DOCSLIB.ORG

Nordisk Tidskrift 4/2013 322 Lars Wollin

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

NORDISK TIDSKRIFT 2013 – HÄFTE 4 NORDISK NORDISK TIDSKRIFT 2009 – HÄFTE 2 NORDISK Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2009 sin hundratret- tioandra årgång, den åttiofemte i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor. Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras. Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2009 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr. FÖRFÖR VETENSKAP,VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI Prenumeration för 2009 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 UTGIVENUTGIVEN AVAV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN Skå. Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln. l cDet Nordisk omöjligas säkerhet konst – – Nya översättningens prövningar: roll i Norden För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris. cl Lars Karin Wollin Söder Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, cl Beate Thorvald Grimsrud Stoltenberg 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen. cl Ylva Jan-Erik Hellerud Enestam Redaktionen: Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12. cl Lars Guðmundur Kleberg Árni Stefánsson Redaktionssekreterare: Fil.kand. Lena Wiklund Besöksadress: c/o Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 2 tr, Stockholm. cl Hlín Teija Agnarsdóttir Tiilikainen Telefon 08-654 75 70, telefax 08-654 75 72. E-post: [email protected] cl Agneta Carolina Pleijel Vendil och Pallin Anne Marie Bjerg l Huvudredaktör och ansvarig utgivare: c Per Michael Qvale Moore Fil. kand. Claes Wiklund, Skillingagatan 38 A, SE-646 32 Gnesta. l cKierkegaard Bengt Sundelius og demokratiet Tel 0158-137 89 (bostaden). E-post: [email protected] l Intervju med Karin Söder c Grönländska val Dansk redaktör: l Bokessä om litteraturforskning i Norden Dr. Phil. Henrik Wivel, Engbakken 26, DK-2830 Virum. c Intervju med Víkingur Heiðar Ólafsson Tel 33 75 75 75. E-post: [email protected] c Jämställdheten i Norden Finländsk redaktör: Pol. mag. Guy Lindström, Dalvägen 3 A 4, FIN-02700 Grankulla. c Bokessä: Tre böcker om Berit Ås Tel 09-505 29 74. E-post: [email protected] Isländsk redaktör: STOCKHOLM Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik. Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected] nnn n Ny serie i samarbete med Föreningen Norden nnn n Norsk redaktör: Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo. Tel 22-85 4145. E-post: [email protected] Årg. 8985 • 20132009 • Häfte 24 INNEHÅLL Artiklar Att översätta är nödvändigt. Kring halva nationallitteraturen i svensk och nordisk språk- och kulturhistoria. Lars Wollin ............... 321 Prisad översättare vill få med det som står mellan raderna. Bo Höglander .... 334 Beate Grimsrud – uppfylld av berättelser redan som barn. Bo Höglander. .... .335 Översättarens och översättningens roll. Några nedslag i historien och exempel från en samtida översättares vardag. Ylva Hellerud .... 339 Det omöjligas konst – översättningens roll i Norden. Bilder från Letterstedtska föreningens medlemsseminarium. .......................... 346 Litterärt översättarseminarium och Svenskt översättarlexikon. Erfarenheter från Södertörns högskola. Lars Kleberg ....................... 349 En cykeltur runt orden – att översätta Lars Norén till isländska. Hlín Agnarsdóttir ......................................... 359 Författaren mötte sin översättare. Bo Höglander ........................... 365 Søren Kierkegaard og demokratiet. Steen Tullberg .......................... 369 NT-Intervjun. Karin Söder: Värmlänning, politiker, nordist. Lena Wiklund ...... 383 * * * För egen räkning och nordisk krönika Om å oversette fra svensk til norsk. Per Qvale ............................. 387 Krönika om nordiskt samarbete. Anders Ljunggren ...................... 391 * * * Letterstedtska föreningen Krister Wahlbäck 1937-2013. Några personliga minnesord. Claes Wiklund ...... 395 Styrelser, ledamöter och anslag 2013 ................................. 399 Anslagsutlysning för 2014 ......................................... 423 * * * Bokessä Litteraturforskning i Norden – tre eksempler. Hans H. Skei ............... 425 * * * Kring böcker och människor Ledarkrisen inom Självständighetspartiet 1970-1991. Guðni Th. Jóhannesson . 431 Jörn Donner håller stilen. Henrik Helenius ............................ 