SWEDISH CHORAL SOCIETY Vol. 2

Sånger för blandad kör a cappella (komplett) Wilhelm Peterson-Berger

Erik Westbergs Vokalensemble Musikhögskolans kammarkör i Piteå Erik Westbergs Vokalensemble (foto: Sebastian Lönberg)

Musikhögskolans Kammarkör i Piteå (foto: Robin Cox) Om Swedish Choral Society

Körsång är en folkrörelse. Det har sjungits i vårt land i generationer, och utomlands har vi gjort oss kända som en riktig körnation med stor bredd och hög kvalitet. Körer och ensembler sjunger i kyrkor och konserthus, på arbetsplatser och torg, i gallerior och på vårdinrättningar, i slott och koja... Man har uppskattat antalet svenskar som regelbundet sjunger i kör till en halv miljon människor.

I Sveriges Körförbund finns blandade körer, damkörer och manskörer. Men de kan också delas in i ungdomskörer, vokalgrupper, kyrkokörer, kammarkörer, barbershopkörer, gospelkörer, sceniska körer och företagskörer – listan med nya körtyper växer ständigt!

Sveriges Körförbunds historia går tillbaka till tiden kring förra sekelskiftet, då körsångare började organisera sig i regionala och rikstäckande organisationer. Manskörerna bildade redan 1909 Svenska Sångarförbundet och 1925 bildades Sveriges Körförbund av de blandade körerna. 1997 gick de båda förbunden samman. Bland förbundets främsta syften är att hävda körsångens musikaliska, kulturella och sociala betydelse.

Ett unikt skivutgivningssamarbete har år 2009 inletts mellan Sveriges Körförbund och skivbolaget Naxos. Syftet med samarbetet är att dokumentera vårt svenska körliv i all dess bredd och mångfald och göra det tillgängligt för en större publik såväl i Sverige som utomlands.

Under en tioårsperiod planeras en rad inspelningar som skall visa på de skiftande genrer och körtyper som finns representerade bland medlemmarna i Sveriges Körförbund. Serien – Swedish Choral Society – kommer att bestå av femtio körskivor. En så omfattande dokumentation av vårt nutida svenska körliv har aldrig tidigare gjorts!

Utgivningen av denna CD har även möjliggjorts tack vare stöd från Stiftelsen Framtidens kultur, the Barbro Osher Pro Suecia Foundation samt Sommarhagens vänner.

2 Erik Westberg (foto: Katherine Hjukström) Nacional de España and Coro Sinfônica do Estado de São Paulo, Brasilien. He has also been artist- About Swedish Choral Society in-residence at Wollongong University in Australia. Choral singing is an integral part of Swedish culture. People have sung in choirs here for generations Erik Westberg was the first recipient of the Royal ’s conducting grant in 1992. and now has an international reputation as a nation of choristers with both breadth and He was awarded the Norrby Medal in 1993 and the arts prize of the Norrländska Socialdemokraten quality. Choirs and vocal ensembles can be heard in churches and concert halls, in workplaces and newspaper in 1997. In 1999 he was voted Choral Conductor of the Year at KÖRSAM and he received on public squares, in shopping malls and hospitals, in castles and cottages. It has been estimated the arts prize of the Municipality of Piteå in 2002. In 2006 he was awarded the King’s Medal of the that about half a million people in Sweden are regular members of choirs. Order of the Seraphim. He has been Professor of Choral Conducting at the School of Music in Piteå since 2003. Erik Westberg is since 2008 a member of Royal Swedish Academy of Music. Sveriges Körförbund (The Swedish Choral Association) is an organization of mixed choirs, female choirs and male choirs. Theses, in turn, can be further divided into youth choirs, vocal groups, church choirs, chamber choirs, barber shop choirs, gospel choirs, operatic choirs and corporate choirs. The list of new types of choir is constantly growing!

The history of the society goes back to the end of the 19th century when choral singers began to organize themselves into regional and national associations. The men’s choirs formed their own society – Svenska Sångarförbundet – in 1909 and the mixed choirs formed Sveriges Körförbund in 1925. In 1997 the two societies amalgamated. Among the principle aims of the society is that of promoting the musical, cultural and social significance of choral singing.

A unique recording collaboration has in 2009 been introduced between Sveriges Körförbund and Naxos. The aim of this collaboration is to document the activities of Swedish choirs in all their breadth and diversity and to make this documentation available in Sweden and the rest of the world.

A succession of recordings are planned over a ten-year period that will illustrate the many different genres and types of choirs represented by the members of the association. The series – Swedish Choral Society – is planned to comprise fifty discs of choral music.This is a very much more extensive documentation of contemporary Swedish choral singing than has ever been attempted before.

This CD has been made with grants from Stiftelsen Framtidens kultur, the Barbro Osher Pro Suecia Foundation and the Wilhelm Peterson-Berger Institute.

26 3 CD 1 (Erik Westbergs Vokalensemble) The Erik Westberg Vocal Ensemble 1 Tonernes flugt [Fleeting tones]...... 0’57 The Erik Westberg Vocal Ensemble was founded in 1993 and consists of 16 singers from the Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868) northern provinces of Sweden. Based in Piteå, the ensemble has established an international Text: Henrik Hertz (1797/1798-1870) reputation, notably for commissioning and performing contemporary choral music. The ensemble Arr: Wilhelm Peterson-Berger has also made some 15 international tours of Europe, Asia, South America and the USA. At the Manus international choral competition in 1996 in Takarazuka, Japan, the ensemble won first prize in the class for mixed choirs as well as first prize for the best choir overall. 2 Lokkende toner [Calling tones]...... 3’56 Musik efter Halfdan Kjerulf (1815-1868) At the turn of the millennium, the ensemble promoted an international project entitled “Choral Singing Text: Johan Sebstian Welhaven (1807-1873) for Peace and Justice” with a tour that included the Kingdom of Tonga in the Pacific Ocean. In 2002 Arr: Wilhelm Peterson-Berger the Erik Westberg Vocal Ensemble was selected by Sveriges Körförbund [Federation of Swedish Manus Choirs] to represent Sweden at the Nordic-Baltic choral festival in Klaipeda, Lithuania. In 2005 the ensemble took part in the Toronto International Choral Festival in Canada and toured south-eastern 3 Brudeferd i Hardanger [Wedding in Hardanger]...... 3’16 Europe with the Norbotten Big Band. Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868) Text: Peter Andreas Munch (1810-1863) Arr: Wilhelm Peterson-Berger Manus The Chamber Choir at School of Music in Piteå

4 Till skogsstjärnan [To the chickweed]...... 1’02 The Chamber Choir at School of Music in Piteå was founded in 1990 by Erik Westberg. The choir Musik: Vilhelm Svedbom (1843-1904) currently consists of 26 singers, who are all students in various departments at the college. The Text: okänd repertoire of the choir is mainly a cappella music. The choir has premièred a succession of new Arr: Wilhelm Peterson-Berger compositions by established composers like Jan Sandström and Jan Ferm as well as by composition Manus students at the college. In 2007 the choir performed in South Africa as well as in Sweden’s northernmost city of Kiruna. In the same year the choir showed its versatility by appearing with both 5 Sang på vandet [Song on the water]...... 2’05 Chinese superstar Wei-Wei and the Sámi priest and musician Johan Märak. Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868) Text: Johan Ludvig Heiberg (1791-1860) Arr: Wilhelm Peterson-Berger Erik Westberg Manus

6 Erik Westberg (b. 1956) studied choral conducting with Eric Ericson at the Royal College of Music Vårsång II (Det ljusnar i rymden den klara) in which he attended from 1976 to 1987. He has been the regular director of the KFUM [Spring song II (The heavens are brightening)]...... 0’56 [YMCA] Choir in Stockholm and the Oslo Philharmonic Choir in Norway and has guest-conducted Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger the Swedish Radio Choir. Further afield Erik Westberg has guest-conducted Pro Coro Canada, Coro Ur Sånger för blandad kör Abraham Lundquist Musikförlag 4 25 Norwegian romantic nationalist Hans Gude, Lokkende toner (Johan Sebastian Welhaven) (1892) 7 Guldfågel [Golden bird]...... 1’21 (I:19) while Prinsessen (Bjørnson) (1895) (I:21), is a wide-ranging song for solo soprano and choir. Musik: Wilhelm Peterson-Berger Min hu (Ernst van der Recke) (1892) (I:20) speaks of a bird returning to the sunshine and warmth of Text: (1841-1903) summer in the same way that the singer is drawn to his beloved. Ur Sånger för blandad kör Abraham Lundquist Musikförlag Besides these four collections and the separate songs already mentioned, P.-B. also composed a number of original songs for mixed choir a cappella: the deeply moving Solefallssang (Nordahl 8 Virgo gloriosa...... 3’21 Rolfsen) (1891) (II:13), Kan det tröste (Christian Winther) (1891) (I:13) – both published in 1950 Musik: August Söderman (1832-1876) as were Skogssång (A. T. Gellerstedt) (I:14) and Stämning (Sigrid Elmblad) (I:15). Hvile i skogen Text: Latin (Welhaven) (1894) (II:16) bears the subtitle Chorus mysticus, since a friend had asked for ‘that Arr: Wilhelm Peterson-Berger mystical song about resting in the forest’. There is a piano arrangement of the song in the album Six Manus Songs for the Piano. Anne Knutsdotter (Claus Pavel Riis) (1891) (II:2) has remained largely unknown up to the present day. 9 Juninatt [A June night]...... 2’20 Musik och svenskt text: Wilhelm Peterson-Berger Composed at a later date are Fjällvandrarsång (1907) (I:11) to a text by his mountaineering friend Text: Michail Jurjevitj Lermontov (1814-1841) Gillis Bratt that was adapted by the composer, Fansång (14-15 January 1936) (II:7) “Till Frösökören” Ur Sånger för blandad kör (text P.-B.) and Sverige (Bernhard Risberg) (1936) (II:8). Visa i folkton ‘Som stjärnorna på himmelen’ Abraham Lundquist Musikförlag (signed H. = Wendela Hebbe) (II:3) started life as one of P.-B.s earliest solo songs in 1890 but was later arranged for mixed choir (1927). 0 Vårsång I (Du fagra vår som åter ler) [Spring song I (Thou lovely spring that smiles again)]...... 1’49 Remaining are some arrangements of other composers’ works. P.-B. arranged six different works Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger by the Norwegian composer Halfdan Kjerulf, among them Brudeferd i Hardanger (Andreas Munch) Ur Sånger för blandad kör (I:3) and Lokkende toner (Welhaven) (I:2) as well as the solo song Ingrids vise (Bjørnson) (II:9). Abraham Lundquist Musikförlag Fredrik Pacius’s Suomen Laulu (Emil von Qvanten) II:6) was sung by the students for the Czar Alexander II on his visit to Helsinki in 1856. The song was then two years old and it was immediately ! Fjällvandrarsång [Mountaineering song]...... 1’05 compared to the national anthem Vårt land. Pacius is claimed, at a later date, to have asked: “Did I Musik: Wilhelm Peterson-Berger really write something so beautiful?” P.-B. might have said something similar about his arrangement. Text: Gillis Waldemar Bratt (1870-1925) och Wilhelm Peterson-Berger Distinguished little jewels are also the settings of Lange-Müller’s Kornmodsglansen (II:11), Bellman’s Carl Gehrmans Musikförlag Fjäriln vingad (I:28), and Wilhelm Svedbom’s Till skogsstjärnan (I:4). @ Näcken [The water-sprite]...... 3’22 Le célèbre menuet d’Exaudet (I:27) refers to the French violinist and composer André-Joseph Solist: Christina Fridolfsson, sopran Exaudet (1710-1762) whose minuet from his Violin Sonata Op. 2:1 was standard repertoire for Musik: Wilhelm Peterson-Berger restaurant musicians. Maman, à la pêche des moules (I:26) is an old French nursery rhyme Text: Erik Johan Stagnelius (1793-1823) about a girl who did not dare to harvest mussels because she was so frightened of the boys. Les Ur Sånger för blandad kör compagnons de la Marjolaine (I:25) is a 16th century French chanson. Abraham Lundquist Musikförlag

