DOCSLIB.ORG

Indelningar 12

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Indelningar 12 1:1 Indelningsändringar i nuvarande Jönköpings kommun 1912 Hakarps församling omfattar Hakarps kommun och större delen av Huskvarna stad (6 004 personer). Rogberga församling omfattar Rogberga kommun och återstoden av Huskvarna (496 personer). 1919 Huskvarna utgör sedan den 1 maj 1919 en egen församling. Den 1 januari överfördes ett område med 44 invånare från Gränna landskommun till Gränna stad. Samtidigt överfördes ett annat område med 23 invånare från Gränna stad till Gränna landskommun. 1922 Den 1 januari överfördes ett område från Ljungarums församling till Sofia församling (229 personer). 1943 Den 1 januari bildades Norrahammars köping och församling av större delen av Sandseryd (1 686 invånare) och ett område från Barnarp (4,53 km², 2 238 invånare). Samtidigt överflyttades återstoden av Sandseryd (0,85 km², 33 invånare) till Månsarp. 1947 Den 1 januari överfördes ett område (0,20 km², 223 invånare) från Kristina församling till Ljungarums församling och vissa områden (2,15 km², 41 invånare) i motsatt riktning. 1951 Den 1 januari överfördes ett område från Järstorp (1,50 km², 10 invånare) till Bankeryd. Återstoden av Järstorps kommun (34,90 km², 584 invånare) införlivades med Jönköpings stad. Järstorp bildar egen församling inom staden. 1952 Den 1 januari införlivades Gränna landskommun (140,31 km², 1 954 invånare) med Gränna stad(2,79 km², 1 465 invånare). Ölmstads kommun (47,83 km², 1 199 invånare) sammanslogs med Skärstads kommun(95,26 km², 2 012 invånare). Svarttorps kommun (62,49 km², 613 invånare), Lekeryds kommun (69,79 km², 917 invånare) och Järsnäs kommun (90,21 km², 670 invånare) bildade Lekeryds kommun. Öggestorps kommun (55,22 km², 495 invånare),Rogberga kommun (73,76 km², 1 973 invånare), Barnarps kommun (72,54 km², 1 524 invånare) och Ödestugu kommun (93,93 km², 615 invånare) bildade Tenhults kommun. Bottnaryds kommun (151,43 km², 986 invånare), Mulseryds kommun (115,21 km², 637 invånare) och Angerdshestra kommun (85,39 km², 409 invånare) bildade Norra Mo kommun. 1954 Den 1 januari överflyttades ett område (11,20 km², 129 invånare) från Norrahammars köping till Jönköpings stad, Sofia församling. Samtidigt överflyttades ett område (Hökhult 2, 1,14 km², 334 invånare) från Barnarps församling i Tenhults kommun till Norrahammars köping och församling. 13 1:1 Indelningsändringar i nuvarande Jönköpings kommun 1957 Den 1 januari överfördes ett område (0,87 km², 12 invånare) från Kristina församling i Jönköping och ett område (0,76 km², 291 invånare) från Ljungarums församling i Jönköping till Huskvarna stad och församling. 1960 Den 1 januari överflyttades ett område (0,03 km², 6 invånare) från Huskvarna stad och församling till Jönköpings stad, Ljungarums församling. Ett obebott område flyttades i motsatt riktning. Samtidigt överfördes ett område (0,07 km², 8 invånare) från Huskvarna stad och församling till Jönköpings stad och Kristina församling. 1963 Den 1 januari bildades Gränna församling av tidigare Gränna stadsförsamling (1 572 invånare) och Gränna landsförsamling (1 586 invånare). 