Mångkultur, minoritet och tro

Henrik Persson Kulturdebatt 11 och Ola Persson, red. Teman: ARMENIER 8 ZOROASTRIER 18 MANDÉER 32 Irak 24 Buddhism 40 Fornnorden 44 Biologisk mångfald 54 Uigurer 61 Innehåll 62

Denna skrift är utgiven i serien Kulturdebatt inom ramen för Föreningen Fjärde Världens mångkulturprojekt och med finansiellt stöd från kulturförvaltningen i Stockholms Stad. Redaktörer: Henrik Persson och Ola Persson Grafisk form: Lasse Lindgren och Henrik Persson Bild framsidan: Valborgsmässofirande i Rinkeby 2006. Foto:Henrik Persson Bild baksidan: Berget Ararat i nuvarande Turkiet, med eld i förgrunden. Enligt myten var det här Noaks ark strandade. Foto: Sami Güner. Tryck: Elanders, Stockholm 2007 ISSN 1100-147X 2 Kulturdebatt 11 Förord, och några tack Ursäkta mig, mina herrar, men får jag ligiositet, men däremot ofta följderna gen och deras medicinmän berövas fråga – tror ni på Gud? av sin folkgruppstillhörighet. sina kunskaper utan att bli ersatta. Vi fick frågan av en man i Turkiet I en intervju i denna skrift hävdar Hon ger dessutom exempel på hur för ett antal år sedan. Minst sagt vim- professor Per-Arne Berglie utifrån mångfalden i biologin borde kunna melkantiga efter över tre dygns oav- exemplet buddhismen att religioner motsvaras av en mångfald i kulturen. brutet tågresande ner genom Central- varken är onda eller goda – men att Indiskan Vandana Shiva sätter vid och Östeuropa hade jag och min bror de präglar vardagen för hela folk i ett Sverigebesök den genetiska mång- just stigit av tåget på Sirkecistationen hela länder. falden i rätt perspektiv. Hinduismens i Istanbul. Annat material ger en bakgrund baksida, kastväsendet, belyses också. Ingen av oss minns faktiskt vad till händelserna i Irak – glimtar som I denna skrift finns kanske mer av vi svarade. Det är helt klart en fråga kan kopplas till dagens uppmålning yttranden och uppgifter från dem som många i dagens Sverige värjer av en konflikt mellan religioner. som tillhör några enstaka olika religi- sig för. Jag har ändå märkt att det Andra artiklar ger glimtar som kan oner och minoriteter, eller forskar om ofta känts lätt att hänföra sig till den kopplas till hinduismen. Mängder dem, och mindre av analys. Därmed kristna-protestaniska sfären när man med trosriktningar och religiösa kon- inte sagt att analysen inte behövs, befinner sig utomlands och får frågor flikter belyses förstås inte alls. eller att den helt saknas. Vi hoppas av denna typ – trots att man hemma Islamologen Jan Hjärpe, som också ändå att materialet kan bli utgångs- kanske betraktar sig som väldigt mo- medverkar med en text har i annat punkt för diskussion och vidare kun- dern och ateistisk. sammanhang konstaterat att det när skapsinhämtning – inte minst inom Internationellt sett är trostillhö- det gäller hans egen väg till intresse utbildningsvärlden. righeten antagligen mer självklar och för just islam, så var det, mer än själva Alla som på något sätt medverkat mindre problematisk för människor i religionen, den för oss exotiska kul- till uppkomsten denna skrift tackas många andra länder än den är i Sve- turvärld islam tillhör som lockade. härmed varmt: Först Ola Persson, rige. Jag är även av det skälet glad att Rolf Ericsson, till vardags verksam min medintervjuare och medredak- jag redan här i förordet kan lugna den på Utrikesdepartementet, beskriver tör, men även Samir Benjaro, tidigare svenskspråkige läsaren med att det på hur kollisioner kring religion och na- på Stockholms kulturförvaltning. de följande sidorna inte kommer att tursyn kan se ut i dagens Australien. Marcel Quarfood har översatt en ar- handla särskilt mycket om vad som är Han visar hur aboriginernas ”natur- tikel från tyska. Kulturantropologen sant eller inte sant när det gäller reli- kopplade” religion kolliderar med ex- Martin Lindgren har faktagranskat gionsinnehåll. Snarare är det nutids- ploatörernas syn. en text om mandéer. Magnus Svens- historia vi möter här. Kanske kände sig också en del son, kassör i Föreningen Fjärde Värl- Den röda tråden i denna skrift är nordbor som en ursprungsbefolk- den, har hjälpt till med ansökan och alltså kopplingen mellan religion, his- ning inför det tryck mot deras gamla ekonomi. toria, samhälle och kultur. Stora delar kultur och religion som ökades med Till sist vill jag särskilt nämna behandlar tre religiösa grupper: Ar- Hamburgbiskopen Ansgars kristna Lasse Lindgren, Nya Arbetartidning- menier, zoroastrier och mandéer. De missionsframstöt här i Norden på en, som gjort layout och digital typo- utgör idag också kulturella/etniska 800-talet? Som religionshistorikern grafering. Rolf och Inger W Persson minoriteter i Stockholm, Sverige och Ulf Drobin påpekar i en intervju i har givit mig tillgång till arbetsrum på många andra platser i världen. De denna skrift innebär ju inte det fak- och en fungerande dator. har ofta levt som icke-muslimer i en tum att det finns likheter mellan re- Framför allt ska vi dock tacka alla muslimsk omgivning. När vi åhörde ligionen i det forna Norden och t.ex. dem som här själva berättat om sina eller intervjuade personer som tillhör kristendomen, nödvändigtvis att de respektive religioner och kulturer och dessa grupper; Mihran Demirian, är en och desamma eller har samma i vissa fall även bidragit med bildma- Raffi Genjoyian, Farshad Varahkram ursprung. terial. och Sadi Sadoon tycktes de dock of- Biologen Felicia Lidback ger exem- Solna i juni 2007 tast inte problematisera själva sin re- pel på hur ursprungsfolken i regnsko- Henrik Persson

Mångkultur, minoritet och tro 3 Inledning: Och efter Mångkulturåret?

Tre religioner? Tre folk? Tre religiösa folk? Tre minoriteter? Ja, hur ska vi beskriva dem som är huvudtemat i denna skrift om mångkultur, tro och minoritet: armenierna, man- déerna och zoroastrierna? Det korta svaret skulle bli att de är tre distinkta grupper med rötter i västra Asien – eller Mellanöstern, som vi ännu säger med ett begrepp från den tid när den brittiska kolonialismens huvudstad London var världens centrum. Den armenier, zoroastrier eller mandé Du skulle kanske även om du bara du möter i Stockholms tunnelbana träffade armenier, mandéer och zoro- lägger du säkert inte märke till. Han astrier här i Sverige märka att en del eller hon skiljer sig inte, vare sig i kläd- av de begrepp du haft för att beskriva sel eller utseende från stora grupper av dem plötsligt framstår som otillfreds- övriga trafikanter. Det vore först om ställande. Du skulle också märka att du lärde känna personen, fick möjlig- ett undantag direkt måste göras när het att följa honom/henne i alla var- det gäller armenierna: De är inte en dagliga och mindre vardagliga situa- minoritet – i Armenien. De är den tioner, som innebörden i att tillhöra enda av dessa tre grupper som idag har dessa grupper skulle bli tydligare. en egen nationalstat, belägen i en del Men vad är då en etnisk minoritet? av deras ursprungsområde i Kaukasus. En klok kulturantropolog lär en gång Där utgör armenierna en över 90-pro- ha sagt: ”Det är rättare att fråga när centig majoritet av befolkningen. Hur viktig är historien? är en etnisk grupp än vad är en etnisk Armenierna har också utsatts för Skönskrift är en konst grupp”. Där satte denne fingret på ett organiserat folkmord som nog med tusenåriga rötter. något som gäller oss alla: Vi agerar mest har sin like i förintelsen av Eu- Här en kalligraf i Iran på olika sätt beroende på situationen. ropas judar. Hitler lär för övrigt hän- som visar exempel på Det är olika inlagringar i vår person- visat till det armeniska folkmordet i sin hantverksskicklighet lighet som aktualiseras vid olika till- Turkiet när han beordrade anfallet med en text skriven på fällen. Vi väljer att presentera olika på Polen: ”utrotandet av armenierna en trumma. delar av våra jag – i vardagslivet. Och är glömt, vilket bevisar att det går att Foto: Inger Söderquist. detta gäller förstås även dem som förpassa fler folk till glöm- tillhör de grupper som storsamhället skan”, resonerade han unge- och möjligen även de själva valt att fär. definiera som minoriteter. Och när du inser att Du skulle antagligen – beroende zoroastriernas historia är på vem du själv är – märka att när det nära kopplad till Iran och gäller alla tre av dessa grupper är det de gamla perserrikena, att i väldigt många situationer väldigt många mandéer anser sig lite som skiljer ditt eget uppträdande vara en irakisk ursprungs- från deras. Det är kanske först på det befolkning med rötter i det mandéiska föreningsmötet, i den ar- gamla Babylon framstår ut- meniska gudstjänsten eller när zoro- trycket ”minoritet” nog som astrier från Iran använder det egna lite ytligt. modersmålet som du skulle känna dig lite främmande. Kanske så främ- Frånvaro av debatt mande som dessa personer kände sig Det här gäller kanske alla när de först kom till Sverige. begrepp. Tittar vi närmare Ibland kan jag bli lite undrande på dem blir de otillfredsstäl- över att inte fler infödda svenskar lande och problematiska. inser vilket mirakel det är när invand- Vad är egentligen ”tro”? Vad rare på nästan felfri svenska talar med är egentligen ”mångkultur”? oss. Hur mycket arabiska, persiska Diskussionen om det senare eller armeniska skulle vi själva kunna begreppet lyste med sin från- tala, läsa, skriva efter att ha bott ett år varo under sistlidna år 2006, i Bagdad, Teheran eller Jerevan? Eller av välvilliga myndigheter efter fem år? utlyst som Mångkulturåret

