygds- Vikingabyn Storholmen är ett arkeologiskt friluftsmuseum Båtsmanstorpet från 1730-talet på Blidö är inrett som det gård. Här finns även ett bränneri och en visthusbod från för alla sinnen. Prova på hantverk, baka bröd eller skjut med såg ut på den siste båtsmannens tid. Sommartid arrangeras 1600-talet – Lohärads kanske äldsta träbyggnad. Föreningen pilbåge t.ex. På området vid sjön Erken finns långhus samt aktiviteter som byavandringar, utställningar m m. Hösten ordnar utflykter och byvandringar samt valborgsmässofiran- mindre byggnader i vikingatida byggnadsteknik. Besökare 2021 invigs en Bagarstuga samt ”Silversmedens hus” med de, gökotta, hantverksutställningar, spelmansstämmor och välkomnas av riktiga vikingar i Storholmens vikingaförening. utställningar och aktiviteter kopplade till Yngve Bergers höstfester. Barnvänligt. Café, visningar, kurser, båtturer, evenemang m m. konstnärskap. www.hembygd.se/loharad www.storholmen.org www.hembygd.se/blido Adress: Lohäradsvägen 231, Norrtälje. Adress: Varjagvägen 1, Svanberga. Adress: Bromskärsvägen 2, Oxhalsö, Blidö. 17 Granby gård – Fasterna Sjöstugan – Frötuna 32 Kvarngården i Bergshamra – hembygdsförening 26 hembygdsförening Sankt Olofs Gille Länna hembygdsförening Hembygdsgården är ursprungligen en arbetarbostad med Föreningen verkar för att värna och vårda hembygdens Bergshamra kvarn från 1500-talet är föreningens hembygds- lägenheter och bagarstuga från 1876. Där finns permanenta miljö och kulturarv, bland annat den gamla fattigstugan gård. Förutom guidade visningar anordnar föreningen utställningar om Mörbys storhetstid, vallonbruks-epoken och från 1690-talet (föreningens samlingslokal) som ligger intill även konstnärs- och hantverksveckor, kulturvandringar tidig glastillverkning. På övervåningen finns textilkammare Frötuna kyrka och Kyrksjön. Under sommarhalvåret anordnar samt kulturevenemang och midsommarfirande. Området och interiörer – skolsal, skomakeri, kök mm. Årliga
Load more

Recommended publications
  • Printable Version GOOD
    perspective Master of Science Thesis Master of Science Stockholm, Sweden 2008 Sweden Stockholm, LAURA MORENO DEL CAMPO LAURA Evaluation of route alternatives alternatives of route Evaluation for a new railway line to Norrtälje/ a new railway for Kapellskär from a passenger traffic a passenger from traffic Kapellskär Laura Moreno DEL Campo Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective KTH 2008 www.kth.se TEC-MT 08-005 TEC-MT TEC-MT 08-005 Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective Master thesis April 2008 Laura Moreno del Campo Division of Transportation and Logistics KTH Railway Group Laura Moreno del Campo Contents Foreword 5 Summary 7 1 Introduction 9 1.1 Background and delimitation 9 1.2 Goal 12 1.3 Methodology 13 2 Market analysis 15 2.1 Today’s Public transport network 15 2.2 Traffic with Finland 19 2.3 Population and travel demand 21 2.4 Market requirements on future passenger train services 28 3 Route alternatives 35 3.1 Alternative 1: Solna – Åkersberga - Norrtälje 36 3.2 Alternatives 2a, 2b: Stockholm – Märsta/Arlanda – Norrtälje 53 3.2.1 Alternative 2a: Stockholm – Märsta - Norrtälje 53 3.2.2 Alternative 2b: Stockholm – Arlanda - Norrtälje 64 3.3 Alternative 3: Stockholm – Vallentuna - Norrtälje 74 3.4 Summary 83 4 Traffic and infrastructure 85 4.1 Coordination with freight traffic 85 4.2 Integration with train services on the existing infrastructure 87 4.3 Integration with connecting bus network 88 4.4 Timetable scenarios 89 4.5 Rolling stock 92 5 Simulation 95 5.1 Simulation tool RailSys® 95 5.1.1 Introduction 95 5.1.2 Simulation 99 5.2 Results 107 5.3 Analysis of results 109 6 Conclusions and recommendations 113 7 Literature 119 - 2 - Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective.