1967 Den 1 januari införlivades Hakarps kommun och församling (3 663 invånare) med Huskvarna stad. 1971 Den 1 januari bildades Jönköpings kommun genom en sammanläggning av tre städer, en köping, sju kommuner och en församling: Invånare Bankeryds kommun och församling 5 837 Gränna stad och församling 3 183 Huskvarna stad (Huskvarna och Hakarps församlingar) 18 721 Jönköpings stad (Sofia, Kristina, Ljungarums o Järstorps församl) 55 943 Lekeryds kommun (Svarttorps, Järsnäs och Lekeryds församlingar) 1 925 Månsarps kommun och församling 3 308 Norrahammars köping och församling 6 947 Norra Mo kommun (Bottnaryds, Mulseryds och Angerdshestra 1 877 församlingar) Norra Unnaryds församling i Södra Mo kommun 392 Skärstads kommun (Skärstads och Ölmstads församlingar) 3 322 Tenhults kommun (Rogberga, Barnarps, Ödestugu och Öggestorps 5 544 församlingar) Visingsö kommun och församling 769 1989 Den 1 januari överfördes ett område (norra Hovslätt och Grästorp, 1,70 km², 2 408 invånare) från Ljungarums församling i Jönköpings stad till Norrahammars församling. 1998 Den 1 januari överfördes ett område (Rosenlund, del av Vättersnäs och Österängen, knappt 3 km², 6 708 invånare) från Ljungarums församling till Kristina församling. 14 1:2 Statistikområden, 3-siffernivå Områdesnummer Områdesnamn Kommundel 111 Centrum Öster Jönköping 112 Liljeholmen " 113 A6-Ryhov " 114 Rosenlund " 115 Ekhagen " 116 Österängen " 117 Vättersnäs Jönköping+Huskvarna 121 Huskvarna Centrum Huskvarna 122 Norrängen " 123 Brunstorp " 124 Gråbo-Tormenås " 125 Huskvarna Söder " 126 Öxnehaga " 127 Bråneryd " 131 Egna Hem " 132 Jutaholm " 133 Stensholm-Jöransberg " 134 Hakarps landsbygd " 211 Centrum Väster Jönköping 212 Jönköping Söder " 213 Bäckalyckan " 214 Torpa " 215 Mariebo " 216 Gräshagen " 217 Tokarp " 221 Bymarken " 222 Dalvik " 223 Skänkeberg " 224 ³ Järstorp " 225 ³ Kortebo " 231 Attarp-Backamo Bankeryd 232 Nyarp-Torp " 233 Trånghalla " 234 Bankeryds landsbygd " 311 Gamla flygfältet Jönköping 312 Fridhem " 313 Ljungarums kyrkby " 314 Ljungarums industriområde " 315 Haga " 316 Gamla Råslätt " 317 Kettilstorp " 15 1:2 Statistikområden, 3-siffernivå Områdesnummer Områdesnamn Kommundel 321 Råslätt " 322 ² Grästorp Norrahammar 323 ¹ Hovslätt " 324 Lockebo Tenhult 325 ¹,² Hovslätt Norr Norrahammar 326 ¹ Hovslätt Söder " 331 Barnarp-Odensjö Tenhult 332 Barnarps landsbygd " 341 Norrahammar Norr Norrahammar 342 Norrahammar Söder " 343 Flahult " 344 Norrahammars landsbygd " 351 Taberg Månsarp 352 Månsarp " 353 Månsarps landsbygd " 411 Bottnaryd Norra Mo 412 Bottnaryds landsbygd " 421 Mulseryd " 431 Angerdshestra " 441 Norra Unnaryd Norra Unnaryd 511 Tenhult Tenhult 512 Tenhults landsbygd " 521 Ödestugu " 611 Lekeryd Lekeryd 612 Lekeryds landsbygd " 621 Svarttorp " 631 Järsnäs " 711 Kaxholmen Skärstad 712 Skärstad " 811 Gränna Gränna 812 Gränna landsbygd " 821 Visingsö Visingsö 831 Ölmstad Skärstad ¹ Fr o m 1981 är område 323 Hovslätt uppdelat på två nya områden, 325 Hovslätt Norr och 326 Hovslätt Söder ² Fr o m 1989 överflyttades Grästorp (322) och Hovslätt Norr (325) från Jönköping till Norrahammar. ³ Fr o m 2003 är Järstorp-Kortebo uppdelat på två nya områden, 224 Järstorp och 225 Kortebo. 16 1:3 Kommunens landareal 2003 Kommundel Areal km² Folkmängd Inv/km² Totalt % Totalt % Jönköping 89 6,0 53 970 45,2 606 Huskvarna 45 3,0 21 535 18,0 479 Gränna 129 8,7 3 921 3,3 30 Visingsö 25 1,7 764 0,6 31 Skärstad 137 9,2 4 456 3,7 33 Lekeryd 200 13,4 2 649 2,2 13 Tenhult 281 18,9 7 923 6,6 28 Norrahammar 50 3,4 8 795 7,4 176 Månsarp 66 4,4 4 531 3,8 69 Norra Mo 342 23,0 2 061 1,7 6 Bankeryd 37 2,5 8 381 7,0 227 Norra Unnaryd 88 5,9 354 0,3 4 TOTALT 1 489 100 119 340 100 80.
Recommended publications
  • Underlag Till Cykelplan Region Jönköping