Stig Jacobsson 24 5 # Kan det tröste [Consolation?]...... 1’48 of contrasts with regard to character, metre and tempi. This is true, too, to his other collections. Musik: Wilhelm Peterson-Berger 1905 saw the publication of (6) Songs for Mixed choir which included Guldfågel (I:7), a setting of the Text: Christian Winther (1796-1876) first verse of Carl Snoilsky’s poem of the same name. The collection also includes the strophic song Carl Gehrmans Musikförlag Juninatt (1891) (I:9), a setting of a poem by Michail Lermontov translated from the German translation of the original Russian and adapted to a Swedish milieu. In the light night of the Nordic summer, $ Skogssång (I skogens vackra pelarsal) the night-watch (song-thrush) converses with a girl who is disappointed in love. Vårsång I ‘Du fagra [Forest song (In the forest’s lovely vaulted room)]...... 2’53 vår som åter ler’ (1892) (I:10) and Vårsång II ‘Det ljusnar i rymden den klara’ (1894) (I:6) are both Musik: Wilhelm Peterson-Berger settings of poems by P.-B. They reflect the intensity of nature in the spring, the return of the light and Text: Albert Theodor Gellerstedt (1836-1914) the melting ice. They are the epitome of youthful inebriation with the spring. In Näcken (1894) (I:12) Carl Gehrmans Musikförlag a solo proclaims Stagnelius’s poem. A separate song to spring, Vårsång III (II:10) ‘Våren kom en Valborgsnatt’ was composed in 1895 on a similar theme; spring ultimately overpowers winter’s King % Ungdomsdröm [Youthful dream]...... 4’10 Bore. Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger Ur Tio sånger för blandad kör Five Poems from Arne. Arne is Bjørnson’s depiction of a timid country boy, with a poetic soul, living Elkan & Schildknecht in the Norwegian mountains. It dates from 1859. In Trädet (1891) (II:23) we hear how, for the first time, the boy dares to sing something that he has written himself. The three verses describe how the buds ^ Sommarminne [Memories of summer]...... 1’42 of the tree are threatened by the frost, how the wind then tears at the blooms while a girl threatens to Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger pick the berries. Of the six verses of the poem Ingerid Slettens (II:22) P.-B. chose to set the two that Ur Tio sånger för blandad kör describe a poor country girl. These songs have an obvious Norwegian folk-music element, not least Elkan & Schildknecht as this was understood by Edvard Grieg. Grieg was one of P.-B.’s earliest sources of inspiration, one of the composers who opened his eyes to music. But he was also a composer whom the conservative & Sommaren kommer [Summer is coming]...... 1’45 teachers at the conservatory in Stockholm did their best to warn their pupils about. This naturally Musik: Wilhelm Peterson-Berger caused the pupils to be all the more curious. P.-B. made an arrangement for mixed choir of Grieg’s Text: Per Daniel Amadeus Atterbom (1790-1855) 30-year-old Opus 10:2 solo song Skovsang (II:I) with a text by Christian Winther. Why Solskinsvise Ur Tio sånger för blandad kör (II:12) was not included in the Arne collection, despite the fact that the source and date are the same Elkan & Schildknecht (February 1894) is not readily understood.

* Aften vid fjorden [Evening by the fjord]...... 3’41 Another of P.-B.’s sources of inspiration, who was equally feared by his pupils, was the composer Musik: Wilhelm Peterson-Berger August Söderman. His Sjung, sjung (II:4) och Virgo glorioso (I:8) were arranged for mixed choir. The Text: Jörgen Moe (1813-1882) latter is included as the penultimate movement of (7) Spiritual Songs (published 1872), where it is Ur Tio sånger för blandad kör performed by a choir of women’s voices. Elkan & Schildknecht The collection of Ten Songs for Mixed Choir was not published until 1926. P.-B. had written or translated the texts of half of the songs: the slow and moving Ungdomsdröm (1889) (I:15), Sommarminnen (1894) (I:16), the Norwegian folk ballads Herr Olav (1894) (I:22) and Trollruna (1894) (I:23) and the Russian folk tale Bröllopsskruden (1894) (I:24). Sommaren kommer (1892) (I:17) has a text by Atterbom, Aften ved Fjorden (Jørgen Moe) (1893) (I:18) was inspired by a painting of the 6 23 ( the words from memory since, in places, they differ from the original poem and he only set the first Lokkende toner [Tempting tones]...... 1’22 two of the four verses of the poem. It may be that he felt that the concluding lines were too overtly Musik: Wilhelm Peterson-Berger theological to suit his present purpose. Text: Johan Sebastian Welhaven (1807-1873) Ur Tio sånger för blandad kör In an article published in Dagens Nyheter in 1932 he observed: “I, who on account of my age, 24 Elkan & Schildknecht years, held all of the important posts in the society as guide, accountant, composer and tenor in the ) quartet, always carried a couple of notebooks in my pocket, one for soprano and alto and the other Min hu [Whow!]...... 2’30 for tenor and bass voices. When I had written out a new song, the girls disappeared into the forest Musik: Wilhelm Peterson-Berger and did not return until they had mastered their parts. In the meantime I practised with the bass Text: Ernst van der Recke (1721-1758) and when we met up again, the song was almost perfect. This was how I produced ‘Når du skal på Ur Tio sånger för blandad kör fjeldesti’ (II:27), ‘Arnes sang’ (II:19), ‘Hun Venevil’ (II:21), ‘Hvile i skoven’ (II:16), ‘Guldfågel’ (I:7) as Elkan & Schildknecht well as many other settings of Norwegian or Swedish poems.” ¡ Prinsessen [The princess]...... 2’38 In due course these songs were published in various albums. Best known are the Eight Songs for Solist: Christina Fridolfsson, sopran Mixed Choir Op. 11. These songs were composed in the years 1890-94 and were first published in Musik: Wilhelm Peterson-Berger 1898, clearly in their original state since P.-B. had not corrected the mistakes in the text of På feldesti Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) in spite of the opportunity. The collection also contains another song from ‘En glad gut’, namely Ur Tio sånger för blandad kör Dans! ropte felen (II:31) in which a country lad finally wins the daughter of a rich farmer through his Elkan & Schildknecht hard and persistent labour. Bjørnson was also the author of the texts of Killebukken (1892) (II:29), ™ Lokkeleg (1894) (II:30) and Vesleblomme (1892) (II:28). The last of these comes from the narrative of Herr Olav [Lord Olav]...... 2’21 Synnøve Solbakken for which Hugo Alfvén wrote the score when it was turned into a film in 1934. In Norsk folkvisa the film Alfvén quoted from Ole Bull’s Säterjäntans søndag (a melody that P.-B. also borrowed freely Arr: Wilhelm Peterson-Berger in 1891 (II:14) to a text by Jørgen Moe). These songs are full of folk cadences. Ur Tio sånger för blandad kör Elkan & Schildknecht Also in the collection is a setting of the Danish poet J.P. Jacobsen’s Stemning (II:24)which was later £ also set by Stenhammar (under the title of September) and Alfvén. In this composition the soprano Trollruna [Magic formula]...... 1’45 declaims the melody throughout almost the entire piece. I Fyrreskoven (1893) (II:25) was written by Norsk folkvisa who was married to a professor in but who wrote in her native Danish. The Arr: Wilhelm Peterson-Berger text is from a long suite entitled ‘Til Sverrig’ and it depicts the pine forest with a carelessly leaping Ur Tio sånger för blandad kör stream contrasted with the earnestly contemplating and gently flowing river. Since the text of the Elkan & Schildknecht eighth song, Ved havet (1894) (II:26) was written by the Norwegian poet J.S. Wellhaven, this means ¢ that the collection sets two Danish and six Norwegian poems but no Swedish ones. But, as Peterson- Bröllopsskruden [Wedding finery]...... 1’35 Berger remarked, this was the era of “spiritual Scandinavianism”. Rysk folkvisa Arr: Wilhelm Peterson-Berger The eight songs were, thus, written in the course of a few years during which time numerous other Ur Tio sånger för blandad kör songs by P.-B. also saw the light of day. The composer selected the eight songs to produce an album Elkan & Schildknecht

22 7 ∞ Les compagnons de la Marjolaine...... 1’20 comic opera Domedagsprofeterna [The Doomsday Prophets] was first performed in 1917 and can be Fransk folkvisa regarded as a Swedish equivalent of Wagner’s Die Meistersinger von Nürnberg. At the beginning of the Arr: Wilhelm Peterson-Berger 1920s he travelled to Italy, was elected a member of the Royal Swedish Academy of Music and created Carl Gehrmans Musikförlag a Knight of the Order of the Pole Star.

§ Maman, à la pêche des moules...... 1’00 It is true that, as a critic, he could be venomous in his reviews and often unnecessarily sarcastic. But Fransk barnvisa this was only in line with the times. Other critics showed similar tendencies. Peterson-Berger the critic Arr: Wilhelm Peterson-Berger was irrepressibly forthright and paid no regard to whether the object of his criticism was a debutant Manus performer or an international celebrity. If the performance, in his view, was not of the highest quality, then he dismissed it. And it must be said that few, if any, of the other Swedish critics at the time were ¶ Le célèbre menuet d’Exaudet...... 1’54 as educated as P.-B. or had the same European perspective. He was an insightful and knowledgeable Musik efter André-Joseph Exaudet (1710-1762) cultural philosopher who produced, for example, brilliant translations of Nietzsche’s Birth of Tragedy Text: okänd and Thus Spake Zarathustra as well as a selection of Wagner’s writings. Displaying such knowledge, Arr: Wilhelm Peterson-Berger such influence and such views did not go down well in Sweden. Manus There was certainly opposition to P.-B. There were musicians who refused to start their performance • Fjäriln vingad [Butterfly in flight]...... 1’18 as long as he was in the hall. He managed actually to exchange physical blows with the noted tenor Musik: Carl Michael Bellman (1740-1795) and director of the Stockholm Opera John Forsell. In due course he began to feel that no one took Text: Carl Michael Bellman him seriously any more and, in 1930, he retired to the country, to his much loved house at Frösön Arr: Wilhelm Peterson-Berger outside Östersund in the Swedish mountains. There he wrote his last symphony, Solitude. He died in Manus Östersund on 3 December 1942. Songs for Mixed Choir A Cappella CD 2 (Spår 1-18: Erik Westbergs Vokalensemble, spår 19-31: Musikhögskolans Kammarkör, Piteå) With just a few exceptions, Wilhelm Peterson-Berger wrote all his settings for mixed choir a cappella during the first half of the 1890s. This was the period he spent in Umeå after studying in Dresden and 1 Skovsang [Song of the forest]...... 0’41 prior to establishing himself in Stockholm. The songs are, thus, from his relative youth. The reason for Musik: Edvard Grieg (1843-1907) writing these songs was that he had friends of the same age or a little younger who not only shared his Text: Christian Winther (1796-1876) interest in music and literature but who were also keen mountaineers. Together with his sister Gerda Arr: Wilhelm Peterson-Berger Peterson-Berger, Liva Järnefelt and Anders de Wahl – both of whom were destined for the theatre – Manus and the future physician and voice coach Gillis Bratt, P.-B. spent the summer on long, adventurous hikes in the mountains. To keep their spirits up he composed these songs. Some of them are lively 2 Anne Knutsdotter...... 2’22 marching tunes with a tralala or a tirilil while other songs reflect his longing for the countryside. It would Musik: Wilhelm Peterson-Berger seem that På Fjeldesti (II:27) is the earliest of these songs, dating from 8th August 1890 while the Text: Claus Pavel Riis (1826-1886) friends were on a five-week hike in the Vilhelmina mountains. The song is a setting of a poem from the Carl Gehrmans Musikförlag collection ‘En glad gut’ by the Norwegian poet Bjørnstjerne Bjørnson. It would seem that P.-B. wrote out

8 21 A Versatile Artist 3 Visa i folkton [Ballad in a folk idiom]...... 3’20 Musik: Wilhelm Peterson-Berger Wilhelm Peterson-Berger (generally referred to in his native Sweden as P.-B.) was born on 27th Text: Wendela Hebbe (1808-1899) February 1867 in Ullånger in the northerly province of Ångermanland. Thus he is two years younger Manus than his famous Scandinavian colleagues Jean Sibelius and Carl Nielsen. While at school in Umeå he gained a reputation as a gifted pupil and was editor of the school magazine “Getingen” [The 4 Sjung, sjung! [Sing, sing!]...... 0’58 Wasp] as well as leading the school society’s male-voice quartet. By 1886 he was studying organ and Musik: August Söderman (1832-1876) composition at the Conservatory in Stockholm from which he graduated as an organist in 1889. The Text: Zacharias Topelius (1818-1898) same year he went to Dresden to continue his studies but the next year he was back in Umeå teaching Arr: Wilhelm Peterson-Berger languages at the grammar school. He soon found Umeå too constricting and returned to Dresden to Manus teach in a private conservatory for a couple of years before settling in Stockholm in 1895. 5 Säg, o minns du i tysta kvällen [Do you remember the quiet eve?]...... 0’48 P.-B.’s lyrical drawing-room pieces for the piano are known to many Swedes. Pieces like the suite Musik: Melcher Myrberg (1825-1917) of Frösö Flowers, In Summer or Italiana evoke a summery, romantic nationalism. Singers will have Text: okänd come into contact with him as a composer of some delightful songs, 50 of which were published as a Arr: Wilhelm Peterson-Berger collection entitled Svensk Lyrik [Swedish Lyricism]. Several of the songs are very well known, not least Manus because they were favourite repertoire for Jussi Björling. Musicologists can often quote extensively from P.-B.’s highly sarcastic reviews. He was the music critic of the leading Stockholm newspaper, 6 Suomis sång [Finland’s song]...... 1’59 Dagens Nyheter, from 1896 to 1930 and the best-paid contributor to the paper. Musik: Fredric Pacius (1809-1891) Text: Emil von Qvanten (1827-1903) These activities actually tell us very little about the composer’s versatility. His work list is Arr: Wilhelm Peterson-Berger comprehensive. That his five symphonies have been regarded critically may have something to do Manus with the need for composers and orchestras to get their own back for his merciless reviews. That his four operas have not met with any great success is a fate they share with similar works by all 7 Fansång (Hemlandsluften som glider fram) [Song to the flag]...... 1’23 of his contemporaries. Swedish operas were not in much demand. Despite this, his Viking opera Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger Arnljot is among the most frequently performed of Swedish operas and has sometimes been claimed Manus as Sweden’s national opera. One should also mention that he wrote the librettos to his operas as well as the texts of many of his songs and choral pieces – though sadly they suffer from a degree 8 Sverige (Sverige, du sköna land!) [Sweden - O lovely country!]...... 0’38 of pretentiousness. A number of his numerous choral settings have become standard repertoire for Musik: Wilhelm Peterson-Berger Swedish choirs. The current album hopes to show that his work list contains many other hitherto Text: Bernhard Risberg (1862-1947) unrecognized jewels. Manus

