Arkeologi I Östergötland • 2012 5

Pris 50:- 2012 Arkeologi i Östergötland Monumental Jesus återställd Jesus Monumental i Bjälbo?i – bodde han Birger jarl

i dödens dal dödens i sällskap Högljutt Årets arkeologiska nyheter från Östergötland

8 att göra ett att Lycka är riktigt fynd

42 slutade lysa slutade dåsolen år Förödande

Årets arkeologiska nyheter från Östergötland Innehåll i Östergötland Arkeologi

Monumental Jesus återställd

Birger jarl Högljutt Lycka är Förödande år – bodde han sällskap att göra ett då solen 2012 i Bjälbo? i dödens dal riktigt fynd slutade lysa Pris 50:- 14 8 42 30

Arkeologi i Östergötland Skål och god middag Inte utan min Arkeologi i Östergötland ges ut av Riksantikvarieämbetet, i fönstret, min sköna! psykopomp! Erika Räf UV Öst Roxengatan 7, Mats Magnusson 582 73 Linköping, 8 Tel 010-480 81 40 6 e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se Östergötlands museum Box 232, 581 02 Linköping, Tel 013-23 03 00 www. ostergotlandsmuseum.se

Foto: Riksantikvarieämbetet, UV Öst Redaktörer: Erika Räf, Östergötlands museum Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet, UV Öst Grafisk formgivning: Forma Viva, Linköping Foto och illustration: Upphovsperson anges vid respektive bild. Tryck: Larsson offsettryck AB, Linköping 2012 Exklusivt smide Åren då solen © 2012 Riksantikvarieämbetet, UV Öst och Östergötlands museum vid Motala ström slutade lysa Andreas Svensson Karin Lindeblad • Maria Petersson ISBN 978-91-7209-558-8 Riksantikvarieämbetet ISBN 978-91-85908-83-7 Östergötlands museum 28 30

4 Kära läsare Marie Ohlsén • Martin Hansson 5 Har ni hittat nåt? Fredrik Samuelsson 11 En krona till Kristi brud Annika Konsmar 12 ”Människa, kan dessa ben få liv igen?” Christina Helander 17 Häftiga hajtänder – samlarobjekt under stenåldern Sara Gummesson 18 Hurusom jag kom att gräva ut båtgrav vid Skamby ÖSTERGÖTLANDS M USEUM Martin Rundkvist Raoul Wallenbergs plats Linköping • Tel 013-23 03 00 • www.ostergotlandsmuseum.se Fem mil lång ledning Bodde Birger jarl Sträng diet – inget Biskopens befästa till ny kunskap i Bjälbo? för S:t Olofs munkar gård i Skänninge Viktoria Björkhager Anders Lundberg Caroline Arcini • Hanna Menander Magnus Stibéus 10 14 22 24

Det dyrbara glaset Märkligt anonymt Domkyrkans 700- Färglöst? Medeltiden elitens statusobjekt medeltida stenhus åriga krucifix tillbaka frossade i färgprakt Katarina Sköld Marie Ohlsén Eva Nyström Tagesson Markus Lindberg 32 46 50 53

19 Spelet om makten 41 Själarnas himlaskepp Ann-Charlott Feldt Tom Carlsson 20 Medeltida blingbling made in Skänninge 42 Plötsligt händer det! Ann-Charlott Feldt Mats Engström • Göran Gruber 27 Stenar som historiskt hittegods 44 Om gravar och hus i Harvestadtrakten Lasse Norr Johan Stenvall 34 Hästkrögare & järnåldersskelett 48 ”En sockerbagare här bor i staden” Alf Ericsson • Marita Sjölin Marie Ohlsén 37 Skogens svarta guld – trätjära 49 Fragment från ett religionsskifte Kjell Svarvar Rickard Lindberg 40 Medeltiden version 2.0 Johan Levin Kärai är glada att för tredjeläsare året i rad kunna presentera ett fullmatat nummer av Arkeologi i Östergötland. Intresset för de två föregående numren har varit stort - det första är slutsålt. Detta visar på en stor efterfrågan i samhället Vefter arkeologi. Tidskriften Arkeologi i Östergötland är ett svar på intresset och fyller därmed ett behov.

Ofta efterlyses mer insatser från arkeologiska aktörer när det gäller att sprida undersök- ningarnas resultat. Det görs visserligen redan en hel del såsom visningar för skolbarn, föredrag för allmänhet och föreningar samt information via Internet. Den här tidskriften är ytterligare ett sätt.

Riksantikvarieämbetet UV Öst och Östergötlands museum, som står bakom Arkeologi i Östergötland, är två regionalt förankrade arkeologiska aktörer. Genom att gemensamt ge ut Arkeologi i Östergötland hoppas vi på ett tilltalande sätt snabbt kunna sprida resultat och tankar från de undersökningar som gjorts i länet, både från olika mark exploateringar men även från de forskningsprojekt vi bedriver. Artikelförfattarna i detta nummer kommer huvudsakligen från Riksantikvarieämbetet UV Öst eller Östergötlands museum, men även ett par inbjudna forskare berättar om sina nya rön kring Östergötlands järnålder. Museichef Markus Lindberg berättar om en ny spännande utställning i Slotts- och Domkyrkomuseet.

De olika artiklarna ger en varierad bild av Östergötlands historia. Här berättas om allt ifrån hajtänder i Motala, bronsålder och järnålder i Stora Sjögestad och Harvestad, medeltid i Skänninge, konserveringen av krucifixet i Linköpings domkyrka och Ulla Winblads hus i Norrköping. Vi hoppas ni finner detta nummer av Arkeologi i Östergötland lika intressant som vi gör. Om du som läsare söker ytterligare information kring dagsaktuell arkeologi i länet finner du den på våra respektive hemsidor.

Trevlig läsning!

Martin Hansson Regionchef, Riksantikvarieämbetet, UV Öst

Marie Ohlsén chef, Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård, Östergötlands museum Arkeologi i Östergötland • 2012 5

Har ni hittat nåt?

1 ”Kanske den mest värdefulla tiden under en utgrävning är just den som man använder för att möta besökarna.”

Uppdragsarkeologi är inte bara att ningar. I rollen som ambulerande musei kare kan komma och prova på olika slags gräva och dokumentera. Vare sig man pedagoger har vi chansen att fördjupa all- forntida hantverk samt titta på kopior av vill det eller inte måste man dessutom mänhetens kunskap om vår historia. Vem tidstypiska kläder och fynd från undersök- allt som oftast titta upp över schakt- hade svarat på frågorna om inte vi hade ningen. Det färdiga resultatet brukar också kanten och för femtielfte gången svara varit på platsen? Självklart ger även mötet presenteras via föreläsningar för allmänhe- på frågan: – Har ni hittat nåt? med besökarna oss viktig feedback om hur ten, och ibland har vi även möjlighet att folk i gemen betraktar vår verksamhet. producera en mindre utställning. Lagom till att man parkerar utanför sitt Fredrik Samuelsson, stället för att glädjas över en nyfiken hem inser man att den kanske mest värde- arkeolog allmänhet svär man som projektledare fulla tiden under en utgrävning är just den ibland över att mötet med vetgiriga med besökarna. besökare tar så mycket ”värdefull” tid. När I Många vägar arbetsdagen är slut och man sätter sig i bilen för att åka hem är det dock ofta frågorna Vägarna till de viktiga mötena med allmän- från besökarna man kommer ihåg: Hur heten är många. Östergötlands museum länge har man bott här? Byggde man kyr- har lång erfarenhet av pedagogisk verksam- kor på höjder för att liken skulle glida ner- het och försöker ständigt att omsätta denna för slänterna? Vad lekte barnen med? Vet erfarenhet även inom uppdragsarkeologin. Plus i kanten du om att Judas är begravd i Kisa? Va, är det Att det vid utgrävningar idag generellt sett där en skridsko!? Varför ska ni arkeologer finns informationsskyltar samt regelbund- w Lästips: alltid vara så dyra? na visningar är väl snarare regel än undan- Fredrik Svanberg & Katty H. Wahlgren tag. Aktuella resultat brukar också regel- Publik arkeologi, 2007, Lund Viktiga möten bundet läggas ut på de olika arkeologinsti- Frågorna är många och ibland också ganska tutionernas hemsidor. Vid museets egna w Bilden: knepiga. I vissa fall anar man att frågestäl- projekt samt i samarbetsprojekt med Riks 1 Fredrik Samuelsson berättar om laren sov under historielektionerna och antikvarieämbetet UV Öst försöker vi också förhistoriska gravar för en skara aldrig har satt sin fot på ett museum. Och alltid att erbjuda närbelägna skolor visning- intresserade. Från en visning av en plötsligt inser man styrkan i att arkeologin ar eller besök i skolan. Dessutom arrangerar gravfältsundersökning i Högby 2010. fångar upp alla dessa frågor och föreställ- vi ibland speciella familjekvällar där besö- Foto: Viktoria Björkhager, ÖM 6 Arkeologi i Östergötland • 2012 Skål och god middag i fönstret, min sköna! Vid en arkeologisk förundersökning i kvarteret Rosen i Norrköping, hösten 2011, upptäcktes resterna efter en byggnad tillsammans med en kullerstensbelagd gårdsplan. Bellmans kära Ulla Winblad. Lämningarna tar oss tillbaka i historien och kan kopplas 1 till en av 1700-talets mest kända personer. Här levde hon sitt beryktade liv i Norrköping. et låg mängder med kritpipsfrag- fem års ålder var också uppväxt i Stockholm. koll under åren i Norrköping. Maja Stina ment mellan kullerstenarna vid Maja Stina växte upp i fattigdom och under märks i dessa sammanhang endast vid ett den framgrävda husgrunden, de 1760-talet drygade hon ut sin ekonomi tillfälle då hon försöker försvara sin heder. Dflesta var från 1700-talet. Stadskartan från med ”annan verksamhet”. Vid 26 års ålder En borgarhustru kallar henne för Ulla Win år 1741 visar att en stor byggnad låg på bor hon i ett hus vid Hötorget och i man- blad vilket gör Maja Stina rasande. Hedern platsen för den nu upptäckta husgrunden. talslängden utpekas hon för ”misstänkt lev- var inte lätt att upprätthålla för Maja Stina; Då det endast är några få hus utritade på nad”. I mantalslängden har hon tagit nam- ett exempel på detta är ett smädligt plakat kartan, får man anta att de utgör viktigare net Maja Stina Winblad. Efternamnet har som någon satt upp vid Strömmens södra eller finare byggnader. Borgmästare Eker Maja Stina lånat av sin styvmor Catharina roddartrappa. Under rubriken ”Kungörelse” man står som ägare till flera tomter inom Elisabeth Winblad. meddelas att om någon herre önskade sig kvarteret Rosen på 1783 års karta, däri- galanta äventyr så gick det bra hos Ulla bland tomten i det nordöstra hörnet. Borg Bellmans Ulla Winblad som bodde på Pro Patria. mästare Ekerman, tidigare rådman, var även Maja Stinas minne har genom Carl Michael ägare till segelduksfabriken Pro Patria. Bellmans visor blivit förevigat, men då un- Åter till Stockholm Vi vet att segelduksfabriken Pro Patria der namnet Ulla Winblad. Erik och Maja Stina bodde kvar på Pro hade en gård som låg i hörnet av kvarteret Patrias gård under några år innan de flyt- ”Ulla Winblad kära Syster, Rosen, i korsningen Nya Rådstugugatan tade till annan adress i Norrköping. Nord Du är eldig, qvick och yster, och Kristinagatan. Vi kan inte med säker- ströms hårda leverne ledde till en för tidig Hvar dag så står du brud. het veta om denna gård är den samma som död i fläckfeber 1781 och året därpå flyt- Hurra! jag hör dig sjunga, är utritad på kartan från 1741, inte heller tade Maja Stina tillbaka till Stockholm. Där Jag ser Fröjas Tempel gunga, kan vi idag vara fullständigt säkra på att gifte hon sig med en 14 år yngre man, också Eldar kring i luften ljunga, grunden som påträffades vid undersök- han en suput. Maja Stina Kiellström dog Full och våt ningen tillhör Pro Patrias gård, men san- 54 år gammal 1798. Står jag i Charons båt.” nolikheten är stor. (Fredmans epistlar n:o 3 – sista versen) Vem vet, kanske hälsade Carl Michael Bellman på hemma hos Norström och Nygift par Även hennes make Erik är på samma sätt ”Winblad” på gården Pro Patria vid något År 1773 anländer ett nygift par till Norr odödliggjord i visorna och beskrivs av Bell tillfälle. Kanske stod ”Ulla” där i fönstret ut köping från huvudstaden. Erik Norström man på följande sätt: mot Nya Rådstugugatan och vinkade till är nytillträdd Sjötullsbesökare i staden och ”Norström, sjötullsbesökare, förmäld med honom. med honom följer hans fru Maria Christina Ulla. Fadren trädgårdsmästare i Daurerska ”Skål och god middag i fönstret, min Kiellström. Paret får bostad på Pro Patrias trädgården. Har inte röst, spelar intet in- sköna!” gård i kvarteret Rosen. strument, förskriver sig själv sina viner”. (Fredmans epistlar n:o 71 – Ulla, min Erik Norströms far var östgöte men själv Ulla. Andra versens början.) var han uppväxt i Daurerska huset på Söder Rasande över namnet i Stockholm. Maria Christina, vanligen Erik var törstig och ilsken till humöret och Mats Magnusson, arkeolog kallad Maja Stina, som mist sin mor vid det har lämnat spår i 25 rättegångsproto-

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 7

Bellmans kära Ulla Winblad. Här levde hon sitt beryktade liv i Norrköping. 2

3 4 5

w Bilderna: Plus i kanten 1 Den stora majoriteten av de kritpipor 4 Det låg mängder med kritpipsfrag- som tillvaratogs vid undersökningen ment mellan kullerstenarna vid den w Lästips: hör 1700-talet till. Detalj ur målningen framgrävda husgrunden. Tobak har Arne Malmberg. Stad i nöd och lust, ”Slagsmål i bondstugan” som tillskrivs rökts i kritpipor sedan 1600-talet för Norrköping 600. 1983. Norrköping Pehr Nordqvist (1770-1805). att under första halvan av 1800-talet Östergötlands museum samlingar ersättas av den moderna korta pipan. Att lyssna till: 2 Den vid förundersökningen påträffa- Foto: Östergötlands museum Carl Michael Bellmans visor de byggnaden, som den kan ha sett Ulla Winblad som hon framställs i ut på 1700-talet. 5 en litografi av Chiewitz i ”Scener ur Illustration Johan Levin, Fredmans epistlar”, 1826-27. Östergötlands museum Större byggnad utritad i det nordöstra Nordiska museets samlingar, 3 fotograf Bertil Wreting hörnet av kv Rosen på 1741 års karta över Norrköping. Akt nr D75-1:2. Lantmäteristyrelsens arkiv

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 8 Arkeologi i Östergötland • 2012

Inte utan min psykopomp! Bästa tänkbara sällskap in i dödsriket 2 Vi arkeologer sysslar mycket med döden. Helt naturligt, eftersom det höver hjälp. Hästen blir den trogna kamra- ingår i vårt yrke att stundom under ten som får bära mannen, det vill säga häs- ten är det som i religionsvetenskap kallas söka gravar. Men tillsammans med de för en psykopomp: en själens hjälpare, den dödas ben hittar vi ibland lämningar dödes ledsagare till dödsriket. På samma efter djur. Varför ligger de där? Vilken sätt bär den åttafotade hästen Sleipner gu- roll har djuren spelat i begravnings den Odin ner till Nifelhel i dikten Balders ritual och religiös föreställningsvärld? drömmar. Nifelhel är den kalla, ogästvän- liga trakt där Hel, dödsriket ligger. Sleipner 1 kan till och med ha uppfattats som själva tt spännande exempel på djurens dödshästen under yngre järnåldern; scener Upp steg Odin, åldrig gaut, betydelse – och i det här fallet enbart på gotländska bildstenar visar en ryttare på och på Sleipne sadel lade; husdjur – kommer från en grav nära en åttabent häst som välkomnas till döds- så red han ner till Nifelhel, gården Särtshöga, söder om sjön Tåkern. riket av en kvinna med en dryckesbägare i E mötte en hund, som från Hel var kommen. Graven upptäcktes år 2004, vid ett av läns- handen. Den var blodig om bröstet framtill museets rutinuppdrag. Det skulle grävas och gnydde länge mot galdrars fader; schakt för nya elkablar och eftersom det Dödsrikets väktare fram red Odin, fältvägen dönande fanns kända fornlämningar i trakten var I bland annat fornnordisk och keltisk my- han kom till Hels höga boning. museets arkeologer med. tologi hör hunden intimt samman med Ur Balders drömmar, Själva graven bestod av en ganska förstörd Den poetiska Eddan (1964) underjorden och dödsriket. Hundbenen i stenpackning och innehöll stora mängder Särtshögagraven kan därför symbolisera brända ben. Osteologen Berit Sigvallius, dödsrikets väktare, liknande den hund från som har bedömt benen, kunde inte bara Hel som möter Odin. Kanske var hundoff- identifiera lämningarna efter en vuxen män- benmaterialet, men att få med sig en häst ret i Särtshöga ett symboliskt dödande av niska, utan också flera djurarter: hund, häst, var vanligtvis – men inte alltid – ett manligt det farliga odjur som hindrade den döde att nötkreatur, gris och hönsfågel. Dessutom låg attribut i vendeltida gravar. nå sitt mål – dödsriket. Man kan också tän det obrända tandfragment från boskap och Djuren har alltså slaktats i anslutning till ka sig att den offrade hunden representerar obrända tåben från får eller get i graven. En begravningsritualen och det har också varit den allra sista ledsagaren – psykopompen 14C-analys av människobenen gav en da- viktigt att den döde har fått dem med sig. – som möter den döde vid Hels portar, när tering till 615 – 680 e Kr, d v s graven hade Men varför? Vilken religiös eller magisk han nästan är framme på sin mödosamma anlagts inom den period under yngre järn- idévärld kan djuren tänkas förkroppsliga? väg. Ytterligare en tolkning är att hunden åldern som går under namnet vendeltid. är väktaren av den fysiska gravanläggning- Den dödes ritt en. Det verkar nämligen som om föreställ- På samma bål Kremeringen av den döda kroppen på ett ningarna om dödsrike och fysisk grav inte Enligt Berit Sigvallius har de brända djuren likbål kan ses som en övergångsrit. Den följde några logiska, strikta trossystem un- sannolikt legat på samma bål som den av- avlidne befrias från den fysiska kroppen der yngre järnåldern. Det var snarare sed- lidne. Hon menar också att människo och därmed från de levandes värld, för att vänjor, sociala konventioner och personliga benen troligen härrör från en man. Det går kunna ta sig över till de dödas rike. Men känslor som styrde. Vi kan jämföra det med visserligen inte att bedöma könet utifrån resan dit är farlig och mödosam – han be- vår rit att tända ljus på de dödas gravar på

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 9 4 Inte utan min psykopomp! Bästa tänkbara sällskap in i dödsriket där underjordens väktare väntar Plus i kanten w Lästips: För den här artikeln har jag främst 1200-talet) beskrivs hur vid Ragnarök, det använt Andreas Nordbergs av- vill säga världens undergång, den röda tup- handling, Krigarna i Odins sal. pen Fjalarr gal över de döda i gravhögarna, Dödsföreställningar och krigar- tuppen Gullinkambi över krigarna i Valhall kult i fornnordisk religion ( 2003, och en sotröd hane över de döda i Hel. Stockholms universitet) samt en Religionshistorikern Andreas Nordberg, artikel ur min licentiatavhandling; 3 som har ägnat sin avhandling åt att under- Vad spelar djuren för roll? Om djur söka den yngre järnålderns trossystem, me- i öländska gravar från äldre järn nar att dessa tre tuppar är mytiska varianter ålder (Krumknivar, kvinnor och kre- Hur passera hunden från av samma kosmiska tupp som väcker de atur, 2001, Lunds universitet). döda vid världens undergång. Han anser Om fornnordisk religion i allmän- Hel på vägen till dödsriket? också att tanken kan föras vidare till döds- het: Gro Steinsland, Fornnordisk kulten på ett individuellt plan – tuppen religion, 2007, Natur & Kultur. väcker den avlidne i den andra världen. Vi vet faktiskt inte säkert om den döde i Inom projektet Vägar till Midgård Särtshöga fick med sig en tupp i graven – – nordisk hedendom i långtids tyvärr återfann inte Berit Sigvallius de ben perspektiv har det givits ut ett Allhelgonahelgen. Samtidigt som vi gör som kan skilja könen åt. I allmänhet är dock tiotal volymer i ämnet. Huvud det, har vi oftast mycket grumliga – om ens tuppar vanligare gravgåvor än hönor i ven- redaktörer är Kristina Jennbert, några – uppfattningar om var de döda egent deltida gravar. Anders Andrén och Catharina ligen vistas. Raudvere. Hunden, vars sociala behov liknar våra Djuren spelar roll w Bilderna: egna, var det första djur som slog följe med Rent generellt kan sägas att föreställningen 1 Den åttafotade Sleipner kan människan för många tusen år sedan. Den om fågeln som symbol för pånyttfödelse är ha varit själva dödshästen står oss alltså mycket nära, men det är ock- urgammal och spridd över stora delar av som bar den döde till döds så fortfarande ett rovdjur, en jägare. Ser den gamla världen. Vi behöver bara tänka riket. Här är han avbildad i man lite närmare på just den keltiska hund- på fågel Fenix som återföds ur askan. I se- med alla åtta benen i gång- symboliken tycks det där finnas en dubbel- nare tiders folktro fanns föreställningen om arten tölt. het; hunden ses både som helare (hunden att fåglar som försvann på vintern, t ex sva- Illustration: Mats Gilstring, ÖM slickar och läker därmed sina sår) och som lor, gick i vinterdvala under jorden, det vill 2 Tuppen väcker den döde på jägare. Det kan tolkas som ett återfödelse- säga de dödas rike. Flyttfåglarnas återkomst andra sidan. tema, jaktens blodspillan ger föda och nytt på våren kan därför ha uppfattats som ett Illustration: Shutterstock liv, och blir på så sätt en symbol för återfö- pånyttfödelsens under, i rent konkret betydelse och förnyelse – kanske i dödsriket. delse. Sammantaget ger Särtshöga graven 3 …en hund, som från Hel var oss en glimt av en spännande, forntida kul- kommen… Väcker de döda tisk värld, där djuren har spelat en mycket Illustration: Mats Gilstring, ÖM Särtshögagraven innehöll också hönsben viktig roll. Fågeln har i alla tider varit – även det en symbol för återfödelse. I Völus 4 Erika Räf, arkeolog en symbol för pånyttfödelse. pá, Völvans spådom (som skrevs ner på Illustration: Mats Gilstring, ÖM

