Grundvatten I Jord Metodik För Övervakning Av Vattenkvalitet Samt Under­ Sökningsresultat Från 25 Kommunala Grundvattentäkter

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Grundvatten I Jord Metodik För Övervakning Av Vattenkvalitet Samt Under­ Sökningsresultat Från 25 Kommunala Grundvattentäkter Rapport 2006:27 Grundvatten i jord Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt under­ sökningsresultat från 25 kommunala grundvattentäkter Författare: Liselotte Tunemar Rapport 2006:27 Grundvatten i jord Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt under­ sökningsresultat från 25 kommunala grundvattentäkter Omslag: Tallskog på Tullingeåsen Foto: Liselotte Tunemar Författare: Liselotte Tunemar Utgivningsår: 2006 ISBN: 91­7281­237­0 Denna rapport kan beställas från Miljöinformationsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, tel 08­785 52 94 Den finns också som pdf på vår webbplats www.ab.lst.se Förord Länsstyrelsen i Stockholms län har under 2005-2006 samlat in och sammanställt vattenkemidata från 25 kommunala vattentäkter i länet. Projektet är ett av fyra delprojekt som genomförts inom ramen för Stockholms läns regionala miljöövervakningsprogram för grundvatten. Syftet har varit att utveckla en metodik för övervakning av grundvattnets kvalitet i jord samt att välja ut ett antal grundvattentäkter som är lämpliga att ingå länets regionala miljöövervakningsprogram. Grundvatten från jordlagren är en viktig resurs för länets nuvarande och framtida vattenförsörjning. Övervakningen av grundvattnet är därför ange- lägen för att för framtiden säkra denna resurs men den är även ett betydelse- fullt redskap för att uppnå miljömålen och kraven på god vattenstatus enligt Ramdirektivet för vatten. Arbetet har utförts av Liselotte Tunemar på Länsstyrelsen i Stockholms län och Göran Hanson från Grundvattengruppen. Liselotte Tunemar har svarat för huvuddelen av datainsamlingen, utvärderingen och rapportsamman- ställningen. Karin Ek, Anna Dominković och Xiomara Holmbäck vid Länsstyrelsen i Stockholms län har granskat manuskriptet och bidragit med många värdefulla synpunkter. Vi vill tacka alla kommuner som levererat vattenkemidata och bidragit till viktig information till sammanställningen. Stockholm, december 2006 Lars Nyberg Miljö- och planeringsdirektör – 4 – Innehållsförteckning Summary ....................................................................................... 7 Sammanfattning............................................................................ 8 Inledning........................................................................................ 9 Miljömålen och Vattendirektivet ................................................ 11 Grundvatten i jord i Stockholms län ......................................... 13 Metodik ........................................................................................ 15 Dataunderlag och analysomfattning ................................................... 15 Bedömningsgrunder ........................................................................... 15 Val av vattentäkter .............................................................................. 15 Resultat - Länsöversikt .............................................................. 18 Alkalinitet - Försurning ........................................................................ 18 Klorid................................................................................................... 19 Nitratkväve.......................................................................................... 20 Länsöversikt – sammanfattning .......................................................... 22 Resultat – Vattentäkter ............................................................... 24 Botkyrka kommun ............................................................................... 24 Segersjö ................................................................................................................ 24 Tullinge.................................................................................................................. 25 Haninge kommun................................................................................ 27 Muskö.................................................................................................................... 27 Pålamalm .............................................................................................................. 28 Sandemar.............................................................................................................. 30 Schweizerdalen ..................................................................................................... 31 Norrtälje kommun ............................................................................... 33 Bergby................................................................................................................... 33 Blidö ...................................................................................................................... 34 Edsbro................................................................................................................... 35 Finsta-Kilen ........................................................................................................... 37 Hästängen............................................................................................................. 38 Norrby.................................................................................................................... 40 Norrvattens reservvattentäkter ........................................................... 41 Hammarby – Upplands Väsby kommun ................................................................ 42 Märsta – Sigtuna kommun..................................................................................... 