DOCSLIB.ORG

Jordartskarta GRÄNNA

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Jordartskarta GRÄNNA 0 0 0 3 4 5 4 13°50' 4 14°0' 4 14°10' Jordartskarta GRÄNNA Österlid 1:25 000–1:100 000 MULLSJÖ HABO Ljunga BANKERYD KAXHOLMEN Daräng Lindhult TRÅNGHALLA D om JÖNKÖPING ne Bjurbäck ån Ebbarp Brännåsen Bankeryd TENHULT TABERG FORSERUM Risbro Nässjön Apelskift Granshult VAGGERYD Drottningstorp Korphult Trånghalla 57°50' Jordartskarta 1:25 000–1:50 000 visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas i vissa fall. Även 57°50' underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment under lera, redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. Även vissa landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner 6410 Andsjön 6410 Tolabo redovisas. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskarta 1:25 000–1:50 000 visar information ur det SGU anger som databasprodukten Nackebosjön Domneå- dammen Månseryd ”Jordarter 1:25 000–1:100 000”. I denna produkt ingår jordartskartor framställda med olika metoder och anpassade Tokebo Nackebo för olika presentationsskalor. Kortfattad information om karteringsmetod för det aktuella kartutsnittet och lämplig Skällingsö Tokeryd presentationsskala med hänsyn till kartans noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som n Svansö e Älgafall k är lämplig skala kan avvika från det valda kartutsnittets skala. å r Svansjön t Björne- Kortebo För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas till www.sgu.se eller SGUs S berg kundtjänst. Järstorp Tolarp Dödisgrop Kärrtorv Nåthult Olsbo Jätteblock Gyttja Bet Dumme mosse Rud Prästeryds Berg Svämsediment, ler--silt mosse Klämmestorp D Jönköping Urberg Svämsediment, sand u m m Axamosjön e Hulukvarn å Källa Flygsand Västersjön n Bottnaryd Stenbrott, gruva eller bergtäkt Gyttjelera (eller lergyttja) Åsen Munk- Lomsjö Rocksj. sjön Dyn Postglacial silt Krön på isälvsavlagring Postglacial finsand Gunillaberg Västersjön Ulvstorp Isälvsränna, bredd <50 m Postglacial sand Ljungarum Jönköpings flygplats Västersjön Moränrygg Svallsediment, grus Ä V Jära l g n å å Strömsberg n s Moränrygg, bredd 30--125 m rg Glacial lera e b a T Dagsjön Drumlin eller liknande, bredd 30--125 m Glacial silt Sandseryd 6400 n 6400 å Drumlin eller liknande, bredd >125 m Löckna bo Glacial grovsilt--finsand Jä Svinhult Berg Isälvssediment Rörsjön N Stenbrott, gruva eller bergtäkt Isälvssediment, sand i s Månstorp s a Fagerhult n Vatten och strandlinjer n n Jäbo Isälvssediment, grus a e s k s c i ä N b Hög blockfrekvens på annan jordart än morän Mulseryds- s d Moränlera G Heda in riss sjön L leån Blockrik yta E Odensjö R Morän L k f 3 Äsebo u Storblockig yta 2 Harphult l Sandig-siltig morän A Norrahammar : r n - Tunt eller osammanhängande ytlager av torv d i Mulseryd Barnarp d Lerig morän e m Tunt eller osammanhängande ytlager av 2 2 - Sörsjön isälvssediment Sandig morän 8 0 n - a 6 s 1 Yås s Karshult 0 i Tunt eller osammanhängande ytlager av morän 2 Grusig morän N s Munkabosjön a Arvidabo b a t Gunnahemssjön Underliggande lager av torv a Berg d Taberg s U Munkabo Taberg G Målskog Lovsjö Underliggande lager av svämsediment S Sedimentärt berg n n å a r s Sågeviksdammen f s i i N Sevdabo Underliggande lager av lera--silt d l l Röksberg Urberg ä t s Tahesjön 57°40' Angerdshestra m a Underliggande lager av postglacial sand--grus r f Fyllning t 57°40' k s i Lovsjön t Granarpssjön a Underliggande lager av isälvssediment m Lovsjö Vatten o Stora Bryna t u Agutarem a r Västersjön Underliggande lager av morän ä Hyltena a Månsarp t r a Porteshult k 4 4 4 4 Drumlin eller liknande 6390324 2 a 3 Källenässjön 4 5 7 13°50' 14°0' 14°10' n 3 0 0 0 3 n 9 e D Moränbacklandskap, kullig morän © Sveriges geologiska undersökning (SGU) Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Huvudkontor: 0 2 4 6 8 10 km ©Lantmäteriet Torv Box 670 751 28 Uppsala Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Mossetorv Tel: 018-17 90 00 Skala 1:100 000 Gradnät i brunt anger latitud och longitud E-post: [email protected] i referenssystemet SWEREF99. www.sgu.se 0 0 0 3 4 5 4 13°50' 4 14°0' 4 14°10' Jordartskarta GRÄNNA Österlid 1:25 000–1:100 000 MULLSJÖ HABO Ljunga BANKERYD KAXHOLMEN Daräng Lindhult Täckningsområde med information TRÅNGHALLA D om JÖNKÖPING ne om karttyp Bjurbäck ån Ebbarp Brännåsen Bankeryd TENHULT TABERG FORSERUM Risbro Nässjön Apelskift Granshult VAGGERYD Drottningstorp Korphult Trånghalla 57°50' Kartläggningen har skett med olika metoder och skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 57°50' 1:25 000 till 1:100 000. Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom kartan, både vad gäller läges- noggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas 6410 Andsjön 6410 genom att informationen har delats in i olika karttyper (2–5) i täckningskartan. Gemensamt för alla karttyper är att Tolabo jordartsobservationerna i fält i huvudsak görs på ca en halv meters djup, dvs. under matjord och jordmån. Informationen bygger på kartläggningar som påbörjades på 1960-talet och pågår än idag. Den tidiga informationen Nackebosjön Domneå- dammen Månseryd har digitaliserats från tryckta kartunderlag. Resultatet från många kartläggningar har publicerats som tryckta kartor Tokebo Nackebo inom SGUs serier Ae, Ak och K och till dessa finns ofta kartbladsbeskrivningar utgivna, vilka innehåller kompletterande Skällingsö Tokeryd n information om arbetsmetoder och geologiska förhållanden. Information om dessa beskrivningar finns på www.sgu.se. Svansö e Älgafall k å r Svansjön t Björne- Kortebo S berg Järstorp Karlsborg Motala Tolarp Lidköping Mölltorp Nåthult Ljungsbro Olsbo Vadstena Dumme mosse Tibro Bet Skara Skövde Skänninge Rud Grästorp Skultorp Mjölby Prästeryds Kvänum Hjo mosse Klämmestorp Vara D Jönköping u m Ödeshög m Nossebro Axamosjön e Hulukvarn Falköping Tidaholm å Västersjön n Floby Bottnaryd Sommen Herrljunga Åsen Munk- Kinnarp Lomsjö Rocksj. Vårgårda sjön Gränna Tranås Alingsås Mullsjö Habo Timmele Gunillaberg Västersjön Ulvstorp Bankeryd Fristad Kaxholmen Aneby Österbymo Ljungarum Ulricehamn Trånghalla Jönköpings flygplats Västersjön Jönköping Ä V Jära l Borås g n å å Strömsberg n s Dalsjöfors Tenhult rg e Rävlanda b Taberg Forserum Eksjö a Nässjö T Viskafors Dagsjön Sandseryd Fritsla 6400 ån 6400 Löckna bo Kinna Jä Svenljunga Bodafors Svinhult Tranemo Vaggeryd Ekenässjön Skillingaryd Vetlanda Rörsjön Sävsjö N i Gnosjö s Månstorp s a Fagerhult n Gislaved n n Jäbo a e s k s c Anderstorp i ä N b Mulseryds- s d Burseryd Gr Heda in Bredaryd Värnamo iss sjön L Smålandsstenar Lammhult leån Forsheda Åseda E Odensjö R Norrhult-Klavreström L k f 3 Äsebo u 2 Harphult Braås l A Norrahammar : r Rottne n Hyltebruk - Moheda Lenhovda d Rydaholm i Mulseryd Barnarp Torup d e m 2 2 - Sörsjön 8 0 n - Fältkartläggning med detaljerad digital höjdmodell som underlag. Lämplig a 6 s 1 Yås s Karshult 0 presentationsskala: 1:25 000 (karttyp 2). i 2 N s Munkabosjön a Arvidabo b a Flygbildstolkning med detaljerad digital höjdmodell som underlag samt fältkontroller i t Gunnahemssjön a d Taberg huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1:50 000 (karttyp 3). s U Munkabo Taberg G Målskog Lovsjö S Fältkartläggning på varierande kartunderlag. Lämplig presentationsskala: 1:50 000 n n å a r s Sågeviksdammen f s i i (karttyp 4). N Sevdabo d l l Röksberg ä t s Tahesjön 57°40' Angerdshestra Flygbildstolkning samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig m a r f presentationsskala: 1:100 000 (karttyp 5). t 57°40' k s i Lovsjön t Granarpssjön a m Lovsjö o Stora Bryna t u Agutarem a r Västersjön ä Hyltena a Månsarp t r a Porteshult k 4 4 4 4 6390324 2 a 3 Källenässjön 4 5 7 13°50' 14°0' 14°10' n 3 0 0 0 3 n 9 e D © Sveriges geologiska undersökning (SGU) Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Huvudkontor: 0 2 4 6 8 10 km ©Lantmäteriet Box 670 751 28 Uppsala Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Tel: 018-17 90 00 Skala 1:100 000 Gradnät i brunt anger latitud och longitud E-post: [email protected] i referenssystemet SWEREF99. www.sgu.se.
