DOCSLIB.ORG

Östra Vätterbranterna – Ansökan Till Biosfärområde

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Östra Vätterbranterna – Ansökan Till Biosfärområde Östra Vätterbranterna - Ansökan till Biosfärområde i samverkan mellan Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings kommun, Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Södra Skogsägarna, Gränna Skogsgrupp och Världsnaturfonden WWF Utveckla lokalsamhällets bärkraft Bevara biologisk mångfald och kulturarv Stödja kunskap och praktik Östra Vätterbranterna – Ansökan till Biosfärområde Ansökningshandlingar och kontaktuppgifter finns tillgängliga på hemsidan www.ostravatterbranterna.se. Redaktionsgrupp för ansökan: Simon Jonegård Skogsstyrelsen Johan Uhr Länsstyrelsen i Jönköpings län Stellan Gustavsson Jönköpings kommun Claes Hellsten Världsnaturfonden WWF och Gränna Skogsgrupp Anders Råsberg Lantbrukarnas Riksförbund LRF och Södra Skogsägarna Författare: Simon Jonegård (Skogsstyrelsen), Johan Uhr, Måns Lindell, Malin Lund, Anders Wallander, Bernard Jaldemark, Marielle Magnusson, Marie Andersson och Henrick Blank (Länsstyrelsen), Per König, Helen Bjurulf och Calle Tollén (Jönköpings kommun), Claes Hellsten (WWF), Agneta Börjesson (Röttle Natur och Kultur), Tomas Fasth (ProNatura), Pelle Hakeman (Hakarps säteri) samt Ådel Vestbö Franzén (Länsmuseet i Jönköping). Utöver dessa personer har ett flertal ytterligare varit inblandade i framtagandet. Foto på framsidan: Simon Jonegård, Niklas Johansson och Erik Sollander Illustrationer: Simon Jonegård (1-5, 10, 12-14), Claes Hellsten (6-7), Tomas Fasth (8), Jönköpings kommun (9 och 11) och Erik Sollander (13) Kartor: Framställda av Innas Abed, Jönköpings kommun Östra Vätterbranterna – Ansökan till Biosfärområde Unesco:s introduktion till ansökningsformulär för biosfärområden [Texten nedan är hämtad från ansökningshandlingarna.] Biosfärområden består av terrestra och kustnära/marina ekosystem, eller en kombination därav, och är internationellt erkända under UNESCOs program Man and the Biosphere (MAB). De är etablerade för att främja och visa modeller för ett balanserat samspel mellan människan och biosfären. Biosfärområden utnämns av MAB-programmets Internationella Samordnande Utskott (the International Co-ordinating Council) efter nominering av det egna landet. Individuella biosfärområden lyder under inhemsk lagstiftning i det land de är lokaliserade. Alla biosfärområden bildar tillsammans ett världsomspännande nätverk i vilket länder frivilligt kan medverka. Världsnätverket styrs av stadgar (the Statutory Framework) som antogs av UNESCOs generalkonferens 1995 och som preciserar biosfärområdenas definition, syfte, kriterier och utnämningsprocedur. En handlingsplan för utvecklingen av biosfärområden beskrivs i UNESCOS “Sevilla-strategin”. Dessa dokument bör användas som grundläggande referenser när ni fyller i detta ansökningsformulär. Den information som presenteras i detta ansökningsformulär kommer att användas av UNESCO på ett flertal sätt: a) för bedömning av området genom den Rådgivande Kommittén för Biosfärområden (the Advisory Committee on Biosphere Reserves) och av Byrån för MAB-programmets Internationella Samordnande Utskott. b) i det världsomspännande informationssystemet UNESCO-MABnet, som underlättar ett globalt informationsutbyte och samarbete mellan personer som är intresserade av biosfärområden. Ansökningsformuläret består av tre delar. Första delen är en sammanfattning som anger hur det nominerade området uppfyller de funktioner och kriterier som gäller för biosfärområden och som definieras av MAB-stadgarna (the Statutory Framework). Denna del innehåller också påskrifter av berörda myndigheter som stöder nomineringen. Del två är mer detaljerad och beskriver områdets samhälleliga, fysiska och biologiska kännetecken samt dess institutionella aspekter. Tredje delen består av en bilaga som används för att uppdatera MABnet med information så snart området har blivit utnämnt som biosfärområde. Formuläret måste fyllas i på engelska, franska eller spanska och ska skickas i två kopior till MAB-sekretariatet på följande sätt: 1. En pappersversion med originalpåskrifter, som innehåller rekommendationsbrev från berörda myndigheter som stödjer nomineringen, en karta av området som visar zonindelningen och andra styrkande dokument. Den versionen ska skickas till MAB- sekretariatet genom officiella UNESCO kanaler, det vill säga genom den nationella UNESCO-kommissionen och/eller landets permanenta UNESCO-delegationen. 