From 1908 to 1910 Peterson-Berger was employed as a producer at the Royal Stockholm Opera 9 Ingrids vise [Ingrid’s song]...... 2’02 and during this period he translated the text of Wagner’s Tristan as well as composing Arnljot. He Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868) wrote two books: Svensk Musikkultur [Swedish Music] and Richard Wagner som kulturföreteelse [The Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) Phenomenon of Richard Wagner]. The latter volume was later published in a German edition. His Arr: Wilhelm Peterson-Berger Manus 20 9 0 Våren kom en Valborgsnatt (Vårsång III) [Spring arrived one May Day night]...... 0’54 och Jan Ferm samt flera av musikhögskolans kompositionsstudenter. 2007 besökte kören bland Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger annat Sydafrika och Kiruna samt framträdde med kinesiska popdrottningen Wei-Wei och Johan Carl Gehrmans Musikförlag Märak, same och prost emeritus i Jokkmokk.

! Kornmodsglansen [Lightning flashes]...... 1’22 Musik och text: Peter Erasmus Lange-Müller (1850-1926) Erik Westberg Arr: Wilhelm Peterson-Berger Manus Erik Westberg (f. 1956) studerade kördirigering för professor Eric Ericson vid Kungl. Musikhögskolan där han 1976-87 genomgick musiklärar-, körpedagog-, ensembleledar- och dirigentutbildningarna. @ Solskinsvise [Sunshine song]...... 2’23 Erik har varit ledare för bland annat KFUM-kören i Stockholm och Oslo Filharmoniske kor i Norge Musik: Wilhelm Peterson-Berger och varit gästdirigent för Radiokören. Internationellt har Erik bland annat gästdirigerat Pro Coro Text: Bjørnstjerne Bjørnson (1832-1910) Canada, Coro Nacional de España och Coro Sinfônica do Estado de São Paulo, Brasilien. 1997 var Manus Erik “Artist-In-Residence” vid Wollongong University, Australien.

# Solefallssang [Song at sunset]...... 2’38 Som förste kördirigent erhöll Erik Westberg Kungl. Musikaliska Akademiens dirigentstipendium Musik: Wilhelm Peterson-Berger 1992. Han mottog Johannes Norrbymedaljen 1993, årets kulturpris 1997 från Norrländska Text: Nordahl Rolfsen (1848-1928) Socialdemokraten, utsågs till Årets Körledare av KÖRSAM 1999 samt fick Piteå kommuns Carl Gehrmans Musikförlag Kulturpris 2002. Erik förärades år 2006 Konungens medalj av åttonde storleken i serafimerordens band “För betydelsefulla insatser i det svenska musikväsendet”. Sedan 2003 är Erik Westberg $ Säterjäntans søndag [The cowgirl’s Sunday]...... 5’10 professor i kördirigering vid Musikhögskolan i Piteå. Erik Westberg är sedan 2008 ledamot av Kungl. Musik efter Ole Bull (1810-1880) Musikaliska Akademien. Text: Jörgen Moe (1813-1882) Manus

% Stämning (Båten gungar sakta, stilla) [Mood (The boat gently rocks)]...... 2’16 Musik: Wilhelm Peterson-Berger Text: Sigrid Elmblad (1860-1926) Carl Gehrmans Musikförlag

^ Hvile i skoven [Rest in the forest]...... 2’17 Musik: Wilhelm Peterson-Berger Text: Johan Sebstian Welhaven (1807-1873) Manus

10 19 Munch) (I:3) och Lokkende toner (Welhaven) (I:2) samt solosången Ingrids vise (Björnson) (II:9). & Jægeres Sang paa Fjeldet [Huntsman’s song in the mountains]...... 1’24 Fredrik Pacius’ Suomen Laulu (Emil von Qvanten) II:6) sjöngs av studenter för tsar Alexander II när Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868) denne besökte Helsingfors 1856. Sången var då två år gammal, och jämfördes omedelbart med Text: okänd nationalsången Vårt land. Pacius lär vid ett senare tillfälle ha yttrat: ”Har jag verkligen skrivit något så Arr: Wilhelm Peterson-Berger vackert?” P.-B. skulle om sitt arrangemang ha kunnat yttra något liknande. Små välformade pärlor är Manus även Peter Erasmus Lange-Müllers Kornmodsglansen (II:11), Carl Michael Bellmans Fjäriln vingad (I:28), och Wilhelm Svedboms Till skogsstjärnan (I:4). * Det står ett ljus i Österland [There is a light in the East]...... 1’58 Svensk folkvisa Le célèbre menuet d’Exaudet (I:27) syftar på den franske violinisten och tonsättaren André-Joseph Arr: Wilhelm Peterson-Berger Exaudet (1710-1762) vars menuett ur violinsonaten op 2:1 kom att höra till restaurangmusikernas Ur Sånger för blandad kör repertoar. Maman, à la pêche des moules (I:26) är en gammal fransk barnvisa om flickan som av Abraham Lundquist Musikförlag rädsla för pojkarna inte tordes skörda musslor medan Les compagnons de la Marjolaine (I:25) är en fransk chanson från 1500-talet. ( Arnes sång [Arne’s song]...... 2’40 Musik: Wilhelm Peterson-Berger Stig Jacobsson Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) Ur Fem dikter ur Arne Carl Gehrmans Musikförlag

Erik Westbergs Vokalensemble ) Moderns sång [Mother’s song]...... 1’20 Musik: Wilhelm Peterson-Berger 1993 grundade Erik Westberg sin vokalensemble bestående av sexton sångare från Norr- och Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) Västerbotten. Hemmahörande i Piteå har kören gjort sig känd såväl nationellt som internationellt, Ur Fem dikter ur Arne främst som uttolkare och beställare av musik från vår tid. Ensemblen har genomfört ett 15-tal turnéer Carl Gehrmans Musikförlag till Europa, Asien, Sydamerika och USA. Vid den internationella körtävlingen 1996 i Takarazuka, Japan, vann ensemblen första pris i klassen blandad kör samt första pris för bästa kör. ¡ Venevil [Venevil]...... 1’00 Vid millennieskiftet drev kören det internationella projektet ”Körsång för fred och rättvisa” med en Musik: Wilhelm Peterson-Berger turné till bl a öriket Tonga i Stilla Havet. 2002 utsåg Sveriges Körförbund kören att med stöd från Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) Rikskonserter representera Sverige vid den Nordisk-Baltiska körfestivalen i Klaipeda, Litauen. 2005 Ur Fem dikter ur Arne gjorde ensemblen en turné till den internationella körfestivalen i Toronto, Kanada, samt turné till Carl Gehrmans Musikförlag sydöstra Europa med Norrbotten Big Band. ™ Ingerid Sletten [Ingerid Sletten]...... 1’10 Musikhögskolans Kammarkör i Piteå Musik: Wilhelm Peterson-Berger Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) Musikhögskolans Kammarkör i Piteå bildades 1990 av Erik Westberg. Kören utgörs idag av 26 Ur Fem dikter ur Arne sångare från olika program vid Musikhögskolan i Piteå. Körens repertoar består till största delen av Carl Gehrmans Musikförlag samtida a cappellaverk. Kammarkören har uruppfört ett flertal verk av bland andra Jan Sandström

18 11 £ Trädet [The tree]...... 2’00 den. Grieg var en av P.-B.s tidiga ledstjärnor, en av dem som öppnade hans ögon för musiken. Men Musik: Wilhelm Peterson-Berger samtidigt också en tonsättare som de konservativa lärarna på musikkonservatoriet i Stockholm Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) gjorde allt för att undanhålla och varna eleverna för. Detta lockade naturligtvis ännu mer. P.-B. gjorde Ur Fem dikter ur Arne också ett arrangemang för blandad kör av Griegs då ca 30 år gamla solosång op 10:2 Skovsang Carl Gehrmans Musikförlag (II:1) till text av Christian Winther. Varför Solskinsvise (II:12) inte togs med Arne-samlingen, trots att källan och tillkomsttiden är densamma (februari 1894), är inte gott att veta. ¢ Stemning [Mood]...... 2’44 Musik: Wilhelm Peterson-Berger En annan av P.-B.s förebilder, lika fruktad av lärarna, var August Söderman, vars Sjung, sjung (II:4) Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) och Virgo glorioso (I:8) arrangerades för blandad kör. Den sistnämnda ingår som näst sista sats i (7) Ur Åtta sånger op. 11 Andeliga sånger (utgivna 1872) där den sjungs av damkör. Edition Wilhelm Hansen Samlingen Tio sånger för blandad kör utgavs inte förrän 1926. P.-B. har själv skrivit eller översatt ∞ I fyrreskoven [In the pine forest]...... 1’03 texterna till hälften av sångerna: den långsamma och gripande Ungdomsdröm (1889) (I:15), Musik: Wilhelm Peterson-Berger Sommarminnen (1894) (I:16), de norska folktexterna Herr Olav (1894) (I:22) och Trollruna (1894) Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) (I:23) samt den ryska folkvisan Bröllopsskruden (1894) (I:24). Sommaren kommer (1892) (I:17) Ur Åtta sånger op. 11 har text av Per Daniel Amadeus Atterbom, Aften ved Fjorden (Jørgen Moe) (1893) (I:18) inspirerad Edition Wilhelm Hansen av en målning av den norske nationalromantikern Hans Gude, Lokkende toner (Johan Sebastian Welhaven) (1892) (I:19) och Prinsessen (Björnson) (1895) (I:21), en omfattande sång för sopransolo § Ved havet [By the sea]...... 4’45 och kör. Min hu (Ernst van der Recke) (1892) (I:20) berättar om fågeln som vänder åter till Musik: Wilhelm Peterson-Berger sommarens sol och värme, liksom sångaren dras till sin älskade. Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) Ur Åtta sånger op. 11 Utöver dessa fyra samlingar och redan nämnda fristående sånger skrev P.-B. ytterligare några Edition Wilhelm Hansen originalsånger för blandad kör a cappella: den sorgesamma Solefallssang (Nordahl Rolfsen) (1891) (II:13), Kan det tröste (Christian Winther) (1891) (I:13) – båda tryckta 1950 liksom Skogssång (A ¶ På fjeldesti [On the mountain side]...... 1’42 T Gellerstedt) (I:14) och Stämning (Sigrid Elmblad) (I:15). Hvile i skogen (Welhaven) (1894) (II:16) Musik: Wilhelm Peterson-Berger gavs underrubriken Chorus mysticus, eftersom en vän frågat efter ’den där mystiska sången om vila Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) i skogen’. Ett pianoarrangemang av sången återfinns i Sex låtar för klaver. Anne Knutsdotter (Claus Ur Åtta sånger op. 11 Pavel Riis) (1891) (II:2) har förblivit en nästan okänd sång. Edition Wilhelm Hansen Av senare datum är Fjällvandrarsång (1907) (I:11) till en av P.-B. bearbetad text av • Vesleblomme [Wild flower]...... 2’49 vandringskamraten Gillis Bratt, Fansång (14-15 januari 1936) (II:7) ”Till Frösökören” (text P.-B.) och Musik: Wilhelm Peterson-Berger Sverige (Bernhard Risberg) (1936) (II:8). Visa i folkton ’Som stjärnorna på himmelen’ (signaturen H. Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) = Wendela Hebbe) (II:3) är ursprungligen en av P.-B.s tidigaste solosånger (1890) men arrangerad Ur Åtta sånger op. 11 för blandad kör 1927. Edition Wilhelm Hansen Så återstår några arrangemang av andra tonsättares verk. Av norrmannen Halfdan Kjerulf arrangerade P.-B. sex verk av olika slag, däribland manskörerna Brudeferd i Hardanger (Andreas 12 17 texterna till Killebukken (1892) (II:29), Lokkeleg (1894) (II:30) och Vesleblomme (1892) (II:28), den ª Killebukken [Goat kid]...... 1’45 sistnämnda hämtad ur berättelsen Synnöve Solbakken, till vars filmatisering HugoAlfvén skrev musik Musik: Wilhelm Peterson-Berger 1934. I filmen citerar Alfvén Ole Bulls Säterjäntans söndag (en melodi som P.-B. också fritt använt sig Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) av 1891 (II:14), med text av Jørgen Moe). Dessa sånger har mycket folkton i sig. Ur Åtta sånger op. 11 Edition Wilhelm Hansen I övrigt rymmer denna samling J P Jacobsens dikt Stemning (II:24), bland andra också tonsatt av Stenhammar (under titeln September) och Alfvén. Här får sopranen lyfta melodin genom nästan º Lokkeleg [Herding song]...... 3’35 hela verket. I Fyrreskoven (1893) (II:25) är författad av uppsalaprofessorskan Helena Nyblom, en Solister: Anders Eriksson, tenor, Elisabeth Lutteman, sopran kvinna med författarambitioner som skrev på sitt modersmål, danska. Texten är hämtad ur den längre Musik: Wilhelm Peterson-Berger sviten ’Til Sverrig’ och målar upp furuskogen med den ystert dansande bäcken, kontrasterad av den Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) allvarligt drömmande och stilla framglidande älven. Eftersom den åttonde sången Ved havet (1894) Ur Åtta sånger op. 11 (II:26) är skriven av J S Welhaven kan man konstatera att samlingen innehåller två dansk- och sex Edition Wilhelm Hansen norskspråkiga dikter, men ingen svensk. Men så var detta också, som P.-B. själv formulerade det, ”den andliga skandinavismens tid”. ⁄ ”Dans” ropte Felen [”Dance”, the fiddle cried]...... 1’07 Musik: Wilhelm Peterson-Berger Sångerna är alltså skrivna under loppet av några år, år under vilka också många andra sånger Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) såg dagens ljus. P.-B. har valt just dessa till sin samling för att skapa en tilltalande blandning av Ur Åtta sånger op. 11 kontrasterande inslag vad gäller karaktärer, taktarter och tempi. Detsamma kan också sägas om de Edition Wilhelm Hansen övriga samlingarna.