4 Kulturdebatt 11 – som för övrigt var ett mycket bra skändade ursprungsfolkens gravar i dagens kritiker av mångkulturbe- initiativ. Australien i början på 1900-talet. greppet med. Sverigedemokraterna, De korta svaren är att ”tro” är det- Alla föreställningar om Sverige som fick ökat röstetal år 2006 samti- samma som religion och att ”mång- och svenska forskare som helgonlika digt som hatbrotten mot invandrare kultur” är den mix av olika delkultu- undantag i en rasistisk värld har allt- ökade, talar om svenskt kaffe. Men rer – av etniskt/kulturellt eller annat så numera fått sig en rejäl törn. Den vad är egentligen svenskt med kaf- slag – som de flesta länder idag och svenska rasbiologin av 30-talsmärke fet? Idéhistorikern Ulla Ekström von sedan lång tid tillbaka består av. De med Herman Lundborg och Bertil Essen vid Södertörns Högskola tillhör flesta år i världshistorien har varit Lundman i spetsen är ju ett alltmer de få som noga gått igenom vad Sveri- mångkulturår. diskuterat tidstypiskt exempel. gedemokraterna egentligen driver för Därmed inte sagt att det inte fun- Denna ”folkhemsrasism” var dock frågor i sin praktiska politik. nits eller finns ursprungsbefolk- tyvärr vid denna tid i stort sett okon- En del av de lokala motioner som ningar – folkgrupper med längre och troversiell. Både socialdemokrater partiet fört fram kommunalt före det bättre hemortsrätt i ett område än och borgerliga var rörande ense om senaste valet var av typen: ”De äldre andra, senare inkomna. Ett exempel i ”rasskyddets” väsentlighet och att bör få dricka Zoégas kaffe eftersom Sverige är samerna. Missionen, skogs-, statliga pengar skulle anslås. Det det är ’en del av deras kultur’”. gruv- och vattendriften förödde både tycks bara ha varit kommunisterna Det är intressant att ett främ- samernas religion och kultur, och den som inte riktigt var med på noterna. lingsfientligt parti som strävar efter naturmiljö som inspirerat dem till ett ”etniskt och kulturellt rent land” att skapa den. Resultatet ser vi idag: Talibanen – minst värd? tar tag just i Zoégakaffet. Frågan är Många samer i Sverige talar inte sa- Det finns följaktligen både förr och om Sverigedemokraterna har tänkt miska. Renskötseln är utsatt för ett nu de som utför det brottsliga grov- igenom det här ordentligt. Släkten hårt tryck. När samerna, liksom abo- jobbet på fältet när det gäller kolo- Zoéga kommer från Brasilien. Själva riginer i Australien, nu kräver åter nialism, imperialism och rasism. Men kaffet kommer heller inte från Sve- de mänskliga kvarlevorna, skeletten, både förr och idag har föreställningen rige. Den ursprungligaste kaffebönan som storsamhällets forskare rövat om ”den vite mannens börda” även lär komma från Etiopien. från deras gravplatser, stöter de på sina länstolsrepresentanter. Hit hör Som så många andra delar av den motstånd och ses inte som en jämbör- till och med några av dagens svenska svenska kulturen kommer kaffet från dig kultur. forskare och debattörer som offent- andra kulturer. Något sätt att använ- ligt börjat framhålla till exempel den da kaffet kanske kan kallas ”svenskt”. Mindre mänskliga brittiska kolonialismens fördelar. Vad Det visar i så fall bara hur fel ute Sve- Under en mörk, inte alltför avlägsen dessa kolonialismens vänner inte tycks rigedemokraterna är. Både kaffet och tid när rasbiologisk forskning och inse är att de då även lär behöva återgå familjen Zoéga är ju ett utmärkt be- skallmätning pågick med statligt stöd till hela det tänkande som låg bakom lägg för att kulturer utvecklas genom i Sverige ”samlades” alltså också kra- kolonialismen. Ett tänkande som bl a att till sig välkomna både nya män- nier och skelett från de koloniserade manifesterade sig i rasbiologiserande niskor och nya livsmedel. folkens gravar. Den verksamheten och gravskändande. pågick faktiskt in på andra hälften av Eller behövs kanske ingen ”åter- Lösningarna enklare längre bort 1900-talet, även vad gällde samerna i gång” till rasismens hela ideologi Att Orienten och andra ”främmande” Norge och Sverige. Det påpekandet för att rättfärdiga dagens brott mot kulturvärldar utövar en dragnings- började här i Sverige göras med an- mänskliga rättigheter? Har idéerna kraft – och också får en koppling till ledning av av att Sven Lindqvist varit i helt enkelt legat där orörda och pyrt religion – såg vi kanske exempel på elden i DN och konstaterat att skelett hela tiden? När amerikanska soldater när den totempåle som stått på Etno- från Australiens ursprungsbefolkning idag dör i Irak eller Afghanistan får grafiska Museet i Stockholm återläm- – aboriginerna – fanns i svenska mu- vi genast veta hur många, var och när. nades till haislaindianerna i Kanada. seer. Nu är de flesta av dem återläm- Exakt hur många irakier eller afgha- Det skedde vid en känslofylld cere- nade, till skillnad från de samiska. ner som dör eller hur det går till får vi moni den 14 mars 2006 i Stockholm. Biologiska och antropologiska ofta inte veta mycket om. En afghan, Skallror, trummor och höga rop ljöd rashierarkier var dominerande tan- en irakier, en spångasomalier eller en från de besökande haislaindianerna kegods i tiden. Det fanns teorier om nordkorean tycks även de ha mindre både när den gamla pålen fördes upp de olika folkslagens olika – inte lika värde än en amerikan eller en europé. på lastbilsflaket och den nya restes. – värde och ”nivå”. En indier och en Minst värde har kanske en Guantá- Det hela ägde rum i och utanför same sågs följaktligen som mindre namotaliban? Etnografiska Museets byggnad vid värd än en britt eller svensk. Eftersom Även på hemmaplan finns fråge- Kaknästornet. Ett par hundra stock- de ”primitiva” folkslagen stod på en tecken: är inslag i hanterandet av holmare – inklusive dåvarande kul- lägre nivå måste de tas om hand och asylsökande och invandrare i Sverige turministern Leif Pagrotsky – del- uppfostras, som barn. Samtidigt sågs ännu färgade av unkna rasistiska un- tog med entusiasm i ritualen denna de som mindre mänskliga. Därför derströmmar? Och hur behandlas ur- vackra vintereftermiddag. Det fanns kunde man göra lite vad som helst sprungsfolk i dagens Australien? många samer närvarande, men också med dem. Man skulle aldrig plund- en majoritet ”vanliga” stockholmare rat en europeisk grav på det sätt som Ursprung, religion – och kaffe! som på något sätt blev, eller ville bli, t ex forskningsresanden Eric Mjöberg Ursprung, det laborerar ju även ofta delaktiga i den indianska andlighet

Mångkultur, minoritet och tro 5 När haislaindianernas totempåle lämnades tillbaka från Stockholm, Sverige och Etnografiska Museet till indianer i Kanada deltog många vanliga stockholmare entusiastiskt i ceremonierna. Foto: Inger Söderquist

myndighetspersoner inget illa. Ofta ville de visa sin sympati och förstå- else med klienterna. De kränkte folk i god tro, utan att veta om det! De utgick från den falska bild de har fått om ”de andra”, ”de från de out- vecklade länderna”! som totempålen är ett uttryck för. krockar utspelade sig. Jag fick t.ex. Observera alltså att allt detta inte Hurrarop och applåder, kamerablix- vid ett tillfälle åhöra en diskussion behöver ligga på ett avsiktligt, medve- tar och videosurr bekräftade detta. mellan en sjukvårdskunnig – som tet plan hos någon av aktörerna. Massmedierna – inte bara i Sverige höll alldeles utmärkta informations- utan även i Nordamerika och Stor- timmar på vår anläggning – och en Europa och minnet britannien – belyste förloppet kring invandrardeltagare, under den för Vi kan ju inom oss höra vad döda an- överlämnandet på olika sätt. Något muslimer heliga fastemånaden Ra- förvanter och andra sagt till oss – till som diskuterats är att använda de madan. och med tonfallet yttrandena fälldes pengar som insamlats i Sverige för att Den sjukvårdskunnige påpekade med. Samtidigt har vi ofta en kluven stödja haislaindianernas eget arbete – säkert med vetenskapen på sin sida inställning till historia. ”De döda styr för att lära ut haislakulturen till indi- – att den inte ansåg att detta med de levande”, brukar det ju också heta. anska ungdomar. Nu kommer dessa att låta bli att äta och dricka under Fast alltför styrda vill vi kanske inte ungdomar att ha ett stort föremål, hela dagtiden var så hälsosamt för bli. Vi vill känna till historien bakåt en totempåle, från sin äldre kultur deltagarna. Underförstått: ”Gärna – men inte för mycket och framför och religion att tillgå. Pålen ligger på Ramadan, men varför låta bli att äta allt vill vi inte göra för stor sak av den. plats på Kanadas nordvästkust och och dricka?” En av mina muslimska Eller också begriper vi inte värdet av kan börja användas för detta syfte. deltagare av senegalesiskt ursprung historisk kunskap alls. Och hur gör Men hur är det i samma avseende – även med i den sufiska Sheik Bam- vi förresten med den allra närmaste med de minoritetskulturer som be- barörelsen – avfärdade omedelbart världshistorien? Den som utspelade handlas i denna skrifts huvudtema? detta. Denne uppfattade det säkert sig för en månad sedan? Både mandéer och zoroastrier saknar som att sjukvårdsinformatören ifrå- En företeelse som det mänskliga helt egna lokaler för sin religionsut- gasatte något av det som kanske är minnet tycks ofta inte finnas med i övning i Stockholm. Armenierna får själva kärnan i fastemånaden Rama- analyser av varför människor agerar hyra in sig i en vanlig protestantisk dan: Förståelsen för vad det innebär som de gör. Men, om vi befinner oss kyrka och saknar också de en helt att svälta. En mening med Ramadan i en utbildningssituation till exem- egen byggnad. är nog just att man inte ska må bra pel, minns vi ju vad vi varit med om Ofta ser vi inte det vi har mitt under denna period, utan dåligt. utanför skolanläggningen – både det framför ögonen. Längre bort tycks Ramadan tycks blivit något som positiva och det negativa. När det gäl- problemen ibland nästan enklare att idag genomförs av unga muslimer i ler Europas immigranter beskrev den lösa än hemma. Stockholms Kultur- solidaritet och medkänsla med värl- franske forskaren Étienne Balibar vid förvaltning skulle här kunna gå in dens svältande och fattiga. En tanke ett besök i Stockholm saken så här: med kraftfulla och handfasta insat- som ses som överordnad den enskil- ser. des välbefinnande och hälsa. ”Europa utgör med sitt koloniala Att vara positiv och vilja hjälpa är Soleyman Ghaseminai, själv iransk förflutna – vissa länder mer än svårt, kanske särskilt när vi kommer invandrare, skriver: andra – ett rasistiskt samhälle. ”Vi” in på områden som har med religiös är civiliserade ”de” är barbarer. /…/ och kulturell identitet att göra, vilket ”Jag har haft oturen att bevittna I Frankrike tror många att det var här ska ges exempel på. massor med kränkande och förring- bara var vi som uppfann frihet, se- Jag arbetade i perioder under några ande behandling av människor i kularism och sådant. I själva verket år kring sekelskiftet 1999-2000 inom egenskap av tolk hos olika myndig- diskrimineras miljoner muslimer i vuxenutbildning. Många kultur- heter. I de flesta fall menade dessa Europa i samband med helgdagar

6 Kulturdebatt 11 till exempel. Alla religioner borde be- handlas på samma nivå. /…/ Immigran- Fakta ur och/eller lästips: terna möter både i arbetet och utbild- • Étienne Balibar: 1988. Étienne Balibars yttrande ningssystemet rasism. Samtidigt finns Ras, nation, klass. är från ett offentligt möte på ABF-huset i Stockholm 5/11, 2003. det starka krafter som försöker motverka den. Europa är inte längre en kontinent • Agnieszka Bron: Life history som forskningsansats där länderna officiellt diskriminerar sina och undervisningsmetod. Forskares och lärares medborgare. Däremot har utlänning- erfarenheter. SPOV 17, 1992. ar inte samma rättigheter som övriga • Marc Ferro, red: : Från – men detta anses inte hota demokratin. Kolonialismens svarta bok. 1500-2000 utrotning till självrannsakan. Leopard förlag 2005. En institutionaliserad rasistisk stat är något annat. Partier som Vlams Blok i • Erving Goffman:Jaget och maskerna: en Belgien och Haider i Österrike begär just studie i vardagslivets dramatik. 1991. detta: Att staten ger privilegier åt vissa • S. Ghaseminai: Mångkulturella ghetton. Den demokratiska medborgare och inte åt andra. Ännu apartheiden. Hanaförlaget, Angered 1997. finns det dock lagar som hindrar sådant. Europa är inte en stat. Men se på grän- • Markus Hattstein: Världens religioner. 1999. serna och deras hantering! Se på fästnings- • H.E. Jacob: Kaffets saga och segertåg. Natur bygget ”Schengen”! Detta är ett hyckleri. och Kulturs förlag. Helsingfors 1937. Europa vill ha t o m den illegala arbets- kraften. Samtidigt bygger man upp ”inre” • Ingmar Karlsson: Tro, terror och tolerans. Essäer gränser i städerna och på flygplatserna. om religion och politik. Avesta 2005. Man talar om ”säkerhetsproblem”. • Gilles Kepel: Kampen om islam. Atlas förlag 2006 Men vilka är det som är ”främlingar”? Det handlar inte bara om utlänningar • Göran Larsson: Att läsa Koranen. En utan också de som anses svåra att integre- introduktion. Verbum, Malmö 2006. ra i allmänhet. /…/ EU innebär ett kva- • Henning Mankell: Tea-Bag. Stockholm 2002. litativt steg. Vi kan få ett supranationellt ramverk som möjliggör en ny grad av dis- • Scarlett Morgentau/Jonas Ring: Intolerans. Antisemitiska, kriminering – som inte fanns tidigare, en homofobiska, islamofobiska och invandringsfientliga tendenser bland regression alltså. Då får vi en situation unga. Brottsförebyggande Rådet/Forum för levande historia 2004. där tredje världen etableras också inom • Oscar Pripp: Företagande i minoritet. Om etnicitet, Europa – eller sänkta löner och sämre företagande och resurser bland assyrier och syrianer fackliga förhållanden./…/” i Södertälje. Mångkulturellt Centrum 2001. Ett gammalt arabiskt ordspråk lär lyda un- • Colin Renfrew: Arkeologi och språk. Det gefär: ”Den som talar, vet inte. Den som indoeuropeiska ursprungets gåta. 1990. vet, talar inte.” Ofta påstås människor • ’Umr Khaiyam: Ruba Iyat. Eric Hermelin, Lund 1928. skapa samsyn enbart utifrån nu-situatio- nen – såsom i ett tomrum utan att alla • Wolfgang Schivelbusch: Paradiset, smaken och tidigare faktorer i livet hos de enskilda förnuftet: njutningsmedlens historia. 1991. aktörerna finns med. Det blir mikro men • Charles Taylor: Det mångkulturella samhället nästan inget makro. Men för invand- och erkännandets politik. Göteborg 1994. rare och flyktingar är t ex inte fängelser, Artiklar: gränsövergångar inom EU, flyktingläger, FN-lastbilar, soldater och bomber sådant • Linda Andersson: Indianer fick tillbaka de bara läst om i tidningar eller böcker. totempåle. Dagens Nyheter 15/3, 2006. För dem handlar det om erfarenheter in • Tobias Brandel: Indianer fick tillbaka totempåle. på bara kroppen. De minns vad som hänt Haislafolket från Kanada gav Etnografiska Museet en och hur de blivit behandlade. Dessa min- nytillverkad kopia. Svenska Dagbladet 15/3, 2006. neskunskaper har de med sig. Apropå minne och historia, ibland sägs • Sofie Bäärnhielm:Kulturmöten i vården. det att kolonialismens tid är förbi. Men är Invandrare och Minoriteter 4/2005. den verkligen det? • Ulla Ekström von Essen: ”Sverigedemokraterna har Henrik Persson kommit för att stanna”. Dagens Nyheter 24/9 2006. Fil kand, • Tidskriften Kulturella Perspektiv nr 3-4 1992. Numret kulturvetare innehåller texter i totempålediskussionen. • Sven Lindqvist: Lämna tillbaka skeletten! Dagens Nyheter 25/8 2003.

