Den segregerade staden En nordisk översikt Den segregerade staden En nordisk översikt Moa Tunström och Shinan Wang

Nord 2019:006 ISBN 978-92-893-6001-2 (PRINT) ISBN 978-92-893-6002-9 (PDF) ISBN 978-92-893-6003-6 (EPUB) http://dx.doi.org/10.6027/Nord2019-006

© Nordiska ministerrådet 2019

Layout: Agnete Schepelern och Frederik Storm Foto: Jonas Jacobsson / Unsplash

Det nordiska samarbetet Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, , Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.

Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa.

Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.

Nordiska ministerrådet Nordens Hus Ved Stranden 18 DK-1061 Köpenhamn www.norden.org

Ladda ner och beställ nordiska publikationer: www.norden.org/nordpub

2 Den segregerade staden

Innehåll

5 Förord 6 Segregationen utmanar den nordiska självbilden 8 De många indikatorerna 16 Vilka är egentligen segregerade? 18 Bostadspolitikens betydelse 27 Bostäder för flyktingar och asylsökande 28 Grannskapseffekter och den byggda miljöns utformning 30 Diskriminering och stigmatisering 32 Hela staden är segregerad 34 Kartor och figurer 36 Referenser

3 4 Förord

De nordiska länderna är lika varandra på många sätt. De är perifera och glesbefolkade välfärds- stater som domineras av små och medelstora städer. Det finns också likheter när det gäller den urbana segregationen och det är en fråga som kommit att bli omdebatterad och ofta rela- terad till välfärd, socioekonomiska orättvisor och invandring.

Även om det är möjligt att tala om en nordisk välfärdsmodell så finns det skillnader i exempel- vis bostadspolitik och efterkrigstidens stadsut- veckling som illustrerar vikten av den nationella och lokala politiken och som gör det nordiska sammanhanget särskilt intressant. Den segre- Foto: Joakim Foto: K E Johansson gerade staden utmanar den nordiska självbilden och de nordiska idealen. Notera att den här publikationen till stor del är baserad på en tidigare publicerad rapport Den här rapporten ingår i ett tema om segre- från Nordregio, Segregated cities and planning gation inom projektet Nordisk samverkan om for social sustainability - a Nordic perspective integration. Projektet syftar till att underlätta (Nordregio Working paper 2016:3). Delar av samarbete mellan de nordiska länderna när det rapporten har här förkortats, redigerats och gäller integration av flyktingar och immigranter, översatts till svenska. I tillägg har nya kartor och är ett initiativ från Nordiska ministerrådet. gjorts av Shinan Wang, Nordregio. Nordens välfärdscenter samarbetar med Nordregio i projektet och riktar ett stort tack Den ursprungliga rapporten skrevs av Moa till författaren Moa Tunström. Tunström, Timothy Anderson och Liisa Perjo på Nordregio, och kan laddas ner från Eva Franzén Direktör, Nordens välfärdscenter www.nordregio.org

5 Segregationen utmanar den nordiska självbilden

Segregation i städer handlar ofta om att olika samma i en stad eller stadsdel inte alltid går att sociala grupper är separerade med avseende exakt kopiera. Städer och stadsdelar är olika och på var de bor. Problem som rör segregation och styrs olika, och det har betydelse för vilken typ integration utgör viktiga ansvarsområden och av integrationspolitik som behövs och kan anses utmaningar för städer, och en segregerad stads- lyckosam. miljö kan ses som ett symtom på sociala orätt- visor i vidare bemärkelse. Demografiska föränd- De nordiska länderna påminner om varandra i ringar i europeiska städer medför nya kunskaper, många avseenden. De är perifera, glesbefolkade arbetstillfällen, möjligheter och livsstilar, men de välfärdsstater med små och medelstora städer, ställer även planerare och offentliga aktörer och segregationen sker enligt liknande mönster. inför utmaningar som rör diskriminering och Resultatet av ett urval studier tyder på att seg- bristande jämlikhet. Människor migrerar som regationen ökar i Norden och att detta allmänt flyktingar från konfliktområden och för en ses som ett hinder för tillhandahållandet av möjlighet till arbete och ett bättre liv eller från effektiva offentliga tjänster, ekonomisk tillväxt landsbygden till stadsområden inom sitt eget och social hållbarhet. land. Andersson et al (2010) konstaterar i en översikt I denna kortfattade översikt av aktuell forskning av etnisk bostadssegregation i de nordiska län- om boendesegregation ligger fokus på struktu- derna (förutom Island) att den etniska bostads- rella orsaker till segregationen. Det innebär att segregationen är framträdande i alla större det snarare är planeringspolitik och tendenser svenska städer. Deras slutsats är att Sverige i den socioekonomiska utvecklingen som disku- som land är positivt gentemot immigranter men teras, istället för specifika åtgärder och projekt att det finns en pågående debatt om en mer för social integration. Det finns dock en självklar restriktiv politik och de rapporterar om svårig- arena där dessa två synsätt på segregation heter för nya immigranter att, till exempel, hitta möts, och det är i lokalsamhället och dess rum bostäder och anställning. Några år senare mås- och platser för social samvaro. Det är viktigt te detta uttalande ses mot bakgrund av både att komma ihåg att den integrerade staden är den globala politiska utvecklingen och hur den ett resultat av såväl strategier och initiativ på offentliga debatten om immigration i Europa mikronivå, i grannskap och mellan individer, som och Sverige har utvecklats sedan 2010, från en av initiativ och utveckling på makronivå. Det är debatt om en restriktiv politik till en restriktiv också viktigt att strategier som anses lycko- praxis.

6 Städer och stadsdelar Med avseende på Danmark uppmärksammar samma översikt den ökade uppdelning på bo- är olika och styrs olika, stadsmarknaden under de senaste 30 åren, och det har betydelse där det finns en korrelation mellan inkomst- nivåer och upplåtelseformer (Andersson et al för vilken typ av 2010). Avseende Norge drar Andersson et al integrationspolitik (2010) slutsatsen att det finns en tydlig etnisk skiljelinje i de ekonomiska och sociala integra- som behövs och kan tionsmönstren. Finland, slutligen, är lite annor- anses lyckosam lunda, eftersom det är först under de senaste åren som immigrationen har ökat. Denna ökning har dock sammanfallit med den eko- nomiska recessionen, vilket har lett till ökande skillnader, äldre befolkning och ökad etnisk mångfald (Andersson et al 2010).

Segregationen i nordiska städer utmanar de ideal om jämlikhet och rättvisa som ofta förknippas med regionen och ställer nordiska stadsplanerare inför den komplicerade uppgif- ten att navigera mellan olika behov och önske- mål hos en allt mer blandad och dynamisk befolkning.

7 De många indikatorerna

Eftersom segregation oundvikligen är ett mång- Vaattovaara och Kortteinen 2012; Wessel 2013) bottnat och svårdefinierat fenomen kan det vara och immigrationen (Dhalmann 2013; Jørgensen svårt att fastställa vilka skalor och variabler som 2015; Kauppinen 2002; Lödén 2008) som nyckel- är viktiga när man närmar sig ämnet. Till exem- faktorer med konsekvenser för boendesegrega- pel kan en kartläggning av andel av utlandsfödda tion. Ett exempel är Wessel (2013), som gör en på regional nivå ge resultat som skiljer sig stort kritisk analys av den skeva arbetsmarknaden från en kartläggning på kommun- eller i Oslo och drar slutsatsen att män snarare än stadsdelsnivå. Zoomar man ut för mycket kan kvinnor, och västerländska immigranter snara- det vara svårt att se även de allra tydligaste re än icke-västerländska immigranter tenderar mönstren av välstånd och fattigdom, medan ett att hamna i höginkomstsektorn, tendenser som smalt fokus på en stadsdel kan göra att man ligger i linje med stadens ökande inkomstklyftor missar vidare mönster i staden eller regionen. och segregation. Försök att definiera vad som utgör en minoritetsgrupp eller hur man bör mäta relativ Segregationen i skolor är dessutom ett växande fattigdom kan resultera i debatt. Kartorna i den problem och en generell utveckling mot ökad här skriften illustrerar våra segregerade nordiska möjlighet att välja skola har ökat denna effekt storstäder med hjälp av indikatorerna inkomst (se t ex Rangvid 2007 och Trumberg 2011). I och andel befolkning med utländsk bakgrund, på Köpenhamn bedömer Rangvid (2007) att den stadsdelsnivå. Båda dessa indikatorer är vanliga etniska skolsegregationen för vissa elevgrupper när segregation i städer diskuteras. kan jämföras med den amerikanska utveckling- en. I Sveriges fall konstaterar Bunar (2010) lik- I Andersens (2010) undersökning av segrega- som Szulkin och Jonsson (2007) att den etniska tionen i Köpenhamn mäter han fenomenet ge- segregationen i storstadsskolor har ökat, och de nom en analys av fördelningen av bostäder och menar att det finns ett behov av åtgärder som grannskapstyper över inkomstgrupper. Denna ökar den etniska och sociala blandningen i klass- typ av analys av bostäder kontra inkomster är rummen. I kontrast till detta drar Poikolainen den vanligaste. En rad studier om segregation (2012) slutsatsen att skolsegregation utgör ett i Norden tar istället upp rörligheten på arbets- mindre problem i Finland, där det fortsättnings- marknaden (Aldén och Hammarstedt 2014; vis finns en stor tilltro till lokala grundskolor. Resultatet av senare forskningsprojekt pekar dock på ökande skolsegregation även i Finland (Bernelius 2013; Seppänen 2015).