1905 utgavs (6) Sånger för blandad kör där den av P.-B. redan nämnda Guldfågel (I:7) ingår, den består av första strofen ur Carl Snoilskys dikt med samma namn. I denna samling ingår också den EN MÅNGSIDIG KONSTNÄR strofiska Juninatt (1891) (I:9) till P.-B.s egen översättning från tyskan av den ryske diktaren Michail Lermontovs dikt, som även fått miljön försvenskad. I den nordiskt ljusa sommarnatten samtalar vakan Wilhelm Peterson-Berger (P.-B.) föddes den 27 februari 1867 i Ullånger, Ångermanland. Han är (taltrasten) med den av kärlekssorg bedrövade flickan. Vårsång I ’Du fagra vår som åter ler’ (1892) alltså två år yngre än sina nordiska kolleger Jean Sibelius och Carl Nielsen. Under skoltiden i Umeå (I:10) och Vårsång II ’Det ljusnar i rymden den klara’ (1894) (I:6) har båda text av P.-B. själv. De gjorde han sig känd för att vara en duktig elev som var redaktör för skoltidningen Getingen och ledde speglar vårens intensiva naturupplevelser, ljusets återkomst, isen som smälter. Det är ett ungdomligt gymnasieföreningens manskvartett. 1886 hittar man honom som elev i orgelspel och komposition vårrus i koncentrat. I Näcken (1894) (I:12) får en sopransolist bära fram Erik Johan Stagnelius’ dikt. vid Musikkonservatoriet i Stockholm där han tog sin organistexamen 1889. Samma år gav han sig En fristående Vårsång III (II:10) ’Våren kom en Valborgsnatt’ skrevs 1895 över ett likartat tema; av till Dresden för att fortsätta sin utbildning, men redan året därpå var han tillbaka i Umeå för att våren besegrar kung Bore. undervisa i språk vid läroverket. Han kände sig snabbt alltför instängd och återvände till Dresden för att undervisa i ett privat konservatorium ett par år, innan han 1895 bosatte sig i Stockholm. 5 Dikter ur Arne. Denna folklivsberättelse som Björnson skrev 1859 skildrar den timide fjällpojken som äger en poetisk ådra. I Trädet (1891) (II:23) vågar han för första gången sjunga något han Många svenskar känner till P.-B.s salongslyriska pianostycken, så fyllda av somrig nationalromantik skrivit. I de tre stroferna har trädets knoppar först hotats av frosten, sedan blommorna av vinden – som sviterna Frösöblomster, I somras eller Italiana. Andra har stött på honom som tonsättare och slutligen bären av flickan. Av Ingerid Slettens (II:22) sex strofer tonsatte P.-B. två om den fattiga till älskvärda sånger, femtio av dem samlades under rubriken Svensk Lyrik. Flera sånger har blivit flickan. I dessa sånger finns ett tydligt drag av norsk folkton, inte minst så som Edvard Grieg tolkat välkända inte minst för att de hörde till Jussi Björlings mest älskade repertoar. Andra musikvänner

16 13 kan ännu idag citera rader ur hans bitande recensioner. Han verkade nämligen mellan 1896 och 1930 SÅNGERNA FÖR BLANDAD KÖR A CAPPELLA som musikkritiker i ledande morgontidning, Dagens Nyheter – dess högst arvoderade medarbetare. Wilhelm Peterson-Berger skrev, med några få undantag, sina verk för blandad kör a cappella under den första halvan av 1890-talet. Det vill säga under de år då han efter studierna i Dresden Dessa aktiviteter speglar ändå bara en liten del av denne mans mångsidighet. Hans verkförteckning återkommit till Umeå och tills han etablerade sig i Stockholm. Sångerna hör till hans ungdomsår. är rik. Att hans fem symfonier betraktats med skepsis kan bero på dirigenters och orkestrars hämnd på hans elaka kritik. Att hans fyra operor haft så ringa framgång, är ett öde som de delar med alla samtida Det är alltid fråga om en fyrstämmig körsats, där då och då en soloröst frigör sig, oftast sopranen. kollegers motsvarande verk. Inhemska operor efterfrågades inte. Ändå hör hans vikingaopera Arnljot Anledningen till att han skrev dessa sånger är att han umgicks med jämnåriga, eller snarare några till de mest spelade svenska operorna, och den har ibland försetts med epitetet nationalopera. Det ska år yngre, ungdomar som inte bara delade hans stora intresse för musik och litteratur, men som också sägas att han själv skrev libretti till sina operor, och även texterna till många egna sånger och också var hängivna fjällvandrare. Tillsammans med systern Gerda Peterson-Berger, de blivande körverk – dessvärre med ett stänk av pekoral. Av hans många körverk har några kommit att höra till skådespelarna Liva Järnefelt och Anders de Wahl samt den blivande läkaren och sångpedagogen standardrepertoaren – men detta album bevisar att hans verkförteckning rymmer många hittills okända Gillis Bratt gav han sig under sommarmånaderna dessa år ut på långa och strapatsrika vandringar, pärlor. och för att hålla humöret uppe komponerade han dessa vandringssånger. Några är hurtiga gånglåtar med tra la la eller tirilil, andra speglar hans starka längtan ut i naturen. Av allt att döma är På fjeldesti Mellan 1908 och 1910 var P.-B. anställd som regissör på Kungliga Operan, och under denna tid (II:27) den tidigaste av detta slag, daterad 8 augusti 1890, medan vännerna var ute på en fem veckor översatte han texten till Wagners Tristan och Isolde, och komponerade Arnljot. Han skrev böckerna lång vandring i Vilhelminafjällen. När han i detta första alster använde sig av en text ur Björnstjerne ’Svensk Musikkultur’ och ’Richard Wagner som kulturföreteelse’, den sistnämnda översattes även Björnsons ’En glad gut’, skrev han sannolikt ner texten ur minnet, eftersom den ibland inte stämmer till tyska. Den komiska operan Domedagsprofeterna hade premiär 1917 och kan ses som en svensk med originalet, och han har bara tonsatt de två första av fyra strofer – kanske tyckte han att de motsvarighet till Wagners Mästersångarna i Nürnberg. I början av 1920-talet reste han till Italien, blev avslutande raderna andades för djupsinnig kristendom för att passa i sammanhanget. ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien och utsågs till Riddare av Nordstjärneorden. P.-B. berättade i en artikel i Dagens Nyheter 1932: ”Jag, som på grund av min ålder, 24 år, beklädde Som recensent var han förvisso giftig i sina formuleringar, ofta onödigt ironisk. Men så var tidens sätt alla viktigare poster inom sällskapet, såsom färdledare, kassaförvaltare, tonsättare och tenor i att uttrycka sig, andra kritiker visade likartade tendenser. Signaturen P.-B. var i alla händelser okuvligt kvartetten, gick alltid med ett par små notböcker i fickan, den ena för sopran- och alt-, den andra rättfram, och tog ingen hänsyn till om det var fråga om debutanter eller utländska celebriteter. Om för tenor- och basstämman. När en ny sång var nedskriven överlämnades den åt flickorna, som deras framträdande inte, enligt hans bedömning, hade högsta kvalitet, dömde han ut det. Och det försvunno i skogssnåren och inte kommo fram igen förrän de kunde sina stämmor. Under tiden hade ska genast sägas att få, om ens några andra, svenska kritiker ägde motsvarande bildning eller hade jag övat med basen och när vi möttes alla fyra klingade sången nästan genast färdig. Så tillkommo samma europeiska utblick. Han var en insiktsfull och väl insatt kulturfilosof, som bland annat gjort ’Når du skal på fjeldesti’ (II:27), ’Arnes sang’ (II:19), ’Hun Venevil’ (II:21), ’Hvile i skoven’ (II:16), lysande översättningar av Nietzsches ’Tragediens födelse’, ’Sålunda talade Zarathustra’ och Wagners ’Guldfågel’ (I:7) och många andra till norska och svenska texter.” Han berättade också om sina skrifter i urval. Sådana kunskaper, sådant inflytande och sådana åsikter hade man inte ostraffat i upplevelser i fjällvärlden i några av Svenska Turistföreningens årsböcker, senare samlade i antologin Sverige. Fjällminnen (2003).

Visst blev P.-B. motarbetad. Det hände att artister vägrade börja sin konsert så länge han satt i De sånger han nämner kom med tiden att publiceras i olika samlingar. Mest känd har Åtta sånger salongen. Med operachefen och den europeiskt ryktbare tenoren John Forsell råkade han i regelrätt för blandad kör op 11 blivit. Sångerna skrevs 1890-94 och gavs ut i tryck 1898, uppenbarligen i handgemäng. Med tiden kände han att ingen tog honom på allvar och 1930 drog han sig tillbaka till originalskick eftersom han trots möjligheter inte rättat till minnesfelen i På fjeldesti. Till denna samling landsbygden, till det älskade huset Sommarhagen på Frösön utanför Östersund i Jämtland. Där skrev hör ytterligare en tonsättning ur ’En glad gut’, nämligen Dans! ropte felen (II:31) där torparpojken till han sin sista symfoni, Solitude. P.-B. gick ur tiden i Östersund den 3 december 1942. slut vinner sin älskade storbondedotter genom hårt och enträget arbete. Björnson levererade också