Mångkultur, minoritet och tro 7 ɶ ɶ A r m e n i e n

Den jag är Jag skulle vilja se någon makt på jorden krossa detta folk, denna lilla stam av oviktiga människor vars historia är slut, vars krig kämpats och förlorats, vars samhälle vittrat sönder, vars litteratur är oläst, vars musik är ohörd, och vars böner inte längre besvaras. Försök bara, förinta detta folk, krossa Armenien! Se om ni kan! Skicka dem från sina hem ut i öknen. Ge dem varken bröd eller vatten. Bränn deras hem och kyrkor. Sedan, se om de kommer att skratta igen, se om de inte kommer att sjunga och be igen. Ty, när två av dem möts någonstans i världen, se om de inte kommer att skapa ett nytt Armenien. William Saroyan

Kända armenier i Sverige och världen Ara Abrahamian, brottare med två VM-guld och ett VM-silver, två EM-silver och ett OS-silver. Esabelle Reshdouni Aktiv sedan 1997 i Miljöpartiet. Riksdagsledamot sedan 2006. Ledamot i Kulturutskottet. Nuhak Demirian, affärsman, Svensk Risimport AB. Hrach Maroutian, affärsman. Vartan Vartanian, VD i SKF Eurotrade AB, stationerad i Göteborg. Kom till SKF 1990. Murad Artin, arbetat på ABF 1986-1990, arbetsförmedlingen i Örebro som chef 1996-1998, riksdagsleda- mot för vänsterpartiet 1998-2002, kommunalråd.

Artem Migoyan Ara Abrahamian Atom Egoyan Charles Aznavour

Cher

Esabelle Reshdouni Andre Agassi William Saroyan

8 Kulturdebatt 11 ɶ ɶ A r m e n i e n

Raffi Genjoyian, armenier: – Armenier i alla länder … – Det finns armenier i alla länder, och det finns cirka 6 000 armenier i Sverige. – Bland stockholmsarmenierna finns både politiker, kända personer som brottaren Ara Abrahamian, affärs- män och de som arbetar inom alla slags yrken. Vi har även ett fotbollslag, Homenetmen, och scouter. ɶ ɶ Den som berättar är armeniern Raffi ge av idag är vi kända som affärmän. Genjoyian, när vi träffar honom på Här finns också den kände armeniske A Kafé Levinsky´s i Kista. brottaren Ara Abrahamian. Fader Nerseh Khalatyan är n e i n e m r – Vi har också ett eget fotbollslag, vikarierande ärkebiskop/delegat Hur vill du beskriva det armeniska Homenetmen. De var nyligen på en i armeniska apostoliska ortodoxa folket idag? Och vilka är armenierna fotbollstävling i Frankrike, den be- kyrkan i Skandinavien. egentligen? skrivs på deras egen websajt. – Armenien är en mycket gammal Många armenier bor i Frankrike, nation. Armenien nämns för första berättar Raffi: gången officiellt som ett land år 512 – Stora armeniska minoriteter finns f.Kr. I Armenien finns också ett 7 500 också i Ryssland, Grekland, USA, år gammalt ”Stonehenge” som kallas Kanada och även i Libanon och Sy- Carahuge, berättar Raffi Genjoyian. rien. Efter folkmordet 1915 spreds ar- – Det finns cirka 10-12 miljoner menier överallt i världen. De kämpar armenier totalt. Många är världs- vidare. berömda, som Aram Kachatourian, – Armenierna är kända som affärs- kompositören, eller som Charles Az- män och de som var först med mynt. navour och Cher Sarkissian, sångare Och armenierna är också ett arbet- och artister. Andra kända är Gerry samt och konstruktivt folk som krä- Kasparov, schackspelare, Ivan Aiva- ver sin rätt, säger Raffi Genjoyian. zovsky, målare, och Andre Agassi, Raffi Genjoyian är själv född i- Sy tennisspelare. rien: Det armeniska – Flera uppfinnare är armenier. – Araberna är mycket gästfria: De alfabetet uppfanns Artem Migoyan konstruerade t.ex. har principer och respekt. 405 e.Kr. av Mesrop Mig-flygplanet. Dr James Baghian är Armenien utropades redan år 301 Mashtots. astronaut, Atom Egoyan filmregiss- e.Kr. till en kristen stat, världens för- sör. Gorj Tokmejian valdes till Kali- sta. Närstående kyrkor är de etiopiska, forniens guvernör 1989. Vi har också syrianska och koptiska. en affärsman som Caluste Gulben- – Jag önskar rättvisa och fred för kian, även kallad ”Mr 5 %”, som äger hela världen, avslutar Raffi Genjoyi- fem procent av Iraks olja. an. – Karl XII var ju 1718 i Bender och Intervju: Henrik Persson mötte politiker från Armenien som och Ola Persson han fick med sig till Sverige. I Sveri-

– Efter folkmordet finns det armenier överallt. Vi kämpar vidare. Många armeniska personligheter är kända över hela världen. Armenierna är ett arbetsamt och konstruktivt folk som kräver sin rätt, berättar Raffi Genjoyian. Foto: Ola Persson

Mångkultur, minoritet och tro 9 Armenien finns idag som stat i Kaukasus.

Mihran Demirian: – Det finns en samhörighet mellan alla armenier r m e n i e n Mihran Demirian har bott i Sverige sedan han var 5 år. Han arbetar här och har gjort A sin militärtjänst i Norrland. Eftersom han är armenier är han aktiv i de armeniska orga-

ɶ nisationerna i Sverige. Vi träffar honom i samband med ett föredrag om Armenien och

ɶ armenierna. Det blir en spännande berättelse med både ljusa och mörka inslag. Mirhan Demirian är mest aktiv i Ar- – Och i den tredje, utan lock? nämns som ett av de folk som bese- meniska KFI, som bildades 1993 och – Där har jag armenierna. Där går grade det gamla Assyrien. som har en majoritet av medlemmar det ganska bra. Så fort en av dem – Kung Dikran, som jag talade om, från den turkiska delen av Armenien. lyckats få upp locket och försöker att finns faktiskt med i en Hollywood- Armeniska KFI är medlem i Arme- ta sig ut, så drar de andra ner honom i film. Där pekas han ut för att ha varit niska Riksförbundet. grytan igen … elak mot romarriket. – Vi har ett fotbollslag för åldrar- – 301 e Kr kommer kristnandet av na 15-45 år och även verksamhet för Lång och blodig historia det här området. Man hade haft en barn. – Den förste armeniske kung som det egen gudavärld, med inslag från zoro- brukar talas om var kung Hajk, som astrier och greker. Men 451 e Kr inva- Två går bra … var sonsonson till Noak, säger Mihran. deras Armenien av perserna. Mihran Demirian läser inledningsvis Han är vår anfader. också en dikt för oss, skriven av ar- – Vi armenier kallar oss själva hay Frankrike och Armenien meniern William Saroyan (se sid. 8). och landet är då Haydjastan. 1051 delas kyrkan i en västlig och en Dikten handlar om att det egentligen – Grekerna nådde Armenien år östromersk del. 1453 faller Konstanti- inte går att utplåna Armenien, efter- 1000 f kr. Då fanns en kung som nopel för ottomanska styrkor. Det har som det kommer att återuppstå varje hette Armen, och de började kalla då uppstått ett Lillarmenien ovan- gång två armenier träffas. oss ”armenikos”. för Cypern i Killikien, där det också – Och det här är förstås sant, säger – Staden Diyarbakir – kurdernas fanns en bas för korsriddarna. Mihran Demirian. huvudstad – grundades faktiskt av – Det fanns många europeer där – Samtidigt, konstaterar han lite en armenisk kung, Dikhran, eller Ti- och i Killikien möttes alltså armenier självironiskt, finns det ett armeniskt grus den store. och europeer, påpekar Mihran. talesätt som ungefär säger: ”Två ar- Och det armeniska ursprungliga Europeerna tar upp det armeniska menier går bra, tre förstör det hela”. kärnområdet ligger faktiskt just där, ordet ”baron” som betyder herre. Det – Jag fick faktiskt höra en historia i det som idag brukar kallas de kur- sker ingiften i kungaaristokratin. på liknande tema av vår nye själasör- diska delarna av Turkiet. Från det här området flyr en hel del jare här i Stockholm, en ung munk, – Mina föräldrar och jag kom 1974 armenier till Frankrike, som alltså säger Mihran. därifrån till Sverige och vi talade inte har en gammal relation till armenier- Berättelsen utspelar sig i helvetet. armeniska hemma utan turkiska och na – en relation som varar ännu idag. Djävulen visar runt en av de nyan- kurdiska. Det armeniska s prå- – Ja, bara för en-två månader sedan lända. På en plats finns det tre grytor, ket lärde jag mig i Sverige. besökte ju Jaques Chirac Armenien, och i dem kokas det människor. Urartierna nämns i Bibeln, liksom säger Mihran. – Men varför är locket kvar på en av Ararat, berget. 1385 finns det sista armeniska grytorna, och en är tom och en halv- Vår historia är lång och blodig, kungadömet. Det slogs ner av sel- öppen?, frågar den nyanlände. konstaterar Mihran, men det finns djukerna, beridna nomader som från – Jo, svarar Satan, i den av grytorna en del årtal som är särskilt viktiga för öster tränger in – de var osmaner – i där det finns europeer ligger locket på, det armeniska folket: Anatolien. fast och bra – de är lydiga och följer – Vid 1000 f Kr sker möjligen en – Men, konstaterar Mihran, osma- reglerna. I den tomma grytan fanns blandning med hettiterna, och per- nerna tillät de erövrade att behålla det judar, men de har hjälpt varandra serna blir besegrade. Staden Jeravan sin kultur. att rymma allihop. omtalas, liksom Urartu, 800 f Kr. Vi I det osmanska vellayet-systemet

