Handlingsplan för en hållbar och attraktiv kommun

Jönköpings kommun ÖVERSIKTSPLAN 2002 Del 2-Rekommendationer och Kommundelar

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 INNEHÅLL Jönköping - ”Ljuset vid Vättern”

DEL 1 Planeringsunderlag

GENERELLA DELEN GENERELLA REKOMMENDATIONER 79 Förord och fakta ...... 3 Rekommendationer och riktlinjer för planläggning och lovgivning 80 Medverkande, läsanvisningar och nyheter ...... 4 Jönköping fl ygplats ...... 86 Inledning ...... 5 Skyddsområden för vattentäkter ...... 87 Byggrätt för fritidshus ...... 88 Visioner och mål Kommunen och omvärlden ...... 7 KOMMUNDELAR 89 Kommunala planer och program ...... 8 Generella mål och åtgärder för alla kommundelar ...... 90 Framtid Jönköping ...... 9 Kommundel BANKERYD ...... 91 God livskvalité och arbetsmarknaden ...... 10 Kommundelskarta ...... 92 Regional samverkan ...... 11 Utbyggnadsområden ...... 93 Mellankommunala frågor ...... 12 Riksintressen ...... 94

TEMA DELEN Kommundel BARNARP ...... 95 Kommundelskarta ...... 96 Planeringsförutsättningar 15 Utbyggnadsområden, Torsviks industriområde ...... 97 Befolkningsutveckling, näringsliv och markbehov ...... 16 Riksintressen ...... 98 Riksintressen ...... 17 Naturförutsättningar samt Kommundel BOTTNARYD ...... 99 värdefulla ämnen och material ...... 18 Kommundelskarta ...... 100 Landsbygden ...... 20 Utbyggnadsområden ...... 101 Turism och besöksnäring ...... 21 Riksintressen ...... 102

Natur- och kulturaspekter Kommundel GRÄNNA och VISINGSÖ ...... 105 Naturvård ...... 22 Kommundelskarta-Visingsö ...... 106 Det rörliga friluftslivet ...... 28 Kommundelskarta-Gränna ...... 107 Tätorternas grönområden ...... 30 Utbyggnadsområden ...... 108 Kulturmiljövård ...... 32 Gränna centrum ...... 109 Ytvatten ...... 34 Riksintressen ...... 110 Grundvatten ...... 37 Kommundel HUSKVARNA ...... 111 Kommunikationer och transporter Kommundelskarta ...... 112 Järnvägar och järnvägstrafi k ...... 38 Utbyggnadsområden ...... 113 Vägar och vägtrafi k ...... 40 Huskvarna centrum ...... 115 Kollektivtrafi k ...... 41 Riksintressen ...... 116 Gång- och cykeltrafi k - trafi ksäkerhet ...... 42 Flygtrafi k, sjöfart och telekommunikationer ...... 43 Kommundel JÖNKÖPING ...... 117 Kommundelskarta ...... 118 Teknisk försörjning Utbyggnadsområden ...... 122 Vattenförsörjning och avlopp ...... 44 Hedenstorps industriområde ...... 125 Energi ...... 46 A6-området ...... 126 Avfall ...... 47 Stadsbyggnadsvisionen ...... 127 Jönköping centrum ...... 128 Samhällsservice Riksintressen ...... 129 Handel och handelsstruktur ...... 48 Social service ...... 50 Kommundel LEKERYD ...... 131 Kultur och kulturupplevelser ...... 51 Kommundelskarta ...... 132 Barnomsorg, grundskola, gymnasieskolor ...... 52 Utbyggnadsområden ...... 133 Högre utbildning och högskolor ...... 54 Riksintressen ...... 134 Science Park ...... 55 Kommundel NORRAHAMMAR-TABERG-MÅNSARP ...... 135 Övriga allmänna intressen Kommundelskarta ...... 136 Fritidsaktiviteter och anläggningar ...... 56 Utbyggnadsområden ...... 138 Fritidsbebyggelse ...... 57 Riksintressen ...... 140

Hälsa och säkerhet ...... 58 Kommundel SKÄRSTAD ...... 141 Räddningstjänstens insatstider ...... 65 Kommundelskarta ...... 142 Räddningstjänst och beredskapshänsyn ...... 66 Utbyggnadsområden ...... 143 Riksintressen ...... 144 DEL 2 Rekommendationer & kommundelar Kommundel TENHULT ...... 145 Kommundelskarta ...... 146 ANALYSER, STRATEGIER och KONSEKVENSER 67 Utbyggnadsområden ...... 147 Det hållbara samhället ...... 68 Riksintressen ...... 149 Utbyggnadsmodeller och strategi ...... 69 Utbyggnadsområden - bostäder ...... 70 ÖSTRA VÄTTERSTRANDEN - riksintresseområde ...... 150 Utbyggnadsområden - verksamheter ...... 72 Vättern med öar och strandområden (4 kap 2 § miljöbalken) ...... 152 Strategiska- och stadsutvecklingsområden ...... 74 Konsekvenser av översiktsplanen ...... 76

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 UTBYGGNADSSTRATEGIER

ANALYSER, STRATEGIER och KONSEKVENSER

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 67 Det hållbara samhället

önköping är och ska även år 2010 vara en - möjligheter till arbete inom fl ertalet yrkesområden människors hälsa ska ha åtgärdats, liksom huvuddelen av Jattraktiv kommun ur alla synpunkter. En och branscher de områden som innebär en stor risk. kommun med storstadens fördelar men utan - ökad andel företag med företagsledningar i länet Trafi k dess nackdelar - utbildning Trafi ken ska vara trygg och säker för alla kommuninvå- nare. - ökad folkmängd et socialt, ekologiskt och ekonomiskt Jönköping ska vara planerat så att behovet av transporter - utvecklande av kommunikations- och logistikcentrum Dhållbara Jönköping ska vara den trygga är minimerat. Detta innebär att vardagliga sysselsättningar kommunen som utvecklas och en kommun - internationalisering som t ex vissa arbetsplatser, dagligvaruhandel, rekreation ska fi nnas på lämpligt avstånd för cykling eller gång. Där där det fi nns arbete åt alla. - höjning av inkomstläge och kompetens så inte är fallet ska fi nnas en väl fungerande och utbyggd - ökad skattekraft genom ökade inkomstnivåer och fl er kollektivtrafi k. lla invånare i Jönköpings kommun - sysselsatta Trafi k med buss, tåg, cykel och gång ska prioriteras i Aoavsett bakgrund, ålder och kön - ska samhällsplaneringen. Informationsteknologin ska utnytt- känna att de kan vara delaktiga i och med- LOKAL AGENDA 21 jas på ett sätt så att många transporter undviks av såväl människor som gods. verka till en positiv och hållbar samhällsut- Kollektivtrafi ken ska vara mycket effektiv och av det I Jönköping har det Lokala Agenda 21 programmet satt veckling. (sidan 21) mest miljövänliga slaget. Kollektivtrafi ken ska vara att- upp ett antal generationsmål inom en rad olika ämnesom- Framtid Jönköping raktivare att använda än privatbil, bl.a. av kostnadsskäl råden. Nedan följer ett urval av de generationsmål som för passagerare. har stor anknytning till översiktsplanefrågor. DET HÅLLBARA SAMHÄLLET Godstransporterna ska vara samordnade för bästa miljöef- fekt och ekonomi. Flertalet långväga godstransporter ska Generationsmål ske på järnväg. Utbildning och delaktighet Inga bostäder ska utsättas för en bullernivå från vägtrafi - Alla människor, oavsett bakgrund, ålder och kön, ska ken som överstiger gällande riktvärden. social känna att de har möjligheter att vara delaktiga och med- ekologi utveckling verka till en positiv samhällsutveckling. Energi Energiförbrukningen ska ha minskat kraftigt, framförallt Mat och hälsa inom uppvärmning och trafi k. Den lokala och miljöanpassade livsmedelsproduktionen Jönköping ska uppfylla minst sin del av de nationella ska vara omfattande i kommunen. Alla livsmedel ska ha miljömålen vad gäller utsläpp av luftföroreningar som ekonomi ursprungsmärkning. koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid. Lokala och regionala energitillgångar ska utnyttjas i stor Planering utsträckning. Bedömningar och beslut i planeringsfrågor ska grundas på Denna symbol visar samspelet mellan ekonomiska, eko- Visingsö ska vara så gott som självförsörjande på elen- en sammanvägning av ekologiska, samhällsekonomiska, ergi. logiska och sociala faktorer i all planering. Alla tre fakto- kulturella och sociala faktorer med inriktning mot en håll- rerna arbetar med och påverkar varandra i olika grad och bar utveckling av våra städer och bebyggelsemiljöer. Det Skogsbruk, jordbruk och naturvård olika kombinationer. Där alla tre möts - den inre kärna - ska fi nna strategiska visioner för kommunen. är tanken att hållbar utveckling uppstår. Inhemska växt- och djurarter, i skogen, odlingslandskapet Samhällsplaneringen ska skapa förutsättningar för en samt i sjöar, vattendrag och våtmarker, ska leva under effektiv och resursbesparande användning av energi, Kommunen har angett sina ambitioner att uppnå det håll- naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. vatten och andra naturresurser. Strävan ska vara att sluta Skogens naturgivna produktionsförmåga ska vara säkrad. bara samhället i de två dokumenten Jönköping - Ljuset kretsloppen i naturen och i samhället så mycket som möj- vid Vättern och Lokal Agenda 21. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer ligt. ska fungera, vilket bl a innebär att det i alla skogar i kom- Vid planering ska hänsyn tas till det lokala djur- och munen återfi nns nyckelelement för den biologiska mång- JÖNKÖPING - växtlivet och dess behov av spridningskorridorer. När ny falden, t ex träd äldre än 100 år, döda träd, bestånd med LJUSET VID VÄTTERN bebyggelse planeras ska känsliga biotoper och värdefulla blandade åldrar och arter. Skogsbruket ska vara anpassat naturområden undvikas. till växtplatsens försurningskänslighet och naturliga Vid planering ska särskild hänsyn tas till att våtmarkernas Under rubriken Den socialt hållbara kommunen nämns hydrologiska förhållanden. ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet Jordbruket ska bedrivas så att utsläpp av övergödande - bostäder för alla smakriktningar bibehålls och att värdefulla våtmarker bevaras för fram- och försurande ämnen till luft samt sjöar och vattendrag - kommersiell service tiden. inte orsakar förskjutningar i den naturliga artsammansätt- Vid planering ska bevarande av det kulturella, historiska - utbildning ningen. och arkitektoniska arvet i form av byggnader, bebyggel- Skogarna och odlingslandskapet runt om i kommunen - kultur semiljöer samt platser och landskap med särskilda värden ska ge fi na naturupplevelser och vara bra för friluftsliv. tryggas. - fritid Kulturminnen och kulturmiljöer i skogen och odlings- I samhällsplaneringen ska kollektivtrafi k samt gång- och landskapet ska vara bevarade. - delaktighet och demokrati cykeltrafi k prioriteras. Inriktningen ska vara att behovet - integration av vardagliga transporter ska minska. Vatten och avlopp - omvårdnads- och servicebehov Yt- och grundvattentillgångarna ska vara skyddade från Byggande och boende belastning av näringsämnen och föroreningar. Dricksvat- - sjukvård Hus ska byggas med målsättningen att de ska stå i åtmins- tenförsörjningen ska vara tryggad och sjöar och vatten- tone 100 år. De ska byggas fl exibla med energi- och - trygghet drag utgöra en god livsmiljö för växter och djur. resurssnåla lösningar. Den äldre husbyggnadsteknikens Avloppsvattenmängden ska vara minimerad och föro- - hälsa fördelar ska utnyttjas i ett modernt byggande. Allt nybyg- reningshalten från industri och hushåll ska vara mycket gande, underhåll och renovering ska präglas av krets- liten. Under rubriken Den ekologiskt hållbara kommunen loppstanken, där resurssnålhet och återbruk är ledord. Föroreningshalterna i dagvatten från asfalterade ytor etc. nämns Toalettsystemen i bybyggelsen ska ha ändrats så att för- ska vara liten. Dagvatten med högre förorreningshalter - rent luft, mark och vatten brukningen av rent vatten är mycket liten och resurserna i ska passera reningsprocess innan det når sjöar och vat- form av närsalter tas tillvara. tendrag. - möjligheter till rekreation och fi na naturupplevelser Inomhusklimatet ska vara hälsosamt genom kloka val av - bevarande av natur- och kulturmiljöer material, ytbehandling, ventilationssystem samt fuktsäkra Industri och näringsliv konstruktioner och goda byggnadsrutiner. - resurssnål uppvärmning Utsläppen från verksamhetsprocesser ska ha minskat Alla ska vid bostaden har tillgång till en trädgård eller till sådana nivåer att miljön och människors hälsa inte - minimerade avfallsmängder grönområde av god kvalitet som erbjuder avkoppling, skadas. - miljöanpassat jord- och skogsbruk lek och möjligheter till gemenskap. Med god kvalitet i Inga bostäder ska utsättas för oacceptabla bullernivåer ett grönområde menas att man ska kunna uppleva årstids- från industrier, skjutbanor, m.m. - resurssnålt byggande växlingar, att klimatskydd mot sol och vind ska fi nnas, - utbyggt gång- och cykelvägnät, förnyelsebara bräns- trivsamma sitt- och viloplatser ska fi nnas samt utrymme len för kollektivtrafi k och effektiva, energisnåla och för lek av olika slag. Det ska vara möjligt att ta sig dit DE NATIONELLA samordnade lokala godstransporter trafi ksäkert. MILJÖKVALITETSMÅLEN Alla förskolor och skolor ska ha tillgång till stimulerande minimering av hälsofarligt buller - och säkra skolgårdsmiljöer. - resurs- och energisnål produktion i näringslivet med De nationella miljökvalitetsmålen ska, tillsammans med övriga nationella mål, vara vägledande för fysisk pla- låg miljöbelastning på människor, luft, mark och vatten Produkter och avfall nering och samhällsbyggande. Genom samverkan över Produktion och distribution av produkter ska vara energi- - utvecklande av ekoturism sektorsgränserna i samhällsplaneringen ska statliga och optimal och kretsloppsanpassas. kommunala myndigheter främja en ekologiskt hållbar Inget avfall som kan återvinnas eller återanvändas ska Under rubriken Den ekonomiskt hållbara kommunen utveckling med en god livsmiljö för alla. nämns: längre deponeras. Förorenade områden som innebär en mycket stor risk för 68 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 Utbyggnadsmodeller och strategi