14 15 kan ännu idag citera rader ur hans bitande recensioner. Han verkade nämligen mellan 1896 och 1930 SÅNGERNA FÖR BLANDAD KÖR A CAPPELLA som musikkritiker i Stockholms ledande morgontidning, Dagens Nyheter – dess högst arvoderade medarbetare. Wilhelm Peterson-Berger skrev, med några få undantag, sina verk för blandad kör a cappella under den första halvan av 1890-talet. Det vill säga under de år då han efter studierna i Dresden Dessa aktiviteter speglar ändå bara en liten del av denne mans mångsidighet. Hans verkförteckning återkommit till Umeå och tills han etablerade sig i Stockholm. Sångerna hör till hans ungdomsår. är rik. Att hans fem symfonier betraktats med skepsis kan bero på dirigenters och orkestrars hämnd på hans elaka kritik. Att hans fyra operor haft så ringa framgång, är ett öde som de delar med alla samtida Det är alltid fråga om en fyrstämmig körsats, där då och då en soloröst frigör sig, oftast sopranen. kollegers motsvarande verk. Inhemska operor efterfrågades inte. Ändå hör hans vikingaopera Arnljot Anledningen till att han skrev dessa sånger är att han umgicks med jämnåriga, eller snarare några till de mest spelade svenska operorna, och den har ibland försetts med epitetet nationalopera. Det ska år yngre, ungdomar som inte bara delade hans stora intresse för musik och litteratur, men som också sägas att han själv skrev libretti till sina operor, och även texterna till många egna sånger och också var hängivna fjällvandrare. Tillsammans med systern Gerda Peterson-Berger, de blivande körverk – dessvärre med ett stänk av pekoral. Av hans många körverk har några kommit att höra till skådespelarna Liva Järnefelt och Anders de Wahl samt den blivande läkaren och sångpedagogen standardrepertoaren – men detta album bevisar att hans verkförteckning rymmer många hittills okända Gillis Bratt gav han sig under sommarmånaderna dessa år ut på långa och strapatsrika vandringar, pärlor. och för att hålla humöret uppe komponerade han dessa vandringssånger. Några är hurtiga gånglåtar med tra la la eller tirilil, andra speglar hans starka längtan ut i naturen. Av allt att döma är På fjeldesti Mellan 1908 och 1910 var P.-B. anställd som regissör på Kungliga Operan, och under denna tid (II:27) den tidigaste av detta slag, daterad 8 augusti 1890, medan vännerna var ute på en fem veckor översatte han texten till Wagners Tristan och Isolde, och komponerade Arnljot. Han skrev böckerna lång vandring i Vilhelminafjällen. När han i detta första alster använde sig av en text ur Björnstjerne ’Svensk Musikkultur’ och ’Richard Wagner som kulturföreteelse’, den sistnämnda översattes även Björnsons ’En glad gut’, skrev han sannolikt ner texten ur minnet, eftersom den ibland inte stämmer till tyska. Den komiska operan Domedagsprofeterna hade premiär 1917 och kan ses som en svensk med originalet, och han har bara tonsatt de två första av fyra strofer – kanske tyckte han att de motsvarighet till Wagners Mästersångarna i Nürnberg. I början av 1920-talet reste han till Italien, blev avslutande raderna andades för djupsinnig kristendom för att passa i sammanhanget. ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien och utsågs till Riddare av Nordstjärneorden. P.-B. berättade i en artikel i Dagens Nyheter 1932: ”Jag, som på grund av min ålder, 24 år, beklädde Som recensent var han förvisso giftig i sina formuleringar, ofta onödigt ironisk. Men så var tidens sätt alla viktigare poster inom sällskapet, såsom färdledare, kassaförvaltare, tonsättare och tenor i att uttrycka sig, andra kritiker visade likartade tendenser. Signaturen P.-B. var i alla händelser okuvligt kvartetten, gick alltid med ett par små notböcker i fickan, den ena för sopran- och alt-, den andra rättfram, och tog ingen hänsyn till om det var fråga om debutanter eller utländska celebriteter. Om för tenor- och basstämman. När en ny sång var nedskriven överlämnades den åt flickorna, som deras framträdande inte, enligt hans bedömning, hade högsta kvalitet, dömde han ut det. Och det försvunno i skogssnåren och inte kommo fram igen förrän de kunde sina stämmor. Under tiden hade ska genast sägas att få, om ens några andra, svenska kritiker ägde motsvarande bildning eller hade jag övat med basen och när vi möttes alla fyra klingade sången nästan genast färdig. Så tillkommo samma europeiska utblick. Han var en insiktsfull och väl insatt kulturfilosof, som bland annat gjort ’Når du skal på fjeldesti’ (II:27), ’Arnes sang’ (II:19), ’Hun Venevil’ (II:21), ’Hvile i skoven’ (II:16), lysande översättningar av Nietzsches ’Tragediens födelse’, ’Sålunda talade Zarathustra’ och Wagners ’Guldfågel’ (I:7) och många andra till norska och svenska texter.” Han berättade också om sina skrifter i urval. Sådana kunskaper, sådant inflytande och sådana åsikter hade man inte ostraffat i upplevelser i fjällvärlden i några av Svenska Turistföreningens årsböcker, senare samlade i antologin Sverige. Fjällminnen (2003).

Visst blev P.-B. motarbetad. Det hände att artister vägrade börja sin konsert så länge han satt i De sånger han nämner kom med tiden att publiceras i olika samlingar. Mest känd har Åtta sånger salongen. Med operachefen och den europeiskt ryktbare tenoren John Forsell råkade han i regelrätt för blandad kör op 11 blivit. Sångerna skrevs 1890-94 och gavs ut i tryck 1898, uppenbarligen i handgemäng. Med tiden kände han att ingen tog honom på allvar och 1930 drog han sig tillbaka till originalskick eftersom han trots möjligheter inte rättat till minnesfelen i På fjeldesti. Till denna samling landsbygden, till det älskade huset Sommarhagen på Frösön utanför Östersund i Jämtland. Där skrev hör ytterligare en tonsättning ur ’En glad gut’, nämligen Dans! ropte felen (II:31) där torparpojken till han sin sista symfoni, Solitude. P.-B. gick ur tiden i Östersund den 3 december 1942. slut vinner sin älskade storbondedotter genom hårt och enträget arbete. Björnson levererade också

14 15 texterna till Killebukken (1892) (II:29), Lokkeleg (1894) (II:30) och Vesleblomme (1892) (II:28), den ª Killebukken [Goat kid]...... 1’45 sistnämnda hämtad ur berättelsen Synnöve Solbakken, till vars filmatisering HugoAlfvén skrev musik Musik: Wilhelm Peterson-Berger 1934. I filmen citerar Alfvén Ole Bulls Säterjäntans söndag (en melodi som P.-B. också fritt använt sig Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) av 1891 (II:14), med text av Jørgen Moe). Dessa sånger har mycket folkton i sig. Ur Åtta sånger op. 11 Edition Wilhelm Hansen I övrigt rymmer denna samling J P Jacobsens dikt Stemning (II:24), bland andra också tonsatt av Stenhammar (under titeln September) och Alfvén. Här får sopranen lyfta melodin genom nästan º Lokkeleg [Herding song]...... 3’35 hela verket. I Fyrreskoven (1893) (II:25) är författad av uppsalaprofessorskan Helena Nyblom, en Solister: Anders Eriksson, tenor, Elisabeth Lutteman, sopran kvinna med författarambitioner som skrev på sitt modersmål, danska. Texten är hämtad ur den längre Musik: Wilhelm Peterson-Berger sviten ’Til Sverrig’ och målar upp furuskogen med den ystert dansande bäcken, kontrasterad av den Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) allvarligt drömmande och stilla framglidande älven. Eftersom den åttonde sången Ved havet (1894) Ur Åtta sånger op. 11 (II:26) är skriven av J S Welhaven kan man konstatera att samlingen innehåller två dansk- och sex Edition Wilhelm Hansen norskspråkiga dikter, men ingen svensk. Men så var detta också, som P.-B. själv formulerade det, ”den andliga skandinavismens tid”. ⁄ ”Dans” ropte Felen [”Dance”, the fiddle cried]...... 1’07 Musik: Wilhelm Peterson-Berger Sångerna är alltså skrivna under loppet av några år, år under vilka också många andra sånger Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) såg dagens ljus. P.-B. har valt just dessa till sin samling för att skapa en tilltalande blandning av Ur Åtta sånger op. 11 kontrasterande inslag vad gäller karaktärer, taktarter och tempi. Detsamma kan också sägas om de Edition Wilhelm Hansen övriga samlingarna.

1905 utgavs (6) Sånger för blandad kör där den av P.-B. redan nämnda Guldfågel (I:7) ingår, den består av första strofen ur Carl Snoilskys dikt med samma namn. I denna samling ingår också den EN MÅNGSIDIG KONSTNÄR strofiska Juninatt (1891) (I:9) till P.-B.s egen översättning från tyskan av den ryske diktaren Michail Lermontovs dikt, som även fått miljön försvenskad. I den nordiskt ljusa sommarnatten samtalar vakan Wilhelm Peterson-Berger (P.-B.) föddes den 27 februari 1867 i Ullånger, Ångermanland. Han är (taltrasten) med den av kärlekssorg bedrövade flickan. Vårsång I ’Du fagra vår som åter ler’ (1892) alltså två år yngre än sina nordiska kolleger Jean Sibelius och Carl Nielsen. Under skoltiden i Umeå (I:10) och Vårsång II ’Det ljusnar i rymden den klara’ (1894) (I:6) har båda text av P.-B. själv. De gjorde han sig känd för att vara en duktig elev som var redaktör för skoltidningen Getingen och ledde speglar vårens intensiva naturupplevelser, ljusets återkomst, isen som smälter. Det är ett ungdomligt gymnasieföreningens manskvartett. 1886 hittar man honom som elev i orgelspel och komposition vårrus i koncentrat. I Näcken (1894) (I:12) får en sopransolist bära fram Erik Johan Stagnelius’ dikt. vid Musikkonservatoriet i Stockholm där han tog sin organistexamen 1889. Samma år gav han sig En fristående Vårsång III (II:10) ’Våren kom en Valborgsnatt’ skrevs 1895 över ett likartat tema; av till Dresden för att fortsätta sin utbildning, men redan året därpå var han tillbaka i Umeå för att våren besegrar kung Bore. undervisa i språk vid läroverket. Han kände sig snabbt alltför instängd och återvände till Dresden för att undervisa i ett privat konservatorium ett par år, innan han 1895 bosatte sig i Stockholm. 5 Dikter ur Arne. Denna folklivsberättelse som Björnson skrev 1859 skildrar den timide fjällpojken som äger en poetisk ådra. I Trädet (1891) (II:23) vågar han för första gången sjunga något han Många svenskar känner till P.-B.s salongslyriska pianostycken, så fyllda av somrig nationalromantik skrivit. I de tre stroferna har trädets knoppar först hotats av frosten, sedan blommorna av vinden – som sviterna Frösöblomster, I somras eller Italiana. Andra har stött på honom som tonsättare och slutligen bären av flickan. Av Ingerid Slettens (II:22) sex strofer tonsatte P.-B. två om den fattiga till älskvärda sånger, femtio av dem samlades under rubriken Svensk Lyrik. Flera sånger har blivit flickan. I dessa sånger finns ett tydligt drag av norsk folkton, inte minst så som Edvard Grieg tolkat välkända inte minst för att de hörde till Jussi Björlings mest älskade repertoar. Andra musikvänner

