DOCSLIB.ORG

Ortnamn I Kontakt I Helsingfors Finska Inslag I Bruket Av Gatunamn I Svenska Kontexter

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Ortnamn I Kontakt I Helsingfors Finska Inslag I Bruket Av Gatunamn I Svenska Kontexter NORDICA HELSINGIENSIA 45 Maria Vidberg Ortnamn i kontakt i Helsingfors Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framläggs till offentlig granskning i sal 1 i Forsthuset, Unionsgatan 40, fredagen den 3 juni 2016 kl. 10. Nordica Finska, finskugriska och nordiska institutionen Helsingfors universitet 2016 © 2016 Maria Vidberg Denna bok är nummer 45 i serien Nordica Helsingiensia. Ansvarig utgivare: Nordica vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen. Kontaktinformation: Nordica PB 24 FIN-00014 Helsingfors universitet ISSN 1795-4428 ISBN 978-951-51-2099-1 (hft.) ISBN 978-951-51-2100-4 (PDF) Tryck: Unigrafia, Helsingfors, 2016 Omslag: Allan Appelberg Maria Vidberg Helsingfors universitet Ortnamn i kontakt i Helsingfors. Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter Sammandrag Denna studie fokuserar finska inslag i bruket av ortnamn i svenska kontexter i Helsingfors. Tyngdpunkten ligger på namnbruk och namnkännedom och materialet består av muntligt och skriftligt material. I undersökningarna används socioonomastiska, folkonomastiska och kontaktonomastiska metoder. Resultaten i studien av namnbruket visar att de finska inslagen i det svenska namnbruket i Helsingfors kan delas in i tre kategorier: 1) bruk av enbart finska namn, 2) bruk av hybridnamn och 3) parallellt bruk av svenska och finska namn. Studien gör skillnad på faktiskt och metaspråkligt namnbruk, beroende på om namnbrukarna i första hand använder namn eller pratar om namn. Undersökningen av helsingforsares namnkännedom bygger vidare på studierna av namnbruket och undersöker vilka resurser namnbrukare i Helsingfors utnyttjar när de behöver använda ett namn i en svensk kontext men till exempel enbart känner till det finska namnet. De finska inslagen studeras också för att fastställa vilken status de har när de lånas in i svenskan. En studie av dem i relation till etablerade modeller inom kontaktonomastiken visar att kategorierna bör utvidgas till att omfatta även oanpassade lånenamn, en kategori som tidigare inte inkluderats bland namnlån. På en teoretisk nivå visar studien vikten av ett socioonomastiskt grepp i modern namnforskning och hur detta kan kombineras med insikter från kontaktonomastisk forskning. Eftersom materialet består av såväl tal som skrift ger studien en metodologisk möjlighet att studera namnbruket ur olika perspektiv och framförallt i dess kontext, vilket i sin tur öppnar för undersökningar om hur namnbrukare hanterar mötet av namn på två olika språk exakt i den stund kontakten sker. Nyckelord: namnbruk, namnkännedom, namnkontakt, svenska ortnamn, finska ortnamn, Helsingfors, socioonomastik Maria Vidberg University of Helsinki Ortnamn i kontakt i Helsingfors. Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter (Place names in contact in Helsinki. Finnish elements in the use of street names in Swedish-language contexts) Abstract This study focuses on Finnish elements in the usage of Swedish place names in Helsinki. The emphasis is on name usage and toponymic competence and the material consists of spoken and written data. The study uses socio-onomastic, folk-onomastic and contact-onomastic methods. The results from the study of name usage show that there are three categories in the use of Finnish elements, i.e. 1) the use of a Finnish name only, 2) the use of a hybrid name, and 3) the parallel use of a Finnish and a Swedish name. The study distinguishes between the use of Finnish elements in names as either actual or meta-linguistic, depending on whether the names are used as such or whether they are talked about, respectively. The study of toponymic competence builds on the findings in the study of name usage and investigates which resources Helsinkian name users utilize when they only know a Finnish name but need to refer to the place in question in a Swedish context. The status of Finnish elements in Swedish contexts is furthermore studied in order to find out what status the Finnish names have when they are borrowed into Swedish discussions. The study shows that the established models of contact onomastics need to be expanded with a category of unadapted name loans. On a theoretical level, the study shows the importance of a socio- onomastic approach in modern name research and how this can be combined with contact-onomastic research. Since the study addresses both spoken and written data, it is methodologically possible to study name usage from different perspectives and in particular in context, which opens up for studies on how name users deal with the encounter of names in two languages exactly at the moment when the contact occurs. Keywords: name