    Underlag Till Cykelplan Region Jönköping

    Bilaga 2 - Kartor Region Jönköpings län Underlag till cykelplan Region Jönköping Jönköping/Malmö 2017-02-06 Sommen Beteckningar Befintliga cykelvägar i Jönköpings län Befintliga cykelvägar Källa: NVDB Statliga Tranås Kommunala Gränna Sandhem Enskilda Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Sommen Beteckningar Trafiksäkerhetsklass för cykling i blandtrafik längs det statliga Trafiksäkerhetsklass cykling i blandtrafik Grön bilvägnätet Tranås Gul Gränna Sandhem Röd Lila Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Beteckningar Skadade cyklister och mopedister på det statliga vägnätet 2011-2015 (! Skadegrad Källa: Strada (! G Död (! (! (!(!(! (! (! Allvarligt skadad
  • Nulägesbeskrivning För Vatten Och Avlopp I Jönköpings Kommun

    Nulägesbeskrivning För Vatten Och Avlopp I Jönköpings Kommun

    Nulägesbeskrivning fö r Vatten och avlopp i Jö nkö pings kommun 2018-03-26 REVIDERAD 2019-08-21 Ordlista Abonnent är fastighetsägare var fastighet är ansluten till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Avloppsvatten är samlingsnamn för bortledande av spillvatten, bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse. Dagvatten är ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. Enskild vatten- och avloppsanläggning är en anläggning eller annan anordning för försörjning av vatten eller avlopp som inte är allmän. Enskilda anläggningar kan finnas för en enskild fastighet, för flera fastigheter tillsammans eller för samfälligheter och föreningar. Förbindelsepunkt är den anslutningspunkt som finns mellan det allmänna vatten- och avloppsnätet och abonnentens nät/anläggning. Gemensamhetsanläggning är en enskild vatten- och avloppsanläggning (se ovan) som inrättats för två eller flera fastigheter gemensamt. Huvudman är den som äger en allmän vatten- och avloppsanläggning. Jönköpings kommun är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Nödvatten är vatten för dryck, matlagning och personlig hygien som distribueras utan att nyttja det ordinarie ledningsnätet. Distributionen sker med tankar eller tankbilar. Reservvatten är dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledningsnätet men från annan produktionsanläggning än den ordinarie. Reservvatten tas i bruk då ordinarie vattentäkt av någon anledning inte kan brukas Spillvatten är förorenat vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt), industri, arbetsplats, serviceanläggning mm. Statusklassning av vattenförekomster innebär att tillståndet i vattenförekomsten bedömts utifrån kriterier och gränsvärden som fastlagts i vattendirektivet. För grundvattenförekomster bedöms kemisk och kvantitativ1 status (vattentillgång) och för ytvattenförekomster bedöms kemisk och ekologisk status. Målet är att vattenförekomsterna ska uppnå ”god status” i samtliga avseenden. Tillskottsvatten är det vatten som utöver spillvatten finns i spillvattenledningar.
  • Detaljplan För Del Av Lekeryd 2:3 M.Fl. Planbeskrivning