16 13 £ Trädet [The tree]...... 2’00 den. Grieg var en av P.-B.s tidiga ledstjärnor, en av dem som öppnade hans ögon för musiken. Men Musik: Wilhelm Peterson-Berger samtidigt också en tonsättare som de konservativa lärarna på musikkonservatoriet i Stockholm Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) gjorde allt för att undanhålla och varna eleverna för. Detta lockade naturligtvis ännu mer. P.-B. gjorde Ur Fem dikter ur Arne också ett arrangemang för blandad kör av Griegs då ca 30 år gamla solosång op 10:2 Skovsang Carl Gehrmans Musikförlag (II:1) till text av Christian Winther. Varför Solskinsvise (II:12) inte togs med Arne-samlingen, trots att källan och tillkomsttiden är densamma (februari 1894), är inte gott att veta. ¢ Stemning [Mood]...... 2’44 Musik: Wilhelm Peterson-Berger En annan av P.-B.s förebilder, lika fruktad av lärarna, var August Söderman, vars Sjung, sjung (II:4) Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) och Virgo glorioso (I:8) arrangerades för blandad kör. Den sistnämnda ingår som näst sista sats i (7) Ur Åtta sånger op. 11 Andeliga sånger (utgivna 1872) där den sjungs av damkör. Edition Wilhelm Hansen Samlingen Tio sånger för blandad kör utgavs inte förrän 1926. P.-B. har själv skrivit eller översatt ∞ I fyrreskoven [In the pine forest]...... 1’03 texterna till hälften av sångerna: den långsamma och gripande Ungdomsdröm (1889) (I:15), Musik: Wilhelm Peterson-Berger Sommarminnen (1894) (I:16), de norska folktexterna Herr Olav (1894) (I:22) och Trollruna (1894) Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) (I:23) samt den ryska folkvisan Bröllopsskruden (1894) (I:24). Sommaren kommer (1892) (I:17) Ur Åtta sånger op. 11 har text av Per Daniel Amadeus Atterbom, Aften ved Fjorden (Jørgen Moe) (1893) (I:18) inspirerad Edition Wilhelm Hansen av en målning av den norske nationalromantikern Hans Gude, Lokkende toner (Johan Sebastian Welhaven) (1892) (I:19) och Prinsessen (Björnson) (1895) (I:21), en omfattande sång för sopransolo § Ved havet [By the sea]...... 4’45 och kör. Min hu (Ernst van der Recke) (1892) (I:20) berättar om fågeln som vänder åter till Musik: Wilhelm Peterson-Berger sommarens sol och värme, liksom sångaren dras till sin älskade. Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) Ur Åtta sånger op. 11 Utöver dessa fyra samlingar och redan nämnda fristående sånger skrev P.-B. ytterligare några Edition Wilhelm Hansen originalsånger för blandad kör a cappella: den sorgesamma Solefallssang (Nordahl Rolfsen) (1891) (II:13), Kan det tröste (Christian Winther) (1891) (I:13) – båda tryckta 1950 liksom Skogssång (A ¶ På fjeldesti [On the mountain side]...... 1’42 T Gellerstedt) (I:14) och Stämning (Sigrid Elmblad) (I:15). Hvile i skogen (Welhaven) (1894) (II:16) Musik: Wilhelm Peterson-Berger gavs underrubriken Chorus mysticus, eftersom en vän frågat efter ’den där mystiska sången om vila Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) i skogen’. Ett pianoarrangemang av sången återfinns i Sex låtar för klaver. Anne Knutsdotter (Claus Ur Åtta sånger op. 11 Pavel Riis) (1891) (II:2) har förblivit en nästan okänd sång. Edition Wilhelm Hansen Av senare datum är Fjällvandrarsång (1907) (I:11) till en av P.-B. bearbetad text av • Vesleblomme [Wild flower]...... 2’49 vandringskamraten Gillis Bratt, Fansång (14-15 januari 1936) (II:7) ”Till Frösökören” (text P.-B.) och Musik: Wilhelm Peterson-Berger Sverige (Bernhard Risberg) (1936) (II:8). Visa i folkton ’Som stjärnorna på himmelen’ (signaturen H. Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885) = Wendela Hebbe) (II:3) är ursprungligen en av P.-B.s tidigaste solosånger (1890) men arrangerad Ur Åtta sånger op. 11 för blandad kör 1927. Edition Wilhelm Hansen Så återstår några arrangemang av andra tonsättares verk. Av norrmannen Halfdan Kjerulf arrangerade P.-B. sex verk av olika slag, däribland manskörerna Brudeferd i Hardanger (Andreas 12 17 Munch) (I:3) och Lokkende toner (Welhaven) (I:2) samt solosången Ingrids vise (Björnson) (II:9). & Jægeres Sang paa Fjeldet [Huntsman’s song in the mountains]...... 1’24 Fredrik Pacius’ Suomen Laulu (Emil von Qvanten) II:6) sjöngs av studenter för tsar Alexander II när Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868) denne besökte Helsingfors 1856. Sången var då två år gammal, och jämfördes omedelbart med Text: okänd nationalsången Vårt land. Pacius lär vid ett senare tillfälle ha yttrat: ”Har jag verkligen skrivit något så Arr: Wilhelm Peterson-Berger vackert?” P.-B. skulle om sitt arrangemang ha kunnat yttra något liknande. Små välformade pärlor är Manus även Peter Erasmus Lange-Müllers Kornmodsglansen (II:11), Carl Michael Bellmans Fjäriln vingad (I:28), och Wilhelm Svedboms Till skogsstjärnan (I:4). * Det står ett ljus i Österland [There is a light in the East]...... 1’58 Svensk folkvisa Le célèbre menuet d’Exaudet (I:27) syftar på den franske violinisten och tonsättaren André-Joseph Arr: Wilhelm Peterson-Berger Exaudet (1710-1762) vars menuett ur violinsonaten op 2:1 kom att höra till restaurangmusikernas Ur Sånger för blandad kör repertoar. Maman, à la pêche des moules (I:26) är en gammal fransk barnvisa om flickan som av Abraham Lundquist Musikförlag rädsla för pojkarna inte tordes skörda musslor medan Les compagnons de la Marjolaine (I:25) är en fransk chanson från 1500-talet. ( Arnes sång [Arne’s song]...... 2’40 Musik: Wilhelm Peterson-Berger Stig Jacobsson Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) Ur Fem dikter ur Arne Carl Gehrmans Musikförlag

Erik Westbergs Vokalensemble ) Moderns sång [Mother’s song]...... 1’20 Musik: Wilhelm Peterson-Berger 1993 grundade Erik Westberg sin vokalensemble bestående av sexton sångare från Norr- och Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) Västerbotten. Hemmahörande i Piteå har kören gjort sig känd såväl nationellt som internationellt, Ur Fem dikter ur Arne främst som uttolkare och beställare av musik från vår tid. Ensemblen har genomfört ett 15-tal turnéer Carl Gehrmans Musikförlag till Europa, Asien, Sydamerika och USA. Vid den internationella körtävlingen 1996 i Takarazuka, Japan, vann ensemblen första pris i klassen blandad kör samt första pris för bästa kör. ¡ Venevil [Venevil]...... 1’00 Vid millennieskiftet drev kören det internationella projektet ”Körsång för fred och rättvisa” med en Musik: Wilhelm Peterson-Berger turné till bl a öriket Tonga i Stilla Havet. 2002 utsåg Sveriges Körförbund kören att med stöd från Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) Rikskonserter representera Sverige vid den Nordisk-Baltiska körfestivalen i Klaipeda, Litauen. 2005 Ur Fem dikter ur Arne gjorde ensemblen en turné till den internationella körfestivalen i Toronto, Kanada, samt turné till Carl Gehrmans Musikförlag sydöstra Europa med Norrbotten Big Band. ™ Ingerid Sletten [Ingerid Sletten]...... 1’10 Musikhögskolans Kammarkör i Piteå Musik: Wilhelm Peterson-Berger Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) Musikhögskolans Kammarkör i Piteå bildades 1990 av Erik Westberg. Kören utgörs idag av 26 Ur Fem dikter ur Arne sångare från olika program vid Musikhögskolan i Piteå. Körens repertoar består till största delen av Carl Gehrmans Musikförlag samtida a cappellaverk. Kammarkören har uruppfört ett flertal verk av bland andra Jan Sandström

18 11 0 Våren kom en Valborgsnatt (Vårsång III) [Spring arrived one May Day night]...... 0’54 och Jan Ferm samt flera av musikhögskolans kompositionsstudenter. 2007 besökte kören bland Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger annat Sydafrika och Kiruna samt framträdde med kinesiska popdrottningen Wei-Wei och Johan Carl Gehrmans Musikförlag Märak, same och prost emeritus i Jokkmokk.

! Kornmodsglansen [Lightning flashes]...... 1’22 Musik och text: Peter Erasmus Lange-Müller (1850-1926) Erik Westberg Arr: Wilhelm Peterson-Berger Manus Erik Westberg (f. 1956) studerade kördirigering för professor Eric Ericson vid Kungl. Musikhögskolan där han 1976-87 genomgick musiklärar-, körpedagog-, ensembleledar- och dirigentutbildningarna. @ Solskinsvise [Sunshine song]...... 2’23 Erik har varit ledare för bland annat KFUM-kören i Stockholm och Oslo Filharmoniske kor i Norge Musik: Wilhelm Peterson-Berger och varit gästdirigent för Radiokören. Internationellt har Erik bland annat gästdirigerat Pro Coro Text: Bjørnstjerne Bjørnson (1832-1910) Canada, Coro Nacional de España och Coro Sinfônica do Estado de São Paulo, Brasilien. 1997 var Manus Erik “Artist-In-Residence” vid Wollongong University, Australien.

# Solefallssang [Song at sunset]...... 2’38 Som förste kördirigent erhöll Erik Westberg Kungl. Musikaliska Akademiens dirigentstipendium Musik: Wilhelm Peterson-Berger 1992. Han mottog Johannes Norrbymedaljen 1993, årets kulturpris 1997 från Norrländska Text: Nordahl Rolfsen (1848-1928) Socialdemokraten, utsågs till Årets Körledare av KÖRSAM 1999 samt fick Piteå kommuns Carl Gehrmans Musikförlag Kulturpris 2002. Erik förärades år 2006 Konungens medalj av åttonde storleken i serafimerordens band “För betydelsefulla insatser i det svenska musikväsendet”. Sedan 2003 är Erik Westberg $ Säterjäntans søndag [The cowgirl’s Sunday]...... 5’10 professor i kördirigering vid Musikhögskolan i Piteå. Erik Westberg är sedan 2008 ledamot av Kungl. Musik efter Ole Bull (1810-1880) Musikaliska Akademien. Text: Jörgen Moe (1813-1882) Manus

% Stämning (Båten gungar sakta, stilla) [Mood (The boat gently rocks)]...... 2’16 Musik: Wilhelm Peterson-Berger Text: Sigrid Elmblad (1860-1926) Carl Gehrmans Musikförlag

^ Hvile i skoven [Rest in the forest]...... 2’17 Musik: Wilhelm Peterson-Berger Text: Johan Sebstian Welhaven (1807-1873) Manus

10 19 A Versatile Artist 3 Visa i folkton [Ballad in a folk idiom]...... 3’20 Musik: Wilhelm Peterson-Berger Wilhelm Peterson-Berger (generally referred to in his native Sweden as P.-B.) was born on 27th Text: Wendela Hebbe (1808-1899) February 1867 in Ullånger in the northerly province of Ångermanland. Thus he is two years younger Manus than his famous Scandinavian colleagues Jean Sibelius and Carl Nielsen. While at school in Umeå he gained a reputation as a gifted pupil and was editor of the school magazine “Getingen” [The 4 Sjung, sjung! [Sing, sing!]...... 0’58 Wasp] as well as leading the school society’s male-voice quartet. By 1886 he was studying organ and Musik: August Söderman (1832-1876) composition at the Conservatory in Stockholm from which he graduated as an organist in 1889. The Text: Zacharias Topelius (1818-1898) same year he went to Dresden to continue his studies but the next year he was back in Umeå teaching Arr: Wilhelm Peterson-Berger languages at the grammar school. He soon found Umeå too constricting and returned to Dresden to Manus teach in a private conservatory for a couple of years before settling in Stockholm in 1895. 5 Säg, o minns du i tysta kvällen [Do you remember the quiet eve?]...... 0’48 P.-B.’s lyrical drawing-room pieces for the piano are known to many Swedes. Pieces like the suite Musik: Melcher Myrberg (1825-1917) of Frösö Flowers, In Summer or Italiana evoke a summery, romantic nationalism. Singers will have Text: okänd come into contact with him as a composer of some delightful songs, 50 of which were published as a Arr: Wilhelm Peterson-Berger collection entitled Svensk Lyrik [Swedish Lyricism]. Several of the songs are very well known, not least Manus because they were favourite repertoire for Jussi Björling. Musicologists can often quote extensively from P.-B.’s highly sarcastic reviews. He was the music critic of the leading Stockholm newspaper, 6 Suomis sång [Finland’s song]...... 1’59 Dagens Nyheter, from 1896 to 1930 and the best-paid contributor to the paper. Musik: Fredric Pacius (1809-1891) Text: Emil von Qvanten (1827-1903) These activities actually tell us very little about the composer’s versatility. His work list is Arr: Wilhelm Peterson-Berger comprehensive. That his five symphonies have been regarded critically may have something to do Manus with the need for composers and orchestras to get their own back for his merciless reviews. That his four operas have not met with any great success is a fate they share with similar works by all 7 Fansång (Hemlandsluften som glider fram) [Song to the flag]...... 1’23 of his contemporaries. Swedish operas were not in much demand. Despite this, his Viking opera Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger Arnljot is among the most frequently performed of Swedish operas and has sometimes been claimed Manus as Sweden’s national opera. One should also mention that he wrote the librettos to his operas as well as the texts of many of his songs and choral pieces – though sadly they suffer from a degree 8 Sverige (Sverige, du sköna land!) [Sweden - O lovely country!]...... 0’38 of pretentiousness. A number of his numerous choral settings have become standard repertoire for Musik: Wilhelm Peterson-Berger Swedish choirs. The current album hopes to show that his work list contains many other hitherto Text: Bernhard Risberg (1862-1947) unrecognized jewels. Manus

From 1908 to 1910 Peterson-Berger was employed as a producer at the Royal Stockholm Opera 9 Ingrids vise [Ingrid’s song]...... 2’02 and during this period he translated the text of Wagner’s Tristan as well as composing Arnljot. He Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868) wrote two books: Svensk Musikkultur [Swedish Music] and Richard Wagner som kulturföreteelse [The Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) Phenomenon of Richard Wagner]. The latter volume was later published in a German edition. His Arr: Wilhelm Peterson-Berger Manus 20 9 ∞ Les compagnons de la Marjolaine...... 1’20 comic opera Domedagsprofeterna [The Doomsday Prophets] was first performed in 1917 and can be Fransk folkvisa regarded as a Swedish equivalent of Wagner’s Die Meistersinger von Nürnberg. At the beginning of the Arr: Wilhelm Peterson-Berger 1920s he travelled to Italy, was elected a member of the Royal Swedish Academy of Music and created Carl Gehrmans Musikförlag a Knight of the Order of the Pole Star.