2. En elektronisk version (på diskett, CD e.d.) av ansökningshandlingarna och om möjligt även kartorna, framförallt zonindelningskartan. Den elektroniska versionen kan skickas direkt till MAB-sekretatiatet: 3 (124) Östra Vätterbranterna – Ansökan till Biosfärområde UNESCO Division of Ecological Sciences 1, rue Miollis F-75352 Paris Cedex 15, Frankrike Tel: ++33.1.45.68.41.51 Fax: ++33.1.45.68.58.04 E-post: [email protected] 4 (124) Östra Vätterbranterna – Ansökan till Biosfärområde Innehållsförteckning 1 FÖRESLAGET NAMN PÅ BIOSFÄROMRÅDET............................................................................8 2 LAND.........................................................................................................................................................8 3 UPPFYLLANDE AV BIOSFÄROMRÅDENS TRE FUNKTIONER ..............................................8 3.1 “Bevarande - bidra till bevarandet av landskap, ekosystem, arter och genetisk variation“ .......................................................................................................................................8 3.2 “Utveckling - främja ekonomisk utveckling och samhällsutveckling som är socio- kulturellt och ekologiskt hållbar”.......................................................................................... 11 3.3 “Logistiskt stöd - stöd för demonstrationsprojekt, miljöutbildning och praktik, forskning och miljöövervakning som relaterar till lokala, regionala, nationella och globala frågor om bevarande och hållbar utveckling” ...................................................... 13 4 KRITERIER FÖR UTNÄMNING SOM BIOSFÄROMRÅDE...................................................... 15 4.1 “Området ska ha en mosaik av ekosystem som representerar en större biogeografisk region och inkludera en skala av mänsklig påverkan“ ............................ 15 4.2 “Det ska vara av betydelse för att bevara biologisk mångfald“ ...................................... 16 4.3 “Det ska ge möjlighet att undersöka och visa metoder för en hållbar utveckling på regional nivå“ ............................................................................................................................. 18 4.4 “Det ska vara tillräckligt stort för att uppfylla biosfärområdets tre funktioner“....... 19 4.5 ”Genom lämplig zonindelning”............................................................................................... 20 4.6 ”Organisationen ska vara sådan att en lämplig grupp av bland annat offentliga myndigheter, lokalsamhällen och privata intressen kan samverka i utformningen av biosfärområdet och i utförandet av dess funktioner.”..................................................... 22 4.7 Tillämpningsmekanismer.......................................................................................................... 24 5 PÅSKRIFTER.......................................................................................................................................... 27 6 OMRÅDETS GEOGRAFISKA LÄGE............................................................................................... 29 7 STORLEK OCH UTBREDNING...................................................................................................... 29 7.1 Storlek av kärnområden .......................................................................................................... 29 7.2 Storlek av buffertområden ...................................................................................................... 