    Detaljplan För Del Av Lekeryd 2:3 M.Fl. Planbeskrivning

    Granskningshandling 2019-08-14 Dnr:2015:306 Detaljplan för del av Lekeryd 2:3 m.fl. Lekeryd, Jönköpings kommun Planbeskrivning Så här görs en detaljplanSåSå görsgörs medenen detaljplandetaljplan standard planförfarande STANDARDFÖRFARANDESTANDARDFÖRFARANDE Planbesked Planbesked DenDen somsom villvill haha enen detaljplandetaljplan måstemåste skriftligenskriftligen ansökaansöka omom ettett planbeskedplanbesked hoshos Planbesked kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- Ärendet påbörjas när en byggherre kommunen.ansöker om I ansökan planbesked. uppges vadI planbeskedet marken ska användas upp- till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så ges föreslagen markanvändning samtsens placering,bebyggelsens omfattning placering och höjd. Ävenoch annanomfattning. information kan begäras in så somsom hanteringhantering avav trafiktrafik ellereller höjdskillnader.höjdskillnader. DärefterDärefter undersökerundersöker planavdelningplanavdelning-- Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå enen förutsättningarnaförutsättningarna förför denden önskadeönskade planen.planen. UnderlagetUnderlaget skickasskickas sedansedan tilltill Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte. stadsbyggnadsnämndenstadsbyggnadsnämnden förför beslut.beslut. Samråd Så görs en detaljplan OmSå ett positivtgörs planbesked en ges detaljplan inleds arbetet med att ta fram en första SamrådSamråd OmSTANDARDFÖRFARANDE ett positivt planbesked ges inleds
  • Skyddsvärda Träd I Jönköpings Kommun 2 Skyddsvärda Träd I Jönköpings Kommun

    Skyddsvärda Träd I Jönköpings Kommun 2 Skyddsvärda Träd I Jönköpings Kommun

    Meddelande nr 2012:08 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun 2 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun MEDDELANDE NR 2012:08 3 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Meddelande nr 2012:08 Referens Marielle Gustafsson, Naturavdelningen, februari 2012 Kontaktperson Marielle Gustafsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 036-395283, [email protected] Helen Bjurulf och Dag Fredriksson, Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 036-105000, [email protected], [email protected] Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping Fotografier Framsida: Helen Bjurulf, Jönköpings kommun. Övrigt: Dag Fredriksson, Jönköpings kommun. Länsstyrelsen. Kartmaterial Lantmäteriet ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M—2012:08--SE Upplaga 150 exemplar. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2012 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PET- plast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 4 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Förord Vackra stora träd har alltid fascinerat människan. Både för sin skönhet och sin mäktighet. Runt Södra Vätterbygden, vid gårdsmiljöer i kulturlandskapet, i tätorten och i Östra Vätter- branterna kan vi stoltsera med en hel del pampiga träd. Framför allt bestånd av gamla tallar, ädellövträd av ask, lind och alm men även imponerande ekar med grov barkstruktur. På dessa så kallade jätteträd (>1 m i diameter) frodas en stor mängd kryp, lavar, mossor och svampar. Hålbyggande fåglar och rovfåglar som bygger i grova kronor är beroende av dessa träd. Vi vill bevara kulturlandskapen med äldre träd, tätortens många skyddsvärda träd och dess mångfald. Vi har också fastställda mål för detta i kommunen, vilka bygger på de natio- nella och regionala miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Levande skogar, Ett rikt od- lingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.
  • Rapport Och Utredning

    Rapport Och Utredning

    Förslag Kommunalt bostads- försörjningsprogram 2019–2024 KBFP-gruppen Mars 2019 KBFP-GRUPPEN – Arbetsgruppen Kommunalt Bostadsförsörjningsprogram Mia Chaib, socialförvaltningen Gunnel Holmberg Karlsson, stadsbyggnadskontoret Liselott Johansson, stadsbyggnadskontoret Louise Petersson, stadsbyggnadskontoret Andreas Zeidlitz, stadskontoret David Jansson, stadskontoret Linda Bylefors, tekniska kontoretKXYXGDQVYDULJ Lise-Lotte Johansson, tekniska kontoret .DUWELODJD Innas Abed, stadsbyggnadskontoret /D\RXWUHGLJHULQJIRWR Lena Holmberg, stadskontoret 2PVODJ Fasad, kv. Vingpennan på Kungsängen – Alla foton är från mars 2019 SAMMANFATTNING Befolkningsökningen i Jönköpings kommun är fortsatt hög och antalet outhyrda lägen- heter är i princip obefintligt. Detta innebär att efterfrågan på bostäder är stor och för ett flertal grupper inom socialtjänsten, för flyktingar och för studenter är situationen på bostadsmarknaden extra svår. För dessa grupper är ofta nyproducerade vanliga lägenheter inte ett alternativ då kostnaderna är för höga. Om det vore möjligt att få till en större rörlighet på bostadsmarknaden skulle det vara positivt för dessa grupper i och med att det kan frigöra lägenheter med lägre hyror. Här krävs också att kommunen tillsammans med både privata och kommunala hyresvärdar tar ett stort ansvar för att tillgodose behovet för de som har det allra svårast på bostadsmarknaden. För perioden 2019–2024 beräknas antalet hushåll öka med i genomsnitt 700 per år, vilket innebär att behovet av nya bostäder bedöms bli detsamma för perioden. I programmet görs även bedömning om att det kan finnas ett uppdämt bostadsbehov på 2 000 bostäder, det vill säga att det i dagsläget kan ”saknas” 2 000 bostäder för att bostadsmarknaden i kommunen ska vara i balans. I programmet redovisas en inventering av aktuella nybyggnadsobjekt för perioden 2019–2024. Totalt redovisas 12 231 bostäder, vilket i genomsnitt motsvarar 2 039 bostä- der per år.
  • Årsberättelse 2014

