NORDICA HELSINGIENSIA 45 Maria Vidberg Ortnamn i kontakt i Helsingfors Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framläggs till offentlig granskning i sal 1 i Forsthuset, Unionsgatan 40, fredagen den 3 juni 2016 kl. 10. Nordica Finska, finskugriska och nordiska institutionen Helsingfors universitet 2016 © 2016 Maria Vidberg Denna bok är nummer 45 i serien Nordica Helsingiensia. Ansvarig utgivare: Nordica vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen. Kontaktinformation: Nordica PB 24 FIN-00014 Helsingfors universitet ISSN 1795-4428 ISBN 978-951-51-2099-1 (hft.) ISBN 978-951-51-2100-4 (PDF) Tryck: Unigrafia, Helsingfors, 2016 Omslag: Allan Appelberg Maria Vidberg Helsingfors universitet Ortnamn i kontakt i Helsingfors. Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter Sammandrag Denna studie fokuserar finska inslag i bruket av ortnamn i svenska kontexter i Helsingfors. Tyngdpunkten ligger på namnbruk och namnkännedom och materialet består av muntligt och skriftligt material. I undersökningarna används socioonomastiska, folkonomastiska och kontaktonomastiska metoder. Resultaten i studien av namnbruket visar att de finska inslagen i det svenska namnbruket i Helsingfors kan delas in i tre kategorier: 1) bruk av enbart finska namn, 2) bruk av hybridnamn och 3) parallellt bruk av svenska och finska namn. Studien gör skillnad på faktiskt och metaspråkligt namnbruk, beroende på om namnbrukarna i första hand använder namn eller pratar om namn. Undersökningen av helsingforsares namnkännedom bygger vidare på studierna av namnbruket och undersöker vilka resurser namnbrukare i Helsingfors utnyttjar när de behöver använda ett namn i en svensk kontext men till exempel enbart känner till det finska namnet. De finska inslagen studeras också för att fastställa vilken status de har när de lånas in i svenskan. En studie av dem i relation till etablerade modeller inom kontaktonomastiken visar att kategorierna bör utvidgas till att omfatta även oanpassade lånenamn, en kategori som tidigare inte inkluderats bland namnlån. På en teoretisk nivå visar studien vikten av ett socioonomastiskt grepp i modern namnforskning och hur detta kan kombineras med insikter från kontaktonomastisk forskning. Eftersom materialet består av såväl tal som skrift ger studien en metodologisk möjlighet att studera namnbruket ur olika perspektiv och framförallt i dess kontext, vilket i sin tur öppnar för undersökningar om hur namnbrukare hanterar mötet av namn på två olika språk exakt i den stund kontakten sker. Nyckelord: namnbruk, namnkännedom, namnkontakt, svenska ortnamn, finska ortnamn, Helsingfors, socioonomastik Maria Vidberg University of Helsinki Ortnamn i kontakt i Helsingfors. Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter (Place names in contact in Helsinki. Finnish elements in the use of street names in Swedish-language contexts) Abstract This study focuses on Finnish elements in the usage of Swedish place names in Helsinki. The emphasis is on name usage and toponymic competence and the material consists of spoken and written data. The study uses socio-onomastic, folk-onomastic and contact-onomastic methods. The results from the study of name usage show that there are three categories in the use of Finnish elements, i.e. 1) the use of a Finnish name only, 2) the use of a hybrid name, and 3) the parallel use of a Finnish and a Swedish name. The study distinguishes between the use of Finnish elements in names as either actual or meta-linguistic, depending on whether the names are used as such or whether they are talked about, respectively. The study of toponymic competence builds on the findings in the study of name usage and investigates which resources Helsinkian name users utilize when they only know a Finnish name but need to refer to the place in question in a Swedish context. The status of Finnish elements in Swedish contexts is furthermore studied in order to find out what status the Finnish names have when they are borrowed into Swedish discussions. The study shows that the established models of contact onomastics need to be expanded with a category of unadapted name loans. On a theoretical level, the study shows the importance of a socio- onomastic approach in modern name research and how this can be combined with contact-onomastic research. Since the study addresses both spoken and written data, it is methodologically possible to study name usage from different perspectives and in particular in context, which opens up for studies on how name users deal with the encounter of names in two languages exactly at the moment when the contact occurs. Keywords: name usage, toponymic competence, name contact, Swedish place names, Finnish place names, Helsinki, socio-onomastics Förord Tio