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 10 Arkeologi i Östergötland • 2012

Varför ska vi arkeologer vara med när grävmaski- Fem ner lägger ner elkablar? Det rör sig ju om riktigt smala schakt på knappt en halvmeters bredd. Kan det verkligen ge något? Svaret är tveklöst ja – mil ibland kan tillsynes obetydliga schakt ge värdefull information om vår förhistoria. När området öster om sjön Tåkern skulle nya få elkablar hittade lång arkeologerna flera nya boplatser och två märkliga och gravar undersöktes. nder en längre tid följde arkeologerna grävma- skinens arbete genom slättlandskapet i socken narna Hov, Svanshals och Kumla öster om Tå Ukern. Sammanlagt blev det en fem mil lång sträcka. Intill Tåkerns strandkanter upptäcktes flera tidigare okända halv stenåldersboplatser. I markytan fanns fynd av kvarts och flinta. Och i schakten påträffades 7000 år gamla spår från meter den äldsta stenåldern. Ovanlig begravning På flera platser längs elkabelns sträckning fanns det läm- bred ningar av järnåldersbebyggelse. Och här hittades också två mycket intressanta gravar från samma period. Den 1 ena graven, en större stensättning, låg på en höjdsträck- ledning ning söder om Hov. Graven visade sig vara speciell, eftersom den innehöll en dubbelbegravning med två individer, varav den ena var obränd och den andra kremerad. till ny Den kremerade personen låg mellan skelettets ben. Det finns olika tolkningar av varför det finns fler individer i kunskap en och samma grav. En kan vara att individerna har begravts vid olika tillfällen. De döda kan även vara nedlagda samtidigt – men varför är då en individ obränd och den andra bränd? Möjligen är det en skillnad i status som gjort att de behandlats olika. Som gravgåva har de döda fått med sig inte mindre än tio kilo keramik från nio olika kärl. De döda bör med andra ord ha varit välför- sedda med mat och dryck inför den sista resan. Vid Särtshöga, söder om sjön Tåkern undersökte vi ytterligare en spännande grav. Den kan du läsa mer om i artikeln på föregående uppslag. Viktoria Björkhager, arkeolog 2 Plus i kanten

w Bilderna: 1 Kjell Svarvar undersöker lämningar i ett av schakten. Foto: Östergötlands museum 2 Undersökning av dubbelgraven i Hov. Petter Nyberg penslar försiktigt fram keramiken. Tio kilogram keramik blev det till sist. Foto: Östergötlands museum 3 I en beteshage sitter Viktoria Björkhager och ringer till uppdragsgivaren för att ge en arkeo logisk lägesrapport. I bakgrunden syns Hovs kyrka. Foto: Östergötlands museum 3

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 11

En krona till Kristi brud

amiljen var förtvivlad. Deras unga vackra dotter hade gått ifrån dem alldeles för tidigt. Hon var inte det Fenda barn i kvarteret som avlidit, gran- narna hade för bara några månader sedan förlorat två av sina yngsta. Nu ville familjen i alla fall göra sin flicka vacker som brud till Herrens son, och modern hade suttit länge och knypplat på begravningskronan. Hon hade betalt dyra pengar för de fina trådarna, det var tunt i börsen sedan kung Johan hade höjt skatten för dem. När de under likklädningsgillet hade klätt färdigt flickan lade modern ömt kronan på hennes huvud. Vid hennes fötter placerade fadern ett mynt, som kanske kunde vara till hennes hjälp när hon nu lämnat jordelivet.

Jungfrubegravning Scenen ovan är förstås fiktiv. Men kanske var det så här det gick till när en ung flicka begravdes som Kristi brud på kyrkogården vid stadskyrkan S:t Olai i Norrköping. De arkeologiska spåren av seden var en vackert knypplad krona på hennes huvud, men inget av hennes förmodade brudklädsel kunde ses. Att genomföra en så kallad jungfrubegravning var vanligast när ogifta, unga flickor hade gått bort men det är även känt Seden att pryda det döda barnet med en begravningskrona eller en krans fanns kvar på sina att pojkar blev begravda som brudgummar. ställen ända in på 1900-talet. Först från slutet av 1800-talet blev det vanligt att smycka kistan Tillsammans med brudklädsel fick de då utvändigt, med kransar av lingonris eller murgröna. Fotografi av ett barns dödsbädd i kransar av botaniskt material lagda på hjäs- Möklinta socken, Västmanland. Årtalet är okänt. Nordiska museets arkiv san. Myrten och rosmarin var det vanligaste växtmaterialet, och man kunde också väva in pärlor, guld och silver. Bland grav- också en bit in på 1900-talet. Myntet som tionen har också varit föremål för regle- lagda på kyrkogården vid Linköpings dom- flickan vid S:t Olai fått med sig präglades ringar. I Flensburg i Tyskland tillät man i kyrka har man också träffat på seden. Där 1573 och antyder att hon har begravts vid början av 1600-talet endast att växtmate- hade en del flickor koppartrådar och pärlor 1500-talets slut, vilket är en väldigt tidig rial användes. Kanske var det för att man invävda i växterna. datering för seden. Den är känd även i an- inte ville att de ädlare materialen skulle dra protestantiska länder. Det tidigaste hamna i jorden och locka gravskändare, el- Tidig förekomst kända fallet i Danmark är från kring år ler så ville man inte att rikedomarna skulle Traditionen förekom främst under 1600-ta- 1600, men den hade förekommit i Tyskland döljas för skattefogden. let och århundradena närmast, men utfördes flera decennier innan dess. Jungfrutradi Annika Konsmar, arkeolog

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 12 Arkeologi i Östergötland • 2012

”Mä nn is ka , Omkan fem järnåldersmänniskor dessa på gravfältetben få i Agetomta liv” igen? För några år sedan undersöktes större fick lägga ett lock i form av en flat sten över sådana nedgrävningar i kol- och sotfyll- delen av ett gravfält i Agetomta, syd- asken och avslutningsvis täcktes allt över ningen. öst om Norrköping. Kremerade ben med kol och sot, som kanske kom från bar- från 190 gravar togs tillvara och analy- nets eget likbål. När vi upptäckte graven Vilat på björnskinn serades. De brända benen från fem av 2000 år senare fanns bara små benfragment I dubbelgraven hade de brända benen efter dessa människor ger oss möjlighet att och bitar av harts från askens tätning kvar. två personer – ett barn och en vuxen – pla- fundera lite extra över vilka det var Den flata lockstenen hade rubbats efter år cerats tillsammans i en svepask. Dessutom av åkerbruk med plog. fanns flera björnklor bland de brända be- som bodde här vid tiden före vår nen. Vi antar att de döda fått ligga på en tideräknings början. Tonårsgrav björnfäll i samband med kremeringen. Det Ungefär mitt på gravfältet avtecknade sig finns exempel på skelettbegravningar där ravfältet låg på en långsträckt ås, en av de större brandgravarna som en me- björnklor legat på ett sådant sätt att de bör som bara var en lerig åker när vi terstor, kolsvart cirkel. Där fanns de kreme- ha suttit på ett skinn, som personen legat kom dit. Människorna, som an- rade benen efter en person i nedre tonåren. på. Att ha en björnfäll var något riktigt fint Gvände gravfältet under en period av mer än De brända benen hade lagts i svepasken på den här tiden och därför är det ovanligt sexhundra år, bodde troligtvis på ett par, tre medan de ännu var varma, och hade därför att hitta björnklor i fler än ett par gravar per gårdar i närheten, men exakt var vet vi inte. smält in i hartstätningen. Återigen hade gravfält. Björnen som symbol var värdelad- Till gravfältet kom de för begravning unge- man grävt en grop, men den här gången var dad. Därför antas de män och kvinnor som fär vartannat år, troligtvis under våren eller den ovanligt djup, mer än en halv meter. På hittats tillsammans med björnklor ha haft hösten när det gick som lättast att gräva i botten hade någon byggt en liten stenkista en speciell ställning i samhället. Kanske den hårda och sega leran. av fyrkantiga, jämnstora stenar på vilka sve- tillhörde de en ekonomiskt gynnad grupp, pasken skulle stå. När svepasken var på eller så spelade de en viktig roll i den reli- Sorg över ett barn plats lades en locksten i röd bergart ovanpå giösa föreställningsvärlden. Vad människorna sa och gjorde i samband den, något som verkar ha varit brukligt på med begravningarna kan vi aldrig få veta, det här gravfältet. Gropen fylldes med kol Ont i armen men vi kan förstå sorgen och tomheten de och sot, men innan den var helt igenfylld I en grav kunde de brända benen visa på upplevde när ett litet spädbarn från en av ställdes något ner mitt i gropen, kanske en förändringar i en armbågsled. Det var en gårdarna skulle begravas. Den döda pojken sten eller en stolpe. Vi tror att det var för äldre man som känt av sin arm efter ett eller flickan hade först kremerats. Därefter att märka ut graven, så att den skulle vara långt och arbetsamt liv, kanske på en åker i lades de brända benen i en svepask. Asken väl synlig. Det var bara i denna och i en så närheten. Mannens kvarlevor låg i en grop ställde de på botten i en grävd grop. Någon kallad dubbelgrav där man tydlig kunde se men vi hittade inga spår efter vare sig kera-

5000 100400 200300 300200 400100 500 0 600100 700200 800300 900400 1000500 1100600 1200700 1300800 1400900 15001000 16001100 17001200 18001300 19001400 20001500 Arkeologi i Östergötland • 2012 13

Plus i kanten

w Lästips Marianne Lönn. Björnkvinnans grav, om en arkeologisk utgrävning. 2011. Riksantikvarieämbetet w Bilderna: ”Mä nn is ka , 1 Vy över det undersökta 2 gravfältet i Agetomta. 2 En dubbelgrav. Här låg en vuxen, mikkärl eller svepask. Kanske hade de lagt ett barn och rester av björnklor benen i en skinnpåse som med tiden för- 3 Rester av svepasken från kan dessa ben få liv” igen? multnat och försvunnit? De brända benen stenkistan var täckta av en flat locksten i röd bergart, som sedan gömts under sot och kol. 4 Graven där spädbarnets ben låg hartstätad svepask. Skillnader i döden 5 Den lilla stenkistan där Gravarna som tillhört de fem personerna tonåringen låg. uppvisar både likheter och skillnader. Tonåringens fick sin svepask omsorgsfullt 6 Tonårsgraven syntes som en stor, placerad på en liten stenkista djupt nere i 3 svart cirkel, sannolikt markerat leran och fick dessutom en markering av med en sten eller stolpe. graven ovan jord. Hade en viktig funktion i samhället väntat henne eller honom, om Foto: UV Öst inte döden kommit så tidigt? Kom den vuxna och barnet i dubbelgraven från en förmögen familj i trakten, eller hade någon av dem god kontakt med gudarna? Kanske besatt de andra förmågor som spelat roll för livets gång. Björnklorna tyder på att de inte var vilka personer som helst. Gravarna som tillhörde spädbarnet och den äldre mannen tycks ha varit lite enklare; de var 4 inte lika djupt grävda och vi såg inga spår efter markeringar. Deras gravar hade däre- mot täckts av både locksten och kol och sot, något som verkar ha var viktigt och som ingick i en allmän begravningstradition för de flesta.

Citatet i rubriken är hämtat ur Gamla Testamentet, Hesekiel 37:3 Christina Helander, arkeolog 5 6

5000 100400 200300 300200 400100 500 0 600100 700200 800300 900400 1000500 1100600 1200700 1300800 1400900 15001000 16001100 17001200 18001300 19001400 20001500 14 Arkeologi i Östergötland • 2012

Bodde Birger jarl i Bjälbo?

SanningarStrax söder om kyrkan i Bjälbo finner mansom en sten med följande Google inskription: ”Till minne avinte berättar Birger Jarl reste Östergötlands kvinnor denna sten år 1913.” Tillkomsten av minnesmärket skedde på initiativ av bygdens riksdagsman följt av ett upprop år 1909 av landshövdingen greve Ludvig Douglas och en rad förnäma damer och andra potentater i länet. Även dåvarande riksantikvarien Oscar Montelius hade undertecknat uppropet, vars ändamål var att samla in penningmedel. Insamlingen inbringade ett kapital av 900 kr och den 14 september 1913 avtäcktes stenen.

ellan 8000 och 9000 personer slag av den nationalromantiska tidsandan. teratur och teater med historisk kärna vann hade samlats för avtäckningen, Många av Skandinaviens nationalmonu- popularitet och blev mer tillgänglig. I det däribland stora delar av kunga- ment tillkom under denna tid. För Öster här sammanhanget är det främst följande Mfamiljen inklusive prins Carl som höll hög- götlands del var det främst Bjälbo som verk som kan nämnas; ”Folkungasagan” och tidstalet. Även en viss Verner von Heiden lämnat något större avtryck ur ett nationellt ”Bjälbo-Jarlen” av August Strindberg samt stam noterades bland de speciellt inbjudna perspektiv. Härifrån ansågs Folkunga ätten ”Folke Filbyter”, ”Bjälboarvet” och ”Svens besökarna. Skolbarn sjöng och bildade häck, och Birger jarl vara sprungen – anfader till karna och deras hövdingar” av Verner von det överlämnades blommor, o s v. Pompa och kungar samt Stockholms och rikets grun- Heidenstam. De senare kom att användas ståt! Flera av besökarna hade dagen till ära dare! Östergötlands kvinnor fäste större vikt som läsebok inom folkskolans historieun- transporterats till platsen med tåg på den vid Birgers kvinnofridslagar och betraktade dervisning. Birger jarl och Bjälbo blev all- alldeles nybyggda, men ännu inte invigda, dem som instiftade i Bjälbo. mänt kända även utanför historikernas och järnvägen Skänninge – Väderstad. Hur ”visste” man då detta? Runt förra akademiernas kretsar. Skillnaden mellan Varför skedde då detta just där och då? sekelskiftet uppstod en större historiemed- fakta och fiktion i historiemedvetandet blev Först och främst får det ses som ett ut- vetenhet inom de bredare folklagren. Lit väl inte direkt knivskarp, men från och med

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 15

2 3

denna tid ökade intresset för vård och be- ”Tha waro the mange henne badho Plus i kanten varande av de historiska spåren. tha wart konungenom thz til radha han gaff henne en ösgötzskan man Myten om Filbyter birger kallade folkit han Forskningen utnyttjar De källor som de båda författarna och han war födder i biälbo både arkiv och radar flera av deras efterföljare använt sig av ver- ok ward en järl för än han doo ” Denna artikel är ett resultat av kar ha utgått ifrån dels den s k ”Erikskrö ni ett medeltidsarkeologiskt forsknings- kan” och dels arbeten av Olaus Petri samt Krönikan har skrivits under åren 1320 – projekt ”Birger jarls Bjälbo” som sedan Johannes Messenius. Intressant nog refere- 1330, d v s mer än 100 år efter Birger jarls 2010 bedrivs av artikelförfattaren och rade prins Carl i sitt invigningstal till just födelse. Inom dagens historieforskning be- Mats Magnusson, Östergötlands ”Erikskrönikan” men även till Heidenstams döms den ha ett osäkert källvärde för tiden museum. Projektet omfattar käll- ”Folkungaträdet” avseende Birger jarl och före 1290. och arkivstudier, markradarundersök- ningar och arkeologiska undersökning- Bjälbo. Till stora delar har dessa källor smu- ar. Projektet har fått medel från stiftel- lats sönder av mer modern källkritisk his- Inskription på klocka serna Konung Gustav VI Adolfs fond torieforskning från 1930-talet och framåt. En annan åberopad källa utgörs av en in- för svensk kultur samt Claes och Greta Emellertid har den forskningen aldrig bli- skription på en av Bjälbos kyrkklockor: Lagerfelts stiftelse. Varmt tack för det! vit lika tillgänglig, otacksam som den är ”Bjällbo är thet älsta Jarla- och Fursta-Säte som grund för teaterdramer och episka i Östra Götland ifrån Hedna werld. MCC w Lästips: romaner. Och fortfarande lever de gamla war Magnus Manneschöld af Bjällbo Jarl Birger Magnusson, den siste jarlen myterna. Om man idag gör en Google och mest rådande i Götha Rike. Han hade Redaktör: Kristina Rasmussen. 2006. sökning på ”Folke Filbyter” får man en stor Ingrid Ylva till Fru, hwilkens Son war Västergötlands museum mängd träffar. Flera av dessa anger att BIRGER Jarl, af hwilken 5 Konungar i Folke enligt historietraditionen var Folk Swea och Götha Rike komne äro: K. unga-/Bjälboättens stamfader. Många träf- VALLDEMAR, MAGNUS LADULÅS, w Bilderna: far utgör släktforskningsträd, där man i sin K. BIRGER, MAGNUS ERICSSON, 1 Vy över Bjälbo by. forskning kunnat leda sina anor till Folke ERIC MAGNUSSON och 2 regerande Foto: Jan Norrman, Filbyter. Detta är synnerligen intressant Furstar Hertig ERIC och WALDEMAR. Riksantikvarieämbetet eftersom historikern Sture Bolin redan Af thenna BIRGER Jarls Moder är thenna 2 Bjälboättens stamträd. 1936 kunde visa att Folke Filbyter endast Klocka först tillkommen år MCCXL…”. Grafik: Lasse Norr, ÖM (efter Lars existerat i mytologins värld. Därefter fortsätter inskriptionen med upp- Löfman och Markus Lindberg) gifter om klockans senare öden, av vilken Från utgrävningar norr om …birger kallade folkit han… 3 det framgår att den sprack 1687, men göts kyrkan år 2011. Johan Levin, Men hur förhåller det sig då med Birger om i Stockholm 1688 under överinseende Pär Karlsson med sonen Gustav, jarl, hans släkt och Bjälbo som ättens stam- av bl a dåvarande riksantikvarien Johan Mats Magnusson och Christina gods? Den vanligaste primärkällan är ”Eriks Hadorph. Med all säkerhet är det han som Helander diskuterar resultaten. krönikan” som i denna fråga har följande att författat klockans inskription. Foto: Rikard Hedvall, UV Öst berätta: Vilka källor Johan Hadorph har använt

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 16 Arkeologi i Östergötland • 2012

Mycket av historie Ännu en bit in på 1300- traditionen kring Bjälbo talet utfärdas dokument bygger alltså på ganska i Vadstena av Birger jarls osäkra källor. ättlingar.