10 Kulturdebatt 11 Foto: Henrik Persson blir armenierna ett av de mest trogna folken. Armenierna är diplomater, konstnärer, arkitekter, läkare. – Det ottomanska imperiet spred sig fram till Wiens portar. Det fanns faktiskt till och med kristna styrkor under ottomanerna som stred mot de fria kristna, berättar Mihran. – Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet är den fransk/ engelska kolonialismen på fram- ɶ marsch. Araberna, grekerna, Balkan ɶ m.fl. blir fria. Armenierna ville också frigöra sig. A – 1890 kommer de första armeniska n e i n e m r partierna med paroller som ”Ett folk, ett land”. Det blev redan då förföl- jelser. Kanske 300 000-400 000 armenier dödades på gatorna, säger Mihran. Detta ledde till att mel- lan åren 1880 och 1890 utvandrade många armenier till USA. – Det här skildras i boken ”Zora”. Det fanns armenier i Sverige på Bellmans tid, berättar Mihran Demirian. 1915 – folkmord Sultanen avsattes 1908-09. Ungtur- karna kom till makten. De var natio- – Det här finns också skildrat i en det som att vara ”den förlorade sonen” nalister och drivande i det stora folk- bok, som heter ”Tillbaka till Ararat”, som återvänder! mordet på armenierna 1915. säger Mihran. – Jag har också varit på många – Religionen var ett medel för att – Flera svenskar var där på den andra samlingar av armenier. Vi kan hålla samman de turkiska natio- tiden – Wallenberg, bröderna Nobel. ju se väldigt olika ut, vara svarta från nalisternas eget bygge. De kristna Det fanns olja. Och Alma Johans- Afrika eller se ut som kineser. Men var skyddslösa. ”In och ta för er”, sa son var en viktig svensk missionär i det finns en grundläggande samhö- ungturkarna till andra grupper, säger området. Armenierna brukar lägga righet. Mihran. blommor på hennes grav varje år. Henrik Persson och Ola Persson – Människor kunde få en kniv Armenien blev så småningom en på strupen och tillfrågas om de var sovjetisk republik, som överlevde tack kristna eller muslimer. Sa de att de vare de rödas invasion. Landet hade var kristna mördades de. Min egen antagligen försvunnit annars, anser Litteratur på svenska farfar överlevde dessa tider och Mihran. om och av armenier: kunde berätta för släktingar. Han var När vi träffar honom har han just • Antonia Arslan: Lärkornas borg en skicklig smed och räddades undan kommit hem från ett möte med ar- folkmordet av en kurdisk amma. menier – i Bangalore i Indien! • David Marshall Lang: – Armenierna utgjorde 10 procent – Ja, det finns faktiskt en armenisk Armenier – ett folk i exil. av Turkiets befolkning. Av 2,5 miljo- samfällighet där, berättar Mihran. • Klas Göran Larsson: ner dödades 1,5 miljoner. Många flyd- – Vi armenier kanske kan liknas vid Armenier från berget Ararat de till Jordanien, Syrien, Libanon och judarna på vissa sätt, säger Mihran. till bergiga Karabagh. Irak, som har stora armeniska mino- Utmed alla handelsvägar i världen riteter än idag, och fick en fristad där, finns det armenier. Det fanns arme- • Arslan Mengüç: Turkiet. säger Mihran. nier i Sverige på Bellmans tid. • Göran Gunnar, Erik Linberg, – Allt det här finns skildrat i en bok – Och vi har många kända personer Jan Bergman och Anders ”De 40 dagarna på Musa dagh”. och artister som är armenier; sånga- Hultgård: Längtan till Ararat. ren Charles Aznavour, skådespelaren Blev sovjetrepublik och artisten Cher – hennes far är ar- • Carl Olof Svenning: 1918 uppstår en självständig armenisk menier. Kirk Kerkorian, den rika Ge- Berättare från Armenien. republik. Ryska styrkor hade dragits neral Motors-ägaren i USA, har gett • Elisabeth Özdalga: tillbaka från området för att bekämpa pengar till republiken Armenien. I Atatürks spår. de röda. NF – Nationernas Förbund, – Jag besökte själv Armenien första som var föregångare till dagens FN gången 1986, berättar Mihran. Artiklar av – ville ha ett samlat europeiskt väster- – Det finns den här uppdelningen • Ulf Björklund land som kunde ta ansvar för Arme- mellan östarmenier och västarmenier, nien. men när jag kom till Armenien var • Åke Daun

Mångkultur, minoritet och tro 11 Ohan Demirjian som levde på 1700-talet i Sverige, var armenier. Han var kungens stallmästare på Överjärva gård i Solna och byggde ett eget armeniskt kapell. Foto: Marie Lewné.

Den armeniska gemenskapen i Sverige

r m e n i e n Detta är fader Krikor Chamichians berättelse om de äldre

A kontakterna mellan Armenien och Sverige. Här belyses hur den armenisk-katolska gruppen lever i Sverige idag. ɶ

ɶ Fader Krikor Chamichian. Den armenisk katolska kyrkan som hade en nyckelroll som tolk vid hade en liknande viktig uppgift vid som vi känner den idag är kan- samma ambassad i mitten av 1600- den svenska ambassaden i Konstanti- ske ung sett till åren, men dess band talet. nopel. med detta skandinaviska land går så Under åren blev familjen Mou- ”långt tillbaka som till 900-talet. En- radgian nära sammanlänkade med Byggde ett litet kapell ligt en svensk legend från 900-talet det svenska diplomatiska livet i det Denna trend fortsatte under många var en sjöman som hette Petrus så Ottomanska riket. Den äldre Mou- år. Ohan Demirjian, Stepan Bey De- tagen av en armenisk prinsessas skön- radgians son och sonson, Ignatius mirjians son som var utrikesminister het, att han reste till Armenien och Mouradgea d’Ohsson och Abraham i Egypten 1844-1853, var involverad i gifte sig med henne. Constantin d’Ohsson, är väl kända öppnandet av Suezkanalen. Han eta- Spår av det armeniska inflytan- av svenska historiker. Båda två var ka- blerade nära band med den svenska det ses i många svenska litterära verk tolska armenier, och tjänade i nyck- kungliga familjen. Demirjian, som och forskningsdokument, speciellt elpositioner inom diplomatin under bosatte sig i Sverige och fick medbor- under medeltiden. Historiker tror att många år. garskap 1867, är väl känd i svenska svenskarna lärde sig sömnadshantver- akademiska kretsar. Han är författare ket från armenierna, liksom en del Hedersmedlem av Uppsala till två böcker om handelsrelationer musik under den tiden. vetenskapsakademi och kontakter mellan europeiska län- Men trots de många anknytning- En annan armenier, Abraham Con- der och Orienten vid den tiden. arna finns det lite eller inget nämnt stantin, som utbildades i Frankrike, Enligt nutida forskning byggde av någon verklig och kontinuerlig ar- tjänade i den svenska diplomatiska Demirjian ett litet kapell utanför menisk närvaro i Sverige förrän under kåren och var flera gånger stationerad Stockholm. Byggnaden finns fortfa- 1700-talet när bättre dokumentation i Spanien, Holland och Tyskland. Han rande kvar och arkitekter som är be- hjälpte till att uppteckna banden dog i Berlin 1851. Abraham avslutade kanta med armenisk kyrkostruktur mellan Armenien och Sverige. sin utbildning vid Uppsala universitet är övertygade om att dess inre stil, i Sverige, och studerade svensk litte- speciellt dess bågar och altarlika sek- Sammanlänkade med ratur, historia, mytologi och kultur. tion, är väldigt lik den man ser i ar- diplomatiskt liv Han arbetade nära med den berömde meniska kyrkor världen över. Bortsett från individuella kontakter, vetenskapsmannen John Berzelius Den armenisk-katolska gemenska- följde en grupp av armenier från Tur- och blev hedersmedlem av Uppsala pen i Sverige är inte stor. Vi är 150 fa- kiet den svenska kungen Karl XII till vetenskapsakademi som erkännande miljer spridda över Sverige. Vi har två Sverige 1714 och stannade och kom in för hans forskning i kemi. mässor i månaden i Stockholm. Efter i det svenska samhället under åren. Men familjen Mouradgea d’Ohs­ mässan lär vi vanligtvis ut armeniska Det är också ett historiskt faktum son som hedrades av den kungliga till dem som inte alls pratar armenis- att många armenier anställdes av den familjen och som fick sin egen solda- ka. Den första söndagen i varje månad svenska ambassaden i ottomanska tuniform som tack för sitt arbete, var har vi mässa i Södertälje, där vi har en Turkiet. Bland dessa finns Hagop inte de enda människorna som var liten gemenskap. Vi har tidvis även Tchamichoglu (Tchamichian), ut- involverade i det svenska diploma- mässa i Trollhättan där en liten arme- bildad vid Paris universitet som ver- tiska livet. Jean Anastatsi, en arme- nisk grupp har slagit sig ner. kade på den svenska ambassaden i nisk handelsman från Damaskus, var Konstantinopel på det tidiga 1600- svensk generalkonsul i Egypten från talet och Hovhannes Mouradgian 1828 till 1857. Paul Serphino, Serafian, ” 12 Kulturdebatt 11 Årtal ur Armeniens historia Armeniens och armeniernas historia beskrivs här utifrån ett urval av årtal av Vahagn Avedian. Det här är alltså här inte något bidrag från en neutral historieforskning, om en sådan nu existerar. Istället får vi en lätt redigerad översikt där en armenier som sökt i ɶ vetenskapliga verk beskriver sin historia fram till nutid – ur sin egen synvinkel. ɶ

Armenien är en stat i Kaukasien i väs- • Tigran den Store skapar Storarme­ A tra Asien; den räknas dock ofta kultu- nien 95 f Kr–56 f Kr. Tigran II:s n e i n e m r rellt och politiskt till Europa. Landet Armenien når 70 f.Kr. höjden av gränsar till Georgien, Turkiet, Azer- sin makt. Hans imperium sträcker bajdzjan och Iran. sig från Kaspiska havet i öst till Armenien är som nation mycket Medelhavet i sydväst och Svarta gammal, med rötter i antiken. Den havet i nordväst. armeniska nationen har sin vagga i • Krig utbryter mellan Rom och området runt Vansjön. Genom att Armenien 69 f Kr. Lucullus drar ut ligga i korridoren som sammanbinder i sitt första krigståg mot Tigran II. Asien med Europa har Armenien och • Dynastin Arshakounian blir dess kultur färgats starkt av dessa två Armeniens andra kungliga dynasti världar och förvandlats till en smält- 53 e Kr – 423. Tirdat I hade stigit Armenien – ett degel vari de två världarnas kultur har upp på Armeniens tron 53 e Kr och land i Kaukasus gett upphov till en säregen blandning grundat den armeniska dynastin av bägge två. Arshakounian. Armenien har en yta av 29 800 km2. 17 procent av befolk- Urartus kungadöme 301: Världens första kristna stat ningen arbetar inom jordbruk, Det urartiska riket nämns för första År 301 e Kr, när kung Tirdat utropar 42 procent inom industri, 40 gången i skrifter som efterlämnats kristendomen som landets statsreli- procent inom service. Bergs- av Assurbanipal, Assyriens konung. gon blir Armenien också det första Centrum för Urartus kungadöme låg landet som antar kristendomen som landskapet medger inga stor- vid sjön Van och det utvecklades till officiell religion. Landet blir ortodoxt jordbruk, men grönsaker, frukt, en respektingivande granne till Assy- kristet och en del av den orientaliskt spannmål och tobak odlas. rien. ortodoxa kyrkan. Som Armeniens Vindruvsodling bidrar till en De ursprungliga armeniska stam- apostel och grundaren av den arme- betydande produktion av vin marna börjar bosätta sig på det arme- niska kyrkan nämns martyrerna Judas niska höglandet och etablera sig där. Taddeus och Bartolomaios. Gregori- och och konjak. Huvudstad Enligt legenden hette deras stamfa- us Upplysaren ses som den armeniska är Jerevan. Armenier utgör 93 der och ledare Hayk, som armenierna apostoliska kyrkans förste katolikos procent av befolkningen. Det anser som sin stamfader. Därför kal- – ärkebiskop. finns även mindre grupper av lar armenierna sig själva för ”hay” 378 Kung Vagharshak kröns till ryssar, azerer och kurder. En eller ”haj”, medan grannarna kallade Armeniens kung. Under de komman- dem för deras gamla namn, nämligen de åren delas Armenien i två läger, ett stor del av t.ex. azererna har armenier, och landet för Armenien. som stöds av Bysans och ett som stöds dock lämnat Armenien sedan 521 f Kr Armenien nämns då i en av sassaniderna. 1988, efter det första utbrottet kilskrift på den persiske kung Darius 405 Mesrop Mashtots uppfinner av strider om Nagorno-Kar- I:s tid. det armeniska alfabetet. Detta på bakh. 95 procent av befolk- 782 f Kr Urartus kung, Argishti I, uppdrag av kung Vramshapouh och grundar staden Erebouni som är da- katolikos Sahak I. ningen är kristna, 5 procent gens Jerevan, Armeniens huvudstad. 451 På våren invaderar den persiska muslimer. Armenien har upplevt fyra kungadö- armén Armenien. Det sker efter att men: armenierna har vägrat överge kristen- Fakta från bl.a. Bo Kage Carl- • Dynastin Artashisian, Armeniens domen och kastat ut Yezdgerds sän- son: Mellanöstern och Central- första kungliga dynasti, 190 f Kr – debud. Slaget vid Avarayr den 26 maj 12 f Kr. Kung Artashes I utropade går till historien: En liten armenisk asien. Islam , olja och utveckling sig 190 f Kr som kung av Armenien armé, under ledning av Vartan Mami- i orons bälte. Stockholm 2002. och blir grundare till den första konian, förlorar slaget. Men de lyckas armeniska dynastin Artashisian. övertyga Yezdgerd att överge sina pla-