29 7.3 Storlek av utvecklingsområde................................................................................................. 29 7.4 Kortfattad motivering för denna zonindelning ................................................................... 29 8 BIOGEOGRAFISK REGION ............................................................................................................. 31 9 HISTORISK MARKANVÄNDNING ............................................................................................... 31 9.1 Jordbruk....................................................................................................................................... 32 9.2 Skogsbruk.................................................................................................................................... 34 9.3 Nyttjande av vatten................................................................................................................... 36 10 BEFOLKNING I DET FÖRESLAGNA BIOSFÄROMRÅDET.................................................... 38 10.1 Kärnområde(n) .......................................................................................................................... 38 10.2 Buffertzon(er)............................................................................................................................. 38 10.3 Utvecklingsområde(n) .............................................................................................................. 38 10.4 Kort beskrivning av de lokalsamhällen som finns i eller nära det föreslagna biosfärområdet.......................................................................................................................... 38 10.5 Namn på närmaste större stad (städer)
Load more

Recommended publications
  • Underlag Till Cykelplan Region Jönköping
    Bilaga 2 - Kartor Region Jönköpings län Underlag till cykelplan Region Jönköping Jönköping/Malmö 2017-02-06 Sommen Beteckningar Befintliga cykelvägar i Jönköpings län Befintliga cykelvägar Källa: NVDB Statliga Tranås Kommunala Gränna Sandhem Enskilda Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Sommen Beteckningar Trafiksäkerhetsklass för cykling i blandtrafik längs det statliga Trafiksäkerhetsklass cykling i blandtrafik Grön bilvägnätet Tranås Gul Gränna Sandhem Röd Lila Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Beteckningar Skadade cyklister och mopedister på det statliga vägnätet 2011-2015 (! Skadegrad Källa: Strada (! G Död (! (! (!(!(! (! (! Allvarligt skadad
    [Show full text]
  • Kingdom of Sweden
    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
    [Show full text]
  • Detaljplan För Del Av Lekeryd 2:3 M.Fl. Planbeskrivning
    Granskningshandling 2019-08-14 Dnr:2015:306 Detaljplan för del av Lekeryd 2:3 m.fl. Lekeryd, Jönköpings kommun Planbeskrivning Så här görs en detaljplanSåSå görsgörs medenen detaljplandetaljplan standard planförfarande STANDARDFÖRFARANDESTANDARDFÖRFARANDE Planbesked Planbesked DenDen somsom villvill haha enen detaljplandetaljplan måstemåste skriftligenskriftligen ansökaansöka omom ettett planbeskedplanbesked hoshos Planbesked kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- Ärendet påbörjas när en byggherre kommunen.ansöker om I ansökan planbesked. uppges vadI planbeskedet marken ska användas upp- till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så ges föreslagen markanvändning samtsens placering,bebyggelsens omfattning placering och höjd. Ävenoch annanomfattning. information kan begäras in så somsom hanteringhantering avav trafiktrafik ellereller höjdskillnader.höjdskillnader. DärefterDärefter undersökerundersöker planavdelningplanavdelning-- Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå enen förutsättningarnaförutsättningarna förför denden önskadeönskade planen.planen. UnderlagetUnderlaget skickasskickas sedansedan tilltill Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte. stadsbyggnadsnämndenstadsbyggnadsnämnden förför beslut.beslut. Samråd Så görs en detaljplan OmSå ett positivtgörs planbesked en ges detaljplan inleds arbetet med att ta fram en första SamrådSamråd OmSTANDARDFÖRFARANDE ett positivt planbesked ges inleds
