Manchester 2000 11 28 - 2000 12 03

RAPPORT Malin Enberg, Kim Lindberg, Anna Rådvik- Erkhagen, Fredrik Viklund

Kulturverkstan

1 INNEHÅLL

INLEDNING...... 3

BAKGRUND ...... 3 Presentation av projektet...... 3 Syfte ...... 3 Målsättning ...... 3 Avgränsning ...... 3 Målgrupp...... 3 Arbetsform ...... 3 Begreppsdefinition ...... 3 Metod ...... 4 Dokumentation...... 4

FRÅGESTÄLLNING ...... 4

RAPPORT...... 5 Göteborg ...... 5 Manchester...... 6

ANALYS...... 13 Reflektioner...... 13 Diskussion...... 13

SLUTSATS ...... 15

KÄLLFÖRTECKNING...... 16

BILAGOR Kontakter...... 17 Hemsidor...... 18

2 INLEDNING

Ni ska ut och resa, sa man i september, ut och resa för att lära er. Underbart, tänkte vi på våra kammare, vad vill vi lära oss? Vad ligger oss närmast om hjärtat? Vi gick och grubblade och rätt vad det var hade fyra av oss svaret: Musik! Där har vi det, vi har alla på olika sätt brunnit för musik. Självklart är det musik och förutsättningarna för musiklivet vi ska lära oss mer om.

Det var alltså ett gemensamt intresse som förde oss samman och utifrån det började vi se oss om efter intres- santa resmål. Snart fick vi upp ögonen för Manchester, delvis genom att ledningsgruppen för Kulturverkstan varit där förut och delvis genom egen informationshämtning. Efter att ha läst lite om kultur- och musiklivet Manchester bestämde vi oss: Dit ska vi!

BAKGRUND

Presentation av projektet och dess förutsättningar Vårt intresse för projektet grundas på vår gemensamma bakgrund inom musikområdet och vår bild av att Manchester (England) kommit längre än Göteborg (Sverige) i forskning, arbete och allmän inställning till populärmusik(-kultur) som en positiv kraft i regional och nationell utveckling. Förarbetet har skett under pågående heltidsstudier och har därför inte kunnat utföras så djupgående och genomgripande som vi önskat. Rapportens huvuddel är därför kunskapsinhämtandet i Manchester och analys av den informationen.

Syfte Projektets syfte är att ta del av den erfarenhet av skapande och utvecklande av förutsättningar för musikindu- stri och musikliv, ur sociala och ekonomiska perspektiv, som finns i Manchester, samt att belysa eventuella likheter och olikheter med arbeten i Göteborg. Vi skall även försöka skapa oss en bild av hur musikutövare i Manchester upplever insatserna för musiklivet i jämförelse med våra egna erfarenheter från Göteborg.

Målsättning Kunskaperna vi inhämtar kommer att utveckla oss som projektledare inom arbeten med projekt rörande populärmusikfrågor. De kommer också att kunna användas rent praktiskt i skapande och/eller utveckling av projekt och undersökningar med denna inriktning i Göteborgregionen.

Avgränsning Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka insatser för, och dess effekter på, populärmusiklivet.

Målgrupp Först och främst är projektet till för kunskapsinhämtning och kontaktskapande för deltagarna i gruppen men ska också vara en tillgång för Kulturverkstan, intressenter i Göteborg och Manchester och övriga med intresse för arbete/forskning inom detta område. I ett längre perspektiv kan arbetet vara en resurs i skapandet av bättre förutsättningar för musiklivet i Göteborg och Sverige.

Arbetsform Arbete och ansvar under projektets gång har fördelats i gruppen med hänsyn till intresseområden och tidsaspekter. I gruppen har vi genomgripande arbetat med konsensus.

Begreppsdefinition Innebörden av begreppen; populärmusik, kulturindustri och kreativ industri, som vi använder oss av är

3 definierade i Justin O’Connors rapporter: The cultural production sector in Manchester och The definition of ’Cultural Industries’. Eftersom populärmusik, enl. def., är den enda musikformen som kommer att belysas i denna rapport, kommer den hädanefter att hänvisas till som enbart musik. Musiklivet kommer hädanefter att användas övergripande för att sammanfatta musikindustrin, amatörutöv- ningen, relaterade utbildningar och riktade insatser inom dessa områden. Övriga begrepp och förkortningar finns förklarade i materialet som vi hänvisar till i källförteckningen.

Metod Av gruppdiskussioner under förarbetet utgick vi från individuella visioner och kunde då göra en syftesformu- lering. Utifrån den bokade vi möten för att träffa personer i Göteborg med kunskaper inom, för projektet, relevanta områden – se kontaktnät – för att få en viss inblick i de insatser som görs i Göteborg. Dessa möten kretsade kring förhållanden och förutsättningar för musiklivet i Göteborg, och vilka kopplingar som kan göras till Manchester. Inför resan kunde vi då sammanställa ett visst antal frågor som intervjumall som sedan preciserades vid varje intervjutillfälle.

Vi lade också tyngdpunkten på att införskaffa information och kunskaper om musiklivet i Manchester, för vi antog att man där arbetar för att främja musikindustrin.

En stor del av förarbetet bestod i att knyta kontakter i Manchester. Vi höll en relativt tät E-postkontakt med de personer som vi sedan träffade och intervjuade under resan. Vi har också läst rapporter, informationsmate- rial och tidskrifter som vi fått av personer på Nätverkstan och Kulturverkstan. Vi sökte också information på Internet. Där fick vi t.ex. rapporter som vi använt oss av – se källförteckning.

Dokumentation Allt material från projektet finns dokumenterat. Alla intervjuanteckningar, rapporter, projektplaneringar, scheman, mm finns arkiverade under ”Musikindustrin i Manchester 2000” i Kulturverkstans arkiv. För vår egen del finns även budget, dagbok och e-mail med respektive kontakter dokumenterade.

FRÅGESTÄLLNING

I projektets inledningsfas gick frågeställningen ut på att undersöka vår uppfattning om ett rikt musikliv i Manchester. Efter våra förundersökningar (se Metod) kom vi fram till att musiklivet i Manchester är av den omfattningen att en undersökning av detta kan vara ett relevant projekt. Utifrån denna ståndpunkt har vi arbetat fram följande frågeställning:

• Vilka verksamheter i Manchester syftar till att direkt eller indirekt stödja, främja och utveckla musiklivet? - Hur/från vilka initiativ/varför har de uppstått? - Vad gör de nu och i framtiden? - Är detta arbete synligt? Ex. genom effekter. - Ekonomi och verksamhetsstruktur? - Vilka likheter och skillnader finns mellan insatser i Manchester och Göteborg? - Finns det tydliga modeller och strukturer inom verksamheterna som kan vara relevanta för utnyttjande inom eller utveckling av liknande arbeten i Göteborg?

• För aktörerna gällde frågorna: - Om/hur de upplevt/tagit del av insatserna? - Vilken inverkan, om någon, de själva har? - Vilken syn/framtidsvision de har om musiklivet i Manchester?