434 Lars Hanson – porträtt av en legendarisk skådespelare. Astrid Söderbergh Widding ......................................... 436 Sammanfattning ................................................. 439 Tiivistelmä ...................................................... 440 ISSN 0029-1501 Tryck: Tellogruppen AB, Söderköping Att översätta är nödvändigt 321 LARS WOLLIN ATT ÖVERSÄTTA ÄR NÖDVÄNDIGT Kring halva nationallitteraturen i svensk och nordisk språk- och kulturhistoria Artikeln bygger på ett föredrag vid Letterstedtska föreningens medlemssemina- rium "Det omöjligas konst – översättningens roll i Norden" den 18-19 oktober 2013 i Stockholm. Lars Wollin är professor emeritus i nord- iska språk/svenska. Senast verksam vid Åbo Akademi, Finland, tidigare främst vid Lunds, Göteborgs och Uppsala universitet. Årets kanadensiska nobelpristagare i litteratur, Alice Munro, skriver som bekant på engelska. Om en svensk läsare, trots goda kunskaper i världsspråket, ändå föredrar att avnjuta hennes noveller på sitt modersmål, i god översätt- ning, måste han eller hon då be om ursäkt för det? – Nja, skulle nog många säga, att be om ursäkt ska väl inte behövas, men det är å andra sidan knappast något att stoltsera med. Kanske skulle man tillägga – eller tyst tänka – att en engelskkunnig svensk som läser Alice Munro på svenska åtminstone borde skämmas en liten smula. För nog måste ändå, hävdas det, en god författares personliga stil vara förankrad i hans eller hennes modersmål och komma bäst till sin rätt där. Så om man som läsare har tillgång till originalet, då är det allt lite ”slött” att hålla till godo med efterbildningen. Att läsa utrikisk skönlitteratur i översättning kan självfallet aldrig vara annat än legitimt. Men är det alltså, åtminstone i princip, en nödfallsutväg? Rentav ett fattigdomsbevis? – Alltsedan den moderna romanens genombrott för ungefär två hundra år sedan har översättning, liksom annan imitativ och reproduktiv verksamhet, alltid fått stå tillbaka i det litterära värdesystemet för ”originalet”, i romantikens anda uppfattat som den ”äkta varan”. På 1800-talets då nya litterära massmarknad var översättaren oftast anonym, näst intill osynlig i utbudet. Hans – eller (oftare) hennes – insatser var ingenting som förläggaren hade något intresse av att lyfta fram, kritikerna såg den inte och det är tvivelaktigt om läsarna överhuvudtaget reflekterade över saken. Det var faktiskt rentav meningen att de inte skulle göra det: bäst var den översätt- ning som likt den perfekt polerade glasrutan inte märktes, som till läsaren för- medlade illusionen att tilltalas direkt av författaren, utan störande mellanled. Nordisk Tidskrift 4/2013 322 Lars Wollin Det har hävdats att denna attityd, ”the translator’s invisibility” för att tala med Lawrence Venuti (1995), överlevt in i modern tid i den stora angloame- rikanska litterära världen, där översättning till engelska också generellt är en relativt ovanlig produktionsform. Venutis hållning har visserligen mött gensagor, och i små språkområden som de nordiska, som alltid varit vid- öppna för impulser utifrån och där litterär översättning rentav är vanligare än originalproduktion, har attityden under 1900-talet utan tvivel långsamt förskjutits i översättningens favör. Ändå möter man – åtminstone i Sverige – i den bokläsande delen av allmänheten fortfarande ofta ett oförlöst och kluvet förhållande till valet av lässpråk. Man inser och accepterar översättningens legitimitet, men man ser den helst inte. Även kritiker och litteraturforskare, ställda inför översättningens verklighet, föredrar ofta att tala och forska om något annat. Dock är bilden långt från entydig. Själv kommer jag ihåg Else Lundgren, en av 1900-talets främsta översättare till svenska av just engelskspråkig skön- litteratur; hon var en ledande uttolkare av författare som Nadine Gordimer, William Golding och många flera. På ett seminarium jag deltog i för ett tjugotal år sen minns jag hur hon fascinerade publiken genom att hävda översättningens värde i dess egen rätt, inte bara som något nödvändigt. Else Lundgren framställde översättningen som en brygga till djupare och mer förfi- nad litterär förståelse. Begrunda t.ex., sade hon, det franska ordet une pomme, det tyska ein Apfel, det engelska an apple! För en rimligt språkkunnig svensk är alla dessa utrikiska ord välkända, man vet omedelbart vilket
Recommended publications
  • Rapport Innhold