8 hange in share of population with foreign background for 2006-2016 NR02306a © Nordregio & NLS Finland for administrative boundaries

1. Förändring av befolkningsandel med utländsk bakgrund* i Stockholm mellan 2003 och 2016, i procent

< 2,5

2,5 - 5

5 - 7,5

7,5 - 10

>10 Rinkeby-Kista

Spånga-Tensta

Hässelby-Vällingby

5.1. edelinkomst i SK för invånare som är 16 år ellerÖstermalm äldre, 2005–2015 Bromma Norrmalm 500000 Hela Stockholm Kungsholmen 450000 Östermalm 400000 Kungsholmen 350000 Södermalm Södermalm 300000 Hägersten-Lijleholmen 250000 Hägersten- Farsta 200000 Rinkeby-Kista 150000 Enskede-Årsta -Vantör 100000 Skärholmen Älvsjö 50000

0 20152014201220132011201020092008200720062005 Skarpnäck

Farsta

hange in share of population with foreign background * 2006-2016, in percent

1.1. Befolkningsandel med utländsk bakgrund, 2006–2016 < 2,5 The population 90 2,5Hela - 5consist Stockholm of immigrants and Swedish-born with 80 5 - Rinkeby-Kista7,5 immigrated parents. 70 7,5Skärholmen - 10 Stockholm average: 60 > 10Spånga-Tensta 5,1 50 0 42km Data source:Farsta stad Open data N Stockholm. 40 Hägersten-Liljeholmen

30 Södermalm

20

10

0 0 60302042015201120102009200820072006 2016201320122014

*Med utländsk bakgrund avses immigranter och individer som är födda i Sverige, men vars föräldrar är immigranter. Genomsnitt i Stockholm: 5,1. Källa: Stockholms stad, Öppna data. NR02306a © Nordregio & NLS Finland för administrativa gränser. Beskrivning av kartan och figuren, se sidan 34

9 hange in share of population with foreign background for openhagen 2000-2017 NR02306b © Nordregio & NLS Finland for administrative boundaries

2. Förändring av befolkningsandel med utländsk bakgrund* i Köpenhamn mellan 2000 och 2017, i procent

< 2,5

2,5 - 5

5 - 7,5

7,5 - 10

>10

Bispebjerg Brønshøj-Husum Østerbro

Nørrebro

Vanløse

6.1. Disponibel medelinkomst i DKK, 2000–2015 Indre By

300000 Hela Köpenhamn Indre by 250000 Vanløse 200000 Brønshøj Vesterbro/Kgs. Enghave 150000 Amager Øst Valby Vesterbro-Kongens Bispebjerg Enghave 100000 Nørrebro

50000

0 Amager Vest 2015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000

hange in share of population with foreign background * 2000-2017, in percent 2.1. Befolkningsandel med utländsk bakgrund, 2000–2017 The population < 2,5 consist of immigrants 40 Hela Köpenhamn2,5 - 5 and Danish-born with 35 Data source: Kbenhavns kommune Open immigrated parents. Brønshøj5 - 7,5 data Copenhagen. 30 Nørrebro7,5 - 10 Copenhagen average: Vesterbro/Kgs. Enghave 25 > 10 ,3 0 21km Amager Øst 20 N Indre by 15 Vanløse 10

5

0 0 7020100200520042003 200820072006 201120102009 2012 2015 201620142013 2017200220012000

*Med utländsk bakgrund avses immigranter och individer som är födda i Danmark, men vars föräldrar är immigranter. Genomsnitt i Köpenhamn: 7,3. Källa: Köpenhamns kommun; Öppna data Köpenhamn. NR02306b © Nordregio & NLS Finland för administrativa gränser. Beskrivning av kartan och figuren, se sidan 34

10 hange in share of population with foreign background for Oslo 2000-2016 NR02306c © Nordregio & NLS Finland for administrative boundaries

3. Förändring av befolkningsandel med utländsk bakgrund* i Oslo mellan 2000 och 2016, i procent

< 2,5

2,5 - 5

5 - 7,5

7,5 - 10

>10

Nordmarka

7.1. edelinkomst i NOK efter skatt, 2005–2015

300000 Hela Oslo Vestre Aker 300000 Vestre Aker Nordre Aker Grorud Marka 250000 Stovner Nordstrand 200000 Sagene Bjerke Stovner St. Hanshaugen Ullern St. Hanshaugen 150000 Grünerløkka Alna Sentrum 100000 Frogner Sentrum

50000 Gamle Oslo Østensjø 0 20152014201320122011201020092008200720062005 Nordstrand Østmarka

Søndre Nordstrand

hange in share of population with foreign background * 3.1. Befolkningsandel med utländsk bakgrund, 2000–2016 2000-2016, in percent < 2,5 70 Hela The Oslo population consist 2,5 - 5 of immigrants and Norwegian-born with 60 Sentrrum 5 - 7,5 immigrated parents. Stovner 50 7,5 - 10 Oslo Grünerløkka average: > 10 13, 40 St. Hanshaugen 0 42km 30N Data source:Nordstrand Oslo kommune Open data Oslo. Marka 20

10

0 0 6020100200520042003 20082006 201120102009 2012 201520142013 2016200220012000

*Med utländsk bakgrund avses immigranter och individer som är födda i Norge, men vars föräldrar är immigranter. Genomsnitt i Oslo: 5,1. Källa: Oslo stad; Öppna data Oslo. NR02306c © Nordregio & NLS Finland för administrativa gränser. Beskrivning av kartan och figuren, se sidan 34

11 foreign background for 2011-2017 NR02306d © Nordregio & NLS Finland for administrative boundaries

4. Förändring av befolkningsandel med utländsk bakgrund* i Helsingfors mellan 2011 och 2017, i procent

< 0

0 - 2,5

2,5 - 5

5 - 7,5 Suutarila Puistola Östersundom

7,5 - 10 Jakomäki >10 Tuomarinkylä Malmi

Itä- Pukinmäki Mellunkylä Länsi-Pakila Oulunkylä Myllypuro Latokartano Pitäjänmäki Vartiokylä Haaga Vuosaari 8.1. edelinkomst i U förVanhakaupunki invånare som är 15 år eller äldre, 2001–2015

70000 Herttoniemi Hela Helsingfors Pasila Kulosaari 60000 Vallila Vironniemi 50000 Alppiharju Reijola Kulosaari 40000 Taka-Töölö Vallila

30000 Mellunkylä Vironniemi Laajasalo Jakomäki 20000 Kampinmalmi

10000 0 Lauttasaari 201520142012201320112010200920082007200620052004200320022001

hange in share of population with foreign background * 2011-2017, in percent 4.1. Befolkningsandel med utländsk bakgrund, 2011–2017 < 0 0 - 2,5 The population consist 35 Hela Helsingforsof immigrants and 2,5 - 5 Finnish-born with Jakomäki 30 5 - 7,5 immigrated parents. Mellunkylä 25 7,5 - 10 Helsinki Vuosaari average: 20 Kampinmalmi> 10 4,2 Data source: Helsinki alueittain Map service 15 0 21km Vironniemi N of city of Helsinki. Tuomarinkylö 10

5

0 2017201620152014201320122011

*Med utländsk bakgrund avses immigranter och individer som är födda i Finland, men vars föräldrar är immigranter. Genomsnitt i Helsingfors: 4,2. Källa: Helsingfors per region; Helsingfors stads kartservice. NR02306d © Nordregio & NLS Finland för administrativa gränser. Beskrivning av kartan och figuren, se sidan 34