4 RAPPORT

Några förkortningar som kan vara till hjälp i läsningen: MCC Manchester City Council MIPC Manchester Institute for Popular Culture CIDS Creative Industries Development Service MCMN Manchester City Music Network MMF Music Managers Forum MBC Manchester Business Consortium MBTC Music Business Training Courses MMU Manchester Metropolitan University CCM City College Manchester M&NMM Music and New Media Management MUMA MUsik och Management (Göteborg) BRG Business Region Göteborg (Göteborg)

Vi blev rätt snart efter att vi landat i Manchester varse om att staden är större än vi trott. I Manchester med omnejd, Greater Manchester, bor cirka 2.5 miljoner. Manchester är också en stor universitetsstad med 60 000 – 70 000 studenter, där motsvarande siffra i Göteborg är ca 36 000.

Under våra möten i Manchester blev vi ofta påminda om Manchesters musik-, ekonomiska- och sociala historia. Kortfattat kan man säga att man i England redan för drygt tjugo år sedan såg musiken som en industri som kunde generera inkomster. Det tänkandet försvann mer eller mindre under Margret Thatchers regeringsår. Den perioden i Englands historia ledde delvis till att de som hade det dåligt ställt fick det ännu sämre ställt. Det i sig ledde bland annat till att många tvingades starta mindre affärsrörelser för att klara sig. En del av dess affärsrörelser startades av kulturarbetare. Ur det klimatet föddes även en syn på musiken som inkomstgivande. När Tony Blair valdes till premiärminister 1997, började man återigen se kulturen som en möjlig inkomst- källa. Initiativ till utvecklandet av kulturindustrin har alltså de senaste åren även kommit uppifrån.

Göteborg

För att kunna dra relevanta paralleller till insatser i Göteborg har vi, före resan, haft möten med personer inom verksamheter som liknar de vi skulle undersöka i Manchester. Förutom nedanstående möten har vi också träffat Ulf Carmesund, David Karlsson (KV, ledningsgrupp) och Lotta Lekvall (KV, åk2) för att ta del av deras erfarenheter från Manchester.

Brittmo Bernhardsson, projektledare för Projektet Kultur och medieproduktion hos BRG. Projektet bland annat har tagit fram en plan för att utveckla musikindustrin i Göteborg där man även projekterar för ett musikindustrihus. De planerar också för vad man kan göra för att stärka musiklivet samt etablera och behålla kompetensen i Göteborg.

Ann Hatteböl, samordnare för kultur och ungdom på Kultur Göteborg. Dagens kulturskolor, som innehåller musikskolorna, ligger var och en under de olika stadsdelsnämnderna. De har nyligen påbörjat ett samarbete mellan alla musikledare. För två år sedan fick kulturskolorna ett mångmiljonbidrag som bl.a. innebar att de kunde sätta en gemensam terminsavgift på 200:-. De försöker jobba nära de musikinstitutioner som finns i Göteborg.

Sven Jansson på Helikopter Records Skivbolaget Helikopter Records startade 1988 med intentionen att ge ut ickekommersiell musik. I ett försök till att nå ut bättre och att göra verksamheten mer lönsam drog Sven igång ett nätverk av små skivbolag 5 i Göteborg. De startade ett övergripande bolag där alla småbolag skulle representeras i styrelsen. Projektet föll när några av bolagen drog sig ut.

Camilla Larsson, redaktör på Draken (filmfestivaltidningen) angående City Life. Camilla har jobbat på, nu nedlagda, Gå Ut bilagan i GT. Hon ser inte att det idag finns någon tidning/tidskrift som täcker hela nöjesutbudet i Göteborg på ett tillfredsställande sätt. Däremot tror hon att marknaden finns och att det enda egentliga hindret kan vara finansieringen.

Ove Thorsén, Chef på Enheten för fri konst och kultur, Kultur Göteborg. Ove berättade att Kultur Göteborg gör kartläggningar av områden inom det fria konst och kulturlivet i Göteborgsområdet. Till våren står musikområdet på tur. Vi pratade även om brister i dagens bidragssystem. Oves vision är att Enheten för fri konst och kultur, på ett mer professionellt och långsiktigt sätt, ska kunna stödja och följa upp kulturprojekt mycket bättre än man gör idag.

Johan på Sound of Habib Diskjockeyn Johan startade en egen ambulerande klubb under namnet Sound of Habib som senare blev ett bolag med hjälp av pengar ifrån klubbverksamheten. Han har turnerat mycket som DJ och har, genom detta, mycket kontakter i branschen vilket varit till hjälp för bolaget. Johan har ingen egen studio. Bolagets artister har ofta redan färdigmixat material, men om det behöver arbetas mera hyr han studio. Han kan mycket väl tänka sig att bolaget köps upp av ett större bolag eller att sälja artister. Johan har aldrig fått något slags bidrag eller stöd.

Manchester

MIPC – Manchester Institute for Popular Culture Möte med Derek Wynne och Mark Banks, 001127, kl. 11.00. Geoffrey Manton Building, Manchester Metropolitan University. Anteckningar: Malin

MIPC startades 1990 och ligger under sociologiska avdelningen på fakulteten för humaniora och samhällsve- tenskap på Manchester Metropolitan University. Grundidén är att hellre göra forskningsarbeten som gagnar staden än att bara forska om vad som helst – för forskningens egen skull. På MIPC forskar man bl.a. om samtida stadskulturer, kulturproduktion och –konsumtion, urban regeneration, populärmusik, genusforsk- ning, globalisering och den nya kommunikationsteknologin. MIPC är en både en ren forskningsavdelning och en plats där man övervakar doktoranders arbeten. De har trots en klassisk hierarki, från studenter, doktorander osv. uppåt, ett avslappnat arbetssätt med en informell karaktär. För närvarande arbetar sju personer på MIPC. MIPC finansieras genom bidrag och när det gäller större forskningsprojekt söks medlen framförallt från EU.

Framtida projektidéer är att undersöka relationerna mellan lokalt och globalt arbete. Vanligtvis brukar saker växa från litet till stort, men nu med den nya IT-teknologin kan man jobba på alternativa sätt. De undersöker även affärsverksamheter som inte är kommersiella, och hur små företag använder sig av den nya teknologin. MIPC arbete ligger till grund för vidare insatser från t.ex. kommunen.

MIPC blir ofta anklagade för att vara högervridna/ rightwing. MIPC uppmuntrar små företag som vill göra business. De vill förstärka den småskaliga kulturföretagsamheten. MIPC menar dock att det några få kulturutövare tjänar på sina rörelser än så länge, bara är en liten del i det stora hela.

Mark Banks berättar om Cultural Industry in the City. Projektet handlar om att det är bra för en stad om små företag länkas till staden, att lokalisera den kulturella industrin till staden, t.ex. lokala multimediaföretag.