Mångkultur, minoritet och tro 13 ner på armeniernas omvändelse. Ismail Shahs armé och erövrar större iska folket och Storbritanniens offici- 639 Araberna inleder sitt fälttåg delen av Armenien 1516. Det är alltså ella myndigheter. mot Armenien men slås framgångs- först i början av 1500-talet som de ot- rikt tillbaka av armenierna under tomanska turkarna får kontroll över 1894 -96: Förövning till kriget under 640 och 642. Armenien Armenien. folkmordet 1915 och landet hamnar under deras styre 1722 Karabakhs fem armeniska 1894-1896 äger massmord på arme- fram till år 859. furstendömen återfår sin självständig- nier rum. I september 1895 arrang- 862 Prins Ashot Bagratouni er- het. erar armenierna i Konstantinopel känns av kalifaten och Bysans som en demonstration under ledning av Armeniens kung. Dynastin Bagratou- Ryssland gör entré i Kaukasus Héntchak-partiet som slutar i ett nytt nian blir Armeniens tredje kungliga Ryssland gör entré i Kaukasien vid blodbad. dynasti 862 e Kr – 1045 e Kr. 1700-talets slut. Man börjar sin ex- Storskaliga massakrer ägde rum 913 Azerbajdzjans emir, Afshin, pansion söderut mot Persien och väs- även i Trabizond, Bayberout, Erzu- anfaller Armenien. terut mot det ottomanska imperiet. rum, Erzindjan, Bitlis, Diyarbakir, 918 Sèmbat I:s son, Ashot II, åter- 1799 Napoleon Bonaparte plane- Kharpout, Arabkir, Malatya, Sivas, erövrar Armeniens tron och landet rar bl.a. att använda armenierna i sitt Mardin, Eintab, Marash och Caesa- r m e n i e n får sin självständighet tillbaka. krig mot Acre (Akko på hebreiska), rea. 3000 armenier mördas, de flesta A 1000-talet: anfall och plundringar ett korsriddarfurstendöme i närheten är kvinnor och barn som hade tagit

ɶ De första seldjukiska turkarna anfaller av Jerusalem, för att sedan nå Kon- skydd i stadens kyrka. De bränns le- Armenien 1042, men körs tillbaka. stantinopel. vande till döds inne i kyrkan. ɶ 1045 Bysans invaderar Armenien 1827 Ryssland erövrar Östarme- 1896 Nya massmord sker alltjämnt och landet förvandlas till en provins nien och drabbar samman med det i Moush och Kilis Vajin. 150 000 ar- inom det östromerska imperiet. Dock ottomanska imperiet 1828. England menier mister livet. 100 000 flydde lyckades kungadömena Kars och Lori gör allt i sin makt för att hålla det ot- undan till Transkaukasien, Balkan och behålla sin självständighet i ytterli- tomanska imperiet intakt och skydda USA. 2 500 samhällen tömdes helt. gare 100 år. det från sönderfall. Förföljelserna av Dessa aktioner tvingade en grupp på 1048 De seldjukiska turkarna an- armenierna i Västarmenien börjar ta cirka 500 000 till total fattigdom. faller Armenien igen. De kommer fart. 1897 Den nya ryska tsarregimen ända fram till provinsen Karin – nu- 1876 Armenierna i Van överfalls av börjar tillämpa sin antiarmeniska poli- varande Jerevan – och massmördar turkar, under ett oförklarligt fanatiskt tik i Transkaukasien. Man stänger 300 staden Arzens, dagens Erzurum, hela upplopp, och de armeniska kvarteren armeniska skolor i Östarmenien och befolkning. sätts i brand. De armeniska befolk- hundra andra i resten av Transkauka- 1064 Huvudstaden Ani faller. ningarna i Kars, Basen och Van ådrar sien. 458 andra armeniska institutio- Bagratouniernas gamla ståtliga hu- sig svåra förluster. ner t.ex. bibliotek, stängs. Armeniska vudstad, de 1001 kyrkornas stad, 1878 Ryssland besegrar det otto- tidningar konfiskeras och hjälporga- plundras och jämnas med marken. manska imperiet. Ryssland får enligt nisationer trakasseras. Samtidigt sätts Befolkningen slaktas urskiljningslöst. avtalet provinserna Kars, Ardahan, en riktig spionorganisation upp runt 1080 Den stora emigrationen till Batumi och Bayazid. Den 14 juni un- den armeniska kyrkan och dess präs- Kilikien dertecknas ett hemligt avtal mellan ter. På order av den ryska regeringen Prins Rouben är en armenisk prins England och det ottomanska impe- börjar ryska tidningar att hetsa upp av ätten Bagratounian. Tillsammans riet. I avtalet ger England löfte om att allmänheten mot armenierna. med några andra furstar har han ut- tvinga tillbaka Ryssland ut ur Västar- Det ryska imperiet antar en aggres- vandrat från Armenien och kommit meniens provinser. siv policy mot icke-ryska folk inom till Kilikien vid Medelhavskusten. 1885 Den första armeniska rörel- imperiet. Där grundas 1080 ett nytt fursten- sen grundas i Europa. 1905 Till de ryska tjänstemännens döme i den bergiga delen av området. 1890 Dashnakpartiet grundas. förvåning och tatarernas överrask- Detta blir grunden för den fjärde ar- Blodbad i Erzurum. Ottomanska mi- ning kan armenierna, efter återhämt- meniska kungliga dynastin, Roubini- litärer tränger sig in i armeniska kyr- ning från det initiala överrasknings- andynastin 1187-1375. Armeniska Ki- kan i Erzurum för att leta efter gömda momentet, samla sig runt sitt parti likien brukar ibland kallas ”det nya vapen. mot denna gemensamma hotbild. De Armenien”. 1892 Följande mål deklareras startar en kamp för bevarandet av sin 1187 Levon II, känd som den mag- under Dashnakpartiets första parti- nationella existens. nifike, kommer till makten. Under stämma: ”Politisk och ekonomisk fri- Under ledning av armeniska ledare hans tid utropas Nya Armeniens själv- het åt Västarmenien.” som Armen Garo Pasdermadjian i ständighet. Landet blir ett kungadö- 1893 Turkarnas försök till nedslag- Tbilisi, Nikol Duman i Baku, Dro me. Nya Armenien når fram till Med- ning och förintande av aktiviteter hos och Khetcho i Jerevan och Vartan elhavskusten. det armeniska partiet Héntchak slutar i Shushi igångsätter armenierna ett 1374 Levon VI Lusignan, kom till med händelserna i Mersivan där man väpnat motstånd mot anfallen från makten. Han kommer att bli den siste bränner ner den armeniska högskolan mördarna och plundrarna. De går armeniske kungen. och arresterar och dömer flera arme- sedan från en defensiv ställning till 1514 Sultan Selim I, känd som ”den nier till döden. Händelserna väcker en offensiv. Grymme”, anfaller Persien, besegrar stor vrede och avsky hos det anglosax- Överallt, i Baku, Jerevan, Shushi,

14 Kulturdebatt 11 Nakhichevan, Tbilisi och Elisabetpol ligheten utan bara i de mest horribla till en självständig tatarisk stat. Där- reser sig armenierna mot anfallarna. och sorgliga sagorna. med omvandlades republiken Arme- 1907 Vid Dashnakpartiets fjärde 1915 Av 2 100 000 armeniska in- nien till den sovjetiska republiken stämma och som en följd av de hän- vånare i Turkiet så utsattes 1 800 000 Armenien som införlivades i Sovjetu- delser som ägt rum i Västarmenien av dem för denna plan och mer än nionen. såväl som i Östarmenien, utvidgades 1 000 000 miste livet. Endast några 1921 Avtal mellan sovjetiska Ryss- detta mål. Därmed kräver Västarme- hundratusen lyckas fly till Transkau- land och Ankararegeringen. Den nien självstyre inom ottomanska im- kasien eller överlever i Syrien och Me- turkiska gränsen dras ända fram till periets ramar och Östarmenien själv- sopotamien. floden Aras och omfattar därmed den styre inom ramarna för en federativt bördiga Igdirslätten och berget Ara- Ryssland. 1917: Ryska revolutionen rat. ɶ 1908 Ungturkarna kommer till Den ryska revolutionen äger rum 1917 Karabakh och Nakhichevan inför- ɶ makten i Turkiet. och resulterar i att Ryssland drar sig livas in i Azerbajdzjanska SSR: 1914 Den 8 februari, på Rysslands ur kriget. Försvaret av den kaukasiska Den 5 juli beslutar Högsta Sovjet A begäran som också stöddes av England fronten lastas därmed helt och hål- att områdena Karabakh och Nakhi- n e i n e m r och Frankrike, undertecknades en re- let på armenierna som på egen hand che-van ska införlivas in i sovjetrepu- formplan. Enligt denna plan skulle måste slåss mot den avancerande tur- bliken Azerbajdzjan, något som den man utse två internationella överva- kiska armén. armeniska republikens ledning pro- kare från neutrala länder. Dessa skulle 1918 Republiken Armenien bildas testerade mot, dock utan resultat. övervaka administrationen och styret 28 maj – 2 december 1920. Armenisk 1922 När en ny konferens hölls i de armeniska provinserna i det otto- självständighet. i november 1922 i Lausanne för att manska imperiet. Denna reformplan 1920 I april, under konferensen överse punkterna i Sèvres-avtalet hade garanterade även att armenierna, i i San Remo, ägnade sig premiärmi- läget skiftat förvånansvärt till Turki- relation till deras antal i varje provins, nistrarna för England, Frankrike och ets fördel. Enligt Winston Churchill skulle bidra med ett antal armeniska Italien, åt att skapa ett fredsavtal med hade ”de allierades armé 1918, vid bor- rådgivare, tjänstemän och poliser till det ottomanska imperiet. I Armenien- det för fredskonferensen, nått en total de lokala myndigheterna. frågan beslutade man att skapa en ar- seger mot Turkiet”. Första världskriget inleds. I sta- menisk stat bestående av provinserna 1987 Europaparlamentet erkänner den Van tändes i juni 1914 det första Trabizond, Erzurum, Van och Bitlis. det armeniska folkmordet. världskrigets gnista. Chateaubriand Fredsavtalet i Sèvres erkänner 1988 Plötsligt, och oväntat, den 13 har sagt: ”Under historiens gång in- också det självständiga Armenien be- februari, började Karabakhs armenier träffar händelser vilka är som ett hån stående av Öst– och Västarmenien. att demonstrera i sin huvudstad Ste- mot människans öde”. Turkiska le- Den 10 augusti äger under-tecknan- panakert, för ett förenande med den dare har efter förlusterna i väst börjat det av fredsavtalet mellan Turkiet armeniska republiken. vända blicken mot öst. De planerar och de allierade rum, i gästhallen till 1988 Den 26 februari svarar azeris- en förening av alla turkiska folk, vil- en porslinsfabrik i förorten Sèvres i ka nationalister genom brutala dåd i ket skulle leda till ett enat imperium sydvästra Paris. Sumgait. Armeniska individer attack- som sträcker sig från Bosporen till A. Aharonian representerade repu- eras i sina hem, på sina jobb och på Centralasien. Det finns dock ett up- bliken Armenien. Officiellt och rätt- gatorna. Minst 31000 personer miste penbart hinder för denna plan. Även vist erkändes Armenien internatio- livet innan sovjetiska trupper satte om man skulle klara av att splittra nellt, i och med undertecknandet av stopp för blodbadet. Ryssland så utgör de kristna icketur- Sèvres-avtalet och dess § 88. Turkiet 1988 Den 7 december ödelägger en kiska armenierna ett uppenbart hin- deklarerar att det, precis som i de al- massiv jordbävning, med en styrka av der på vägen för förverkligandet av lierades tidigare erkännande, erkän- 7.1 på Richterskalan, norra Armenien. denna dröm. ner Armenien som ett självständigt I staden Spitak dödade jordbävningen och fritt land. minst 25 000 och lämnade hundratu- Det armeniska folkmordet 1915 Gränsdragningen mellan Arme- sentals hemlösa. På kvällen den 24 april började Tur- nien och Turkiet i provinserna Er- kiet att tillämpa utrotningen på ar- zurum, Trabizond, Van och Bitlis Den andra armeniska republiken menierna med massarresteringar och överlåts till USA:s president, och de Den 21 september 1991 utropar Ar- massavrättningar av stora armeniska godkänner hans beslut i denna fråga. menien sin självständighet och sitt ut- personligheter. Detta datum högtid- 1920 Den 2 december tvingas den träde ur Sovjetunionen. lighålls idag av Armenien och runt armeniska regeringens representanter 2001 Armenien firar 1700 års jubi- om i världen som minnesdagen av i Alexandropol att acceptera de på- leum för antagandet av kristendomen 1915 års armeniska folkmord. tvingade fredsvillkoren från regering- som statlig religion vilket gör Arme- De armeniska invånarna massde- en i Ankara. Turkiet behöll inte bara nien till världens första kristna stat. porteras och körs i långa karavaner Västarmenien utan annekterade även Vahagn Avedian mot Mesopotamiens och Syriens Kars och Ardahan i enlighet med av- med hjälp av Alex Sharoyan öknar. Armenierna mördas urskilj- talet i Brest-Litovsk. och Raffi Genjoyian ningslöst, inklusive och kvinnor och Dessutom annekterade man även barn, så att man nästan inte kan tro provinsen Igdir och krävde bildandet att något sådant kan inträffa i verk- och omvandlingen av Nakhichevan