§ Maman, à la pêche des moules...... 1’00 It is true that, as a critic, he could be venomous in his reviews and often unnecessarily sarcastic. But Fransk barnvisa this was only in line with the times. Other critics showed similar tendencies. Peterson-Berger the critic Arr: Wilhelm Peterson-Berger was irrepressibly forthright and paid no regard to whether the object of his criticism was a debutant Manus performer or an international celebrity. If the performance, in his view, was not of the highest quality, then he dismissed it. And it must be said that few, if any, of the other Swedish critics at the time were ¶ Le célèbre menuet d’Exaudet...... 1’54 as educated as P.-B. or had the same European perspective. He was an insightful and knowledgeable Musik efter André-Joseph Exaudet (1710-1762) cultural philosopher who produced, for example, brilliant translations of Nietzsche’s Birth of Tragedy Text: okänd and Thus Spake Zarathustra as well as a selection of Wagner’s writings. Displaying such knowledge, Arr: Wilhelm Peterson-Berger such influence and such views did not go down well in Sweden. Manus There was certainly opposition to P.-B. There were musicians who refused to start their performance • Fjäriln vingad [Butterfly in flight]...... 1’18 as long as he was in the hall. He managed actually to exchange physical blows with the noted tenor Musik: Carl Michael Bellman (1740-1795) and director of the Stockholm Opera John Forsell. In due course he began to feel that no one took Text: Carl Michael Bellman him seriously any more and, in 1930, he retired to the country, to his much loved house at Frösön Arr: Wilhelm Peterson-Berger outside Östersund in the Swedish mountains. There he wrote his last symphony, Solitude. He died in Manus Östersund on 3 December 1942. Songs for Mixed Choir A Cappella CD 2 (Spår 1-18: Erik Westbergs Vokalensemble, spår 19-31: Musikhögskolans Kammarkör, Piteå) With just a few exceptions, Wilhelm Peterson-Berger wrote all his settings for mixed choir a cappella during the first half of the 1890s. This was the period he spent in Umeå after studying in Dresden and 1 Skovsang [Song of the forest]...... 0’41 prior to establishing himself in Stockholm. The songs are, thus, from his relative youth. The reason for Musik: Edvard Grieg (1843-1907) writing these songs was that he had friends of the same age or a little younger who not only shared his Text: Christian Winther (1796-1876) interest in music and literature but who were also keen mountaineers. Together with his sister Gerda Arr: Wilhelm Peterson-Berger Peterson-Berger, Liva Järnefelt and Anders de Wahl – both of whom were destined for the theatre – Manus and the future physician and voice coach Gillis Bratt, P.-B. spent the summer on long, adventurous hikes in the mountains. To keep their spirits up he composed these songs. Some of them are lively 2 Anne Knutsdotter...... 2’22 marching tunes with a tralala or a tirilil while other songs reflect his longing for the countryside. It would Musik: Wilhelm Peterson-Berger seem that På Fjeldesti (II:27) is the earliest of these songs, dating from 8th August 1890 while the Text: Claus Pavel Riis (1826-1886) friends were on a five-week hike in the Vilhelmina mountains. The song is a setting of a poem from the Carl Gehrmans Musikförlag collection ‘En glad gut’ by the Norwegian poet Bjørnstjerne Bjørnson. It would seem that P.-B. wrote out

8 21 ( the words from memory since, in places, they differ from the original poem and he only set the first Lokkende toner [Tempting tones]...... 1’22 two of the four verses of the poem. It may be that he felt that the concluding lines were too overtly Musik: Wilhelm Peterson-Berger theological to suit his present purpose. Text: Johan Sebastian Welhaven (1807-1873) Ur Tio sånger för blandad kör In an article published in Dagens Nyheter in 1932 he observed: “I, who on account of my age, 24 Elkan & Schildknecht years, held all of the important posts in the society as guide, accountant, composer and tenor in the ) quartet, always carried a couple of notebooks in my pocket, one for soprano and alto and the other Min hu [Whow!]...... 2’30 for tenor and bass voices. When I had written out a new song, the girls disappeared into the forest Musik: Wilhelm Peterson-Berger and did not return until they had mastered their parts. In the meantime I practised with the bass Text: Ernst van der Recke (1721-1758) and when we met up again, the song was almost perfect. This was how I produced ‘Når du skal på Ur Tio sånger för blandad kör fjeldesti’ (II:27), ‘Arnes sang’ (II:19), ‘Hun Venevil’ (II:21), ‘Hvile i skoven’ (II:16), ‘Guldfågel’ (I:7) as Elkan & Schildknecht well as many other settings of Norwegian or Swedish poems.” ¡ Prinsessen [The princess]...... 2’38 In due course these songs were published in various albums. Best known are the Eight Songs for Solist: Christina Fridolfsson, sopran Mixed Choir Op. 11. These songs were composed in the years 1890-94 and were first published in Musik: Wilhelm Peterson-Berger 1898, clearly in their original state since P.-B. had not corrected the mistakes in the text of På feldesti Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910) in spite of the opportunity. The collection also contains another song from ‘En glad gut’, namely Ur Tio sånger för blandad kör Dans! ropte felen (II:31) in which a country lad finally wins the daughter of a rich farmer through his Elkan & Schildknecht hard and persistent labour. Bjørnson was also the author of the texts of Killebukken (1892) (II:29), ™ Lokkeleg (1894) (II:30) and Vesleblomme (1892) (II:28). The last of these comes from the narrative of Herr Olav [Lord Olav]...... 2’21 Synnøve Solbakken for which Hugo Alfvén wrote the score when it was turned into a film in 1934. In Norsk folkvisa the film Alfvén quoted from Ole Bull’s Säterjäntans søndag (a melody that P.-B. also borrowed freely Arr: Wilhelm Peterson-Berger in 1891 (II:14) to a text by Jørgen Moe). These songs are full of folk cadences. Ur Tio sånger för blandad kör Elkan & Schildknecht Also in the collection is a setting of the Danish poet J.P. Jacobsen’s Stemning (II:24)which was later £ also set by Stenhammar (under the title of September) and Alfvén. In this composition the soprano Trollruna [Magic formula]...... 1’45 declaims the melody throughout almost the entire piece. I Fyrreskoven (1893) (II:25) was written by Norsk folkvisa Helena Nyblom who was married to a professor in Uppsala but who wrote in her native Danish. The Arr: Wilhelm Peterson-Berger text is from a long suite entitled ‘Til Sverrig’ and it depicts the pine forest with a carelessly leaping Ur Tio sånger för blandad kör stream contrasted with the earnestly contemplating and gently flowing river. Since the text of the Elkan & Schildknecht eighth song, Ved havet (1894) (II:26) was written by the Norwegian poet J.S. Wellhaven, this means ¢ that the collection sets two Danish and six Norwegian poems but no Swedish ones. But, as Peterson- Bröllopsskruden [Wedding finery]...... 1’35 Berger remarked, this was the era of “spiritual Scandinavianism”. Rysk folkvisa Arr: Wilhelm Peterson-Berger The eight songs were, thus, written in the course of a few years during which time numerous other Ur Tio sånger för blandad kör songs by P.-B. also saw the light of day. The composer selected the eight songs to produce an album Elkan & Schildknecht

22 7 # Kan det tröste [Consolation?]...... 1’48 of contrasts with regard to character, metre and tempi. This is true, too, to his other collections. Musik: Wilhelm Peterson-Berger 1905 saw the publication of (6) Songs for Mixed choir which included Guldfågel (I:7), a setting of the Text: Christian Winther (1796-1876) first verse of Carl Snoilsky’s poem of the same name. The collection also includes the strophic song Carl Gehrmans Musikförlag Juninatt (1891) (I:9), a setting of a poem by Michail Lermontov translated from the German translation of the original Russian and adapted to a Swedish milieu. In the light night of the Nordic summer, $ Skogssång (I skogens vackra pelarsal) the night-watch (song-thrush) converses with a girl who is disappointed in love. Vårsång I ‘Du fagra [Forest song (In the forest’s lovely vaulted room)]...... 2’53 vår som åter ler’ (1892) (I:10) and Vårsång II ‘Det ljusnar i rymden den klara’ (1894) (I:6) are both Musik: Wilhelm Peterson-Berger settings of poems by P.-B. They reflect the intensity of nature in the spring, the return of the light and Text: Albert Theodor Gellerstedt (1836-1914) the melting ice. They are the epitome of youthful inebriation with the spring. In Näcken (1894) (I:12) Carl Gehrmans Musikförlag a solo proclaims Stagnelius’s poem. A separate song to spring, Vårsång III (II:10) ‘Våren kom en Valborgsnatt’ was composed in 1895 on a similar theme; spring ultimately overpowers winter’s King % Ungdomsdröm [Youthful dream]...... 4’10 Bore. Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger Ur Tio sånger för blandad kör Five Poems from Arne. Arne is Bjørnson’s depiction of a timid country boy, with a poetic soul, living Elkan & Schildknecht in the Norwegian mountains. It dates from 1859. In Trädet (1891) (II:23) we hear how, for the first time, the boy dares to sing something that he has written himself. The three verses describe how the buds ^ Sommarminne [Memories of summer]...... 1’42 of the tree are threatened by the frost, how the wind then tears at the blooms while a girl threatens to Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger pick the berries. Of the six verses of the poem Ingerid Slettens (II:22) P.-B. chose to set the two that Ur Tio sånger för blandad kör describe a poor country girl. These songs have an obvious Norwegian folk-music element, not least Elkan & Schildknecht as this was understood by Edvard Grieg. Grieg was one of P.-B.’s earliest sources of inspiration, one of the composers who opened his eyes to music. But he was also a composer whom the conservative & Sommaren kommer [Summer is coming]...... 1’45 teachers at the conservatory in Stockholm did their best to warn their pupils about. This naturally Musik: Wilhelm Peterson-Berger caused the pupils to be all the more curious. P.-B. made an arrangement for mixed choir of Grieg’s Text: Per Daniel Amadeus Atterbom (1790-1855) 30-year-old Opus 10:2 solo song Skovsang (II:I) with a text by Christian Winther. Why Solskinsvise Ur Tio sånger för blandad kör (II:12) was not included in the Arne collection, despite the fact that the source and date are the same Elkan & Schildknecht (February 1894) is not readily understood.