usage, toponymic competence, name contact, Swedish place names, Finnish place names, Helsinki, socio-onomastics Förord Tio år har gått sedan jag spelade in den intervju som kom att bli den första intervjun i mitt forskningsmaterial. Det var början på en resa jag nu ska sätta punkt för. Det har varit en intressant men utmanande tid och det är nu dags att tacka en rad människor som på olika sätt hjälpt mig under processen. Mitt första och största tack går till mina handledare Jan-Ola Östman och Terhi Ainiala. Ni har kompletterat varandra på ett ypperligt sätt och engagerat er i mitt arbete både när det varit lätt och mindre lätt. Utan er viktiga vägledning och er inspiration hade jag inte rott det här i hamn. Ett stort tack också till Leila Mattfolk som följt mig genom hela projektet och varit ett viktigt bollplank. Tack också för att du lärt mig så mycket om namnvård. Du är den jag jobbat mest och bäst med under dessa år, trots att vi egentligen aldrig varit kollegor. Jag har haft den stora förmånen att ha en doktorandtjänst på Nordica vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen åren 2010–2016, vilket gjort att jag kunnat koncentrera mig på forskningen och skrivandet utan ekonomiska bekymmer. Doktorandgemenskapen på Nordica har varit viktig, liksom personalgemenskapen. Jag vill särskilt tacka Sandra Haavisto, Daniela Silén, Jenny Stenberg-Sirén och Sofia Stolt, som jag delat rum med, för gemenskap, skratt och diskussioner. Ett speciellt tack till Jenny som i synnerhet i slutskedet läst, kommenterat, ifrågasatt och uppmuntrat. Tack också till Lieselott Nordman för många viktiga samtal. När jag började fanns det få doktorander i namnforskning vid institutionen, men när jag nu sätter punkt har jag fått vara en del av en gemenskap med ett tiotal doktorander inom namnforskningens olika områden. Även om våra ämnen är olika, binds vi ihop av vår gemensamma handledare Terhi Ainiala, som fört oss samman för seminarier och luncher. Det har varit värdefullt att få vara en del av den här gemenskapen. Tack till Pamela Gustavsson, Gunilla Harling-Kranck, Johanna Lehtonen, Heikki Paunonen, Ritva Liisa Pitkänen, Peter Slotte och Sami Suviranta som läst och kommenterat delar av mina texter och svarat på e- postfrågor. Sami vill jag också tacka för hjälp med att rita kartor. Tack också till deltagarna vid Nordicas forskarseminarier för värdefulla kommentarer. Tack till mina förhandsgranskare Staffan Nyström och Mona Forsskåhl för er noggranna läsning, era värdefulla kommentarer och era viktiga förbättringsförslag. Jag vill också tacka min arbetsgivare Institutet för de inhemska språken för att jag fick vara tjänstledig i några veckor i slutskedet. Ett särskilt tack till Pirkko Nuolijärvi och Nina Martola. Jag vill tacka Vasa nation (Erik och Sylvi Feldts fond), samt Svenska litteratursällskapet (Språkvetenskapliga nämnden) för understöd för konferensresor och fältarbeten. Ett viktigt tack också till Marianne Blomqvist som väckte mitt intresse för namnforskning och introducerade socioonomastiken för mig. Jag vill tacka mina informanter som ställt upp både för intervjuerna och för enkäten. Utan er insats hade jag inte kunnat göra den här studien. Jag är tacksam för att ni gav mig av er tid. Tack till Martina Huhtamäki för korrekturläsning och till Allan Appelberg för omslaget. Ett stort tack också till er på hemmaplan. Först och främst för att ni finns, men även för konkreta insatser för avhandlingen. Helsingfors i maj 2016 Maria Vidberg Innehåll 1 Inledning ................................................................................................................. 9 1.1 Syfte och frågeställningar ............................................................................................... 10 1.2 Disposition ...................................................................................................................... 11 2 Bakgrund .............................................................................................................. 12 2.1 Teoretisk bakgrund ......................................................................................................... 12 2.2 Tidigare forskning .......................................................................................................... 16 2.2.1 Ortnamnsforskning i Finland .................................................................................... 16 2.2.2 Socioonomastisk ortnamnsforskning ........................................................................ 18 3 Helsingfors ............................................................................................................ 22 3.1 Helsingfors som språklig miljö....................................................................................... 22 3.2 Helsingfors namnlandskap ............................................................................................