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Program För Utbyggnad Av Cykelvägar I Norrtälje Kommun
    Program för utbyggnad av Cykelvägar i Norrtälje kommun Antagen av kommunfullmäktige 2004-09-13 Innehåll 1. Inledning 1 2. Beskrivning av befintliga förhållanden och behov 2 2.1 Tidigare utredningar 2.2 Befintliga cykelstråk och behov 3. Sammanfattning och prioritering 7 4. Bilagor 12 4.1 Kommunala projekt i prioritetsgrupp 1. 4.2 Kommunala projekt i prioritetsgrupp 2. 4.3 Kartbilagor 1. Inledning Cykeln har en given plats i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Den har många och självklara fördelar; den kräver litet utrymme, den är energisnål, bullrar inte och medför inga luftföroreningar. Om vi förbättrar cykelvägnätet i vår närmiljö skulle säkerligen fler människor än nu cykla till jobbet, till skolan och på fritiden. Detta anses kunna få en stor betydelse för folkhälsan. Servicekontoret fick 1999 i uppdrag att klarlägga behovet av gång- och cykelvägsstråk i kommunen. Syftet är att öka säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister. Bak- grunden är att många oskyddade trafikanter upplever trafiksäkerhetsrisker, särskilt i de mindre tätorterna och på leder mellan orterna. Arbetet med GC-programmet påbörjades 1999 som ett förvaltningsövergripande projekt med en inventeringsdel. På grund av resursbrist och omprioriteringar hos deltagande förvaltningar avstannade emellertid processen vid sekelskiftet. En bidragande orsak var troligen en alltför detaljerad ambitionsnivå, då man strävade efter att få med samtliga gång- och cykelvägar inom kommunen. En annan orsak var att vi saknade och fortfarande saknar den trafiknätsanalys för de största tätorterna som skulle utgjort ett underlag för utredningen och underlätta prioriteringarna mellan olika GC-projekt. En trafiknätsanalys hade gett en mer detaljerad bakgrundinformation om trafiksäkerhetsrisker i hela vägnätet. För att kunna starta om och fullfölja projektarbetet har det varit nödvändigt att ändra inriktningen något så att man utför utredningen etappvis.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • ÖVERSIKTLIG ÖVERSVÄMNINGSKARTERING LÄNGS NORRTÄLJEÅN Sträckan Husby-Sjuhundra Till Mynningen I Havet
    © Bakgrundskarta Lantmäteriet © Bakgrundskarta ÖVERSIKTLIG ÖVERSVÄMNINGSKARTERING LÄNGS NORRTÄLJEÅN Sträckan Husby-Sjuhundra till mynningen i havet Rapport nr: 43, 2015-11-17 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr: 2015-3578 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmänt om översvämningskartering ...................................... 7 2.1 Flöden och återkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den översiktliga översvämningskarteringen ....... 8 2.3 Användning av översvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rättigheter ........................................................ 9 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande ................. 10 3.1 Beräkning av flöden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 13 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 13
    [Show full text]
  • Landsbygds- Och Skärgårds Utveckling 2030, I Sveriges Populäraste
    Handlingsplan Landsbygds- och skärgårds utveckling 2030, i Sveriges populäraste landsbygds kommun, Norrtälje Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte ____________________________________________________ 5 2. Prioriterade områden med förslag till åtgärder ___________________________8 2.1 Infrastruktur och kommunikation __________________________________________________________ 9 2.2 Bygga och bo __________________________________________________________________________ 13 2.3 Upplevelse och turism __________________________________________________________________ 17 2.4 Förutsättningar och villkor för företagande _________________________________________________ 21 2.5 Tillgång till utbildning, vård, omsorg och service ____________________________________________ 24 2.6 Kultur och fritid ________________________________________________________________________ 