    Rapport Innhold

    RAPPORT INNHOLD 1 INNLEDNING ........................................................................................................................ 3 2 HOVEDPROGRAMMET ...................................................................................................... 4 2.1 Det generelle festivalprogrammet .................................................................................... 4 2.2 PEGASUS – for barn og unge ....................................................................................... 10 2.5 Helårsprogram ................................................................................................................ 14 3 FESTIVALEN I TALL .......................................................................................................... 14 4 MARKEDSFØRING OG INFORMASJON ........................................................................ 17 5 ØKONOMI ........................................................................................................................... 22 6 SAMARBEIDSPARTNERE ................................................................................................. 23 6.1 Samarbeidspartnere og støttespillere ............................................................................. 23 6.2 Nettverkssamarbeid ........................................................................................................ 23 6.3 Kjøpte tjenester .............................................................................................................. 24 7 ORGANISASJONEN ..........................................................................................................
  • NT 2 06 Omslag .Indd

    NT 2 06 Omslag .Indd

    NORDISK TIDSKRIFT NORDISK TIDSKRIFT 2006 – HÄFTE 2 Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2006 sin hundratjugo- nionde årgång, den åttioandra i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor. Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras. Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2006 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr. FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI Prenumeration för 2006 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 Skå. UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln. För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till ● redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris. Nils Holgerssons underbara resa 100 år: ● Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, Henrik Wivel 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen. ● Louise Vinge Redaktionen: ● Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12. Jaana Jokinen Kansliassistent: Fil.kand.
  • Assistant Professor of Philosophy, Depaul University 2352 N

    Assistant Professor of Philosophy, Depaul University 2352 N

    Fanny Söderbäck Assistant Professor of Philosophy, DePaul University 2352 N. Clifton Avenue, Suite 150, Chicago IL 60614 [email protected] ACADEMIC DEGREES PhD Philosophy, The New School for Social Research, USA, May 2010 Time for Change: On Time and Difference in the Work of Kristeva and Irigaray Advisor: J. M. Bernstein, The New School for Social Research Readers: Claudia Baracchi, Università di Milano-Bicocca; Tina Chanter, Kingston University MA Comparative Literature & Aesthetics, Södertörn University, Sweden, October 2003 Paternal Word and Maternal Body: A Psycholinguistic Thematic Reading of Selma Lagerlöf’s Novel “Banished” Advisor: Birgitta Holm, Uppsala University Reader: Ebba Witt-Brattström, Södertörn University BA Comparative Literature & Gender Studies, Södertörn University, Sweden, June 2000 Beautiful Boys and Demonic Nymphets: An Analysis of the Erotic Gaze on the Child in Vladimir Nabokov and Thomas Mann Advisor: Tiina Rosenberg, Lund University Reader: Ebba Witt-Brattström, Södertörn University ACADEMIC POSITIONS Assistant Professor of Philosophy, DePaul University, 2016-Present Assistant Professor of Philosophy, Siena College, 2011-2016 (Tenured and promoted to Associate Professor in Spring 2016) Visiting Assistant Professor of Philosophy, Siena College, 2010-2011 AREAS OF SPECIALIZATION Feminist Philosophy, Twentieth Century Continental Philosophy AREAS OF COMPETENCE Ethics, Aesthetics, Ancient Philosophy LANGUAGES Fluency: English, Swedish Comprehension and Reading Knowledge: French Basic Reading Knowledge: German, Spanish Fanny Söderbäck 1 RESEARCH PUBLICATIONS Monograph Revolutionary Time: On Time and Difference in Kristeva and Irigaray (Albany: State University of New York Press, forthcoming). Edited Books and Journals philoSOPHIA: A Journal of Continental Feminism, special issue on birth, vol. 4, no. 1 (2014). Contributors: Adriana Cavarero, Sara Heinämaa, Candace Johnson, Catherine Mills, Astrida Neimanis, and Amrita Pande.
  • RJV Signaler 2018-2.Indd