Load more

Recommended publications
  • Lions Clubs International Club Membership Register
    LIONS CLUBS INTERNATIONAL CLUB MEMBERSHIP REGISTER CLUB MMR MMR FCL YR MEMBERSHI P CHANGES TOTAL IDENT CLUB NAME DIST TYPE NBR RPT DATE RCV DATE OB NEW RENST TRANS DROPS NETCG MEMBERS 4017 020348 KVARNBO 107 A 1 09-2003 10-16-2003 -3 -3 45 0 0 0 -3 -3 42 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 05-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 06-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 07-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 08-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 09-2003 10-21-2003 -1 -1 55 0 0 0 -1 -1 54 4017 041195 ALAND SODRA 107 A 1 08-2003 09-23-2003 24 0 0 0 0 0 24 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 07-2003 06-23-2003 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 08-2003 06-23-2003 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 09-2003 10-16-2003 20 0 0 0 0 0 20 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 07-2003 09-18-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 08-2003 09-11-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 08-2003 10-08-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 09-2003 10-08-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 7 09-2003 10-13-2003 2 2 25 2 0 0 0 2 27 GRAND TOTALS Total Clubs: 5 169 2 0 0 -4 -2 167 Report Types: 1 - MMR 2 - Roster 4 - Charter Report 6 - MMR w/ Roster 7 - Correspondence 8 - Correction to Original MMR 9 - Amended Page 1 of 126 CLUB MMR MMR FCL YR MEMBERSHI P CHANGES TOTAL IDENT CLUB NAME DIST TYPE NBR RPT DATE RCV DATE OB NEW RENST TRANS DROPS NETCG MEMBERS 4019 020334 AURA 107 A 1 07-2003 07-04-2003 4019 020334 AURA 107 A 1 08-2003 06-04-2003 4019 020334 AURA 107 A 1 09-2003 10-06-2003 44 0 0 0 0 0 44 4019 020335 TURKU AURA 107 A 25 0 0 0
    [Show full text]
  • Kallioperän Ja Maaperän Arvokkaat Luontokohteet Helsingissä
    6/2004 Kallioperän ja maaperän arvokkaat luontokohteet Helsingissä Antti Salla Helsinki 2004 Kannen kuva: Vartiosaaren rapakivilohkare / Antti Salla Painettu Pohjosmaisen ympäristömerkin saaneelle paperille HELSINGIN KAUPUNGIN YMPÄRISTÖKESKUKSEN JULKAISUJA 6/2004 Antti Salla KALLIOPERÄN JA MAAPERÄN ARVOKKAAT LUONTOKOHTEET HELSINGISSÄ Helsingin kaupungin ympäristökeskus Helsinki 2004 Kuvat: © Antti Salla ISSN 1235-9718 ISBN 952-473-384-6 ISBN (URL:www.hel.fi/ymk/julkaisut/julkaisut.html) 952-473-385-4 Painopaikka: Helsingin kaupungin hankintakeskus Helsinki 2004 SISÄLLYSLUETTELO TIIVISTELMÄ............................................................................................................................................................... 1 RESUMÉ......................................................................................................................................................................... 2 ABSTRACT .................................................................................................................................................................... 3 1 JOHDANTO ................................................................................................................................................................ 4 1.1 ALKUSANAT ........................................................................................................................................................... 4 1.2 SELVITYKSEN TARKOITUS......................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Helsinki in Early Twentieth-Century Literature Urban Experiences in Finnish Prose Fiction 1890–1940
    lieven ameel Helsinki in Early Twentieth-Century Literature Urban Experiences in Finnish Prose Fiction 1890–1940 Studia Fennica Litteraria The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Studia fennica editorial board Pasi Ihalainen, Professor, University of Jyväskylä, Finland Timo Kaartinen, Title of Docent, Lecturer, University of Helsinki, Finland Taru Nordlund, Title of Docent, Lecturer, University of Helsinki, Finland Riikka Rossi, Title of Docent, Researcher, University of Helsinki, Finland Katriina Siivonen, Substitute Professor, University of Helsinki, Finland Lotte Tarkka, Professor, University of Helsinki, Finland Tuomas M. S. Lehtonen, Secretary General, Dr. Phil., Finnish Literature Society, Finland Tero Norkola, Publishing Director, Finnish Literature Society Maija Hakala, Secretary of the Board, Finnish Literature Society, Finland Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Lieven Ameel Helsinki in Early Twentieth- Century Literature Urban Experiences in Finnish Prose Fiction 1890–1940 Finnish Literature Society · SKS · Helsinki Studia Fennica Litteraria 8 The publication has undergone a peer review. The open access publication of this volume has received part funding via a Jane and Aatos Erkko Foundation grant.