sig av är okänt, men känt är att han arbe- stena, nära Bjälbo. På kungsgården i Vad tade med bl a rimkrönikorna. Uppgiften stena uppfördes en palatsbyggnad, det s k om att Magnus Minnesköld skulle ha varit Bjälbopalatset. Från slutet av 1300-talet jarl 1200 är direkt felaktig, vid denna tid finns ett vittnesmål som omtalar att det var innehade hans farbror Birger Brosa jarla- Det svartvita vykortet togs år 1915, några år kung Valdemar som låtit uppföra palatset efter invigningen av Birger Jarlsstenen. Men ämbetet. Tänkbart är att klockan ursprung- och att det gjorts på mark förvärvad genom har verkligen Birger jarl bott i Bjälbo? ligen kan ha haft en inskription som nämn- köp och böter. Ännu en bit in på 1300-talet de Ingrid Ylva och årtalet 1240. Johan Ha utfärdas dokument i Vadstena av Birger dorph var östgöte, född i Slaka, och innehade jarls ättlingar. jordegendomar i landskapet. Rimligen hade han god lokalkännedom och rannsakning- han refererade till sin farfar Magnus Min Från familje- till klostergods arna efter antikviteter i Skänninge och Bjäl nesköld. Således tycks kopplingen mellan Möjligen fanns det ändå någon form av bo år 1678 tycks ha utförts av honom själv. Magnus Minnesköld och Bjälbo vara his- residens i Bjälbo. Birger jarls son, hertig Konceptbladen är utförda med hans hand- toriskt korrekt. Därför är det högst troligt Erik, utfärdade 1273 ett dokument i Bjälbo. stil. Här nämner han faktiskt klockan och att Birger jarl föddes i Bjälbo. Värt att på- Vid det tillfället verkar även bröderna Val att Ingrid Ylva köpt den för 2 öre och en peka i sammanhanget är att Magnus Min demar och Magnus samt ärkedjäknen vid träspik. Men han nämner ingenting om nesköld är den förste av Bjälboätten som Linköpings domkyrka ha varit närvarande. någon inskription. Däremot som ett faktum säkert kan beläggas i Bjälbo. Det är fullt Två år senare dog Erik och begravdes i att Magnus Minnesköld och Ingrid Ylva, möjligt att Bjälbogodset förvärvats genom Varnhems kloster. När brodern Magnus som fick sonen Birger, bodde här. t ex giftermålet med Ingrid Ylva. Tills vi- blev kung efter Valdemar utfärdade han dare bör det därför betraktas som felaktigt mellan 1280 – 1290 åtminstone fyra doku- Född i Bjälbo att se Bjälbo som Bjälboättens stamgods ment i Bjälbo som bevarats till eftervärlden. Mycket av historietraditionen kring Bjälbo och att även koppla det till Birger Brosa, Utifrån två av dessa framgår att även brö- bygger alltså på ganska osäkra källor. När Bengt Snivil och Folke den tjocke. derna Bengt och Valdemar samt Magnus det gäller Magnus Minnesköld finns från då 10-åriga son kronprins Birger, biskop hans samtid, före 1210, endast två kända Ägt av Birger Anund från Strängnäs och andra världsliga skriftliga källor där han omnämns. Ingen Var det då i Bjälbo den vuxne Birger hade stormän uppehållit sig i Bjälbo. Efter 1290 av dessa lokaliserar honom vare sig till Bjäl sitt säte, där han som innehavare av jarla- finns inga dokument utfärdade i Bjälbo el- bo eller någon annan plats. Så föddes verk- ämbetet stiftade lagar och regerade? Det ler andra spår av att ätten uppehållit sig här. ligen Birger jarl i Bjälbo? vet vi egentligen mycket litet om. Jag har Men vi vet att godset fortfarande var i släk- Nu råkar det vara så att han hade en lyckats påträffa sammanlagt 20 bevarade tens ägo och så förblev så fram till och med äldre halvbror på fädernet, Eskil Magnus medeltida dokument utfärdade av Birger. kung Magnus Erikssons tid. År 1346 tes- son, som blev lagman i Västergötland. Inget av dessa är utfärdade i Bjälbo. Inga tamenterade kung Magnus och drottning Denne antas vara den som skrev ned äldre andra källor har heller påträffats som visar Blanka bl a Bjälbo till det blivande klostret Västgötalagen omkring 1219-1225. Till att han vistades eller verkade i Bjälbo. i Vadstena. Bjälbogodset omdisponerades denna finns en lagmanslängd tillagd om- Utifrån senare källor om arvsföljden för dock före Magnus död, då det övergick i S:t kring 1240 som då bl a räknar upp Eskil Bjälbogodset förefaller det emellertid san- Ingrids kloster i Skänninges ägo. Därefter Magnusson samt uttryckligen anger att han nolikt att han ägde det under sin verksam- tycks Bjälboättens historia i Bjälbo vara slut var son till Magnus Minnesköld av Bjälbo. ma tid. Från senare hälften av 1200-talet och godset var klostrets egendom fram till År 1280 utfärdade kung Magnus Birgersson kan det beläggas att Birgers bror Elof och och med reformationen. Anders Lundberg, arkeolog ett dokument, händelsevis i Bjälbo, i vilket Birgers son kung Valdemar verkade i Vad

800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 Arkeologi i Östergötland • 2012 17

Häftiga 2 hajtänder 1 Populärt samlarobjekt redan under stenåldern i Östergötland 3

Plötsligt faller blicken på något. Det är något helt annorlunda, en sten men ändå inte. Är det en klo, eller kanske en tand? Handen Plus i kanten sträcks ut och plockar upp den. Inget djur i denna värld har såna w Lästips: tänder eller såna klor… är det bara en sten? Tom Carlsson, 2008 Where the River Bends- Under the Boughs of Trees. et är faktiskt både och, det är ett att fundera över om det inte finns ett sam- 2008. Oxford. Oxbows Books. fossil. Rent kemiskt är det sten, i band. Tom Carlsson, 2004 (red.) det här fallet en fossiliserad haj- Mötesplats Motala – de första 8000 tand. Under miljontals år har den legat i Spåra ursprunget? D åren. 2004. Linköping. berggrunden, inbunden i stenlager och så till På boplatsen i Motala har vi funnit föremål slut har den frigjorts ur berget. Tanden hit- från ett stort antal bergarter, däribland flin- w Länk: tades nyligen på en arkeologisk utgrävning ta. Flintan, som inte finns naturligt i Öster www.museum.wa.gov.au/research/ av en boplats från äldre stenålder (daterad götland ser olika ut beroende på var och hur collections/earth-and-planetary- till 6000 - 4500 f Kr) i Motala. Men här finns den har bildats. Det gör att man kan spåra sciences/fossil-collection ingen berggrund med geologiska lager som stenens ursprung. Tyvärr kan man inte göra w Bilderna: innehåller denna typ av fossil. Så hur ham- samma sak med fossiler. Deras utseende 1 Hajtänderna från Motala är visserli- nade tanden på stenåldersboplatsen? varierar för mycket, även mellan fossil som gen tiotals miljoner år gamla, men påträffats på samma plats. de har tillhört en hajart som är Småländska tänder Vi kan i alla fall säga att tanden har sut- mycket lik dagens hajar. Tanden är ett ovanligt fynd i denna del av tit i käken på en haj av arten Cretoxyrhina Illustration: Mats Gilstring, ÖM landet. Men på Jönköpings läns museum mantelli, en haj från perioden sen krita (för 2 Den fossila hajtanden från Motala finns faktiskt ytterligare två fossila hajtän- mellan 99,5 och 65,5 miljoner år sedan). – ett märkligt fynd redan på der. De tänderna är riktigt stora, nästan Alternativt kommer tanden från arten Oto stenåldern. hovliknande föremål. De kommer från ha- dus obliquus från perioderna paleocen och Foto: UV Öst jarnas haj, Megalodon och hittades i sam- eocen (för mellan 65,5 och 33,9 miljoner år 3 Fossila hajtänder från Ingaberga band med ett bygge, i ett lager av flygsand. sedan). Tanden relativt dåligt bevarad och i Skåne. De är inte särskilt lika Motalatanden, men saknar tandbasen, vilken är den del av tan- Foto: Peter Zetterlund, UV Öst precis som den, har de inte heller avsatts den som framförallt används för artbestäm- naturligt på sin fyndplats. Denna enorma ning. Tack vare storleken och dess vinkling hajart förekommer i formationer från de kan man ändå sluta sig till att den kommer bröt flinta i Skåne. Kanske någon plockade geologiska perioder som kallas miocen och från någon av dessa arter. upp den och i förundran tog den med sig. pliocen (för mellan 23 och 2,5 miljoner år Via olika kontakter hamnade tanden i sedan). Närmast hittar vi sådana formatio- Från flintbrytning? Motala, där låg den sedan i några tusen år ner i Skåne och i Danmark, där det även Artbedömningen är av viss betydelse efter- till. Var hamnar den härnäst? finns flinta. Tänderna är funna i Anderstorp, som dessa två arter förekommer i olika geo- Tack till Mikael Siversson, Western Austral en ort som är känd inom stenåldersforsk- logiska formationer. De närmaste formatio- ian Museum för artbestämning och åsikter ningen. Här har stora boplatser från äldre nerna med denna typ av fossil finns i Skåne samt paleoekolog Per Lagerås, UV Syd för idéer stenålder grävts ut. De småländska tänderna och Danmark, på samma platser där man samt utlånandet av sin egen samling av fossila kan idag inte knytas direkt till en plats med har brutit flinta. Kanske, kanske hittades hajtänder. stenåldersfynd, men man kan inte låta bli just denna tand när man för 7500 år sedan Sara Gummesson, osteoarkeolog

7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1000 2000 Tankar från schaktkanten Text: Martin Rundkvist, arkeolog Hurusom jag kom att gräva ut en vikingatida

båtgrav vid Skamby Williams Howard Foto:

Det började med ett telefon- Howard och jag och studenterna torva av formad sak, mycket regelbunden, ganska samtal i november 2001, från grav nummer 15 vid Skamby. lätt, och jag associerade till plastkoppen man en farbror Arne som jag aldrig sätter på dragkroken till en bil. Men snart hade hört talas om förut. Vi grävde ut graven som man skivar en limpa, såg jag att det var en spelpjäs i bärnsten. Han ville ha tag i någon som en halvmeter åt gången från båda ändarna. Och då visste jag att vi var i hamn ändå. kunde gräva ut ett båtgravfält När vi hittade de första nitarna kändes det Senaste gången någon hade hittat en upp- i närheten där han bodde. bra eftersom de visade att det verkligen var sättning spelpjäser i bärnsten i Sverige var omkring 1880 när Hjalmar Stolpe grävde ut Skamby hette platsen, en by på Birkas kammargravar. Han fann femton Vikbolandet. Arnes entusiasm pjäser i en grav. När vi hade grävt färdigt vid var smittsam, och gravfältet ĕ Detpå botten var av genomblött graven, Skamby var våra spelpjäser tjugotre stycken. visade sig vara oemotståndligt Vi hade ett fynd i världsklass att rapportera spännande med sina tio tydligt och inga grejor i den… om och jag blev östgötaforskare på kuppen. synliga båtsänkor. Nu ingår spelpjäserna från Skamby i bas  utställningen i Linköping, en fiberoptisk lampa under varje, och de glöder som kol e svenska båtgravfälten är en klinkbyggd plankbåt vi hade att göra inne i den dunkla montern. Det gör mig från tiden 550-1000 e Kr med. Men de var i ett eländigt skick. Trots mycket, mycket stolt. och ligger mest norr om att vi hade valt en av de grästäckta gravarna DMälaren. Gravarna är rikt utrusta- där regnvatten inte kunde spola igenom hur de med bl a rester av hela båtar. som helst så var uppenbarligen gravens be- Så jag sökte forskningspengar, och varingstillstånd rätt uselt. Och det var inga Plus i kanten fonderna var mig nådiga. Jag upp- grejor i den. Visst, det dök upp ett par små vaktade Länsstyrelsen och länsmu- rostiga järnringar från ett betsel. Men inga w Lästips: seet för att få grävtillstånd. Metall bevarade ben alls. Inga vapen, inga glasbäga- sökarsektionen inom Fornminnes re, ingen köksutrustning. Det var genom- Martin Rundkvist & Howard Williams. A Viking föreningen i Göteborg kom upp blött på botten av graven, och allt eftersom boat grave with amber gaming pieces exca- över en helg i april 2003 för min vi närmade oss mitten på båten blev jag allt- vated at Skamby, Östergötland, Sweden. räkning och gjorde rika fynd i mera slokörad. Att satsa så mycket tid och Medieval Archaeology 52. 2008. London. åkrarna kring gravfältet. Min pengar på en fyndtom grav vore smått kata- Howard Williams, Martin Rundkvist & Arne engelske kompis Howard fick ett strofalt ur karriärsynvinkel. Howard, som Danielsson. The Landscapes of a Swedish fast lektorat och hade plötsligt dels inte är lika fyndfixerad som jag och dels Boat-Grave Cemetery. Landscapes 11:1. 2010. både pengar och studenter som ju redan hade ett jobb, var dock på utmärkt Oxford. han ville ställa till projektets tjänst. humör och tyckte boplatsresterna från den (Engelska universitet tror fortfa- äldre järnåldern som vi hittade kring graven Martin Rundkvist. Mead-halls of the Eastern rande att Britannia rules the waves var jätteintressanta. Och de återstående ski- Geats. Elite Settlements and Political och skickar gärna arkeologistuden- vorna av vår båtgrav blev bara färre och färre. Geography AD 375 – 1000 in Östergötland, Sweden. 2011. Vitterhetsakademien. ter utomlands om somrarna.) Och Stockholm. vitterhetsakad.bokorder.se så, den 5 juli 2005, nästan fyra år Då fick jag plötsligt fram något med skärsleven (finns både som bok och som gratis PDF-fil) efter den där påringningen, började inne i mitten på båten. En rödbrun kupol-

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 19

Linköpings historia på nätet

Nu finns Linköpings historia på nätet: www. linkopingshistoria.se. På en rikt illustrerad tidslinje kan du följa ut- 1 vecklingen – från första början för 11 000 år sedan, när landet höjde sig ur havet, genom hela för- historien och medeltiden, då staden grundades, fram till dagens växande stad. Spelet Både bilder och rubriker på tidslinjen är klickbara. Men sidan innehåller också väldigt mycket mer, i form av illustratio- om makten ner och fördjupade texter. Allt når man med några enkla klick. Nätversionen av Linköpings historia har producerats av Linköpings universitet och Östergötlands museum. Webbdesignen Dyrgripn eftermiddag ur sommaren båtgraven 2005 I en monter på fylldVikbolandet av föremål från skilda har gjorts av Allan Näslund, Datamuseet. tog jag bilen från Linköping till tider och som på olika sätt symboliserar Eva Modén har skrivit texterna och samlat Gnesta. På vägen beslöt jag mig makt och hur man kan få makt är bärn- in materialet. för att göra omvägen över Vikbolandet för stenspjäserna ett naturligt blickfång. Sedan E Sigillfoto: Riksarkivet att se på Martin Rundkvists utgrävning i 2008 ligger de där i montern och glöder, Skamby. Det är ju inte varje dag vi arkeo- belysta underifrån. Bredvid sitter den gam- loger får möjlighet att undersöka en båt- le hövdingen Sigurd och funderar över sitt grav. Martins kollegor fanns på plats men nästa drag. själv var han just då på väg till Stockholm Ann-Charlott Feldt, arkeolog med ett fantastiskt fynd – spelpjäser av bärnsten. Grön av avund fick jag fortsätta Plus i kanten min färd mot Gnesta. När jag en tid senare fick se en bild hade jag bestämt mig. w Bilden: Spelpjäserna skulle till Linköping och de skulle bli utställda där! 1 De 23 bärnstenspjäserna från Det gick ett par år men sedan kom möj- Skamby i montern på Östergöt ligheten. Det var dags för tredje etappen lands museum. av museets nya basutställning. Temat var Den gamle hövdingen Sigurd Makt, medborgarskap och demokrati. sitter bredvid och funderar Vad kunde symbolisera maktspelet bättre över sitt nästa drag. än 23 fantastiska spelpjäser av bärnsten? Foto: Lasse Norr, ÖM

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 20 Arkeologi i Östergötland • 2012

För 1000 år sedan tillverkade vandrande gjutare berlocker, dräktdetaljer, beslagochlås

1 2 3

3 3 3

4 3 3

Lars Salminen, & Conny Johansson Hervén, w Bilderna: Plus i kanten Bronshantverket i brytningstid - exemplet Drakhuvud i Urnes-stil från perioden Lund. I Hårdh, B. (red.) Uppåkra. Centrum och 1 1050-1080 från en av Östanå-gjuteriets w Lästips: sammanhang. Uppåkrastudier 3. 2001. Acta avfallsgropar. Ann-Charlott Feldt & Ann-Lili Nielsen. Archaeologica Lundensia in 8°, No 34. Lund. Hantverkare och varuutbyte före staden. Foto: Östergötlands museum Lena Berg, Helena Forsell, Anders Söderberg, I Borgare, bröder och bönder. Nya perspektiv (red). 2003. I gruva och grav. Metallhantering Drakhuvud från 1000-talets första hälft på Skänninges äldre historia. 2 från bronsålder till nyare tid. Stockholm. som påträffades inte långt från brons (Utkommer hösten 2012). gjuterilämningarna Nordanå. Ole Stilborg. Late Iron Age Metal Craft Ingrid Gustin. Mellan gåva och marknad: Foto: UV Öst Ceramics at Uppåkra. I Hårdh, B. (red) handel, tillit och materiell kultur under Fler fynd i centrum. Materialstudier i och Ett urval av föremål från verkstads vikingatid. 2004. Stockholm. 3 kring Uppåkra. Uppåkrastudier 9. 2003 området Östanå. Martin Rundkvist. Mead-halls of the Eastern Acta Archaeologica Lundensia in 8° Nr 45. Foto: Lasse Norr, Östergötlands museum Geats. Elite Settlements and Political En halvfärdig, ornerad nit med Geography AD 375-1000 in Östergötland, 4 gjutskägget kvar. Sweden. 2011. Stockholm. Foto: Östergötlands museum

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 21

För 1000 år sedan tillverkade vandrande gjutare berlocker, dräktdetaljer, beslagochlås Medeltida blingbling made in Skänninge

I området runt Skenaån, där dagens En dubbel gjutgrop var mycket välbeva- samma metallsammansättning i legering- Skänninge nu ligger, fanns för unge- rad. I den ena delen fanns en stensatt härd arna. fär tusen år sedan flera storgårdar. på gropens botten. Den har fungerat som Det finns spår efter flera olika arbets Gårdarna drog till sig många olika eldstad där metallen smältes i små kera- metoder som bronsering, brännförgyllning sorters hantverkare. Hit kom bland mikdeglar. Den andra delen har fungerat och brasning, d v s sammanlödning av flera annat mässingsgjutare vandrande, som en värmekammare där gjutformarna metalldelar. Glödskal visar att även järns- hölls varma, i väntan på den smälta metal�- mide förekom på platsen. Värmeplattor med sina råvaror och redskap. len. Värmekammaren innehöll ett tjockt bränd lera kan ha använts för probering Gjutarna behärskade åtskilliga arbets- lager med krossade gjutforms- och degel- (kontroll av silverhalt) och kupellation, metoder och använde sig av flera fragment. (rening av silver). Rörformade lerförpack- olika metaller och legeringar. I skjul ningar kan vara spår efter uppkolning av eller under enkla skärmtak tillverkade Små föremål mindre järnföremål, för att till exempel de mest små föremål, som berlocker, Sammanlagt tillvaratogs nära fyra kilo gjut- förse knivblad med en yta av stål. dräktdetaljer, beslag och lås. forms- och degelfragment. Gjutformarna Vi hittade få deglar och metallbarrar sak- bestod av två halvor med passform som hölls nades helt. Det kan betyda att verkstaden en ena gjuteriplatsen upptäcktes samman av ett lerlager som lagts på utvän- användes periodvis. Hantverkarna har haft 2003 när vi undersökte sträck- digt. Gjutformsbitarna och metallfynden råvaror och redskap med sig. Deglarna och ningen för ett nytt staket runt ger oss en idé om vad som tillverkats. Pro metallbarrarna har hantverkaren fört med DKrimi nalvårdsanstalten. Senare hittades duktionen vid gjuteriet tycks i stor utsträck sig till nästa arbetsplats medan skräp och ytterligare spår efter metallgjutning vid ning ha varit inriktad på mindre föremål borttappade saker blev kvar på platsen. Motalagatan norr om Skenaån. Vi arkeo- som berlocker, spännen, beslag och dräkt- loger tror att vi kommit flera storgårdar på detaljer samt lås och nycklar. Nordanå spåren. Här arbetade en eller flera hant- På gjuteriplatsen hittades mynt och gju- Gjuteriet norr om Skenaån har tydligare verkare för cirka 1000 år sedan, under år- teriavfall i form av metallföremål, lödme- kopplingar till en tidigmedeltida storgård hundradena före själva stadsutbyggnaden tallbitar, smältor, slagg och metallklipp. Där än vad som var fallet Östanå. På platsen på 1200-talet. fanns också halvfärdiga föremål exempelvis hittade arkeologerna en dubbel gjutgrop en ornerad nit som fortfarande hade gjut- med en datering till vikingatid. I gropen Östanå skägget kvar. En lövformad berlock har och runt om den låg gjutformar, deglar och Lämningarna efter gjuteriet Östanå, d v s stora likheter med en samling berlocker klipp samt slagg från järnsmide. Även här öster om Skenaån, ligger i ett område som funna i London och ett litet drakhuvud i tycks främst mindre föremål ha tillverkats, kallas Munkagiärdet på 1638 års karta. Det norsk Urnes-stil kan dateras till mitten av framför allt smycken och dräktdetaljer. Ett ligger mellan en nu försvunnen väg norrut 1000-talet. I både smältgropar och avfalls- beslag i form av ett drakhuvud kan dateras mot Biskopsberga by och en krök av Skena gropar påträffades skärvor av keramik från till första halvan av 1000-talet, alltså är det ån. samma tid. något äldre än drakhuvudet från Östanå. De undersökta delarna av gjuteriet be- Vid Nordanå påträffades dessutom vikter, stod av tre gjutgropar, några avfallsgropar Importerade metaller delar av en våg och mynt från samma period. och en mycket stor mängd hål efter stolpar Till vår förvåning visade analyser av me- Det visar att man utfört ekonomiska trans- och störar. Flera av stolphålen kan vara spår tallerna att föremålen inte var av brons, aktioner och/eller uppvägning av metaller efter stöttor till någon form av skärmtak utan var tillverkade av mässing, det vill säga på platsen under tidig medeltid, möjligen eller enklare arbetsskjul för gjuteriet. Strax en legering av koppar och zink och att me- redan under sen vikingatid. intill fanns samtida boplatslämningar i form tallerna sannolikt importerats från Mellan av stolphål, gropar och härdar, en brunn samt europa. Gjutaren tycks ha varit kvalitets- Ann-Charlott Feldt, arkeolog en kokgrop. medveten och noggrann med att behålla