Load more

Recommended publications
  • Indelningar 12
    Indelningar 12 1:1 Indelningsändringar i nuvarande Jönköpings kommun 1912 Hakarps församling omfattar Hakarps kommun och större delen av Huskvarna stad (6 004 personer). Rogberga församling omfattar Rogberga kommun och återstoden av Huskvarna (496 personer). 1919 Huskvarna utgör sedan den 1 maj 1919 en egen församling. Den 1 januari överfördes ett område med 44 invånare från Gränna landskommun till Gränna stad. Samtidigt överfördes ett annat område med 23 invånare från Gränna stad till Gränna landskommun. 1922 Den 1 januari överfördes ett område från Ljungarums församling till Sofia församling (229 personer). 1943 Den 1 januari bildades Norrahammars köping och församling av större delen av Sandseryd (1 686 invånare) och ett område från Barnarp (4,53 km², 2 238 invånare). Samtidigt överflyttades återstoden av Sandseryd (0,85 km², 33 invånare) till Månsarp. 1947 Den 1 januari överfördes ett område (0,20 km², 223 invånare) från Kristina församling till Ljungarums församling och vissa områden (2,15 km², 41 invånare) i motsatt riktning. 1951 Den 1 januari överfördes ett område från Järstorp (1,50 km², 10 invånare) till Bankeryd. Återstoden av Järstorps kommun (34,90 km², 584 invånare) införlivades med Jönköpings stad. Järstorp bildar egen församling inom staden. 1952 Den 1 januari införlivades Gränna landskommun (140,31 km², 1 954 invånare) med Gränna stad(2,79 km², 1 465 invånare). Ölmstads kommun (47,83 km², 1 199 invånare) sammanslogs med Skärstads kommun(95,26 km², 2 012 invånare). Svarttorps kommun (62,49 km², 613 invånare), Lekeryds kommun (69,79 km², 917 invånare) och Järsnäs kommun (90,21 km², 670 invånare) bildade Lekeryds kommun. Öggestorps kommun (55,22 km², 495 invånare),Rogberga kommun (73,76 km², 1 973 invånare), Barnarps kommun (72,54 km², 1 524 invånare) och Ödestugu kommun (93,93 km², 615 invånare) bildade Tenhults kommun.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Underlag Till Cykelplan Region Jönköping
    Bilaga 2 - Kartor Region Jönköpings län Underlag till cykelplan Region Jönköping Jönköping/Malmö 2017-02-06 Sommen Beteckningar Befintliga cykelvägar i Jönköpings län Befintliga cykelvägar Källa: NVDB Statliga Tranås Kommunala Gränna Sandhem Enskilda Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Sommen Beteckningar Trafiksäkerhetsklass för cykling i blandtrafik längs det statliga Trafiksäkerhetsklass cykling i blandtrafik Grön bilvägnätet Tranås Gul Gränna Sandhem Röd Lila Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Beteckningar Skadade cyklister och mopedister på det statliga vägnätet 2011-2015 (! Skadegrad Källa: Strada (! G Död (! (! (!(!(! (! (! Allvarligt skadad
    [Show full text]
  • Junehem Årsredovisning 2020
    ÅRSREDOVISNING 2020 2 INNEHÅLL VD HAR ORDET 3 Nu ser jag fram emot ett 2021 med något mindre utmaningar än 2020 och en återgång till ett mer normalt liv. Eric Engelbrektsson, VD Junehem Innehåll Årsredovisning 2020 VD har ordet ....................................................................................................3 Man ska inte behöva bo i stan för att bo bra .......................................4 Året i korthet ......................................................................................4 VD har ordet Max Jensen, Byggprojektledare: ”Vi utgår alltid från de lokala förutsättningarna.” ..............................5 Då ska man summera 