    RJV Signaler 2018-2.Indd

    SIGNALER Medlemsblad for Rolf Jacobsens Venner | 2.2018 TRULS HORVEI «En dikter må ha brannsår» Side 6 JAN ERIK VOLD Kan en stor dikter skrive en dårlig diktlinje? Side 14 på Tom Gundersens tresnitt fra 1994. fra tresnitt Gundersens på Tom er basertVenner Rolf Jacobsens til Logoen ISSN 1891-6228 (trykt) INNHOLD LEDEREN HAR ORDET ISSN 2464-3580 (online) 3 Lederen har ordet Litt tilfeldig og i tolvte time kom vi i NESTE GANG VIL JEG VÆRE ET TRE venne foreningen over informasjon Neste gang vil jeg være et tre, Mitt Rolf Jacobsen-dikt: om at Hamar kommune skulle felle de 4 stå i en trivelig park eller en lang allé. Sigrid Brox Haugen velger fire svære lindetrærne i Lille Strand­ «Bussene lengter hjem» gateparken, rett utenfor Rolf Jacobsens Jeg vil ha tunge grener og en svær, dyp rot leilighet i Skappels gate 2. Vi aksjonerte så jeg kan drikke av jorden og få et langt livs mot. 6 Truls Horvei: umiddel bart og fikk til et møte med de «En dikter må ha brannsår» ansvarlige i kommunen. To av trærne Fugler skal bo hos meg. Jeg blir fuglenes hus. var friske, det var først og fremst disse Svaler får bygge rede. Jeg bærer vindenes sus. Truls Horvei: vi ønsket å redde. I tråd med en tidligere 10 Et ekorn får gjerne komme. Jeg kan stå og se Å møte en dikter med brannsår over enskomst mellom kommunen og den brune halen som danser fra tre til tre. Skappels gate 2 Jernbaneverket ble saken løst ved at de 2317 Hamar Salg av bøker og plakat 12 to friske trærne beskjæres mot jern bane­ Sommeren går.
  • Examensarbete Mall

    Examensarbete Mall

    Kandidatuppsats i litteraturvetenskap I skuggan av Augustprisets vinnare - eller den kollektiva silvermedaljen Författare: Tellervo Rajala Handledare: Alfred Sjödin Examinator: Peter Forsgren Termin: VT16 Ämne: Litteraturvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2LI10E Innehåll 1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Syfte _______________________________________________________________ 1 3 Bakgrund ___________________________________________________________ 2 4 Teori _______________________________________________________________ 4 5 Metod ______________________________________________________________ 6 6 Litteraturgenomgång _________________________________________________ 8 7 Översikt av recensenternas värderingar __________________________________ 9 7.1 Värderingarna 2015 _______________________________________________ 9 7.1.1 Aris Fioreto Mary _____________________________________________ 9 7.1.2 Carola Hansson Masja ________________________________________ 10 7.1.3 Jonas Hassen Khemiri Allt jag inte minns _________________________ 10 7.1.4 John Ajvide Lindqvist Rörelsen. Den andra platsen __________________ 10 7.1.5 Agneta Pleijel Spådomen. En flickas memoarer _____________________ 11 7.1.6 Stina Stoors Bli som folk _______________________________________ 11 7.2 Värderingarna 2014 ______________________________________________ 11 7.2.1 Ida Börjel Ma _______________________________________________ 11 7.2.2 Carl-Michael Edenborg Alkemistens dotter ________________________ 12 7.2.3 Lyra Ekström Lindbäck
  • Modernism and Fascism in Norway by Dean N. Krouk A