    [Show full text]
  • 1 a Slightly Slummier Area? Negotiations of Place-Bound
    A slightly slummier area? Negotiations of place-bound identities through social spatialisations and unofficial toponyms1 Jani Vuolteenaho, Hanna Lappalainen & Terhi Ainiala University of Helsinki ABSTRACT: In the article, spatialisations (discourses of ideal or stereotyped spaces) are conceptualised as powerful discourses of the surrounding society, providing resources for place-bound identity construction in interaction. We combine a sociolinguistic analysis with Bakhtinian dialogism to understand how such ‘third’ voices in dialogue empower and pluralise self- and other- positionings embedded in the evocations of unofficial place names. Empirically, the focus is on toponyms that divide the socially mixed Vuosaari suburb in Helsinki into ‘older’ and ‘newer’ territories. The results show that when the stereotypes of ‘good’ and ‘bad’ neighbourhoods or other spatialisations interpenetrate the uses of ‘Old’ and ‘New Vuosaari’, they open room for the (re-)voicing of the meanings of these toponyms for highly differentiated social ends. With the Bakhtinian framework bridging between socio-spatial theory and sociolinguistics, the article develops a spatially sensitised approach to analyse the entanglements of the micro-level contexts of interaction with the macro-level discourses of meaning-giving. KEY WORDS: unofficial place names, social spatialisations, self- and other-positioning, place-bound identities 1 ABSTRACT IN FINNISH: Sosiaaliset spatialisaatiot ovat yhteiskunnassa vaikuttavia tilaa koskevia ideologisia diskursseja. Tässä artikkelissa
    [Show full text]
  • FP7-285556 Safecity Project Deliverable D2.5 Helsinki Public Safety Scenario
    FP7‐285556 SafeCity Project Deliverable D2.5 Helsinki Public Safety Scenario Deliverable Type: CO Nature of the Deliverable: R Date: 30.09.2011 Distribution: WP2 Editors: VTT Contributors: VTT, ISDEFE *Deliverable Type: PU= Public, RE= Restricted to a group specified by the Consortium, PP= Restricted to other program participants (including the Commission services), CO= Confidential, only for members of the Consortium (including the Commission services) ** Nature of the Deliverable: P= Prototype, R= Report, S= Specification, T= Tool, O= Other Abstract: This document is an analysis of Helsinki’s public safety characters. It describes the critical infrastructure of Helsinki, discuss its current limitations, and give ideas for the future. D2.5 – HELSINKI PUBLIC SAFETY SCENARIO PROJECT Nº FP7‐ 285556 DISCLAIMER The work associated with this report has been carried out in accordance with the highest technical standards and SafeCity partners have endeavored to achieve the degree of accuracy and reliability appropriate to the work in question. However since the partners have no control over the use to which the information contained within the report is to be put by any other party, any other such party shall be deemed to have satisfied itself as to the suitability and reliability of the information in relation to any particular use, purpose or application. Under no circumstances will any of the partners, their servants, employees or agents accept any liability whatsoever arising out of any error or inaccuracy contained in this report (or any further consolidation, summary, publication or dissemination of the information contained within this report) and/or the connected work and disclaim all liability for any loss, damage, expenses, claims or infringement of third party rights.