2020 för Junehem, kan man lugnt underhållsplan och tidigarelägga åtgärder som kunde utföras Taberg – Sörsjön ................................................................................6 säga att året blev inte så som vi planerat. Ingen hade förut- under rådande omständigheter, såsom takbyten och utemiljö på våra fastigheter. Av vår plan på 150 miljoner lyckades vi utföra Ölmstad – Kvarter Fornminnet ......................................................8 sett att en pandemi skulle komma in över världen i början av åtgärder för cirka 80 miljoner kronor. Taberg – Kvarter Berget ................................................................10 året. En pandemi som gjorde att vi fick ändra vårt arbetssätt Norrahammar – Centrum ........................................................... 12 flera gånger, något som vår personal löste på ett fantastiskt Under våren 2020 genomförde vi
    [Show full text]
  • Kingdom of Sweden
    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
    [Show full text]
  • Nulägesbeskrivning För Vatten Och Avlopp I Jönköpings Kommun
    Nulägesbeskrivning fö r Vatten och avlopp i Jö nkö pings kommun 2018-03-26 REVIDERAD 2019-08-21 Ordlista Abonnent är fastighetsägare var fastighet är ansluten till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Avloppsvatten är samlingsnamn för bortledande av spillvatten, bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse. Dagvatten är ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. Enskild vatten- och avloppsanläggning är en anläggning eller annan anordning för försörjning av vatten eller avlopp som inte är allmän. Enskilda anläggningar kan finnas för en enskild fastighet, för flera fastigheter tillsammans eller för samfälligheter och föreningar. Förbindelsepunkt är den anslutningspunkt som finns mellan det allmänna vatten- och avloppsnätet och abonnentens nät/anläggning. Gemensamhetsanläggning är en enskild vatten- och avloppsanläggning (se ovan) som inrättats för två eller flera fastigheter gemensamt. Huvudman är den som äger en allmän vatten- och avloppsanläggning. Jönköpings kommun är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Nödvatten är vatten för dryck, matlagning och personlig hygien som distribueras utan att nyttja det ordinarie ledningsnätet. Distributionen sker med tankar eller tankbilar. Reservvatten är dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledningsnätet men från annan produktionsanläggning än den ordinarie. Reservvatten tas i bruk då ordinarie vattentäkt av någon anledning inte kan brukas Spillvatten är förorenat vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt), industri, arbetsplats, serviceanläggning mm. Statusklassning av vattenförekomster innebär att tillståndet i vattenförekomsten bedömts utifrån kriterier och gränsvärden som fastlagts i vattendirektivet. För grundvattenförekomster bedöms kemisk och kvantitativ1 status (vattentillgång) och för ytvattenförekomster bedöms kemisk och ekologisk status. Målet är att vattenförekomsterna ska uppnå ”god status” i samtliga avseenden. Tillskottsvatten är det vatten som utöver spillvatten finns i spillvattenledningar.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Detaljplan För Del Av Lekeryd 2:3 M.Fl. Planbeskrivning