12 Forskningen fokuserar ofta på koncentrationer ökat sedan den ekonomiska krisen drabbade av immigranter och etniska minoriteter som Finland på 1990-talet (Vaattovaara & Kortteinen indikatorer på segregation. Utvecklingen är tyd- 2012; Vilkama et al 2014). ligast i Sverige, där den etniska bostadssegre- gationen i Stockholm, Göteborg och Malmö är Med avseende på etnicitet började segregationen kraftigare än i många andra europeiska städer i Helsingforsområdet att öka under 2000-talet, (Östh et al 2015). Ekonomisk ojämlikhet ökar när både antalet immigranter i Finland generellt också i takt med segregationen i de nordiska sett, och de etniska skillnaderna mellan områden, länderna (ESPON 2014). I Danmark kan vi se en ökade (Vilkama 2011). Vilkama et al (2014) har stor segregation mellan etniska och socioekono- jämfört förändringar i genomsnittsinkomster, miska grupper, särskilt i Köpenhamn (Andersen den infödda befolkningens utbildningsnivå, sys- 2010). Flera forskare har observerat att denna selsättningsnivån och andelen invånare med ut- uppdelning är mest märkbar när man jämför ländska modersmål i Helsingforsområdet mellan personer som bor i hyresrätter (och särskilt 2002 och 2012. De konstaterar att den genom- subventionerade sociala bostäder) med perso- snittliga inkomst- och utbildningsnivån allmänt ner som bor i bostadsrätter (Andersen 2010; har ökat i både den infödda befolkningen och Christensen 2015; Jørgensen 2015). Utöver befolkningen med utländska modersmål i prak- den rumsliga isoleringen från vita danskar har tiskt taget alla grannskap i storstadsregionen. immigranter med en bakgrund utanför EU och Resultatet visar dock skillnader i förändringstakt Nordamerika en avsevärt högre arbetslöshet och (Vilkama et al 2014). Som ett exempel beskriver relativ fattigdom (Jørgensen 2015). de hur genomsnittsinkomsten och utbildnings- nivån ökade mest i grannskap som redan hade I Norge antyder forskning att både etnisk och genomsnittliga eller höga inkomst- och utbild- socioekonomisk bostadssegregation utgör ett ningsnivåer, vilket antyder en ökad klyfta mellan allt större problem (Andersson et al 2010; Søholt rika och socioekonomiskt svaga grannskap et al 2012; Turner & Wessel 2013; Wessel 2015). (Vilkama et al 2014). Den sociala rörligheten Den norska forskningen har oftast fokuserat på verkar med andra ord minska. Fattigdomen är Oslo eftersom den staden har genomgått en koncentrerad till specifika områden och låga kraftigare demografisk förändring och ökade inkomster, låga utbildningsnivåer, hög arbets- klyftor jämfört med andra städer i landet. löshet och en hög andel invånare med utländ- Turner och Wessel (2013) observerar en etnisk ska modersmål förekommer i stort i samma uppdelning, då många invånare med icke- grannskap (Vilkama et al 2014). Kortteinen och europeisk bakgrund (främst somalier, irakier och Vaattovaara (2007) observerar att utöver det marockaner) förblir koncentrerade i hyresrätter faktum att resurssvaga grupper i högre grad är och/eller i allmänt fattiga delar av staden. I en koncentrerade till vissa områden, är även de senare bedömning av Oslo konstaterar Wessel mest välbeställda grupperna allt mer koncentre- (2015) att både inkomstklyftorna och den rade till vissa delar av Helsingforsregionen. etniska segregationen har ökat väsentligt sedan 2005. Island har bara en liten andel immigranter, men visar redan tecken på rumslig isolering bland im- I Finland har bostadssegregationen inte fått migrant- och minoritetsbefolkningen i Reykjavik. samma uppmärksamhet som i Sverige eller Sindradóttir och Júlíusdóttir (2008) påpekar att Danmark, och segregationsforskningen fokuse- stadens bosättningsmönster visar tendenser till rar främst på Helsingfors. Forskarna är allmänt segregation och de menar att denna ska ses som överens om att segregationen i Helsingfors inte en pågående process som sannolikt inte kommer är lika kraftig som i många andra större städer att förbättras utan någon form av insats eller i Nordeuropa, men man observerar dock att den omfördelning på Reykjaviks bostadsmarknad. socioekonomiska och etniska segregationen har

13

Vilka är egentligen segregerade?

Det är viktigt att notera – trots vårt fokus här Trots detta fokuserar många artiklar om segre- på invånare med utländsk bakgrund – att forsk- gation på immigranters och etniska minoriteters ningen i allt högre grad pekar på det faktum att situation, och väldigt begränsade insatser görs det är de socioekonomiskt resursstarka som är för att problematisera och bedöma den mer mest segregerade i de nordiska huvudstäderna välbeställda lokalbefolkningens bidrag till (Marcińczak et al 2015). Till exempel har Stock- segregationsmönstret. Några undantag från holms fattigare förorter en relativt hög etnisk denna trend är Rodenstedt (2014), som kritise- mångfald, med både nyanlända och etablerade rar den sociorumsliga reproduktionen av över- grupper från sydöstra Europa, Afrika, Mellan- klasstadsdelar i Malmö och Andersson (2013), östern, Ostasien och Sydamerika (Åslund et al som har skrivit om den potentiella roll som 2010). white flight och white avoidance har i skapandet av privilegierade och homogena delar av Stock- De mest välbeställda och holm. privilegierade gruppernas I en studie av mödrar med småbarn i Örebro flyttmönster spelar störst i Sverige fann Lilja (2015) att diskursen om polarisering och immigration som problem roll för bostadsmarknaden påverkade deras val av var i staden de ville att och demografin i nordiska barnen skulle växa upp. Trots att de uttryckte en önskan om att barnen skulle uppleva ett område städer med kulturell och social mångfald så undvek de att bosätta sig i sådana stadsdelar (Lilja 2015). Den mest utmärkande egenskapen för dessa grupper är att de inte är vita svenskar och att de, delvis på grund av detta, tilldelas ett narrativ om att vara annorlunda och betraktas som en särskilt problematisk grupp. Det finns även allt mer bevis (se Andersson 2013; Östh et al 2015) på att de mest välbeställda och privilegierade gruppernas flyttmönster spelar störst roll för bostadsmarknaden och demografin i nordiska städer.

16 17 Bostadspolitikens betydelse

Trots att de nordiska länderna är välfärdsstater Bostadsmarknadens struktur och funktionalitet som liknar varandra så skiljer sig bostadspoliti- är av betydelse för var immigranter bosätter ken åt mellan dem. Bostadsmarknaden sig. Domineras bostadsmarknaden av bostads- omfattar köp, försäljning och hyra av olika rätter? Finns det privata hyresbostäder eller bostäder, liksom fall där köp och hyra subventionerade sociala bostäder? Bosättnings- kombineras. Bostadstillgången är av yttersta politiken har också kopplingar till kommunernas vikt för integrationen. Hur kommer man in på ansvar och därmed till det allmännyttans an- bostadsmarknaden som nyanländ invånare i en svar. Till exempel skulle nyanlända immigranters stad i de nordiska länderna? Svaret på detta möjligheter att etablera sig på bostadsmarkna- är nyckeln till segregationsmönster, och de den i Sverige enligt Boverket vara minimal om offentliga bostadsbolagen – och andra aktörer de allmännyttiga bostadsbolagen hade stränga på bostadsmarknaden – är aktörer i krav på inkomster eller fast anställning. integrationsprocessen. De har både lokal kunskap och makt, och kan därmed i hög grad Vad gäller bostadspolitiken är marknadssegmen- påverka utvecklingen i en stadsdel. tering ett stort tema i litteraturen om segrega- tion i nordiska städer. Uppdelning av marknaden Finland har fler upplåtelseformer än de andra uppstår när olika upplåtelseformer görs tillgäng- länderna, och de blandar ägarskap och hyra på liga och attraktiva för olika typer av hushåll olika sätt. Dessutom saknas uttryckligen ”social (Andersson et al 2010). Medan låginkomstgrup- housing” i Sverige, medan i Danmark och Norge per tenderar att bilda kluster i allmännyttiga är ”social housing” och allmännyttiga bostäder bostäder tenderar höginkomstgrupper att bilda delvis överlappande termer. Allmännyttan har kluster i bostadsrätter. Denna uppdelning av olika ställning i respektive land, det vill säga är upplåtelseformer leder ofta till etnisk segrega- mer eller mindre stigmatiserad. Frågan om vem tion (Andersen et al 2013). Den politiska reaktio- som är hyresvärd kan också vara viktig, efter- nen på detta är ofta någon typ av insatser som som den visar vilka de relevanta aktörerna på främjar social blandning, dvs. en blandning av bostadsmarknaden är. I Norge är en betydande upplåtelseformer på bostadsmarknaden. andel av hyresvärdarna privatpersoner, medan kommunala bostadsbolag är huvudaktörer i Sverige. Allmännyttan i Sverige består av kommunala bolag, medan i Danmark och Finland kan fackföreningar eller allmännyttiga organisa- tioner fungera som hyresvärdar.