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 22 Arkeologi i Östergötland • 2012

Sträng diet Klostrets– inget matbord för munkarna dignade av i tidens S:t delikatesserOlof Medeltida munkar beskrivs ofta som tämligen feta. Det samlade intrycket mängder var en av de gåvor i natura som av matvanor i konvent och kloster runt om i Europa ger också stöd för den bröderna tog med hem från sina termine- föreställningen. Och till bilden av den korpulente munken, ska även läggas ringar. den runda nunnan. Spädgris, lamm, kalv och ungtupp, liksom saltad sill i tunnor och torsk i form av klippfisk, bröd, ägg och inte minst öl i stora Lutfisk och öl mängder var några av de saker som stod på klostrens matsedlar. Så även Bitar av krossade kotor från de meterlånga i dominikankonventet S:t Olof i Skänninge. torskarna, som importerats som klippfisk från Norge vittnar om att de delats upp i portionsbitar för att lätt kunna kokas i soppa. Det till en början spartanska Kråka till middag En del av klippfisken användes också som klosterlevernet med mycket De omfattande arkeologiska undersök- lutfisk. I samband med fastan bjöds det på rigorösa bestämmelser för ningarna i konventet i Skänninge bekräftar gädda från Vättern, serverad i gelé och till maten, där kött inte alls riktigheten i de skriftliga källorna om brö- den en puré, gjord på ärtor. Alla ärtor ham- fick ingå och där endast dernas matvanor. Från golvlager i köket nade dock inte i kokkärlet, några föll vid ett huvudmål per dag ser- finns rester efter tillagning och måltider; sidan om och kilade in sig bland gäddben verades, luckrades upp spår av mat som konsumerats såväl till var- som också hade hamnat på golvet och där redan på 1200-talet. Även dags som till fest. Där låg ben från hel- har de sedan bevarats i över 700 år. Till fas- de regler som kvarstod stekta lamm och spädgrisar. Av kalvbrässen tan kostade man även på sig lite extra och av tycktes man kunna kring- finns inget kvar, men benen från det kalv- fikon, importerade från Nordty skland, gjor- gå, ibland så till den milda kött man använt till aladåber har bevarats, de man fikonrullar. grad att biskopar som kom liksom kärnor och frön från mejram, timjan Bröd och öl konsumerades i stora mäng- på besök alltför ofta note- och svarta vinbär, som använts som kryd- der till varje rätt. Brödet bakades av alla Ill: Mats Gilstring rade fall av rent frosseri. dor. Kryddorna har sannolikt odlats lokalt, fyra sädesslagen och stod för mer än en i konventets egen trädgård. tredjedel av energiinnehållet i kosten. Näst Åt som adeln Att höns, gås, järpe och gräsand stod på mest energi gav öl som dracks i sådana Att dominikanerna snabbt tycks ha skaffat matsedeln är väl inte något att förundras kvantiteter att det bidrog med en fjärdedel sig samma matvanor som de högre sam- över, men det gör däremot benfynd av av energin. Att ölet tillverkades lokalt i hällsklasserna, ser man bland annat i åter- skata, kråka, korp och kaja. Uppgifter från konventets regi visar bland annat fynd av kommande uppgifter om deras goda för- engelska kloster visar att även andra typer både humle och pors. hållande till adeln. Överklassens slott och av mindre fåglar konsumerades; där åt man huvudgårdar var självklara ställen för över- exempelvis dussinvis av lärka och björk- Gikt och feta nunnor nattning i samband med ”terminering”, det trast. Även om äggskal kan tyckas sköra Den överdådiga dieten satte dock sina spår vill säga predikning och insamling av all- förekommer de inte sällan i material från i form av problem med hälsan. Gikt, med mosor utanför byarna. Att bröderna där- medeltiden. Ägg var, precis som idag en plågsamma anfall framåt småtimmarna med tycks ha blivit kräsna framgår bland viktig ingrediens i flera rätter, exempelvis drabbade de riktigt stora alkohol- och kött- annat genom att de klagade på brödet, gjort puddingar och pajer och från engelska käl- konsumenterna, både bland bröder och på råg, korn eller bark samt att de av påven lor finns det uppgifter om att man igenom- bland högre ståndspersoner. De senare Johannes XXII skaffade sig dispens att få snitt åt fem ägg om dagen. Olika former av återfinns också på konventets gravplats, äta kött på de dagar som övriga kristna åt mjölkprodukter ingick också i matlagning- eftersom de hade det så ekonomiskt gott fisk. en, där smör men framförallt ost i stora ställt att de kunde köpa sig en plats där.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 23

Spädgris Skata Framförallt var det männen som ådrog i den artär som försörjer delar av främre sig gikt. För klostersystrarnas del, men hjärnan har observerats hos både män och också för borgerskapets kvinnor, resulte- kvinnor bland de gravlagda i Skänninge K lippfisk rade dieten i övervikt. Precis som idag, dominikankonvent. En av dem låg i kors- ökade det risken för utslitna artrosföränd- gången, vilket kan vara en indikation på att rade knäleder. Dessa förändringar i knäleden han var en av bröderna i konventet. Åder Öl förekommer i flera fall bland Skänninge förkalkning är ett tillstånd som ökar risken skeletten. I Vadstenadiariet finns också två för blodpropp i både hjärna och hjärta. Att beskrivningar av just kraftigt överviktiga sådana följdverkningar verkligen existerade nunnor; den ena beskriver en nunna som bland systrar och bröder i konvent och klos- hade fallit baklänges och eftersom hon var ter kan man utläsa av noteringar i Vad Plus i kanten en fet kvinna, sprack hennes inälvor och stenadiariet. I flera fall finns det redogörelser hon dog efter en kort stund. Dödsorsaken för personer som fallit ihop, blivit förla- w Lästips: kan möjligen röra sig om ett bråck på made och mist talförmågan, men överlevt I den kommande boken Borgare, kroppspulsådern. Om den andra nunnan i detta tillstånd under åratal. Tecken som bröder och bönder – arkeologiska står det att hon föll av en stol i sjukstugan, mycket väl kan vara beskrivningar på prop- perspektiv på Skänninges äldre bröt nacken på grund av sin tunga och feta par i hjärnan eller hjärnblödningar. I en av historia beskrivs Skänningekonventet kropp och avled genast. beskrivningarna står det till och med i klar- och dess historia ingående. text att lekbroder Jesper avled efter att ha w Bilden: Åderförkalkning legat till sängs i två år till följd av ett slag- På matbordet finns de flesta matvaror Att man hade ett överflöd av mat visar anfall. representerade som har hittats vid också spåren efter åderförkalkning i skelet- undersökningarna av S:t Olofs konvent ten, en sjukdom som idag förknippas med Caroline Arcini, osteolog i Skänninge. välfärd och en modern livsstil. Förkalkningar Hanna Menander, arkeolog Illustration: Staffan Hyll, UV Syd.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 24 Arkeologi i Östergötland • 2012

Nya insikter om biskopens befästa gård i Skänninge Redan år 1178 omnämns en biskopsgård ”invid” Skänninge i ett brev från Biskopsholmen holmen i Skänninge: ”…. meth Gudz nadh påven i Rom. Flera forskare har menat att gården borde ha legat vid byn biscoper i Lyncøpunge, wppa Biscops Biskopsberga, nordöst om stadens marker. Men de senaste årens utgrävningar holman i Skeninge ok wppa hans wadha, i Skänninge har visat att den äldsta biskopsgården istället kan ha legat inne sighiande ath honom bordhe konungx i den nuvarande staden, för att i ett senare skede flyttas ut till Biskopsholmen. sakørø aff them sama Biscopsholma ok hans wadha æfther thy andre biscopa for honom han rolika wpbaro ok hafdho….”. r 1237 grundades S:t Olofs domi- längsta och mest betydelsefulla räfsteting- Det framgår inte i brevet vilken status Bis nikankonvent i Skänninge. Genom et. Det leddes av biskop Knut i Linköping kopsholmen hade, d v s om gården fortfa- utgrävningarna vet vi nu att det re och östgötalagmannen Ivar Nilsson. Ett rande var i bruk eller om det bara är namnet Ådan fanns en äldre medeltida bebyggelse på stort antal dombrev finns bevarade från som avses. En intressant information är platsen. Ursprunget till konventet var san- denna händelse. Bakgrunden till räfste- emellertid ”thy andre biscopa for honom”, nolikt en donation. Med kunskap om hur tinget var att en hel del gods och skattein- vilket bör tolkas som att tidigare biskopar andra dominikanerkonvent i landet grun- komster, som tidigare hade tillhört adeln, uppburit böterna här och att platsen har en dades, bör ärkebiskopen och kanske även hade dragits in till kronan under drottning viss ålder. linköpingsbiskopen ha varit delaktiga i Margaretas tid. Reduktionen hade emel- Efterleden -holm(e) är ett förhållandevis konventets etablering. Kanske är den älds- lertid framkallat ett starkt missnöje bland vanligt element i såväl natur- och ägonamn ta biskopsgården, som omnämns i påvens kyrkans män och då Margareta avlidit för- som bebyggelsenamn. Det finns flera exem- brev år 1178, som doneras till dominika- des processer om godsen på särskilda räfs- pel på att namnet förekommer i medeltida nerna? Biskopen uppförde nämligen en ny teting. På räfstetinget i Skänninge var bi- borg- och sätesgårdsnamn. Det kan t ex gård på Biskopsholmen omkring år 1270. skopen kung Eriks ombud. Nunneklostren röra sig om en naturlig holme, en upphöj- i Skänninge, Vadstena och Vreta vann sina ning delvis omgiven av vatten eller en konst- Räfsteting processer, bl a fick S:t Ingrid i Skänninge gjord holme. Lokalhistorikern Olle Lorin Flera s k räfsteting hölls i Skänninge under tillbaka ett flertal gårdar. lokaliserade platsen för Biskopshol men till medeltiden. Vid ett räfsteting infann sig en kulle i en krök av Skenaån, nordväst om kungen, riksföreståndaren eller någon an- …Biscopholman i Skeninge… S:t Olofs konvent. Det låglänta området, nan högt uppsatt person i staden för att I ett av breven stadfästes Linköpings bis som idag passande nog kallas Dyhagen, be- utöva kungens högsta domsrätt. Under ett kopsstols rätt att uppbära de kungliga sa dömdes vara den enda plats skulle kunna par veckor i början av år 1414 hölls det körena (en form av böter) av den s k Biskops passa in på att kallas Biskopsholmen. 1

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 25

2 3 4

Äldre undersökningar kullen iakttog han i alla fall lämningar, som Plus i kanten I ett brev år 1923 meddelar redaktör Oscar enligt honom borde vara medeltida. Fredriksson till Vitterhetsakademien att En mer noggrann arkeologisk dokumen- w Bilderna: han påträffat medeltidsrester på kullens tation kunde göras år 1958, när man skulle krön i Dyhagen. Brevet ledde till en mindre bygga en ny pumpstation i Dyhagen. Ama 1 Biskopsholmen sett från arkeologisk undersökning på platsen och nuensen Anders Lindahl undersökte en S:ta Ingrids konvent. lämningarna som påträffades tolkades som timmerkonstruktion och en risbädd, samt Foto: Göran Gruber, UV Öst. rester av en medeltida tegelugn. lager av bl a näver och tegel. Anders Lindahl 2 S:ta Ingrids Gilles i Skänninges År 1944 åkte intendenten på Östergöt ansåg att fynden kunde ha ingått i en för- dåvarande intendent, Eric Jönsson, lands museum Bengt Cnattingius tåg från dämningskonstruktion, kanske en fisk- med en av de imponerande ek Mjölby till Motala. Från tågfönstret lade damm till S:t Olofs konvent. De numera stolparna som hittades år 1958 i han märke till grävningsarbeten på ängen torkade stockarna från fördämningen lig- Dyhagen och som ingått i befäst söder om kullen i Dyhagen. Ett reningsverk ger idag under ett skärmtak nedanför kul- ningens skiftesverkskonstruktion. för staden höll på att byggas. Någon regel- len. Foto: Östergötlands museum rätt arkeologisk undersökning hann man Fundament och tegeltorn 3 En nöjd trio poserar vid träkon inte med, eftersom grävningsarbetena var struktionerna i Östgöta Corre färdiga när amanuensen Nils Olsson se- Under åren 2004 till 2009 gjorde vi flera spondenten den 27/9 1958. nare besökte platsen. På en punkt söder om undersökningar på platsen. De nya utgräv- På bilden syns amanuensen Anders Lindahl vid Östergötlands museum, Eric Jönsson och kom munalborgmästare Thord Oster man med en träbit i handen. Lindahl grävde bl a ut 1300-tals fästet Rumlaborg vid Huskvarna i början av 1930-talet. 4 Delar av de skiftesverkskonstruk tioner av tall och ek (stolpen) som omgett Biskopsholmen. Dendrokronologiska undersök ningar visar att stockarna fällts år 1270. Foto: Magnus Stibéus, UV Öst

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 26 Arkeologi i Östergötland • 2012

ningarna visade att omfattande skiftes- 1 verkskonstruktioner byggts i åområdet, för att forma holmen till en lämplig yta att bygga på. De var en förutsättning för att tämja Skenaåns fåror och för att hålla de utlagda sandmassorna på plats. En del av konstruktionerna kan även ha bildat fundament för byggnader och utgjort palissa- der. Att detta var en samlad insats visas av att fyra skilda konstruktioner dokumente- rades på olika ställen och samtliga gav en- tydiga dendrodateringar (åldersbestäm- ning genom årsringar), till att virket fällts omkring år 1270. Den delvis naturliga och delvis konstruerade holmen hade en ut- bredning på ca 60 x 80 meter. En tornbyggnad av tegel har stått på holmen. Byggnaden var uppförd i ena kanten av dagens holme, men i och med föränd- ringen av närområdet, kan vi se att den tidigare snarare har varit placerad mer centralt. Byggnaden var cirka 7 x 8 meter och kan mycket väl ha haft tre våningsplan. Borgtypen brukar kallas barfred och i Öster götland byggde biskopen liknande byggna- ökade markant. Gården Bro blev t ex en del holmen omkring 1400 kanske var på ned- der, bl a vid sin gård i Linköping, Munkeboda av biskopsbordet vid tiden för att virket vid gång eller t o m övergiven, i och med att den vid Norsholm och Bro vid dagens Kungsbro. Biskopsholmen höggs år 1270 och här finns så viktiga ån troligen var igenväxt vid den- Tornbyggnaden har inte varit ensam på hol- i slutet av 1200-talet en bebyggelse. Även i na tidpunkt. men. Undersökningar med georadar visar att Linköping sker bebyggelseförändringar i Magnus Stibéus, arkeolog det finns konstruktioner under marken. slutet av 1200-talet och frågan är om inte Genom georadarundersökningar upptäck- biskop Henrik också bör ha legat bakom tes en cirka 5 x 6 meter stor formation av byggnationerna på stiftets viktigaste gård. stenar eller tegel, knappt fem meter nordost De skriftliga källorna visar att Linkö Plus i kanten om tegeltornet. Lämningen, som inte är pingsbiskopens intresse för Skänninge undersökt, kan tolkas som en byggnad – minskar under loppet av 1300-talet och w Lästips: kanske en källare – eller en ugn. Troligtvis 1400-talet. Istället tog Vadstena över som Biskopens gårdar i Skänninge har det funnits fler byggnader runt tornet. västra Östergötlands centrum. Kung Mag (Magnus Stibéus) i Borgare, bröder nus och drottning Blankas testamente år och bönder. Nya perspektiv på Biskop Henriks verk? 1346, påvens godkännande av Birgittas klos Skänninges äldre historia (utkommer Det var troligen biskop Henrik som bygg- terorden år 1370 och slutligen invigningen hösten 2012). de Biskopsholmen. Han var biskop i Lin av klostret år 1384 banade väg för att inrätta köping från 1258 till början av 1280-talet. en biskopsgård i Vadstena. Mycket tyder på wBilden: Åren kring 1270 var en expansiv period för att biskopens gård i Vadstena bör ha varit i 1 Stengrunden till det ca 7x8 meter stiftet och för biskop Henrik. Under hans bruk från omkring år 1380. De arkeolo- stora tegeltornet. tid utökades domkapitlet kraftigt, domkyr- giska resultaten från Biskopsholmen ger Foto: Magnus Stibéus, UV Öst kobygget expanderade och godsinnehavet också en fingervisning om att Biskops

3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 500 1000 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 27 Stenar som historiskt hittegods En av Östergötlands museums många uppgifter är att samla länets kulturarv. Det sker på flera sätt, bland annat genom att privatpersoner lämnar in upphittade föremål. I år har museet på kort tid fått in två exemplar av ett ovanligt verktyg.

tenyxor av olika typer är ganska vanliga fynd vid arkeologiska undersökningar av förhistoriska boplatser. Mindre vanligt är det att hitta verktygen, somS har använts för att göra yxorna. Det var därför extra roligt när museet fick ta emot två slipstenar som har använts vid tillverkning och underhåll av stenyxor. Denna typ av slipsten brukar kallas för lårbensformad, efter sitt utseende. De påträffas vanligen i gravar och brukar dateras till 2800-2300 f Kr, det vill säga en period under yngre stenåldern som också kallas stridsyxekul- turen.

Plöjdes upp ur åker Den mindre av slipstenarna kommer från Björke utan- för Boxholm och har enligt inlämnaren, som vill vara anonym, plöjts upp i en åker omkring år 1900. Den är ganska representativ i sin utformning med många, lätt konkava och smala, slipytor. Även storleken är ganska typisk, cirka 30 cm lång och 7-8 cm i diameter. Den är av sandsten och avbruten på det smalaste partiet.

Stack upp ur marken Den större slipstenen är upphittad inom övningsområdet i Linköping av Bo och Arvid Horned. Stenen stack upp ur marken, vid ett skogsbryn intill en bäck. Den är mera ovanlig till formen då den har färre slipytor och är grövre än genomsnittet. Den är 28 cm lång och 10-13 cm på bredaste stället. Även denna är av sandsten. Båda slipstenarna är registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister och förvaras i Östergötlands museums magasin. Lasse Norr, redaktör 1

2 3 Vad är det här? 1 I utställningen Östgötaliv finns en 2 De två slipstenarna, som lämnades Som anställd på Östergötlands museum får man ofta förbryl- komplett stridsyxegrav, den s k in till Östergötlands museum. lande frågor i vitt skilda ämnen. Vid ett tillfälle fick jag frågan Bergsgraven. Graven är utställd Foto Lasse Norr. varför milstenarna alltid står på vänster sida av vägen. Men här precis så som den såg ut när den tänkte jag att ni, kära läsare, skulle få chansen att briljera. De så kallade strids- eller båtyxorna hittades 1953, när Bergsrondellen i 3 Föremålet är ca 15,5 cm långt och 5 mm tjockt, avsmalnande är en avancerad typ av stenyxa. För Linköping skulle byggas. I graven ut mot ändarna. Det är av järn, förutom den lilla spiralen som den som vill veta mera finns flera ligger tre personer, en hund och en är av något mässingsliknande material. På ena sidan finns en stridsyxor och en slipsten utställda i mängd redskap, däribland en typisk liten tapp strax intill spiralen. Den kortare änden kan vara av- museets utställning Östgötaliv. stridsyxa. Den kände modellmaka- bruten, svårt att se då föremålet är tämligen rostigt. Här är två av yxorna. ren Oscar Nilsson har gjort en re- Föremålet hittades på ladugårdsplanen på en gård i skogen konstruktion av människorna och Foto Lasse Norr. wLästips: norr om Motala. Hör av er till [email protected] hunden, vilka nu är utställda på om ni vet vad det är. Göran Burenhult. 1991. Arkeologi i Östergötlands museum. Lasse Norr, redaktör Foto Lars Ekelund. Sverige 1, fångstfolk och herdar. Höganäs.