år har gått sedan jag spelade in den intervju som kom att bli den första intervjun i mitt forskningsmaterial. Det var början på en resa jag nu ska sätta punkt för. Det har varit en intressant men utmanande tid och det är nu dags att tacka en rad människor som på olika sätt hjälpt mig under processen. Mitt första och största tack går till mina handledare Jan-Ola Östman och Terhi Ainiala. Ni har kompletterat varandra på ett ypperligt sätt och engagerat er i mitt arbete både när det varit lätt och mindre lätt. Utan er viktiga vägledning och er inspiration hade jag inte rott det här i hamn. Ett stort tack också till Leila Mattfolk som följt mig genom hela projektet och varit ett viktigt bollplank. Tack också för att du lärt mig så mycket om namnvård. Du är den jag jobbat mest och bäst med under dessa år, trots att vi egentligen aldrig varit kollegor. Jag har haft den stora förmånen att ha en doktorandtjänst på Nordica vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen åren 2010–2016, vilket gjort att jag kunnat koncentrera mig på forskningen och skrivandet utan ekonomiska bekymmer. Doktorandgemenskapen på Nordica har varit viktig, liksom personalgemenskapen. Jag vill särskilt tacka Sandra Haavisto, Daniela Silén, Jenny Stenberg-Sirén och Sofia Stolt, som jag delat rum med, för gemenskap, skratt och diskussioner. Ett speciellt tack till Jenny som i synnerhet i slutskedet läst, kommenterat, ifrågasatt och uppmuntrat. Tack också till Lieselott Nordman för många viktiga samtal. När jag började fanns det få doktorander i namnforskning vid institutionen, men när jag nu sätter punkt har jag fått vara en del av en gemenskap med ett tiotal doktorander inom namnforskningens olika områden. Även om våra ämnen är olika, binds vi ihop av vår gemensamma handledare Terhi Ainiala, som fört oss samman för seminarier och luncher. Det har varit värdefullt att få vara en del av den här gemenskapen. Tack till Pamela Gustavsson, Gunilla Harling-Kranck, Johanna Lehtonen, Heikki Paunonen, Ritva Liisa Pitkänen, Peter Slotte och Sami Suviranta som läst och kommenterat delar av mina texter och svarat på e- postfrågor. Sami vill jag också tacka för hjälp med att rita kartor. Tack också till deltagarna vid Nordicas forskarseminarier för värdefulla kommentarer. Tack till mina förhandsgranskare Staffan Nyström och Mona Forsskåhl för er noggranna läsning, era värdefulla kommentarer och era viktiga förbättringsförslag. Jag vill också tacka min arbetsgivare Institutet för de inhemska språken för att jag fick vara tjänstledig i några veckor i slutskedet. Ett särskilt tack till Pirkko Nuolijärvi och Nina Martola. Jag vill tacka Vasa nation (Erik och Sylvi Feldts fond), samt Svenska litteratursällskapet (Språkvetenskapliga nämnden) för understöd för konferensresor och fältarbeten. Ett viktigt tack också till Marianne Blomqvist som väckte mitt intresse för namnforskning och introducerade socioonomastiken för mig. Jag vill tacka mina informanter som ställt upp både för intervjuerna och för enkäten. Utan er insats hade jag inte kunnat göra den här studien. Jag är tacksam för att ni gav mig av er tid. Tack till Martina Huhtamäki för korrekturläsning och till Allan Appelberg för omslaget. Ett stort tack också till er på hemmaplan. Först och främst för att ni finns, men även för konkreta insatser för avhandlingen. Helsingfors i maj 2016 Maria Vidberg Innehåll 1 Inledning ................................................................................................................. 9 1.1 Syfte och frågeställningar ............................................................................................... 10 1.2 Disposition ...................................................................................................................... 11 2 Bakgrund .............................................................................................................. 12 2.1 Teoretisk bakgrund ......................................................................................................... 12 2.2 Tidigare forskning .......................................................................................................... 16 2.2.1 Ortnamnsforskning i Finland .................................................................................... 16 2.2.2 Socioonomastisk ortnamnsforskning ........................................................................ 18 3 Helsingfors ............................................................................................................ 22 3.1 Helsingfors som språklig miljö....................................................................................... 22 3.2 Helsingfors namnlandskap ............................................................................................