29 2.7 Lokal utveckling ________________________________________________________________________ 32 4 | Handlingsplan – Landsbygds- och skärgårdsutveckling 2030 Handlingsplan – Landsbygds- och skärgårdsutveckling 2030 | 5 1. Bakgrund och syfte Norrtälje kommuns landsbygds- och skärgårdsutveck- • Landsbygden med Östersjön och dess skärgård med lingsprogram som antogs av kommunfullmäktige i juni otaliga mil av kust samt skogar och ett stort antal 2018 ska utgöra en grund för hur kommunen ska arbeta sjöar (cirka 270) är en viktig och attraktiv plats för med landsbygds- och skärgårdsutveckling. En av mål- rekreation, friluftsliv och besöksnäring. sättningarna med programmet har varit
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Stockholms Län (AB Län) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    AB län beslut RAÄ 1997-08-18. Revidering 2002 avseende AB 121. Dokument uppdaterat 2011-11-09 Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms län (AB län) enligt 3 kap 6 § miljöbalken BOTKYRKA KOMMUN _________________________________________________________ 5 Bornsjön [AB16] (delen i Tumba och Botkyrka sn:r) __________________________________________ 5 Brandalsund [AB7] (delen i Grödinge sn) ___________________________________________________ 5 Grödinge [AB14] (Grödinge sn) __________________________________________________________ 5 Mörkö [AB3] (delen i Grödinge sn)________________________________________________________ 6 Tumba pappersbruk [AB15] (Tumba sn) ____________________________________________________ 6 DANDERYDS KOMMUN ________________________________________________________ 6 Djursholm [AB38 ] (Danderyds sn) ________________________________________________________ 6 Stocksund [AB48] (Danderyds sn)_________________________________________________________ 6 EKERÖ KOMMUN ______________________________________________________________ 7 Adelsö - Björkö-Birka [AB 21, 22] (Adelsö sn) ______________________________________________ 7 Munsö [AB 23] (Munsö sn) ______________________________________________________________ 7 Ekerö [AB 24] (Ekerö sn) _______________________________________________________________ 7 Färentuna - Hilleshög [AB 26] (Färentuna och Hilleshögs sn:r) __________________________________ 8 Helgö [AB 25] (Ekerö sn) _______________________________________________________________ 8 Lovö [AB 30] (Lovö sn)_________________________________________________________________
    [Show full text]
  • Så Kontrolleras Ditt Dricksvatten
    hösten 2016 Så kontrolleras ditt dricksvatten Rekordhögt ”Varje tisdag skickar vi prover för analys” Nöjd-kund-index 2016 Årets NKI-undersökning bland invånarna gav samman- Varje vecka, året runt, säkerställs kvaliteten på det kommunala dricksvattnet genom dessutom ett UV-aggregat för desinfek- fattningsvärdet 77 – det högsta någonsin sedan Veolia vattenprover. Idag kommer vattnet dels från Mälaren via Norrvatten, dels från nio tion som tar bort bakterierna om man år 2002 började arbeta för Norrtälje kommun. Under- lokala vattenverk som ägs av Norrtälje kommun och sköts av Veolia. Mikrobiologiska skulle behöva använda vattnet. sökningen görs årligen. och kemiska vattenprover tas både i vattenverket, ute på ledningsnätet samt i De föregående 14 åren har motsvarande värde varierat offentliga lokaler. Proverna tas regelbundet i enlighet med Livsmedelsverkets Delar ni upp driften av dricksvatten och från 64 till 75. Årets undersökning utfördes av det obero- föreskrifter. För att ta reda på mer om dricksvattnets kvalitetssäkring träffar vi Timo avloppsvatten? ende enkätföretaget Markör. Enkäten skickades till 1 225 – Absolut. Avloppsreningsverk har slumpmässigt utvalda personer som har kommunalt Mäkinen, driftchef vattenproduktion, på Veolias kontor på Campus Roslagen. mycket fler bakterier, även i luften, än vatten och avlopp. Deltagarna var alla i åldern 18–79 år vattenverk. Så av hygienskäl har vi olika och invånare i Norrtälje kommun. Vilka får idag sitt vatten från Norrvatten? personal inom dricks- respektive avlopps- I årets enkät angav 72 % av invånarna att dricksvatt- – De som bor i Norrtälje, Rimbo, Bergshamra, vatten. Personal som varit inne i ett av- nets kvalitet är ganska eller mycket bra, att jämföra med Svanberga, Nysättra, Finsta, Rånäs, Spillersboda, loppsreningsverk måste byta kläder för att 64 % i fjolårets enkät.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Norra Roslagen (Pdf, 1,8