    [Show full text]
  • Maps -- by Region Or Country -- Eastern Hemisphere -- Europe
    G5702 EUROPE. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5702 Alps see G6035+ .B3 Baltic Sea .B4 Baltic Shield .C3 Carpathian Mountains .C6 Coasts/Continental shelf .G4 Genoa, Gulf of .G7 Great Alföld .P9 Pyrenees .R5 Rhine River .S3 Scheldt River .T5 Tisza River 1971 G5722 WESTERN EUROPE. REGIONS, NATURAL G5722 FEATURES, ETC. .A7 Ardennes .A9 Autoroute E10 .F5 Flanders .G3 Gaul .M3 Meuse River 1972 G5741.S BRITISH ISLES. HISTORY G5741.S .S1 General .S2 To 1066 .S3 Medieval period, 1066-1485 .S33 Norman period, 1066-1154 .S35 Plantagenets, 1154-1399 .S37 15th century .S4 Modern period, 1485- .S45 16th century: Tudors, 1485-1603 .S5 17th century: Stuarts, 1603-1714 .S53 Commonwealth and protectorate, 1660-1688 .S54 18th century .S55 19th century .S6 20th century .S65 World War I .S7 World War II 1973 G5742 BRITISH ISLES. GREAT BRITAIN. REGIONS, G5742 NATURAL FEATURES, ETC. .C6 Continental shelf .I6 Irish Sea .N3 National Cycle Network 1974 G5752 ENGLAND. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5752 .A3 Aire River .A42 Akeman Street .A43 Alde River .A7 Arun River .A75 Ashby Canal .A77 Ashdown Forest .A83 Avon, River [Gloucestershire-Avon] .A85 Avon, River [Leicestershire-Gloucestershire] .A87 Axholme, Isle of .A9 Aylesbury, Vale of .B3 Barnstaple Bay .B35 Basingstoke Canal .B36 Bassenthwaite Lake .B38 Baugh Fell .B385 Beachy Head .B386 Belvoir, Vale of .B387 Bere, Forest of .B39 Berkeley, Vale of .B4 Berkshire Downs .B42 Beult, River .B43 Bignor Hill .B44 Birmingham and Fazeley Canal .B45 Black Country .B48 Black Hill .B49 Blackdown Hills .B493 Blackmoor [Moor] .B495 Blackmoor Vale .B5 Bleaklow Hill .B54 Blenheim Park .B6 Bodmin Moor .B64 Border Forest Park .B66 Bourne Valley .B68 Bowland, Forest of .B7 Breckland .B715 Bredon Hill .B717 Brendon Hills .B72 Bridgewater Canal .B723 Bridgwater Bay .B724 Bridlington Bay .B725 Bristol Channel .B73 Broads, The .B76 Brown Clee Hill .B8 Burnham Beeches .B84 Burntwick Island .C34 Cam, River .C37 Cannock Chase .C38 Canvey Island [Island] 1975 G5752 ENGLAND.
    [Show full text]
  • Name Index to Books on Swedes in Texas
    Name index to books on Swedes in Texas Index compiled by Kathryn L. Saul, Augustana College, Class of 2004 and Swenson Center student workers Susanne Elf, Andreas Henninger, Kerstin O'Connor, and Christina Peterson Book Title Author Region Date Published Code # Swedish Texans, The Scott, Larry E. TX 1990 105 Svenskarne i Texas i Ord och Bild, 1838-1918 (The Swedes in Texas Severin, Ernest; Scott; TX 1919 106 in Words and Pictures) (Both Westerberg; öjerholm Volumes) How to Read the Index Below is an index of names that Swenson Center staff compiled from the above books. The Reference number begins with the book code, followed by the page number. Request the book or photocopies you need through your home library’s interlibrary loan department. Tips on Name and Place Spellings Spellings are shown as they are in the books, even if they have changed over the years. The spellings of Swedish place names in these books were sometimes old spellings, phonetic, or even erroneous. Remember to look for Carlson starting with both “C” and “K.” “V” & “W” are also interchangeable, as are sometimes “S” and “Z.” Some parish names beginning with “V” used to start with a silent “H,” so you might find Vetlanda under Hvetlanda or even Hwetlanda. Swedish vowels å, ä, and ö fall at the end of the alphabet, but our database does not sort them that way, so look for your Åbergs with “A” instead of after “Z.” How to Search Use CTRL+F to search for specific text (Mac users use Apple+F). Or, use your "Page Down" key to browse all of the names.