43 Rotsunda – Sollentuna kommun ........................................................................... 45 Ulriksdal – Solna kommun..................................................................................... 46 – 5 – Nynäshamns kommun ........................................................................ 48 Gorran ................................................................................................................... 48 Älby ....................................................................................................................... 50 Värmdö kommun ................................................................................ 52 Sandhamn .......................................................................................... 52 Sandhamn – Brunn A ............................................................................................ 52 Sandhamn – Brunn C............................................................................................ 53 Sandhamn – Brunn E (Skogen)............................................................................. 54 Ingarö.................................................................................................. 55 Fladen (Ingarö)...................................................................................................... 56 Kolugnarna (Ingarö) .............................................................................................. 56 Stavsnäs ............................................................................................. 57 Stavsnäs A-täkt ..................................................................................................... 58 Stavsnäs B-täkt ..................................................................................................... 58 Sammanfattande resultat ........................................................... 60 Fortsatt arbete............................................................................. 63 Referenser ................................................................................... 64 Bilagor ......................................................................................... 67 – 6 – Summary In 2005 the County Administrative Board of Stockholm, Sweden gathered water quality data from 25 municipal groundwater wells in Stockholm County. The aim was to develop a method for monitoring groundwater quality in sand and gravel deposits (eskers) by the use of data from municipal wells, and to assess if the groundwater wells would be suitable for use in a regional program for monitoring groundwater. The project is a part of the regional environmental monitoring program, which is run by the County Administrative Board of Stockholm. The results show that the water in the wells generally is of good quality. In most wells only small adjustments are needed before delivery to the consumers. In general the wells have water with both high alkalinity and hardness. One reason for this is the calcium-rich soils in the northern part of Stockholm County. Concentrations of nitrates are low in most wells, but some wells in the municipality of Norrtälje periodically show moderate values. High chloride concentrations are common. Median values from recent years are higher than 50 mg/L and are assumed affected. In three of the wells, the concentration of chloride is high enough to risk corrosion of the water pipes. High concentrations of iron and manganese are common, but most wells have low concentrations. Fluoride concentrations are usually too low to give good protection against caries/tooth decay. All the water wells in the project, except two, are suitable for regional groundwater monitoring. With the completion of this project, all the groundwater projects in the regional program from 2002-2006 are now completed. The projects will contribute to a more comprehensive groundwater-monitoring program and will also improve the general knowledge of the groundwater situation in Stockholm County. Based on the results a new environmental monitoring program
Recommended publications
  • Printable Version GOOD
    perspective Master of Science Thesis Master of Science Stockholm, Sweden 2008 Sweden Stockholm, LAURA MORENO DEL CAMPO LAURA Evaluation of route alternatives alternatives of route Evaluation for a new railway line to Norrtälje/ a new railway for Kapellskär from a passenger traffic a passenger from traffic Kapellskär Laura Moreno DEL Campo Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective KTH 2008 www.kth.se TEC-MT 08-005 TEC-MT TEC-MT 08-005 Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective Master thesis April 2008 Laura Moreno del Campo Division of Transportation and Logistics KTH Railway Group Laura Moreno del Campo Contents Foreword 5 Summary 7 1 Introduction 9 1.1 Background and delimitation 9 1.2 Goal 12 1.3 Methodology 13 2 Market analysis 15 2.1 Today’s Public transport network 15 2.2 Traffic with Finland 19 2.3 Population and travel demand 21 2.4 Market requirements on future passenger train services 28 3 Route alternatives 35 3.1 Alternative 1: Solna – Åkersberga - Norrtälje 36 3.2 Alternatives 2a, 2b: Stockholm – Märsta/Arlanda – Norrtälje 53 3.2.1 Alternative 2a: Stockholm – Märsta - Norrtälje 53 3.2.2 Alternative 2b: Stockholm – Arlanda - Norrtälje 64 3.3 Alternative 3: Stockholm – Vallentuna - Norrtälje 74 3.4 Summary 83 4 Traffic and infrastructure 85 4.1 Coordination with freight traffic 85 4.2 Integration with train services on the existing infrastructure 87 4.3 Integration with connecting bus network 88 4.4 Timetable scenarios 89 4.5 Rolling stock 92 5 Simulation 95 5.1 Simulation tool RailSys® 95 5.1.1 Introduction 95 5.1.2 Simulation 99 5.2 Results 107 5.3 Analysis of results 109 6 Conclusions and recommendations 113 7 Literature 119 - 2 - Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective.