18 hange in mean income for Stockholm 2005-2015 NR0372a © Nordregio & NLS Finland for administrative boundaries

5. Förändring i medelinkomst* i Stockholm, 2005–2015, i procent

< 30

30 - 40

40 -50

50 - 60

>60

Rinkeby-Kista

Spånga-Tensta

Hässelby-Vällingby

Östermalm Bromma Norrmalm

Kungsholmen

Södermalm

Hägersten-Liljeholmen

Enskede-Årsta -Vantör Skärholmen Älvsjö

Skarpnäck

Farsta

hange in mean income * 5.1. edelinkomst i SK för invånare som är 16 år eller äldre,2005-2015, 2005–2015 in percent < 30 500000 Hela Stockholm 30 - 40 450000 Östermalm Income refers to the 40 - 50total earned income. 400000 Kungsholmen 350000 50 - 60 Stockholm Södermalm average: 300000 > 60 Hägersten-Lijleholmen35,1 2500000 42km Data source: Stockholms stad Open data N Stockholm.Farsta 200000 Rinkeby-Kista 150000 100000 50000

0 20152014201220132011201020092008200720062005

*Inkomst avser den totala inkomsten. Genomsnitt i Stockholm: 35,1. Källa: Stockholms stad, Öppna data NR0372a © Nordregio & NLS Finland för administrativa gränser. Beskrivning av kartan och figuren, se sidan 35

19 Change in mean disposable income for Copenhagen 2000-2015 NR0372b © Nordregio & NLS Finland for administrative boundaries

6. Förändring i disponibel medelinkomst i Köpenhamn, 2000–2015, i procent

< 30

30 - 40

40 -50

50 - 60

>60 Bispebjerg Brønshøj-Husum Østerbro

Nørrebro

Vanløse

Indre By

Valby Vesterbro-Kongens Amager Øst Enghave

Amager Vest

Change in mean disposable income 2000-2015, in percent

< 30 6.1. Disponibel medelinkomst i DKK, 2000–2015 30 - 40 40 - 50 300000 Hela Köpenhamn 50 - 60 Copenhagen Indre by average: 250000 > 60 5,4 Vanløse 0 21km Data source: Kbenhavns kommune Open 200000N data Copenhagen.Brønshøj Vesterbro/Kgs. Enghave 150000 Bispebjerg

100000 Nørrebro

50000

0 2015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000

Genomsnitt i Köpenhamn: 65,4. Källa: Köpenhamns kommun; Öppna data Köpenhamn. NR0372b © Nordregio & NLS Finland för administrativa gränser. Beskrivning av kartan och figuren, se sidan 35

20 hange in share of population with foreign background for Oslo 2000-2016 NR02306c © Nordregio & NLS Finland for administrative boundaries

7. Förändring i medelinkomst* i Oslo, 2000–2016, i procent

< 30

30 - 40

40 -50

50 - 60

>60

Nordmarka

Vestre Aker Grorud Nordre Aker Stovner

Sagene Bjerke Ullern St. Hanshaugen Grünerløkka Alna

Frogner Sentrum Gamle Oslo Østensjø

Nordstrand Østmarka

Søndre Nordstrand

hange in share of population with foreign background * 7.1. edelinkomst i NOK efter skatt, 2005–2015 2000-2016, in percent < 2,5 The population consist 300000 2,5Hela - 5 Osloof immigrants and Norwegian-born with Vestre Aker 300000 5 - 7,5 immigrated parents. Marka 7,5 - 10 Oslo 250000 Nordstrand average: > 10 13, 200000 Stovner 0 42km N Data source:St. Oslo Hanshaugen kommune Open data Oslo. 150000 Sentrum 100000

50000

0 20152014201320122011201020092008200720062005

*Inkomst efter skatt avser den totala inkomsten efter skatt och negativa transfereringar. Genomsnitt i Oslo: 54,2. Källa: Oslo kommun; Öppna data Oslo. NR0372c © Nordregio & NLS Finland för administrativa gränser. Beskrivning av kartan och figuren, se sidan 35

21 NR0372d © Nordregio & NLS Finland for administrative boundaries

8. Förändring i medelinkomst* i Helsingfors, 2001–2015, i procent

< 30

30 - 40

40 -50

50 - 60 Suutarila Puistola Östersundom >60 Jakomäki

Tuomarinkylä Malmi

Itä-Pakila Pukinmäki Mellunkylä Kaarela Länsi-Pakila Oulunkylä Myllypuro Maunula Latokartano Pitäjänmäki Vartiokylä Haaga Vuosaari Herttoniemi Pasila Vallila Munkkiniemi Reijola Alppiharju Kulosaari Kallio Taka-Töölö

Vironniemi Laajasalo Kampinmalmi

Ullanlinna Lauttasaari

hange in mean income 2001-2015 *, in percent 8.1. edelinkomst i U för invånare som är 15 år eller äldre, 2001–2015 Income refers to < 30 earnings for the ta 70000 Hela Helsingforspayer population aged 30 - 4015 years old and over 60000 Kulosaari stersundom: data for 40 - 50 200-2015. Vironniemi 50000 50 - 60 Helsinki Kampinmalmi average: > 60 40000 Vallila 3, Data source: Statistics Finland Map service 30000 0 21km Mellunkylä N of city of Helsinki. Jakomäki 20000

10000

0 201520142012201320112010200920082007200620052004200320022001

*Inkomst avser intäkter för personer som är 15 år eller äldre; Östersundom: data för 2008–2015. Genomsnitt i Helsingfors: 39,8. Källa: Statistik Finland; Helsingfors stads kartservice. NR0372d © Nordregio & NLS Finland för administrativa gränser. Beskrivning av kartan och figuren, se sidan 35

22 Upplåtelseformer i Norden

Land Upplåtelseformer Vad innebär Vilka är de huvudsakliga utöver äganderätt ”social housing”? hyresvärdarna för hyresrätter?

Danmark Andelsbostad, allmän- Allmännyttig bostad med Bl.a. allmännyttiga organisa- nyttig hyresrätt, privat låg hyra tillgänglig för alla tioner och fackföreningar hyresrätt

Finland Allmännyttig hyresrätt, Allmännyttig, behovs- Kommuner, allmännyttiga privat hyresrätt, en liten prövad och subventionerad organisationer, stiftelser, andel delägarbostäder bostad privatpersoner (i liten skala) (hyresrätt som kan övergå till äganderätt), en liten andel med s k bostads- rätt (som är en form av hyresrätt)

Island En liten andel med Äganderätt med billiga Kommuner, föreningar, hyresrätt, allmännyttig bostadslån, allmännyttig privata hyresvärdar och privat hyresrätt (företag, privatpersoner)

Norge Privat hyresrätt, en liten Allmännyttig hyresrätt Privata hyresvärdar (företag, andel med allmännyttig organisationer, privatperso- hyresrätt ner), kommuner (liten andel)

Sverige Bostadsrätt, allmännyttig 1) Hyresrätt och enskild Kommuner, privata hyresvär- hyresrätt och privat behovsprövad hyres- dar (företag, organisationer, hyresrätt subvention föreningar, privatpersoner) 2) Liten andel med hyres- rätt där kommunen som kontraktsinnehavare. Fördelas till hushåll i för- söksperioder. Behovs- prövade, med stränga villkor

De huvudsakliga skillnaderna mellan boendeformer som påverkar de nordiska ländernas segregations- mönster och relevanta åtgärder för ökad integration. För detaljerade redogörelser av de nordiska ländernas bostadspolitik, se Bengtsson et al (2013).

I Stockholm domineras marginaliserade låg- Att antalet hyresrätter minskat i Sverige, och inkomstområden av allmännyttiga hyresrätter särskilt i Stockholms innerstad, har haft bety- (Christophers 2013). Behovsprövade subven- delse för gentrifieringsprocessen och har lett till tionerade bostäder av typen som återfinns i att innerstadsbefolkningen till övervägande del Finland och Norge finns inte i Sverige, istället är välbeställd och vit (Andersson & Turner 2014). finns det behovsprövade bidrag till hushållen Allmännyttiga hyresrätter (och i mindre ut- (bostadsbidrag). Christophers (2013) kallar det sträckning privata hyresrätter) dominerar dock moderna svenska bostadssystemet för en ’mon- fortsättningsvis i Sveriges resurssvaga förorter struös hybrid’ som blandar jämlikhetsarvet med (Andersson et al 2010; Lind 2015; Öresjö et al en angloamerikansk nyliberalism. Han hävdar 2005). Viktigt att notera är dock att segregation att förflyttningen mot nyliberalisering avslöjar och stigmatisering inte nödvändigtvis korrelerar bostadspolitikens stora betydelse för de socio- med bostäder av låg kvalitet. ekonomiska klyftorna (Christophers 2013).