    Granskningshandling 2019-08-14 Dnr:2015:306 Detaljplan för del av Lekeryd 2:3 m.fl. Lekeryd, Jönköpings kommun Planbeskrivning Så här görs en detaljplanSåSå görsgörs medenen detaljplandetaljplan standard planförfarande STANDARDFÖRFARANDESTANDARDFÖRFARANDE Planbesked Planbesked DenDen somsom villvill haha enen detaljplandetaljplan måstemåste skriftligenskriftligen ansökaansöka omom ettett planbeskedplanbesked hoshos Planbesked kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- Ärendet påbörjas när en byggherre kommunen.ansöker om I ansökan planbesked. uppges vadI planbeskedet marken ska användas upp- till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så ges föreslagen markanvändning samtsens placering,bebyggelsens omfattning placering och höjd. Ävenoch annanomfattning. information kan begäras in så somsom hanteringhantering avav trafiktrafik ellereller höjdskillnader.höjdskillnader. DärefterDärefter undersökerundersöker planavdelningplanavdelning-- Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå enen förutsättningarnaförutsättningarna förför denden önskadeönskade planen.planen. UnderlagetUnderlaget skickasskickas sedansedan tilltill Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte. stadsbyggnadsnämndenstadsbyggnadsnämnden förför beslut.beslut. Samråd Så görs en detaljplan OmSå ett positivtgörs planbesked en ges detaljplan inleds arbetet med att ta fram en första SamrådSamråd OmSTANDARDFÖRFARANDE ett positivt planbesked ges inleds
    [Show full text]
  • Maps -- by Region Or Country -- Eastern Hemisphere -- Europe
    G5702 EUROPE. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5702 Alps see G6035+ .B3 Baltic Sea .B4 Baltic Shield .C3 Carpathian Mountains .C6 Coasts/Continental shelf .G4 Genoa, Gulf of .G7 Great Alföld .P9 Pyrenees .R5 Rhine River .S3 Scheldt River .T5 Tisza River 1971 G5722 WESTERN EUROPE. REGIONS, NATURAL G5722 FEATURES, ETC. .A7 Ardennes .A9 Autoroute E10 .F5 Flanders .G3 Gaul .M3 Meuse River 1972 G5741.S BRITISH ISLES. HISTORY G5741.S .S1 General .S2 To 1066 .S3 Medieval period, 1066-1485 .S33 Norman period, 1066-1154 .S35 Plantagenets, 1154-1399 .S37 15th century .S4 Modern period, 1485- .S45 16th century: Tudors, 1485-1603 .S5 17th century: Stuarts, 1603-1714 .S53 Commonwealth and protectorate, 1660-1688 .S54 18th century .S55 19th century .S6 20th century .S65 World War I .S7 World War II 1973 G5742 BRITISH ISLES. GREAT BRITAIN. REGIONS, G5742 NATURAL FEATURES, ETC. .C6 Continental shelf .I6 Irish Sea .N3 National Cycle Network 1974 G5752 ENGLAND. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5752 .A3 Aire River .A42 Akeman Street .A43 Alde River .A7 Arun River .A75 Ashby Canal .A77 Ashdown Forest .A83 Avon, River [Gloucestershire-Avon] .A85 Avon, River [Leicestershire-Gloucestershire] .A87 Axholme, Isle of .A9 Aylesbury, Vale of .B3 Barnstaple Bay .B35 Basingstoke Canal .B36 Bassenthwaite Lake .B38 Baugh Fell .B385 Beachy Head .B386 Belvoir, Vale of .B387 Bere, Forest of .B39 Berkeley, Vale of .B4 Berkshire Downs .B42 Beult, River .B43 Bignor Hill .B44 Birmingham and Fazeley Canal .B45 Black Country .B48 Black Hill .B49 Blackdown Hills .B493 Blackmoor [Moor] .B495 Blackmoor Vale .B5 Bleaklow Hill .B54 Blenheim Park .B6 Bodmin Moor .B64 Border Forest Park .B66 Bourne Valley .B68 Bowland, Forest of .B7 Breckland .B715 Bredon Hill .B717 Brendon Hills .B72 Bridgewater Canal .B723 Bridgwater Bay .B724 Bridlington Bay .B725 Bristol Channel .B73 Broads, The .B76 Brown Clee Hill .B8 Burnham Beeches .B84 Burntwick Island .C34 Cam, River .C37 Cannock Chase .C38 Canvey Island [Island] 1975 G5752 ENGLAND.