    Modernism and Fascism in Norway by Dean N. Krouk A

    Catastrophes of Redemption: Modernism and Fascism in Norway By Dean N. Krouk A dissertation submitted in partial satisfaction of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy in Scandinavian in the Graduate Division of the University of California, Berkeley Committee in charge: Professor Mark Sandberg, Chair Professor Linda Rugg Professor Karin Sanders Professor Dorothy Hale Spring 2011 Abstract Catastrophes of Redemption: Modernism and Fascism in Norway by Dean N. Krouk Doctor of Philosophy in Scandinavian University of California, Berkeley Professor Mark Sandberg, Chair This study examines selections from the work of three modernist writers who also supported Norwegian fascism and the Nazi occupation of Norway: Knut Hamsun (1859- 1952), winner of the 1920 Nobel Prize; Rolf Jacobsen (1907-1994), Norway’s major modernist poet; and Åsmund Sveen (1910-1963), a fascinating but forgotten expressionist figure. In literary studies, the connection between fascism and modernism is often associated with writers such as Ezra Pound or Filippo Marinetti. I look to a new national context and some less familiar figures to think through this international issue. Employing critical models from both literary and historical scholarship in modernist and fascist studies, I examine the unique and troubling intersection of aesthetics and politics presented by each figure. After establishing a conceptual framework in the first chapter, “Unsettling Modernity,” I devote a separate chapter to each author. Analyzing both literary publications and lesser-known documents, I describe how Hamsun’s early modernist fiction carnivalizes literary realism and bourgeois liberalism; how Sveen’s mystical and queer erotic vitalism overlapped with aspects of fascist discourse; and how Jacobsen imagined fascism as way to overcome modernity’s culture of nihilism.
  • MA Ritgerð Tungumál, Ritmál Og Bókmenntir Norðmanna Frá

    MA Ritgerð Tungumál, Ritmál Og Bókmenntir Norðmanna Frá

    MA ritgerð Þýðingafræði Tungumál, ritmál og bókmenntir Norðmanna frá frumnorrænum tíma til nútímans Þýðingar á ritrýndu yfirlitsefni með greinargerð Þórunn Sveina Hreinsdóttir Leiðbeinandi: Gauti Kristmannsson Júní 2019 Háskóli Íslands Hugvísindasvið Þýðingafræði Tungumál, ritmál og bókmenntir Norðmanna frá frumnorrænum tíma til nútímans Þýðingar á ritrýndu yfirlitsefni með greinargerð Ritgerð til M.A.-prófs Þórunn Sveina Hreinsdóttir Kt.: 100859-3949 Leiðbeinandi: Gauti Kristmannsson Maí 2019 Útdráttur Í ritgerðinni er fjallað um tungumál, ritmál og bókmenntir Norðmanna frá frumnorrænum tíma til nútímans. Norsk málsaga og þróun norsks ritmáls, frá frumnorrænum tíma, er stórbrotin saga sem nær yfir um það bil 18 aldir. Norskri málsögu er skipt eftir tímabilum í frumnorrænu, norrænu, norsku á síðmiðöldum (miðnorsku) og nútímanorsku. Norsk bókmenntasaga nær yfir 12 aldir, það er frá norrænum tíma til nútímans. Bókmenntasögunni er skipt í fjórtán tímabil strauma og stefna. Hún tekur til munnlegrar geymdar, og verka sem rituð eru á nokkrum ritmálum: norrænu, dönsku, bókmáli, nýnorsku og samísku. Ljóðlistin fær sérstaka umfjöllun fyrst almenna og síðan um evrópsk þjóðkvæði þar á meðal söfnun þeirra og varðveislu. Síðan er fjallað sérstaklega um fjóra norska 19. aldar fræðimenn, sem eiga það sameiginlegt að hafa brotið blað í sögu norsks ritmáls og bókmennta. Þeir eru: Ivar Aasen, frumkvöðull ritmáls sem byggt er á samræmdum norskum mállýskum. Knud Knudsen, hugmyndafræðingur ritmáls sem byggist á aðlögun dansks ritmáls að norskum framburði og málfræði. Aasmund O. Vinje, ljóðskáld og brautryðjandi í útgáfu á nýnorsku Aasens. Sophus Bugge, einn helsti fornkvæða og þjóðkvæðasafnari Norðmanna. Í kjölfarið fylgja þýðingar úr verkum þessara manna sem undirstrika enn frekar hugðarefni þeirra. Þar á meðal er þýðing á rómantísku náttúruljóði eftir Vinje.
  • Häv Ockupationen Av Palestina – Riv Muren” Utgår Från Folkrätten Och Har Ett Demokratiskt Perspektiv På Konflikten I Israel/Palestina