23 I Danmark noterar Christensen (2015) att & Vaattovaara, 2015) att den nya geografiska bostadspolitiken har bidragit till segregationen. strukturen som etablerats i regionen med av- Hyresrätter utgör ungefär 40 procent av det seende på sociala och etniska skillnader är rela- totala bostadsutbudet och är relativt jämnt för- terad till migration. Tecken på selektiv migration delade mellan sociala bostäder (med uttryckliga har observerats, och man har studerat orsaker subventioner och hyreskontroll, även om de inte till att den infödda medelklassens lämnar eller är förbehållna låginkomsttagare) och privata bor kvar i socioekonomiskt eftersatta stadsdelar hyresrätter (Andersen 2010). Trycket på subven- (Dhalmann et al 2013; Vilkama & Vaattovaara tionerade bostäder har varit stort, särskilt i 2015). Även invandrargruppers bostadspreferen- Köpenhamn, och på grund av långa väntelistor ser har undersökts (t.ex. Dhalmann, 2013). Precis är det extremt svårt för immigranter och låg- som i övriga nordiska huvudstäder är Helsingfors inkomsttagare att få tillgång till dessa bostäder. invånare med utländsk bakgrund koncentrerade i Dessutom har skillnaden i genomsnittlig hushålls- låginkomstområden med en hög andel hyresrät- inkomst mellan äganderätts- och hyressektorn ter (Vilkama, 2011). ökat stadigt (Christensen 2015). Christensen (2015) pekar på de skattelättnader som ges till invånare med äganderätter som en mekanism I kontrast till Sverige och som ytterligare förstärker klyftan på bostads- marknaden. Danmark är bostäderna i Norge till största delen Subventionerade sociala bostäder i Danmark är, trots subventionerna, i princip öppna för alla in- privatägda. I landet finns vånare. Inkomsterna är dock, med bred marginal, endast en mycket liten andel lägst hos personer som bor i subventionerade bostäder (Andersen 2010; Andersen et al 2013). allmännyttiga hyresrätter, De kämpar dessutom ofta med att komma in på den privata marknaden, och denna svårighet på som fungerar som sociala bostadsmarknaden korrelerar med arbetslöshet bostäder och relativ ekonomisk fattigdom (Andersson et al 2010). År 2002 lade Kauppinen fram hypotesen att sub- I kontrast till Sverige och Danmark är bostäder- ventionerade sociala bostäder förklarar invand- na i Norge till största delen privatägda. I landet rares bosättningsmönster i staden och varnade finns endast en mycket liten andel allmännyttiga för att de riskerade att så att säga bli fast i den hyresrätter, som fungerar som sociala bostäder. typen av bostäder (Kauppinen 2002). Vaattovaa- Den totala hyressektorn utgör endast ungefär ra och Kortteinen (2012) påpekar att Helsingfors 23 procent av bostadsmarknaden, och subven- skiljer sig från andra europeiska städer genom tionerade bostäder utgör under 5 procent av att fattigdom och socialt utanförskap ofta är helheten. Ägarbostäder har lyfts fram politiskt koncentrerade i specifika byggnader eller kvarter, som den mest önskvärda boendeformen istället för hela stadsdelar. De ser detta som en (Andersen et al 2013). Detta indikerar att Norge följd av den systematiska sociala blandnings- har den mest stratifierade bostadsmarknaden politik som Helsingfors stad har tillämpat sedan av alla nordiska länder och att mobiliteten är 1960-talet, där man blandar upplåtelseformer. låg. Andersen et al (2013) noterar att detta kan Istället för att utgöra en reaktiv segregations- leda till diskriminering, eftersom immigranter motverkande politik anses denna blandnings- och etniska minoriteter har svårt att få tillgång politik i högre grad vara förebyggande till bostäder och ofta behöver stå ut med trång- (Dhalmann & Vilkama 2009). boddhet och otrygghet (Andersen et al 2013).

I Finland visar forskning om migration i Helsing- forsregionens stadsdelar under 2000-talet (t.ex. Dhalmann et al 2013; Vilkama 2011; Vilkama

24 25 26 Bostäder för flyktingar och asylsökande

En annan bostadspolitisk fråga av betydelse för Norges system påminner om Sveriges i det att bostadssegregationen är bosättningspolitiken immigranter är fria att bosätta sig var de vill om för flyktingar och asylsökande, och huruvida de kan försörja sig och hitta bostad (Andersson och hur bostäder fördelas till dem som får up- et al 2010). De riskerar dock att förlora sin pehållstillstånd. Enligt Andersson et al (2010) ekonomiska ersättning om de bosätter sig i en finns det några avgörande skillnader. En kon- annan kommun än den de placerats i. sekvens av det svenska systemet där flyktingar och asylsökande kunnat bosätta sig var de vill om de ordnat med eget boende (den så kallade En konsekvens av de danska EBO-lagen) har varit att många immigranter och finska systemen är har flyttat till de större städerna och bor under trånga förhållanden (Boverket 2015; Myrberg en hög koncentration av 2012). Det har visat sig att EBO-systemet i invandrare i subventionerade Sverige är helt beroende av boende hos släkting- ar och olagliga andrahandskontrakt (Boverket sociala bostäder 2015), och detta är ett problem som anses på- verka den sociala hållbarheten i städer på lång I Danmark och Finland fördelas asylsökande som sikt. År 2015 publicerade Boverket en rapport fått uppehållstillstånd till vissa kommuner för om bostadsförhållanden för nyanlända flykting- att skapa en jämn fördelning istället för en kon- ar och asylsökande som ordnar med eget boende centration i vissa städer, kommuner eller stads- (Boverket 2015). Baserat på kommunala fall- delar. De danska lokala myndigheterna är sedan studier drog de slutsatsen att de sociala konse- skyldiga att tilldela flyktingen en permanent kvenserna i många fall är mycket negativa och bostad, ofta i form av subventionerade att förändringar är nödvändiga beträffande sociala bostäder (Andersson et al 2010). Jäm- såväl rätten att ordna med eget boende som, fört med Sverige utövar Finland och Danmark ur ett bredare perspektiv, statens roll att till- större kontroll över kommunerna, men detta handahålla bostäder till rimliga kostnader. I en innebär även en situation med större begräns- utredning som lades fram 2018 föreslås att asyl- ningar för individen. En konsekvens av de danska sökandes möjligheter till eget boende begränsas och finska systemen är en hög koncentration av genom att kommuner med socialt och ekono- invandrare i subventionerade sociala bostäder miskt utsatta stadsdelar får genomföra (Andersson et al 2010). en social prövning (SOU 2018:22).

27 Grannskapseffekter och den byggda miljöns utformning

I Sverige har Legeby (2010; 2011; 2013) skrivit bland tonåringar som bor i utsatta områden mycket om utmaningarna som rör den byggda (“neighbourhoods characterized by concentrated miljön och tillgängligheten till arbetsplatser och disadvantage”) är högre. Detta efter att man tjänster i resurssvaga stadsdelar. Hennes arbe- korrigerat för andra faktorer (Valdimarsdóttir te fokuserar på synliga fysiska faktorer och hon och Bernburg 2015). Vid en statistisk analys av kombinerar så kallad space syntax-teori med grannskapseffekter inom utbildning i Helsingfors rumslig analys och information från enkäter och drog dock Kauppinen (2007) en annan slutsats, observationer. Mer specifikt visar hennes arbete som tydde på att det inte fanns några grann- att Stockholms resurssvagaste områden ligger skapseffekter gällande om unga i Helsingfors långt från arbetsmöjligheter, långt från stadens slutför gymnasiet eller ej (Kauppinen 2007). centrum och ofta långt från centrala samhälle- Han identifierar istället koncentrationen av liga och sociala arenor, vilket leder till en negativ välstånd som den viktigaste faktorn. effekt på det lokala samhällslivet (Legeby 2011). I en fallstudie av Osloförorten Sandvika i Nor- Utöver den här typen av tillgänglighetsaspekter ge försöker Røe (2014) sätta ord på kopplingen berör mycket av litteraturen om segregation mellan fysisk stadsplanering och det mer ab- grannskapseffekter. Detta begrepp syftar på hur strakta skapandet av en plats och dess identitet. invånarna kan påverkas av att bo i en viss typ av Røe (2014) vittnar om att planerarna missade område. Om möjligheter till arbete, utbildning viktiga sociokulturella aspekter som rör plat- och social rörlighet minskar av att bo i ett visst sen eftersom kommunens planering ledde till område kan segregation och social isolering för- en stark tonvikt på fysisk utformning och brist stärka och vidmakthålla varandra. I kontrast till på medborgardeltagande. Även om tillgången detta kan förstås även över- och medelklass- till lokal service förstås är viktig medför detta områden vidmakthållas på samma sätt och bli fokus på fysiska och synliga aspekter som ett allt mer homogena och välbärgade över tid. sätt att nå jämlikhet och hållbarhet flera risker (Røe 2014). I synnerhet finns det en risk att man Vid bedömningen av grannskapseffekter på främjar gentrifiering och intensifierar segre- Island använder Valdimarsdóttir och Bernburg gerande flyttmönster genom att behandla en (2015) en befolkningsundersökning för att fast- komplicerad fråga som segregation som något ställa effekten av sociala band på stadsdelsnivå kopplat till attraktiva platser eller arkitektur. på brottslighet och efterlevnad av sociala nor- mer. Deras resultat tyder på att brottsligheten