3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 500 1000 2000 28 Arkeologi i Östergötland • 2012

Exklusivtpå landsbygden smide

MästerligaMästerliga medeltidamedeltida hantverkhantverk vidvid MotalaMotala strömström Området kring Motala Ström har ket innebär att den har utsatts för mycket smidda föremål. Det syns också tydligt i under de senaste åren varit föremål höga temperaturer och bränts. I de påträf- materialet från Motala att just kopparlege- för omfattande arkeologiska under- fade fragmenten från lerfodringarna av ringar har använts inom flermetallsmidet. sökningar. Vid sidan av de spektakulära ässjorna finner vi små rester av olika me- lämningarna från äldre stenålder, finns taller och legeringar, främst järn och stål, Smycken och vapen här även spår efter ett högklassigt men även koppar eller kopparlegeringar. Inläggningsarbeten har främst utförts på metallhantverk. Såväl avfallsmaterial De sistnämnda har använts till dekorativa smycken eller eggverktyg och vapen. Med som fynd vittnar om specialisering mönster i järnföremålen. största säkerhet är avfallsmaterialet från På de slaggansamlingar som bildas i bot- Motala rester från tillverkningen av sådana och skicklighet hos den östgötska ten av smidesässjorna – de s k smidesskål- föremål. Vi vet också att Motalahantverkarna, landsbygdens metallhantverkare. lorna – har koppardroppar kilat sig fast och parallellt med föremålssmidet, har gjutit på flera fragment från ässjefodringarna spännen och andra dräktdetaljer i koppar- edan under de första undersök- syns, förutom metallrester även missfärg- legeringar. Det är ett hantverk som har ningarna vid Motala Ström, som ningar från hantering av just koppar. I av- kontinuitet bakåt till järnåldern, och troli- genomfördes för över ett decenni- fallsmaterialet finns dessutom en stor mängd gen en specialitet för platsen. I synnerhet umR sedan, påträffades fynd som avslöjade keramiska rester och fragment som represen- verkar detta gälla för de mindre dräktdetal- gjuterihantverk, daterat till yngre järnålder. terar deglar och gjutformar – samtliga nöd- jerna. Allt pekade då på att det handlade om till- vändiga inom såväl flermetallsmidet som Fortsatta analyser av materialet kommer verkning av mindre föremål som smycken gjuterihantverket. framöver att öka vår förståelse av det exklu- och dräktdetaljer. siva metallhantverket vid Motala Ström Undersökningarna de två senaste åren Tekniker vid inläggningsarbete och under årets grävsäsong kommer mer av har nu visat på en kontinuitet för denna Hantverkaren kan ha använt sig av flera hantverkslämningarna att undersökas. verksamhet in i medeltid. Fortfarande un- tekniker inom flermetallsmidet. Ett exem- Andreas Svensson, arkeolog der 1200- och 1300-talen förekom gjute- pel är inkrustering där fördjupade skåror riverksamhet vid strömmens strand, och eller en ruggad yta på det smidda föremålet Plus i kanten precis som under järnåldern var det mindre fylls av trådar av den mjukare metallen med dräktföremål som tillverkades. I det med- hjälp av hammare samt olika typer av mejs- w Bilderna: eltida materialet ser vi även ett annat myck- lar och punsar. Tauschering är en annan 1 Ringspänne i kopparlegering. et intressant hantverk; nämligen flerme- möjlig metod. Denna innebär att en tunn Foto: Peter Zetterlund, UV Öst tallsmide, där kopparlegeringar och kanske plåt eller sammansatta trådar av den mju- Bitar från ässjans fodring. även andra metaller har utnyttjats inom kare metallen trycks över järnföremålet. 2 Foto: Peter Zetterlund, UV Öst järnsmidet. Den mjukare metallen gör därigenom före- målet lämpligt för utsmyckningar och gra- 3 Veronica Forsblom Ljungdahl Avfall från metallhantverk veringar. gräver smidesässja i Motala. Det är framförallt avfallsmaterialet från Idag används vanligtvis ädelmetaller av Foto: UV Öst smidet i form av slagg och hårt bränd lera olika finhetsgrad till inläggningsarbeten. 4 Bitar av kopparlegering som ska som vittnar om flermetallsmide. Leran har Men allt sedan förhistorisk tid har koppar- smidas om. använts som fodring i smidesässjorna, vil- legeringar använts flitigt för att smycka Foto: Peter Zetterlund, UV Öst

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 29

I det medeltida materialet ser vi äve nmetallsmide där kopparlegeringar har utnyttjats.

3 4

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 30 Arkeologi i Östergötland • 2012 NärNär solensolen slocknadeslocknade Den plötsliga klimatkrisen som mörklade Europa åren 536-537 e Kr ”Det året skedde ett ytterst märkligt under. Hela det året lyste nämligen solen som månen: utan strålglans, liksom ständig eklips, med matt sken och inte som den brukade. Från den stund detta fenomen visade sig utsattes människorna alltid för krig, svält och andra dödliga gissel.”

å skriver den bysantinske histo- kring Fimbulvintern, den långa vintern ett stort antal gårdar övergavs i Öster rieskrivaren Prokopius år 536. om vilken det sägs att solen inte hade götland vid mitten av första årtusendet Tillsammans med flera andra någon verkan, skildrar samma hän- efter Kristus, men mer ingående stu- Ssenantika ögonvittnen, skildrar han hur delse som de antika källorna beskriver. dier kring orsaker och förlopp har inte solen förmörkades under en eller två Det är inte heller särskilt märkligt att gjorts. Just nu pågår ett forskningspro- somrar. Intressant nog har denna hän- ett så omvälvande, och för männis- jekt i Linköping som sätter fokus på delse de senare åren belagts och dateras korna oförklarligt fenomen som att frågor kring samspelet mellan männis- med naturvetenskapliga metoder, och solen slutade lysa, har berättats vidare kor och kulturlandskap under järnålder allt tyder på att det var ett mycket om- från generation till genration. För den och medeltid. De mest omfattande fattande vulkanutbrott som skapade ett jordbrukande befolkningen var solen, förändringarna i kulturlandskapet sked globalt askmoln. och sommarhalvårets växtlighet, en de just i århundradena kring 500-talet, Var utbrottet har skett har inte gått förutsättning för överlevnad både för och genom pollenanalyser kan vi se att att bestämma med säkerhet, men flera människor och djur. Askmolnet med- det hävdade kulturlandskapet växte forskare har föreslagit vulkanen Kraka förde även att klimatet blev kallare, för igen och att sädesodlingen minskade i tau mellan Sumatra och Java i Indo våra breddgrader visar undersökningar omfattning – man odlade helt enkelt nesien. Även om det är okänt vilken att medeltemperaturen sjönk ett par, säd på färre platser. vulkan det rör sig om så har spår av tre grader. Även vattentemperaturen händelsen kapslats in som ett sulfat sjönk och klimatförändringen ledde Redan stagnerat samhälle lager, långt ner i ismassorna på Grön också till att grundvattennivån steg. Flera forskare menar dock att krisens land och i Antarktis. Genom analyser Strax efter klimatförändringarna effekter inte kunde ha blivit så allvar- av borrkärnor har lagren kunnat date- spred sig den så kallade Justinianska liga om inte samhället som drabbades ras till just åren kring 536. pesten i Europa. Det är oklart om den redan hade stagnerat eller var i tillba- nådde våra breddgrader, även om det är kagång. I Linköpingstrakten talar det Fimbulvinter och pest mycket troligt. Forskare räknar med att mesta för att så var fallet. Det samhälle Även i de skriftliga källorna som ned- så mycket som en tredjedel av Europas som då omformas till oigenkännlighet tecknades i Norden under medeltiden, befolkning dog i pesten. Pandemin kan verkar ha skapats kring Kristi födelse framför allt på 1200-talet, finns frag- ha varit en följd av klimatförsämringen och bestod av olika stora gårdar, som ment som skildrar solförmörkelser och eller förvärrats av den. har haft mycket varierande inflytande en ständig vinter. Arkeologiprofessorn Men hur påverkades människor i och status. Det har också funnits en Bo Gräslund har på ett övertygande våra trakter av klimatkrisen? Det har grupp jordlösa, som inte haft någon sätt argumenterat för att traditionen sedan ett par decennier varit känt att egen mark att bruka och som antagli-

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 31

gen inte heller bildat egna hushåll. Vi flesta fall på de platser där vi möter by- antar att det var dessa människor som arna i de äldsta kartorna, från 1600- och utförde en stor del av det tyngsta arbetet; 1700-talen. Gårdsplatsernas läge var allt spåren av detta har vi upptäckt de se- så i stort sett oförändrat från 600-talet naste åren, bland annat i form av ett väl fram till laga skiftet på 1800-talet. Då utbyggt vägnät. splittrades de gamla bykärnorna och går- Under 300-talet och början av 400-ta- darna spriddes åter igen ut i landskapet. let verkar de flesta mindre gårdar ha över- Intressant nog kan vi genom våra under- givits och bara några få gårdar har funnits sökningar se att de nya lägen som valdes kvar ännu i början av 500-talet. Den på 1800-talet inte sällan sammanfaller gamla samhällsstrukturen har antagligen med de platser gårdarna låg på vid tiden fortlevt men varit vacklande. Katastro före klimatkrisen. ferna slog alltså mot ett samhälle som Karin Lindeblad och Maria Petersson, 2 kanske redan var på väg mot en föränd- arkeologer ring.

Överlevarna w Bilderna: Kriserna måste ha inneburit att befolk- Plus i kanten ningen decimerats, även om vi har svårt 1 Flygbild över Mörtlösa drygt 300 år w att uttala oss i vilken omfattning det har Lästips: efter storskiftet. Många landskaps- skett. Detta gav i sin tur nytt spelrum för Bo Gräslunds artikel från 2007. element, till exempel vattenhålet de lokala stormannagrupperingar som Fimbulvintern, Ragnarök, klimatkrisen år i förgrunden, finns också med på äldre kartor från 1700-talet. överlevde. 536-537 e. Kr. (I Saga och sed. Kungl Gustav Adolfs Akademiens årsbok 2007) Foto: Rikard Hedvall, UV Öst Kring Linköping kan vi se stora för- diskuterar nya och gamla teorier och re- ändringar i det arkeologiska materialet 2 Krisen gav nytt spelrum för lokala sultat kring klimatkrisen på ett mycket från tiden efter kriserna. Platserna med stormannagrupperingar under den intressant sätt. För den som vill läsa mer bebyggelse blev färre än tidigare och be- yngre järnåldern, här representerad om en lokal järnåldersgårds historia re- av den stora Sättunahögen, norr byggelsen flyttades till nya lägen i land- kommenderas Kallerstad, en gård bland om Linköping. skapet. Detta skedde vid mitten av många andra (Red. Erika Räf Fakta 9, Foto: Rikard Hedvall, UV Öst 600-talet, alltså ett par generationer efter Östergötlands länsmuseum, 2009) askmolnet. De nya gårdarna byggdes i de

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 32 Arkeologi i Östergötland • 2012

1 2 3 Det dyrbara glaset

GlänsandeSand, soda och kalk. Medstatusobjekt stor skicklighet och under hög temperaturåt forntidens förvandlade glas östgötska elit blåsaren ingredienserna till klaraste glas. Mot slutet doppade hantverkaren den svagt ljusgröna glasbägarens mynning i koboltblå glasmassa. När glasbägaren kallnat dekore rades den med inslipade ovaler. De resande handelsmännen förde glaspjäsen och andra orientaliska föremål över Östersjön till Skandinavien. Här var glasbägaren ett högt skattat föremål på grund av sin sällsynthet och skönhet, och den förknippades med rikedom och elitens dryckesseder.

är romarriket var som starkast un- produktionen närmare Rom för att få ett område med härdar och flera stora sten- der de första århundradena efter centrum i Kölnområdet, där glaset började block. Här undersökte vi materiella spår vår tideräknings början påverka- massproduceras vid 300-talet e Kr. Här i efter ritualer, av religiös eller magisk karak- desN stora delar av Europa av dess sedvänjor. Sverige började man inte blåsa glas förrän tär. Särskilt stenblocken och våtmarken Romerska föremål spreds långt utanför im under 1500-talet; innan dess importerades tycks ha fungerat som offerplatser. Till periets gränser. Ett exempel på detta är allt glas på ett eller annat sätt. sammans med glaspärlor, keramikskärvor, glasbägare, vilka i romarriket betraktades djurben och djurtänder låg här skärvor efter som ganska vardagliga bruksföremål. Men Bägare i Abbetorp flera glasbägare, bägare med slipade ovaler utanför romarriket, som i Skandinavien, I slutet av 1990-talet utfördes en rad stora och ett blått överfångsglas. Glaset var ned- var föremålen värdefulla och statusladdade. arkeologiska undersökningar i samband lagt i marken som just skärvor. Till skillnad med E4:ans nya sträckning mellan Mjölby från de smälta glasfynden i gravarna är de Den tidiga importen och Ödeshög. Vid Abbetorp, strax söder här skärvorna äldre och kommer sannolikt De tidigaste glasen som dyker upp i Sverige om Väderstad undersöktes en stor boplats från nuvarande Syrien. är dryckesbägare med inslipade ovaler. De och ett välbevarat gravfält från järnåldern. har daterats till cirka 100-200 e Kr och har I flera av gravarna fanns glasbägare av typen Östgötska glasbägare påträffats i Öremölla i Skåne och Sojvide som kallas Snartemobägare. De dyker upp Glasfynden väckte många frågor: Vad vet på Gotland. Dessa tidiga glasbägare är till- i Sverige i början av 400-talet, d v s folk- vi om östgötska glasfynd? På vilka ställen verkade av klar, genomskinlig glasmassa, vandringstid. Glasen från gravfältet var till har man hittat förhistoriska glasbägare i vilket tyder på hög kvalitet. De tillverkades största delen hela kärl, som hade smält ef- Östergötland och i vilka sammanhang? av hantverkare i området kring Syrien och tersom de hade lagts på bålet tillsammans Efter en översiktlig inventering i olika Egypten där den tidiga romerska glaspro- med de döda. arkiv visade det sig att det i Östergötland duktionen var förlagd. Successivt flyttades Intill gravfältet fanns en våtmark och ett finns runt 25 fyndplatser där glas i form av

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 33

Plus i kanten

w Bilderna: 1 Snartemobägare från Västerhejde socken på Gotland. Snartemo bägarna är dekorerade med pålagda glastrådar. Denna tråd ornamentik börjar användas i Rhenlandet runt år 300 e Kr. Då var ofta de pålagda trådarna färg glada. Under folkvandringstid, från cirka 400 e Kr började färgerna i glasmaterialet bli mer enhetliga med ljust gulgrönt och olivgrönt som den dominerande färgen, såväl på bägare som tråddekor. Snartemobägarna massproduce- rades vid den här tiden i området kring dagens Köln och det kan ha funnits möjlighet att faktiskt köpa dem. Trots detta var de speciella i Skandinavien. Foto: John Ljungkvist, Statens Historiska museum. 2 Dryckeshorn från Varv, Östergötland. 4 Foto: Christer Åhlin, Statens historiska museum 3 Glasbägare från Slaka. Bägaren finns utställd i länsmuseets utställ- glasbägare förekommer. En av dessa platser skattat och värdefullt föremål kan man för- ning Östgötaliv. Kopior av bägaren är en fornborg, resterande är gravar eller stå. Föremål av glas var ovanliga och krävde kan köpas i museishopen. gravfält. Det enda platsen som utmärker sig speciell hantering. Materialet hade också Foto: Göran Billeson, är just Abbetorp, där glasbägarna verkar ha en egen utstrålning som gjorde det högt vär- ur boken Liunga. Kaupinga offrats intill stenblocken och i våtmarken. derat. Sammantaget skänkte glaset sin ägare 4 Glas från Abbetorp. Runt sten- Även i en skärvstenshög på boplatsen fanns prestige och status. Glasbägaren blev till- blocken och i våtmarkskanten det glas nedlagt. Glasfynden i Abbetorp var sammans med seder runt drickandet ett sätt har det hittats tio glasskärvor från alltså mer anmärkningsvärda än vad man för det övre skiktet att markera ställning och minst tre glasbägare. Undersök kunde tro. rang, när man skapade allianser, avlade tro- ningsmetoden var mycket nog- hetslöften, utförde religiösa ceremonier eller grann vilket gör det sannolikt att Två hela bägare höll sig väl med långväga kontakter. det varit skärvor som offrats och Det östgötska glasmaterialet – från äldre inte hela glasbägare, till skillnad Skärva som amulett järnålder fram till folkvandringstid – tycks från glasfynden från gravfältet. till största delen bestå av delar från glasbä- Men glaset har haft ytterligare en aspekt. Tre av skärvorna härstammar från gare eller några få glasskärvor som är ned- Att lägga ner glas i gravar kan vara uttryck en bägare av blått överfångsglas lagda i eller intill en grav. Om man undan- för något mer än att manifestera rang, makt med slipade ovaler. Glaset har tar fynden i Abbetorp har det hittats sex och rikedom. Att skärvor av glas har varit troligen tillverkats i Svarta Havs hela glasbägare i Östergötland. Av dessa är värdefulla kan man se i gravar med för öv- området och dateras vanligen fyra eldskadade och smälta. Endast två kärl rigt hela, välbevarade föremål. Skärvorna är till yngre romersk järnålder och är bevarade i sin helhet: glashornet från med säkerhet nedlagda som just skärvor, folkvandringstid. Några skärvor Östra Varv och en liten glasskål från Slaka kanske med funktion som en slags amulet- kommer från en grön glasbägare i Linköping. Abbetorp är därmed en av de ter. Det finns exempel på rikt utrustade med inslipade ovaler. östgötska platser där man har påträffat gravar i Danmark där en glasskärva lagts i Foto: Göran Billesson, ur boken mest glas. munnen på den döda, som en sorts Karons Östgötafynd. 2001 mynt. Eftersom gravarna i övrigt var så rika Glas gav status w Lästips: borde inte glaset ha varit ersättning för ett Kent Andersson. Glas från romare Genom handel och utbyte av varor togs mynt eller guld utan haft ett eget rituellt till vikingar. 2010. Uppsala främmande vanor upp i det nordiska sam- värde – precis som glasskärvorna som lagts hället och överfördes till den sociala eliten. ner som offer i Abbetorp. Att glaset och glasbägaren i sig var ett högt Katarina Sköld, arkeolog

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 34 Arkeologi i Östergötland • 2012

I K rogarängen utanför Vadstena,nuvarandeFolkets park , gömmer sig en kulturskatt frånäldrejärnålder

Hästkrögare 2 & järnåldersskelett I Folkets park utanför Vadstena kan man sommartid få avnjuta såväl William Shakespeares dramer som dansbandens sväng. Vad få känner till är att folkparken även gömmer gravar från äldre järnålder och att där sannolikt också finns en ödegård som blev till hästhage under senmedeltiden.

tt det finns forngravar i Folkets toriska källor och kartor känner vi nu ock- var ett åkergärde där stadens avrättnings- park – eller Krogarängen, som plat- så historien bakom namnet Krogarängen. plats tidigare hade legat, och bestod av ett sen också kallas – är känt sedan sammanhängande lapptäcke av åkerstyck- Atidigare, men de är inte lätta att få syn på. Hästkrögarens äng och bete en, på äldre svenska benämnda flåttar. Det krävs en hel del ihärdighet – gärna År 1705 upprättade lantmätaren Johan Dessa åkrar hade stadens borgare odlat upp kombinerat med en lågt stående sol en tidig Ekebom en karta över den jord som låg på 1400-talet. Vidare kan man läsa att Kro vårdag eller sen höstdag då gräset inte under Vadstena och som brukades av sta- garängen har fått sitt namn av att stadens hunnit växa sig högt – för att få syn på de dens borgare och tjänstemän. Där Folkets hästkrögare hade slåtter- och betesmark till mycket flacka stensättningarna under ekar- park nu ligger fanns då en ängs- och betes- sina hästar där. na. Totalt rör det sig om ett tjugotal gravar, mark, som kallades Krogarängen. I beskriv- samtliga med runda överbyggnader. Platsen ning till kartan kan man läsa att Krogar Fjorton och ett halvt lass hö är också väl känd i skriftligt material från ängen låg mellan Kvissberg och något som En hästkrögare var en person som drev Vadstena och tack vare studier av äldre his- kallas Galgbergets flåttejord. Det senare gästgiveri och var skyldig att hålla häst för

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 35

I K rogarängen utanför Vadstena,nuvarandeFolkets park , gömmer sig en kulturskatt frånäldrejärnålder

Plus i kanten

w Bilderna: 1 Folkets park och Krogarängen från ovan. I fonden Vadstena och Vättern. Flygfoto: Rikard Hedvall, UV Öst 2 Krumkniven som påträffades i en av gravarna. Foto: UV Öst 3 Krogarängen 1705. Utsnitt ur en karta över Vadstena stads ägor. Akt D121-1:3 i Lantmäteri- styrelsens arkiv w Lästips: 600 år i Vadstena: Vadstenas historia från äldsta tider till år 2000. Redaktion: Gunnar Lindqvist & Göran Söderström. 3 2000. Stockholm

resande. Hästarnas inhägnade beteshage det just ekar och hasselbuskar som växer på upprätta över sina egendomar. I jordeboken var belägen på den norra delen av Krogar platsen. av år 1447 kan man läsa att i Rosendal äger ängen. Lantmätaren har i vanlig ordning klostret en halv attung jord och att det är angivit ägans kvalitet och kvantitet. Han Rosendal klostrets hästhage. Vidare uppges att Rosen skriver att Krogarängen mestadels består av Men varför låg det en separat äga med eget dal är avsöndrat, d v s avstyckat från Kviss hårdvall, beväxt med små ekar och hassel- namn och egna gränser mitt emellan by- berg. En halv attung jord är en förhållan- buskar. Ängen avkastar under normala år arna Kvissberg och Huvudstad? Svaret finns devis liten äga, motsvarande en mindre gård ett lass hö på tunnlandet, vilket totalt gör i Vadstena klosters jordeböcker, det vill eller ett torp. Det råder ingen tvekan om att fjorton och ett halvt lass hö. Ännu idag är säga i de förteckningar som klostret lät Rosendal är identiskt med Krogarängen.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 36 Arkeologi i Östergötland • 2012

Förutom ägans storlek talar det faktum att marken använts till hästbete hela tiden – Plus i kanten samt ägans form och geografiska sammanhang – för detta. w Bilderna: Medeltida nybygge 3 Medeltidens byar och deras Studerar man kartan här bredvid över by- ägoområden i Vadstenatrakten. Kvadraternas storlek är proportio- arnas ägoområden i Vadstenatrakten, fram- nerlig med byarnas attungstal, går det tydligt att Krogarängen/Rosendal det vill säga deras taxerade storlek. är avsöndrat från Kvissbergs ägor. Rosendal svar Grafik: UV Öst ns ta är alltså ett äldre namn på Krogarängen. ge gu Redan under medeltiden var det populärt På bilden gräver arkeologerna o l 4 k d att döpa nygrundade gårdar och torp till Veronica Forsblom Ljungdahl och S Rosendal. Bebyggelsenamnets ursprung är Marita Sjölin försiktigt fram en det tyska klostret Rosenthal, instiftat 1241. visserligen krossad, men närmast Det äldsta svenska belägget är från 1332 komplett gravurna. och gäller ett torp i Rogslösa socken. Med Foto: UV Öst största sannolikhet har det alltså funnits en 3 medeltida bebyggelse någonstans i Krogar ängen, men exakt var den legat vet vi inte.

