DOCSLIB.ORG

East Vättern Scarp Landscape

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
East Vättern Scarp Landscape East Vättern Scarp Landscape - Biosphere reserve nomination form In cooperation between Swedish Forestry Agency, County Administrative Board of Jönköping, Municipality of Jönköping, Federation of Swedish Farmers, Södra Skogsägarna, Gränna Skogsgrupp and World Wildlife Fund WWF Develop the vitality of the local community Conserve biodiversity and cultural heritage Support knowledge and practice Jönköping 2011 Nomination documents and contact information are available on our website, www.ostravatterbranterna.se. Working Party for the Nomination Form: Simon Jonegård Swedish Forest Agency Johan Uhr County Administrative Board of Jönköping Stellan Gustavsson Municipality of Jönköping Claes Hellsten World Wildlife Fund (WWF) and the Gränna Skogsgrupp Anders Råsberg Federation of Swedish Farmers (LRF) and Södra Skogsägarna Authors: Simon Jonegård (Swedish Forest Agency), Johan Uhr, Måns Lindell, Malin Lund, Anders Wallander, Bernard Jaldemark, Marielle Magnusson, Marie Andersson and Henrick Blank (County Administrative Board), Per König, Helen Bjurulf and Calle Tollén (Municipality of Jönköping), Claes Hellsten (WWF), Agneta Börjesson (Röttle Natur och Kultur), Tomas Fasth (ProNatura), Pelle Hakeman (Hakarps säteri) and Ådel Vestbö Franzén (Jönköping County Museum). In addition to these people, several others have been involved in generating the documentation. Cover photo: Simon Jonegård, Niklas Johansson and Erik Sollander Illustrations: Simon Jonegård (1-5, 10, 12-14), Claes Hellsten (6-7), Tomas Fasth (8), Municipality of Jönköping (9 and 11) and Erik Sollander (13) Maps: Prepared by Innas Abed, Municipality of Jönköping 2 East Vättern Scarp Landscape – Biosphere reserve nomination form Contents 1 PROPOSED NAME OF THE BIOSPHERE RESERVE ............................................................................... 6 2 COUNTRY......................................................................................................................................................... 6 3 FULFILMENT OF THE THREE FUNCTIONS OF BIOSPHERE RESERVES........................................ 6 3.1 “Conservation – contribute to the conservation of landscapes, ecosystems, species and genetic variation” .................................................................................................................................... 6 3.2 “Development – foster economic and human development which is socio-culturally and ecologically sustainable”. ....................................................................................................................... 9 3.3 ”Logistic support – support for demonstration projects, environmental education and training, research and monitoring related to local, regional, national and global issues of conservation and sustainable development”............................................................................................................11 4 CRITERIA FOR DESIGNATION AS A BIOSPHERE RESERVE ...........................................................13 4.1 "Encompass a mosaic of ecological systems representative of major biogeographic regions, including a gradation of human intervention" .................................................................................13 4.2 "Be of significance for biological diversity conservation" ..............................................................14 4.3 “Provide an opportunity to explore and demonstrate approaches to sustainable development on a regional scale”...............................................................................................................................16 4.4 "Have an appropriate size to serve the three functions of biosphere reserves" .........................18 4.5 “Through appropriate zonation”........................................................................................................18 4.6 “Organisational arrangements should be provided for the involvement and participation of a suitable range of inter alia public authorities, local communities and private interests in the design and the carrying out of the functions of a biosphere reserve.” ........................................20 4.7 Mechanisms for implementation ........................................................................................................22 5 ENDORSEMENTS...........................................................................................................................................25 6 GEOGRAPHIC LOCATION........................................................................................................................27 7 SIZE AND SPATIAL CONFIGURATION: ...............................................................................................27 7.1 Size of Core Areas:..............................................................................................................................27 7.2 Size of Buffer Zones ............................................................................................................................27 7.3 Size of Transition Area .......................................................................................................................27 7.4 Brief rationale of this zonation..........................................................................................................27 8 BIOGEOGRAPHICAL REGION .................................................................................................................29 9 LAND USE HISTORY....................................................................................................................................29 9.1 Agriculture.............................................................................................................................................30 9.2 Forestry ..................................................................................................................................................32 9.3 Use of water..........................................................................................................................................34 10 HUMAN POPULATION OF PROPOSED BIOSPHERE RESERVE.....................................................36 10.1 Core Area(s) .........................................................................................................................................36 10.2 Buffer Zone(s).......................................................................................................................................36 10.3 Transition Area(s)................................................................................................................................36 10.4 Brief description of local communities living within or near the proposed Biosphere Reserve ..................................................................................................................................................36 10.5 Name(s) of nearest major town(s) ..................................................................................................37 10.6 Cultural significance.............................................................................................................................38 11 PHYSICAL CHARACTERISTICS.................................................................................................................42 11.1 Site characteristics and topography of area...................................................................................42 3 East Vättern Scarp Landscape – Biosphere reserve nomination form 11.2 Climate....................................................................................................................................................43 11.3 Geology, geomorphology, soils.........................................................................................................44 12 BIOLOGICAL CHARACTERISTICS ..........................................................................................................48 12.1 First type of habitat/land cover: LAKE VÄTTERN.......................................................................48 12.2 Second type of habitat/land cover: LAKES AND WATERWAYS............................................50 12.3 Third type of habitat/land cover: HARDWOOD FORESTS .....................................................53 12.4 Fourth type of habitat/land cover: CONIFEROUS AND MIXED FORESTS.........................56 12.5 Fifth type of habitat/land cover: ARABLE LAND .........................................................................58 12.6 Sixth type of habitat/land cover: NATURAL GRASSLANDS....................................................60 12.7 Seventh type of habitat/land cover: THE BUILT-UP ENVIRONMENT ..................................63 13 CONSERVATION FUNCTION..................................................................................................................66 13.1 Contribution to the conservation of landscape and ecosystem biodiversity ........................66 13.2 Conservation of species biodiversity...............................................................................................69 13.3 Conservation of genetic biodiversity...............................................................................................75 14 DEVELOPMENT FUNCTION.....................................................................................................................83 14.1 Potential for fostering economic and human development which is socio-culturally and ecologically sustainable.......................................................................................................................83
Load more

Recommended publications
  • Thematic Forest Dictionary