Mångkultur, minoritet och tro 15 ”Vår styrka måste ligga i vår snabbhet och skoningslöshet. Jag har beordrat våra specialstyrkor inom SS att gå över gränsen till Polen och mörda deras män, kvinnor och barn utan åtskillnad. När allt kommer omkring, vem minns idag folkmordet på armenierna?” Utdrag ur Adolf Hitlers tal till sina officerare den 22 augusti 1939 i Obersalzberg, inför angreppet mot Polen. r m e n i e n A ɶ ɶ

Den armeniske ledaren Papisian blickar ut över spåren av massakrerna vid Der-ez-Zor 1915-1916.

Den turkiska Historiekonferens om armeniska folkmordet 1915: journalisten Yelda Özcan berättar – En bricka i spelet om sin syn på det turkiska förnekandet av folkmordet på kring Turkiets EU-inträde armenierna. Stämningen är laddad när jag kommer in i ABF-husets Z-sal. Säkert ett par hundra åhörare, de flesta arme- nier, syrianer och assyrier, lyssnar intensivt när den turkiska journalisten Yelda Özcan talar. – Det är ett faktum att förnekandet av folkmordet på armenierna ingår i den turkiska identiteten – och jag skäms över detta som turk, säger hon. Kraftiga applåder utbryter i salen. Stockholm, 15 november 2005 . Tessa Hofmann från Freie Universität Ber- 16 Kulturdebatt 11 lin föreläste om situatio- den fortsatta forskningen nen i det ottomanska kring frågan om folkmordet riket i början av 1900- på dem i Turkiet! talet. Professor Vahakn – Hur mycket vill du ha, Dadrian försökte be- ropade en åhörare ironiskt. ”Vår styrka måste ligga i vår snabbhet skriva det armeniska folkmordet och för- Provkarta på och skoningslöshet. Jag har beordrat våra ståndpunkter specialstyrkor inom SS att gå över gränsen till klara vilka källor som Polen och mörda deras män, kvinnor och barn finns. Dadrian är för- Professor Vahakn Dadrian fattare till boken ”The ansåg att Turkiet inte kan för- utan åtskillnad. När allt kommer omkring, vem History of the Arme- neka folkmordet med tanke minns idag folkmordet på armenierna?” nian Genocide”. på de faktabevis som finns, David Gaunt från inte minst ögonvittnen. Utdrag ur Adolf Hitlers tal till sina officerare den 22 Södertörns högsko- – Frågan har idag blivit en augusti 1939 i Obersalzberg, inför angreppet mot Polen. la belyste hur och spelbricka i Turkiets relation varför assyrier, sy- till Nato och när det gäller rianer och kaldéer Turkiets EU-inträde, ansåg blev inblandade i han. folkmordet. Forum för levande histo- Kemal Cicek ria arrangerade konferensen från Turkiska Hi­ i samarbete med bl a Söder- storieföreningen törns högskola, ABF, Arme- påstod att folk- niska riksförbundet, Assyris- mordet inte varit ka riksförbundet och Syrian- ett sådant och ska riksförbundet. att armenierna Denna konferens gav en istället borde provkarta på ståndpunkter vara nöjda med och skribenter i fråga om det att den turkiska regeringen armeniska folkmordet 1915, Den armeniske deporterade dem till bättre och dess konsekvenser idag. ledaren Papisian blickar ut platser. Yelda Özcan redo- Att frågan ännu är känslig över spåren av massakrerna vid Der-ez-Zor 1915-1916. gjorde för orättvisor som än visar ju det faktum att den idag drabbar minoriteter i turkiska motttagaren av No- Turkiet. bels litteraturpris Orhan Debattledare var Arne Pamuk var nära att fängslas Ruth, i den avslutande debatt när han påstod att det ar- som var öppen för åhörarna. meniska folkmordet verkli- Turkiets representant i denna gen ägt rum. Även mordet var Kemal Cicek. Han gav en på journalisten Hrant Dink provkarta på vanliga låsning- talar sitt tydliga språk – lik- ar kring frågan i Turkiet och som de omfattande protest- fällde yttranden av typen: demonstrationer som följde – Vad är det för bra med på detta i Turkiet. att tillhöra en minoritet? Henrik Persson Cicek lade en stor del av skulden för folkmordet på armenierna, som han beskrev Några fakta är också som rika, så rika att de dess- från en text av Vartuhi utom ajälva borde bekosta Budur-Kosayan

Deltagare på historiekonferensen, ovanifrån: Tessa Hoffman Kemal Cicek Arne Ruth Vahakn Dadrian David Gaunt Foton detta uppslag: Esamedia.se/ Forum för levande historia.

Mångkultur, minoritet och tro 17 ɶ ɶ Z o r o a s t r i s m e n

Pir-e Herisht, en zoroastrisk helig plats nära Ardekan, Yazd-provinsen, Iran. Farshad Varahram, zoroastrier: – Zarathustras lära behövs än idag – Zoroastrismen växer. Många ansluter sig numera till oss i länder som Brasilien där vi förut inte varit många. Det berättar zoroastriern Farshad Varahram när jag lyssnar till honom på ett informa- tionsmöte i Stockholm. Men vem var egentligen Zarathustra? Och vilka är zoroastrierna, hans efterföljare idag? Zoroastrismen anses vara en av värl- beskrivs ofta som grundvalen för den äldsta monoteistiska religioner, zoroastrismen. Farshad menar att det vill säga med tro på en enda gud. det egentligen bara är en del av den, Den brukar sägas ha grund i dualis- Gatha, som kan anses komma från tiska, tvådelade, föreställningar med Zarathustra själv. ursprung i det gamla Persien, Iran. – Avesta är en samling av traditio- Enligt Farshad Varahram spreds zoro- ner och tro från tiden innan Zara- astrismen mycket riktigt först i Iran, thustra och rekonstruktioner gjorda Afghanistan, norra Indien, Tadjikis- efter hans tid. Jag står inte för Avesta, tan och Turkmenistan. säger Farshad och visar en bok med – Judendomen sägs vara urmonote- Gathatexterna, som finns översatta istisk, men i så fall är zoroastrismen till olika språk. det också, säger Farshad, som till var- – Enligt de flesta forskare levde dags arbetar som webbansvarig. Zartåsht, eller Zarathustra som ni – En stor skriftsamling, Avesta, säger, för 3745 år sedan. En del av

18 Kulturdebatt 11 ɶ ɶ Z o r o a s t r i s m e n

dem menar att han levde i Balkh i lena för att få mat i utbyte. Faravahar nuvarande Afghanistan eller i östra – Zarathustra såg lidandet som I den zoroastriska symbolen delen av Iran. Då talades ett språk behärskade det här samhället. Han Faravahar representerar man- som kallats ”gathiska”. satte sig emot dessa orättvisor och stred mot både prästerskap och höv- nen mänskligheten. Han har Zarathustra – en frihetskämpe dingar som de synliga orsakerna till en utsträckt hand och en hand Det är alltså i en tid och i ett samhälle folkets lidande. Men det var inte bara med en ring i. Ringen betyder

i Asien, över 1 700 år före vår tideräk- dessa makter som orsakade lidandet att man ska hålla sitt löfte och ɶ nings början, som Zarathustra lever för folket. Det var också människor-

att saker kommer tillbaka om ɶ och verkar. nas okunskap som öppnade möjlighe- man inte gör det.

– Vi ser det som att människan vill ten för dessa typer att styra deras öde. Z förknippas med det övernaturliga, det Människornas okunskap skapade Den materialistis- o r o övermänskliga och att Gud har talat möjlighet för hövdingarna till Zarathustra om sina anhängare. att styra dem på det orätt-

– Zarathustra ställde frågor hela visa sätt de gjorde, och att a

tiden och fick lära sig den kunskap prästerskapet kunde kräva n e m s i r t s som var aktuell då. Han såg på väx- offer till de gudar de själva ska- terna, på himlen. Han var mycket in- pat. Människorna okunskap och tresserad av astronomi och studerade ovisshet skapade rädslan. Rädslan är ka värl- stjärnorna och deras position länge. ett effektivt redskap för att kunna dens ordning Han lärde sig mycket om naturen. styra människor dit man vill. ses om en cirkel. Den styrs av – Zarathustras ungdom präglades – Människor var rädda för hövding- av frågor om det som hände runt om- arnas makt som fick understöd av en lag, en universell ordning, kring honom. Han var nyfiken på or- prästerskapet då hövdingarna koppla- Asha. Vingarna handlar om att saken till de förändringar som skedde des till gudarna. Rädslan gällde också flyga till olika nivåer av godhet runtomkring honom. gudarnas makt att förgöra deras hem och mänsklighet. Det finns tre – Han ställde frågor och var inte eller skapa lidande för familjen i form principer: goda ord, goda tan- nöjd med svar som inte ledde vidare av sjukdomar och liknande. Männis- till vettiga förklaringar, helt enkelt en korna var så rädda att de inte ens vå- kar, goda handlingar. De dras intellektuell person berättar Farshad. gade tänka sig ett annat levnadssätt. upp eller ner av vingarna. – Människorna levde i klanformer. Det var eftersom Zarathustra gick Under den finns två vågbry- Hövdingarna och prästerskapet var emot dessa rötter till lidandet, som tare som symboliserar Angra de mäktigaste i samhället. Hövding- han blev till en frihetskämpe. Mainyu och Spenta Mainyu, arna härskade och krävde in skatt. – Krigets gud hette Indra och var Det fanns ett prästerskap som mest populär i nuvarande Indien. El- se förklaring i texten. hade ensamrätt på kontakterna mel- dens gud kallades Akman. För zoro- lan människor och gudar. Präster- astrier idag är elden mer som en sym- skapet krävde att mat och värdesaker bol. Elden renar själen, den ger värme, skulle offras. Olika ceremonier skulle den ska bevaras. genomföras för gudarna där man till – Tillsammans med jord, luft och exempel dansade runt eldar berusade vatten är elden än idag ett viktigt av en drog som druckits. Drogen var element. Vi försöker att inte orena tillverkad av prästerna och sågs som dem. Vi vill inte smutsa vatten, göra en gåva från gudarna Varje naturfe- vardagliga behov i vatten. Om en eld nomen hade sin gud: Åskan, regnet, uppstår försöker vi bevaka att den jordskalven, stormen. inte sprids, men låta bli att släcka den Hövdingarna och prästerskapet med vatten, säger Farshad. hade en överenskommelse om makt- – Vi ser numera det här som en delning och att inte motarbeta var- symbol för att hjälpa oss att tänka andra, i rädsla för folkets motstånd. på naturen och försöka förbättra na- Krig, offer av mat och tillgångar till turen och inte förstöra den eller göra olika gudar samt betalning av skatt den oren. Zarathustra var egentligen till hövdingarna gjorde livet svårt för miljöpartist, brukar vi säga! dessa människor. – Zarathustra vände sig mot mång- – När det gäller samhällstyper kan falden av gudar, mot offer till gudarna man säga att det i stort sett var två av vare sig djur eller mat. Zarathustra typer av samhällen. I det ena levde ville även att hans dotter fritt skulle man som bönder och i det andra som få välja vem hon skulle gifta sig med. – Vi försöker väcka intresse jägare. Den första typen fick sin mat Han var också emot olika ceremo- genom att uppmuntra människor via odling och tamdjur medan den nier. Ingen präst skulle stå emellan att skaffa kunskap, säger andra gruppen jagade vilda djur samt människor och gudar, ingen hämnd zoroastriern Farshad Varahram. förde krig. De anföll bondesamhäl- eller bestraffning skulle komma ifrån Foto: Henrik Persson