    Årsberättelse 2014

    Årsberättelse 2014 ÅrgångÅrgång 31 34 Nr. nr 2 2 IFK Kalmar glada segrare i både division 1 östra Götaland och i Hyundai cup. Innehåller bland annat: Röstlängd • Rapporter • Ekonomi • Utmärkelser • Resultat • Statistik och tabeller Föredragningslista årsmöte Vid Smålands Fotbollförbunds årsmöte torsdagen den 5 mars 2015 kl. 19.00 på Myresjöhus Arena, Växjö. OBS! Kl. 18.00 bjuder Smålands Fotbollförbund ombuden på en kamratmåltid. 1. Årsmötets öppnande. 12. Val på ett år av två revisorer och ett revisionsbolag, 2. Upprop och fullmaktsgranskning samt fast- som ska vara av Revisionsnämnden auktoriserad ställande av röstlängd på grundval av den av eller godkänd revisor med revisorsexamen. Sv FF upprättade röstlängden. Valberedningen föreslår omval av Jonas 3. Fråga om mötets behöriga utlysande. Leander Ernst & Young, Jan-Erik Gustavsson Kungörelse i föreningsutsändning och och Dag Thulin samt suppleanter: Magasinet Fotboll (nr 4) december 2014 och 13. Val av valberedning i samband med utskick av årsberättelsen den Avgående ordf: Ola Rydén med personlig suppl. 7 februari. Har även informerats på Ronny Söderlund, Stefan Brandstedt med person- www.smalandsfotbollen.se och Facebook. lig suppl. Anna Ståhlgren, Linda Dahlström, med 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet. personlig suppl. Monica Henning, Jan Lundvall Valberedningen föreslår: med personlig suppl. Jan Johansson och Ulrika Lars-Åke Lagrell och Börje Ericsson Ringström, med personlig suppl. Johanna Nilsson 5. Val av två personer att jämte ordföranden justera Förslag: mötets protokoll, samt vid behov fungera som röst- Omval av Ola Rydén med personlig suppleant räknare. Ronny Söderlund, samt omval av Stefan Brand- Valberedningen föreslår: stedt, Ulrika Ringström. Nyval: 14. Val av ordinarie ledamot i Sv FF:s representant- 6.
  • Underlag Till Cykelplan Region Jönköping