UTBYGGNADSMODELLER Fördelar Att bygga ut kommunen enligt den decentraliserade - En struktur som verkar i riktning mot hållbara modellen har inte heller visat sig vara ett realistiskt sätt att För diskussionen om den framtida utbyggnaden i transporter. behålla servicen på mindre orter. Det ekonomiska klima- Jönköpings kommun valdes inför samrådsskedet tre tet idag är annorlunda än vid 60-talets s.k. ’Gröna vågen’ typmodeller anknutna till grundstenarna för en hållbar - Minskade eller åtminstone inte ökande problem både för näringsidkare och för de boende som skulle efter- utveckling och som berör ekonomiska, ekologiska och med luftföroreningar, buller, barriärer för gång- fråga ev. service. sociala aspekter: och cykeltrafi k. - Utnyttjande av kommunikationsnära lägen bidrar Utbyggnad enligt attraktionsmodellen är inte heller realis- 1. Attraktionsmodellen till minskat bilberoende från berörda invånare. tisk fullt ut. Resultatet av en sådan policy skulle innebära 2. Transportsnåla modellen ett ännu mer segregerat samhälle, och skulle bara tillgo- - Bidrar till större bevarande av naturresurser, mer dose ett fåtal. 3. Decentraliserade modellen koncentrerad bebyggelse och minskad markåtgång.

Modellerna beskrivs närmare nedan: Nackdelar UTBYGGNADSSTRATEGIN

Attraktionsmodellen - Kräver investeringar i ny infrastruktur. Urvalsgrund för val av utbyggnadsområden för bostäder Denna s.k. ”marknadsanpassade” modellen utgår från - Ianspråktagande av attraktiva och oexploaterade är följande: att tillgodose marknadens efterfrågan på bostäder och områden kan komma i konfl ikt med miljöbalkens verksamheter och deras lokalisering. Tillämpningen av långsiktiga hushållningsbestämmelser. • Bostadsproduktion skall ske över hela kommunen. modellen innebär att kommunen upplåter de bästa lägena - Kan påverka de ekonomiska förutsättningarna I tätorterna ses närhet till kollektivtrafi k och befi nt- både inom och utanför tätorterna för ny bebyggelse och för redan gjorda investeringar som bygger på en lig fjärrvärme som viktigt för att minska luförore- därmed lockar både nya företag och invånare till att satsa individuell transportform. ningar och de vardagliga biltransporterna på kommunen. Modellens syfte är att främja en fortsatt positiv befolkningsutveckling i Jönköpingsområdet varför Decentraliserade modellen Bygg områden som kan förutses bli attraktiva uti- modellen har en tydlig ekonomisk inriktning. • från olika utgångspunkter Tillämpningen av denna s.k. sociala modellen innebär att i stort sätt hela markbehovet för nya bostäder och I attraktionsmodellen sker huvuddelen av kommande Bygg för att stärka den kompletta bebyggelsemil- verksamheter ska tillgodoses på landsbygden samt i eller utbyggnad i eller i anslutning till centrala tätorten med • jön, vilket ger förutsättningar för en god livs- i anslutning till de mindre tätorterna. Jönköping-Huskvarna som prioriterade områden. Nya kvalité bostäder byggs inom de attraktiva centrala delarna av Flera av kommunens mindre tätorter har idag en negativ Jönköping och Huskvarna samt i utsiktslägen eller Komplettera kontinuerligt i befi ntliga stadsdelar befolkningsutveckling. Under fl era av samrådsmötena om strandnära lägen. Områden i direkt anslutning till andra • och mindre orter attraktiva tillgångar såsom naturreservat eller golfbana översiktsplanen under våren 1999 framfördes en oro för den centralisering av samhällsutbyggnaden som ägt rum föreslås också. Stora natur- och kulturvärden ska ej exploateras under det senaste decenniet. Från invånarnas sida vill man • slå vakt om den egna bygden och se en fortsatt positiv Detaljhandel och näringsliv lokaliseras på samma sätt till Hälsa och säkerhet ska tillgodoses för berörda näringar attraktiva lägen. Detta gäller främst utveckling där. • centrumområdena samt skyltlägen i anslutning till de Bygg områden som har förutsättningar att anslu- Denna modell kan grovt betecknas som det sociala större vägarna. • tas till fjärrvärmenät alternativet bland modellerna. Syftet är att stötta utvecklingen på landsbygden och i kommunens mindre Fördelar Ny enstaka bebyggelse på landsbygden ska under- tätorter för att slå vakt om den befi ntliga servicen där. • lättas och i första hand förläggas till befi ntliga - Modellen svarar mot den troliga efterfrågan och Denna service skapades till stor del i samband med bebyggelsegrupper och befi ntligt vägnät pågående trender. den stora bostadsutbyggnad som skedde utanför centrala tätorten under 60-, 70- och 80-talet. - Attraherar till bosättning och etablering av verksamheter. Urvalsgrund för val av utbyggnadsområden för verksam- heter är följande: - Utnyttjande av centrala kommunikationslägen bidrar Fördelar till minskat bilberoende från berörda invånare. - Bidrar till att behålla servicenivån – åtminstone - Bidrar till ökat innehåll och mångfald i stadskärnan. Bygg områden med möjlighet till bra väg- och på kort sikt. • järnvägsförbindelser Nackdelar - Svarar mot en lokal efterfrågan. Bygg områden som kan förutses bli attraktiva uti- - Kan bidra till ökad boendesegregation. - Möjliggör större utrymmesstandard än centralt • belägen bebyggelse. från olika utgångspunkter - Kan bidra till en fortsatt utarmning av kommer- Ger ökad närhet till naturen. siell- och samhällsservice i kommunens ytterområden. - Lokaliseringen ska inte innebära störningar i • befi ntliga samhällen - Ianspråktagande av underutnyttjade centrala områden Nackdelar kan bidra till högre fastighetspriser i allmänhet. - Leder till ett ökat bilberoende om inte boendet har Stora natur- och kulturvärden ska ej exploateras - Överexploatering kan leda till ökad trängsel och anknytning till arbetsplatser lokalt. • därmed otrivsel. - Leder till ökad markåtgång jämfört med byggande Komplettera med mindre verksamhetsområden i - Ianspråktagande av oexploaterade strandnära eller i centrala lägen. • befi ntliga orter för att upprätthålla en komplett naturreservatsnära områden kan strida mot miljö- samhällsstruktur. balkens långsiktiga hushållningsbestämmelser. - Svarar inte mot en trolig allmän efterfrågan. Synpunkter från samrådet Transportsnåla modelen De tre beskrivna modellerna är dock bara teoretiska Denna s.k. ”ekologiska” modellen” baseras på en modeller och har som sådana varit intressanta att ana- långsiktig inriktning av kommunens strategiska planering lysera i de diskussioner som har varit, men är alltför mot en utbyggnad som gynnar både miljövänliga enkla för att formuleras som en planeringsmålsättning. transporter och minskade transportbehov. Modellen har De synpunkter på utbyggnadsmodellerna som lämnades sin utgångspunkt i målsättningar från handlingsprogram under samrådet framhöll framförallt den transportsnåla mot Agenda 21 samt de antagna nationella miljömålen modellen som en grundläggande utgångspunkt vid val av och kan grovt karaktäriseras som det ekologiskt inriktade utbyggnadsområden. alternativet av de tre typmodellerna. För att tillgodose även andra behov och anspråk framhölls I modellen främjas kollektivtrafi k (tåg och buss) samt en kombination med de övriga modellerna, den attraktiva gång- och cykeltrafi k för att minimera framtida ökningar och den decentraliserade. av biltrafi ken.

Ny bebyggelse lokaliseras också så att förorenande Kommunens val utsläpp minimeras och biologisk mångfald och kända Att bygga ut kommunen genom den transportsnåla natur- och kulturvärden bevaras. modellen med utnyttjande av kollektivtrafi ken (buss och tåg) har visat sig inte kunna användas fullt ut. Ett bra Största möjliga andelen nya bostäder och arbetsplatser system av järnvägsspår till trots, så krävs stora investe- lokaliseras utefter eller inom gångavstånd till befi ntliga/ ringar i form av spårupprustningar, mötesspår m.m. för planerade stom- och matarbusslinjer samt i anslutning en förhållandevis marginell kapacitetsökning. Järnvägen till befi ntliga, planerade eller tänkbara stationer eller bör dock vara en intressant förutsättning för framtiden hållplatser på järnvägarna enligt en bandstadsprincip. varför möjligheterna till utveckling av järnvägen måste bibehållas. Lokalisering av bostäder och arbetsplatser till och i närheten av befi ntliga eller nya hållplatser kan likaså reserveras för framtiden.