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • ÖVERSIKTLIG ÖVERSVÄMNINGSKARTERING LÄNGS NORRTÄLJEÅN Sträckan Husby-Sjuhundra Till Mynningen I Havet
    © Bakgrundskarta Lantmäteriet © Bakgrundskarta ÖVERSIKTLIG ÖVERSVÄMNINGSKARTERING LÄNGS NORRTÄLJEÅN Sträckan Husby-Sjuhundra till mynningen i havet Rapport nr: 43, 2015-11-17 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr: 2015-3578 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmänt om översvämningskartering ...................................... 7 2.1 Flöden och återkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den översiktliga översvämningskarteringen ....... 8 2.3 Användning av översvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rättigheter ........................................................ 9 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande ................. 10 3.1 Beräkning av flöden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 13 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 13
    [Show full text]
  • Landsbygds- Och Skärgårds Utveckling 2030, I Sveriges Populäraste
    Handlingsplan Landsbygds- och skärgårds utveckling 2030, i Sveriges populäraste landsbygds kommun, Norrtälje Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte ____________________________________________________ 5 2. Prioriterade områden med förslag till åtgärder ___________________________8 2.1 Infrastruktur och kommunikation __________________________________________________________ 9 2.2 Bygga och bo __________________________________________________________________________ 13 2.3 Upplevelse och turism __________________________________________________________________ 17 2.4 Förutsättningar och villkor för företagande _________________________________________________ 21 2.5 Tillgång till utbildning, vård, omsorg och service ____________________________________________ 24 2.6 Kultur och fritid ________________________________________________________________________ 29 2.7 Lokal utveckling ________________________________________________________________________ 32 4 | Handlingsplan – Landsbygds- och skärgårdsutveckling 2030 Handlingsplan – Landsbygds- och skärgårdsutveckling 2030 | 5 1. Bakgrund och syfte Norrtälje kommuns landsbygds- och skärgårdsutveck- • Landsbygden med Östersjön och dess skärgård med lingsprogram som antogs av kommunfullmäktige i juni otaliga mil av kust samt skogar och ett stort antal 2018 ska utgöra en grund för hur kommunen ska arbeta sjöar (cirka 270) är en viktig och attraktiv plats för med landsbygds- och skärgårdsutveckling. En av mål- rekreation, friluftsliv och besöksnäring. sättningarna med programmet har varit
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Stockholms Län (AB Län) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    AB län beslut RAÄ 1997-08-18. Revidering 2002 avseende AB 121. Dokument uppdaterat 2011-11-09 Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms län (AB län) enligt 3 kap 6 § miljöbalken BOTKYRKA KOMMUN _________________________________________________________ 5 Bornsjön [AB16] (delen i Tumba och Botkyrka sn:r) __________________________________________ 5 Brandalsund [AB7] (delen i Grödinge sn) ___________________________________________________ 5 Grödinge [AB14] (Grödinge sn) __________________________________________________________ 5 Mörkö [AB3] (delen i Grödinge