    [Show full text]
  • Korkeakoulutettujen Asumispreferenssit Osana Pääkaupunkiseudun Alueellista Eriytymistä
    Korkeakoulutettujen asumispreferenssit osana pääkaupunkiseudun alueellista eriytymistä Paula Piritta Jääskeläinen Helsingin yliopisto Valtiotieteellinen tiedekunta Sosiologia Pro gradu -tutkielma Tammikuu 2018 Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Laitos – Institution – Department Valtiotieteellinen tiedekunta Sosiaalitieteiden laitos Tekijä – Författare – Author Jääskeläinen, Paula Piritta Työn nimi – Arbetets titel – Title Korkeakoulutettujen asumispreferenssit osana pääkaupunkiseudun alueellista eriytymistä Oppiaine – Läroämne – Subject Sosiologia Työn laji – Arbetets art – Level Aika – Datum – Month and year Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages Pro gradu -tutkielma Tammikuu 2018 89 s. + liitteet Tiivistelmä – Referat – Abstract Tässä tutkielmassa tarkastellaan työssäkäyvien ylemmän korkeakoulutkinnon suorittaneiden asumispreferenssejä sellaisilla asuinalueilla, jotka ovat sosioekonomisesti tarkasteltuna hyväosaisia. Useat tutkimukset osoittavat pääkaupunkiseudun eriytyneen alueellisesti siten, että korkeakoulutetut ovat sijoittuneet asumaan Helsinginniemelle ja länsipainotteisesti merenrannoille. Matalan tulo- ja koulutustason, korkean työttömyyden ja etnisen heterogeenisyyden alueet painottuvat lähinnä Helsingin itäiseen suurpiiriin ja pääkaupunkiseudun radanvarsialueille. Tutkielmassa pureudutaan alueelliseen, sosioekonomiseen ja etniseen eriytymiseen korkeakoulutettujen asumispreferenssien lisäksi myös tutkittavien omien eriytymistä koskevien pohdintojen kautta. Tutkielman näkökulma on kulttuurisosiologinen. Teoreettisena
    [Show full text]
  • Ullanlinna Ulrikasborg Eira 6 7 9 Kaivopuisto
    K J a U N p t N E e e G I T n F i S n R k Y III 70 a VII kt U 9 2 T 17 ar 11 3 ar 1 1 t 7 71 kt 78 u 23 12,0 kt 51 13 1 S 35 P 10,3 3 98 41 12,3 9 2 H 2 T O e ma ar 10,9 12,8 III 11,7 IV 50 ar i u ja 82 zmo 88 t u I tr k L 1 ma 4 in G 1 N v n 9,3 8,0 n ar ee 2 tr VI 37 11,7 i t K 78 i p tr 55 8 l a III 11,8 l at 61 l K 10 89 7,9 E tr E 23 R 11 N 66 a 3 U 101 E e III 2 5 at k N 48 104 13 G ar 2 9 G 4 9 9 ar Ä s u 13 83 V 8,97,2 rs 52 k 182 ma 444 107 S Ä ar j 25 a D c tr O R IV 2 130 7 ASEMAKAAVAMERKINNÄT JA III 11,1 V 95 e 445 11,7 Ä 67 12 227 4 3 YO 234 23 85 V 81 67 IV 2 ar 42 10 S S 1 6 14 N 29 KAIVOPUISTO 27 W A EN 41 AT 32 70 - MÄÄRÄYKSET L rs 2 G MERIPUISTO 91 61 15 R L L S rs H 6 9,0 IV V O 15 82 L S kt A 8 8,9 E a A 13 1 H KAIVOPUISTO 9 6P102 9,7 17 8,0 7,9 69 17 1 16 7177 7171 BRUNNSPARKEN 7016 83 i ma E K 7K100 v 183 7G100 8,5 I ar 17 11 6 HAVSPARKEN u V 6083 2,9 Rakennustaiteellisesti ja kulttuurihistoriallisesti E 2 9,0 9,2 S 444 53 atu sr-1 P r AK ik 25 U er 24 76 Lähivirkistysalue.