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 69 Utbyggnadsområden - bostäder

Jönköpings kommun ska det fi nnas bostä- Kompletteringsbebyggelse i mindre H. Jönköping öster (11) a b I der som tillfredsställer alla smakinrikt- byar eller enstaka hus på landet 350 ▲ Vårdaren 64 64 ningar - på rena landsbygden, i mindre orter Delsumma 800 ▲ Eskadern 55 55 med bra tillgång till basservice, i stadskärnor ▲ Vandringsmannen, Ekhagen 25 25 Utbyggnadsområden med antal möjliga (a) samt kv Apeln 10 10 med brett serviceutbud, med nära tillgång till beräknat antal lägenheter (b) under planperioden naturen, sjöutsikt, bra kommunikationsmöj- kv Agnet 8 8 A. Bankeryd (1) a b kv Ansvaret 20 20 ligheter, etc. ▲ Torps Ängar I (NCC) 10 10 kv Arkadien 10 10 ▲ Torps Ängar I (Asplunds) 12 12 Fotografen 6 och 7 25 25 et ska fi nnas bostäder till alla. Ingen ska Attarp 2:344, Attarpsbadet 28 28 Kålgårdsområdet 690 500 Dsakna egen bostad. (sidan 24) Backen 1:1, Ravinvägen 4 4 Vasallen 2, Österängen 25 25 Framtid Jönköping Nyarp 1:369, Klosters 115 115 kv Dromedaren 50 50 Allmänt Trånghalla, Ulfsbostigen m.m. 8 8 Rosenlund 2:1 24 24 Under samrådet om Översiktsplanen presenterades en Torps Ängar, etapp 2 + 3 35 35 Norra Munksjön - K 200 200 förteckning med samtliga större tänkbara utbyggnads- Trånghalla, Målskog 9 2 Ekhagen, Jära gård - K 170 170 områden för bostäder. Syftet var att få synpunkter på en Backen 1:1, Horstorp - K 80 10 Kommundelstotal 1 300 1 200 lång rad utbyggnadsområden som hade föreslagits dels Kommundelstotal 300 225 I. Lekeryd (6) av kommunen dels av remissinstanser dels av enskilda B. Barnarp (10) Lekeryd tätort 25 15 markägare. Skinnersdal 30 30 Lekeryd söder - K 50 10 Barnarp 3:1- Omr. 6 100 30 En del områden fanns med redan i kommunens tidigare Järsnäs 6 6 Barnarp 3.1- Omr 7 - K 150 - översiktsplan (ÖP90). En del områden har också konse- Kommundelstotal 80 30 kvensbedömts i delrapporten till samrådsomgången av Flahult 1:4 (del av) 100 - J. Norrahammar (4) Översiktsplan 2001 - ”Konsekvensanalys av utbyggnads- Kommundelstotal 380 60 Flahult 3:265 + 3:248 20 20 områden” - utifrån ekonomiska, ekologiska och sociala C. Bottnaryd (2) Hålan 1:39 + 1:41 14 - aspekter. Bottnaryd norr 20 2 Lilla Spånhult 2:53 26 - Mulseryds-Ryd 2 2 Flahult (del av) - K 175 20 Markbehov Norra Unnaryd 7 2 Hökhult, Hökvägen 12 12 Kommunen anser att det behövs markreserver i Över- Kommundelstotal 30 6 Kommundelstotal 250 50 siktsplanen för uppemot 4 000 lägenheter under perioden D. Gränna, Örserum och Visingsö (8) K. Taberg-Månsarp (3) 2000 fram till 2010. Detta innebär en utbyggnadstakt av Bergfoten 2 12 12 Lilla Åsa 12 12 ca 400 lägenheter / år. Gränna 5:1 6 6 Porteshult 24 6 Göken 20 20 Månsarp, väster 30 - Undantagna områden Amiralen 20 - Månsarp östra 30 - Följande områden från samrådsmaterialet eller framförda Gränna Norr 140 20 under samrådet har nu strukits: Granbäck, Torps gård Tahe 1:4 - K 200 10 Gränna Söder - K 150 20 och Sjöåkra i Bankeryd, Barnarpasjön (öster) i Bar- Kommundelstotal 300 30 narp, Västra sidan Gårdsjön i Bottnaryd, Madängen, Mellby 30 5 L. Skärstad och Kaxholmen (7) Oset, Öxnehaga och Strands gård (Gisebo) i Hus- Örserum 30 - ▲ Kaxholmen, Hunneryd 17 17 kvarna, A6-Ryhov och Strömsbergs gård i Jönköping Visingsö - Rökinge/Tunnerstad 14 4 ▲ Ölmstad 11 11 söder, Björnebergs gård i Jönköping väster, Norr Kommundelstotal 420 90 Kaxholmen 6:58, Industrigränd 6 6 om Anebyvägen i Lekeryd, Norra Hökhultsvägen, E. Huskvarna (9) Kaxholmen, Ängsberg - K 30 - Bruksområdet och Röret (med undantag för en mindre Kv Ekorren 46 - Skärstad, Råby 1:15 30 14 komplettering) i Norrahammar/Hovslätt, Esbjörnarp i Bore 7 10 10 Ölmstad 40 10 Skärstad/Kaxholmen samt Åkarp-Vissmålen i Tenhult. Fagerslätt 1:251 + 1:36 25 25 Bunn 10 5 Stensholm 1:34, Broholm 16 5 Kommundelstotal 140 60 A6-Ryhov och Korteboområdet betecknas som ett stra- Stensholm 1:112 + 1:217 9 6 tegiskt område, medan området kring Simsholmen och M. Tenhult-Öggestorp-Ödestugu (5) Munksjön och delar av Huskvarna centrum betecknas Bråneryd 2:1, Hjärttorpsvallen 12 12 Mjälaryd 3:13 + 3:34 6 6 som stadsutvecklingsområden. Huskvarna 4:17, Åbonästorget 50 - Häljaryd 1:314 + 1:318 28 2 Fagerslätt, Stensholm - K 160 50 Ljungarp, Backens väg 14 14 Förslag Hakarp 1:58 6 - Tenhult, Ljungarp - K 10 10 Kommunens förslag till utbyggnadsområden för bostäder Öxnehaga 2:1 50 50 Tenhults herrgård 150 - under kommande planperiod framgår av tabellen härintill. Hakarp 1:103, Egna hem - K 150 - Öggestorp 3:1 10 1 Planperioden omfattar åren 2000-2010. Kommundelstotal 530 160 Ödestugu 8 - F. Jönköping söder (13) Bogla 6 4 Förteckningen är uppdelad efter kommundelar i bokstavs- Visdomen 1 30 - Kommundelstotal 230 35 ordning och med beteckning A - M. Kommundelsnamnet Ljungarum 2:3, Lockebo 7 7 följs av kommundelsnumret. Områden markerade med ett Ljungarum 3:2, söder 150 150 C) Delsumma i kommundelar 6 100 3 200 ”K” har bedömts under översiktsplanens samrådsskede i Kommundelstotal 185 155 delrapporten ”Konsekvenser av utbyggnadsområden” uti- från ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. G. Jönköping väster (12) Härutöver tillkommande projekt ▲ Pilten 8 42 42 såsom inom s.k. stadsutvecklings- - Symboler i kanten belyser Byggprojektstatus. ▲ Vattenledningsområde, Oktetten 26 26 områden, t.ex. Norra Munksjön - - Peru 5 30 30 Byggprojektstatus Kortebo, Lerhagen 70 70 Summa utbyggnadsmöjligheter 7 850 4 500 ▲ Byggnationen är påbörjad eller pågår Vattenledningsområdet Detaljplanen klar eller i antagandeskede Notarien 24 24 Beräknat utbyggnadsbehov - 4 000 Detaljplan eller skissarbete pågår men ej klar Åsen 1:5 14 14 Projekt på idéstadium. Detaljplan ej påbörjad Preussen 100 100 Av den föreslagna utbyggnaden äger 80% rum inom Om det visar sig att ett i översiktsplanen föreslaget Vattenledningsområdet III, NCC 25 25 Centrala tätorten och 20% utanför. utbyggnadsområde inte är genomförbart måste andra Kabeln 4 20 20 utbyggnadsområden sökas och utredas även om inte Klubban 20 20 översiktsplanen har några alternativ. Det är särskilt ange- Maskinen 180 180 läget i de mindre orterna. Nyckeln 90 90 Gräshagen 1:1 (studentbostäder) 70 70 A) Lägenhetssituationen 2002-01-01 Kortebo väster - K 300 30 Färdigställda sedan 2000-01-01 550 Vilhelmsro/Strandängen - K 300 50 Delsumma 550 Hisingstorp - K 130 50 Samset-Åsen 370 100 B) Mindre tillkommande kategoriprojekt Norra Munksjön - K 150 150 under planperioden (uppskattat antal): Kabe Sommarland - - Mindre ombyggnadsprojekt 200 Kommundelstotal 1 900 1 100 Särskilt boende 100 Mindre förtätningar och ersättnings- bebyggelse i detaljplanelagt område 150 70 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 Utbyggnadsområden - bostäder

Anmärkningar: Det framgick av inkomna synpunkter under samrå- det att ett stort antal föreslagna utbyggnadsområden kräver ytterligare utredningar, markundersökningar samt konsekvensanalyser bl.a. av kulturmiljövär- dena.

Det nu framlagda förslaget är beräknat utifrån en ganska hög exploateringsgrad och snabb utbygg- nadstakt. I ett fl ertal områden är angivet antal lägenheter således i högsta laget.

Ett fl ertal områden kan komma att minskas till ytan p.g.a. hänsyn till befarade störningar från närliggande verksamheter, trafi kbuller, natur- och kulturvärden m.m.

Eventuellt måste ytterligare nya områden öppnas om redan föreslagna områden visar sig mer proble- matiska att genomföra eller blir av mindre omfatt- ning än kommunen hittills har räknat med.

Föreslagna utbyggnadsområden för bostäder i Jönköpings kommun (Se Kommundelar på sidor 91-149 för mer detaljerade kartor)

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 71 Utbyggnadsområden - verksamheter

äringsliv och offentlig verksamhet ska A. Bankeryd (1) Nha goda betingelser. sidan 4 Junetomten 3 ha Horstorp, norr om järnvägen 2 ha önköpings kommun ska fortsätta att Horstorp, söder om järnvägen 2 ha utvecklas till Sveriges självklara kommu- Norr om Bankeryds Trä 1 ha J Kommundelstotal 8 ha nikations- och logistikcentrum. Verksamhe- terna inom lager, spedition och logistik söder B. Barnarp (10) Torsvik, Travbanetomten 48 ha om staden ska fortsätta att växa. (sidan 13) Torsvik, Hyltena 18 ha ‡ Torsvik Lovsjövägen, Nybygget 16 ha illväxten ska fortsätta vara stor . .(s 26) ‡ Torsvik Lovsjövägen, Jonsbo 10 ha T ‡ Torsvik, Kråkebo 22 ha Framtid Jönköping Torsvik väster, Granarp - K 139 ha Torsvik Barnarp, nordost - K 20 ha Historik Torsvik söder, Stigamo - K 115 ha Under samrådet om Översiktsplanen presenterades en Kommundelstotal 390 ha förteckning med samtliga större tänkbara utbyggnads- C. Bottnaryd (2) områden för verksamheter. Syftet var att få synpunkter på en rad utbyggnadsområden som hade föreslagits dels Bottnaryd, väster om Lv 185 8 ha av kommunen dels av remissinstanser dels av enskilda ‡ Bottnaryd, Rv40 7 ha markägare. Norra Unnaryd 2 ha Unnefors 2 ha En del områden fanns med redan i kommunens tidigare Kommundelstotal 20 ha översiktsplan (ÖP90). Försäljning av industrimark påver- D. Gränna och Visingsö (8) kas av priset och läget. De senaste åren har det varit i det Gränna, Jorstorp 12 ha närmaste rusning efter mark på Torsvik, medan det har Kommundelstotal 12 ha varit ett svagare intresse för kommunens andra industri- E. Huskvarna och Hakarp (9) område Hedenstorp. Etablering av lager och logistik- ‡ Fagerslätt öster + väster - K 9 ha betonade företag har också inneburit ett behov av stora tomter. Stensholmsvägen 2 ha Bråneryd, grusgropen 2 ha Markbehov Kommundelstotal 13 ha Försäljning av industrimark i kommunen är konjunktur- F. Jönköping söder (13) känslig och är därmed oregelbunden. Statistiken visar att Ljungarums industriområde 14 ha åtgången kan variera från noll till 30 hektar/år. Någon A6-Ryhov 12 ha prognos om framtida behov kan därför inte göras. Istället Kommundelstotal 26 ha är det viktigt att kommunen har en bra beredskap i form G. Jönköping väster (12) av lämpliga markområden. Kommunens - och Sveriges - ‡ Kortebo - K 24 ha största industriområde, Torsvik, är nu i det närmaste slut- Hedenstorp söder - K 60 ha sålt varför det är angeläget att få fram nya områden lämp- Hedenstorp öster - K 85 ha liga även för större etableringar. Kommundelstotal 170 ha H. Jönköping öster (11) Undantag Kommundelstotal - ha Följande områden från samrådsmaterialet eller framförda under samrådet har nu slopats: Granbäck, Horstorp I. Lekeryd (6) (Västerleden) och Månseryd i Bankeryd, Jära vid Rv40 ‡ Lekeryd 1,4 ha och Munksjön (Kålgården) i Jönköping, Ulvstorps Kommundelstotal 1,4 ha gård och Flygplatsen-Södra delen i Norrahammar, samt J. Norrahammar (4) Åkarp och Tenhultsdalen i Tenhult. Norrahammars centrum 2 ha Flygplatsen, öster 10 ha Delar av A6 och korteborområdet betecknas som ett Flygplatsen, söder 11 ha strategiskt område, medan området kring Munksjön och Kommundelstotal 23 ha delar av Huskvarna centrum redovisas som stadsutveck- K. Taberg-Månsarp (3) lingsområde. Månsarp, Smörviksvägen 1 ha Tacklas 5 ha Förslag Kommundelstotal 6 ha Kommunens förslag till utbyggnadsområden för verk- samheter under kommande planperiod framgår av tabel- L. Skärstad (7) len härintill. Planperioden omfattar åren 2000-2010. Skärstad 3 ha Ölmstad nordväst 3 ha Förteckningen är uppdelad efter kommundel i bokstavs- Ölmstad, Fredslund 2 ha ordning och med beteckning A - M. Kommundelsnamnet Kommundelstotal 8 ha följs av kommundelsnumret. Områden markerade med ett M. Tenhult (5) ”K” har bedömts under översiktsplanens samrådsskede ‡ Tenhult väster 17 ha i delrapporten ”Konsekvenser av utbyggnadsområden” Tenhult nordväst (skjutbana) 35 ha utifrån ekonomiska och ekologiska aspekter. Öggestorp 1 ha Symboler i kanten belyser Byggprojektstatus. ‡ Ödestugu 5 ha Kommundelstotal 58 ha Byggprojektstatus Detaljplanen klar eller i antagandeskede Delsumma 735 ha Detaljplan eller skissarbete pågår men ej klar ‡ Projekt fi nns med i tidigare gällande kommun- Kompletteringar eller ianspråktagande delsplan av befi ntlig obebyggd industrimark, Projekt på idéstadium. Detaljplan ej påbörjad eller annan mark som idag används för andra ändamål. Uppskattningsvis ca 10 ha

Utbyggnadsmöjligheter ca 745 ha

Anmärkningar Ett antal föreslagna utbyggnadsområden kräver geotek- niska och arkeologiska undersökningar samt konsekvens- analyser med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden.

