Sonett Il - några minnen Del 1. och personliga synpunkter När det började Gunnar A. Sjögren Saab Sonett Il kom till kort innan den gamla goda tiden tog slut, alltså medan automobilen ännu inte blivit så ymnigt förekommande att den var ivägen för sig själv och tvingat fram drastiska omdaningar av stadskärnor och körmiljö. Vi hade (mestadels) fri fart utanför tätorterna, det gick (mestadels) att hitta parkeringsplat• ser, motorerna hade förgasare, man kunde meka själv därför att alla prylar var begripliga. Och vi hade fortfarande vänstertrafik (vilket dock inte var helt av godo). Dessutom: Bilarna hade identitet, det gick att skilja märken åt och hålla reda på modellerna. i har den stora glädjen att kunna fortsätta våra historiska tillbaka• annonsering kunde mäta sig med. Annorlunda var det i USA. Där betyd• blickar genom att publicera föl• V ( historik ) de det föga att Erik Carlsson och hans jande artikelserie vi fått från den välkän• märkeskamrater åkte runt i Gamla de signaturen GAS, Gunnar A. Sjögren, "Trollet från Trollhättan" hade hun• Världen och kapade åt sig rallytroteer som var anställd på Saab mellan 1959 nit få fast fot på hemmamarknaden i mängd. Dessutom såg ju Saabarna och 1983. Gunnar har varit med i olika men även börjat märkas i statistiken ut som dom gjorde, hade outtalbart och på vägarna i Danmark, Norge, skeden av såväl utvecklingsarbetet av namn och därtill tvåtaktsmotor! Svar• England, Nederländerna, Belgien accepterat. Hälla olja i bensinen? Sonetten som att ta fram presenta• m.fl. länder. Mindre frekvent synliga i Heltokigt! Det där med utseendet tionsmaterial för press och kunder. Han trafikvimlet var Saabarna förstås i kunde väl för all del gå an - det gick ju har också skrivit flera böcker med Saabanknytning, t.ex United States of America. Där drunk• att sälja VW "Beetle" - och dom som "Saab för Saab" och "bilar på Saab-vis", men trots detta finns nade de i fordonsmångfalden. Men köpte Saab-bilar var i regel inte så likväl gick 1964 - det är ju den tiden vi bundna vid amerikansk stylingideolo• det uppenbarligen en del minnen som först nu blir nedteckna• här håller oss till - runt 5000 95or och gi utan valde efter andra värderingar. de och därmed offentliggjorda för en större krets. På tal om 96or till Amerika. 1966 var det över En stor andel av dem var läkare. lära• "nedtecknade", Gunnar har skrivit hela artikelserien för hand 10.000, d.v.s. ungefär så många bilar re, jurister eller hade någon annan in• och det oerhört vackert. Av trycktekniska skäl nödgas vi ändå som något av de ledande märkena tellektuell profession. Och sina erfa• sätta allt på data. Även teckningarna är nygjorda för denna där gjorde på en dag. renheter förmedlade dom till vänner I många europeiska länder kände och bekanta, vilket gav en sorts ver• artikelserie medan bildmaterialet är från 60-talet, men trots bil- och motorintresserade ganska bal reklam men naturligtvis ändå läm• det i vissa fall förut opublicerade. Håll tillgodo, bästa med• väl till Saab, inte minst genom mär• nade Saab som ett praktiskt taget lemmar och stort tack Gunnar! kets alla rallyframgångar. Den tvålhalt okänt märke i landet som helhet. En formade tvåtaktaren hade uppnått en Jan-David Skeven sportigt betonad publikmagnet var image av sportighet i förening med vad säljfolket där över menade sig goda vägegenskaper och annat som behöva, en liten Corvette eller Mus• gav körglädje. Tidningarnas sportsi• tang av Saab-härkomst att skylta dor gav reklam som knappast någon med och synas i. 6 7 Önskningen var inte ny; den hade dragplåster på fyra hjul verkligen var mer eller mindre klart preciserad fun• önskvärt, men om och hur man skulle nits i sinnena alltsedan Saab-bilar kunna åstadkomma ett sådant var en MFl-13 var den prototyp började hitta vägen till Amerika och besvärlig fråga. som togs fram av Malmö kom ett tag i början att fokuseras på flygindustri och tillverka• ur-Sonetten 1956, vilken som bekant Lösningen fanns på två håll. des, pli'it dock bara kom att tillverkas i ett halv• Åtminstone till inledningsfasen. dussin exemplar och således inte Att belasta bilfabriken i Trollhättan blev till mycken nytta. med uppdraget att utarbeta en proto• typ var av flera skäl näst intill otänk• Saab Granturismo 750 bart. Dels var man där fullt upptagen 1958 försökte man från Sverige att med den reguljära produktutveck• lindra nöden med den för USA-mark• lingen och stod därjämte i begrepp naden utvecklade Granturismo 750, att dra på för fullt med projekt "Gud• Caterinan ritades av Sixten Sason och men hur sportig och specialutrustad mund", det som skulle bli Saab 99, byggdes i Katrineholm denna än var saknade den förmågan och dels saknade man utrymmen för att dra uppmärksamheten till sig ge• den tillverkning som borde bli den lo• nom tydligt avvikande och i allmän• giska följden av satsningen på en hetens ögon attraktiv design. Den specialdesignad