    [Show full text]
  • Skyddsvärda Träd I Jönköpings Kommun 2 Skyddsvärda Träd I Jönköpings Kommun
    Meddelande nr 2012:08 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun 2 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun MEDDELANDE NR 2012:08 3 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Meddelande nr 2012:08 Referens Marielle Gustafsson, Naturavdelningen, februari 2012 Kontaktperson Marielle Gustafsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 036-395283, [email protected] Helen Bjurulf och Dag Fredriksson, Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 036-105000, [email protected], [email protected] Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping Fotografier Framsida: Helen Bjurulf, Jönköpings kommun. Övrigt: Dag Fredriksson, Jönköpings kommun. Länsstyrelsen. Kartmaterial Lantmäteriet ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M—2012:08--SE Upplaga 150 exemplar. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2012 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PET- plast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 4 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Förord Vackra stora träd har alltid fascinerat människan. Både för sin skönhet och sin mäktighet. Runt Södra Vätterbygden, vid gårdsmiljöer i kulturlandskapet, i tätorten och i Östra Vätter- branterna kan vi stoltsera med en hel del pampiga träd. Framför allt bestånd av gamla tallar, ädellövträd av ask, lind och alm men även imponerande ekar med grov barkstruktur. På dessa så kallade jätteträd (>1 m i diameter) frodas en stor mängd kryp, lavar, mossor och svampar. Hålbyggande fåglar och rovfåglar som bygger i grova kronor är beroende av dessa träd. Vi vill bevara kulturlandskapen med äldre träd, tätortens många skyddsvärda träd och dess mångfald. Vi har också fastställda mål för detta i kommunen, vilka bygger på de natio- nella och regionala miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Levande skogar, Ett rikt od- lingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.
    [Show full text]
  • Del 3 Tänkbara Lösningar Och Effekter
    DEL 3 TÄNKBARA LÖSNINGAR OCH EFFEKTER 91 8 Utredningsområdet Sammanfattning kapitel 8: Kapitel 8 beskriver bakgrunden till utredningsområdets avgränsning, de principer och förutsättningar som ligger till grund för utredningsområdets utbredning och för hur utredningsområdet delats upp i delsträckor och i delområden. Indelningen i delområden är inte på något sätt styrande för generering av korridorer i kommande planläggningsprocess. 8.1 Avgränsning av utredningsområde I det förberedande skedet inför åtgärdsvalsstudien för sträckan Linköping–Borås, som resulterade i rapporten Översiktlig design och systemlösning31, gjordes en geografisk avgränsning för det område som skulle studeras, se kapitel 2. Det översiktliga utrednings- områdets yttre gränser utgjordes av de bestämda fasta förutsättningarna för utredningen, såsom restider och Station Jönköping, samt att alla tänkbara systemlösningar skulle rymmas inom det översiktliga utredningsområdet. I avgränsningen togs ingen hänsyn till landskaps- eller miljöfrågor, utan avgränsningen tillgodosåg endast ändamålen med höghastighetsjärnvägen. I arbetet med åtgärdsvalsstudien har utredningsområdet successivt avgränsats ytterligare. Arbetet med avgränsningen har huvudsakligen inneburit att utredningsområdet blivit mindre. En första avgränsning gjordes efter Sverigeförhandlingens beslut om station i Tranås, vilket innebar en ny styrande förutsättning för åtgärdsvalsstudien. Efterföljande analyser under våren 2016 kring stadspassager i Jönköping och Tranås resulterade i yt- terligare avgränsning för utredningsområdet då utredningen begränsades till att omfatta tre (Tranås) respektive fyra (Jönköping) stationsalternativ, se kapitel 16 respektive 17. Ytterligare avgränsningar av utredningsområdet har också baserats på de olika land- skapsavsnittens känslighet för en ny storskalig infrastrukturanläggning. Genom att jäm- föra känsligheten med områdenas kvaliteter ur ett järnvägssystem- och anläggningstek- niskt perspektiv har områden med särskild känslighet och inga eller begränsade fördelar ur teknisk synvinkel avgränsats bort.