    Elżbieta Kloc THEMATIC FOREST DICTIONARY TEMATYCZNY SŁOWNIK LEÂNY Wydano na zlecenie Dyrekcji Generalnej Lasów Państwowych Warszawa 2015 © Centrum Informacyjne Lasów Państwowych ul. Grójecka 127 02-124 Warszawa tel. 22 18 55 353 e-mail: [email protected] www.lasy.gov.pl © Elżbieta Kloc Konsultacja merytoryczna: dr inż. Krzysztof Michalec Konsultacja i współautorstwo haseł z zakresu hodowli lasu: dr inż. Maciej Pach Recenzja: dr Ewa Bandura Ilustracje: Bartłomiej Gaczorek Zdjęcia na okładce Paweł Fabijański Korekta Anna Wikło ISBN 978-83-63895-48-8 Projek graficzny i przygotowanie do druku PLUPART Druk i oprawa Ośrodek Rozwojowo-Wdrożeniowy Lasów Państwowych w Bedoniu TABLE OF CONTENTS – SPIS TREÂCI ENGLISH-POLISH THEMATIC FOREST DICTIONARY ANGIELSKO-POLSKI TEMATYCZNY SŁOWNIK LEÂNY OD AUTORKI ................................................... 9 WYKAZ OBJAŚNIEŃ I SKRÓTÓW ................................... 10 PLANTS – ROŚLINY ............................................ 13 1. Taxa – jednostki taksonomiczne .................................. 14 2. Plant classification – klasyfikacja roślin ............................. 14 3. List of forest plant species – lista gatunków roślin leśnych .............. 17 4. List of tree and shrub species – lista gatunków drzew i krzewów ......... 19 5. Plant morphology – morfologia roślin .............................. 22 6. Plant cells, tissues and their compounds – komórki i tkanki roślinne oraz ich części składowe .................. 30 7. Plant habitat preferences – preferencje środowiskowe roślin
    [Show full text]
  • LUNDY FUNGI: FURTHER SURVEYS 2004-2008 by JOHN N
    Journal of the Lundy Field Society, 2, 2010 LUNDY FUNGI: FURTHER SURVEYS 2004-2008 by JOHN N. HEDGER1, J. DAVID GEORGE2, GARETH W. GRIFFITH3, DILUKA PEIRIS1 1School of Life Sciences, University of Westminster, 115 New Cavendish Street, London, W1M 8JS 2Natural History Museum, Cromwell Road, London, SW7 5BD 3Institute of Biological Environmental and Rural Sciences, University of Aberystwyth, SY23 3DD Corresponding author, e-mail: [email protected] ABSTRACT The results of four five-day field surveys of fungi carried out yearly on Lundy from 2004-08 are reported and the results compared with the previous survey by ourselves in 2003 and to records made prior to 2003 by members of the LFS. 240 taxa were identified of which 159 appear to be new records for the island. Seasonal distribution, habitat and resource preferences are discussed. Keywords: Fungi, ecology, biodiversity, conservation, grassland INTRODUCTION Hedger & George (2004) published a list of 108 taxa of fungi found on Lundy during a five-day survey carried out in October 2003. They also included in this paper the records of 95 species of fungi made from 1970 onwards, mostly abstracted from the Annual Reports of the Lundy Field Society, and found that their own survey had added 70 additional records, giving a total of 156 taxa. They concluded that further surveys would undoubtedly add to the database, especially since the autumn of 2003 had been exceptionally dry, and as a consequence the fruiting of the larger fleshy fungi on Lundy, especially the grassland species, had been very poor, resulting in under-recording. Further five-day surveys were therefore carried out each year from 2004-08, three in the autumn, 8-12 November 2004, 4-9 November 2007, 3-11 November 2008, one in winter, 23-27 January 2006 and one in spring, 9-16 April 2005.
    [Show full text]
  • Indelningar 12
    Indelningar 12 1:1 Indelningsändringar i nuvarande Jönköpings kommun 1912 Hakarps församling omfattar Hakarps kommun och större delen av Huskvarna stad (6 004 personer). Rogberga församling omfattar Rogberga kommun och återstoden av Huskvarna (496 personer). 1919 Huskvarna utgör sedan den 1 maj 1919 en egen församling. Den 1 januari överfördes ett område med 44 invånare från Gränna landskommun till Gränna stad. Samtidigt överfördes ett annat område med 23 invånare från Gränna stad till Gränna landskommun. 1922 Den 1 januari överfördes ett område från Ljungarums församling till Sofia församling (229 personer). 1943 Den 1 januari bildades Norrahammars köping och församling av större delen av Sandseryd (1 686 invånare) och ett område från Barnarp (4,53 km², 2 238 invånare). Samtidigt överflyttades återstoden av Sandseryd (0,85 km², 33 invånare) till Månsarp. 1947 Den 1 januari överfördes ett område (0,20 km², 223 invånare) från Kristina församling till Ljungarums församling och vissa områden (2,15 km², 41 invånare) i motsatt riktning. 1951 Den 1 januari överfördes ett område från Järstorp (1,50 km², 10 invånare) till Bankeryd. Återstoden av Järstorps kommun (34,90 km², 584 invånare) införlivades med Jönköpings stad. Järstorp bildar egen församling inom staden. 1952 Den 1 januari införlivades Gränna landskommun (140,31 km², 1 954 invånare) med Gränna stad(2,79 km², 1 465 invånare). Ölmstads kommun (47,83 km², 1 199 invånare) sammanslogs med Skärstads kommun(95,26 km², 2 012 invånare). Svarttorps kommun (62,49 km², 613 invånare), Lekeryds kommun (69,79 km², 917 invånare) och Järsnäs kommun (90,21 km², 670 invånare) bildade Lekeryds kommun. Öggestorps kommun (55,22 km², 495 invånare),Rogberga kommun (73,76 km², 1 973 invånare), Barnarps kommun (72,54 km², 1 524 invånare) och Ödestugu kommun (93,93 km², 615 invånare) bildade Tenhults kommun.