sportvagn med Men en annan försöksbil började januari 1965 och betecknades MFI 13 skilde sig ju inte från standard -93ans plastkaross. också ta form. I Malmö. Projektbe• var resultatet av en satsning och hade utseende mer än i dekoren och inred• Sonderingar på direktörsnivå gav teckning: "MFI 13". Initiativtagare drivits fram av ett team med stor ningen. Vi får heller inte glömma det emellertid en del uppslag. Bl.a. visa• och pådrivande kraft var tecknaren• självtilltro och energi i förening med privata amerikanska projektet Quan• de det sig att det Saab närstående designern Björn Karlström, som efter oblygt frågande och konsulterande. tum, som fick förväntningar att blossa företaget ASJ (AB Svenska Järnvägs• en hel del turer kom att jobba fram Det sistnämnda nådde en omfattning upp men förbytas i besvikelse, då det verkstäderna) vid sina anläggningar i båtmodeller för plastskrovskunniga som emellertid tenderade att bli out• visade sig att det ifrågavarande sättet Katrineholm var berett att bygga en Malmö Flygindustri men även hängav härdlig för de strängt upptagna in• att frambringa på Saab-komponenter förslagsbil, bara man fick en kravspe• sig åt att försöka få tillverkning av lät• genjörerna i Trollhättan, men gossar• baserade små halvracers utmynnade cifikation och hjälp av en skicklig ta och sportbetonade bilar till stand. na i Malmö hade i brist på egen fack• i en flopp. formgivare. Den sistnämnde fanns De sistnämnda skulle vara av hans kunskap inte rad att vara stillsamma GT:n levde kvar i programmet och nära till hands och borde lämpa sig egen design men maskinellt huvud• och försagda. Så här i efterhand är behövdes. Den fick 96-kaross, större förträffligt eftersom han var den man sakligen baserade på Saabkompo• dom nog för länge sedan ursäktade. motor och kom efter några år att i som signerade sina alster Sason och nenter. Experimenterandet ledde ef• (Ursäkta förresten att jag ibland skri• amerikaversion heta Monte Carlo faktiskt, fast av rent personligt intres• ter en del övergivna ideer fram till en ver de och ibland dom. Det blir ledig• 850, men sportcoupen med den rikti• se, redan ägnat en del möda åt att fin• chassikonstruktion som verkade are så. Vidare vill jag nämna att jag ga utformningen fortsatte man att be na form åt en tänkt bil av ungefär det mycket lovande och delgavs tekniker fullt medvetet i regel skriver Saab när om och vänta på. aktuella slaget. Han tillfrågades ifall på chefsnivå i Trollhättan. Sen gav jag menar företaget, även när det gäl• Vid Svenska Aeroplan Aktiebola• han kunde tänka sig att spinna vidare det ena det andra. Linköping nickade ler tiden före namnbytet från Svenska gets huvudkontor i Linköping, där VD på temat men nu med målet att stöd och klartecken. Aeroplan Aktiebolaget till SAAB AB. residerade och marknadsavdelning• åstadkomma något som kunde falla Rekommendationen var därefter att en fanns, även den för bilexporten, USA-folk i smaken. Han acceptera• MFl-bilen produktnamnet i löpande text skulle var naturligtvis bilfolket och högsta de. Och därmed kom "Catherina" Den gräddgult lackerade bil som skrivas SAAB och företagsnamnet ledningen helt på det klara om att ett igång med sin tillblivelse. lastades av i Linköping någon dag i Saab, men även det ignorerar jag för 8 9 enkelhetens skull. Slut på parente• och bakända när garageväggen kom sen.) för nära eller någon intillparkerare Jag tycker att gamle yrkes- och trä• knuffade till? Trots att modellen var tobrodern Björn Karlström är värd en koncipierad för att i serieproduktion hel del beröm för grunddragen i den ha plastkaross var ju prototypen ut• framvisade bilens form samt för att förd i plåt med den tanken att man han lyckades ge skapelsen en karak• helt enkelt skulle kunna göra avgjut• tär som rimmade med Saab-filosofin. ningar för att få fram honformarna för Det var också bra att han var djärv bakning av karossdelar i glasfiber• nog att frångå allt som exteriört band plast. Uppriktigt talat tror jag nog att modellen till 96an eller dess före• Du redan före avtäckningen, då det gångare. var för sent att ändra utknackade Men jag måste vara lite kritisk ock• plåtstycken, ändå var medveten om så. (Det är mina egna åsikter jag fram• att rätt betydande ändringar måste för, och eftersom tycke och smak inte göras ifall det skulle kunna bli bil av bör diskuteras gör jag inte anspråk på det hela. att framlägga oemotsägliga fakta.) Försäljningsdirektören Arne Ryd• Kylluftintaget i nosen betraktar jag berg lät sin villa i Sviesta (i Linkö• som vederstyggligt! Och det var dålig pings utkant åt Åtvidabergshållet) harmoni mellan de olika glasrutornas bilda bakgrund för en serie plåtning• kurvor och begränsningslinjer. Lite ar av MFl:s gräddbakelse. Plåtslaga• mer spänst i flera av karossens bågar ren hörde till den viktiga och edsvur• och konturer hade också varit på na lilla gruppen av Saab-fotografer plats.