6 MIPC är också samordnare för Polis (från ordet metropolis) som är ett mastersprogram på ett år som omfattar studier på fyra europeiska universitet. Det är en utbildnings då man studerar i Bryssel, Tilburg (Nederländerna), Manchester och Helsingfors. Mellan juni och september skriver man sedan sin individuella uppsats. Polis har funnits i tre år. De som går där är kulturarbetare eller arbetar med kulturpolitik. Studenterna kommer från Europa, USA eller Canada.

Ett annat projekt inom MIPC är iCISS, där man studerar kulturindustrins utveckling i olika delar av Europa. Derek berättar bl.a. om ett nybyggt pop-center i Tilburg som heter Pop cluster 013. Där finns en scen, ett mediahus, replokaler mm. Tanken är att området ska bli attraktivt för musiker att flytta till.

CIDS – Cultural Industries Development Service Möte med Andy Lovatt, Director of CIDS. 001127 kl. 16.00. Northern Quarters. Anteckningar: Kim.

CIDS är en knappt årsgammal organisation vars syfte är att, på olika nivåer, hjälpa kulturutövare att starta upp nya verksamheter eller utveckla de redan befintliga. CIDS startades på initiativ av kommunen och till stor del utifrån Justin O´Connors rapport: Manchester´s Creative Industries. I den rapporten kartlade man Manchesters kulturliv och ställde samtidigt frågor till kulturutövarna. Ett svar man fick var att det de saknade mest var en ”Cultural meeting point”. Vart vänder man sig för att få hjälp när man vill starta kulurprojekt, till vilken avdelning inom till exempel Manchester City Council vänder man sig? Ur behovet att fylla det tomrummet växte tankarna om CIDS fram.

Idén med CIDS är att organisationen ska fungera som ett nav mellan de olika aktörerna inom kulturindu- strin; Marknaden, andra organisationer, universitet, högskolor, större aktörer såsom TV-bolag; kommunen, regionen, regeringen, EU och olika kulturutövare.

Vad CIDS i huvudsak gör är att man; förmedlar information; har en slags arbetsförmedling för nyutexamine- rade studenter; hjälper till med att planera, starta upp och expandera olika verksamheter; marknadsför både kulturutövare och Manchester; bistår strategisk, administrativ och finansiell hjälp till både existerande och nya nätverk (som man även initierar); utvecklar affärsverksamheter, organisationer och utbildningar i olika utvecklingsprogram; stöder verksamheter som vill söka nya marknader både i och utanför England och man ger ett visst finansiellt stöd för att få verksamheter att lokalisera sig i ett speciellt område.

CIDS mål är att kunna bistå med hjälp hela vägen från idén till affärsdrivande kulturutövare till eventuell export. CIDS är noga med att påtala att de jobbar utifrån de som behöver deras hjälp, att idéerna ofta kommer från dem, dock kräver man en viss nivå på idén.

All hjälp kulturutövarna får av CIDS är kostnadsfri. CIDS finansieras de två första åren av bidrag från EU, lokala myndigheter och privata intressenter. Framöver kan CIDS tänka sig att ta provision av de man hjälpt till finansiell framgång. Detta för att finansiera sig själva samtidigt som man vill slippa ta betalt av de som ännu inte nått dit. Man kommer även att söka mer EU-pengar för den fortsatta verksamheten.

CIDS har sju heltidsanställda; en chef, fem rådgivare och en administratör. Man funderar även på att halvtidsanställa någon som jobbar mot EU.

MIPC – Manchester Institute for Popular Culture Möte med Katie Milestone, 001128, kl. 11.00. The Jeffrey Manton Building, MMU. Anteckningar: Fredrik

Katie Milestone började forska på MIPC 1991 och har genomfört många omfattande projekt. Hon har bl.a. med och genom sitt arbete på MIPC jobbat för att påverka Manchester City Council positivt 7 i synen på musikindustri. Katie konstaterar att tio års arbete med dessa frågor har lett till mycket positiv informell feedback från målgrupperna men att hon inte någon formell bekräftelse.

Några forskningsprojekt: CIREN - Cultural Industries Research Employment NOW var ett forskningsprojekt på MIPC om kvinnor i multimediabranschen och musikindustrin. I slutändan var det dock bara musikindustriområdet som täcktes in. En del av projektet var att undersöka behovet av och försöka stimulera kvinnliga nätverk. Fact, var ett kort intervju/undersökningsprojekt för att skapa en bild av kvinnors situation i Manchesters kultur- och kreativa industri. Det har resulterat i informationsmaterial och en hemsida. Katie är involverad i en projektserie rörande kvinnor i kulturindustrin och multimedia branschen. Det första av dessa, MUWIC – Multimedia for Women in the Cultural Industries, involverar dels forskning om kvinnors behov av teknologisk utbildning inom kulturområdet och dels utveckling och styrning av en kurs som kombinerar kreativ multimediaanvändning, affärsmässig användning av IT samt utveckling av och nätverk inom företag. Ett framtida forskningsprojekt som i en förlängning också skulle kunna påverka musikindustrin är att undersöka datoranvändning och utbildning i skolorna.

Övrig forskning och historia: Katie har även forskat om Northern Soul scenen. Begreppet växte fram som under 60-talet. Det var amerikanska GI’s som tog med sig svart independent soul från USA. Musiken var klubb och DJ baserad och det har inte uppstått någon direkt NS livescen i Manchester . NS scenen var den första musikrörelsen i Manchester som tog avstånd från London-influenserna. NS var viktig för skapandet av den musikaliska infrastruktur som gjort Manchester till en ledande musikstad, men ännu viktigare var punkvågen med början –76. Dessutom har gjort en doktorsavhandling om Northern Quarter. Hon såg NQ-miljön som en viktig del i att skapa nya, inspirerande och banbrytande kulturföretag. Som en fara för NQ’s framtid som generator för subkultur ser hon MCC’s vilja till ”urban revitilasation ” vilket kortfattat innebär att de försöker få liv i fattiga och degenererade områden. Effekterna av detta kan t.ex. vara att exklusivare boende i NQ leder till att den högljudda musikscenen måste flytta och att hyrorna går upp vilket gör det svårt för småföretag. En viktig del i NQ var Afflecks Palace, en slags inomhusmarknad som öppnades under tidigt 80-tal. Detta var viktigt för skapandet av Manchesters musikscen eftersom bl.a. små, specialiserade skivaffärer kunde startas, hyra billiga affärslokaler och utvecklas. En bidragande faktor var starta-eget-bidraget som fanns i England under 80-talet.

En annan faktor hon tror har påverkat musiklivet positivt är alla studenter(60-70 000) i Manchester.

Samtal med Emma på Night and Day, Oldham st. 001128, 01.30. Fredrik frågade och antecknade.