    [Show full text]
  • Östra Vätterbranterna – Ansökan Till Biosfärområde
    Östra Vätterbranterna - Ansökan till Biosfärområde i samverkan mellan Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings kommun, Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Södra Skogsägarna, Gränna Skogsgrupp och Världsnaturfonden WWF Utveckla lokalsamhällets bärkraft Bevara biologisk mångfald och kulturarv Stödja kunskap och praktik Östra Vätterbranterna – Ansökan till Biosfärområde Ansökningshandlingar och kontaktuppgifter finns tillgängliga på hemsidan www.ostravatterbranterna.se. Redaktionsgrupp för ansökan: Simon Jonegård Skogsstyrelsen Johan Uhr Länsstyrelsen i Jönköpings län Stellan Gustavsson Jönköpings kommun Claes Hellsten Världsnaturfonden WWF och Gränna Skogsgrupp Anders Råsberg Lantbrukarnas Riksförbund LRF och Södra Skogsägarna Författare: Simon Jonegård (Skogsstyrelsen), Johan Uhr, Måns Lindell, Malin Lund, Anders Wallander, Bernard Jaldemark, Marielle Magnusson, Marie Andersson och Henrick Blank (Länsstyrelsen), Per König, Helen Bjurulf och Calle Tollén (Jönköpings kommun), Claes Hellsten (WWF), Agneta Börjesson (Röttle Natur och Kultur), Tomas Fasth (ProNatura), Pelle Hakeman (Hakarps säteri) samt Ådel Vestbö Franzén (Länsmuseet i Jönköping). Utöver dessa personer har ett flertal ytterligare varit inblandade i framtagandet. Foto på framsidan: Simon Jonegård, Niklas Johansson och Erik Sollander Illustrationer: Simon Jonegård (1-5, 10, 12-14), Claes Hellsten (6-7), Tomas Fasth (8), Jönköpings kommun (9 och 11) och Erik Sollander (13) Kartor: Framställda av Innas Abed, Jönköpings kommun Östra Vätterbranterna – Ansökan till Biosfärområde
    [Show full text]
  • Name Index to Books on Swedes in Texas
    Name index to books on Swedes in Texas Index compiled by Kathryn L. Saul, Augustana College, Class of 2004 and Swenson Center student workers Susanne Elf, Andreas Henninger, Kerstin O'Connor, and Christina Peterson Book Title Author Region Date Published Code # Swedish Texans, The Scott, Larry E. TX 1990 105 Svenskarne i Texas i Ord och Bild, 1838-1918 (The Swedes in Texas Severin, Ernest; Scott; TX 1919 106 in Words and Pictures) (Both Westerberg; öjerholm Volumes) How to Read the Index Below is an index of names that Swenson Center staff compiled from the above books. The Reference number begins with the book code, followed by the page number. Request the book or photocopies you need through your home library’s interlibrary loan department. Tips on Name and Place Spellings Spellings are shown as they are in the books, even if they have changed over the years. The spellings of Swedish place names in these books were sometimes old spellings, phonetic, or even erroneous. Remember to look for Carlson starting with both “C” and “K.” “V” & “W” are also interchangeable, as are sometimes “S” and “Z.” Some parish names beginning with “V” used to start with a silent “H,” so you might find Vetlanda under Hvetlanda or even Hwetlanda. Swedish vowels å, ä, and ö fall at the end of the alphabet, but our database does not sort them that way, so look for your Åbergs with “A” instead of after “Z.” How to Search Use CTRL+F to search for specific text (Mac users use Apple+F). Or, use your "Page Down" key to browse all of the names.
    [Show full text]
  • Utvärdering Av Det Mobila Återbruket I Vafabmiljö-Regionen Undersökning Av Systemets Utveckling Över Tid Samt Förslag På Framtida Förbättringar
    UPTEC W 17 018 Examensarbete 30 hp Juni 2017 Utvärdering av det mobila Återbruket i VafabMiljö-regionen Undersökning av systemets utveckling över tid samt förslag på framtida förbättringar Maja Fjell REFERAT Utvärdering av det mobila Återbruket i VafabMiljö-regionen – Undersökning av systemets utveckling över tid samt förslag på framtida förbättringar Maja Fjell I dagsläget står VafabMiljö inför en utveckling av sin verksamhet för att i framtiden kunna nå högre upp i avfallstrappan. För att få en bättre och mer miljösäker avfallshantering i regionen har VafabMiljö påbörjat arbetet med att ta fram en ny avfallsplan. Denna avfallsplan ska skapa en gemensam plattform för alla kommuner i förbundet och ska bidra med förståelse för avfallsfrågor bland regionens invånare. VafabMiljö har ett mobilt Återbruk som åker runt och besöker mindre orter i regionen och samlar in hushållens grovavfall och farliga avfall. En del av den nya avfallsplanen är en utvärdering av det mobila Återbruket för att se dess framtida potential. Detta examensarbete syftade till att studera det mobila Återbrukets historik, nuläge samt att studera andra system i landet. Syftet med den historiska tillbakablicken var att få en inblick i systemets uppkomst och utveckling över tid. Nulägesanalysen syftade till att beskriva den nuvarande verksamheten med avseende på utformning, erfarenheter från personal och besökare, insamlade mängder samt finansiering och kostnader för det mobila Återbruket. Information om det mobila Återbruket erhölls från VafabMiljö samt från personal ute på plats. Andra orter och kommuner kontaktades för att få information om deras insamlingssystem och för att få inspiration till förlag och komplement till framtida förbättringar på det mobila Återbruket.
    [Show full text]