72 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 Utbyggnadsområden - verksamheter

Utbyggnadsområden för verksamheter (Se Kommundelar på sidor 91 - 149 för mer detaljerade kartor)

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 73 Strategiska- och stadsutvecklingsområden

STRATEGISKA OMRÅDEN SCIENCE PARK TJÄNSTER OCH TEKNIKUTVECKLING Utöver utbyggnadsområden som har identifi erats för bostäder och verksamheter fi nns ett antal områden som Kommunens policy för lokalisering av nya kontor med är intressanta för tätortsutbyggnad p.g.a. sitt läge eller högteknologiska och kunskapsintensiva verksamheter beskaffenhet, men där användningssätt ännu inte är fast- utreds i samband med det fortsatta arbetet kring Jönkö- lagt. Följande områden ingår i denna kategori: pings Science Park där förutom en City-anläggning, även en parkanläggning, och ett antal satellit anläggningar av Jönköping väster-söder-öster olika karaktär ingår. A6-Ryhov Kortebo norr om Falköpingsvägen Se respektive kommundel på sidor 91 - 149 för mer detaljerade kartor över olika utbyggnadsområden. STADSUTVECKLINGSOMRÅDEN

Utöver utbyggnadsområden som har identifi erats för bostäder, verksamheter och strategiska ändamål fi nns även andra områden som är intressanta för tätortsutbygg- nad p.g.a. sitt läge eller beskaffenhet, och som har stor betydelse för stadens fortsatta utveckling och som beteck- nas som Stadsutvecklingsområden. Dessa har främst identifi erats genom kommunens Stadsbyggnadsvision, och berör områden som:

Huskvarna Kv Madängen (Rumlaborgsprojektet) Åbonäs området Viktoriaplan m m

Jönköping väster-söder-öster Simsholmen - Södra Munksjöstranden Norra Munksjöstranden

TURISTUTVECKLINGSOMRÅDE

Utifrån tidigare intresseanmälningar samt Grännas ledande turistprägel har öppen mark reserverats mellan västra kanten på Gränna tätort och Vättern för turist- utvecklingsändamål. Området ligger strategiskt nära hamnen, Vättern, campingplatsen och Grännas övriga turistattraktioner. Frågor såsom trafi kförsörjning och närheten till kommunens avloppsreningsverk återstår att lösa.

Gränna och Visingsö Gränna - mellan staden och Vättern

Strategiska områden och stadsutvecklingsområden i Jönköpings kommun 74 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 Konsekvenser av Översiktsplanen

BESKRIVNING AV KONSEKVENSER FÖR ÖP 2002

Översiktsplanen ska enligt plan- och bygglagen redovisa kommunens viljeinriktning för mark- och vattenanvänd- ningen. Det är ett övergripande dokument och över- siktsplanen ska vara vägledande vid beslut och val i en mängd olika frågor. Konsekvensanalysen ska hjälpa till att besvara följande frågor:

Kan kommunen uppnå sina mål med stöd av denna översiktsplan?

Vilka blir konsekvenserna om denna översiktsplan genomförs?

För att analysera konsekvenserna av de åtgärder som före- slås i ÖP 2002 bör åtgärderna jämföras med kommunens målsättning för samhällsutvecklingen i stort. Här görs inte en fullständig konsekvensanalys utan istället en bedöm- ning av måluppfyllelse.

Jönköpings kommun har formulerat övergripande mål- sättningar i framför allt två olika dokument, dels måldo- kumentet ”Jönköping - Ljuset vid Vättern” som antogs av kommunfullmäktige 2000-06-29, dels i en Lokala Agenda 21 antagen av kommunfullmäktige 2000-12-21. Båda dokumenten har varit vägledande vid formuleringen av målsättningen för arbetet med ÖP 2002, som har fått tilläggsrubriken ”en handlingsplan för en hållbar och att- raktiv kommun”.

I måldokumentet ”Ljuset vid Vättern” defi nieras kommu- nens övergripande målsättning för samhällsutvecklingen fram till 2010. Måldokumentet slår fast att Jönköpings kommun ska vara en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun.

Den lokala Agenda 21 fokuseras på den ekologiska dimensionen men berör även de sociala och ekonomiska dimensionerna. I Agenda 21 har kommunen formulerat en grundläggande långsiktig målsättning för att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling inom kommun. Gene- rationsmålen som har ett perspektiv på 25 år används i denna konsekvensanalys. Eftersom Agenda 21 spänner över alla samhällssektorer så tas endast de generationsmål upp som har störst relevans för översiktsplanen.

Därutöver fi nns de nationella miljökvalitetsmålen formu- lerade av regeringen för att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle. Dessa har också varit vägledande under både ÖP-processen och Agenda 21-processen, och konsekven- serna bör därför också kunna analyseras i förhållande till dessa.

Konsekvenserna av vissa större utbyggnadsområden beskrivs på kommundelssidorna.

I följande analys ställs kommunens övergripande målsätt- ningar mot de förslag till åtgärder som anges i ÖP 2002. För att analysen ska bli förståelig i ett helhetsperspektiv har översiktsplanens förslag samlats i grupper för olika verksamhetsområden (utbyggnad av bostadsområden, utbyggnad av verksamhetsområden, service, kommunika- tioner och skydd av värdefulla områden).

Kommunens målsättningar från de båda dokumenten listas i den vertikala axeln till vänster, medan ÖP:s förslag inom de olika verksamhetsområdena beskrivs på den horisontella.

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 75 Konsekvenser av Översiktsplanen ÖVERSIKTSPLANENS FÖRSLAG

Målsättningar formulerade i: Utbyggnad av bostadsområden Utbyggnad av verksamhetsområden

Ljuset vid Vättern Lokal Agenda 21

Social hållbarhet

Bostäder ska fi nnas för alla smakriktningar. Det Alla människor ska kunna känna sig delaktiga i Det breda urvalet av utbyggnadsom- I konsekvensbedömningen för ut- ska fi nnas ett stort utbud på kommersiell service. samhällsutvecklingen. Invånarna ska leva ett gott råden fördelat till alla kommundelar byggnadsområden för verksamheter och aktivt liv på lika villkor. Inomhusklimatet ska ger möjligheter till bostäder för skilda redovisas risker som behöver beaktas Kommunen ska arbeta för ett breddat kulturliv vara hälsosamt. smakriktningar. En strävan är att bygga vid fortsatt planering. som når fl er och erbjuda en mångfald av fritids- för blandade boende- och upplåtelse- verksamheter med hög tillgänglighet. Delaktig- former, vilket ska beaktas i den fort- Kommunens handelsstrategi som het och demokrati med ett aktivt föreningsliv och satta planeringen. ingår i ÖP 2002 har målsättningen att gruppers infl ytande ska utvecklas. Integrationsin- det ska fi nnas ett stort utbud av kom- satser ska göras för att utveckla det mångkultu- I konsekvensbedömningen för utbygg- mersiell service. rella samhället. nadsområden redovisas risker som behöver beaktas vid fortsatt planering. Jönköping ska vara en trygg och säker kommun att bo och verka i och invånarnas hälsa ska vara god.

Ekologisk hållbarhet I konsekvensbedömningen för utbygg- I konsekvensbedömningen för ut- Luft och vatten ska ha god kvalité. Förorenande Jönköping ska uppfylla minst sin del av de natio- nadsområden redovisas natur- och byggnadsområden redovisas natur- utsläpp i sjöar och vattendrag ska minimeras. nella miljömålen vad gäller utsläpp till luft. kulturmiljöer som ska tas hänsyn till i och kulturmiljöer som ska tas hänsyn Marken ska vara så fri från föroreningar som möj- fortsatt planering. Områden med stora till i fortsatt planering. Områden med ligt. Hälsofarligt buller ska minimeras. Yt- och grundvattentillgångar ska skyddas mot näringsämnen och föroreningar. Jordbruk ska natur- eller kulturvärden undantas från stora natur- eller kulturvärden undan- exploatering. tas från exploatering. Skyddsvärda natur- och kulturmiljöer ska bevaras. bedrivas så att utsläpp av övergödande och för- Jord- och skogsbruk ska bedrivas så att markens surande ämnen inte orsakar förskjutningar i den ÖP redovisar fl era utbyggnadsområden långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls. naturliga artsammansättningen. på centralt belägna områden med låg utnyttjandegrad p.g.a att de har skadats Uppvärmning ska ske resurssnålt och effektivt Skogarna och odlingslandskapet ska ge naturupp- av tidigare markanvändning. Att åter och i så stor utsträckning med fjärrvärme som levelser. Alla ska ha tillgång till trädgård eller exploatera dessa områden innebär att möjligt. Avfallsmängderna ska minimeras. bra grönområden. Kulturmiljöer ska bevaras. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet ska oexploaterad mark på annan plats kan bevaras. Fortsatt utbyggnad av kollektivtrafi k med tåg och bevaras. buss samt gång- och cykelvägsnätet. Hänsyn ska tas till växt- och djurliv. Inhemska Förutsättningar fi nns att bygga ut växt- och djurarter ska leva under naturliga beting- fjärrvärmenätet eftersom huvuddelen elser och i livskraftiga bestånd. Skogens natur- av utbyggnaden blir komplettering av givna produktionsförmåga ska vara säkrad och befi ntlig bebyggelse, såvida exploate- den biologiska mångfalden värnas. Känsliga bio- ringen inte görs för låg. toper och värdefulla naturmiljöer ska undvikas vid exploatering. Utbyggnad planeras så att beroendet av biltrafi k minskas. Huvuddelen av den Energiförbrukningen ska minska kraftigt, framför nya bebyggelse planeras där det fi nns allt inom uppvärmning och trafi k. Lokala och tillgång till kollektivtrafi k, vilket också regionala energitillgångar ska utnyttjas. Visingsö ger ett större underlag och stärker ska vara så gott som självförsörjande på elenergi. befi ntlig kollektivtrafi k.

Inget avfall som kan återvinnas och återanvändas ska längre deponeras. Förorenade områden som innebär en stor risk ska åtgärdas.

Effektiv och resursbesparande användning av energi, vatten och andra naturresurser ska till- lämpas. Behovet av transporter ska minimeras. Vid planering ska kollektivtrafi k prioriteras, den ska vara effektiv och attraktiv. Vid planering ska också gång- och cykeltrafi ken prioriteras.

Bostäder ska inte utsättas för bullernivåer från vägtrafi k, industri mm som överstiger gällande riktvärden.