* Aften vid fjorden [Evening by the fjord]...... 3’41 Another of P.-B.’s sources of inspiration, who was equally feared by his pupils, was the composer Musik: Wilhelm Peterson-Berger August Söderman. His Sjung, sjung (II:4) och Virgo glorioso (I:8) were arranged for mixed choir. The Text: Jörgen Moe (1813-1882) latter is included as the penultimate movement of (7) Spiritual Songs (published 1872), where it is Ur Tio sånger för blandad kör performed by a choir of women’s voices. Elkan & Schildknecht The collection of Ten Songs for Mixed Choir was not published until 1926. P.-B. had written or translated the texts of half of the songs: the slow and moving Ungdomsdröm (1889) (I:15), Sommarminnen (1894) (I:16), the Norwegian folk ballads Herr Olav (1894) (I:22) and Trollruna (1894) (I:23) and the Russian folk tale Bröllopsskruden (1894) (I:24). Sommaren kommer (1892) (I:17) has a text by Atterbom, Aften ved Fjorden (Jørgen Moe) (1893) (I:18) was inspired by a painting of the 6 23 Norwegian romantic nationalist Hans Gude, Lokkende toner (Johan Sebastian Welhaven) (1892) 7 Guldfågel [Golden bird]...... 1’21 (I:19) while Prinsessen (Bjørnson) (1895) (I:21), is a wide-ranging song for solo soprano and choir. Musik: Wilhelm Peterson-Berger Min hu (Ernst van der Recke) (1892) (I:20) speaks of a bird returning to the sunshine and warmth of Text: Carl Snoilsky (1841-1903) summer in the same way that the singer is drawn to his beloved. Ur Sånger för blandad kör Abraham Lundquist Musikförlag Besides these four collections and the separate songs already mentioned, P.-B. also composed a number of original songs for mixed choir a cappella: the deeply moving Solefallssang (Nordahl 8 Virgo gloriosa...... 3’21 Rolfsen) (1891) (II:13), Kan det tröste (Christian Winther) (1891) (I:13) – both published in 1950 Musik: August Söderman (1832-1876) as were Skogssång (A. T. Gellerstedt) (I:14) and Stämning (Sigrid Elmblad) (I:15). Hvile i skogen Text: Latin (Welhaven) (1894) (II:16) bears the subtitle Chorus mysticus, since a friend had asked for ‘that Arr: Wilhelm Peterson-Berger mystical song about resting in the forest’. There is a piano arrangement of the song in the album Six Manus Songs for the Piano. Anne Knutsdotter (Claus Pavel Riis) (1891) (II:2) has remained largely unknown up to the present day. 9 Juninatt [A June night]...... 2’20 Musik och svenskt text: Wilhelm Peterson-Berger Composed at a later date are Fjällvandrarsång (1907) (I:11) to a text by his mountaineering friend Text: Michail Jurjevitj Lermontov (1814-1841) Gillis Bratt that was adapted by the composer, Fansång (14-15 January 1936) (II:7) “Till Frösökören” Ur Sånger för blandad kör (text P.-B.) and Sverige (Bernhard Risberg) (1936) (II:8). Visa i folkton ‘Som stjärnorna på himmelen’ Abraham Lundquist Musikförlag (signed H. = Wendela Hebbe) (II:3) started life as one of P.-B.s earliest solo songs in 1890 but was later arranged for mixed choir (1927). 0 Vårsång I (Du fagra vår som åter ler) [Spring song I (Thou lovely spring that smiles again)]...... 1’49 Remaining are some arrangements of other composers’ works. P.-B. arranged six different works Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger by the Norwegian composer Halfdan Kjerulf, among them Brudeferd i Hardanger (Andreas Munch) Ur Sånger för blandad kör (I:3) and Lokkende toner (Welhaven) (I:2) as well as the solo song Ingrids vise (Bjørnson) (II:9). Abraham Lundquist Musikförlag Fredrik Pacius’s Suomen Laulu (Emil von Qvanten) II:6) was sung by the students for the Czar Alexander II on his visit to Helsinki in 1856. The song was then two years old and it was immediately ! Fjällvandrarsång [Mountaineering song]...... 1’05 compared to the national anthem Vårt land. Pacius is claimed, at a later date, to have asked: “Did I Musik: Wilhelm Peterson-Berger really write something so beautiful?” P.-B. might have said something similar about his arrangement. Text: Gillis Waldemar Bratt (1870-1925) och Wilhelm Peterson-Berger Distinguished little jewels are also the settings of Lange-Müller’s Kornmodsglansen (II:11), Bellman’s Carl Gehrmans Musikförlag Fjäriln vingad (I:28), and Wilhelm Svedbom’s Till skogsstjärnan (I:4). @ Näcken [The water-sprite]...... 3’22 Le célèbre menuet d’Exaudet (I:27) refers to the French violinist and composer André-Joseph Solist: Christina Fridolfsson, sopran Exaudet (1710-1762) whose minuet from his Violin Sonata Op. 2:1 was standard repertoire for Musik: Wilhelm Peterson-Berger restaurant musicians. Maman, à la pêche des moules (I:26) is an old French nursery rhyme Text: Erik Johan Stagnelius (1793-1823) about a girl who did not dare to harvest mussels because she was so frightened of the boys. Les Ur Sånger för blandad kör compagnons de la Marjolaine (I:25) is a 16th century French chanson. Abraham Lundquist Musikförlag

Stig Jacobsson 24 5 CD 1 (Erik Westbergs Vokalensemble) The Erik Westberg Vocal Ensemble 1 Tonernes flugt [Fleeting tones]...... 0’57 The Erik Westberg Vocal Ensemble was founded in 1993 and consists of 16 singers from the Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868) northern provinces of Sweden. Based in Piteå, the ensemble has established an international Text: Henrik Hertz (1797/1798-1870) reputation, notably for commissioning and performing contemporary choral music. The ensemble Arr: Wilhelm Peterson-Berger has also made some 15 international tours of Europe, Asia, South America and the USA. At the Manus international choral competition in 1996 in Takarazuka, Japan, the ensemble won first prize in the class for mixed choirs as well as first prize for the best choir overall. 2 Lokkende toner [Calling tones]...... 3’56 Musik efter Halfdan Kjerulf (1815-1868) At the turn of the millennium, the ensemble promoted an international project entitled “Choral Singing Text: Johan Sebstian Welhaven (1807-1873) for Peace and Justice” with a tour that included the Kingdom of Tonga in the Pacific Ocean. In 2002 Arr: Wilhelm Peterson-Berger the Erik Westberg Vocal Ensemble was selected by Sveriges Körförbund [Federation of Swedish Manus Choirs] to represent Sweden at the Nordic-Baltic choral festival in Klaipeda, Lithuania. In 2005 the ensemble took part in the Toronto International Choral Festival in Canada and toured south-eastern 3 Brudeferd i Hardanger [Wedding in Hardanger]...... 3’16 Europe with the Norbotten Big Band. Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868) Text: Peter Andreas Munch (1810-1863) Arr: Wilhelm Peterson-Berger Manus The Chamber Choir at School of Music in Piteå

4 Till skogsstjärnan [To the chickweed]...... 1’02 The Chamber Choir at School of Music in Piteå was founded in 1990 by Erik Westberg. The choir Musik: Vilhelm Svedbom (1843-1904) currently consists of 26 singers, who are all students in various departments at the college. The Text: okänd repertoire of the choir is mainly a cappella music. The choir has premièred a succession of new Arr: Wilhelm Peterson-Berger compositions by established composers like Jan Sandström and Jan Ferm as well as by composition Manus students at the college. In 2007 the choir performed in South Africa as well as in Sweden’s northernmost city of Kiruna. In the same year the choir showed its versatility by appearing with both 5 Sang på vandet [Song on the water]...... 2’05 Chinese superstar Wei-Wei and the Sámi priest and musician Johan Märak. Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868) Text: Johan Ludvig Heiberg (1791-1860) Arr: Wilhelm Peterson-Berger Erik Westberg Manus

6 Erik Westberg (b. 1956) studied choral conducting with Eric Ericson at the Royal College of Music Vårsång II (Det ljusnar i rymden den klara) in Stockholm which he attended from 1976 to 1987. He has been the regular director of the KFUM [Spring song II (The heavens are brightening)]...... 0’56 [YMCA] Choir in Stockholm and the Oslo Philharmonic Choir in Norway and has guest-conducted Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger the Swedish Radio Choir. Further afield Erik Westberg has guest-conducted Pro Coro Canada, Coro Ur Sånger för blandad kör Abraham Lundquist Musikförlag 4 25 Nacional de España and Coro Sinfônica do Estado de São Paulo, Brasilien. He has also been artist- About Swedish Choral Society in-residence at Wollongong University in Australia. Choral singing is an integral part of Swedish culture. People have sung in choirs here for generations Erik Westberg was the first recipient of the Royal Swedish Academy’s conducting grant in 1992. and Sweden now has an international reputation as a nation of choristers with both breadth and He was awarded the Norrby Medal in 1993 and the arts prize of the Norrländska Socialdemokraten quality. Choirs and vocal ensembles can be heard in churches and concert halls, in workplaces and newspaper in 1997. In 1999 he was voted Choral Conductor of the Year at KÖRSAM and he received on public squares, in shopping malls and hospitals, in castles and cottages. It has been estimated the arts prize of the Municipality of Piteå in 2002. In 2006 he was awarded the King’s Medal of the that about half a million people in Sweden are regular members of choirs. Order of the Seraphim. He has been Professor of Choral Conducting at the School of Music in Piteå since 2003. Erik Westberg is since 2008 a member of Royal Swedish Academy of Music. Sveriges Körförbund (The Swedish Choral Association) is an organization of mixed choirs, female choirs and male choirs. Theses, in turn, can be further divided into youth choirs, vocal groups, church choirs, chamber choirs, barber shop choirs, gospel choirs, operatic choirs and corporate choirs. The list of new types of choir is constantly growing!

The history of the society goes back to the end of the 19th century when choral singers began to organize themselves into regional and national associations. The men’s choirs formed their own society – Svenska Sångarförbundet – in 1909 and the mixed choirs formed Sveriges Körförbund in 1925. In 1997 the two societies amalgamated. Among the principle aims of the society is that of promoting the musical, cultural and social significance of choral singing.

A unique recording collaboration has in 2009 been introduced between Sveriges Körförbund and Naxos. The aim of this collaboration is to document the activities of Swedish choirs in all their breadth and diversity and to make this documentation available in Sweden and the rest of the world.

A succession of recordings are planned over a ten-year period that will illustrate the many different genres and types of choirs represented by the members of the association. The series – Swedish Choral Society – is planned to comprise fifty discs of choral music.This is a very much more extensive documentation of contemporary Swedish choral singing than has ever been attempted before.

This CD has been made with grants from Stiftelsen Framtidens kultur, the Barbro Osher Pro Suecia Foundation and the Wilhelm Peterson-Berger Institute.

26 3 Om Swedish Choral Society

Körsång är en folkrörelse. Det har sjungits i vårt land i generationer, och utomlands har vi gjort oss kända som en riktig körnation med stor bredd och hög kvalitet. Körer och ensembler sjunger i kyrkor och konserthus, på arbetsplatser och torg, i gallerior och på vårdinrättningar, i slott och koja... Man har uppskattat antalet svenskar som regelbundet sjunger i kör till en halv miljon människor.

I Sveriges Körförbund finns blandade körer, damkörer och manskörer. Men de kan också delas in i ungdomskörer, vokalgrupper, kyrkokörer, kammarkörer, barbershopkörer, gospelkörer, sceniska körer och företagskörer – listan med nya körtyper växer ständigt!

Sveriges Körförbunds historia går tillbaka till tiden kring förra sekelskiftet, då körsångare började organisera sig i regionala och rikstäckande organisationer. Manskörerna bildade redan 1909 Svenska Sångarförbundet och 1925 bildades Sveriges Körförbund av de blandade körerna. 1997 gick de båda förbunden samman. Bland förbundets främsta syften är att hävda körsångens musikaliska, kulturella och sociala betydelse.

Ett unikt skivutgivningssamarbete har år 2009 inletts mellan Sveriges Körförbund och skivbolaget Naxos. Syftet med samarbetet är att dokumentera vårt svenska körliv i all dess bredd och mångfald och göra det tillgängligt för en större publik såväl i Sverige som utomlands.

Under en tioårsperiod planeras en rad inspelningar som skall visa på de skiftande genrer och körtyper som finns representerade bland medlemmarna i Sveriges Körförbund. Serien – Swedish Choral Society – kommer att bestå av femtio körskivor. En så omfattande dokumentation av vårt nutida svenska körliv har aldrig tidigare gjorts!

Utgivningen av denna CD har även möjliggjorts tack vare stöd från Stiftelsen Framtidens kultur, the Barbro Osher Pro Suecia Foundation samt Sommarhagens vänner.

2 Erik Westberg (foto: Katherine Hjukström) SWEDISH CHORAL SOCIETY Vol. 2

Sånger för blandad kör a cappella (komplett) Wilhelm Peterson-Berger

Erik Westbergs Vokalensemble Musikhögskolans kammarkör i Piteå Erik Westbergs Vokalensemble (foto: Sebastian Lönberg)

Musikhögskolans Kammarkör i Piteå (foto: Robin Cox)

Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942) Complete songs for mixed choir a cappella NAXOS NAXOS Erik Westberg Vocal Ensemble 2 Chamber Choir at School of Music in Piteå 2 Erik Westberg (conductor)

Peterson-Berger’s lyrical drawing-room pieces for the piano are known to many Swedes and often evoke a summery, romantic nationalism. Singers will have come into contact with him as a composer of some delightful songs, several of them very well known, not least because they were favourite repertoire for Jussi Björling. A number of his numerous choral settings have become standard repertoire for Swedish choirs. The current album hopes to show that his work list contains many other hitherto unrecognized jewels.

CD 1 CD 2 Tr 1 – • Erik Westberg Vocal Ensemble Tr 1 – * Erik Westberg Vocal Ensemble Tr ( – ⁄ Chamber Choir at School of Music in Piteå Total playing time: 59’26 Total playing time: 62’30

A unique recording collaboration has in 2009 been introduced between Sveriges Körförbund and Naxos. The aim of this collaboration is to document the activities of Swedish choirs in all their breadth and diversity and to make this documentation available in Sweden and the rest of the world.

This CD has been made with grants from Stiftelsen Framtidens kultur, the Barbro Osher Pro Suecia Foundation and the Wilhelm Peterson-Berger Institute.

Produced by Gunnar Andersson PETERSONBERGER / SONGS FOR MIXED CHOIR FOR / SONGS PETERSONBERGER

PETERSONBERGER / SÅNGER FÖR BLANDAD KÖR FÖR / SÅNGER PETERSONBERGER Recorded August-October 2006 in the Acusticum, Piteå (Erik Westberg Vocal Ensemble) and Framnäs folkhögskola DDD (Chamber Choir at School of Music in Piteå) Recording technician: Håkan Ekman Cover picture: Brudefärden i Hardanger, Hans Gude By courtesy of Nationalgalleriet i Oslo Cover design: Naxos Global Distribution, Ltd. 8.572393-94 8.572393-94