    [Show full text]
  • Uusi Kaava –Podcastin Neljännen Jakson Litterointi
    Uusi kaava –podcastin neljännen jakson litterointi Äänitteen nimi: Uusi Kaava e04 master3.mp3 Äänitteen kesto: 00:42:32 Asiakas: [email protected] Merkkien selitykset: [?] = sanan kirjoitusasusta ei voi olla täysin varma, mutta merkitys on ainakin sinne päin. Sanan äänityskohta merkitään tekstiin ylös esim. [sana? 00:15:44] [??] = sanasta ei voinut saada selvää, joten se on täysin epävarma tai sitä ei voitu kirjata ylös lainkaan. Sanan äänityskohta merkitään tekstiin ylös esim. [?? 00:15:44] [tekstiä] = äänet tai litteroimatta jätetyt kohdat merkitään tekstiin hakasulkeisiin, esim. [naurahtaa] tai [haastattelu keskeytyy hetkeksi, kun haastateltava vastaa puhelimeen] Äänite alkaa Jussi Ukkonen [00:00:03]: Kaavaprosessissa usein korostuu sitten kuitenkin juuri ne liito-oravat ja sellaiset, koska ne ovat sellaisia niin sanottuja kovia luontoarvoja. Eli niiden avulla voi vääntää kättä. Ja se sotkee myös ihmisten ajattelua, koska myös mediassa uutisoidaan aika dramaattisesti usein, että nyt sieltä on löytynyt jotain eläintä. Ja tavallaan kuitenkin ihmisiä oikeasti kiinnostaa se, että mitä he voisivat itse puuhailla siellä. Musiikkia [00:00:25]: Ida Kukkapuro [00:00:47]: Tämä on Uusi kaava, Ympäristöministeriön podcast asumisesta. Tässä jaksossa me puhumme vain ja ainoastaan asumisesta kaupungeissa, siitä miten kaupunkeja tehdään, kenelle niitä tehdään ja mikä ylipäätään on hyvä kaupunki. Varmaan jokaisella on kaupunkisuunnittelusta joku mielipide, mutta mitä sen lainalaisuuksista olisi sitten hyvä ymmärtää? Minä olen toimittaja Ida Kukkapuro ja olen asunut koko lapsuuteni kylämäisissä olosuhteissa metsän laidalla, nuorena luullut olevani todella urbaani ja haluavani aina asua kaupungin sykkeessä ja nyt perheellisenä löytänyt melko täydellisen kompromissin lähiöstä. Seuranani on maankäytön suunnittelun professori ja ympäristöpsykologi Marketta Kyttä. Ja Jussi Ukkonen, kaavoja valmisteleva arkkitehti Helsingin kaupunkiympäristön toimialalta ja myös fellow-podcastaaja Ajatuksia kaupungista -arkkitehtuuripodista.
    [Show full text]
  • Helsinki Alueittain 2015 Helsingfors Områdesvis Helsinki by District
    Helsingfors stads faktacentral City of Helsinki Urban Facts HELSINKI ALUEITTAIN Helsingfors områdesvis 2015 Helsinki by District Helsingin kaupungin tietokeskus PL 5500, 00099 Helsingin kaupunki, p. 09 310 1612 Helsingfors stads faktacentral PB 5500, 00099 Helsingfors stad, tel. 09 310 1612 City of Helsinki Urban Facts P.O.Box 5500, FI-00099 City of Helsinki, tel. +358 9 310 1612 www.hel.fi/tietokeskus Tilaukset / jakelu p. 09 310 36293 Käteismyynti Tietokeskuksen kirjasto, Siltasaarenk. 18-20 A Beställningar / distribution tel. 09 310 36293 Direktförsäljning Faktacentralens bibliotek, Broholmsgatan 18-20 A Orders / distribution tel. +358 9 310 36293 Direct sales Library, Siltasaarenkatu 18-20 A S-posti / e-mail [email protected] HELSINKI ALUEITTAIN Helsingfors områdesvis 2015 Helsinki by District Helsingin kaupungin tietokeskus Helsingfors stads faktacentral Helsinki City of Helsinki Urban Facts Helsingfors 2016 Julkaisun toimitus Tea Tikkanen Redigering Editors Käännökset Magnus Gräsbeck Översättningar Translations Taitto Petri Berglund Ombrytning General layout Kansi Tarja Sundström-Alku Pärm Cover Tekninen toteutus Otto Burman Tekniskt utförande Tea Tikkanen Technical Editing Pekka Vuori Valokuvat Kansi - Pärm - Cover: Helsingin kaupungin matkailu- ja kongressitoimiston Foton materiaalipankki / Lauri Rotko, Visit Helsinki / Jussi Hellsten Photos Helsingin kaupungin tietokeskus / Raimo Riski Kartat Pohja-aineistot: Kartor © Helsingin kaupunkimittausosasto, alueen kunnat ja HSY, 2014 Maps © Liikennevirasto / Digiroad 2014
    [Show full text]
  • See Helsinki on Foot 7 Walking Routes Around Town
    Get to know the city on foot! Clear maps with description of the attraction See Helsinki on foot 7 walking routes around town 1 See Helsinki on foot 7 walking routes around town 6 Throughout its 450-year history, Helsinki has that allow you to discover historical and contemporary Helsinki with plenty to see along the way: architecture 3 swung between the currents of Eastern and Western influences. The colourful layers of the old and new, museums and exhibitions, large depart- past and the impact of different periods can be ment stores and tiny specialist boutiques, monuments seen in the city’s architecture, culinary culture and sculptures, and much more. The routes pass through and event offerings. Today Helsinki is a modern leafy parks to vantage points for taking in the city’s European city of culture that is famous especial- street life or admiring the beautiful seascape. Helsinki’s ly for its design and high technology. Music and historical sights serve as reminders of events that have fashion have also put Finland’s capital city on the influenced the entire course of Finnish history. world map. Traffic in Helsinki is still relatively uncongested, allow- Helsinki has witnessed many changes since it was found- ing you to stroll peacefully even through the city cen- ed by Swedish King Gustavus Vasa at the mouth of the tre. Walk leisurely through the park around Töölönlahti Vantaa River in 1550. The centre of Helsinki was moved Bay, or travel back in time to the former working class to its current location by the sea around a hundred years district of Kallio.