Ekonomisk hållbarhet ÖP ger möjlighet till en omfattande Folkmängden ska öka till närmare 125 000 invå- Långväga godstransporter ska ske på järnväg. ÖP redovisar ett brett utbud och skilda nybyggnad av bostäder för att tillgo- nare. typer av nya verksamhetsområden dose den stora befolkningsökningen. fördelade över alla kommundelar. Arbete ska fi nnas inom olika yrkesområden och branscher. Ett brett programutbud ska fi nnas i ÖP ger möjlighet till nya stora gymnasieskolan. Ökat samarbete skola/näringsliv. industriområden med bra kommuni- Andelen gymnasieelever som går vidare till hög- kationsmöjligheter lämpliga för ytkrä- skoleutbildning och kvalifi cerad yrkesutbildning vande logistikföretag på framför allt ska öka. Torsvik och Hedenstorp. Hedenstorp kan dock inte anslutas till järnväg. Fortsatt utveckling mot kommunikations- och logistikcentrum.

76 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 Konsekvenser av Översiktsplanen ÖVERSIKTSPLANENS FÖRSLAG Samhällelig och kommersiell Kommunikationer, vägar, järn- Skydd av värdefull natur- och service väg, gång- och cykelvägar kulturmiljö, friluftsområden Övrigt

Huvuddelen av föreslagen utbyggnad I konsekvensanalysen för utbyggnadsom- Arbetsprocessen för ÖP 2002 har bedrivits kompletterar och förstärker befi ntliga orter råden redovisas de natur- och kulturvärden i bred samverkan med ett underifrånperspek- och stadsdelar, vilket också förstärker som ska beaktas vid kommande planering. tiv med stort deltagande från allmänhet och befi ntligt lokalt kulturliv och fritidsakti- organisationer. viteter. Avsnittet om hälsa och säkerhet innehåller för- slag till åtgärder för att uppnå en trygg och säker miljö samt god hälsa hos invånarna.

ÖP innehåller målsättningar och åtgärds- ÖP redovisar områden av intresse för fri- ÖP föreslår åtgärder mot förorenade områden Skyddsområden föreslås för alla grund- förslag för utveckling av både järnvägs- luftsliv med olika typer av områden som i avsnittet om hälsa och säkerhet. Genomför- vattentäkter. och busstrafi k med en fortsatt utbyggnad närrekreationsområden, friluftsområden. andet kräver stora ekonomiska insatser bland av kollektivtrafi k och gång- och cykelvä- annat från staten. För Visingsö anges möjligheter för fortsatt gar. ÖP redovisar också värdefulla natur- och vindkraftsutbyggnad, men kraftverkens pla- kulturmiljöer. Dessa områden ska tas Hänsyn till de areella näringarna tas i ÖP:s cering måste utredas närmare. Föreslagen utbyggnad av större vägar ökar hänsyn till vid all planering och vid för- ”Rekommendationer för planering och lovgiv- luftföroreningarna i regionen. ändrad markanvändning. Grönstrukturplan ning” Utbyggnad av biogasanläggning och kraft- för Jönköping och Huskvarna ska upprät- värmeverk innebär att avfall återvinns. ÖP föreslår utbyggnad av nya verksam- tas. I ÖP föreslås en rad åtgärder för att begränsa hetsområden på Torsvik där det fi nns möj- bullerstörningar. lighet att bygga industrispår. Hedenstorps ÖP redovisar åtgärder som innebär att ytter- industriområde kan inte anslutas till järn- ligare områden ska säkerställas för natur- väg. vård som naturreservat eller biotopskydd respektive för kulturmiljön med områdes- bestämmelser eller skyddsbestämmelser.

Hänsyn till vattenkvalitén i sjöar och vat- tendrag ska tas och förslag till åtgärder ges i ÖP:s ”Rekommendationer för planlägg- ning och lovgivning”.

En utbyggnad av kollektivtrafi ken och gång- och cykelvägnätet, för att skapa goda lokala och regionala kommunikationer ger ett större upptagningsområde för skolorna och större möjligheter för ungdomar.

ÖP redovisar pågående utredning av kom- biterminal och industrispår samt utbygg- nad av större vägar.

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 77 78 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 REKOMMENDATIONER

REKOMMENDATIONER och RIKTLINJER för planläggning och lovgivning

Följande rekommendationer ska läsas tillsammans med

• karta 1, mark- och vattenanvändning • karta 2, övriga allmänna intressen • gällande planer och bestämmelser

Karta 1 och 2 redovisar kommunens ställningstagande och viljeinriktning och utgör kartbilagor till översiktsplanen. Karta med planer och bestämmelser fi nns i kommunens interna kartdatabas. Uppgifterna hålls ständigt ajour av kommunens lantmäterimyndighet och beslut om nya bestämmelser läggs kontinuerligt in. Dessa bestämmelser gäller oberoende av vad som redovisas i översiktsplanen.

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 79 Rekommendationer för mark- och vattenanvändning

Kommunen föreslår följande rekommendationer för planläggning och tillståndsgiv- STRATEGISKT OMRÅDE ning för de områden som redovisas på karta 1, karta 2 och kommunens karta med Område intressant för tätortsutbyggnad men användningssättet är ännu planer och bestämmelser. Beträffande rekommendationer för områden med riksintres- inte fastlagt. sen se respektive kommundelsavsnitt. Rekommendationer KARTA 1 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Se TÄTORTSBEBYGGELSE KARTANS BETECKNINGAR AVSER HUVUDSAKLIG MARKANVÄNDNING STADSUTVECKLINGSOMRÅDE PLANER SOM ÄR ATT BETRAKTA SOM Centralt beläget område som har strategisk betydelse för stadens fort- FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN: satta utveckling. Området bör ges ett varierat användningssätt med både ▪ Kommundelsplan för Bunn antagen av kommunfullmäktige arbetsplatser, bostäder och service. 1982-03-25 ▪ Kommundelsplan för Ödestugu antagen av kommunfullmäktige Rekommendationer 1982-03-25 Se TÄTORTSBEBYGGELSE ▪ Flahult-Taheområdet antagen av kommunfullmäktige 1992-09-24

Följande planer utgör översiktliga planeringsunderlag och TURISTUTVECKLINGSOMRÅDE ska utgöra underlag för fortsatt planering: Strategiskt beläget område mellan Gränna tätort och Vättern som har ▪ Fagerslättsområdet i Hakarp, fördjupad översiktsplan, stadsbygg- betydelse för Grännas fortsatt utveckling. Området ligger i ett känsligt nadskontoret , augusti 1995 landskapsparti vilket medför höga krav på disposition och utformning ▪ Förslag till översiktliga planeringsförutsättningar för Månsarp, av ny bebyggelse eller anläggning. beslut av kommunstyrelsen 1997-04-23 ▪ Torp II, planprogram, förutsättningar och konsekvenser, samråds- Rekommendationer handling 1999-12-09, godkänd av stadsbyggnadsnämnden Se TÄTORTSBEBYGGELSE LANDSBYGD med JORD- OCH SKOGSBRUK Landsbygdsområde där den huvudsakliga markanvändningen är OMRÅDE MED KONCENTRERAD FRITIDS- jord- och skogsbruk. BEBYGGELSE Område med bevarad småskalig fritidsbebyggelsekaraktär. För fl era av områdena gäller detaljplan eller avstyckningsplan som särskilt anger att Rekommendationer området är avsett för fritidsbebyggelse. Se karta på sid 57 under tema Kommunen är positiv till kompletterande ny bostadsbebyggelse och Fritidsbebyggelse. verksamheter på landsbygden. Nya byggnader och anläggningar bör förläggas intill befi ntlig bebyggelse, service och vägnät och så att de inte inverkar negativt på de areella näringarnas bedrivande. Placering Rekommendationer Beträffande byggrätt för fritidsbebyggelse se illustration på sid 88. För och utformning ska ske med hänsyn till de speciella förutsättningarna fl era av områdena gäller detaljplan. Behov av ändrad detaljplan gäller på platsen t ex närheten till störande jordbruksanläggning, djurhållning, för de områden där byggrätten i gällande plan överskrider 70 m2 brut- landskapsbild och byggnadstradition samt övriga allmänna intressen toarea för huvudbyggnad. Behov av områdesbestämmelser som reglerar som redovisas i översiktsplanen. Stor försiktighet bör gälla för ny byggrätten föreligger för de områden som saknar detaljplan. Områdes- bebyggelse i områden där bebyggelse saknas. bestämmelser aktualiseras i samband med bygglovansökan, som över- skrider riktlinjerna för tillåten bruttoarea. Befi ntlig bebyggelse bör förändras och utvecklas med hänsyn till land- skapsbilden, byggnadens karaktär och omgivande bebyggelsemiljö. I vissa områden bör av miljöskäl eller på grund av det tätortsnära läget inte medges någon tillbyggnad av den befi ntliga bebyggelsen utöver I de större tätorternas närområden och i andra områden där det är PBL:s generella rättigheter (friggebod m.m.). Detta gäller fritidsbebyg- stor efterfrågan på mark för bebyggelse ska tillståndsgivningen vara gelsen vid Lomsjön, väster om Västersjön, Målskog som ligger väster om mer restriktiv för att slå vakt om de långsiktiga tätortsintressena. Där Kortebovägen, Granbäck vid vätterstranden, kolonistugorna vid Tokarp kan detaljplan krävas även för en ny enstaka byggnad eller anläggning. och Skärstads-Ed utmed E4:an. Se respektive kommundelskartan. Ny byggnad eller anläggning som får betydande inverkan på omgiv- ningen kan också utlösa krav på detaljplan. OMRÅDE MED KONCENTRERAD FRITIDS- Bygglovpliktens omfattning regleras i plan- och bygglagen. För tillhö- BEBYGGELSE DÄR EN BYGGRÄTT ÖVER rande avloppsanläggning krävs anmälan eller tillstånd hos miljönämn- 70m2 KAN TILLÅTAS den vilket regleras i miljöbalken. Rekommendationer För landsbygdsområde som innehåller riksintressen enligt miljöbal- Inom följande områden med avstycknings- eller detaljplan för fritidsbe- kens 3 och 4 kap gäller dessutom rekommendationerna på kommundels- byggelse får byggrätten överskridas. Där medges bl.a. att bruttoarea för sidorna. huvudbyggnad får överskrida 70m2:

TÄTORTSBEBYGGELSE Berghalla, norra delen: Stadsbyggnadsnämnden har tagit beslut om att en ny detaljplan ska tas fram som möjliggör permanentbebyggelse Befi ntlig tätortsbebyggelse/verksamhetsområde: Mark som i området. I avvaktan på ny plan gäller rekommendationerna ovan för utnyttjas för bostäder, verksamheter, service, grönområden och kom- koncentrerad fritidsbebyggelse. munikationer. Berghalla södra delen: Byggrätten får utökas under förutsättning att För huvuddelen av områdena med befi ntlig tätortsbebyggelse fi nns gäl- fastigheten kan anslutas till kommunalt avloppsnät. lande detaljplaner. Planernas bestämmelser är bindande. Endast mindre avvikelse som är förenlig med planens syfte kan tillåtas. Planer utan Tovrida udde: En ny detaljplan krävs om byggrätten ska utökas. En VA- genomförandetid kan ändras eller upphävas när kommunen bedömer att utredning ska redovisa att det fi nns förutsättningar att ordna ett tillfreds- nya behov behöver tillgodoses. ställande avloppssystem för samtliga fastigheter.

Utbyggnadsområde för bostäder: Mark som beräknas tas i Målen: Inom de två äldre planområdena (Bp 561115 samt Dp 701126) anspråk för bostäder, service och grönområden. Utbyggnadsområdena kan mer än 70 m2 medges där så bedöms lämpligt med hänsyn till bl.a. redovisas i varje kommundelsavsnitt. tomtplats och VA-lösning.