Klubben har funnits sedan –91 och har aldrig behövt något stöd. Det finns band som är kopplade till klubben genom att de har spelat där länge och repat i lokalen på övervåningen. De banden ser Night and Day som ”sin” klubb och klubben ser banden som ”sina”. Hon gillade egentligen bara Roadhouse av de andra klubbarna i stan och att alla intressanta band som kommer till Manchester hamnar hos någon av dem. Emma kände till MIPC, CIDS och kommunens arbeten för kulturlivet men att de inte hade något intresse av att delta i det eller få någon hjälp. De hade dock haft lite samröre med Northern Quarter Association runt NQ-festivalen. Hon pratade om alla småföretag som växt upp på framförallt Oldham street, lyckats och gjort området attraktivt. Det var enligt henne ett levande och häftigt underground-kulturliv. Hon misstänkte att detta kan förstöras av organisationer som CIDS eftersom hon trodde att de försöker styra kulturlivet. 8 Åsikterna om att företagens framgång i NQ skulle kunna bli deras egen undergång trodde hon inte på. Hon sa att de små företag som lyckats antagligen gjort området mer attraktivt men att de som lyckats skulle överleva ändå. Hon såg ingen näraliggande fara i utvecklingen och var inte rädd för Night and Day’s överlevnad. Hon trodde dock mer att hyreshöjningarna berodde på att MCC försökte städa upp i stadsdelen.

Manchester City Council Möte med Lyn Barbour, 001128, kl. 15.00. St. Peters’ Square. Anteckningar: Anna

Lyn arbetar på kommunen på avdelningen för Economic Initiatives Groups Hon sitter med i Officer Working Group som är ledningsgruppen för en sammanslagning av Creative Industries -organisationer som är följande : CIDS, Design Initiative, Film and Media, Creative Frontiers, Education och Creative Industry Forum samt Manchester City Music Network som har hand om musiksektionen Det handlar om att skapa samarbetspartners för att göra projekten mer varaktiga. Lyn är en av dem som varit med att initiera dessa projekt. Hennes uppgift är att fungera som en länk mellan respektive projekts organisation och kommunen. Respektive projekt är helt självständig men cheferna har kontinuerliga möten där de rapporterar och redovisar för OWG som i sin tur fungerar som rådgivare samt ser till att projekten får pengar.

Lyn är även inblandad i In the City som är en ambulerande musikmässa med seminarium och showcases etc. 1999 hölls den i Manchester. Syftet var då att profilera just Manchesters musikindustri gentemot Londons. Inom In the City Manchester finns det människor som arbetar kontinuerligt med att skapa labels etc. Hon menar att ur In The City projektet har det sprungit festivaler och andra evenemang.

Det finns inga kulturnämnder i Storbritannien utan de är de olika Arts Board, (kulturstyrelser) som har ett regionalt ansvar. Lyn jobbar ofta med North West Art Board, och det är till dem man som Manchesterbo söker bidrag. Till North West Art Boards bidragspengar bidrar staten med 80% och Manchester City Council med 20% av den totala bidragspotten. Det finns också en liten fond hos City Council som man kan söka men det är mest för kommunal aktivitet. Lyn kan inte ge oss någon organisationsplan över hur City Council arbetar för att den ändras hela tiden.

Lyn poängterar att City Council inte vill kontrollera musikindustrin på något sätt, bara stödja. Rapporter har gjorts som i slutändan visar på att man inte skulle lägga sig i. Lyn tror mer på att vara en individuellt konsulterande stad. Hon föredrar ”mjuka projekt” som hon uttrycker det, som t.ex. att stödja de organisationer som redan finns och som i sin tur främjar musikindustrin.

Replokaler är inget som Lyn stödjer men det finns stöd att hämta just för anordna musikprojekt för ungdomar; National Foundation for youth Music. Musikundervisning för barn i skolan finns bara i form av kör, band- projekt etc.

City Council skall titta på förutsättningarna för live musik, multimedia, skivbolag och se vad som kan göras för att stärka dessa områden. Man skall även rikta fler projekt till unga för att få in dem musikindustrin.

City life Möte med Luke Bainbridge, Chefredaktör på City life, 001129, kl. 16.00. 164 Deansgate. Anteckningar: Kim och Fredrik

City life är en tidning som, sedan 1983, ges ut varannan vecka i Manchester. Den har en upplaga på 50 000, ägs av Manchester Evening News och har 12.5 heltidstjänster. Tidningen består av redaktionellt material men framförallt av en evenemangskalender: What´s on. Man täcker områden som teater, bio, museum, 9 opera, komedi, litteratur och annat men i huvudsak riktar man in sig på att täcka musiklivet i Manchester. Tidningens ambition är att vara först med att skriva om blivande stora artister/band från Manchester med omnejd. Många av Manchesters artister/band skulle inte få någon uppmärksamhet alls utan City life. City life är i mycket även den Londonbaserade musikindustrins fönster mot Manchester.

Förutom att berätta om tidningen i sig sa Luke att han känner till CIDS arbete och att det säkert är bra, men att det i sig inte påverkar Manchesters musikliv. Han såg istället förklaringen i Manchesters populärmusikhistoria, de billiga hyrorna i Northern Quarter som möjliggör spelställen och att vitaliteten i musiklivet kommer underifrån. ”Underground-things happen from initiative.” Vad det gäller den lokala pophistorian hänvisade Luke oss till Dave Haslams bok: Manchester, England, The story of the pop culture. Kortfattat, berättade han, hänger Manchesters historia som framgångsrik musikstad ihop med att det på sjuttiotalet fanns ett framgångsrikt skivbolag; Factory, och en stor nattklubb; The Hacienda. De visade att all musikindustri inte måste ligga i London. Han lade också vikt vid så kallade showcase-spelningar, där man samlar ihop ett antal band som får spela inför publik och i många fall inför skivbolagsagenter, som dock ofta, numera, står i kontakt med Londonbolagen.

Dancehouse Oxford Road, 001129 kl. Anteckningar: Malin & Anna

Det är showcase på Dancehouse, två band ska spela och vi pratar med sångaren i det sista bandet som går på. Jasper är sångare och gitarrist i det nystartade bandet Rotovators. Han har jobbat som musiker i manchester i 7 år, och Rotovators är hans eget projekt. Han berättar om att det finns oftast inga riktiga showcase-kvällar, utan att det är mer som vanliga spelningar med två band, eller fler, oftast genrestyrt. Oftast får banden inget gage.

Pay to play är en annan slags showcase där en klubbägare ger ett band x antal biljetter som de ska sälja vidare till sina polare för att komma på spelningen, men oftast ger de bort sina biljetter och betalar själva för att få spela på ett ställe.

De berättar att det finns en typ av venue-hierarki, ett osignat band spelar tidigt under veckan på ställen som Dancehouse, sen avancerar man till i slutet av veckan på samma ställe. Sen går man vidare till t.ex. band on the Wall, samma sak där, tidigt i veckan – hyfsat känt band, senare under veckan ett mer känt band. Är man ett stort band spelar man sen på t.ex. Apollo.

The Rotovators får inga bidrag, och de har aldrig hört talas om CIDS, MIPC eller kommunen insatser.

De berättar om de replokalställen som de känner till, Beehive Mill, Red House, Green House. Det kostar oftast 20 pund för sex timmar – ca 50:-/timmen.