    [Show full text]
  • Politicians React to Proposed Spanish Bailout
    ISSUE 24 (255) • 14 – 20 JUNE 2012 • €3 • WWW.HELSINKITIMES.FI BUSINESS Politicians react Chasing competitiveness How to improve productivity is the question on many manageri- al minds. HT takes a look at Finn- to proposed LEHTIKUVA / VESA MOILANEN ish competitiveness. See page 8 Spanish bailout SUMMER GUIDE Party leaders divided over Finland’s role in the proposed bailout for Spanish banks. DAVID J. CORD brought down, or it should be pos- HELSINKI TIMES sible to chop up some banks,” Finn- ish Prime Minister Jyrki Katainen SPAIN has become the fourth euro- told Bloomberg. “There must be a zone country to seek a bailout, but possibility to restructure the bank- Prime Minister Jyrki Katainen and Finance Minister Jutta Urpilainen face criticism markets have not been reassured. ing sector, because it doesn’t make from opposition parties over any participation in bailing out Spanish banks. Samba! Carnaval comes to town, and Finnish politicians have begun ar- sense to recapitalise banks which samba schools from all over the guing about whether Finland should are not capable of running.” nen announced that Finland will ty chairman, Juha Sipilä, suggest- country compete over who puts participate in a bailout, and if so, if it Investors have been unenthusi- seek collateral from Spain if the ed that Spain should rescue its own on the biggest spectacle! should receive collateral. astic. Spanish bond prices fell as in- temporary bailout fund is used, be- banks, much as Finland did during Over the weekend Spain an- vestors were eager to sell, and yields cause it does not have preferred the 1990s crisis.
    [Show full text]
  • Omastadi Budgeting Game an Evaluation Framework for Working Towards More Inclusive Participation Through Design Games
    OmaStadi Budgeting Game An evaluation framework for working towards more inclusive participation through design games Andreas Wiberg Sode Master’s Thesis Aalto University Andreas Wiberg Sode OmaStadi Budgeting Game - An evaluation framework for working towards more inclusive participation through design games Master’s Thesis, Master of Arts Supervisor: Teemu Leinonen Advisors: Maria Jaatinen & Mikko Rask New Media Design and Production programme Department of Media School of Arts, Design and Architecture Aalto University, 2020 3 Abstract AUTHOR Andreas Wiberg Sode DEGREE PROGRAMME New Media Design TITLE OF THESIS OmaStadi Budgeting Game - An and Production evaluation framework for working towards more inclusive YEAR 2020 participation through design games NUMBER OF PAGES 102 + 22 DEPARTMENT Department of Media LANGUAGE English Today, the notion of participatory budgeting has been The impact of the game is analysed using five identified goals and implemented in more than 1500 cities worldwide. In Finland, the subsequently examined using three democratic criteria for evaluating City of Helsinki’s new participatory budgeting process, OmaStadi, participatory processes: participation (inclusion), political equality, opens up an annual budget of 4.4 million euros to implement and quality of deliberation. The evaluation results are then used to proposals suggested by citizens. For this process, the city has develop a broader evaluation framework with guidelines for how to developed a design game, the OmaStadi game, to facilitate these plan, implement, and analyse further evaluation of the OmaStadi proposals. The main goal of the game is to make participation game. in OmaStadi more inclusive. Therefore, it is designed to support qualities such as equal participation, improved discussion, creativity, The research findings indicate that the game seemingly supports citizen learning, and city perception.
    [Show full text]