Nytt verksamhetsområde: Mark som beräknas tas i anspråk för nya Örserum: Byggrätten inom området får överskrida 70m2 utan detaljpla- verksamheter (industri, lager, partihandel mm). Områdena redovisas i neändring. varje kommundelsavsnitt. Tunnerstad: Byggrätten enligt detaljplanen, som överskrider 70m2, ska Rekommendationer gälla. Nybebyggelse bör föregås av detaljplan eller områdesbestämmelser. Byggnad som är belägen omedelbart utanför detaljplanelagt område utgör normalt samlad bebyggelse. NATURRESERVAT Område som av länsstyrelsen eller kommunen förklarats som naturreservat Kommunen bör tillämpa stor restriktivitet med att tillåta ny bebyggelse i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmil- inom kommande exploateringsområden (ny tätortsbebyggelse, nya jöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. verksamhets-, strategiska- eller stadsutvecklingsområden) i avvaktan på detaljplaneläggning. Rekommendationer För markanvändningen gäller särskilda bestämmelser. Se respektive beslut. 80 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 Rekommendationer för mark- och vattenanvändning

KARTA 1 (FORTSÄTTNING) ALLMÄN VÄG (se kommunens plan- och bestämmelsekarta) Rekommendationer NYTT NATURRESERVAT (7 kap. 4 § MB)/ Vägverket är normalt väghållare för allmänna vägar på landsbygden samt övergripande vägar i tätorter. För nya anslutningar till allmänna /KULTURRESERVAT (7 kap 9 §) vägar krävs tillstånd från Vägverket (39 § väglagen). Allmänt råder stor Område som föreslås utredas som nytt natur- eller kulturreservat. restriktivitet till nya anslutningar. Generellt krävs goda sikt- och lut- ningsförhållanden. Rekommendationer Inom områden med förslag till utredning om nytt natur- eller kulturreservat Så kallad randbebyggelse utmed riksväg och större länsväg bör undvikas bör stor restriktivitet för nya byggnader och anläggningar gälla. Jord- och och där den förekommer inte utökas. Bullerstörning och andra risker ska skogsbruksåtgärder som bedöms kunna skada områdets värden bör heller beaktas. inte tillåtas. Prövning av bygglov och förhandsbesked görs efter samråd med Väg- verket då väglagens bestämmelser berörs. NYTT BIOTOPSKYDDSOMRÅDE (7 kap 11 § MB) Mindre mark- och vattenområde som föreslås utredas som nytt biotops- skyddsområde eftersom det anses utgöra en viktig livsmiljö för hotade NYA VÄGPROJEKT/NY VÄGKORRIDOR djur- och växtarter. Rekommendationer Prövning av bygglov och förhandsbesked bör göras i samråd med Väg- Rekommendationer verket när allmän väg berörs. Vid detaljplaneläggning ska hänsyn tas till Inom områden med förslag till utredning om nytt biotopskyddsområde ny vägsträckning. Bullerstörning och andra risker ska beaktas. bör stor restriktivitet för nya byggnader och anläggningar gälla. Jord- Intill ny väg med fastställd plan får ny byggnad eller anläggning inte till- och skogsbruksåtgärder som bedöms kunna skada områdets värden bör låtas om den försvårar vägens tillkomst. heller inte tillåtas. För vägsträckningar där planarbetet inte kommit så långt bör restrikti- vitet råda mot ny bebyggelse och anläggning som kan försvåra vägens YTVATTENTÄKT tillkomst. Vattenområde som utgör vattentäkt. Ingen ny bebyggelse som kan försvåra tillkomsten av en ny väg ska till- Rekommendationer låtas på kommunägd mark. Vid pågående och förändrad markanvändning inom tillrinningsområdet behöver hänsyn tas till områdets utnyttjande som ytvattentäkt. REKOMMENDERAT VÄGVAL FÖR FARLIGT GODS TRANSPORTER Rekommendationer VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR GRUND- Inom områden som ligger nära eller i anslutning till vägar och järnvägar VATTENTÄKT (7 kap 21 § MB) som ingår i av Länsstyrelsen rekommenderade vägval för transport av farligt Område som av länsstyrelsen eller kommunen förklarats som vatten- gods ska ny bebyggelse lokaliseras och anpassas med hänsyn till risker. skyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång. Förbättringsåtgärder för att hindra skadeverkningar vid olycka i eller nära känsliga områden som t.ex. vattendrag eller vattentäkt bör vidtas. Fastställda vattenskyddsområden enligt miljöbalken fi nns för vatten- verken i Sörgölen (Taberg), Lekeryd, Örserum, Botttnaryd, Ryd och Norra Unnaryd. Se kartorna på sid 87. JÄRNVÄG Rekommendationer Befi ntlig järnväg/utbyggnad till dubbelspår på För markanvändningen gäller särskilda bestämmelser. Se respektive Jönköpingsbanan beslut. Rekommendationer Behov av markområde för dubbelspår, planskilda korsningar och dylikt bör beaktas och om möjligt hållas fria från ny bebyggelse eller anlägg- NYTT VATTENSKYDDSOMRÅDE ningar som kan försvåra järnvägens ev. tillkomst eller ombyggnad. Vid Område av intresse för vattenförsörjning. detaljplaneläggning ska hänsyn tas till korridoren. Bullerstörning och Vattenskyddsområden är föreslagna för grundvattentäkterna i Angerds- andra risker ska beaktas. Ingen ny bebyggelse som kan försvåra tillkom- hestra, Ödestugu och Svarttorp. Se kartorna på sid 87. sten av nya järnvägsspår ska tillåtas på kommunägd mark.

Rekommendationer Vid pågående eller förändrad markanvändning inom angivet område bör Studerad sträckning för Europabanan/Götalandsbanan stor hänsyn tas till vattentäktsintresset. Rekommendationer Redovisade korridorer för framtida järnvägar bör om möjligt hållas fria från ny bebyggelse eller anläggningar som kan försvåra järnvägens OMRÅDE MED PÅGÅENDE TÄKTVERKSAMHET eventuella tillkomst. Vid detaljplaneläggning ska hänsyn tas till korrido- ren. Bullerstörning och andra risker ska beaktas. Område där täktverksamhet pågår för kommersiellt ändamål. Tb - bergtäkt, Tg - grus- och sand täkt, Tt - torvtäkt Ingen ny bebyggelse eller planläggning som kan försvåra tillkomsten av nya järnvägsspår ska tillåtas på kommunägd mark. Rekommendationer Verksamheten regleras i gällande täkttillstånd. Ny bebyggelse i täktom- rådets närhet bör placeras på sådant sätt att störningar inte uppkommer. SMÅBÅTSHAMN Större båthamnar fi nns vid Jönköping, Huskvarna, Gränna, Visingsö, OMRÅDE FÖR YTKRÄVANDE FRITIDSANLÄGGNING Domsand. Mindre båthamnar i Vättern fi nns vid Trånghalla/Berghalla samt vid Fingalstorps brygga. Område där mark används huvudsakligen för fritidsanläggning. G - Golf Rekommendationer Möjligheterna till framtida utbyggnad av hamnar i Jönköping, Gränna och Visingsö bör beaktas. Servicefunktioner för fritidsbåtar bör utvecklas. NY YTKRÄVANDE FRITIDSANLÄGGNING Rekommendationer Område bör reserveras för fritidsändamål.

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 81 Rekommendationer för mark- och vattenanvändning

(FORTSÄTTNING) En strävan bör vara att utforma och förlägga nya kraftledningar och elek- KARTA 1 triska anläggningar så att magnetfälten begränsas. FLYGPLATS Jönköpings fl ygplats (Axamo) och Ödestugu sportfl ygfält. MASTER och ANTENNER De elektromagnetiska fält som mobiltelefonsändare ger upphov till är STARTBANA FÖRLÄNGNING mindre än från TV- och radiosändare. En förlängning av start- och landningsbana diskuteras och ett markom- råde redovisas i översiktsplan. Rekommendationer Vid placering av sändare bör ”välbetänkt undvikande” tillämpas. I sam- Rekommendationer band med lovgivning ska följande aspekter beaktas: Området bör reserveras för fl ygplatsen och tillhörande verksamheter. ▪ Verksamhetsutövaren skall se till att strålningsnivåerna där allmänheten har tillträde ska understiga EU:s rekommendationer. ▪ Då strålningsstyrkan för mobiltelefonsändare är som störst i fram- HÖJDBEGRÄNSANDE OMRÅDEN KRING JÖNKÖPINGS åtriktningen bör detta uppmärksammas när antenner placeras i tät FLYGPLATS (Se kartan på sidan 86) stadsmiljö så att exponeringen är så låg som möjligt i bostäder och Runt fl ygplatsen fi nns ett område som begränsar byggnadshöjder för att på arbetsplatser. fl ygsäkerheten inte ska äventyras. Området skyddas genom att bygg- ▪ Installationer för exempelvis kylning och ventilation får inte nadsverkens höjder inte får överstiga höjdbegränsningarna.. orsaka buller för kringboende. ▪ Operatörerna bör där så är möjligt samutnyttja master. Rekommendationer ▪ Hänsyn ska tas till stadsbild och landskapsbild samt till kultur- De av Luftfartsverket angivna höjderna för höjdbegränsningszoner avser historiska värden. meter över havet och baseras på höjden för start- och landningsbanan vid Jönköping fl ygplats som ligger mellan +223 och +225 m ö h. För den inre skrafferade ytan gäller en höjd på ca 270 m ö h (dvs. den MILJÖSTÖRANDE ANLÄGGNING hinderfria zonen fi nns ca 45 meter över markytan och uppåt), medan för Anläggning (förutom fl ygplatser, vägar och järnvägar) som ger emissio- den yttre ytan gäller en höjd på ca 370 m ö h (dvs. den hinderfria zonen ner till luft, mark eller vatten. fi nns ca 145 meter över markytan och uppåt). Dessa hinderfria zoner ska Av = avloppsreningsverk; Vv = värmeverk; Sb = skjutbana; normalt inte genomträngas av ny bebyggelse eller anläggningar utan Mb = motorbana; = avfallsanläggning. LFV:s och fl ygplatsledningens medgivande. Miljöstörande industriområden redovisas ej på kartan. Planer och ansökningar för bebyggelse som kan nå upp till angiven höjd inom höjdbegränsningsområdet ska remitteras till LFV samt fl ygplats- Rekommendationer ledningen på Jönköping fl ygplats. Ny bostadsbebyggelse bör placeras på sådant avstånd från anläggningen att miljöstörningar inte uppkommer för de boende. Samråd bör ske med miljökontoret. Allmänna råd från centrala myndigheter tillämpas. FLYGBULLERSTÖRT OMRÅDE Luftfartsverket har sedan 1997-11-26 tillstånd för fl ygtrafi k vid Jön- köping fl ygplats. Tillståndet ger Luftfartsverket rätt till fl ygtrafi k i en NY MILJÖSTÖRANDE ANLÄGGNING bestämd omfattning. Bebyggelse får därför inte uppföras inom det fl yg- Planerade nya anläggningar som kan ge emissioner till luft, mark eller bullerstörda området. vatten. Inre zon med skraffering markerar område som är fl ygbullerstört. Bullret från fl ygtrafi ken kan påverka hälsan menligt. Detta område skall därför Kv = Nytt kraftvärmeverk; Mb = Utredningsområde för ny motorbana; inte användas för bostadsbebyggelse. Sb = Utredningsområde för ny skjutbana. Yttre zon utanför skrafferat område är också fl ygbullerstört. Flygfrek- vensen kan vara av så liten omfattning att fl ygbullret inte påverkar Rekommendationer hälsan menligt. I sådant fall kan bebyggelse tillåtas. Intill område för ny miljöstörande verksamhet bör ny bebyggelse placeras på erforderligt skyddsavstånd så att miljöstörningar inte uppkommer för Rekommendationer de boende och att anläggningens tillkomst inte försvåras. Inre zon, skrafferat område. Bygglov skall inte lämnas för ny bostadsbe- byggelse utom för areella näringarnas behov. Beträffande tillbyggnad av fritidshus inom område med koncentrerad fritidsbebyggelse se sid 80. FÖRORENAT OMRÅDE Yttre zon, markerat område som omger det skrafferade området. Miljö- Rekommendationer kontoret gör en bedömning med utgångspunkt från fl ygfrekvensen om Problematiken diskuteras på sidan 62 i avsnittet Hälsa och säkerhet. I det är lämpligt med ny bostadsbebyggelse. händelse att berörd fastighet fi nns i Länsdatabas över kända eller miss- tänkta förorenade område ska samråd ske med miljökontoret (områdena KRAFTLEDNINGAR redovisas ej på kartan). Kraftledningar orsakar elektromagnetiska fält. Från spänningen uppstår elektriska fält som mäts i enheten kV/m, kilovolt per meter. Storleken på fältet och dess utbredning beror på vilken spänning som kraftledningen har och vilket avstånd det är till kraftledningen. Ju högre spänningen är NY FJÄRRVÄRMEKULVERT och ju kortare avståndet är till kraftledningen, desto större är det elek- En ny ledningskulvert föreslås från det nya kraftvärmeverket på Torsvik triska fältet. Den elektriska ström som fl yter genom en ledning orsakar till en kopplingspunkt på det befi ntliga fjärrvärmenätet i Jönköping. magnetiska fält, som mäts i enheten µT, mikro Tesla. Strömstyrkan och avståndet till kraftledningen är avgörande för hur stort det magnetiska Rekommendationer fältet blir. Ju högre strömmen är och ju kortare avståndet är till led- Inom markområde för kulvertsträckning där utrednings- eller planerings- ningen, desto större blir det magnetiska fältet. arbetet pågår bör restriktivitet råda mot ny bebyggelse och anläggning som kan försvåra kulvertens tillkomst. Ingen ny bebyggelse som kan försvåra Rekommendationer tillkomsten av fjärrvärmekulverten ska tillåtas på kommunägd mark. Vid nybyggnation används primärt principen ”Välbetänkt undvikande”. Det innebär att man vidtar enkla, lättuppnådda, billiga åtgärder för att minimera exponeringen, även om ingen risk kan demonstreras. När det NY NATURGASLEDNING gäller kraftledningar kan kostnader övervägas så att de elektromagne- Mark reserveras för en stamledning för naturgas genom kommunen. På tiska fälten hålls låga. Det kan också innebära att ny bebyggelse placeras huvuddelen av sträckan anges en 400 meter bred korridor inom vilken på ett sådant avstånd från kraftledningar så att ingen behöver känna oro ledningen kan förläggas efter närmare projektering. Korridoren har för hälsoeffekter av fälten. minskats ner söder om Månsarp, vid passagen Torsvik- Barnarp, vid Hulugården vid Tenhultsdalen, vid Lekeryd och vid passagen mellan Sekundärt används ”Försiktighetsprincipen”. Det innebär att man vidtar Ylen och Stora Nätaren för att tillgodose andra allmänna intressen. välbetänkta åtgärder när det fi nns tillräckligt med vetenskapliga tecken Möjlig sträckning för naturgasledning från Lovsjö till Ljungarum. på att brist på åtgärder skulle leda till skada och när åtgärder kan motive- ras med rimliga bedömningar av kostnadseffektivitet. Rekommendationer Korridoren för gasledning bör om möjligt hållas fri från ny bebyggelse ICNRP, International Commission on Non-ionising Radiation Protection, och anläggningar. Vid detaljplaneläggning ska hänsyn tas till korridoren. har tagit fram exponeringsriktlinjer som gäller helkroppsexponering. Vid frekvens på europeisk elström 50 Hz, är exponeringsgränserna för all- mänheten 5 kV/m för elektriska fält och 100 µT för magnetiska fält. BEFINTLIG BIOGASLEDNING FRÅN HULT En mindre biogasledning går från Hultdeponin till Ryhov. Välbetänkt undvikande, försiktighetsprincipen och ICNRP:s exponerings- riktlinjer fi nns beskrivna i Världshälsoorganisationens rekommendationer Rekommendationer till kommunala myndigheter i skriften, ”Strålning, Elektromagnetiska Befi ntlig biogasledning med servicezon från Hult till Ryhov ska hållas fält”. fri från ny bebyggelse eller anläggning. Vid detaljplaneläggning ska hänsyn tas till ledningen. 82 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 Rekommendationer för mark- och vattenanvändning