Möte med Stuart Worthington, Manchester Business Concortium, Northern Quarter torsdag 30/11 kl.13, Anteckningar – Malin

Stuart Worthington arbetar både för MBC- Manchester Business Concortium - och MCMN - Manchester City Music Network - förutom att han har sin egen firma MBTC – Music Business Training Courses där han samarbetar med MMF - Musicians Managers Forum.

10 MCMN är ett bidragsfinansierat två-årsprojekt som är en beställningsorganisation från kommunen. De initierade MCMN med syftet att det inte finns någon egentlig infrastruktur för kulturindustrin. Idén är att hjälpa små egenföretagare inom kultursektorn, och att de får rätt hjälp ända från start. Syftet är också att påverka och utveckla infrastrukturen så att man med långsiktiga planeringar och strategier kan locka nya företag till Manchester. Tanken är också att man bara ska behöva gå till en plats, the first stopshop, för att komma vidare. Behöver man sen mer och ingående hjälp ska det finnas andra instansers specialisthjälp. Han säger att Manchester är unikt i det att man frågar branschen: vad kan vi göra för er, inte tvärtom. MCMN bygger också upp rena nätverk inom musikbranschen. De vill också se på så många städer som möjligt där relationerna mellan städerna ser likadana ut som Manchesters position gentemot London. T.ex. Montreal – Toronto, Melbourne – Sydney, Göteborg – Stockholm? Han nämner tanken att bygga nätverk mellan dessa städer för att få veta hur man hanterar t.ex. att förhindra att allt som expanderar så småningom flyttar till den största staden.

Han ville ha med folk från branschen så han startat en advicery board som bestämmer hur pengarna ska fördelas MCMN är än så länge mycket av ett experiment och den enda råd-givningsbyrå som använder branschfolk som rådgivare, det är de och inte han personligen eller den privata sektorn. Det är i sig också ett experiment, för det antar att små företagare vet hur man utvecklas och vet vilken typ av hjälp som behövs. Sedan behöver deras beslut godkännas av Officer Working Group*. *se City Council

Han pratar om de hål som finns i infrastrukturen, att det t.ex. inte finns någon distribution för musik, och inga lokala managers för de stora band som finns i Manchester. Om man har en lokal manager stannar bandet, skatteinkomsterna, allting lokalt. Detta är sådant de vill ändra på.

En sak som han pratar om är den mur som finns mellan kultur och business, art versus commerse. På alla konstnärliga utbildningar, t.ex. på musiksidan, lär man sig hur man gör musik, hur man utövar musik, använder sig av den nya teknologin – men inget om hur man sköter det ekonomiska – sina affärer. Detta är alltså en anledning till varför deras jobb på MMF också bygger på långsiktig planering. En sådan attityd tar tid att ändra på, det finns liksom inga coola kulturarbetare som går med i chambers of commerce.

Music Business Training Courses är hans egna firma som han hela tiden jobbar med där en av hans samarbetspartners är MMF. Hans idé är att det är ingen vits att jobba som företags-rådgivare om man inte själv är i branschen och vet hur det är att jobba ihop till sin egen lön. MMF, som är en global organisation, är ett Artist Managers Association som representerar kommersiella artister och artistmanagers. Det finns i alla nordiska länder förutom i Sverige och Danmark. Men han skulle verkligen vilja att det startade i Sverige också, det finns dock en svensk medlem – Cardigans manager.

MBC är en Enterprise Agency godkänd av the Secretary of State for Employment. Där leder han kurser i hur man sköter ett företag. Det kan handla om skatter, marknadsföring, distribution mm. Det är också där han hyr sitt kontor som han verkar från. Han arbetar också i London tre dagar i veckan. Han pratar också mycket om gränsöverskridande finansiellt samarbete, t.ex. mellan den privata sektorn och den akademiska världen. Han påpekar också att det är viktigt att veta exakt hur man finansierar en utbildning, att det skulle vara helt rätt att mobilteknologiföretag skulle vara med och finansiera de nya IT-utbildningarna, för allt vi gör är att plöja ner pengar i deras företag. Han ger ett exempel med Finland, att Nokia har utvecklat ett samarbete med internationella artister.

Music and new media management och Rawfish Möte med Adrian Armstrong och Phil Ellis, 001130, kl. 16.00. CCM – City College Manchester, Arden Centre. Anteckningar: Fredrik

Adrian Armstrong och Phil Ellis är högsta ansvariga för musikutbildningarna på CCM. De är gamla vänner och arbetskamrater som brinner för sitt arbete. 11 Utbildningen, Music and new media management startade 1998. Den är inte på prov, utan utvecklas hela tiden. Linjen syftar till att utbilda studenterna för arbete med allt från att vara projektledare inom multimediabranschen till arbeten som managers och promotors inom musikindustrin. De läser ekonomi, marknadsföring, arrangörskunskap, administrationskunskap, multimedia-/internetkunskap m.m. De tekniska tillgångarna är omfattande, de har bl.a. sex inspelningsstudios, tre undervisningssalar med 30 i-mac:ar och 15 Pc:s för Multimedia och Music Technology undervisning, tre replokaler och två dramaundervisningssalar. Förutom terminsavgifterna på 1500 pund som studenterna måste betala får skolan statliga bidrag för utbildningen. Dessutom försöker de få sponsring från musikindustrin. Anledningen till att utbildningen blev till och ligger just på CCM är att Adrian, Phil m.fl., som arbetade där, tyckte att det behövdes en sådan utbildning och startade den. Stor vikt läggs vid professionalitet inom utbildningarna eftersom de tycker att det saknas inom musikindustrin. De tycker att de är innovativa, att de visar framfötterna och att de hela tiden har kontakt med branschen. De har också kontakt med de andra högre musikutbildningar där det har kommit in många elever från CCM’s musiklinjer. De handplockar sina lärare från branschen genom de kontakter de har. De är just nu sex fast anställda lärare. M&NMM samarbetar med de flesta musikscenerna i Manchester. Som det ser ut nu tycker Adrian att många verksamma inom musikindustrin inte kämpar för att lyckas utanför Manchester utan nöjer sig med att vara stora i stan hellre än att vara små i ett större sammanhang, vilket kan hämma utvecklingen. Själv ser han på skolan som en utvecklingsförmedling inom kulturlivet och skapare av kulturell infrastruktur. Studenter som gått ut finns inom alla områden i musiklivet. CCM vann nyligen kampen om ett nationellt kontrakt från utbildningsdepartementet om att ta fram läro- böcker för New Deal for musicians. I tillägg till detta fick de också ansvaret för att utveckla och ställa upp med musikindustri-konsulter för att hjälpa musiker med New Deal programmet. Det finns 30 MIC’s, Music Industry Consultants, som jobbar deltid med detta. Utbildningen har ett eget skivbolag, Rawfish, som startades 1997 av Phil Ellis för att ge studenterna möjlighet att lära sig genom att göra professionella produktioner under utbildningstiden. Satsningen har varit lyckad, bl.a. lyckades en student sälja 25000 kopior av sin skiva. Skivbolaget utvecklas hela tiden och Phil pratade om att det finns planer att göra om bolaget till en kommersiellt slagkraftig independent-etikett.