    Häv Ockupationen Av Palestina – Riv Muren” Utgår Från Folkrätten Och Har Ett Demokratiskt Perspektiv På Konflikten I Israel/Palestina

    Publicerat på DN Debatt den 17 april 2004, med ett mindre urval av de mest kända undertecknarna och bilder på två av dessa. Upprop (inklusive 202 st undertecknare) under detta missiv Nedanstående upprop ”Häv ockupationen av Palestina – riv Muren” utgår från folkrätten och har ett demokratiskt perspektiv på konflikten i Israel/Palestina. Ockupation och apartheid är oförenliga med fred och demokrati. Vi som undertecknar detta upprop vill slippa se en ny våg av etnisk rensning, denna gång av de ockuperade områdena. Det är nog nu. Vi tar inte ställning till vilken typ av lösningar som de inblandade parterna till slut måste finna för att uppnå en rättvis och hållbar fred, det är deras sak. Det är uppropet som förenar oss, för övrigt har vi vitt skilda uppfattningar i allt från religion till politik. Svara med e-post, namn och yrke till [email protected] senast den 10 april. Stockholm den 25 mars 2004 Lennart Grosin, docent Lasse Wilhelmson, lärare Per Wästberg, författare Upprop: Häv ockupationen av Palestina - riv Muren Ockupation är oförenlig med fred Israels militära ockupation av Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem har pågått sedan 1967. Det står klart att Israel aldrig självmant kommer att lämna dessa områden. Israel kränker kontinuerligt mänskliga rättigheter och ignorerar en mängd FN-resolutioner. Därför måste nu internationell press sättas på Israel. Apartheid är oförenlig med demokrati I samband med Israels bildande 1948 fördrevs 780 000 palestinier från sina byar och städer. I strid med internationell lag förvägras de rätten att återvända till sina hem i Israel, medan judar utanför Israel omedelbart får invandra och bli fullvärdiga medborgare.
  • Fall 2006 NORTANA Has Established a List of Visiting Scholars and Claudia Berguson Announced That a Visitor’S Database Is Lecturers

    Fall 2006 NORTANA Has Established a List of Visiting Scholars and Claudia Berguson Announced That a Visitor’S Database Is Lecturers

    6 0 0 2 NORTANA NEWS l NORTANA news l Newsletter for the Norwegian Researchers & Teachers Association of North America a c o n t e n t s f Fra Presidenten 1 NORTANA Business NORTANA Fall Meeting Minutes 2 From Royal Norwegian Consulate General NORTANA Stipend Bjørn Jensen Leilighet Norgesseminaret 2006 Study Opportunities Report from ISS Ibsen Seminar 6 Fra Presidenten CLV Teacher Seminar The Norgesseminar in Madison was a resounding success, Oslo International Summer School thanks to the superb organizers from the University of New Program in Oslo and Poland Wisconsin, Tanya Thresher, Peggy Hager, and Milda Os- SUST trauskaite. Of course, the Consulate General in New York Bergen Summer Program including Liv Mørch Finborud, Kristin Iglum and Linda Telemark University College Prestegård, deserves a huge round of applause for securing Concordia Language Villages in Scandinavia such a fine cast of lecturers and performers. It was great Norgesskolen to see all the NORTANA members who were present and Nordic College Immersion Weekend active. Norwegian Language & Culture Program in Mpls Norwegian Barnehage in Mpls At the meeting of the NORTANA board, we made several important decisions. NORTANA, with successful student Reviews, Publications & Resources essay competitions celebrating both the 100-års markering, and for Ibsen-året, will sponsor an essay competition in Alt du vil vite om samfunnsøkonomi... 10 conjunction with the International Polar Year I (IPY). The Scandinavia Off-Broadway competition will be formally announced in March 2007 Publications as the IPY begins. We hope to get publicity beyond NOR- Norwegian American Collection TANA, and attract the attention of undergraduate students Podcasts throughout North America.
  • Haustlista 2013 Frå Samlaget SKJØNNLITTERATUR for VAKSNE ROMANAR: JAN ROAR LEIKVOLL: SONGFUGLEN Vakkert Om Det Mørke Og Farle