sn)________________________________________________________ 6 Tumba pappersbruk [AB15] (Tumba sn) ____________________________________________________ 6 DANDERYDS KOMMUN ________________________________________________________ 6 Djursholm [AB38 ] (Danderyds sn) ________________________________________________________ 6 Stocksund [AB48] (Danderyds sn)_________________________________________________________ 6 EKERÖ KOMMUN ______________________________________________________________ 7 Adelsö - Björkö-Birka [AB 21, 22] (Adelsö sn) ______________________________________________ 7 Munsö [AB 23] (Munsö sn) ______________________________________________________________ 7 Ekerö [AB 24] (Ekerö sn) _______________________________________________________________ 7 Färentuna - Hilleshög [AB 26] (Färentuna och Hilleshögs sn:r) __________________________________ 8 Helgö [AB 25] (Ekerö sn) _______________________________________________________________ 8 Lovö [AB 30] (Lovö sn)_________________________________________________________________
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Norra Roslagen (Pdf, 1,8
    1 Rovsättra Sandika Tuskö Yttersby 1 1126 2 23 1 Uppskedika 11 1 8 2 0 18 1127 288 7 Sandby Älvsnäs Ellan Marka Väddika DRIFTOMRÅDESKARTA 90 1 2 117 Löhammar 11 2 1 4 8 1 1 N Roslagen !$ 76 Backby 7 731.13 1 2 Söderby 2 691 11 118 Gimo 1 Hargshamn Datum: 2020-08-27 Norrby Vattensta Skala (A3): 1:250 000 292 Västerängen Åby Järsjö Österby Korgil Söderby 1 Herräng Fors Nyckelbol 11 Boda 106 0 2 4 6 8 10 Valde 6 Hensvik 1 8 Lavarö km 68 Norrlövsta 689 1 Bromskär © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Östanå 2 Östernäs 1 9 Åstorp Rotholma 7 6 Västernäs 7 Vettsta Moxboda Rotholmviken Lunda Gräsö Grisslehamn Örvik Ekbacken Kilby Sanda Löddby 3 6 Ronöholm 0 8 1 6. 1 Klämmesudden 2 Tulka Vägar i driftområdet Väsby Mysslinge Hammarskogen Östra Ovanby Gråska 6 Malsättra Tomta 8 Utsund 683 6 Sydingösby Ramhäll 6 Fjällbostrand Driftklass 1-3* 8 5 672 668.1 668 Söderäng Dyvlinge Norrby N Fjällboholmarna 1 Driftklass 4-5* Hånsta 76 109 Bergby 8 0 Kusby 0 9 66 1 Lyan 9 Fornbro 1 Fresta 6 6 1 Fjäll 71 1 Havsskogen Driftklass ej angiven Golvsta 670 0 684 Jälsta 7 Trästa Alunda 11 Hallstavik Kolarmora 1 2 Klev 1 Sättra 100 1 Nothamn Sund Gela 1 1 Mitträcke/mittremsa Söderby Ö Våxome 1 Norrbyle Stensunda Kåtorp Nyvalla Kydingeholm 666 1113 Lundås Häverödal Björkkulla Väskinge 1 Havsängen 666.2 1 Semmersby Grusväg Hässelby 11 0 6 14 1 1 Ytterby Edeby Ålsunda 7 1 Ora 5 Hammarby 0 665 Ola 5 Bärsta Lågbol 2 VäddöMälbyhamn 0 Tunnel 7 Skoby 3 661 1 68 6 1 Nyby 6 Österbyggeby 679 694 Vittja Norrgarn Mälby Färjeled 7 Bladåkersby 7 Gribby Ortala 6 Husby Saringe Borrlövsta
    [Show full text]
  • Modo Environmental Report 1996 Are Based on a Selection from the Large Amount of Information Reported to the 3 Products for the Ecocycle Environmental Authorities