KARTA 1 (FORTSÄTTNING) KARTA 2 ÖVRIGA ALLMÄNNA INTRESSEN

VATTENOMRÅDE MED HÖG NÄRINGSBELAST- INTRESSEOMRÅDE FÖR NATURVÅRD NING Området utgör intresseområde för naturvården. Se sidor 23 och 24. Flera sjöar och vattendrag i kommunen har en hög belastning av växtnä- ringsämnen som kväve och fosfor vilket leder till övergödningsproblem Rekommendationer av varierande grad. Nya byggnader och anläggningar bör endast tillåtas för de areella näring- arnas behov samt som en till miljön naturlig och välanpassad komplet- Rekommendationer tering av befi ntlig bebyggelse om det kan ske med hänsyn till de areella Åtgärder behöver vidtas i tillrinningsområdena för att förbättra vatten- näringarnas bedrivande och naturvårdsintresset. kvaliteten i följande vattenområden. I vissa fall kan även kompletterande direkta åtgärder behövas i själva sjön. Byggnader och anläggningar ska placeras och utformas på ett sätt som är ▪ Röttleån och Åskebäcken ▪ Landsjön lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och naturvärdena på platsen. ▪ Lyckåsån ▪ Huskvarnaån För byggnader med ursprunglig karaktär gäller varsamhetskraven i plan- ▪ Lillån (Huskvarna) ▪ Huluån och bygglagen (3 kap. 10, 12, 13 och 15 §§ PBL). ▪ Stora och Lilla Nätaren ▪ Lillsjön Jord- och skogsbruksåtgärder bör ske med särskild hänsyn till naturin- ▪ Stensjön ▪ Stensjöån tressena (30 § skogsvårdslagen och 12 kap. 8 § miljöbalken). ▪ Klackarpasjön ▪ Västrabysjön För områden av riksintresse för naturvården gäller särskilda rekommen- ▪ Barnarpasjön ▪ Munksjön dationer. Se respektive kommundelsavsnitt på sidorna 91-152. ▪ Strömsbergsbäcken ▪ Lillån (Bankeryd)

VATTENOMRÅDE SOM UTGÖR SÄRSKILT FÖRSURNINGSPÅVERKAT VATTENOMRÅDE VÄRDEFULL BIOTOP Sjöar och vattendrag i kommunens västra del är särskilt utsatta för för- Alla kommunens sjöar och vattendrag har ett skyddsvärde. En del vattenom- surningspåverkan. råden uppvisar dock en särskilt god vattenkvalitet, stora geologiska värden och/eller förekomst av hotklassifi cerade eller regionalt sällsynta arter. Rekommendationer Följande sjöar och vattendrag är i behov av fortsatta kalkningsåtgärder Rekommendationer för att undvika försurningsskador: I följande sjöar och vattendrag bör särskild stor hänsyn tas till de naturvärden ▪ Nissan ▪ Älgån som är knutna till respektive vattenområde. ▪ Svanån - Radan ▪ Lillån - Kvarnån - Kattån ▪ Vättern ▪ Domneån och Domneådammen ▪ Bullerbäcken, Jonsbobäcken och Krakhultabäcken ▪ Lillån (Bankeryd) ▪ Dunkehallaån ▪ Röttleån ▪ Mulserydssjön ▪ Elsabosjön ▪ Ören ▪ Bunn ▪ Landsjön ▪ Sågån ▪ Gunnahemssjön ▪ Huskvarnaån ▪ Lillån, Musslebobäcken (Huskvarna) ▪ Munkabosjön ▪ Källenässjön ▪ Stensjön ▪ Stensjöån ▪ Tenhultasjön ▪ Svansjön ▪ Assarebosjön ▪ Ramsjön ▪ Ylen ▪ Stråken ▪ Angsjön ▪ Hagsjön ▪ Stora och Lilla Nätaren ▪ Skärsjön (Hjorteboån) ▪ Skärsjön (Lanån) ▪ Uppsjön ▪ Mörtesjön ▪ Klackarpasjön ▪ Tabergsån och Lillån ▪ Rocksjön ▪ Andsjön ▪ Vallsjön ▪ Kallebäcken ▪ Eckern ▪ Fängen ▪ Hästgångsån ▪ Nässjön ▪ Granarpssjön ▪ Nissan ▪ Lillån-Kvarnån-Kattån ▪ Svanån - Radan ▪ Älgån

VATTENREGLERING SOM BÖR ÄNDRAS I fl era sjöar och vattendrag i kommunen råder intressemotsättningar NÄRSTRÖVOMRÅDE avseende nuvarande reglering eller villkor i gällande vattendom. Före- Området utgör tätortsnära mark som är lämplig för friluftsliv. Det är lätt- komst av dammar eller andra anläggningar i vattendragen, som i fl era tillgängliga och bostadsnära områden som dagligen kan besökas av många fall inte längre utnyttjas, utgör även vandringshinder för fi sk. människor. Områdena utgörs av natur, park eller andra typer av friytor.

Rekommendationer Rekommendationer I följande sjöar och vattendrag kan gällande villkor för vattenreglering Vid åtgärder inom området bör hänsyn tas till friluftslivets intressen. Vid och/eller förekomsten av vandringshinder för fi sk behöva ses över. behov ska en plan för säkerställandet upprättas, som preciserar målsätt- ▪ Vättern ▪ Edeskvarnaån - Landsjön ningen och skötseln för området. ▪ Domneån - Domneådammen ▪ Lillån (Bankeryd) För övrigt gäller rekommendationerna för intresseområde för naturvård. ▪ Lagan ▪ Hokasjön ▪ Tabergsån och Kallebäcken ▪ Nissan ▪ Stråken OMRÅDE MED FRILUFTSLIVSINTRESSEN Område som har betydelse för friluftslivet och som är beläget utanför tätortszonen. VATTENOMRÅDE FÖR FISKE Yrkesfi ske bedrivs endast i Vättern. Förutom i Vättern förekommer ett Rekommendationer omfattande fritidsfi ske i framförallt Bunn och Ören, Landsjön, Stensjön, Vid åtgärder inom området bör hänsyn tas till friluftslivets intressen. Tenhultasjön, Ramsjön, Ylen och Stora Nätaren, Eckern och Fängen, För övrigt gäller rekommendationerna för intresseområde för naturvård. Stråken och Nässjön, samt Nissan. Andra sjöar och vattendrag av stor betydelse för fritidsfi ske och/eller rekreation och friluftsliv är Röttleån, Girabäcken, Dunkehallaån, Axamosjön, Västersjön, Huskvarnaån, Rog- INTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRD bergasjön, Uddebosjön, Lången, Järsnäsa Lillesjö, Skärsjön (Lanån), Område och objekt som utgör intresse för kulturmiljövården och som Skärsjön (Hjorteboån), Tabergsån, Vederydssjön, Sörsjön, Rocksjön, redovisats i kulturminnesvårdsprogrammet. Lovsjön, Granarpssjön, Tahesjön, Hokasjön, Mulserydssjön, Munkabo- På kartan redovisas inte enskilda objekt inom tätorterna utan endast sjön, Gårdsjön, Nackebosjön, Svansjön och Andsjön. områden och objekt utanför tätorterna.

Rekommendationer VATTENOMRÅDE FÖR FRILUFTSBAD Nya byggnader och anläggningar bör endast tillåtas för de areella näring- Det fi nns ett antal sjöar och vattendrag i kommunen vars betydelse för arnas behov samt som en till miljön naturlig och välanpassad komplet- friluftslivet är avhängig på vattenkvalité. Friluftsbad fi nns i Vättern, tering av befi ntlig bebyggelse om det kan ske med hänsyn till de areella Axamosjön, Västersjön, Landsjön, Bunn, Ören, Rogbergasjön, Ten- näringarnas bedrivande och kulturmiljöintresset. hultasjön, Uddebosjön, Ramsjön, Järsnäsa Lillesjö, Rocksjön, Sörsjön (Åsasjön), Vederydssjön, Lovsjön, Nordsjön, Fängen, Tahesjön, Munka- Byggnader och anläggningar skall placeras och utformas på ett sätt och bosjön, Mulserydssjön, Stråken och Nässjö. i en skala som är lämpligt med hänsyn till landskapets karaktärsdrag, bebyggelsestrukturen och kulturvärdena på platsen. För byggnader med ursprunglig karaktär gäller varsamhetskraven i plan- och bygglagen (3 ÖVRIGT kap. 10, 12, 13 och 15 §§ PBL). Samråd bör vid behov ske med antikva- risk sakkunnig. Utöver den redovisning som sker i översiktsplanen fi nns intresseområ- den för totalförsvaret som av sekretesskäl inte kan redovisas i kartmate- Vid behov upprättas områdesbestämmelser som inför utökad bygglov- rialet. I de fall försvarets intressen berörs i plan- och lovärenden sker en plikt för t.ex. tillbyggnad, utvändiga förändringar m.m. särskild prövning av stadsbyggnadsnämnden. Jord- och skogsbruksåtgärder bör ske med särskild hänsyn till kulturin- tressena (30 § skogsvårdslagen och 12 kap. 8 § miljöbalken). För område av riksintresse gäller särskilda rekommendationer. Se respektive kommundelsavsnitt. Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 83 Rekommendationer för mark- och vattenanvändning

KARTA 2 (FORTSÄTTNING) PLANER OCH BESTÄMMELSER Karta fi nns i kommunens kartdatabas och hålls ständigt aktuell och beslut om nya OMRÅDE MED GRUNDVATTENINTRESSE bestämmelser läggs kontinuerligt in. Områdena har avgränsats utifrån olika grundvattenaspekter t.ex. nuva- Teckenförklaring (version 2004-10-01). rande och framtida vattenförsörjning. TÄTORTSBEBYGGELSE Rekommendationer Se bestämmelser i respektive detaljplan. Vid pågående och förändrad markanvändning inom området ska grund- vattenintresset beaktas. SAMLAD BEBYGGELSE ENLIGT KOMMUNENS BEDÖMNING OMRÅDE MED GRUSFYNDIGHET Samlad bebyggelse defi nieras som bebyggelsegrupper om 10 - 20 hus Område med naturgrus enligt upprättad materialförsörjningsplan från som ligger utanför detaljplanelagt område, där de bebyggda tomterna 1982. Områden med bevarandeintressen har undantagits. gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark o d. Byggnad som är belägen omedelbart utanför detaljplanelagt område utgör normalt Rekommendationer samlad bebyggelse. Kommunens tolkning av vilka områden som utgör Täktverksamhet måste föregås av särskild prövning enligt miljöbalken. samlad bebyggelse fastställs i samband med översiktsplanen.