    Underlag Till Cykelplan Region Jönköping

    Bilaga 3 – Enkätsvar från kommunerna Region Jönköpings län Underlag till cykelplan Region Jönköping Jönköping/Malmö 2017-03-31 ENKÄTSVAR De berörda kommunerna har via en webenkät givits möjlighet att lämna synpunkter på de objekt och möjliga åtgärder som har tagits fram. De frågor som ställdes var: · Finns det några kommunala planer som berör denna sträcka? Exempelvis nyexploatering, ledningsarbeten, underhållsåtgärder, etc. · Finns det några faktorer som påverkar potentialen för detta objekt? Exempelvis viktigt skolväg, del i stråk för turismcykling, etc. · Ser ni några fördyrande hinder eller risker? · Finns det samordningsvinster att göra? Exempelvis planerade ledningsarbeten eller underhållsåtgärder. · Vilken prioritet ger ni detta objekt? 1 (hög)-5 (låg) · Andra synpunkter som berör objektet. I tabellerna på de följande sidorna återfinns svaren på frågorna i de gröna rutorna, sorterade efter kommun. Några kommuner lämnade även synpunkter som inte direkt berörde de identifierade objekten. Dessa synpunkter är markerade med orange. Observera att vissa av sträckorna återfinns på flera ställen eftersom de passerar genom flera kommuner. Nr Namn Nuläge Kommunala planer som Potential Faktorer som Exempel på åtgärd 1 Exempel på åtgärd 2 Hinder eller risker Samordningsvinster Prioritet - 1 Övriga synpunkter berör sträckan påverkar potentialen (hög)-5 (låg) Eksjö kommun 28 Nässjö-Eksjö Ordnad cykelförbindelse Eksjö kommun arbetar aktivt Sträckan har identifierats Fritid och turism i Nybyggnad av separerad Upp till Trafikverket. En potential är Eksjö 2 eller alternativ längs för att förbättra genom Kågesonmodellen. huvudsak. Elcykeln kan cykelväg längs väg 40 kommuns framtida lågtrafikerade vägar förutsättningarna för skapa viss potential för planeras i samband med behov av att erbjuda mellan orterna saknas. friluftslivet kring Skedhult.
  • Personregister

    Personregister

    PERSONREGISTER Posthistoria i Jönköpings kommun från stormaktstid till nutid med vykortskollage Sammanställt av Hans-Ove Aldenbrink Posthistoria i Jönköpings kommun från stormaktstid till nutid PERSONREGISTER Härmed presenteras ett personregister där alla personer som finns namngivna har redovisats med hänvisning till bokens sidnummer. Efter namnet anges födelseår (f.) och/eller året när personen avled (d.) om det är känt och sida nr där resp. namn förekommer samt en kort information om yrke och annan data, verksamhetsort etc. Jönköping i april 2010 Hans-Ove Aldenbrink, ordförande, Jönköpings Posthistoriska Förening. Adolfsson, Ingegerd Personregister sida 122, 165, 280. Efter namnet anges födelseår (f.) Poststationsföreståndare, Postchef. och/eller året när personen avled Verksamhetsorter Svartorp, (d.) om det är känt och sida nr där Brötjemark och Vireda. resp. namn förekommer samt en kort information om yrke och Af Klinteberg, P E. annan data, verksamhetsort etc. sida 361. Patron. Agrenius, Helen sida 712. Författare. A Abrahamsson, Bertha Ahlberg, Jennie sida 114. sida 632. Poststationsföreståndare, Kortebo. Lokalpostmästare, Jönköping, se lokalpostartikel. Abrahamsson, Edith sida 114. Ahlgren, Johan Carl Poststationsföreståndare, Kortebo. sida 256. Verksamhetsort Jönköping. Abrahamsson, Gunnar sida 147. Ahlstedt, Ellen Poststationsföreståndare, Taberg. sida 45, 46. Poststationsföreståndare, Visingsö. Abrahamsson, P G. sida 76. Albertsson Lantbrevbärare, Jerstorp. sida 704. Författare, Jönköping. Adamsson, Bo sida 460. Aldenbrink, Bengt Befälhavare, se ångbåtskapitel. sida 285, 286, 287, 288. Postiljon, Hovslätt. Adelind, Carina sida 60. Aldenbrink, Hans-Ove f. 1950 Postanställd, Barnarp. sida 2, 3, 13, 224, 225, 259, 266, 285, 288, 290, 292, 295, 312, 371, 375, Adelsvärd 403, 408, 409, 413, 448, 449, 456, sida 99. 457, 507, 572, 575, 585, 624, 636, Överste och Baron, Skärstad.
  • Del 3 Tänkbara Lösningar Och Effekter