    [Show full text]
  • Befolkning Population 30
    Befolkning Population 30 3:1 Folkmängden i Jönköpings f.d. stad, nuvarande Jönköpings kommun samt riket 1910–2010 Population in Jönköping Municipality and the whole country År Jönköpings f.d. stad Jönköpings Riket Jönköpings kommun folkmängd i Kvinnor Män Totalt % av riket 1910 .. .. 26 969 59 158 5 522 403 1,07 1920 15 540 13 744 29 284 63 587 5 904 489 1,08 1930 16 390 14 528 30 918 63 552 6 142 191 1,03 1940 19 353 17 182 36 535 73 286 6 371 432 1,15 1950 23 404 21 281 44 685 87 696 7 041 829 1,25 1960 26 303 24 349 50 652 95 927 7 497 967 1,28 1970 29 083 26 860 55 943 107 768 8 091 782 1,33 1980 25 363 22 718 48 081 107 561 8 317 937 1,29 1990 25 386 22 687 48 073 111 486 8 590 630 1,30 1991 25 545 22 877 48 422 112 277 8 644 119 1,30 1992 25 815 23 134 48 949 112 802 8 692 013 1,30 1993 26 155 23 480 49 635 113 557 8 745 109 1,30 1994 26 797 24 004 50 801 114 811 8 816 381 1,30 1995 27 074 24 228 51 302 115 429 8 837 496 1,31 1996 27 155 24 400 51 555 115 636 8 844 499 1,31 1997 27 211 24 454 51 665 115 510 8 847 625 1,31 1998 27 282 24 620 51 902 115 897 8 854 322 1,31 1999 27 359 24 776 52 135 116 344 8 861 426 1,31 2000 27 490 24 990 52 480 117 095 8 882 792 1,32 2001 27 686 25 250 52 936 117 896 8 909 128 1,32 2002 28 003 25 605 53 608 118 581 8 940 788 1,33 2003 28 202 25 768 53 970 119 340 8 975 670 1,33 2004 28 480 26 085 54 565 119 927 9 011 392 1,33 2005 28 838 26 465 55 303 120 965 9 047 752 1,34 2006 29 234 27 017 56 251 122 194 9 113 257 1,34 2007 29 654 27 550 57 204 123 709 9 182 927 1,35 2008 30 032 27 928 57 960 125 154 9 256 347 1,35 2009 30 253 28 350 58 603 126 331 9 340 682 1,35 2010 30 514 28 649 59 163 127 382 9 415 570 1,35 Medelåldern 2010 Kvinnor 41,4 42,1 Män 38,9 40,0 Båda könen 40,2 41,0 Befolkning Population 31 3:2 Folkmängden i kommundelar och församlingar 1985–2010 Population by municipalities and parishes Kommundel Folkmängd den 31 december Församling 1985 1990 1995 20002005 2009 2010 Jönköping 48 181 48 073 51 302 52 480 55 303 58 603 59 163 Sofia/Järstorp ¹ .