Bygglovpliktens omfattning regleras i plan- och bygglagen (PBL). OMRÅDE MED MINERALFYNDIGHET (Norra Bygglovplikt gäller som för detaljplanelagt område enligt 8 kap. PBL. Kärr) Däremot krävs inte marklov eller rivningslov, samt bygglov för ekono- mibyggnader eller omfärgning och andra ändringar av byggnads exte- Rekommendationer riör. Se sid 110. Rekommendationer OMRÅDE MED GODA VINDENERGIFÖRHÅLLAN- Se LANDSBYGD med JORD- och SKOGSBRUK på karta 1. DEN FÖR VINDKRAFT Område som har bedömts ha goda vindenergiförhållanden. OMRÅDE MED OMRÅDESSKYDD ENLIGT Rekommendationer MILJÖBALKEN (se sid 22-26 samt 45) Område som enligt särskilt beslut från länsstyrelsen eller kommunen Områden inom kommunen av intresse ur vindenergisynpunkt som har ett områdesskydd enligt miljöbalkens 7 kap. För markanvändningen redovisas på kartan på sidan 61. Nya vindkraftaggregat ska prövas med gäller särskilda bestämmelser. Se respektive beslut. hänsyn till befi ntliga natur- och kulturvärden, friluftslivsintressen, land- skapsbild samt påverkan på närliggande bebyggelse. Se också tema Energi på sidan 46. Naturreservat, 4§ Område som av länsstyrelsen eller kommunen förklarats som naturre- servat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla OMRÅDE MED RIKSINTRESSE ENLIGT naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. MILJÖBALKEN Yrkesfi sket, 3 kap 5 § Landskapsbildsskydd, 19§ naturvårdslagen i dess lydelse Natur, Kultur och Friluftsliv, 3 kap 6 § före 1975. Värdefulla ämnen och material, 3 kap 7 § Område, där länsstyrelsen har förordnat om tillståndsplikt för vissa Kommunikationer, 3 kap 8 § åtgärder om dessa kan antas i väsentlig mån skada landskapsbilden. Totalförsvaret, 3 kap 9 § Vättern med öar och strandområde, 4 kap 2 § Naturminne, 10§ Natura 2000, 4 kap 8 § Ett särpräglat naturföremål som behöver särskilt skydd eller vård.

Rekommendationer Biotopskyddsområde, 11§ Se kommundelsavsnitt på sidor 91-152. Ett mindre mark- och vattenområde som enligt särskilt beslut av läns- styrelsen eller skogsvårdsstyrelsen är skyddsvärda eftersom det utgör livsmiljö för hotade djur- och växtarter. SÄRSKILT SKYDDS- OCH BEVARANDEOMRÅDE, NATURA 2000 Djur- och växtskyddsområde, 12§ Ingår i intresseområde för naturvård på karta 2. Se rekommendationer på Område som av länsstyrelse eller kommun förklarats som växt- och djur- sidan 85 och även kommundelsavsnitt på sidorna 91-152. skyddsområde med föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fi ske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området.

Vattenskyddsområde, 21 § Område som av länsstyrelsen eller kommunen förklarats som vatten- skyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång. Skyddsområden för befi ntliga grundvattentäkter är fastställda för Sör- gölen, Lekeryd, Örserum, Bottnaryd, Ryd och Norra Unnaryd (se kartor på sid 87).

Land- och vattenområde med generellt strandskydd, 7 kap. 14 § MB Strandskyddet syftar till att trygga allmänhetens tillgång till platser för bad och friluftsliv, samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv. Övergången mellan land och vatten är betydelsefull för en rad olika livs- miljöer som många arter är beroende av. Den strandnära zonen är också värdefull bl.a. för skydd och övervintring. Strandskyddet gäller även ute i vattnet. Vissa bottnar kan exempelvis vara värdefulla miljöer som yng- elplats för fi sk, mollusker mm.

Strandskyddsområdet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen vid medelvattenstånd. Detta strandskydd gäller vid sjöar som fi nns angivna med strandkontur och blå färg på topografi ska kartan över Sverige (skala 1:50 000). Strandskyddet kan vid behov utökas upp till totalt 300 meter.

84 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 Rekommendationer för mark- och vattenanvändning

PLANER OCH BESTÄMMELSER (FORTSÄTTNING) OMRÅDE MED TÄKTTILLSTÅND För alla täkter fi nns ett särskilt beslut. Område med utökat strandskydd, 14 § Områden som enligt särskilt beslut har ett utökat strandskydd. BYGGNADSMINNEN utanför tätorter En byggnad, park, trädgård eller annan anläggning som är synnerligen Inom land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen: märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett märkligt ▪ Nissan, nedströms väg 656 bebyggelseområde. ▪ Domneån, nedströms väg 47/48 Särskilda skyddsbestämmmelser gäller. Se respektive beslut. ▪ Tabergsån, nedströms Vederydssjön ▪ Lillån i Bankeryd, nedströms väg 47/48 GENERELL FÖRBUDSOMRÅDE kring allmän väg (12 m), ▪ Dunkehallaån, nedströms väg 40 47 § VL ▪ Sandserydsån, nedströms nedlagda järnvägen Jönköping-Ulrice- 12 m hamn 2,5 km väster om Sandseryds kyrka. ▪ Lillån i Huskvarna, nedströms järnvägen norr om Bogla hållplats UTÖKAD FÖRBUDSOMRÅDE kring allmän väg, 47 § VL. ▪ Musslebobäcken, nedströms Rogbergasjön Rekommendationer ▪ Huskvarnaån, nedströms sjön Ylen 30 m, 50 m Inom ett avstånd av 12 meter från vägområde, eller om länsstyrelsen ▪ Röttleån, nedströms sjön Bunn utökat detta område till högst 50 meter, skall prövning av bygglov och förhandsbesked ske med särskild hänsyn till trafi ksäkerheten. Det gäller Inom land- och vattenområden intill 200 meter från strandlinjen: även inom de s k frisiktstrianglarna på 75 x 75 meter vid korsningar ▪ Nässjön enligt 47§ väglagen. Länsstyrelsens tillstånd krävs för både bygglov och ▪ Stråken bygglovsfria åtgärder eller utförande av andra anläggningar som kan ▪ Domneådammen-Risbrodammen inverka menligt på trafi ksäkerheten. ▪ Stensjön, norra stranden från Huskvarnaåns infl öde till dess utlopp

Inom land- och vattenområden intill 300 meter från strandlinjen: ▪ Vättern, ej väster om järnvägen Jönköping-Bankeryd eller öster om väg E4.

Vid Ramsjön gäller strandskyddsavgränsning enligt särskild karta.

VATTENOMRÅDE MED RESTRIKTIONER Med stöd av sjötrafi kförordningen gäller länsstyrelsens föreskrifter om hastighetsbegränsning enligt följande: Vattenområde där det är förbjudet att framföra motorbåtar med högre hastighet än vad som anges i varje särskilt fall, med förbud mot viss sjötrafi k under hela eller del av året eller ankringsförbud. Bunn: Hastigheten är begränsad till sju knop inom de områden av norra och mellersta delar av sjön som markerats på en till ärendet hörande karta. Förbud mot motorbåtstrafi k längs badplatsen i nordvästra delen av sjön närmare stranden än 100 m under tiden 1 maj - 30 september. Fängen: Hastigheten är begränsad till sju knop. Huskvarnaån: Hastigheten är begränsad till fem knop mellan Carlfors bruk och Laggarebosjön samt mellan Laggarebosjön och Stensjön. Hägghultasjön: Förbud mot motorbåtstrafi k. Klerebodammen: Förbud mot motorbåtstrafi k. Landsjön: Hastigheten är begränsad till sju knop utom den del som markerats på en till ärendet hörande karta. Lovsjön: Hastigheten är begränsad till fem knop under tiden 1 maj - 30 september. Stråken: Hastigheten är begränsad till fem knop på Stråken och Tidan t o m Björsjön utom på de delar av Stråken som utmärkts på en till ären- det hörande karta. Vederydssjön: Hastigheten är begränsad till fem knop. Vättern: Förbud mot motorbåtstrafi k under tiden 15 maj - 31 augusti inom det område som utmärkts på en till ärendet hörande karta. Avser ett område intill ett avstånd av ca 100 m ut från strandlinjen mellan Jönkö- pings hamn och Strand vid Rosenlund. Ankringsförbud gäller inom ett avstånd av 100 m på ömse sidor av intagsledningarna för vatten vid Brunnstorp ca 4 km norr om Huskvarna och vid Granbäck ca 5 km norr om Jönköping. Ören: Hastigheten är begränsad till fem knop inom de områden av norra och södra delarna som markerats på en till ärendet hörande karta. Förbud mot motorbåtstrafi k gäller längs badplatsen i norra delen av sjön närmare stranden än 100 m under tiden 1 maj - 30 september. Örsån: Hastigheten är begränsad till fem knop i vattedraget mellan Ören och Bunn. (Åsasjöarna) Gårdsjön, Martinsgöl, Mellansjön och Sörsjön: Förbud mot trafi k med båtar drivna av förbränningsmotorer gäller.

SÄRSKILT SKYDDS- OCH BEVARANDEOMRÅDE, NATURA 2000, 27 § OCH 28 §

Område som av regeringen har utpekats som Natura 2000-områden enligt EU:s art- och habitatdirektiv (pSCI) respektive fågeldirektiv (SPA). Dessa innehåller arter eller naturtyper som i ett europeiskt per- spektiv betraktas som skyddsvärda och skall bevaras. Natura 2000-områden är att betrakta som riksintressen.

Rekommendationer Bestämmelserna regleras i miljöbalken. Där föreskrivs bland annat att tillstånd krävs för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i naturområdet. Åtgärder som kan skada den livsmiljö eller de arter som avses skyddas tillåts ej. Vissa åtgärder ska tillåtlighetsprövas av regeringen.

Se kommundelsavsnitt på sidor 91-152.

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 85 Jönköpings fl ygplats

Bullerrestriktioner kring Jönköping fl ygplats (Axamo). Se sid 82.

Skala 1:121 000

Höjdrestriktioner kring Ödestugu fl ygplats. Kompletterande uppgifter från Luftfartsverket 2004. Se sid 82.

Höjdrestriktioner kring Jönköpings fl ygplats. Uppgifter från Luftfartsverket. Se sid 82.

86 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 Skyddsområden för vattentäkter

Sörgölen (Fastställd 1986-09-05) Lekeryd (Fastställd 1974-12-07) Örserum (Fastställd 1968-04-29)

Bottnaryd (Fastställd 2000-05-29) Ryd (Fastställd 2000-05-29) Norra Unnaryd (Fastställd 1988-02-09)

Angerdshestra (Förslag inlämnat för fastställelse Ödestugu (Förslag inlämnat för fastställelse Svarttorp (Förslag inlämnat för fastställelse 2000-05-09) 2000-06-13) 2000-05-09)

Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003 87 Byggrätt för fritidshus

88 Översiktsplan 2002 - antagen av KF 2003