    Del 3 Tänkbara Lösningar Och Effekter

    DEL 3 TÄNKBARA LÖSNINGAR OCH EFFEKTER 91 8 Utredningsområdet Sammanfattning kapitel 8: Kapitel 8 beskriver bakgrunden till utredningsområdets avgränsning, de principer och förutsättningar som ligger till grund för utredningsområdets utbredning och för hur utredningsområdet delats upp i delsträckor och i delområden. Indelningen i delområden är inte på något sätt styrande för generering av korridorer i kommande planläggningsprocess. 8.1 Avgränsning av utredningsområde I det förberedande skedet inför åtgärdsvalsstudien för sträckan Linköping–Borås, som resulterade i rapporten Översiktlig design och systemlösning31, gjordes en geografisk avgränsning för det område som skulle studeras, se kapitel 2. Det översiktliga utrednings- områdets yttre gränser utgjordes av de bestämda fasta förutsättningarna för utredningen, såsom restider och Station Jönköping, samt att alla tänkbara systemlösningar skulle rymmas inom det översiktliga utredningsområdet. I avgränsningen togs ingen hänsyn till landskaps- eller miljöfrågor, utan avgränsningen tillgodosåg endast ändamålen med höghastighetsjärnvägen. I arbetet med åtgärdsvalsstudien har utredningsområdet successivt avgränsats ytterligare. Arbetet med avgränsningen har huvudsakligen inneburit att utredningsområdet blivit mindre. En första avgränsning gjordes efter Sverigeförhandlingens beslut om station i Tranås, vilket innebar en ny styrande förutsättning för åtgärdsvalsstudien. Efterföljande analyser under våren 2016 kring stadspassager i Jönköping och Tranås resulterade i yt- terligare avgränsning för utredningsområdet då utredningen begränsades till att omfatta tre (Tranås) respektive fyra (Jönköping) stationsalternativ, se kapitel 16 respektive 17. Ytterligare avgränsningar av utredningsområdet har också baserats på de olika land- skapsavsnittens känslighet för en ny storskalig infrastrukturanläggning. Genom att jäm- föra känsligheten med områdenas kvaliteter ur ett järnvägssystem- och anläggningstek- niskt perspektiv har områden med särskild känslighet och inga eller begränsade fördelar ur teknisk synvinkel avgränsats bort.
  • Underlag Till Cykelplan Region Jönköping

    Underlag Till Cykelplan Region Jönköping

    Bilaga 1 – Objektsblad studerade stråk med exempel på åtgärder Region Jönköpings län Underlag till cykelplan Region Jönköping Jönköping/Malmö 2017-02-06 Smålandsstenar-Reftele Smålandsstenar-Reftele-Bredaryd-Forsheda-Värnamo Västbo transport Reftele Fållinge, industriområde, flygplats Smålandsstenar 1")53 ")26 0 1 2 4 Km © OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Möjlig åtgärd TS-klass statligt vägnät Separerad cykelväg Grön Befintlig cykelväg Cykling i blandtrafik Gul Röd Lila Potential Sträckan har identifierats genom den modifierade Kågesonmodellen och ingår i det sammanhängande stråket Smålandsstenar-Värnamo-Bor. Nuläge Ordnad cykelförbindelse saknas mellan orterna. Det finns alternativ via det enskilda vägnätet som dock innebär långa omvägar. Exempel på åtgärder Nybyggnad av cykelbana längs väg 153 (8,9 km). Bedömd kostnad 39 Mkr. Nybyggnad av separerad cykelväg från Reftele längs väg 598 (1,5 km), därefter hänvisning till cykling i blandtrafik (11,9 km). Bedömd kostnad 5 Mkr. 1 Reftele-Bredaryd Smålandsstenar-Reftele-Bredaryd-Forsheda-Värnamo 1")52 ")27 ")27 Reftele Bredaryd 1")53 0 0,75 1,5 3 Km © OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Möjlig åtgärd TS-klass statligt vägnät Separerad cykelväg Grön Befintlig cykelväg Cykling i blandtrafik Gul Röd Lila Potential Sträckan har identifierats genom den modifierade Kågesonmodellen och ingår i det sammanhängande stråket Smålandsstenar-Värnamo-Bor. Nuläge Separerad cykelväg saknas längs väg 153. Alternativ längs enskilda vägar finns men innebär ett flertal korsningar av väg 153 och järnvägen. Exempel på åtgärder Utbyggnad av separerad cykelbana längs väg 153 (8,7 km). Bedömd kostnad 30 Mkr. 2 Bredaryd-Forsheda Smålandsstenar-Reftele-Bredaryd-Forsheda-Värnamo 1")52 Bredaryd 1")53 ")27 Forsheda 0 0,45 0,9 1,8 Km © OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Möjlig åtgärd TS-klass statligt vägnät Separerad cykelväg Grön Befintlig cykelväg Cykling i blandtrafik Gul Röd Lila Potential Sträckan är identifierad genom Kågesonmodellen och ingår i stråket Smålandsstenar-Värnamo-Bor.
  • Fs06 2021:4 Sammanställning Över Allmänna Vägar M.M