Blood and Fire Möte med Dominic, 001130, kl. 21.00. Contact Theatre, Oxford Road. Anteckningar: Anna

Mick Hucknall (Simply Red) och en kompis till honom, Stevie Barker samt Steve Barrow startade skivbola- get Blood and Fire 1994 med hjälp av Mic Hucnalls pengar. Idag har man två anställda på kontoret. Blood and Fire ger endast ut roots reggae från 60 och 70-talet. Gamla produktioner produceras och ges ut på nytt. Man har ingen egen studio utan använder ofta studios i London. Bolaget marknadsför sig självt genom sina välkända och respekterade ägare, samt genom att man turnerar med Blood and Fire soundsystem, då man även samarbetar med reggae stjärnor som toastar till en DJ.

Det finns ingen anledning för Blood and Fire att flytta till London, eftersom bolaget är nischat och folk vet vilka de är ändå.

Dominic vet inte riktigt vad CIDS är men när jag berättar lite så säger han att han har nog hört talas om ett sådant ställe och att i framtiden borde man kanske söka något slags stöd.

Grand Central Records Möte med Rachel Wood, 001201 kl. 14.00. Craftcenters fik i Northern Quarters Anteckningar: Anna. 12

Mark Rae startade Grand Central 1995 efter att ha arbetat på Fat City Shop, skivaffär, samt DJ:at. På Fat City var det ofta folk som gav honom demos och tack vare detta fick han idén att starta skivbolag. Grand Central är en av de största skivbolagen i Manchester, man ger ut internationella artister och främst R&B, soul och hip hop, men även viss house och dansmusik. Grand Central har även en studio som används i slutmixningen av produktioner.

I Framtiden kommer de även att arbeta med musik till reklam, TV och film. De kommer att stanna i Manchester eftersom de ser fördelar i att få arbeta lite utanför London-hysterin. Grand Central har en DJ-agentur som består av de som redan arbetar på bolaget samt en DJ ifrån Fat City Records. De turnerar internationellt och detta ger en bra status till bolaget och är en välriktad marknadsföring.

Grand Central har expanderat det senaste året från att ha två fast anställda samt en del frilansare till att anställa ytterligare sex personer. De är numera åtta stycken på kontoret. Vissa frilanstjänster köps dock när det handlar om att promota musiken till radiostationer etc. I och med denna expansion sökte Grand Central hjälp hos CIDS. Detta var sommaren 2000, och de sökte pengar därför att de skulle flytta till större lokaler. Det var en omständig process eftersom det var svårt att få fram vilket stöd de kunde söka. Eftersom CIDS nyss hade startat var det en läroprocess även för dem, men Grand Central fick genom CIDS till slut sitt stöd ifrån olika håll.

ANALYS

Reflektioner

Vi är överens om att musiklivet i Manchester är bättre än i Göteborg eftersom: - Manchester är en större stad - Manchester har en annan historia socialt, ekonomiskt och kulturellt - Manchester har en annan småföretagaranda där vi i Sverige har mer en föreningsanda - de har en annan managertradition än vi har - möjligheterna till speltillfällen är långt fler - folk går ut mer i England - myndigheterna stängde svartklubbarna i Sverige men inte har underhållit möjligheterna för livescener - band i Sverige inte ser sig som företag - mm

Diskussion

Förutsättningar och infrastruktur I Manchester har man byggt och bygger fortfarande upp förutsättningar för att kulturindustrin, som givetvis innefattar musikindustrin, ska utvecklas. Insikten om kulturindustrins inkomst-genererande potential i ett framtida samhälle finns och verkar genomsyra tänkandet hos de flesta aktörer inom musiklivet. I Manchester saknas idag delar av infrastrukturen för musikindustrin. En stor del av musikindustrin hamnar i London på grund av detta. Vi konstaterar att situationen är liknande i Göteborg, och för att undvika att musikindustrin blir centrerad till huvudstäderna bör man rikta in sig på att stödja musiklivets infrastruktur. Vi saknar i Göteborg bland annat fler/bättre managers, producenter, inspelningsstudios, liveställen och skivbolag. En CIDS-liknande organisation i Göteborg skulle kunna hjälpa till i uppbyggandet av en infrastruktur.

13 Insatser Vi diskuterar de insatser som görs, att initiativen i huvudsak kommer uppifrån. Vi funderar på den status som dessa insatser kan ge kringaktörer. Vi frågar oss också om det är så att alla på skalan inom musikbranschen får ta del av insatserna eller om det bara är för de som har kommit en bit på väg. Och är det verkligen fruktbart? Visserligen finns det andra insatser som görs, som t.ex. de nya utbildningarna där man har ett tätt samarbete med branschen, som kanske kommer att få andra konsekvenser än bara rena finansiella fördelar för utövare. Man frågar sig också hur mycket utövare bryr sig om kommunens insatser än så länge. De insatser som CIDS har gjort i Manchester är ännu inte mätbara och få känner till vad som görs men vi tror ändå att CIDS kommer att fylla sin funktion längre fram.

Professionalism I England och Manchester har man sett musiken som en inkomstbringande verksamhet på ett annat sätt än i Sverige och Göteborg. Vi pratar om business kontra föreningsliv och fritidsgårdar. En del i det är att det i England finns en historia som innefattar managers på ett helt annat sätt än i Sverige. Detta beror till stor del på ett tuffare ekonomiskt klimat. I Sverige har det funnits många mindre skivbolag som på många sätt har fungerat som ett slags managers för banden/artisterna gentemot de större skivbolagen. De bolagen har mer eller mindre försvunnit, på sina håll kan man dock se tecken på att de kanske är på väg tillbaka.

Möjliga spelställen I Manchester liksom i övriga England finns det många fler möjligheter för band att få spela live än det finns i Göteborg - Sverige. Vi diskuterar om det är spelställena i sig som genererar band eller om många band i sin tur genererar fler spelställen. I Göteborg fanns det fler spelställen i slutet av 80-talet och början av 90-talet än det finns idag. När man på politikernas initiativ stängde svartklubbarna begränsade man samtidigt möjligheten till speltillfällen för många band. I tomrummet efter svartklubbarna med sina livespelningar uppkom istället en klubbkultur med DJ:s som utvecklats och blivit större och fortfarande finns kvar. Frågan är dock hur mycket folk som skulle komma till eventuella nya spelställen i Göteborg idag. Finns det någon publik för en större livescen? För ägare av ställen och även för klubbarrangörer är det dessutom billigare att arrangera klubbar med DJs än att arrangera spelningar. Delvis för att publiken möjligen hellre väljer klubben än livespelningen. Vi diskuterar om publiken för tillfället är ”fostrad” till att gå på klubbar istället för livespelningar. Vad det gäller en utökning av antalet spelställen i Göteborg är en av svårigheterna att få tillstånd till alkoholförsäljning något som kanske hindrar denna utveckling. Frågan återstår om det finns publik i Göteborg för en utökad livescen.