28 På ett liknande sätt noterar Dhalmann & (Larsen & Hansen 2008). Resultatet var dock en Vilkama (2008) att etnisk boendesegregation i gentrifiering av området. Bostadspriserna ökade Finland främst setts som ett rumsligt problem. dramatiskt i Vesterbro i takt med upprustningen Det har avlett uppmärksamheten från struktu- och många av de ursprungliga invånarna blev rella samhälleliga hinder (Dhalmann & Vilkama tvungna att flytta till följd av de höjda bostads- 2008). Trots erkännandet från det finska pla- priserna. neringsväsendet att etnisk och socioekonomisk segregation är ett problem, har man i begränsad De studier som beskrivits här pekar på en av omfattning erkänt betydelsen av diskriminering de största konflikterna som stadsplanerare och strukturella barriärer. kan stöta på när de försöker arbeta för att motverka segregation. Genom att försöka göra Stockholms resurssvagaste områden mer attraktiva riskerar man att göra segregationen och ojämlikheten i staden ännu områden ligger långt från större. arbetsmöjligheter, långt Detta kunde vara ett argument för mer små- från stadens centrum och skaliga och socialt inriktade insatser, som kanske inte ersätter en långsiktig strategisk ofta långt från centrala stadsutveckling, men i alla fall kompletterar samhälleliga och sociala den. Till exempel är det möjligt att motverka gentrifiering genom att fokusera på att skapa arenor icke-kommersiella mötesplatser, såsom platser för utbildning, kulturevenemang eller andra I en studie av ett ambitiöst stadsförnyelseprojekt sociala aktiviteter. i en relativt resurssvag stadsdel i Köpenhamn (Indre Vesterbro) i Danmark ifrågasätter Larsen och Hansen (2008) de goda intentionerna i ett stadsutvecklingsprojekt med hållbarhets- ambitioner. Ovanligt nog rörde deras fallstudie ett upprustningsprojekt som uttryckligen var inriktat mot sociala frågor och en process där invånarna hjälpte till att ta fram nya planer

29 Diskriminering och stigmatisering

Katisko (2015) argumenterar för att politiken Låginkomstgrupper, rörande invandring också måste vara en stads- planeringspolitik och betonar den nära kopp- och särskilt sådana med lingen mellan invandrares ofta ogynnsamma utländsk bakgrund, kallas omständigheter och stadspolitiken. Denna tanke kanske inledningsvis låter provocerande, men den informellt för stadens baseras på en förståelse av att olika grupper har ”skräp”, och det finns en fundamentalt olika upplevelser och fördelar av stadens rum. Till exempel menar både Legeby underförstådd koppling (2013) och Schierup et al (2014) att segregation mellan utlänningar och var de huvudsakliga orsakerna till att upplopp utbröt i Stockholm 2013. Invandring, diskrimine- problem ring och stigmatisering är också nära samman- kopplade med segregation. Detta beror delvis en underförstådd koppling mellan utlänningar på att många ogynnsamma omständigheter är och problem. Det finns dessutom bostadsom- koncentrerade till grupper med invandrarbak- råden i Danmark som i den offentliga diskursen grund, och delvis på att problematisering av mer kallas ’ghetto’. Den danska regeringen har en så välbeställda eller privilegierade gruppers hand- kallad ’ghettolista’ som uppdateras varje år, och lingar saknas. Dessutom har flyktingkrisen och på den listas områden med hög andel boende den politiska förflyttningen högerut i de flesta som är arbetslösa, har låg utbildning och nordiska länder skapat en diskurs där invandrare inkomst, finns i brottsregistret och har icke- och icke-vita populationer ofta stigmatiseras västlig etnisk bakgrund. Jørgensen (2015) anser som icke-önskvärda eller en börda för samhället att denna beteckning av låginkomstområden (Andersson 2013; Hübinette 2014; Hübinette och som getton är stigmatiserande och oansvarigt Lundström 2014; Jørgensen 2015). använd, och att den förstärker befintliga mönster av segregation och diskriminering. När Larsen och Hansen (2008) skriver om Köpen- hamn i Danmark noterar de en bekymmersam Det finns tecken på att etnisk diskriminering be- diskurs som genomsyrar diskussionen om invand- gränsar minoritetsgrupper tillgängliga alternativ rare och minoriteter i staden. Låginkomstgrupper, på bostadsmarknaden, både i Sverige och Norge och särskilt sådana med utländsk bakgrund, (Ahmed och Hammarstedt 2008; Bengtsson et kallas informellt för stadens ’skräp’, och det finns al 2012). Hübinette och Lundström (2014) lyfter

30 fram kopplingen mellan strukturell rasism och social samvaro. Planeringen av den lokala byggda segregation i Sverige, och hävdar att en kraft- miljön har därmed definitivt en betydelse. Det full diskurs i landet förhindrar ”avskiljandet av behöver dock finnas en medvetenhet om skillna- svenskhet från vithet”. De hävdar att en del av den mellan lokala problem och lokala lösningar svårigheterna på arbetsmarknaden och segre- samt de problem och lösningar som måste gationen i svenska städer kan förklaras genom hanteras av hela staden eller samhället, och som exkludering och diskriminering i det svenska omfattar lagar, nationell politik och långsiktig samhället. Allmänt fientliga attityder från ma- stadsplanering. joritetsbefolkningen kan också motivera invand- rare och personer med utländsk bakgrund till att så att säga ’segregera sig’ på eget initiativ (Dhalmann & Vilkama 2008).

Slutligen finns det tendenser till en white flight, liknande den i USA, som bidrar till både etnisk och socioekonomisk segregation. Aldén et al (2014) menar att det finns brytpunkter där andelen utomeuropeiska invandrare ökar och ökningen av den infödda svenska befolkningen i en stadsdel går ner (Aldén et al 2014).

Dessa resultat tyder på att områdesbaserade åtgärder inriktade på ’problemområden’ och svaga grupper kanske inte är tillräckligt för att motverka inföddas flyttmönster, och att segrega- tionsproblem måste diskuteras som ett problem för staden i sin helhet. Även om områdesbaserade åtgärder och grannskapseffekter, som tagits upp ovan, ses med viss skepticism inom forskningen (se även Urban 2017), måste dock en integrerad stad ha rum och platser där integrationen kan ta plats: offentliga rum, lokalsamhällen och rum för

31 Hela staden är segregerad

Den här översikten har tagit upp flera olika Man måste se segregation sätt att förstå segregationen i nordiska städer, och pekat på några specifika områden som ett problem för där det behövs, och också redan sätts in, hela staden, där även åtgärder. Dessa rör bostadspolitikens område där det är avgörande att sänka barriärerna på segregationen av den bostadsmarknaden och öka tillgången till bostä- resursstarka befolkningen der till rimliga kostnader. De rör även den fysiska planeringen som kan bidra till skapandet av har stor betydelse mötesplatser där fysiska, ekonomiska, kulturella och sociala barriärer mellan människor och En hel del forskning är också kritisk till det lokala grupper kan överbryggas, och slutligen rör de fokuset i mycket av insatserna mot segregation, problem med diskriminering av människor och det lyfts mer och mer fram att man måste och stigmatisering av stadsdelar och bostads- se segregation som ett problem för hela staden, områden. där även segregationen av den resursstarka befolkningen har stor betydelse, liksom gentrifie- Inledningsvis lyftes också lokalsamhällets bety- ring. En annan viktig slutsats vi kan dra av den delse när det gäller den integrerade staden. Det här översikten är att för att skapa mer integre- är där bostadspolitiken och segregationen blir rade städer så är det många olika aktörer som tydlig och det är där det är viktigt att det finns måste göra insatser – kommuner, bostadsbolag, tillgång till service, utbildning, offentliga rum, lokala föreningar och företag. mötesplatser och så vidare.