    Environmental Report Contents MoDo Environmental 1 Environmental policy 2 Bengt Pettersson President and CEO Report 1996 Products and marketing The facts in the MoDo Environmental Report 1996 are based on a selection from the large amount of information reported to the 3 Products for the ecocycle environmental authorities. Copies of the complete reports sub- mitted by our Swedish units are held available at the authorities Environmental protection and at MoDo’s offices. Environmental facts on the units outside 4 MoDo and the Environment 1996 Sweden are available from MoDo. 6 Many factors influence environmental standard This is how the environmental report is arranged MoDo Environmental Report is designed to make complex 7 Reporting of environmental expenditure conditions as easy to understand as possible for a broad range of 9 MoDo Paper readers. The Environmental Report is arranged in accordance with the headings in MoDo’s environmental policy. 12 Holmen Paper In order to make it easier to read, the same colour codes are 14 Iggesund Paperboard used throughout all sections: 16 Iggesund Timber • Raw material consumption 17 MoDo Skog • Energy consumption 22 Environmental auditing • Production Responsibility • Emissions into air • Emissions into water 22 Environmental organisation • Waste Purchasing and demands on suppliers Reporting of environmental facts 24 Study of environmental effects of In 1996, MoDo began to co-operate with the other Swedish transportation companies in the industry to standardise the reporting of environmental facts. Development The section entitled Environmental protection in 1996 includes 28 Higher production – improved environmental data for each mill, showing production, quantity of waste and performance environmental permits, and emissions into water and air.
    [Show full text]
  • Digital Version Av Roslagens Kulturarv-Kartan
    Örskär Forsmarks kärnkraftverk Gräsö Forsmark Öregrund Rävsten St. Risten Norrskedika Ormö Östhammar Vässarö Mälby 7 Roslagens Raggarö Sjöfartsmuseum Singö Museet visar Roslagens sjöfartshistoria ur många perspektiv Österbybruk i en spännande basutställning för alla sinnen. Vid museet Gimo 1 finns en gammal Skeppargård, museibutik och bibliotek. Hargshamn KULTURARV Sjöfartsmuseet drivs av Roslagens Sjöfartsminnesförening som arrangerar Postrodden, Beckbyxans dag och ångbåtstrafik på Väddö kanal. Årsboken Rospiggen. Brygga för båtfarare. www.sjofartsmuseet.se ROSLAGEN Adress: Gåsviksvägen 47, Väddö. Lunda Flygfält Färjetrak till Åland 3 2 NORRTÄLJE KOMMUN Kista hembygdsgård – Väddö Grisslehamn 8 hembygds- och fornminnesförening Här finns 21 välbevarade byggnader från 1700–1900-talet, bl.a. stall, smedja och hättekvarn samt ett museum med 4 Alunda föremål från Väddöbygden. Hembygdsgården är sedan 2011 Hallstavik klassad som byggnadsminne och ägs av Väddö hembygds- och fornminnesförening som har omfattande verksamhet med 5 bl.a. utställningar, guidade visningar och Kistadagen. www.vaddohembygdsforening.se Adress: Kistavägen 21, Väddö. Väddö Gillberga gryte 9 Åsavallen – Edsbro Älmsta hembygdsförening 6 7 8 Skebobruk Hembygdsgården Åsavallen är centrum för verksamheten. Föreningen arbetar för att bevara kulturarv och traditioner genom att anordna midsommarfirande, julmarknad och utställningar. Även guidade visningar, kulturevenemang samt prova-på-smidesdagar ingår i verksamheten. Föreningen har 34 givit ut Edsbroboken och publicerar tidskriften Tillbakablick. www.edsbrohembygd.se 9 Adress: Åsavallsvägen, Edsbro. Edsbro 11 Björkö 12 10 13 Simpnäs 14 15 10 Edsbro bruk Bruket anlades i slutet av 1600-talet för att tillverka tackjärn 25 åt Skebo bruk. Tackjärnet transporterades till Skebo bruk på Storholmen Vätö pråmar och förädlades. Edsbro masugn är den enda bevarade 36 i Stockholms län, och utgör tillsammans med bruksbyggna- der och bruksgatan med f.d.