    Haustlista 2013 Frå Samlaget SKJØNNLITTERATUR for VAKSNE ROMANAR: JAN ROAR LEIKVOLL: SONGFUGLEN Vakkert Om Det Mørke Og Farle

    Haustlista 2013 frå Samlaget SKJØNNLITTERATUR FOR VAKSNE ROMANAR: JAN ROAR LEIKVOLL: SONGFUGLEN Vakkert om det mørke og farlege Sidan han vart fødd, har Jakoba levd som ei jente. Han har vakse opp hos mor og tante i ein by der det berre bur kvinner. No er han i ferd med å bli ein ung mann, og han får kjensler for ei jente. Det blir stadig vanskelegare å halde løyndommen skjult, men kanskje talentet kan redde han: Ingen syng så vakkert som Jakoba, og han begynner i lære hos den beste songlærarinna i byen. Samstundes, på andre sida av juvet, djupt inne i skogen, truar brøla frå mennene. Songfuglen handlar om einsemda som oppstår når verda ein trudde var trygg og meint å vare for alltid, viser seg å vere både farleg og umuleg. Nok ein gong skaper Leikvoll eit univers der heilt eigne reglar og livsvilkår rår for menneska. Songfuglen skildrar brutale og rå eksistensar, men er samstundes ført i eit omsorgsfullt og kjenslevart språk. Resultatet er skakande og vakkert på same tid. Jan Roar Leikvoll (f. 1974) skriv originale romanar der yttergrensene av menneskeleg erfaring blir skildra med nådelaus realisme. Han debuterte med romanen Eit vintereventyr i 2008, deretter kom Fiolinane (2010) og Bovara (2012). Romanane har fått strålande kritikkar, og Leikvoll blir hylla som ein av dei sterkaste og mest originale stemmene i norsk litteratur. ROMAN | ISBN: 9788252182729| Pris kr 349,- | Utg. september 1 ERICA LÖFSTRÖM (DEBUTANT): SEX, MUSIKK OG VOLD Ei ung kvinnes ferd gjennom helvete ”Eg prøvde å skriva dagbok. Men det fanst inga sanning i forteljinga.
  • Dag Solstad Carl Frode Tiller

    Dag Solstad Carl Frode Tiller

    RAPPORT 2011 TEMA BYEN “Slik bekreftes det – er det WWW.BRENNERIVEIEN.NO noen som sier – den hypotese at ethvert menneske i sitt sinn bærer på en by, som er skapt utelukkende av for- skjeller, en by uten figurer og former, som utfylles av de enkelte konkrete byer.” ITALO CALVINO – Usynlige byer. KOLBEIN FALKEID DAG SOLSTAD JAN KJÆRSTAD RAGNAR HOVLAND CARL FRODE TILLER ROY JACOBSEN KARIN FOSSUM TONE HUSE THORVALD STEEN BEATE GRIMSRUD THOMAS HYLLAND ERIKSEN HALLGRÍMUR HELGASON (IS) ANE DAHL TORP COLM TÓIBÍN (IE) (TR) HOVEDØEN SOCIAL CLUB ASLI ERDOGAN (FI) (ZA) KJELL WESTÖ ANDRÉ BRINK MONIKA FAGERHOLM (FI) (AU) TERRY EAGLETON (UK) KATE MORTON KNUT NÆRUM JAN VARDØEN JORALF GJERSTAD ARNE HJELTNES MARIA AMELIE ERLING DOKK HOLM HANS ROTMO WENDY GUERRA MATHIAS EICK K ??? ? ? ONSER ? ? ? ? ? ? # T FILM POESI INSPIRASJON DEBATT! DIALOG VELKOMMEN TIL EN STOR FESTIVAL I EN LITEN BY! MER INFO: LITTERATURFESTIVAL.NO LITTFEST_poster50x70.indd 2 FOREDRAG 25.03.11 12.51 InnhOld Innledning 3 Festivalen i tall 4 Tema og program 6 Pegasus – program for barn og unge 8 Informasjonsarbeid 10 Samarbeidspartnere 12 Organisasjonen 13 Økonomi 15 Tema 2012: Penger 16 Artister 17 INNLEDNInG Mer enn 500 tilskuere fulgte Dag Solstad på hans vandring gjennom Lillehammer og Roman 1987. Foto: Leslie Begby/LKK For 17. år på rad ble byen Lillehammer preget av forfattere, artister og engasjerte festivalgjengere i alle aldere den siste uken i mai. Det var også BYEN som preget årets festival. I vårt rikholdige program så vi på byen gjennom litterære, historiske, politiske og sosiologiske briller. I serier som Bytriangelet, Byrekka, Litterære vaganter og Byens tak, inviterte vi til forfattermøter, samtaler og debatt omkring urbanisering, byplanlegging, arkitektur, slum, kriminalitet og flanørens vandring gatelangs for å nevne noe.
  • NORD6104 TEORI, SJANGER OG RETORIKK (15 Sp)