32 33 Kartor och figurer

SID 9 SID 10 SID 11 SID 12

1. Kartan visar förändring 2. Kartan visar förändring 3. Kartan visar förändring 4. Kartan visar förändring av befolkningsandel med av befolkningsandel med av befolkningsandel med av befolkningsandel med utländsk bakgrund i utländsk bakgrund i utländsk bakgrund i Oslo utländsk bakgrund i Stockholm på områdes- Köpenhamn på områdes- på områdesnivå. Färg- Helsingfors på områdes- nivå. Färgnyansen re- nivå. Färgnyansen nyansen representerar nivå. Den röda färgen presenterar ökningen av representerar ökning- ökningen av befolknings- representerar en minsk- befolkningsandel med en av befolkningsandel andel med utländsk ning av befolkningsandelen utländsk bakgrund i med utländsk bakgrund i bakgrund i procent mellan med utländsk bakgrund i procent mellan åren 2003 procent mellan åren 2000 åren 2000 och 2016. procent mellan åren 2011 och 2016. Ju mörkare och 2017. Ju mörkare Ju mörkare färg, desto och 2017. Den blå färgen färg, desto större ökning färg, desto större ökning större ökning av befolk- representerar en ökning. av befolkningsandel med av befolkningsandel med ningsandel med utländsk Ju mörkare nyans, desto utländsk bakgrund. Kartan utländsk bakgrund. Kartan bakgrund. Kartan visar större ökning. Kartan visar visar ett tydligt mönster, visar ett tydligt mönster, ett tydligt mönster, med ett tydligt mönster, med med de största ökningar- med de största ökning- de största ökningarna i de största ökningarna i na i de västra områdena arna i norra Köpenhamn östra och södra Oslo, och de västra områdena (Hässelby-Vällingby och (Brønshøj-Husum osv.) de minsta ökningarna (Jakomäki och Mellunkylä), Skärholmen) och de mins- och de minsta ökningarna i det centrala området de minsta ökningarna i ta ökningarna i innersta- i det centrala området Gamle Oslo. Nord- och innerstaden och en minsk- den och i östra Stockholm. Nørrebro. Den genomsnitt- Østmarka består till stor ning i södra Helsingfors Den genomsnittliga liga ökningen av befolk- del av naturområden och (Vironniemi och Ullanlin- ökningen av befolknings- ningsandel med utländsk har väldigt få bostadsom- na). Den genomsnittliga andel med utländsk bakgrund i Köpenhamns råden och invånare. Den ökningen av befolknings- bakgrund i Stockholms kommun är 7,3 procent. genomsnittliga ökningen andel med utländsk kommun är 5,1 procent. av befolkningsandel med bakgrund i Helsingfors 2.1. Figuren längst ner utländsk bakgrund i Oslo kommun är 4,2 procent. 1.1. Figuren längst ner visar stora skillnader kommun är 13,9 procent. visar stora skillnader mellan Köpenhamns olika 4.1. Figuren längst ner mellan Stockholms olika områden, men den ökande 3.1. Figuren längst ner visar stora skillnader områden, med den största trenden gäller för hela visar stora skillnader mellan Helsingfors olika andelen över 70 procent staden. mellan Oslos olika om- områden. År 2017 var den (Rinkeby-Kista) och den råden, med den högsta högsta befolkningsandelen minsta andelen under befolkningsandelen runt runt 30 procent (i Jako- 20 procent (Södermalm) 50 procent och den lägsta mäki) och den lägsta runt under 2016. Den växande runt 10 procent år 2016, 5 procent (i Tuomarinkylä). trenden har dock observe- men den ökande trenden rats i alla områden. gäller för hela staden.

34 SID 19 SID 20 SID 21 SID 22

5. Kartan visar förändring 6. Kartan visar förändring i 7. Kartan visar förändring 8. Kartan visar förändring i medelinkomst i Stock- disponibel medelinkomst i i medelinkomst i Oslo i medelinkomst i Helsing- holms kommun per områ- Köpenhamns kommun per kommun per område fors kommun per område de mellan 2005 och 2015. område mellan 2000 och mellan 2005 och 2015. mellan 2001 och 2015. Inkomst avser den totala 2015. Färgnyansen repre- Färgnyansen representerar Färgnyansen represente- inkomsten. Färgnyansen senterar ökningen mellan ökningen under perioden. rar ökningen mellan 2001 representerar ökningen 2000 och 2015. Ju mörkare Ju mörkare nyans, desto och 2015. Ju mörkare över en tioårsperiod. Ju nyans, desto större ökning större ökning av medel- nyans, desto större ökning mörkare nyans, desto av disponibel medel- inkomsten. Kartan visar av medelinkomst. Kartan större ökning av medel- inkomst. Kartan visar ett tydligt mönster, med visar ett tydligt mönster, inkomsten. Kartan visar ett tydligt mönster, med de högsta nivåerna i de med de högsta nivåerna ett tydligt mönster, med de högsta nivåerna i centrala områdena och de i de centrala områdena de högsta nivåerna i Köpenhamns sydöstra lägsta nivåerna i ytterom- och de lägsta nivåerna i centrala områden (Norr- områden, och de lägsta rådena. Den genomsnitt- ytterområdena. Den ge- malm osv.) och de lägsta nivåerna i de norra områ- liga ökningen av medelin- nomsnittliga ökningen av nivåerna i ytterområdena. dena. Den genomsnittliga komst i Oslo kommun är medelinkomst i Helsingfors Den genomsnittliga med- ökningen av disponibel 52,4 procent. kommun är 39,8 procent. elinkomsten i Stockholms medelinkomst i Köpen- kommun steg med 35,1 hamns kommun är 65,4 7.1. Figuren längst ner 8.1. Figuren längst ner procent under tidsperioden procent. visar stora skillnader visar en ökande trend som och siffrorna från Stock- mellan centrala Oslo och gäller för hela staden, holms södra områden 6.1. Figuren längst ner övriga områden, men den men med stora skillnader ligger nära genomsnittet. visar stora skillnader ökande trenden gäller för mellan de olika områdena. mellan Indre By (högsta hela staden. Vissa områden drabbades 5.1. Figuren längst ner inkomstnivå) och andra hårdare av den ekonomis- visar stora skillnader områden, men den ökande ka krisen år 2008. Data för mellan de olika områdena, trenden gäller för alla Östersundom gäller för men den ökande trenden områden. åren 2008–2015. gäller för alla områden.

35 Referenser

Ahmed, A. M., & Hammarstedt, M. Andersson, R., Dhalmann, H., Holmqvist, Christophers, B. (2013). (2008). E., Kauppinen, T., Turner, L., Andersen, A monstrous hybrid: the political Discrimination in the rental housing H., Soholt, S., Vaattovaara, M., Vilkama, economy of housing in early twenty-first market: a field experiment on the K., Wessel, T., Yousfi, S. (2010). century . New Political Economy, Internet. Journal of Urban Economics, Immigration, Housing and Segregation 18(6), 885–911. 64(2), 362–372. in the Nordic Welfare States. NODES Research Output. Dhalmann, H. (2013). Aldén, L., & Hammarstedt, M. (2014). . Explaining ethnic residential preferences Integration of immigrants on the – The case of Somalis and Russians in Swedish labour market: recent trends Bengtsson, B. (ed.) (2013). the Helsinki Metropolitan Area. and explanations. Centre for Labour Varför så olika? Nordisk bostadspolitik Housing Studies, 28(3), 389–408. Market and Discrimination Studies, i jämförande historiskt ljus. Linnaeus University. Malmö: Égalité. Dhalmann, H., & Vilkama, K. (2009). Housing policy and the ethnic mix in Aldén, L., Hammarstedt, M., Bengtsson, R., Iverman, E., Helsinki, Finland: perceptions of city & Neuman, E. (2014). & Hinnerich, B. T. (2012). officials and Somali immigrants. Ethnic segregation, tipping behavior, Gender and ethnic discrimination Journal of Housing and the Built and native residential mobility. in the rental housing market. Environment 28(3), 389–408. International Migration Review, Applied Economics Letters, 19(1), 1–5. 49(1), 36–69. Dhalmann, H., Vaattovaara, M., Bernelius, V. (2013). & Vilkama, K. (2013). Andersen, H. S. (2010). Eriytyvät kaupunkikoulut. Helsingin Hyvää kasvuympäristöä etsimässä. Contextualizing ethnic residential peruskoulujen oppilaspohjan erot, Asuinalueen ja koulun merkitys segregation in Denmark: welfare, perheiden kouluvalinnat ja oppimistu- lapsiperheiden muuttopäätöksille housing and immigration. loksiin liittyvät aluevaikutukset osana pääkaupunkiseudulla. Danish Building Research Institute, kaupungin eriytymiskehitystä. Yhdyskuntasuunnittelu 51 (2013): 4. Aalborg University. Tutkimuksia 1:2013. Helsingin kaupungin tietokeskus. Available at: ESPON (2014). Andersen, H. S., Turner, L. M., https://helda.helsinki.fi/ TIPSE: Territorial dimension of poverty & Søholt, S. (2013). and social exclusion in Europe. The special importance of housing Boverket (2015). Available at: www.espon.eu policy for ethnic minorities: evidence Boendesituationen för nyanlända, from a comparison of four Nordic rapport 2015:40. Karlskrona: Boverket. Hübinette, T. (2014). countries. International Journal Challenging the rumours in Botkyrka of Housing Policy, 13(1), 20–44. Bunar, N. (2010). – Facts and argumentation. Choosing for quality or inequality: Botkyrka kommun. Andersson, R. (2013). current perspectives on the Reproducing and reshaping ethnic implementation of school choice policy Hübinette, T., & Lundström, C. (2014). residential segregation in Stockholm: in Sweden. Journal of Education Three phases of hegemonic whiteness: the role of selective migration moves. Policy, 25(1), 1–18. understanding racial temporalities Geografiska Annaler: Series B, in Sweden. Social Identities, 20(6), Human Geography, 95(2), 163–187. Christensen, G. (2015). 423–437. A Danish tale of why social mix is so Andersson, R., & Turner, L. M. (2014). difficult to increase.Housing Studies, Jørgensen, M. (2015). Segregation, gentrification, and 30(2), 252–271. Research-Policy Dialogues in Denmark. residualisation: from public housing In Scholten, P., Entzinger, H., Pennix, to market-driven housing allocation R., Verbeek, S. (Eds). Integrating in inner city Stockholm. International Immigrants in Europe: Research-Policy Journal of Housing Policy, 14(1), 3–29. Dialogues, (pp 275–292) London: Springer International Publishing.