    1 Rovsättra Sandika Tuskö Yttersby 1 1126 2 23 1 Uppskedika 11 1 8 2 0 18 1127 288 7 Sandby Älvsnäs Ellan Marka Väddika DRIFTOMRÅDESKARTA 90 1 2 117 Löhammar 11 2 1 4 8 1 1 N Roslagen !$ 76 Backby 7 731.13 1 2 Söderby 2 691 11 118 Gimo 1 Hargshamn Datum: 2020-08-27 Norrby Vattensta Skala (A3): 1:250 000 292 Västerängen Åby Järsjö Österby Korgil Söderby 1 Herräng Fors Nyckelbol 11 Boda 106 0 2 4 6 8 10 Valde 6 Hensvik 1 8 Lavarö km 68 Norrlövsta 689 1 Bromskär © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Östanå 2 Östernäs 1 9 Åstorp Rotholma 7 6 Västernäs 7 Vettsta Moxboda Rotholmviken Lunda Gräsö Grisslehamn Örvik Ekbacken Kilby Sanda Löddby 3 6 Ronöholm 0 8 1 6. 1 Klämmesudden 2 Tulka Vägar i driftområdet Väsby Mysslinge Hammarskogen Östra Ovanby Gråska 6 Malsättra Tomta 8 Utsund 683 6 Sydingösby Ramhäll 6 Fjällbostrand Driftklass 1-3* 8 5 672 668.1 668 Söderäng Dyvlinge Norrby N Fjällboholmarna 1 Driftklass 4-5* Hånsta 76 109 Bergby 8 0 Kusby 0 9 66 1 Lyan 9 Fornbro 1 Fresta 6 6 1 Fjäll 71 1 Havsskogen Driftklass ej angiven Golvsta 670 0 684 Jälsta 7 Trästa Alunda 11 Hallstavik Kolarmora 1 2 Klev 1 Sättra 100 1 Nothamn Sund Gela 1 1 Mitträcke/mittremsa Söderby Ö Våxome 1 Norrbyle Stensunda Kåtorp Nyvalla Kydingeholm 666 1113 Lundås Häverödal Björkkulla Väskinge 1 Havsängen 666.2 1 Semmersby Grusväg Hässelby 11 0 6 14 1 1 Ytterby Edeby Ålsunda 7 1 Ora 5 Hammarby 0 665 Ola 5 Bärsta Lågbol 2 VäddöMälbyhamn 0 Tunnel 7 Skoby 3 661 1 68 6 1 Nyby 6 Österbyggeby 679 694 Vittja Norrgarn Mälby Färjeled 7 Bladåkersby 7 Gribby Ortala 6 Husby Saringe Borrlövsta
    [Show full text]
  • Modo Environmental Report 1996 Are Based on a Selection from the Large Amount of Information Reported to the 3 Products for the Ecocycle Environmental Authorities
    Environmental Report Contents MoDo Environmental 1 Environmental policy 2 Bengt Pettersson President and CEO Report 1996 Products and marketing The facts in the MoDo Environmental Report 1996 are based on a selection from the large amount of information reported to the 3 Products for the ecocycle environmental authorities. Copies of the complete reports sub- mitted by our Swedish units are held available at the authorities Environmental protection and at MoDo’s offices. Environmental facts on the units outside 4 MoDo and the Environment 1996 Sweden are available from MoDo. 6 Many factors influence environmental standard This is how the environmental report is arranged MoDo Environmental Report is designed to make complex 7 Reporting of environmental expenditure conditions as easy to understand as possible for a broad range of 9 MoDo Paper readers. The Environmental Report is arranged in accordance with the headings in MoDo’s environmental policy. 12 Holmen Paper In order to make it easier to read, the same colour codes are 14 Iggesund Paperboard used throughout all sections: 16 Iggesund Timber • Raw material consumption 17 MoDo Skog • Energy consumption 22 Environmental auditing • Production Responsibility • Emissions into air • Emissions into water 22 Environmental organisation • Waste Purchasing and demands on suppliers Reporting of environmental facts 24 Study of environmental effects of In 1996, MoDo began to co-operate with the other Swedish transportation companies in the industry to standardise the reporting of environmental facts. Development The section entitled Environmental protection in 1996 includes 28 Higher production – improved environmental data for each mill, showing production, quantity of waste and performance environmental permits, and emissions into water and air.