    [Show full text]
  • Program För Utveckling Av Kommunalt Vatten Och Avlopp
    Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp 2008-2030 1 (170) Antaget av Norrtäljes Kommunfullmäktige den 18 februari 2008 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING ................................................................................................................................. 3 2 BAKGRUND ................................................................................................................................................. 4 2.1 VARFÖR BEHÖVS ETT UTVECKLINGSPROGRAM FÖR VATTEN OCH AVLOPP I NORRTÄLJE KOMMUN? .......... 4 2.2 LAGRUM.................................................................................................................................................... 5 2.2.1 Lagen om allmänna vattentjänster (VTL)........................................................................................ 5 2.2.2 Miljöbalken (MB)............................................................................................................................ 5 2.2.3 Plan och Bygglagen (PBL).............................................................................................................. 5 2.2.4 Anläggningslagen (AL) ................................................................................................................... 5 2.2.5 Livsmedelslagen .............................................................................................................................. 6 2.2.6 Vattendirektivet ..............................................................................................................................
    [Show full text]
  • 639 Buss Tidsschema & Linje Rutt Karta
    639 buss tidsschema & linje karta 639 Edsbro Centrum Visa I Websida Läge 639 buss linjen (Edsbro Centrum) har 7 rutter. Under vanliga veckodagar är deras driftstimmar: (1) Edsbro Centrum: 14:55 (2) Hallstaviks Station: 00:20 - 22:05 (3) Rimbo Station: 01:20 - 23:20 (4) Söderhalls Traƒkplats: 04:43 - 23:55 (5) Tekniska Högskolan: 04:51 - 20:03 (6) Västertorp: 17:15 - 18:15 Använd Moovit appen för att hitta den närmsta 639 buss stationen nära dig och få reda på när nästa 639 buss ankommer. Riktning: Edsbro Centrum 639 buss Tidsschema 20 stopp Edsbro Centrum Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 14:55 tisdag 14:55 Långsjöskolan onsdag 14:55 Rimbo Station torsdag 14:55 Vallby Kvarn fredag 14:55 Rimbo Kyrka lördag Inte i drift Bobackens Vägskäl söndag Inte i drift Hagby Lugnet 639 buss Info Riktning: Edsbro Centrum Stora Granlund Stopps: 20 Reslängd: 32 min Nydal Linje summering: Långsjöskolan, Rimbo Station, Vallby Kvarn, Rimbo Kyrka, Bobackens Vägskäl, Grindstugan Hagby, Lugnet, Stora Granlund, Nydal, Grindstugan, Görvälstorp, Sättraby Södra, Sättraby Vägskäl, Görvälstorp Sättra Missionshus, Lohärads Vägskäl Västra, Johannesberg, Johanneslund, Brotorp, Edsbro Sättraby Södra Kyrka, Edsbro Centrum Sättraby Vägskäl Sättra Missionshus Lohärads Vägskäl Västra Johannesberg Johanneslund Brotorp Edsbro Kyrka 280, Sweden Edsbro Centrum Riktning: Hallstaviks Station 639 buss Tidsschema 72 stopp Hallstaviks Station Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 05:20 - 22:05 tisdag 00:20 - 22:05 Tekniska Högskolan Valhallavägen 77B, Stockholm onsdag 00:20