Till äldre järnåldern Vi har nu tagit oss tillbaka till äldre medeltid, den period då Rosendal grundades som ett nybygge. Det är dags att ta ytterligare ett rejält kliv bakåt i historien, närmare bestämt till sek lerna kring vår tideräknings början. I åker- marken utanför Folkparken fann vi hösten 2011 lämningar efter tio gravar från äldre järnåldern, i form av runda stensättningar som lagts över de dödas brända ben. Det fanns också ett tiotal gravgömmor utan spår efter stensättningar. 4 Det vanliga under äldre järnålder var att de döda brändes på bål. Därefter lades benen ned, ibland först i en urna av keramik, ligen använts för skinn- och läderhantverk. kroppen inte hade varit svept i någon duk. och sedan i en grop i marken och täcktes Krumknivar var en vanlig gravgåva i kvin- Det fanns inga bevarade gravgåvor, men därefter med jord och ibland även med en nogravar under århundradena runt Kristi intill huvudet låg hartstätning som tyder på överbyggnad av sten. födelse. Ofta lades de ner i graven till att den döde fick med sig en liten svepask, sammans med en nål och en pryl. Benen i kanske med färdkost på resan till den andra Svepaskar och keramikkruka graven är ännu inte könsbestämda, men sidan. Förutom brända ben fanns det små bitar av krumkniven talar för att det är en kvinno- hartstätning i några av gravarna, vilket visar grav. Stort gravfält att askar av trä har används som gravkärl. Tack vare undersökningen på Krogarängen Harts användes nämligen under järnåldern Skelettgrav vet vi nu att det har funnits ett riktigt stort för att täta en speciell sorts träkärl, så kallade En av gravöverbyggnaderna var rektangu- gravfält mitt emellan byarna Kvissberg och svepaskar. Av de gravar vi undersökte inne- lär till formen och uppbyggd av mycket tätt Huvudstad. Gravfältet sträcker sig över ett höll endast en keramikskärvor. Å andra si- lagda stenar. Det visade sig att den innehöll cirka fyra hektar stort område, och fastän dan var skärvorna resterna av en visserligen ett skelett. Även vid tidigare undersök- bara en mindre del är undersökt, vet vi att krossad, men i stort sett komplett kruka. ningar på Krogarängen har man funnit det består av ett femtiotal gravar mestadels Kärlet hade pressats ihop av jord och sten obrända ben. Visserligen var kremering av i form av runda stensättningar och därtill som hade legat ovanpå och en sida saknades, de döda det vanligaste under äldre järnål- minst två skelettgravar. Gravfältet har an- men tre sidor och botten fanns kvar. I krukan der, men det förekom att enstaka individer vänts under hela äldre järnålder, med en fanns lite brända ben och ett par tänder. begravdes obrända. möjlig kulmen århundradena kring Kristi Skelettet låg på botten av en meterdjup födelse. Ett så pass stort gravfält, som har En kvinnas kniv grop. Ursprungligen hade kroppen lagts i använts under så lång tid och med både Det fanns inte särskilt mycket föremål i en kista, eller i en träkammare byggd på kremeringar och jordbegravningar tyder på gravarna på Krogarängen, men i en av dem plats, för längs med kroppens sidor fanns att det har funnits en eller flera betydande låg en liten kniv. Kniven är tillverkad av järn spår efter en träkonstruktion. När den kol- bosättningar i omgivningen. Men var dessa och har ett asymmetriskt blad och ett vink- lapsade efter att kroppen förmultnat hade har legat är tyvärr okänt. lat handtag som slutar i en spiral. Efter sin benen krossats och fragmenterats. Sättet form kallas den för krumkniv och har tro- som benen hade fallit ihop på visade att Alf Ericsson och Marita Sjölin, arkeologer

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 37 s svart Skogen a guld

Kartan visar området där stora mängder tjärdalar har registrerats i projektet Skog & Historia. De socknar där tjärbrän- ningen var en viktig inkomstkälla, enligt C F Broocmans östgötabeskrivning från 1760 är på kartan orange-färgade.

Trätjära en oumbärlig handelsvara för 1600-talets sjöfartsnationer Genom projektet Skog & Historia har under de senaste decennierna närmare 17 000 nyupptäckta forn- och kulturlämningar registrerats i Östergötland. Till dessa hör flera hundra tjärdalar i södra skogsbygden. Tjärdalarna berättar om Sveriges tidiga export, stormaktstidens militära behov och utnyttjandet av landets rika skogar.

nnan Skog & Historia-projektet star- även inom folkmedicin. I äldre tider bru- Norrland och Gotland. Redan under med- tade, fanns bara en handfull östgötska kade man t ex suga på en sockerbit med ett eltiden började allt större mängder tjära tjärframställningslokaler registrerade par tjärdroppar som hjälp mot hosta. Genom också skeppas ut från rikets Östersjö ham Ii fornminnesregistret. Projektet ökade re- kokning av tjära framställdes beck som blev nar, främst till stora sjöfartsnationer som gistreringarna till flera hundra, ett bevis på ett utmärkt tätningsmedel. England, Frankrike och Holland. Under länets en gång så omfattande tjärframställ- 1600-talet var tjäran tillsammans med järn ningstraditioner. Tjära till flottan och koppar rikets viktigaste exportvaror. Trätjära hade under lång tid ett stort an- Den svenska tjärproduktionen var mycket vändningsområde. Stora mängder behöv- viktig för underhållet av rikets flotta och Monopol des som konserverings- och impregnerings handelsfartyg. Under flera århundraden för- Under senare delen av 1600-talet hade Sve medel för trä. Blandad med fett tjänade sågs den svenska flottan med tjära genom rige monopol på exporten av tjära. För att tjäran som smörjmedel och den användes fasta stående naturaskatter från Finland, få bättre kontroll över tjärhandeln organi-

? 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 38 Arkeologi i Östergötland • 2012

Efter monopolets avskaffande1712 blev tjärbränning mycket omfattande serades den via tjärhandelskompanier med Om man tittar i Carl Fredric Broocmans säten i Stockholm och Göteborg, något östgötabeskrivning från år 1760 nämner som slutligen resulterade i att allmogens han ”beck- och tjärubrännande” som en Tjärdalarna är nästan inkomst av tjärframställning minskade. betydande inkomstkälla för allmogen i ett Efter år 1712 avskaffades tjärkompanierna tiotal socknar i länets södra skogsbygd. alltid placerade på leriga och monopolrätten på utskeppningen i Man kan anta att denna verksamhet vid Sverige, eftersom priserna då skruvats upp tiden för Broocmans upptecknande hade marker, ibland i sanka så mycket att flera av de europeiska varven en gammal tradition i dessa bygder. Brooc valde att importera sin tjära från andra de- mans beskrivning över förhållandena i och närmast vattensjuka lar av världen. Avskaffandet av monopolet Horns socken stärker detta antagande: medförde att tjärbränningen i landet blev ”Jemte Åkerbruket och boskapsskötseln områden. mycket omfattande under återstoden av idkar wäl allmogen ännu beck och tjäru-  1700-talet. Under 1800-talet dominerade brännande, hwaraf större delen föryttras i Norrland helt tjärproduktionen, tack vare Westerwik, och något i Norrköping; men den goda tillgången på skog. som skogarna nog äro uti aftagande, så Tjärbränningen minskade kraftigt när minskas och bränningen efter hand”. denna tid; även det ett område där man segelfartygen började ersättas med fartyg Här verkar trycket från långvarigt tjär under Skog & Historia-inventeringarna av järn. Traditionen med tjärbränning fort- brännande i bygden ha gjort att tillgången hittat stora mängder med lämningar efter satte på sina håll i husbehovssyfte och ännu på gott tallvirke minskat. Ska vi tro Brooc tjärdalar. För att få uppgifter om tjärfram- i slutet av 1960-talet brändes tjära på ett par mans uppteckningar verkar kolningen till ställning i dessa områden tvingas vi gå ställen i landet. I Östergötland finns upp- järnbruken inte heller ha konkurrerat märk ytterligare några decennier framåt i tiden. gifter om att den sista tjärdalen i Tjärstads bart med tjärbränningen i dessa socknar. I Per David Widegrens beskrivning över socken brann så sent som på 1920-talet. De påträffade tjärdalarna i länet ligger Östergötland från början av 1800-talet till största delen i de södra skogsbygderna, nämns kolning och tjärbränning som all- Viktig inkomst vilket stämmer ganska väl överens med mogens näringsfång, utöver åkerbruk och Hur passar de då in i historien – alla dessa Broocmans uppgifter. Men det saknas upp- boskapsskötsel, i bl a Björsäters och Yxne lämningar efter tjärdalar i Östergötland lysningar om tjärbränning i trakterna kring rums socknar. som hittats i projektet Skog & Historia? Åtvidaberg, Björsäter och Yxnerum vid Det är tydligt att tjärframställningen var

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 39

Detta är Skog & Historia Skog & Historia var ett landsomfattande kulturlämningar i skogsmark. Syftet var att 2 samarbete mellan Riksantikvarieämbetet öka kunskapen om och intresset för vårt och Skogsstyrelsen och bedrevs regionalt kulturarv i skogen och genom detta skapa tillsammans med länsstyrelser, Skogsstyrel underlag för en effektivare kulturminnes- sens regionorganisationer och länsmuseer. vård. År 1998 startades projektet i Östergötland. Idag utförs inte längre några inventeringar Projektet var i första hand ett arbetsmark- i länet. För tillfället pågår ett arbete med att nadsprojekt, där arbetssökande personer kvalitetssäkra materialet och registrera det under ledning av utbildade arkeologer i Riksantikvarieämbetets rikstäckande forn- Efter monopolets avskaffande1712 blev tjärbränning mycket omfattande inventerade och dokumenterade forn- och minnesregister (FMIS). viktig för bondebefolkningen i flera socknar i södra skogsbygden. Några av platserna som har registrerats genom Skog & w Bilderna: Historia ger ett närmast industriellt intryck Plus i kanten Så här kan tjärbränning i de öst med ett tiotal anläggningar intill varandra. 1 götska skogarna ha sett ut. Tiveds Tillsammans måste de ha gett stora mäng- w Lästips: hembygdsförening producerar tjära der tjära. Svenskarna och skogen. Del 1. Från ved till linjeskepp. i en tjärgrav i augusti 2000, vid sin Leriga marker Lars Kardell. 2003. Jönköping. hembygdsgård i Dammtorp, Tiveden. Kulturmiljövård i skogen. När man anlade tjärdalarna verkar markens Foto: Ebbe Karlsson beskaffenhet ha varit mycket viktig. De är Skogsstyrelsen och nästan allltid placerade på leriga marker, Riksantikvarieämbetet. 1992. 2 Storskifteskarta över Drabo by ibland i sanka och närmast vattensjuka om- Jönköping. i Oppeby socken från år 1805. råden. De leriga markerna var eftersökta Området nr 108, väster om Drabo eftersom tjärdalens väggar under brännings- by, utgör byalagets samfällda tjär- processen måste vara täta. På detta sätt sög dalsställe (Lantmäteristyrelsens arkiv, akt D78-8:1). de inte åt sig tjära. Det var säkert också viktigt att ha nära till bra tallvirke och bra transportleder till varv eller utskeppningshamnar. Eftersom tjäran antingen transporterades med häst över länet nämner han på några ställen för kan vi idag inte säga så mycket om deras eller genom flottning av tjärtunnorna, hit- Västervik och Norrköping som de städer ursprung och ålder. Men traditionen med tas lämningarna efter tjärdalar även på sina dit östgötaallmogen kunde sälja sin tjära. att framställa tjära i Östergötlands södra håll utefter åar och vattendrag. Kalmar och Från mitten av 1500-talet finns också upp- skogsbygder går med största sannolikhet Västervik var betydelsefulla utskeppnings- gifter om exporterade tjärtunnor från Sö ner i medeltid. Samtidigt vet vi att tjärdalar hamnar. I Västervik, liksom i Norrköping derköping. fortfarande brann i dessa bygder så sent fanns också skeppsvarv som behövde tjära. Ingen tjärdal är än så länge arkeologiskt som i början av 1900-talet. Tittar vi återigen i Broocmans beskrivning undersökt och daterad i Östergötland. Där Kjell Svarvar, arkeolog

? 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 40 Arkeologi i Östergötland • 2012

Själva grundplanen och storleken på byggnaden, dörrarnas placering, tekniken den är uppförd i och antalet bärande stolpar är givna, genom resultaten från utgrävningen. Klockstapelns placering är känd genom utgrävningen.

Hur de omarkerade gravarnas överbyggnad sett ut vet vi inte. Här representeras de med uppkastad jord.

Hela sanningen? Kanske inte. Men vem kan egentligen göra anspråk på det? 1

Konsten att skapa en trovärdig bild av en annan tid En bild säger merMedeltiden än tusen ord brukar version 2.0 maning även för den som är väl insatt i däremot inte något som kunnat påvisas vid man ju säga. Vad som är viktigare är ämnet. utgrävningen utan är inspirerat av fynd från kanske att bra bilder är omedelbara andra träkyrkor. Hur de omarkerade gra- och mer oberoende av språk och Rekonstruerad träkyrka varnas överbyggnad har sett ut vet vi inte förkunskaper. Det är ju svårt att före- Bilden jag valt som exempel är ett förslag heller, på bilden har de helt enkelt repre- ställa sig någonting som man saknar till rekonstruktion av den undersökta trä- senterats med uppkastad jord. kyrkan i Klosterstad utanför Vadstena. ord för. Kanske är det av den anled- Aldrig hela sanningen ningen som jag ofta ombeds att göra Själva grundplanen och storleken på byggnaden, dörrarnas placering, tekniken den är Till slut gäller det att skapa en bild som, så illustrationer och rekonstruktions- uppförd i och antalet bärande stolpar är långt det är möjligt, överensstämmer med teckningar till olika arkeologiska givna, genom resultaten från utgrävningen. alla de uppgifter som finns tillgängliga om publikationer. Detsamma gäller klockstapelns placering, motivet, kombinerat med kvalificerade staketet i skiftesverk runt kyrkogården, gra- gissningar där man behöver fylla i luckorna. et ligger i sakens natur att de spår varnas orientering och gravmonumentens Men alldeles oavsett hur mycket källmate- efter mänskliga aktiviteter som är utformning. Genom analyser av bl a växt- rial man har och hur grundligt man går arkeologens källmaterial vanligen delar kan man även få en uppfattning om tillväga är en rekonstruktionsritning förstås Där ofullständiga, fragmenterade och diffusa. vilken typ av växtlighet som funnits i det aldrig hela sanningen, men det är å andra Därför kan det också vara svårt att skapa omgivande landskapet. sidan inte den arkeologiska texten heller. sig en klar bild av dem. Att tvingas tänka Andra saker, som exempelvis takets, hörn Johan Levin, illustratör tredimensionellt kan dessutom vara en ut- stolparnas, och dörrarnas träsniderier är

Plus i kanten w Bilderna: 1 Johan Levins rekonstruktion av träkyrkan i Klosterstad. Kyrkans grundplan och storlek känner vi till genom utgrävningen, medan sådant som sniderierna på taket och hörnstolparna är inspirerat från andra kyrkor. 2 – Alldeles oavsett hur mycket källmaterial man har och hur grundligt man går tillväga är en rekonstruktionsritning förstås aldrig hela sanningen, men det är å andra sidan inte den arkeologiska texten heller, säger illustratören Johan Levin. 2 Foto: Lasse Norr, ÖM

900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 Arkeologi i Östergötland • 2012 41

SJÄLARNAS HIMLASKEPP 1

Det är vanligt att utgrävningar bjuder som framhäver just ett skepp. När det näs- för naturligt att havets farkoster också in- på överraskningar; man träffar på tan en meter tjocka kulturlagret hade av- tegrerades i religionen. Solens uppstigande oväntade föremål eller får dateringar, lägsnats kunde vi konstatera att även ned- på morgonen, dess gång över himlavalvet, som man inte hade räknat med. Men grävningen var skålad och tydligt båtfor- solnedgången och mörkret betecknade li- ytterst sällan undersöks fornlämning- mad. Längs med den södra relingen stod vet, döden och återfödandet. Solen drogs ar som man inte alls förstår och som det stenar och mittskepps fanns ett område fram över himlen av ett skepp; bemannat med tätt packade skärvstenar. I kulturlagret av döda förfäders själar. Farkosten var allt- måste tolkas om helt när utgrävning- fann vi ben från svin och nöt, keramik, en så nödvändig för att dagen, och därmed en är klar. Detta är berättelsen om en degel med spår av bronsgjutning, bearbetad livet, skulle återvända var morgon. Högst rutinmässig undersökning av en kvarts och flinta, bl a en pilspets, flera mal- sannolikt omfattades skeppen i Skandi ”mörk fläck” som visade sig avspegla stenar samt fröer av vete och korn. 14C- navien av en liknande symbolik. Fören på en hel kosmologi. analyserna talade om att skeppet anlagts skärvstensskeppet i Stora Sjögestad var i omkring 1200 f Kr och använts till omkring det närmaste riktad västerut. Nästan hund- 900-800 f Kr. ra meter i samma riktning ligger en grav- ellan Vreta kloster och Vreta hög. Den är inte undersökt men formen naturgymnasium går numera en Bronsåldersskepp tyder på en datering till bronsåldern. Skärv gång- och cykelväg. Det finns Den mörka fläcken hade blivit ett brons stensskeppet färdades med andra ord i so- Mmånga fornlämningar i området och under åldersskepp. Skeppet verkar vara en av de lens riktning och följde med på dess färd år 2009 genomfördes flera arkeologiska viktigaste symbolerna för människorna från uppstigandet i öster till solnedgången undersökningar innan vägen kunde byggas. under denna tidsperiod. De är vanliga häll- och gravhögen i väster. På så sätt avslutades I trakten är det gott om spår och lämning- ristningsmotiv och finns även avbildade på dagen, liksom livet, på kvällen i gravhögen. ar från bronsåldern: upphittade föremål bronssmycken. Skeppsformade stensätt- Tom Carlsson, arkeolog och hällkistor med bronsobjekt liksom ningar kan utgöra gravar och har även upp- gravfält och gravhögar från tidsperioden. täckts djupt inne i gravhögar. Kopplingen mellan skepp och resor är självklar och kon- Plus i kanten Fläcken som växte takterna från Skandinavien och söderut w På en höjd i närheten av Stora Sjögestad anses ha varit livliga under perioden. Men Bilderna: påträffade vi under en av utgrävningarna ännu viktigare för förståelsen av skärvsten- 1 Så här kan skeppet av sten ha sett 2009, en stor mörk fläck. Den bestod av skeppet i Stora Sjögestad är skeppets bety- ut under bronsåldern. Det pekar skärvig eldsprängd sten, sot och kolfrag- delse och resornas innebörd inom bronsål- rakt västerut mot en gravhög, som ment samt kulturlager. (Kulturlager är jord derns kosmologi. fortfarande finns kvar i landskapet. som har blandats med rester från mänsklig Illustration: Johan Levin. aktivitet, t ex matavfall.) Inledningsvis Solens farkost Bården: Skepp finns på många häll- trodde vi att den bestod av flera samman- Under bronsåldern var skandinavisk kos- ristningar och är kanske en symbol hängande härdar eller eldstäder, vilka ofta mologi tydligt influerad från kulturer i för farkosten som bär solen över finns i bronsåldersmiljöer. När matjorden Medelhavsområdet, Kreta, Grekland och himlen. Men även hästen kan ha hade tagits bort hade ”fläcken” växt och bli- Egypten. Som på så många håll i världen varit en solbärare. De här figurerna vit 33x15 meter stor och hade en skepps- utgjorde solen här en symbol för livet. För finns på en stenhäll nära Gärstad form. Utgrävningen visade att konstruktio- Medelhavets människor var havet alltid gård, Linköping. nen var väl genomtänkt med flera detaljer nära och sjöfarten var väsentlig. Det är där- Efter foto av Sven-Gunnar Broström