Nätverk Utövare i Göteborg/Sverige kanske borde tänka mer professionellt samt marknadsmässigt. Vi diskuterar om vi har föreningslivet att tacka för våra nätverk och om dessa också borde användas för ett mer kommersiellt syfte. På grund av att de i England har tvingats till en annan småföretagsanda har de också utvecklat ett mer kommersiellt men också solidariskt nätverk. Att man i Manchester har startat upp små branschnätverk som CIDS och Manchester City Music Network, kan bero på att man i England, av tradition, inte har kulturförvaltningar och nämnder. Dessa nätverk hjälper bl.a. till att eliminera byråkratin för de som behöver hjälp/ bidrag. Nätverkstänkandet är inte nytt i England. I Sverige manifesteras det av föreningslivet. Vad är skillnaden mellan det mer kommersiellt inriktade England och föreningslivet i Sverige som ofta bygger på och genererar ideella krafter? Kommer kulturen i Sverige kunna utvecklas utan att marknadsanpassas? Om vi fick välja, utan yttre förutsättningar, vad skulle vi då välja: ett bidragsbaserat musikliv eller ett musikliv som måste ta hänsyn till marknadskrafterna?

14 SLUTSATS

Vi har sett en växande medvetenhet, både i Göteborg och Manchester, om kulturindustrins betydelse och inkomstgenererande potential i ett framtida samhälle. I Sverige har man bland annat konstaterat att musikindustrin ger stora exportintäkter. I Manchester har man dock kommit längre både vad det gäller medvetenheten om och betydelsen och främjandet av kulturindustrin. Drivande i denna process har varit MIPC, vars forskning till stora delar är ledande inom kulturindustrins olika områden. I Manchester är det tydligt att även kommunen ser kulturindustrins potential, till exempel genom att beställa rapporter från MIPC och sedan omsätta insikterna i praktiskt arbete, såsom initierandet av CIDS. Kommunen har även initierat MCMN, som har som mål att stärka musiklivets infrastruktur i Manchester. En annan viktig aktör är CCM, som med sina nya utbildningar arbetar för att utveckla människor med kunskap om musikindustrin, som i sin tur främjar det lokala musiklivet.

Många av insatserna som nämns ovan har satts igång av ett fåtal eldsjälar, som inom sina områden och genom sina idéer, har satt igång processer som i slutändan främjar och utvecklar musiklivet i Manchester.

Vi konstaterar att det är en liten del av kulturutövarna i Manchester som har tagit del av de insatser som har gjorts, och att den här typen av arbete kommer att ta tid. Även framöver kommer utövarna ha svårt att få finansiella bidrag men förhoppningsvis kommer man att få hjälp på andra sätt, till exempel genom CIDS eller MCMN. När vi har diskuterat framtidsvisioner med utövare har de tyckt att Manchester har ett så pass bra kulturklimat att det inte finns någon anledning att flytta på sig. Tvärtom kan det finnas fördelar och en större frihet med att arbeta från Manchester för att slippa ifrån ”London-hysterin”.

När det gäller de små lokala skivbolagen i både Manchester och Göteborg ser möjligheterna och förutsätt- ningarna ungefär likadana ut. Båda städernas skivbolag kämpar mot det faktum att de respektive ländernas huvudstäder är kraftigt branschdominerande. Detta genom att alla major-bolag, stora distributions- och managementbolag med mera är lokaliserade där.

Arbetet som gjorts är långt ifrån alltid synligt. Till exempel är MIPC forskning, eller kommunens arbete, ingenting som allmänheten känner till. CIDS och MCMN är ganska okända bland kulturutövare, än så länge, de räknar med att full effekt av arbetet uppnås först om två år. MCMN har en uttalad vilja att inte synas. CCM däremot, är välkänt både bland skolungdomar och folk i branschen.

MIPC är hierarkiskt uppbyggt fast arbetsformerna är avslappnade. Man söker hela tiden forskningsbidrag för att finansiera sin verksamhet, bland annat av EU. Man gör även forskning på uppdrag av till exempel MCC. CIDS drivs av en chef, fem sakkunniga rådgivare och en administratör. CIDS finansieras de två första åren av bidrag från EU, kommunen och privata intressenter. Målet är att vara självförsörjande, dock med stöd av EU. MCMN består av en chef och två medarbetare och är även det bidragsfinansierat. Inom MCC finns ingen kulturnämnd eller liknande, istället samordnar man folk från olika delar av kommunen för kulturarbetet. MCC är skattefinansierat men söker även de pengar av EU till olika projekt. CCM är ett stort college som är utlokaliserat på fyra olika campus. CCM finansieras till största delen genom statliga subventioneringar. På M&MNN söker man även aktivt bidrag från olika håll, även från EU. De betydande aktörerna i Manchesters musikliv är med andra ord väldigt aktiva när det gäller att söka bidrag för sin verksamhet. Man söker ofta pengar från EU, samtidigt som man ofta jobbar i nära samarbete med näringslivet.

I Göteborg saknas liknande forskning som den som MIPC gör, dock gör Kultur Göteborg ett inledande arbete genom kartläggningen av kulturutövare i Göteborg, vilket i sig kan leda vidare. I England finns, av tradition, ingen kulturförvaltning eller nämnd som liknar de vi har i Sverige. Det kan å ena sidan försvåra arbetet med kulturen samtidigt som det kan avbyråkratisera det. Annat arbete som görs i Göteborg för att främja kulturindustrin är; Projektet för kultur och medieproduktion, som har initierats av BRG. I utbildningsväg

15 finns MUMA och Kulturverkstan i Göteborg. MUMA påminner delvis om CCMs utbildning M&NMM. Idag finns ingen verksamhet i Göteborg som påminner om CIDS men på Kulturverkstan görs undersökningar som syftar till att se om det finns möjligheter att starta en liknande verksamhet i Göteborg. Även BRG funderar på att utveckla en rådgivande verksamhet. Göteborg & Co har i samband med Popstad 2001 gjort vissa inledande insatser för musiklivet i Göteborg.

Modeller och strukturer i Manchester som kan vara relevanta för utvecklandet av musiklivet i Göteborg: ® Forskningsarbete för att skapa grundkunskaper och gemensamma insikter om den lokala, regionala och nationella kulturindustrin är en nödvändighet för fortsatt utveckling inom området. ® En aktiv kulturförvaltning som beställer forskning inom området och tar vara på, utvecklar och skapar fristående verksamheter utifrån forskningsresultaten, skulle bidra till en sådan process. ® Verksamheter som CIDS och MCMN kan även de bidra till utvecklandet av kultur- och musikindustrin i Göteborg. Det är dock för tidigt att säga om de i Manchester fungerar som det är tänkt.