    [Show full text]
  • New Species and New Records of Clavariaceae (Agaricales) from Brazil
    Phytotaxa 253 (1): 001–026 ISSN 1179-3155 (print edition) http://www.mapress.com/j/pt/ PHYTOTAXA Copyright © 2016 Magnolia Press Article ISSN 1179-3163 (online edition) http://dx.doi.org/10.11646/phytotaxa.253.1.1 New species and new records of Clavariaceae (Agaricales) from Brazil ARIADNE N. M. FURTADO1*, PABLO P. DANIËLS2 & MARIA ALICE NEVES1 1Laboratório de Micologia−MICOLAB, PPG-FAP, Departamento de Botânica, Universidade Federal de Santa Catarina, Florianópolis, Brazil. 2Department of Botany, Ecology and Plant Physiology, Ed. Celestino Mutis, 3a pta. Campus Rabanales, University of Córdoba. 14071 Córdoba, Spain. *Corresponding author: Email: [email protected] Phone: +55 83 996110326 ABSTRACT Fourteen species in three genera of Clavariaceae from the Atlantic Forest of Brazil are described (six Clavaria, seven Cla- vulinopsis and one Ramariopsis). Clavaria diverticulata, Clavulinopsis dimorphica and Clavulinopsis imperata are new species, and Clavaria gibbsiae, Clavaria fumosa and Clavulinopsis helvola are reported for the first time for the country. Illustrations of the basidiomata and the microstructures are provided for all taxa, as well as SEM images of ornamented basidiospores which occur in Clavulinopsis helvola and Ramariopsis kunzei. A key to the Clavariaceae of Brazil is also included. Key words: clavarioid; morphology; taxonomy Introduction Clavariaceae Chevall. (Agaricales) comprises species with various types of basidiomata, including clavate, coralloid, resupinate, pendant-hydnoid and hygrophoroid forms (Hibbett & Thorn 2001, Birkebak et al. 2013). The family was first proposed to accommodate mostly saprophytic club and coral-like fungi that were previously placed in Clavaria Vaill. ex. L., including species that are now in other genera and families, such as Clavulina J.Schröt.
    [Show full text]
  • Clavaria Miniata) Flame Fungus
    A LITTLE BOOK OF CORALS Pat and Ed Grey Reiner Richter Ramariopsis pulchella Revision 3 (2018) Ramaria flaccida De’ana Williams 2 Introduction This booklet illustrates some of the Coral Fungi found either on FNCV Fungi Forays or recorded for Victoria. Coral fungi are noted for their exquisite colouring – every shade of white, cream, grey, blue, purple, orange and red - found across the range of species. Each description page consists of a photo (usually taken by a group member) and brief notes to aid identification. The corals are listed alphabetically by genus and species and a common name has been included. In this revision five species have been added: Clavicorona taxophila, Clavulina tasmanica, Ramaria pyrispora, R. watlingii and R. samuelsii. A field description sheet is available as a separate PDF. Coral Fungi are so-called because the fruit-bodies resemble marine corals. Some have intricate branching, while others are bushier with ‘florets’ like a cauliflower or broccolini. They also include those species that have simple, club-shaped fruit-bodies. Unlike fungi such as Agarics that have gills and Boletes that have pores, the fertile surface bearing the spores of coral fungi is the external surface of the upper branches. All species of Artomyces, Clavaria, Clavulina, Clavulinopsis, Multiclavula, Ramariopsis and Tremellodendropsis have a white spore print while Ramaria species have a yellow to yellow-brown spore print, which is sometimes seen when the mature spores dust the branches. Most species grow on the ground except for two Peppery Corals Artomyces species and Ramaria ochracea that grow on fallen wood. Ramaria filicicola grows on woody litter and Tree-fern stems.