900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 500 1000 1500 42 Arkeologi i Östergötland • 2012

Plötsligt händer det! Sensationellt stenåldersfynd – så känns det i maggropen

En träklubba från äldre stenåldern strömmens nuvarande vattenyta. För att sållade därefter gyttjan igenom ett nät med hittades våren 2011 i Motala. Fyndet över huvud taget komma åt undersöknings- 4x4 millimeter stora hål. var sensationellt. Men hur reagerar vi ytan, hade vi byggt en vall av fiberduk och som personer och som grupp när stenkross mot Motala ström. Trots det sipp- Oansenlig träbit den här typen av närmast unika före- rade vattnet igenom, vilket innebar att fem Bland föremålen de hittade såg Jimmy en mål upptäcks på arkeologiska under- länspumpar suckade och stönade tungt kortare träbit. Han spolade rent den från sökningar? dygnet runt. leran och granskade träet med skeptisk blick. ”Vi trodde inte det var något”, minns Kärror med gyttja Emelie senare. Även de kollegor som pas- intern 2011 hade varit osedvanligt Sent en eftermiddag grävde Jimmy Axels serade sållstationen och som tittade på trä- lång, snörik och kall och därför var son Karlqvist och Emelie Sunding tillsam- biten var tveksamma, då fyndet ju gjorts i vårvärmen i början av maj efter- mans i det översta och yngre kulturlagret ett yngre kulturlager. Vlängtad. Undersökningarna av norra Euro på undersökningsytan. Grävmetodiken var Vanligtvis förmultnar organiskt material, pas kanske mest fascinerande äldre stenål- enkel. Strömmens bottensediment var i såsom trä och ben i kontakt med syre. Med derskomplex hade då pågått sedan februa- plan indelad i meterstora rutor. Med fyll- den här oansenliga träbiten hade bevarats, ri. Vi undersökte en yta som låg tiotalet hammare, skyffel och spade fylldes skott- eftersom den legat i en kall, fuktig och syre- meter ut från Motala ströms forna södra kärra efter skottkärra med torvblandad fri miljö. Trots osäkerheten kring träbiten, strandkant. Arbetet var stundtals mycket gyttja. På utlagda spänger baxades sedan lade Jimmy den rutinmässigt i ett vattenbad blött och lerigt, vilket berodde på att vi massorna upp ur ”hålet” för transport till över natten. Det går alltid att återkomma egentligen befann oss 1,5 meter under sålltältet. Med hjälp av vatten och skärslevar till beslutet huruvida ett fynd ska sparas el-

20 000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Arkeologi i Östergötland • 2012 43

ler slängas, men till dess får det inte torka och börja spricka.

Tillhugget trä Nästa morgon fortsatte de båda att arbeta med samma kvadratmeterruta. De hade nu kommit ner till en lagernivå, som motsva- rade den yta där människorna under äldre stenåldern hade trampat omkring. Här fanns spår efter såväl utkastat skräp som enstaka nedlagda praktföremål och män- niskoben, vilka ingått i ceremoniella sam- Del av kulturmiljövården manhang. Där hittade Jimmy ytterligare en var ett handtag. När de tre delarna sattes liten träbit. När han spolat rent den, så ihop blev allting plötsligt självklart. ”Det När alla kollegor tittat på träklubban och syntes det att det drygt 15 centimeter långa gick inte att förneka att det var en träklub- den därefter fotodokumenterats, packades trästycket var tillhugget. Men inte nog med ba. Det var jättehäftigt!” Ett lika oväntat den varsamt in i polyestervadd. Sedan lades det, ”… den passade också ihop med den som ovanligt fynd, som i sig bär med sig så klubban i en stor vattenfylld plastlåda som första delen”. Emelie berättar att det nu var mycket av våra föreställningar om stenål- i sin tur placerades i en speciell fyndcontai- uppenbart att någon tillverkat föremålet. dern. Förundrade och fåordiga samlades ner – allt för att hindra att föremålet tog Frågan var bara – till vad? alla arkeologer i en klunga kring träklub- skada. Det objekt som från början ”even ban. ”Vi bara stod där och skrattade, ’Åhhh, tuellt kunde vara ett föremål” hade nu blivit Socialt spel det är en sådan…’ ”. ”Det var ett halleluja- en artefakt, en ”träklubba” från stenåldern, De andra arkeologerna på platsen samlades moment”, beskriver Emelie. och som sådan en del av den institutiona- och alla vände och vred granskande på trä- liserade svenska kulturmiljövården. Detta bitarna. Att bestämma vad ett okänt och Kicksökare? ensamma öde drabbar många sköra och fragmenterat föremål är för något är en En rad processer startade i Jimmys och ömtåliga, men ack så ovanliga, fynd. I vän- vanlig situation på en arkeologisk utgräv- Emelies kroppar i den stunden när de för- tan på konservering får de ligga i en mörk ning. Det uppstår ett socialt spel mellan stod vad de hittat. Adrenalinet rusade, hjär- container. Paradoxen är tydlig: ju mer spek- inblandade arkeologer i strävan att nå den tat pumpade både snabbare och kraftigare. takulärt ett fynd är desto mindre tillgång för tillfället mest rimliga tolkningen. Dis Möjligen blev de också lite skakis. I ett har fältarkeologerna till föremålet. Men kussionerna styrs av referenser till tidigare enda ögonblick hade förväntning övergått många spektakulära fynd passerar våra liknande fynd och till vad som skrivits i till belöning och signalsubstanser frisattes händer vid en plats som den längs med ämnet, men också av vem som uttalar sig i deras hjärnor till bl a limbiska systemet Motala ström, vilket gör att vi verkligen – auktoriteter inom olika områden får tolk- och hypothalamus. De fick ”en kick”. inte lider brist på ”halleluja-moments”. ningsföreträde. I dessa situationer blir såväl Denna känsla av upprymdhet är ett väl- Mats Engström och Göran Gruber, arkeologer formella som informella sociala relationer kommet tillskott i den många gånger leriga synliga, vilket även kan påverka tolkning- och fysiskt påfrestande arkeologiska var- arna i en viss riktning. Den här morgonen dagslunken. Inom populärkulturen gestal- Plus i kanten var däremot allting fortfarande i rörelse. tas sinnesstämningen ofta av den skattle- Det rådde en osäkerhet kring träbitarnas tande arkeologen. Man kan fråga sig om w Bilderna: tidigare funktion. ”Det måste vara en påle, denna typ av känslor spelar en avgörande 1 Arkeologerna Peter Zetterlund, tänkte vi”, minns Emelie. roll för vilka personligheter som lockas till Jimmy Axelsson Karlqvist och Emelie arkeologin? Är det månne så att arkeologer Plötsligt uppenbart Sunding beundrar träklubban från är en kategori av människor med krav på stenåldern. Grävningarna vid Motala Någon timme senare hittade Emelie en att (arbets)livet ska innehålla spänningsin- ström hade ännu en gång bjudit på tredje träbit. När den var renspolad syntes slag i stil med Trisslottens slogan – ”plöts- ett spektakulärt fynd. Foto: UV Öst att även den bearbetats, men också att det ligt händer det!”?

20 000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

Arkeologi i Östergötland • 2012 45

Eldhärdar

Stolphål från inhägnader

Husområde Eldhärdar 2 3

ligger idag Landeryds golfklubb och Vid Harvestad hittade arkeologerna Landeryds hembygdsgård. I denna del 2 Plus i kanten en hel gårdsmiljö från äldre järnåldern. av Linköping finns mängder av synliga Katarina Sköld gräver ut brunnen. förhistoriska gravar, gravfält och grav- w Bilderna: Foto: UV Öst områden, från de flesta tidsperioder. Harvestads gård ligger i Linköpings 1 Man hittar dem lätt vid en promenad, södra utkant utmed vägen mot Bro Så här ser arkeologernas plan över exempelvis utmed Landeryds hem- 3 kind. Granngården, Ullstämma, ligger gårdsområdet ut. bygdsled, där kanske gravfältet som strax norr därom. Harvestads ägor Grafik: UV Öst kallas Högsbacken är det finaste. sträckte sig förr ut till Stångån i öster Flygbild över området, taget mot öster. och dess södra gräns utgjordes av w Lästips: Till höger på bilden syns Landeryds kyrkvägen mot Landeryd. Kyrkvägen Kallerstad, en gård bland många hembygdsgård. finns kvar än idag och används dag andra. Redaktör: Erika Räf. Fakta 9. ligen för att bland annat ta sig till Foto: Rikard Hedvall, UV Öst Östergötlands länsmuseum. 2009 gården Nybro. Söder om kyrkvägen

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 46 Arkeologi i Östergötland • 2012

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 47

Anonymt medeltida stenhus med rik historia Det stora medeltida stenhuset i hör- Fyrsidig gård net av Kungsgatan-GråbrödragatanTörnrosasömn Arkeologiska undersökningar har visat att är en av få bevarade medeltida bygg- stenhuset låg centralt placerat på tomten nader i Linköping. Att det finns kvar och fungerat som medelpunkten i en fyrsi- kan vi tacka domprost Andreas Rhy dig gårdsanläggning. Husets ingång var zelius för. Han tog sig an det gamla vänd inåt gården. Inom tomten fanns ytterligare stenhus, halvkällare och trähus. slitna och halvt förfallna stenhuset Mellan dessa hus fanns en öppen stenlagd och renoverade det år 1737. Idag ägs yta. I äldre dokument nämns hus såsom ”fru- det av Linköpings stift. Sedan 1960- byggningen”, ”nattstuvubyggningen”, ”käl- talet har Östergötlands museum en larestugan” och ”herrebyggningen”. Köks utställning i huset och visar här ett byggnaden har förmodligen legat söder om stort antal stenföremål och arkitektur- stenhuset och grunden är idag markerad detaljer från bl a Linköpings dom med kalkstensplattor. Det finns dock många frågor kvar kring kyrka och S:t Görans hospital i 3 gårdens datering, uppbyggnad och funk- Söderköping. tion. Östergötlands museum har planer på en mer omfattande byggnadsarkeologisk tenhuset byggdes ursprungligen muras i sin helhet. Förmodligen låg värme- dokumentation, liksom att öppna nya schakt kring år 1400. Då var tomten myck- anläggningen i denna del av huset och kom för att säkra dateringar samt studera kvarva- et större och sträckte sig över Kungs att förstöras totalt vid renoveringen. rande byggnadslämningar under mark. gatan. Stenhuset har varit residensgård för Marie Ohlsén, arkeolog S Hypocaust domkapitlet och tillhörde Omnium Sanc torum (Alla helgons altarstiftelse) som in- Samtliga mindre rum vetter mot söder, vil- stiftades 1251. I samband med detta skänk- ket ger mer ljus och värme. Placeringen av te Kung Valdemar en tomt i Linköping, rummen i söderläge kan ytterligare stärka Plus i kanten vilken kan motsvaras av stenhustomten. tanken att de användes som sovkammare. En ombyggnad av stenhuset anses ha ägt På utsidan av husets sydvästra hörn finns w Lästips: rum i början på 1500-talet. Då formades en utskjutande murning vilken kan vara en Göran Tagesson Biskop och stad – huset till det vi kan se idag med tre våning- rest från en s k hypocaust, en form av värme aspekter av urbanisering och sociala ar och källare. Invändiga trätrappor leder anläggning. En liknande anordning finns rum i medeltidens Linköping. 2002 till de övre planen. År 1527 kom gården i på biskopshuset i Vadstena. Vadstenahyp o Anders Lindahl m fl. Rhyzeliusgården. kronans ägo men 1592 blev den domprost causten eldades utifrån och invändigt fanns En vägledning från Länsmuseet i gård. Idag är gården uppkallad efter dom- hål för värmen att stiga upp i. Linköping. 1974 prost Rhyzelius som på 1720-talet flyttade 1500-talsfönster För visning av utställningen och huset till Linköping och lät uppföra sitt bostads- kontakta Linköpings guideklubb eller hus intill stenhuset. Efter reparation av Den lilla utbyggnaden vid stenhusets entré- Östergötlands museum. stenhuset 1737 använde han det som spann dörr tillkom 1737 då Rhyzelius lät öppna målsbod. en ny nedgång till källaren. Stenhuset har w Bilderna: en gång i tiden haft en något lägre takhöjd 1 Medeltida stenhus i törnrosasömn. Bostadshus som varit försedd med trappgavlar. Rester Linköpings domkyrka i bakgrunden. Stenhuset anses vara ett bostadshus indelat efter dessa kan ses på den norra gaveln ini- Foto: Marie Ohlsén, ÖM i två rum per våning, där det mindre kan ha från vindsvåningen. De flesta av husets 2 Utställning av stendetaljer och utgjort sovkammare. Huset är försett med fönster och dörröppningar är från 1400- gravkonst från bl a Linköpings en privet, d v s ett dass, på fasadens utsida och 1500-talen. Det finns järnbeslagna domkyrka. som vetter mot Gråbrödragatan och dom- fönsterluckor som stilmässigt anses ligga Foto: Marie Ohlsén, ÖM kyrkan. Däremot har ingen eldstad hittats. kring år 1500. De är dock placerade på den Privata sysslor? En privet – en I sina anteckningar över de olika husbyg- södra husgaveln, som byggdes om av Rhy 3 medeltida toalett. Linköpings gena beskriver Rhyzelius sin renovering av zelius och sitter därmed inte på sina origi- domkyrka i bakgrunden. stenhuset. Den södra gaveln var i så dåligt nalplatser. Foto: Marie Ohlsén, ÖM skick, menade han, att den kom att om-

? 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 48 Arkeologi i Östergötland • 2012

”En sockerbagare här bor i staden” Inne i det medeltida stenhuset, som ligger på Rhyzeliusgårdens tomt i Linköping, finns en vacker gravvård över sockerbagaren Daniel Behm och hans hustru Katarina Valentinsdotter Wefwer. Gravstenen har tidigare legat på Domkyrkans kyrkogård.

Daniel Behm föddes 1712 kom från Schweiz, Italien och Frankrike. och levde till 1790. Han Änkor till sockerbagare hade rätt att driva verkade som sockerbagare i sin mans rörelse vidare. Linköping och var vi denna För att handla sockerbagarens varor fick tid ensam i sin yrkesutövning. man under medeltiden och framåt söka sig Hans hustru Katarina föddes kring 1709 till apoteken. Från och med slutet av 1600- och dog 1776. Mellan åren 1745 och 1778 talet började sockerbagarna själva sälja sina ägde Daniel Behm en tomt mellan Stora produkter. På 1700-talet tillverkades bl a Troget och Domkyrkogatan. Efter honom konfekt, bärsirap, sylter och bakverk såsom övertogs fastigheten av hans son och tillika mandelsprits, biskvier, mandeltårtor, kro- sockerbagare och konditorn Pehr Behm. kaner och maränger. Daniel Behm blev Släkten Behm härstammar ursprungligen förmodligen med tiden relativt förmögen från Böhmen. vilket också hans vackra gravsten vittnar om. Marie Ohlsén, arkeolog Blev förmögen Sockerbagaryrket var till en början knutet till städerna och överklassen. Det utveck- Plus i kanten lades ur bageriyrket när sockret blev vanli- w Bilderna: gare. Socker infördes i Sverige under medeltiden och var till en början mycket dyrt. 1 Gravvården över sockerbagaren Först år 1767 bildade man ett eget skrå i Daniel Behm och hans hustru Katarina Valentinsdotter Wefwer. Stockholm. Många av dessa sockerbagare Foto: Marie Ohlsén, ÖM 1

1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 49

från ett religionsskifte vid vikingatidens slut

Även för en arkeolog finns det en vardag. Och länge präglades vår under- Nyberg kunde ändå fastslå att det i ena sökning på Händelö av det vardag graven låg en vuxen individ och i den andra ett barn. Tyvärr var inte tänderna tillräck- liga knoget. Grävmaskinen öppnade ligt väl bevarade för att kunna 14C-dateras. schakt efter schakt i marken – men inget av intresse! Endast ett moment Mellan förkristet och kristet återstod och det var att kontrollera Kropparna var alltså lagda i träkistor om det fanns ytterligare gravar som var orienterad i öst-västlig rikt- nära ett sedan tidigare känt gravfält. ning med huvudet placerat i väster. Detta tyder på ett kristet gravskick. Att gravöverbyggnaderna är av sten och att gra- et var på våren 2011 som jag och varna ligger på ett gravfält tillsammans med min kollega Emma Karlsson för- äldre förkristna gravar, pekar däremot på en undersökte en större yta på Hän äldre tradition. Troligen rör det sig om ett Ddelö, i nordöstra utkanten av Norrköping. blandgravskick, där delar av den gamla sed- Redan på 1960-talet undersöktes ett grav- vänjan lever kvar men där den nya religio- fält i området, nära gården Västerbyholm. nen och dess gravritualer har börjat få ge- Gravfältet låg på ett krön och innehöll flera nomslagskraft. En möjlig datering av gra- gravar med rika fynd, främst från yngre järn- varna är därför senare delen av vikingatiden, ålder. Det gick fortfarande att se spåren 1 kanske någon gång runt år 1000 e Kr. Vårt efter den tidigare arkeologiska undersök- arkeologiska vardagsslit på Händelö hade ningen, så här 40 år senare. Med samma till slut gett ett mycket spännande resultat metod som vi använt tidigare, öppnade vi annat en buteljkork och diverse oidentifie- och vi har fått ytterligare några pusselbitar schakt med hjälp av grävmaskinen i slutt- rade järnföremål och möjligheten att det i förståelsen av religionsskiftet under den ningen nedanför den höjd där gravfältet skulle vara gravar blev allt mindre. När all sena vikingatiden och tidiga medeltiden. hade legat. sten hade plockats bort och inga gravgöm- Rickard Lindberg, arkeolog mor påträffats började jag tvivla på riktigt Gravar eller röjningssten? och hade nästan gett upp tanken på att I schakten fick vi fram stenpackningar och stenpackningarna skulle vara gravar. Under Plus i kanten stenkonstruktioner. I ett sådant här sam- stenen syntes dock svaga konturer av av- w manhang, intill ett gravfält, är den mest långa gropar, orienterade i öst-västlig rikt- Bilderna: sannolika tolkningen att dessa stenpackning och min kollega Emma som under- 1 De här dekorerade hornfragmen- ningar och stenkonstruktioner är gravar. sökt ett stort antal medeltida gravar var helt ten från ett krucifix, påträffades för Men för just de här stenpackningarna var säker på sin sak; i groparna kommer vi att några år sedan i en vikingatida inte den tolkningen självklar; formerna på hitta begravningar! grav i Vadstena, där bl a en kreme- dem varierade mycket, de låg i kanten av rad kvinna var begravd. Gravarna i historiskt kända åkrar och intill en mindre Fragment av kistor Händelö kan ha varit något yngre, grustäkt. Stenpackningarna skulle därför Vi arbetade oss vidare ned och efter några men båda platserna vittnar om lika gärna kunna vara odlingsrösen eller decimeter började konturerna av mycket den blandning av gravskick som stendumpar från grustäkten. Två saker hade fragmenterade träkistor synas, men inga verkar ha rått under religionsskif- stenpackningarna i alla fall gemensamt: de skelett. Detta är i sig inte ovanligt då orga- tet. Överst t v torshammare från Ödeshög, t h ett armfragment syntes inte ovan mark och de låg inte på niskt material, som trä och ben, bevaras från Vadstenagraven. krönet av höjden, där de övriga, tidigare dåligt i väldränerade marker. I västra delen Foto: Lasse Norr, ÖM undersökta gravarna legat. av groparna hittade vi till slut det sista av- görande beviset för att stenpackningarna w Lästips: Undersökte två var gravar och inget annat: människotän- Tore Artelius. Den gamla döden För att med säkerhet bestämma om det der. Emaljen på våra tänder är det sista av och den nya, om vikingatidens verkligen var gravar beslutade vi att under- kroppen som bryts ned, åtminstone på förkristna begravningar, religiösa söka två av stenpackningarna närmare. Vid obrända skelett. Tänderna var i mycket då- idéer och religionsskiftet. 2010. rensningen av stenarna hittade vi bland lig kondition, men vår osteolog Petter Jönköpings läns museum