Göteborg Manchester

Projektet för kultur och Medieproduktion Camilla Larsson, journalist City Life Music Management (MUMA) Music and New Media Management (M&NMM) Sound of Habib och Helikopter Records Rawfish och Blood and Fire (Skivbolag) Göteborgs kommun Manchester City Council (MCC) Kultur Göteborg Manchester City Council (MCC) Manchester Institute for Popular Music (MIPC) Cultural Industries Development Service (CIDS) Manchester City Music Network (MCMN))

KÄLLFÖRTECKNING

Rapporter Lotta Lekvall och Brittmo Bernhardsson: Delrapport 2000, Projektet Kultur och medieproduktion. Rapporter ifrån MIPC: O’Connor, Justin: The cultural production sector in Manchester O’Connor, Justin: Centre of Expertise for the Cultural Industry (CECI) External Evaluation Report O’Connor, Justin:, Cultural Production Strategy, Summery O’Connor, Justin: The Definition of ”Cultural Industries” MIPC annual report 1999

Litteratur City life – veckomagasin om kulturutbudet i Manchester Dave Haslam: ”Manchester, England, The story of the pop culture.

Internetpublikationer Se bilaga: Hemsidor

16 Kontakter 411 14 Göteborg F. (0161) 957 Manchester city Collage T. 031-615010 GÖTEBORG: F. 031-615011 Blood and Fire - Dominic Katie Milestone - MIPC Brittmo Bernardsson [email protected] T. 0161- 2283034 (Se Mark Banks) BRG. Projektledare, projek- [email protected] www.mmu.ac.uk/h-ss/ tet för kultur och mediapro- Johan Öberg mipc/ciren/ duktion. Ledningsgr. KV Luke Bainbridge T. 031-612402 [email protected] City Life Ann Munroe - MCMN [email protected] ______164 Deansgate Manchester Business Con- MANCHESTER: T. (0161) 211 2634 sortium Felicia Conrad M. (0771) 316 0981 T. (0161) 228 3993 Elev på MUMA, KV1 Adrian Armstrong luke.bainbridge@mcr-eve- [email protected] Adrian Armstrong ning-news.co.uk Northern Quarter Associa- Senior Curriculum Manager tion 834 51 43 Ann Hatteböl City College Manchester Dancehouse Cafe Bar Sara Rowlands Stadskansliet, kulturnämn- T. (0161) 957 1729 Oxford Road T. (0161) 834 51 43 den, musikskolor M. ( Manchester T. 031-61 12 92 F. (0161) 957 1799 T: (0161) 237 9753 Justin O´Connor -MIPC [email protected] (Se Mark Banks) Christina Heidenberg Grand Central Records T. +44 (0)161 247 3443 F. Teknikbrostiftelsen Band on the Wall 3rd floor Habib House +44 (0)161 247 6360 T. 031-772 41 03 Ian Croel / Martin Milner 9 Stevenson Square [email protected] T. (0161) 834 17 86 Manchester M1 IDB [email protected] Sven Jansson T. (0161) 245 2002 [email protected] Helikopter, Skivbolag Mark Banks - MIPC F. (0161) 245 2003 T. 031-12 15 83 Department of Sociology, [email protected] Roadhouse Manchester Metropolitan 8 Newton st. M1 David Karlsson University. Dave Haslam Oldham Street Ledningsgruppen Kultur- Manchester Institute for Författare, Manchester Eng- T. (0161) 237 97 89 verkstan. Popular Culture land - The story of the pop [email protected] Room 343, Geoffrey Manton cult city Royal Northern College of Building, T. (0161) 434 13 42 Music Camilla Larsson Rosamond Street West, 124 Oxford Road, Manches- Draken, filmfestivalen. Har Manchester M15 6LL. IDEA ter 13 jobbat på Gå ut, nöjesbilaga T. 0161 247 3033 www.idea.org.uk T: 0161 237 6283 i GT. F. 0161 247 6360 M. 0707-423980 [email protected] In the City 834 4440 Stuart Worthington [email protected] Yvette Livstsey eller Warren MCMN - Manchester City Lyn Barbour T. (0161) 834 4440 Music Network at Manches- Johan ”Red Top” Larsson - Manchester City Counsil ter Business Consortium. (se Brittmo) Musikrådet The Townhall Extension, St Deborah King 1 st Floor, Fourways House M. 0705-236529 Peters Square. North West Art Board 18 Tariff Street T. (0161) 234 15 30 /15 15 Manchester Lotta Lekvall [email protected] Andy Lovatt - CIDS M1 2 EP Elev Kulturverkstan åk2 Ist Floor, The Department T: 0160 236 1168 [email protected] Black Music Network Store F: 0160 236 1178 Johnny Jay 5 Oak Street, network@manchester- Sound of Habib M. (0793) 121 8638 Northern Quarter music.org.uk Johan Manchester T. 031-140998 Penny Blackie M4 5JD Derek Wynne - MIPC Manchester City College, T: (0161) 833 0785 (Se Marc Banks) Ove Thorsén Music and new media F: (0161) 834 3728 [email protected] Chef för Enheten för fri managment, Arden Centre, [email protected] konst och kultur Sale Road, Northenend, Kultur Göteborg ManchesterM23 ODD, Gary McLarnan Norra hamngatan 8 T. (0161) 957 17 24 Louise McManus 17 Hemsidor

Ananova MMU www.ananova.com/whatson/ MIPC - Manchester Institute for Popular Culture www.mmu.ac.uk/h-ss/mipc/inst.htm Brittiska Turistbyrån www.brittisk-turist.se Manchester Online www.manchesteronline.co.uk Business Region Göteborg www.businessregion.goteborg.se Northen Quarter Assosiation www.nqn.org.uk CIDS - Cultural Industries Development Service www.cids.co.uk/ POLIS – European urban cultures MA www.mmu.ac.uk/h-ss/sis/eurma.htm CIREN – Cultural Industries Research Employment Now Raw Fish Records www.mmu.ac.uk/h-ss/mipc/ciren/ www.citycol.com/rawfish

GMPTE – Lokaltrafiken i Manchester Statravel – Studentresebyrå www.gmpte.gov.uk www.umu.man.ac.uk iCISS - information for Cultural Industries Support UMU - University of Manchester, student union Services www.umu.man.ac.uk www.mmu.ac.uk/h-ss/mipc/iciss/links.htm Virtual Manchester IDEA www.manchester.com www.idea.org.uk/vision.html

Kultur Göteborg www.kultur.goteborg.se

Kulturverkstan www.kulturverkstan.net

Manchester Business Consortium www.manchester-business.co.uk/

CCM - Manchester City Collage www.manchester-city-coll.ac.uk

Manchester City Council www.manchester.gov.uk

Manchesters flygplats www.manchesterairport.co.uk

Manchester Infocities www.infocities.g-ming.net.uk/frames.shtml

MMU – Manchester Metropolitan University Department of Sociology www.mmu.ac.uk/h-ss/sis/index.htm 18