    [Show full text]
  • Jönköpings Kommun ÖVERSIKTSPLAN 2002 Del 2-Rekommendationer Och Kommundelar
    Handlingsplan för en hållbar och attraktiv kommun Jönköpings kommun ÖVERSIKTSPLAN 2002 Del 2-Rekommendationer och Kommundelar Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 INNEHÅLL Jönköping - ”Ljuset vid Vättern” DEL 1 Planeringsunderlag GENERELLA DELEN GENERELLA REKOMMENDATIONER 79 Förord och fakta . 3 Rekommendationer och riktlinjer för planläggning och lovgivning 80 Medverkande, läsanvisningar och nyheter . 4 Jönköping fl ygplats . 86 Inledning . 5 Skyddsområden för vattentäkter . 87 Byggrätt för fritidshus . 88 Visioner och mål Kommunen och omvärlden . 7 KOMMUNDELAR 89 Kommunala planer och program . 8 Generella mål och åtgärder för alla kommundelar . 90 Framtid Jönköping . 9 Kommundel BANKERYD . 91 God livskvalité och arbetsmarknaden . 10 Kommundelskarta . 92 Regional samverkan . 11 Utbyggnadsområden . 93 Mellankommunala frågor . 12 Riksintressen . 94 TEMA DELEN Kommundel BARNARP . 95 Kommundelskarta . 96 Planeringsförutsättningar 15 Utbyggnadsområden, Torsviks industriområde . 97 Befolkningsutveckling, näringsliv och markbehov . 16 Riksintressen . 98 Riksintressen . 17 Naturförutsättningar samt Kommundel BOTTNARYD . 99 värdefulla ämnen och material . 18 Kommundelskarta . 100 Landsbygden . 20 Utbyggnadsområden . 101 Turism och besöksnäring . 21 Riksintressen . 102 Natur- och kulturaspekter Kommundel GRÄNNA och VISINGSÖ . 105 Naturvård . 22 Kommundelskarta-Visingsö . 106 Det rörliga friluftslivet . 28 Kommundelskarta-Gränna . 107 Tätorternas grönområden . 30 Utbyggnadsområden . 108 Kulturmiljövård . 32 Gränna centrum . 109 Ytvatten . 34
    [Show full text]
  • Jordartskarta GRÄNNA
    0 0 0 3 4 5 4 13°50' 4 14°0' 4 14°10' Jordartskarta GRÄNNA Österlid 1:25 000–1:100 000 MULLSJÖ HABO Ljunga BANKERYD KAXHOLMEN Daräng Lindhult TRÅNGHALLA D om JÖNKÖPING ne Bjurbäck ån Ebbarp Brännåsen Bankeryd TENHULT TABERG FORSERUM Risbro Nässjön Apelskift Granshult VAGGERYD Drottningstorp Korphult Trånghalla 57°50' Jordartskarta 1:25 000–1:50 000 visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas i vissa fall. Även 57°50' underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment under lera, redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. Även vissa landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner 6410 Andsjön 6410 Tolabo redovisas. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskarta 1:25 000–1:50 000 visar information ur det SGU anger som databasprodukten Nackebosjön Domneå- dammen Månseryd ”Jordarter 1:25 000–1:100 000”. I denna produkt ingår jordartskartor framställda med olika metoder och anpassade Tokebo Nackebo för olika presentationsskalor. Kortfattad information om karteringsmetod för det aktuella kartutsnittet och lämplig Skällingsö Tokeryd presentationsskala med hänsyn till kartans noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som n Svansö e Älgafall k är lämplig skala kan avvika från det valda kartutsnittets skala. å r Svansjön t Björne- Kortebo För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas till www.sgu.se eller SGUs S berg kundtjänst. Järstorp Tolarp Dödisgrop Kärrtorv Nåthult Olsbo Jätteblock Gyttja Bet Dumme mosse Rud Prästeryds Berg Svämsediment, ler--silt mosse Klämmestorp D Jönköping Urberg Svämsediment, sand u m m Axamosjön e Hulukvarn å Källa Flygsand Västersjön n Bottnaryd Stenbrott, gruva eller bergtäkt Gyttjelera (eller lergyttja) Åsen Munk- Lomsjö Rocksj.