    [Show full text]
  • GNHS Newsletter Nov 2009
    GLASGOW NATURAL November 2009 HISTORY SOCIETY David Palmar NEWSLETTER (Newsletter Editor) Next Newsletter Deadline 10 January 2010 GNHS is a Registered Scottish Charity Web-site: http://www.gnhs.org.uk/ Indoor Meetings - in Graham Kerr Building unless noted: 2009 Indoor Meetings November Tuesday 10th, 6.30pm Tutorial: Solitary bees: Cathy Fiedler. 7.30pm Lecture: Evolution and diversity of trees: Richard Ennos. December Tuesday 8th, 7 for 7.30pm - Christmas Dinner in Cafe Connect 348 Cathedral St, Glasgow G1 3BX (E of Queen St sta., on N side of the road). Speakers: Turtlewatch Cyprus and Tobago: Sofie Rogers and Laura Seaton. Price £22 per person - please book by 30th November, by sending a cheque payable to GNHS, and booking form to Janet Palmar, 15 Endfield Ave, Glasgow G12 0JX 2010 Indoor Meetings January Tuesday 12th, 6.00-8.30pm - Visit: Natural History books in the special collections, University of Glasgow Library. Julie Gardham. Booking essential – fill in form later in Newsletter. Thursday 28th, 6.00pm - Note day and time. Please note this addition to published programme. Lecture: Re-introducing beavers to Scotland - Roisin Campbell-Palmer and Meerkats in the Kalahari - Kate Thomson. Jointly with GU Zoological Society. February Tuesday 9th, 7.30pm - Lecture: Scottish plants at the Royal Botanic Gardens, Edinburgh: Heather McHaffie. Tuesday 23rd, 7.00pm AGM; followed at 7.45pm by lecture: Great crested newts in Scotland, and the Gartcosh translocation: Debbie McNeill. Heritage Trees of Scotland Bob Gray Members are invited to attend a talk presented by Glasgow Tree Lovers' Society and The Friends of Glasgow Botanic Gardens at 7.30pm on Thursday 12th November in the Boyd Orr Building, University of Glasgow, University Avenue.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Erik Van Nieukerken & Sjaak Koster
    DE VALKRUIDMINEERVLINDER DIGITIVALVA ARNICELLA IN NEDERLAND: HERONTDEKKING EN BEHOUD (LEPIDOPTERA: PLUTELLIDAE: ACROLEPIINAE) Erik van Nieukerken & Sjaak Koster De valkruidmineervlinder Digitivalva arnicella leek al sinds het begin van de eeuw uit Nederland verdwenen. Niemand had echter speciaal op deze soort gelet, en toen de auteurs in Drenthe de laatste grote groeiplaatsen van valkruid bezochten, bleek dat het vlindertje er waarschijnlijk nooit is weggeweest. In totaal werden acht populaties van de vlinder vastgesteld, waarvan er in de laatste zes jaar twee verdwenen zijn. Vroeger moet de vlinder overal waar valkruid groeide gevlogen hebben. Dat kon op een bijzondere wijze worden vastgesteld: niet in insectencollecties, maar door rupsen- mijnen in historisch herbariummateriaal van Arnica te onderzoeken. Met de voed- selplant is D. arnicella enorm achteruitgegaan en momenteel zeer ernstig bedreigd in zijn voortbestaan in ons land. Bij het beheer van de groeiplaatsen van valkruid zal daarom speciaal gelet moeten worden op deze soort. Het wegmaaien van de hele vegetatie in augustus, zoals dat nu op sommige vindplaatsen gebeurt, is in elk geval funest voor de rupsen, die dan in de bladeren zitten. Valkruid of wolverlei (Arnica montana L.) (plaat In 1991 kon de eerste auteur tot zijn verrassing op 3: 3) is een in Nederland sterk in aantal groei- twee Drentse groeiplaatsen rupsen van D. arnicel- plaatsen achteruitgaande plant (Bokeloh & van la vinden. Van 1992 tot 1994 werden door beide Zanten 1992), die vanwege zijn opvallende uiter- auteurs nog meer groeiplaatsen bezocht om het lijk en belang als homeopathisch geneesmiddel huidige verspreidingsbeeld vast te leggen, en kon sinds 1973 beschermd is op grond van de de rups op acht plaatsen in Drenthe vastgesteld Natuurbeschermingswet.