500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 50 Arkeologi i Östergötland • 2012

Efterlängtad återkomst Domkyrkans 700-åriga krucifix ömt omvårdat

Andlig inspirationskälla för 20 generationer östgötar

När bonden Torkel kom in det stora katedralbygget i Linköping såg han det stor a krucifixet ovanför ingången till koret. Det strålade i bjärta färge r. Korset var lysande grönt som livets träd och ädla stenar glänste från korsstammen. Förgyllda orna ment glimmade runt de vackra ev angelistsymbolerna i korsets ändar. Prästen där hemma, herr Andreas, hade sagt att om Torkel bad sina böner framför Kristusbilden skulle hans tid i skärselden förkortas. Torkel hade också hört att i Kristusfiguren låg en helig relik gömd. När Torkel såg hur svårt pinad Jesus hängde på korset kände han ånger över sina synder. Kristusbilden såg så verklig ut, tyckte Torkel. Blodet strömmade ur såren och blicken i de halvslutna ögonen var plågad. Torkel överväldigades av alla intryck. Han gick närmre krucifixet och tände några vaxljus och föll på knä. Med än större iver bad han Fader vår och Hell dig Maria.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 51

Efterlängtad återkomst Domkyrkans 700-åriga krucifix ömt omvårdat 1

3 bröderna Ek AB, Stefan Gullberg Plus i kanten från Gullbergs sten och fasadvård och Cai Petterson från Linköpings Tung- w Bilderna: service AB. 1 Krucifixet täcks in av länsmuseets personal Foto: Jonas Karlsson, ÖM Johan Nilsson och Eva Nyström Tagesson inför nedtagningen. 3 Är det en relikgömma eller inte? Foto: Jonas Karlsson, ÖM Eva Nyström Tagesson funderar tillsammans med Björn Frennesson 2 På väg mot konserveringen i Nicolaus från Domkyrkoförsamlingen och Hermannikoret. Från vänster Eva Nyström Thomas Malm från Linköpings kyrkliga Tagesson, Mats Gilstring och Johan samfällighet. Nilsson från länsmuseet, Rickard Karlsson Foto: Jonas Karlsson, ÖM från Linköpings Tungservice AB, Fabricio Stora bilden, foto: Lasse Norr, ÖM Vizutè Aguliar från Måleri och fasad, ? 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 52 Arkeologi i Östergötland • 2012

På 1300-talet intog detta monumentala krucifix en central plats i traktens andliga liv

är domkyrkans gotiska kor stod nytt målningsskikt. Vid restaureringen klart på 1330-talet, fanns med 1929 användes först lut för att få bort de största sannolikhet redan det nära värsta påmålningarna men ju närmare de sexN meter höga krucifixet på plats i kyrkan. innersta skikten man kom ökade försiktig- Det gjorde troligen ett djupt intryck på heten. Vid konserveringen 2011 kunde vi medeltidens besökare. Av bevarade avlats- konstatera att det knappt fanns några spår brev från 1400-talets början vet vi att kru- av originalfärg alls. På två partier, strax över cifixet spelade en viktig roll i domkyrkans korsmitten, kunde några kvadratcentime- andaktsliv. Enligt anvisningarna i ter av ursprunglig bemålning iakt- breven skulle böner till den kors- tas, resten har fallit av eller med- fäste bes framför krucifixet och den vetet avlägsnats inför varje reno- bedjande kunde därigenom för- vering av krucifixet. Däremot korta tiden i skärselden. återfanns plastiska spår i träet. Det rör sig dels om orgelbundna Vid lektoriet utskärningar som förmodligen varit Det är också genom dessa brev vi får kän- grund för bergkristaller eller glasbitar som nedom om några av den medeltida dom- limmats på en färgad botten för att likna kyrkans skulpturer och deras placering i ädla stenar. Dels är det regelbundet place- kyrkorummet; i gränsen mellan kor och rade hål, i mitten av en ristad passarcirkel, långhus fanns en murad eller snickrad an- fyra par runt varje evangelistsymbol på kor- ordning kallad lektorium där man bland sarmarna, vilket skulle kunna vara spår efter annat höll liturgiska läsningar. Av breven metallornament. att döma stod eller hängde det stora krucifixet där, tillsammans med skulpturer av Dendroanalys Maria och kyrkans skyddshelgon Petrus Konserveringen och undersökningen av och Paulus. Väster om lektoriet, i långhuset, krucifixet innefattade också en dendrokro- fanns en så kallad Pietá, en skulptur där en nologisk analys av ekträet. Den är i skrivan- sittande jungfru Maria håller sin döde son des stund inte avslutad men kommer för- i famnen. hoppningsvis att avslöja var träden har vuxit och kanske ge ett fällningsår. Förminskat och bortstädat Förmodligen gjorde målaren Måns ett Fram till 1580-talet eller senast 1690, då noggrant och grundligt jobb då han 1690 det sedan tidigare ombyggda lektoriet rivits, Jesusfiguren på krucifixet mäter 220 cm, skrapade bort all gammal nött och flagad har förmodligen krucifixet varit placerat i att jämföra med en man av svensk medel- färg och förgyllning varefter han målade gränsen till koret. I räkenskaper från tiden längd, till höger, 179 cm. korset och Kristus i starka orange, gröna, nämns att snickaren Jöns Pedersson och blå och röda färger. Det är nämligen 1600- målaren Måns Svensson hade förminskat försökte återställa ursprungsutseendet. I talsfärgsättningen som mest dominerar i krucifixet och förbättrat färgerna. Korset tidens anda försökte man också fastställa dag. Eva Nyström Tagesson, konservator skulle nu placeras ovanför högaltaret, på var en triumfbåge med krucifix kunde ha vilket Maarten van Heemskercks altar- varit placerade. Linköpingsdomen är en tavla stod, hängande i den ganska trånga hallkyrka; alltså en kyrka med sidoskeppen Plus i kanten bågen i koromgången. Därför förminska- lika höga som mittskeppet och en triumf- des själva korset för att få plats. Här häng- båge förekommer inte i den typen av bygg- w Lästips: de krucifixet fram till ”storstädningen” av nad. Krucifixets stora tyngd gjorde emel- Lindblom, Andreas, Krucifix-mästarna domkyrkan 1812, då många gamla inven- lertid att man inte kunde hänga det i den i Linköping, 1976 tarier gick under klubban eller försvann. kalkstensbåge man valt som plats, utan det Jacobsson, Carina, Höggotisk träskulp- fick förankras ovan valven i en metallkon- tur i gamla Linköpings stift, 1995 Tillbaka igen struktion. Så kom krucifixet ändå att hänga Nisbeth, Åke, Linköpings domkyrka, Därefter får krucifixet, troligen i mitten av där man har förmodat att lektoriet ur- Inredning och inventarier, 2001 1800-talet, efter en sejour i Andreaskoret sprungligen varit placerat. Jacobsson, Carina, Beställare och (östra koret) och i en av kyrkans bodar, åter finansiärer. Träskulptur från 1300-talet komma in i katedralen. Spåren efter denna Spår av ornament i gamla ärkestiftet, 2002 placering är fortfarande synliga i dag som Vid konserveringen av domkyrkans kruci- ett avtryck på sydväggen ovan Heemskerck fix 2011 påträffades små spår av färg från Källström, Hanna, Domkyrkan som tavlan. Där hängde krucifixet fram till 1929 olika perioder. Varje ny placering under andaktsmiljö under senmedeltiden, då man vid en omfattande restaurering århundradenas lopp har troligen avsatt ett Linköping och Lund, 2011

? 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Arkeologi i Östergötland • 2012 53

Den ”gråa” medeltiden frossade i färgprakt

Få tidsperioder är så insnärjda i före- ställningar och myter som medel tiden. Var det en färglösFärglöst? tid av etter- salt mat och andligt förtryck? Eller en skimrande sagotid med blänkande rustningar och väna jungfrur? Årets utställning på Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum försöker göra upp med några vanliga myter om medeltiden.

an ska inte idealisera medeltiden lika lite som någon annan tid, men mycket av det vi anklagar Mmedeltiden för, som smutsiga människor, häxbränningar, omänskligt rättssystem, religiöst tvång och negativ kvinnosyn hör snarare till 1600- och 1700-talen. Renäs sansens syn på medeltiden som en mellan- tid av andligt förfall och stagnation har levt kvar länge. Idag kan vi se att framför allt högmedeltiden var en tid av stora föränd- ringar och stark utveckling.

Färgglad tid En vanlig myt är ”den grå medeltiden”. Det är lätt att få intryck av medeltiden som en färglös period. De föremål som kommer ur jorden vid en utgrävning är grå eller bruna. Kyrkornas trä- och stenskulpturer kan vara vackert arbetade, men saknar färg. De mål- ningar som finns, t ex på kyrkorummens tak och väggar är blekta av århundraden och har ofta varit överkalkade. Ett gott exempel är Linköpings domkyrka. Det kyrkorum som nu möter oss med grå stenväggar har en gång haft puts med målningar i klara färger som rött, blått, grönt, gult, vitt, svart och t o m bladguld. Saknas gör också alla sidoaltare med sina helgonbilder, relikva- rier och textiler.

Kitschig kyrka Medeltiden var inte grå – medeltiden var färgstark och lite kitschig. Risinge gamla kyrkas Det strama rum som vi uppfattar som väl- sydportal. Foto: Gunnel Jansson, SHM. bevarat medeltida har alltså ganska lite med det medeltida utseendet att göra. Antagligen skulle vi ha uppfattat den medeltida dom- på domkyrkans norra vägg med målningar lyser av färg och förgyllning. Sammantaget kyrkan som överlastad och kanske lite kit- och ett sidoaltare. Från Stifts- och lands- ger det en bild som är allt annat än grå. schig. För att få ett hum om färgprakten har biblioteket har vi också lånat in bokillumi- Markus Lindberg, chef för Linköpings vi försökt gestalta en del av blindarkaden nationer som fortfarande efter 7- 800 år Slotts- och Domkyrkomuseum

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 54 Arkeologi i Östergötland • 2012 KALENDARIUM ■■Lördag 7.7 kl 14 ■■Lördag 28.7 kl 14 Visning: Smedstorps dubbelgård Visning: Smedstorps dubbelgård Visning av kulturreservatet Smedstorps Visning av kulturreservatet Smedstorps dubbelgård i Ydre kommun. Här finns väl dubbelgård i Ydre kommun. Här finns välbe bevarande byggnader från 1700-talet och ett varande byggnader från 1700-talet och ett gammaldags odlingslandskap. Vägbeskrivning: gammaldags odlingslandskap. Vägbeskrivning: skyltat från väg 134 mellan Kisa och Österbymo. skyltat från väg 134 mellan Kisa och Österbymo. Östergötlands museum i samarbete med Kinda Östergötlands museum i samarbete med Kinda kommun. kommun. Kostnad 50:- för vuxen, gratis för barn och Kostnad 50:- för vuxen, gratis för barn och ungdomar upp till 19 år. ungdomar upp till 19 år. ■■Tisdag 10.7 kl 14 ■■Tisdag 31.7 kl 14 Lokalhistorisk film Visning: Ett medeltida Intendent Ellika Kyndel visar historisk film stenhus mitt i Linköping från Östergötland. Östergötlands museum i Arkeolog Marie Ohlsén visar det medeltida huset samarbete med Folkuniversitetet. vid Rhyseliusgården på Gråbrödragatan. Samling Ordinarie entréavgift. vid museets entré. Östergötlands museum i samarbete med Folkuniversitetet. ■■Onsdag 11.7 kl 18.30 Ordinarie entréavgift. JUNI Sommarkväll på Öna Annika Johansson visar kulturreservatet Öna i ■ ■Måndag 18.6 kl 18.30 Nykils socken. Vägbeskrivning: ta av från väg 34 Vandring vid Föllingsö mellan Linköping och Kisa mot Haraldsbo, följ Följ med naturguide Lars Frölich och antikvarie skyltning. Östergötlands museum i samarbete Anders Persson på en natur- och kulturvandring med Folkuniversitetet. vid Föllingsö, Kisa sn Kinda kommun. Kostnad 50:- för vuxen, gratis för barn och Vägbeskrivning: väg 134 från Kisa mot ungdomar upp till 19 år. Österbymo, sväng vid kvarnen vid skylt Föllingsö, parkera vid ladugården. Östergötlands museum i ■■Lördag 14.7 kl 14 samarbete med Länsstyrelsen Östergötland och Visning: Smedstorps dubbelgård Folkuniversitetet. Kostnad 50:-. Visning av kulturreservatet Smedstorps dubbelgård i Ydre kommun. Här finns välbeva ■ ■Tisdag 19.6 kl 18.30 rande byggnader från 1700-talet och ett gam Vandring vid gravfält vid Graby maldags odlingslandskap. Vägbeskrivning: AUGUSTI Följ med naturguide Lars Frölich och antikvarie skyltat från väg 134 mellan Kisa och Österbymo. Anders Persson på en natur- och kulturvandring Östergötlands museum i samarbete med Kinda ■■Onsdag 1.8 kl 14 vid gravfält vid Graby, Ydre kommun. kommun. Vad är typiskt östgötskt? Vägbeskrivning: från Sunds kyrka kör mot N. Vi, Kostnad 50:- för vuxen, gratis för barn och 1:e intendent Marietta Douglas visar i knappt 2km. I skarp högerkurva, skylt gravfält, ungdomar upp till 19 år. Östgötarummet. Östergötlands museum i kör rakt mot Graby. Samling vid gravfältet. samarbete med Folkuniversitetet. ■■Onsdag 18.7 kl 18.30 Östergötlands museum i samarbete med Ordinarie entréavgift. Länsstyrelsen Östergötland och Folkuniversitetet. Sommarkväll på Öna Kostnad 50:-. Annika Johansson visar kulturreservatet Öna i ■■Onsdag 1.8 kl 18.30 Nykils socken. Vägbeskrivning: ta av från väg 34 Sommarkväll på Öna ■■Tisdag 26.6 kl 14 mellan Linköping och Kisa mot Haraldsbo, följ Annika Johansson visar kulturreservatet Öna i Varför firar vi midsommar? skyltning. Östergötlands museum i samarbete Nykils socken. Vägbeskrivning: ta av från väg 34 1:e intendent Inger Lindström berättar. med Folkuniversitetet. mellan Linköping och Kisa mot Haraldsbo, följ Östergötlands museum i samarbete med Kostnad 50:- för vuxen, gratis för barn och skyltning. Östergötlands museum i samarbete Folkuniversitetet. Ordinarie entréavgift. ungdomar upp till 19 år. med Folkuniversitetet. Kostnad 50:- för vuxen, gratis för barn och ■■Lördag 21.7 kl 14 ungdomar upp till 19 år. Visning: Smedstorps dubbelgård Visning av kulturreservatet Smedstorps ■■Torsdag 9.8 kl 14 dubbelgård i Ydre kommun. Här finns välbe Visning: Krogfallsstugan varande byggnader från 1700-talet och ett Krogfallsstugan i Trädgårdsföreningen visas av en gammaldags odlingslandskap. Vägbeskrivning: konservator från museet. Östergötlands museum skyltat från väg 134 mellan Kisa och Österbymo. i samarbete med Folkuniversitetet. Östergötlands museum i samarbete med Kinda Ordinarie entréavgift. kommun. Kostnad 50:- för vuxen, gratis för barn och ■■Tisdag 14.8 kl 18 ungdomar upp till 19 år. Vandring vid Skällviks borgruin Följ med naturguide Lars Frölich och antikvarie ■■Onsdag 25.7 kl 18.30 Anders Persson på en natur- och kulturvandring Sommarkväll på Öna vid Skällviks borgruin, Skällviks sn Söderköpings JULI Annika Johansson visar kulturreservatet Öna i kommun. Vägbeskrivning: från E22 kör Nykils socken. Vägbeskrivning: ta av från väg 34 mot Stegeborg, ca 1,5 mil, passera vägskylt ■■Onsdag 4.7 kl 14 mellan Linköping och Kisa mot Haraldsbo, följ Hammartorp. Efter grindstolpar 200 m längre Emelies gåva skyltning. Östergötlands museum i samarbete fram, ta vänster in på grusväg. Kör till torpet Ett bildspel om Löfstad slott, presenteras av med Folkuniversitetet. Kostnad 50:- för vuxen, Lerbo. Östergötlands museum i samarbete med intendent Tova Sylvan. Östergötlands museum i gratis för barn och ungdomar upp till 19 år. Länsstyrelsen Östergötland och Folkuniversitetet. samarbete med Folkuniversitetet. Kostnad 50:- . Ordinarie entréavgift. Arkeologi i Östergötland • 2012 55

■■Onsdag 15.8 kl 18 ■■Lördag 18 augusti kl 12-16 SEPTEMBER Vandring vid gravfältet Smedstorpsdagen Högsbacken i Landeryd Visningar av byggnader och natur, demonstration ■■Söndag 9.9 kl ?? Följ med naturguide Lars Frölich och av måleripigment, lekar, häst m m. För hela Kulturarvsdagen antikvarie Anders Persson på en natur- och familjen! Vägbeskrivning: skyltat från väg 134 Årets tema: Under ytan kulturvandring vid gravfältet Högsbacken, mellan Kisa och Österbymo. Kulturarvsdagen i samarbete med Landeryds hembygdspark, Landeryds sn, Entré 50:-. Riksantikvarieämbetet.Mer info kommer på Linköpings kommun. Vägbeskrivning: kör mot ■■Söndag 26.8 kl 14 museets hemsida och på tidningsannonser. Sturefors, samling Landeryds hembygdspark. Östergötlands museum i samarbete med Arkeologidagen Linköpings kommun och Folkuniversitetet. Mer info kommer på museets hemsida och på Kostnad 20:-. tidningsannonser. ■■Torsdag 16.8 kl 18 ■■Måndag 27.8 kl 18 Vandring vid fossilt odlingslandskap Vandring vid hällkista och beteshage vid torpet Urbjörn på Omberg vid Knösen Följ med naturguide Lars Frölich och antikvarie Följ med naturguide Lars Frölich och Anders Persson på en natur- och kulturvandring antikvarie Anders Persson på en natur- och vid det fossila odlingslandskapet vid torpet kulturvandring vid Knösen, Västra Ny, Motala Urbjörn på Omberg, V Tollstad sn, Ödeshögs kommun. Vägbeskrivning: kör norrut från Västra kommun. Vägbeskrivning: från rv 50 kör mot Ny kyrka, ca 600 m. Ta till vänster vid skylt Stocklycke, ca 800m. Samling vid P-plats. Knösen. Östergötlands museum i samarbete Östergötlands museum i samarbete med med Länsstyrelsen Östergötland, Västra Ny Folkuniversitetet. Kostnad 50:- . hembygdsförening och Folkuniversitetet. Kostnad 50:- RKEOLOGI 2012 A ÖSTERGÖTLAND

Tii vänster: den medeltida Vårfrukyrkan i Skänninge. Till höger: Sveriges äldsta daterade kyrka, Herrestads kyrka firar 900-årsjubileum i år. Det ska firas! Se närmare program i dagspressen! Foto: Rikard Hedvall, UV Öst Arkeologen Marie Ohlsén från Östergötlands museum lagar mat på gammalt sätt. Vad fynden berättar Foto: ÖM från Arkeologidagen 2004. Föreläsningar om utgrävningarna runt Skänninge Arkeologi För sjätte året arrangeras föreläsningar på stadshotellet vid Motala ström i Skänninge hösten 2012. De arkeologiska undersökningarna för Föreläsningarna kommer att belysa de senaste årens undersökningar i dubbelspåret i Motala fortsätter sommaren samband med utbyggnaden av järnvägen genom Skänninge. 2012. Följ och kommentera arbetet på vår Föreläsningsserien är ett samarbete mellan Mjölby kommun, blogg, på facebook och YouTube Trafikverket, Stadshotellet och Riksantikvarieämbetet. Visningar av utgrävningsplatsen Håll utkik på Riksantikvarieämbetet UV:s hemsida och sker mellan juni och augusti, mer i dagspressen efter tid och datum!” information på hemsidan ■■sept-dec Till hösten kommer vi tillsammans med Motala kommun och Folkuniversitetet att anordna en föreläsningsserie på biblioteket Arkeologidagen i Motala. Mer information läggs upp på Mer info kommer hemsidan. Välkomna! på Östgötlands museums arkeologiuv.se hemsida och på verkstadsvagen.arkeologiuv.se facebook.com/arkeologividmotalastrom tidningsannonser. youtube.com/user/arkeologiuv www.ostergotlandslansmuseum.se

Foto: UV Öst ■■hösten ■■jun–aug

Kulturarvsdagen Årets tema: Under ytan Kulturarvsdagen i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Mer info kommer på museets hemsida och på tidningsannonser. Foto: UV Öst ■■9 sept

ÖSTERGÖTLANDS M USEUM Raoul Wallenbergs plats Linköping • Tel 013-23 03 00 • www.ostergotlandsmuseum.se