    [Show full text]
  • Bmn120904(1).Compressed.Pdf
    NORRTÄLJE SAMMANTRADESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum m KOMMUN Bygg- och miljönämnden 2012-09-04 Plats och tid Kommunhuset, Norrtälje-salen 2012-09-04 kl 15:00 - 16:15 Beslutande Enligt förteckning Övriga deltagande Sara Helmersson, bygg- och miljöchef Tore Strömberg, enhetschef bygglov Ann-Christine Karlsson, sekreterare Lars Olsson, www.styrelsemote.se Utses att justera Margaretha Lundgren (s) Justeringens plats och tid Bygg- och miljökontoret 2012-09-07, kl 09:15 Underskrift Sekreterare Paragrafer 49 - 53 Ann-Christine Karlsson Ordförande Mats Hultin Justerande Margaretha Lundgren ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Bygg- och miljönämnden Sammanträdesdatum 2012-09-04 Datum för anslags Datum för anslags uppsättande 2012-09-10 nedtagande 2012-10-02 Förvaringsplats för protokollet Bygg- och miljökontoret, Estunavägen 14, Norrtälje Underskrift Ann-Christine Karlsson Utdragsbestyrkande SAMMANTRADESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Bygg- och miljönämnden 2012-09-04 2 Närvarolista 2012-09-04 klockan: 15:10 - 16:15 LEDAMÖTER NÄRVARO VOTERING NAMN JA NEJ ANMÄLT JA NEJ AVSTÅR FÖRHINDER Mats Hultin (m) ordf X Ingmar Wallén (m) X Annette Tagesson (m) X Klas Zettergren (m) X Eva Olander (c) 1:e vice ordf X Berit Elisson (fp) X Margaretha Lundgren (s) 2:e v ordf X Lennart Svenberg (s) X Ethel Söderman-Sandin (s) X Bertil Norstedt (s) X Kai Larsson (mp) X ERSATTARE NÄRVARO VOTERING NAMN JA NEJ ANMÄLT JA NEJ AVSTÅR FÖRHINDER TJÄNSTGÖR Svante Norström (m) X Bo Hanson (m) X Åsa Malmström (m) X Susanne Hallqvist (m) X Christer Johansson (c) X Mats Hållén (fp) X Emil Persson (s) X Poul Ahlgren (s) X Kristina Drottz (s) X Fred Andersson (v) X Johannes Kroon Kärkääinen (mp) X SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Bygg- och miljönämnden 2012-09-04 3 Innehållsförteckning Ärenden Paragraf 1.
    [Show full text]
  • Gång- Och Cykelprogram För Landsbygden I Norrtälje Kommun Innehållsförteckning
    Gång- och cykelprogram för landsbygden i Norrtälje kommun Innehållsförteckning 1. Varför ett gång- och cykelprogram? ............................................... 4 2. Ansvarsfördelning ......................................................................... 5 2.1 Avgränsning ......................................................................... 5 3. Poängbedömning ......................................................................... 6 3. Prioritering ................................................................................... 7 3.1 Objekt med statligt huvudmannaskap – prio 1 ......................... 7 3.2 Objekt med statligt huvudmannaskap – prio 2 ......................... 8 3.3 Objekt med statligt huvudmannaskap – prio 3 ......................... 9 3.4 Objekt med annat huvudmannaskap – prio 4 ........................ 10 3. Bymiljövägar .............................................................................. 11 2 2 3 Varför ett gång- och cykelprogram? Behovet av cykelvägar är stort utmed de allmänna viktiga målpunkter som fyller en viktig funktion för ett vägarna i Norrtälje kommun. Flera av de allmänna socialt liv. Behovet av cykelvägar för att nå grannar, vägarna i kommunen anlades vid mitten av 1900-ta- hållplatser och serviceorter är därför stort. let. De bidrog tillsammans med bilismens expansion till utvecklingen av turism, handel och fritidsboende i Norrtälje kommun för en kontinuerlig dialog med Roslagen. Fritidsboende tillbringar i genomsnitt 110 Trafikverket för att få verket att anlägga de cykelvä-
    [Show full text]