Mångkultur, minoritet och tro 19 Ett Tystnadens torn, en traditionell gud. Är gudarna icke behövande så högsta närvarande kunskapen”, dina zoroastrisk begravningsplats behövdes heller ingen bortskänkning egna tankar, säger Farshad. i Iran där de döda placerats till dem.De skulle heller inte styra – I denna Mazda, alltså dina tankar, för att ätas av gamar. människornas vardag; det skulle inte pågår alltid en kamp mellan Spenta Foto: Inger Söderquist krävas fasta eller påbjudas speciell Mainyu, det goda tanken, och Angra klädsel. Mainyu, det ”onda” tanken. Det finns Man kan koncentrera Zarathustras en ”ond cirkel”, som jag brukar kalla gudsbild på följande sätt: det. Jag kan välja Angra Mainyu, och • Gud är icke behövande. sparka en person på benet. Men det • Gud är icke straffande. får flera följder: Jag kan stöta på mot- • Gud behöver ingen mellanhand. stånd. Jag skadar dessutom den an- • Gud blandar sig inte i människor- dres ben och jag kan få ångest över att nas vardag. jag gjort det. Men väljer jag däremot Spenta Mainyu-vägen leder det till s t r i s m e n Zarathustras lära, som dåförtiden sågs inre harmoni, självbehärskning, psy- a som mycket kontroversiell, började kisk och fysisk hälsa, uppmuntran. han sprida när han själv var 30 år och – Inre harmoni skapar fred, säger hade nått upplysning. Först till sin fru Farshad. o r o Hvova och sina sex barn, till en kusin Z och till 14 andra personer efter sex år. Valfrihet i Zarathustras lära Zarathustra lära ger ingen fördel mot ɶ En kamp i varje människa andra, men den ställer krav att välja ɶ Anhängarna till Zarathustra var alltså sida; kunskap mot okunskap. Alla uppenbarligen mycket få till en bör- har rätt att välja vilken typ av tankar jan. Men zoroastrismen fick stor be- som ska styra deras agerande i varda- tydelse när det sassanidiska riket upp- gen eller stunden. Man är fri att välja, rättades i Persien. säger Farshad: – Vår lära fungerar i ett stort sam- – En ond tanke resulterar i en ond hälle. Det visade sig då, i Persien för gärning och i sin tur även ont tal. 2500 år sedan. Detta skulle kunna ge- Den onda tanken, gärningen och nomföras igen. talet kommer att skapa inre eller yttre – Zarathustra menade att hans lära motstånd. ledde till icke-strid, säger Farshad. Motstånd bäddar för ångest eller – Den behöver inte leda till någon uppmuntran, vilket man kommer fördel alls för anhängarna, men den fram till genom att välja igen hur ställer kunskap mot okunskap. An- man ska gå vidare. Fortsätta vara i det Ännu ett Tystnadens torn, i hängarna är fria att välja, men får ondas tjänst eller lämna det för det Mumbai, Indien, en äldre bild. också ta konsekvenserna av det. Man goda och gå mot skapande av person- kan göra onda saker, men då får man lig inre harmoni. också ta konsekvenserna av vad det leder till, säger Farshad: Inre harmoni skapar fred. – Men hans livsfilosofi fick alltså – Den goda tanken är, om den inte stor betydelse och påverkan i det praktiseras, bara en god tanke och persiska imperiet. Det mest kända först när den kommer till tal eller exemplet är Cyrus den store och hans gärning så börjar den ta sin väg till att mänskliga rättighetsdeklaration som skapa och uppmuntra till goda gär- man idag finner spår av i FN:s dekla- ningar. När man är hemma och tänker ration om de mänskliga rättigheterna att ”jag ska hjälpa en behövande” gör från 1948. Hans lära var till hjälp man ju inget mer än så – man sitter då och lär fungera lika väl idag och med en god tanke. imorgon, för många av de problem – En god tanke som inte blir en som Zarathustra tog upp är ännu inte handling hjälper oss inte att sträva lösta, säger Farshad. efter inre harmoni och fred. Det kan- – Det pågår en kamp i varje män- ske till och med skapar motsatt effekt. niskas hjärna, mellan Spenta Mainyu, Först när man i praktiken känner att det goda sinnet, och Angra Mainyu, man har hjälpt en behövande får man det ”arga” sinnet. en lättnad och sover kanske lättare på – Tre viktiga begrepp i zoroast- nätterna. rismen är alltså: Mazda, Spenta Mai- – Ibland säger man att det är en nyu och Angra Mainyu. ”Mazda” är tung börda som lyfts ifrån hjärtat ”den ökande kunskapen”, visdomen. eller axlarna. En människa med inre Det kan också sammanfattas ”den harmoni är i praktiken även lugn och

20 Kulturdebatt 11 strålar ut sin harmoni till andra. Det är svårt att vara sur i en grupp då alla är glada eller vara en elak person när de flesta i gruppen är snälla och bryr sig om varandra, även de elaka. Att vara tolerant mot andra, även de som inte har samma uppfattning som en

själv är vägen till ett idealiskt sam- ɶ hälle. – På samma sätt som goda tankar ɶ

och gärningar grupperar sig och spri- Z der sina budskap gör även de som står o r o på den onda sidan det. Det behövs ett regelverk som ska hålla den balan-

sen och strävar efter förändring och a

förbättring. Asha, den universella n e m s i r t s ordningen, är detta redskap och kan- ske en avgörande del i det hela. Den universella ordningen är den överens- kommelse i gruppen som styr rikt- ningen för gruppen, samhället. Eldtemplet i Yazd, Iran. – Där den universella ordningen ändras och utformas efter ändring i sprida vår religion. Vi predikar inte som en zoroastrier och inte registre- balansen mellan det goda och onda, som vi borde göra, vi går inte ut på ras som zoroastrier än att vara en död respekterar man den universella ord- det sättet. Vi försöker väcka intresse zoroastrier. ningen medan man strävar efter änd- genom att uppmuntra människor till – Zoroastrier bär också en skjorta, ring i den. Den universella ordningen att skaffa kunskap och på den resan sedre, och en kushdi, ett långt band är inte fast och går att ändra vartef- rekommenderar vi Gatha. av trådar gjort av fårull, runt midjan ter. Den universella ordningen finns – Den viktigaste utspridningen sker i samband med konvertering eller överallt, i naturen, individen, hemma, annars genom giftermål. Kanske spe- när en infödd zoroastrier känner sig i samhället, jorden … ciellt bland parserna, de zoroastrier mogen att genomföra cermonin. som främst lever i Mumbai – Bom- – Detta är inget måste för alla men Parserna i Mumbai bay – i Indien, är det viktigt att gifta det brukar respekteras som en viktig Många frågor kvarstår ändå när Far- sig inom gruppen. Då hamnar vi för- del av processen, säger Farshad. shad Varahram beskrivit zoroast- stås i en gråzon där man kan fråga sig Ett spektakulärt inslag när det rismens historia: Hur sprids zoroast- om zoroastrierna är en etnisk grupp skrivs om zoroastrismen är begrav- rismen och vilken ställning har religi- eller en religion. Men det här håller ningsseden. Traditionellt används onen idag? Hur blir man zoroastrier? på att ändras, det är inte förbjudet att då vad som kallas ”Tystnadens Torn”. Hur ser själva religionsutövandet ut? gifta sig utanför gruppen, där heller, Det är en byggnad öppen mot himlen Är zoroastrierna ett folk? konstaterar Farshad. där den dödes kropp lades för att ätas – Alla är lika i Zarathustras tankar, – Parserna Indien anses vara ätt- upp av gamar och andra djur. säger Farshad. Det är inte någon spe- lingar till de zoroastrier som lämnade – Det är förbjudet att begrava på det ciell grupp, inte ens de troende zoro- Iran när islam nådde dit. viset i Iran, säger Farshad. Vi begravs astrierna har någon fördel mot andra. – I Iran, som är mitt eget hemland, på kyrkogårdar som alla andra. Det enda som vi uppmuntrar män- är vi idag inte direkt förföljda, men – Det finns mycket skriverier om niskorna till är att de tävlar för att myndigheterna uppmuntrar inte reli- ursprunget till denna sed, och en del vara och verka för godhet. Det är då gionen utan tar beslut som motverkar säger att den traditionen bygger på man börjar särskiljas ifrån andra och vår utbredning. Ett exempel: Vissa att en död kropp inte ska göra jorden speciellt mot den onda gruppen. konverterar till islam eftersom man oren, avslutar Farshad Varahram. – Zarathustras idéer är till för och då får hela släktens arv. Om en zoro- Henrik Persson passar alla människor. Det finns astrisk person konverterar till islam zoroastrier på Zanzibar i Afrika, i blir den bröstarvinge. Lästips: Indien, i Yazd i Iran, i Brasilien – på – I samma anda finns en regel som • Rolf Grönblom: Religionernas okända som kända platser. Freddie säger att om en muslim konverterar Indien. Livsåskådningar Mercury i den brittiska rockgruppen till annan religion då är den personen och samhälle. Valentin Queen var zoroastrier, och Alexander en så kallad kafar (icke troende på förlag, Stockholm 1999. Bard här i Sverige är zoroastrier, på- gud) vilket kan straffas så hårt som pekar Farshad. med döden. Vem vågar i detta kli- • Azar Mahloujian: Vi lyser – Man kan nämna mängder av mat gå ut och uppmuntra folk till att som guld. Atlas förlag kända människor. Fler lär de bli med konvertera till någon annan religion • Salomon A. Nigosian: tiden, säger Farshad. och hur kan man begära att folk ska The Zoroastrian Faith. – Men vi är inte så duktiga på att riskera sitt liv? Hellre agera och leva

Mångkultur, minoritet och tro 21 Seyhmus Ceylon Foto: Christina Rubin s t r i s m e n a o r o Z ɶ ɶ

Zoroastrier, kurd och vegan Seyhmus Ceylon, kurd från turkiska Kurdistan, har en liten vegetarisk restaurang på Söder i Stockholm. Ryktet om hans goda mat har spritt sig och folk vallfärdar dit för de kulinariska läckerheter som serveras där.