    [Show full text]
  • (UN/LOCODE) for Sweden
    United Nations Code for Trade and Transport Locations (UN/LOCODE) for Sweden N.B. To check the official, current database of UN/LOCODEs see: https://www.unece.org/cefact/locode/service/location.html UN/LOCODE Location Name State Functionality Status Coordinatesi SE 2SK Sankt Olof M Road terminal; Recognised location 5538N 01408E SE 6VG Vedum O Road terminal; Recognised location 5810N 01259E SE AAK Åkers Styckebruk D Rail terminal; Road terminal; Request under consideration SE AAR Ar I Port; Approved by national facilitation body SE AAS Åseda F Road terminal; Recognised location SE AB5 Alta AB Road terminal; Recognised location 5916N 01811E SE ABI Åby E Road terminal; Recognised location 5840N 01611E SE ABN Älvsbyn BD Road terminal; Recognised location 6540N 02100E SE ABS Abisko BD Rail terminal; Road terminal; Recognised location 6821N 01847E SE ABY Aneby F Road terminal; Request under consideration SE ADA Åseda G Road terminal; Recognised location 5710N 01520E SE ADG Arildsläge M Port; Recognised location SE ADK Adak Y Multimodal function, ICD etc.; Recognised location 6521N 01837E SE ADO Adelsö Road terminal; Request under consideration 5922N 01729E SE AEN Älvdalen W Road terminal; Recognised location SE AGB Agnesberg O Port; Rail terminal; Road terminal; Recognised location 5747N 01159E SE AGD Angered O Rail terminal; Road terminal; Recognised location 5747N 01206E SE AGE Ånge Y Port; Rail terminal; Road terminal; Recognised location 6231N 01537E SE AGH Helsingborg-Ängelholm M Airport; Code adopted by IATA or ECLAC Apt UN/LOCODE Location
    [Show full text]
  • Sammanställning Över Allmänna Vägar M.M
    SAMMANSTÄLLNING ÖVER ALLMÄNNA VÄGAR M.M. Jönköpings läns författningssamling 06FS 2017:7 TranåsTranåsTranås HaboHaboHabo AnebyAnebyAneby MullsjöMullsjöMullsjö JönköpingJönköpingJönköping EksjöEksjöEksjö JönköpingJönköpingJönköping NässjöNässjöNässjö VaggerydVaggerydVaggeryd VetlandaVetlandaVetlanda SävsjöSävsjöSävsjö GnosjöGnosjöGnosjö GislavedGislavedGislaved VärnamoVärnamoVärnamo Medgivande Lantmäteriet 2007. Ur GSD-Övesiktskartan ärende 106-2004/188F. Jönköpings läns författningssamling Länsstyrelsen i Jönköpings län 06 FS 2017:7 Sammanställning över allmänna vägar m.m. inom Utkom från trycket Jönköpings län; Den 31mars 2017 beslutade den 24 mars 2017 (258-9305-2016). I enlighet med 13 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276) har Länssty- relsen upprättat följande sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt bärighetsklasser och vissa lokala trafikföreskrifter inom Jönköpings län. ANNELI WIRTÉN Lennart Andersson I sammanställningen redovisas: I. Allmänna föreskrifter och upplysningar ..................................................... 2 II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser ............... 7 III Förteckning över ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 ..................................................................... 40 IV. Vissa lokala trafikföreskrifter m.m. .......................................................... 44 Bilageförteckning: A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter på väg med bärighetsklass 1 (BK1) .. 48 B. Tabell: Högsta
    [Show full text]