    [Show full text]
  • Bilaga 1 Objekt (2).Xlsx
    2017‐05‐08 Sammanställning PLC‐nivå ‐ Norrtälje VA ‐ SCADA Uppdaterad: 2012‐02‐13 / PL Teknist Driftområde Populärnamn Ortnamn Ort kod Typ av objekt Blad nr namn 141 Hallstavik Pst Masugnen Edsbro ED AP01 Avlopps‐pst 142 Hallstavik Edsbro AV Edsbro ED AV01 Avloppsverk 143 Hallstavik Bygdegården Edsbro ED RP01 Råvatten‐pst 144 Hallstavik Edsbro VV Edsbro ED VV01 Vattenverk 1 Hallstavik Pst Kalle Matsson Grisslehamn GH AP01 Avlopps‐pst 2 Hallstavik Pst Furtenbach Grisslehamn GH AP02 Avlopps‐pst 3 Hallstavik Pst Zing‐zing Grisslehamn GH AP03 Avlopps‐pst 4 Hallstavik Pst OK Grisslehamn GH AP04 Avlopps‐pst 5 Hallstavik Pst Lillsjön Grisslehamn GH AP05 Avlopps‐pst 6 Hallstavik Pst Brandstation Grisslehamn GH AP06 Avlopps‐pst 7 Hallstavik Pst Havsbaden Grisslehamn GH AP07 Avlopps‐pst 8 Hallstavik Grisslehamn AV Grisslehamn GH AP08 Avlopps‐pst (Inlopp) 9 Hallstavik Grisslehamn AV Grisslehamn GH AV01 Avloppsverk Utgått Hallstavik Råvattenpst Ön Grisslehamn GH RP01 Råvatten‐pst Råvattenpst 1 166 Hallstavik Grisslehamn GH RP01 Råvatten‐pst "Skitpumpen" 11 Hallstavik Råvattenpst Furtenbach Grisslehamn GH RP02 Råvatten‐pst 12 Hallstavik Råvattenpst K Mattson Grisslehamn GH RP03 Råvatten‐pst 13 Hallstavik Grisslehamn VV Grisslehamn GH VV01 Vattenverk 13 Hallstavik Grisslehamn VV Grisslehamn GH VV01 Vattenverk 13 Hallstavik Grisslehamn VV Grisslehamn GH VV01 Vattenverk 14 Hallstavik Pst Wåge/Holmens Hallstavik HA AP01 Avlopps‐pst 15 Hallstavik Pst Torsvägen Hallstavik HA AP02 Avlopps‐pst 16 Hallstavik Pst Skäret Hallstavik HA AP03 Avlopps‐pst 17 Hallstavik
    [Show full text]
  • Tiohundra Är Ett Unikt Samarbete Mellan Stockholms Läns Landsting
    TIOHUNDRA ÄR ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA, SJUKVÅRD OCH OMSORG Mars 2008 Från Norrtäljeprojektet till TioHundra TioHundra Den gemensamma organisationen för hälso-, sjukvård och omsorg i Norrtälje 2 2008-04-23 Presentation Från Norrtäljeprojektet till TioHundra Norrtäljeprojektet Akutsjukhuset i Norrtälje nedläggningshotat 2003. Startade en debatt inom kommunen, som stimulerade framväxten av alternativa förslag inom hälsa, sjukvård och omsorg. 2004 startade Stockholms Läns Landsting och Norrtälje kommun Norrtäljeprojektet - med nio delprojekt. 3 2008-04-23 Presentation Från Norrtäljeprojektet till TioHundra Norrtäljeprojektets mål ”Att skapa en långsiktigt hållbar och trygg struktur för hälso-, sjukvård och omsorg, samt omvårdnad i Norrtälje kommun”. Genom förändrade arbetssätt, samverkansformer och organisatoriska förändringar ville man nå effektivitet och kvalitet inom området. 4 2008-04-23 Presentation En väg in En väg in Lösningar som förenklar medborgarnas kontakt med hälsa, sjukvård och omsorg. Driftsorganisationerna stödjer integrationen mellan vårdgivarna. Ansvarsförflyttningar mellan vårdgivare utan störningar eller onödiga dröjsmål. Patienten eller brukaren får tillgång till koordinerade insatser. 5 2008-04-23 Presentation Namnet TioHundra Inspirationen till namnet TioHundra även hämtat från historien då Roslagen var indelat i olika folkland, bl a Tiundaland och Attundaland. Folklanden var indelade i mindre områden; hundare. Varje hundare skulle ställa upp med 100 man och
    [Show full text]