    NORD6104 TEORI, SJANGER OG RETORIKK (15 Sp)

    Standard pensumliste NORD6104 høsten 2018 NORD6104 TEORI, SJANGER OG RETORIKK (15 sp) Kortere skjønnlitterære tekster (noveller og dikt) er å finne i følgende antologier: Gimnes og Hareide: Norske tekster. Prosa, Cappelen Damm (2009 eller senere) og Stegane, Vinje og Aarseth: Norske tekster. Lyrikk, Cappelen Damm (1998 eller senere). Alle svenske dikt og kortere prosatekster kommer i kompendium. Tekster merket * kommer i kompendium. 1. Episk diktning Fire romaner: . Jonny Halberg: All verdens ulykker (2007) . Knut Hamsun: Sult (1890) . Torborg Nedreaas: Av måneskinn gror det ingenting (1947) . Amalie Skram: Sjur Gabriel (1887) Ca.100 sider kortere prosatekster. *Folkeeventyr: «Østenfor sol og vestenfor måne» (9 s.) . Kjell Askildsen: «Hundene i Tessaloniki» (5 s.) . Bjørnstjerne Bjørnson: «Thrond» (5 s.) . Johan Borgen: «Passet» (9 s.) . Camilla Collett: «Ikke hjemme» (4 s.) . Knut Hamsun: «Livets røst» (4 s.) . Ragnar Hovland: «Seinsommarnattsdraum» (8 s.) . Roy Jacobsen: «Isen» (8 s.) . Liv Køltzow: «I dag blåser det» (8 s.) . Torborg Nedreaas: «Farbror Kristoffer» (7 s.) . Amalie Skram: «Karens Jul» (6 s.) . Tarjei Vesaas: «Det snør og snør» (4 s.) . *Gunnhild Øyehaug: «Liten knute» (8 s) . Hans Aanrud: «En vinternat» (8 s) 2. Dramatisk diktning Tre drama. Ludvig Holberg: Jeppe paa Bjerget (1722) . Henrik Ibsen: Gengangere (1881) . Jon Fosse: Nokon kjem til å komme (1992) 1 3. Lyrisk diktning Ca. 20 dikt. Bjørnstjerne Bjørnson: «Salme II» . Erling Christie: «Jailhouse Rock» . Petter Dass: «En Begiæring til Mad. Dorethe Engebrets-Daatter» . Dorothe Engelbretsdatter: «Til Hr. Peter Dass» . Inger Hagerup: «Aust-Vågøy» . Olav H. Hauge: «Til eit Astrup-bilete» og «Kvardag» . Gunvor Hofmo: «Fra en annen virkelighet» . Rolf Jacobsen: «Landskap med gravemaskiner» . *Ruth Lillegraven: «Moby og eg flyttar frå A til C» .