36 Katisko, M. (2015). Lilja, M. (2015). Rodenstedt, A. (2014). Homelessness among immigrant “Det bästa för mitt barn”: Living in the calm and safe part of the youth: transitions between inclusion nyblivna mödrar i den delade staden. city: the socio-spatial reproduction of and exclusion. European Journal of Örebro: Örebro University. upper-middle class neighbourhoods in Homelessness, Volume 9(1), 61–76. Malmö. Geographica 6. Department Lind, H. (2015). of Social and Economic Geography, Kauppinen, T. M. (2002). A monstrous hybrid: A comment on Uppsala University. The beginning of immigrant settle- Brett Christophers’ interpretation of ment in the Helsinki metropolitan area Swedish housing policy. Working Paper Røe, P. G. (2014). and the role of social housing. 2015:04, Department of Real Estate Analysing place and place-making: Journal of Housing and the Built and Construction Management, urbanization in suburban Oslo. Environment, 17(2), 173–197. School of Architecture and the Built International Journal of Urban and Environment, KTH Royal Institute of Regional Research, 38(2), 498–515. Kauppinen, T. M. (2007). Technology. Neighborhood effects in a European Schierup, C. U., Ålund, A., city: secondary education of young Lödén, H. (2008). & Kings, L. (2014). people in Helsinki. Social Science Swedish: being or becoming? Reading the Stockholm riots Research, 36(1), 421–444. Immigration, national identity and – a moment for social justice? the democratic state. International Race & Class, 55(3), 1–21. Kortteinen, M., Journal of Social Sciences, 3(4), 257–264. & Vaattovaara, M. (2007). Seppänen, P. (ed.) (2015). Miten Helsingin käykään? Marcińczak, S., Musterd, S., Lohkoutuva peruskoulu: perheiden Yhteiskuntapolitiikka 72 (2007):2. van Ham, M., Tammaru, T. (2015). kouluvalinnat, yhteiskuntaluokat ja Inequality and rising levels of koulutuspolitiikka. Kasvatusalan Larsen, H. G., & Hansen, A. L. (2008). socio-economic segregation. tutkimuksia 1458–1094;68. Gentrification – gentle or traumatic? In Marcińczak, S., Musterd, S., van Urban renewal policies and socio- Ham, M., Tammaru, T. (eds). Sindradóttir, J., & Júlíusdóttir, M. (2008). economic transformations in Socio-Economic Segregation in ‘Búseta innfl ytjenda á höfuðborgar- Copenhagen. Urban Studies, 45(12), European Capital Cities: East meets svæðinu’. LANDABRÉFIÐ 24. 2429–2448. West (pp 358–328). Oxford: Routledge. SOU 2018:22. Ett ordnat mottagande: Legeby, A. (2010). Myrberg, Gunnar (2012). gemensamt ansvar för snabb etable- From housing segregation to Var ska de nyanlända bo? Perspektiv ring eller återvändande. Betänkande integration in public space. från Malmö och Århus på svensk och av Mottagandeutredningen. The Journal of Space Syntax, 1(1), 92–107. dansk flyktingplaceringspolitik. Stockholm: Institutet för Szulkin, R., & Jonsson, J. O. (2007). Legeby, A. (2011). framtidsstudier. Ethnic segregation and educational Limited permeability in the enclaved outcomes in Swedish comprehensive city. In Eighteenth International Semi- Poikolainen, J. (2012). schools. Stockholm University nar on Urban Form, Montréal, Canada. A case study of parents’ school choice Linnaeus Center. strategies in a Finnish urban context. Legeby, A. (2013). European Educational Research Søholt, S., Ruud, M. E., Configuration and co-presence: the Journal, 11(1), 127–144. & Braathen, E. (2012). underpinnings of job opportunities. A question of social sustainability: urban In 2013 International Space Syntax Rangvid, B. S. (2007). interventions in critical neighbourhoods Symposium; Seoul, Korea 31 Living and learning separately? in Portugal and Norway. Urban October–3 November, 2013. Ethnic segregation of school children Research & Practice, 5(2), 256–272. Sejong University. in Copenhagen. Urban Studies, 44(7), 1329–1354.

37 Trumberg, A. (2011) Vilkama, K. (2011). Den delade skolan: Segregations- Yhteinen kaupunki, eriytyvät processer i det svenska skolsystemet. kaupunginosat? Kantaväestön ja Örebro: Örebro University. maahanmuuttajataustaisten asukkaiden alueellinen eriytyminen ja Turner, L. M., & Wessel, T. (2013). muuttoliike pääkaupunkiseudulla. Upwards, outwards and westwards: Tutkimuksia 2/2011. Helsingin relocation of ethnic minority groups in kaupungin tietokeskus. the Oslo region. Geografiska Annaler: Series B, Human Geography, 95(1), Vilkama, K., 1–16. & Vaattovaara, M. (2015). Keskiluokka kuin kotonaan? Kokemuk- Urban, S. (2017). sia sosioekonomisesti heikoimmilla alu- Vad spelar det för roll var du bor? eilla asumisesta pääkaupunkiseudulla. In Adenfelt, O. & Bergström, A. (eds). Yhteiskuntapolitiikka 80 (2015):3. Hela staden – bryt segregationen. Stockholm: Fores. Vilkama, K., Lönnqvist, H., Väliniemi- Laurson, J., & Tuominen, M. (2014). Vaattovaara, M., Erilaistuva pääkaupunkiseutu – & Kortteinen, M. (2012). Sosioekonomiset erot alueittain 2002 Segregaatiosta ja sen inhimillisestä –2012. Tutkimuksia 1/2014. Helsingin ja yhteiskunnallisesta merkityksestä. kaupungin tietokeskus. Talous & yhteiskunta, 40, 3–60. Åslund, O., Östh, J., & Zenou, Y. Valdimarsdóttir, M., (2010). & Bernburg, J. G. (2015). How important is access to jobs? Community disadvantage, parental Old question – improved answer. network, and commitment to social Journal of Economic Geography, norms: multilevel study of self- 10(3), 389–422. reported delinquency in Iceland. Journal of Research in Crime and Öresjö, E., Pettersson, L., Holmqvist, Delinquency, 52(2), 213–244. E., Siwertsson, C., & Solid, D. (2005). Large housing estates in Stockholm Wessel, T. (2013). and Jönköping, Sweden: opinions of Economic change and rising income residents on recent developments. inequality in the Oslo region: the Faculty of Geosciences, importance of knowledge-intensive Utrecht University. business services. Regional Studies, 47(7), 1082–1094. Östh, J., Clark, W. A., & Malmberg, B. (2015). Wessel, T. (2015). Measuring the scale of segregation Economic segregation in Oslo: using k-nearest neighbor aggregates. polarisation as a contingent outcome. Geographical Analysis, 47(1), 34–49. Pp 132–155 in: Socio-Economic Segregation in European Capital Cities: East Meets West, Marcińczak, S., Musterd, S., van Ham, M., Tammaru, T. (Eds). Oxford: Routledge.

38 39 Nordiska ministerrådet Nordens Hus Ved Stranden 18 DK-1061 Köpenhamn K www.norden.org

Den segregerade staden Problem som rör segregation och integration utgör viktiga ansvarsområden och utmaningar för städer, en segregerad stadsmiljö kan ses som ett symtom på sociala orättvisor i vidare bemärkelse. I denna kortfattade översikt av aktuell forskning om boendesegregation ligger fokus på strukturella orsaker till segregationen.

Det innebär att det snarare är planeringspolitik och tendenser i den socioekonomiska utvecklingen som diskuteras, istället för specifika åtgärder och projekt för social integration. Det finns dock en självklar arena där dessa två syner på segregation möts, och det är i lokalsamhället och dess rum och platser för social samvaro.

Det är viktigt att komma ihåg, att den integrerade staden är ett resultat av såväl strategier och initiativ på mikronivå, i grannskap och mellan individer, som av initiativ och utveckling på makronivå.

Den här rapporten ingår i ett tema om segregation inom projektet Nordisk samverkan om integration. Projektet syftar till att underlätta samarbete mellan de nordiska länderna när det gäller integration av flyktingar och immigranter. Läs mer på www.integrationnorden.org

40