    [Show full text]
  • Underlag Till Cykelplan Region Jönköping
    Bilaga 2 - Kartor Region Jönköpings län Underlag till cykelplan Region Jönköping Jönköping/Malmö 2017-02-06 Sommen Beteckningar Befintliga cykelvägar i Jönköpings län Befintliga cykelvägar Källa: NVDB Statliga Tranås Kommunala Gränna Sandhem Enskilda Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Sommen Beteckningar Trafiksäkerhetsklass för cykling i blandtrafik längs det statliga Trafiksäkerhetsklass cykling i blandtrafik Grön bilvägnätet Tranås Gul Gränna Sandhem Röd Lila Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Beteckningar Skadade cyklister och mopedister på det statliga vägnätet 2011-2015 (! Skadegrad Källa: Strada (! G Död (! (! (!(!(! (! (! Allvarligt skadad
    [Show full text]
  • Junehem Årsredovisning 2020
    ÅRSREDOVISNING 2020 2 INNEHÅLL VD HAR ORDET 3 Nu ser jag fram emot ett 2021 med något mindre utmaningar än 2020 och en återgång till ett mer normalt liv. Eric Engelbrektsson, VD Junehem Innehåll Årsredovisning 2020 VD har ordet ....................................................................................................3 Man ska inte behöva bo i stan för att bo bra .......................................4 Året i korthet ......................................................................................4 VD har ordet Max Jensen, Byggprojektledare: ”Vi utgår alltid från de lokala förutsättningarna.” ..............................5 Då ska man summera 2020 för Junehem, kan man lugnt underhållsplan och tidigarelägga åtgärder som kunde utföras Taberg – Sörsjön ................................................................................6 säga att året blev inte så som vi planerat. Ingen hade förut- under rådande omständigheter, såsom takbyten och utemiljö på våra fastigheter. Av vår plan på 150 miljoner lyckades vi utföra Ölmstad – Kvarter Fornminnet ......................................................8 sett att en pandemi skulle komma in över världen i början av åtgärder för cirka 80 miljoner kronor. Taberg – Kvarter Berget ................................................................10 året. En pandemi som gjorde att vi fick ändra vårt arbetssätt Norrahammar – Centrum ........................................................... 12 flera gånger, något som vår personal löste på ett fantastiskt Under våren 2020 genomförde vi
    [Show full text]
  • Heathlands a Lost World?
    Heathlands A Lost World? Mattias Lindholm Institutionen för biologi och miljövetenskap Naturvetenskapliga fakulteten Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i naturvetenskap med inriktning biologi, som med tillstånd från Naturvetenskapliga fakulteten kommer att offentligt försvaras fredag den 24 maj 2019, kl. 10.00 i Hörsalen, Botanhuset, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Carl Skottsbergs gata 22B, Göteborg. Fakultetsopponent är Docent Erik Öckinger, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Heathlands – A Lost World? Mattias Lindholm Department of Biological and Environmental Sciences University of Gothenburg Box 461 SE405 30 Göteborg Sweden E-mail: [email protected] © Mattias Lindholm 2019 Cover: Heathland. Illustration by Per Axell ISBN 978-91-7833-446-9 (Printed) ISBN 978-91-7833-447-6 (PDF) http://hdl.handle.net/2077/59796 Printed by BrandFactory Group AB 2019 Till Valle och Arvid Figure 1. Arnica montana. Illustration by Kerstin Hagstrand-Velicu. Lindholm M. (2019) Heathlands – A Lost World? Mattias Lindholm, Department of Biological and Environmental Sciences, University of Gothenburg, Box 461, SE405 30 Göteborg, Sweden E-mail: [email protected] Keywords Heathland, Calluna, Conservation, Coleoptera, Carabidae, Lycosidae, Management, Restoration, Conservation strategy Abstract Heathland is a familiar landscape type in southwest Sweden. It is open with few trees, and the vegetation is dominated by dwarf-shrubs growing on nutrient-poor soils. Dry heaths with Heather Calluna vulgaris and wet heaths with Bell Heather Erica tetralix are common vegetation communities in the heathland, and they often form mosaics. The heathland landscape is highly threatened, with large substantial areal losses of 95% in Sweden since the 1800s. Heathland supports around 200 red-listed species, including plants, insects, birds and reptiles.
    [Show full text]