    Fs06 2021:4 Sammanställning Över Allmänna Vägar M.M

    SAMMANSTÄLLNING ÖVER ALLMÄNNA VÄGAR M.M. Jnkpings läns frfattningssamling 06FS 2021:4 TranåsTranåsTranås • HaboHaboHabo • • AnebyAnebyAneby MullsjMullsjMullsj • • JnkpingJnkpingJnkping EksjöEksjöEksjö JnkpingJnkpingJnkping • • NässjöNässjöNässjö VaggerydVaggerydVaggeryd VetlandaVetlandaVetlanda • SävsjöSävsjöSävsjö GnosjöGnosjöGnosjö • • • • GislavedGislavedGislaved VärnamoVärnamoVärnamo• Medgivande Lantmäteriet 2007. Ur GSD-Övesiktskartan ärende 106-2004/188F. Jnkpings läns frfattningssamling Länsstyrelsen i Jnkpings län 06FS 2021:4 Sammanställning ver allmänna vägar m.m. inom Utkom från trycket Jnkpings län; den 19 mars 2021 beslutad den 17 mars 2021 (dnr 258-10102-2020) Länsstyrelsen har i enlighet med 13 kap. 1 § trafikfrordningen (1998:1276) upprättat fljande sammanställning ver allmänna vägar och andra viktigare vägar samt bärighetsklasser och vissa lokala trafikfre- skrifter inom Jnkpings län. JOHAN LÖWENADLER DAVIDSSON Lennart Andersson I sammanställningen redovisas: I. Allmänna freskrifter och upplysningar .................................................... 2 II. Frteckning ver riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser ............... 7 III Frteckning ver ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna fr bärighetsklass 1 ..................................................................... 47 IV. Vissa lokala trafikföreskrifter m.m. .......................................................... 52 Bilagefrteckning: A. Tabell: Hgsta tillåtna bruttovikter på väg med bärighetsklass 1 (BK1) .. 56 B. Tabell: Hgsta tillåtna
  • East Vättern Scarp Landscape

    East Vättern Scarp Landscape

    East Vättern Scarp Landscape - Biosphere reserve nomination form In cooperation between Swedish Forestry Agency, County Administrative Board of Jönköping, Municipality of Jönköping, Federation of Swedish Farmers, Södra Skogsägarna, Gränna Skogsgrupp and World Wildlife Fund WWF Develop the vitality of the local community Conserve biodiversity and cultural heritage Support knowledge and practice Jönköping 2011 Nomination documents and contact information are available on our website, www.ostravatterbranterna.se. Working Party for the Nomination Form: Simon Jonegård Swedish Forest Agency Johan Uhr County Administrative Board of Jönköping Stellan Gustavsson Municipality of Jönköping Claes Hellsten World Wildlife Fund (WWF) and the Gränna Skogsgrupp Anders Råsberg Federation of Swedish Farmers (LRF) and Södra Skogsägarna Authors: Simon Jonegård (Swedish Forest Agency), Johan Uhr, Måns Lindell, Malin Lund, Anders Wallander, Bernard Jaldemark, Marielle Magnusson, Marie Andersson and Henrick Blank (County Administrative Board), Per König, Helen Bjurulf and Calle Tollén (Municipality of Jönköping), Claes Hellsten (WWF), Agneta Börjesson (Röttle Natur och Kultur), Tomas Fasth (ProNatura), Pelle Hakeman (Hakarps säteri) and Ådel Vestbö Franzén (Jönköping County Museum). In addition to these people, several others have been involved in generating the documentation. Cover photo: Simon Jonegård, Niklas Johansson and Erik Sollander Illustrations: Simon Jonegård (1-5, 10, 12-14), Claes Hellsten (6-7), Tomas Fasth (8), Municipality of Jönköping (9 and