För Seyhmus är det självklart att vara omvände landet till islam på 650-talet, vegetarian. Han bekänner sig till zoro- flydde en del av zoroastrismens präs- astrismen, en mycket gammal religion. ter till Indien. Än idag finns det ätt- Inom zoroastrismen betraktas djur lingar kvar i Indien, liksom på många som heliga och får inte ätas. Därför är andra platser runt om i världen. Även zoroastrier vegetarianer. i Europa finns det människor som be- – Men jag äter kött när jag blir bju- känner sig till zoroastrismen, bland den, berättar Seyhmus. Inom zoroast- annat i England och i Sverige. rismen är man också pacifister. – Jag anser att vår tids pacifister är ve- Ljus och mörker ganerna. Zoroastrismen är en dualistisk – två- Zoroastrismens grundare hette delad – lära mellan sanning och lögn, Zarathustra, på grekiska Zoroaster, mellan ont och gott, mellan ljus och därav det västerländska namnet på re- mörker. Man predikar en religion ligionen. Den grundades någon gång med Ahura Mazda (Den Vise Her- mellan 1500– och 600 f. Kr. Zoroast- ren) i centrum. Det finns också en rismen var den förhärskande religio- ond gud, Angra Mainyu. Dessa båda nen i Centralasien och Eurasien, hu- gudar ska strida mot varandra om vudsakligen Iran, Afghanistan, Kau- världsherraväldet under fyra världs- kasien, Tadzjikistan och norra Indien åldrar, där varje världsålder omfattar under mer än 1299 år. 3000 år, och Ahura Mazda kommer När araberna erövrade Persien och att segra när de 12 000 åren av gu-

22 Kulturdebatt 11 domligt krig har förflutit. Maten serveras som en buffé där Mer fakta och information – Inom zoroastrismen är de fyra ele- mängder av sallader ingår och även • För den som vill läsa mer om menten jorden, luften, elden och vat- tre till fyra varmrätter samt hemba- zoroastrismen finns det en ten mycket heliga berättar Seyhmus. kat bröd. Till det serveras granat- bok på svenska som heter Man ska vara rädd om vår jord och äppeldryck eller ingefärsdryck med Zarathustra och zoroastrismen inte smutsa ner den. Och man får inte honung. skriven av Michael Stausberg. använda gifter. Och eftersom man inte Seyhmus berättar också att han Förlag: Nya Doxa år 2005.

får smutsa ner, så var det så att i äldre källsorterar kartonger, burkar och ɶ tider fick inte de döda begravas i jord plast på jobbet. Alldeles i närheten av eller brännas. Därför lät man istäl- restaurangen finns en lokal där han ɶ

let de döda begravas i torn på höjder hyr 6-8 särskilda tunnor för källsor- Z eller bergstoppar. Tornen som kallas tering. o r o för Tystnadens Torn finns fortfarande – Hemma i mitt hus har jag en kvar. Men numera begraver man sina kompostlåda. Och på jobbet använ-

döda i jorden av hygieniska skäl. der vi miljövänligt diskmedel. a

En annan sed man har inom zoro- Han drar sig också till minnes n e m s i r t s astrismen, är att man hoppar över att när han var barn, diskade hans eldar. mamma med aska. – Eftersom elden är renande, så tror – Och man tvättade både kroppen man att kroppen blir renad på det och håret med olivolja. Schampoo sättet, säger Seyhmus. Och det gör fanns inte alls på den tiden. man på det kurdiska-persiska nyåret som är den 21 mars. Alltså samma Lösa konflikter på fredlig väg dag som vårdagjämningen. Då tar Seyhmus avskyr krig och konflikter. vintern slut och våren börjar. Mörk- Han tycker inte heller om att Sverige ret tar slut och elden renar mörkret. säljer vapen och minor. – Det står ju i den svenska lagen att Blev politiskt engagerad det är förbjudet att sälja vapen till När Seyhmus var barn, bodde han i krigförande länder. Jag anser att man en liten turkisk by som gränsade till istället måste man lösa konflikter på Syrien. Han började jobba när han var fredlig väg. Några som har visat vägen sju år, först på restaurang, sedan hos var Gandhi med sin ickevåldsprincip, en barberare och så småningom som och även Nelson Mandela har visat lärling hos en skräddare. vägen och utvecklat det vidare. – En kompis som gick i skolan, be- Seyhmus berättar också att han rättade för mig vad dom fick lära sig som 20-åring tvingades av den tur- där. Så då gick jag till skolans rektor kiska staten att delta i kriget mellan och bad också om att få börja i sko- turkar och greker på Cypern. lan, minns Seyhmus. Sedan gick han – Vi körde bort grekerna. Och dom i skolan på förmiddagarna och arbe- är fortfarande på flykt tade i skrädderiet på eftermiddagarna – Människor måste sluta kriga mot fram till klockan 18.00 på kvällarna. varandra, sluta upp med att ha stäng- På slutet av 70-talet startade Seyh- da gränser, säger han upprört. Alla mus en bokhandel och han blev också människor har rätt att färdas fritt, politiskt engagerad för kurdernas rät- och alla människor har också rätt till tigheter. Så den turkiska polisen kom fred, frihet och rättvisa. och tog honom och han sattes i fäng- Seyhmus anser också att all kun- else och misshandlades svårt. Till slut skap och all teknik tillhör alla män- frisläpptes han och kom som politisk niskor. – För vi har fått det från våra flykting till Sverige. Det var år 1980. förfäder, säger han. – Ända sedan jag kom till Sverige – Ingen enskild människa har rätt har jag arbetat, först inom hälsokost- att lägga beslag på kunskap, olja eller branschen, och nu med min vegeta- tekniska landvinningar och säga ”Det riska restaurang. Jag föddes som en här är mitt”. Det tillhör alla. arbetare, och jag ska arbeta ända tills Christina Rubin jag dör, säger Seyhmus och skrattar. Tillsammans med sina medarbe- Christina Rubin är tare lagar han all mat. frilansjournalist – Nästan all mat vi serverar är ve- gansk, säger Seyhmus. Vegansk mat innehåller varken kött, fisk, skaldjur, ägg eller mjölkprodukter.

Mångkultur, minoritet och tro 23 ɶ ɶ I r a k Foto: Henrik Persson Henrik Foto:

Irak – har vi sanningen? Numera får nog nästan alla vissa bilder på näthinnan och tankar i huvudet när ordet ”Irak” nämns: Kanske sprängda bilar, moskéer och kyrkor. Eller bil- derna från gasanfallet mot kurderna i Halabja. Bilderna på tortyroffren i Abu Ghraib. Filmen där FN-chefen i Irak, Sergio de Mello, sprängs i luften. Bilderna efter att Saddam infångats. Resterna av kroppar tillhöriga de mi- litärföretagsanställda som lynchades. Eller kanske filmen där brittiska trupper i Basra sparkar och slår småpojkar medvetslösa – medan en av deras kollegor skrattar och jublar. Kanske minns någon kidnappnings- bland annat i Mosul, Nineve, Ur och filmer där fångarna tvingas säga det Uruk – den senare en plats som vissa förövarna vill? Bilderna på fosfor­ anser har gett Irak dess namn. skadade lik och amerikanska soldater ”Irak skapades av brittiska kolonisa- som mördar en fånge inne i en moské, törer 1920”. Sådant kan vi ännu idag Mohamad Tareq från Centret i Falluja? De vanställda ansiktena av år 2006 få läsa i våra vanliga dags- för mänskliga rättigheter Saddams dödade söner utsända i när- tidningars faktarutor. Den brittiska i Falluja, Irak, under ett bild i TV så att irakierna direkt skulle kolonialismens roll i Iraks historia är Sverigebesök. Han slog larm förstå vart de amerikanska trupperna förvisso betydelsefull. Den brittiske om ockupationstruppernas ville komma? antropologen och religionsforskaren användning av fosforbomber. Men Irak har erövrats förr: Ro- William Robertson Smith nämner Här visar han det pass, utfärdat marna försökte erövra staden Hatra till exempel Irak redan 1885 i första av USA-militär, som han som var det första arabiska riket i re- upplagan av sin bok om släktskap och måste visa för att komma gionen Irak – för att kontrollera han- äktenskap bland araber. in och ut ur sin hemstad. deln med Kina och Indien. Två-tre tusen år före vår tideräkning Västerlandet säkrar hade alla kulturer i Mellanöstern och oljetillgångar Centralasien handelsförbindelser Britterna valde ut Mashraq – en del av med varandra. I Ur i nuvarande södra vad som då var en region kontrollerad Irak fanns handelsförbindelser med av Turkiet – att spela ut mot de med Afghani­stan och bort till Bajkalsjön. Tyskland allierade turkarna vid tiden I början av 800-talet var Harun al för första världskriget. Området mot- Rashid – som vi känner från ”Tusen svarar dagens Irak. Tyskland var ute och en natt” – härskare i vad som efter olja men redan från denna tid skulle bli Iraks huvudstad, Bagdad. och framåt ägnar sig också både Stor- Staden hade en utvecklad konst- britannien och USA framgångsrikt åt bevattning runt sig. På 1200-talet ett spel som har som ett av sina utta- plundrades Bagdad av Hulagu, Djin- lade syften att säkra oljetillgångarna. gis Khans efterföljare. Så småningom Inte minst i Basra, Kuwait och Mosul. kom också de moderna europeiska Känner någon igen namnen? kolonialmakterna dit. Britternas välde möts senare av av ”Alla var där”, skulle man alltså uppror. Efter ett långt och blodigt med visst fog kunna säga. Till och krig var i juli 1920 ännu bara en tred- med den engelska deckarförfattarin- jedel av Irak befriat från brittisk över- nan Agatha Christie var i Irak och höghet. I Irak fanns tyvärr då också deltog i arkeologiska utgrävningar, den brittiske skvadronchefen Arthur

24 Kulturdebatt 11 ɶ ɶ I r a k

Harris, senare kallad ”Bomber-Har- av souvenirjagande soldater. Med ris”. Arthur Harris ledde två decen- grävmaskiner har skyttegravar byggts nier senare förstörelsen av Dresden i området, tusentals sandsäckar har och Hamburg under andra världs- fyllts med arkeologiskt material kriget. Sven Lindqvist skriver om blandat med sand. Skadorna på det honom i sin bok ”Nu dog du. Bom- mänsklighetens oersättliga kulturarv bernas århundrade”: som Babylon utgör är omfattande. När – om någonsin – de amerikan- ”Harris grep sig med förtjusning an ska och brittiska trupperna lämnar uppgiften och bombade ofta själv. Irak så blir det ett i många avseenden Han tyckte om att bomba och var förött och plundrat land de lämnar bra på det.” efter sig. Och detta ovanpå allt det Agatha Christie mänskliga lidande som blivit följden i Irak ɶ I Afghanistan ville Harris störta av deras närvaro. ɶ kungadömet med en enda bombträff Vi kan konstatera att USA-solda- Mellan 1928 och 1958 vistades I

– kusligt likt USA-koalitionens ambi- terna vid sin inmarsch 2003 inte slog den berömda deckarförfattar- r

tion i Irak 2003. I Irak var skurar av en järnring kring museet i Bagdad innan Agatha Christie under a små brandbomber mot byarnas halm- för att skydda det – som man gjorde långa perioder I Irak och k tak istället Harris specialité. I en rap- kring oljeministeriet. Plundringen Syrien. Där assisterade hon port 1924 skriver han om hur ”araben var istället helt fri. Män med yxor ru- och kurden” nu fått reda på att: ”han sade in och slog sönder museimont- – tillsammans med hundratals inför 4-5 flygmaskiner inte kan und- rarna, tog föremålen och rusade ut. lokalt anställda utgrävnings- komma, inte hittar något att skjuta på Vid något tillfälle gick också ameri- arbetare – vid sin man arkeo- och inte vinner någon ’krigarära’”. kanska trupper i ställning i rum inne logen Max Mallowans utgräv- Till rapporten bifogade Harris i museet och använde det som skydd ningar. själv fotografier av den stora irakiska att skjuta ifrån! byn Kushan-Al-Ajaza. På 45 minuter Över 10 000 föremål från Bagdads Det var i denna miljö hon hade den praktiskt taget utraderats. museum har av personalen dokumen- fick inspiration till både kända En tredjedel av invånarna var döda terats som stulna. Flera avdelningar och mindre kända detektiv- eller skadade. och arkiv i själva museet förstördes berättelser som: Mordet på också. Än idag ligger museer och Orientexpressen, Döden på Babylon som helikopterplatta arkeologiska utgrävningsplatser i För att få mer fakta om vad som hänt stort sett helt oskyddade. Vakter vid Nilen, Mord i Mesopotamien. besökte jag också Iraktribunalens ses- museet beskjuts fortfarande. Donny sion i Stockholm den 13-14 november George, den nuvarande museichefen Fakta ur: Charlotte Trümp- 2004. Ditresta irakier ger vittnesmål, vid Bagdads museum, har tvingats fly ler, red: Agatha Christie and Jan Myrdal, Olof Kleberg och många landet. Archaeology. British Museum andra gör inlägg. Svenska UD-tjäns- Iraks och världens oersättliga su- temän är där och försöker vid sitt meriska, mesopotamiska och babylo- 2001. framträdande hävda att USA-koali- niska arv stjäls, säljs på svarta mark- tionen ”inbjudits” att ockupera lan- naden och smugglas ut ur landet. det. De svenska dagstidningarna teg i Fast, en ljusglimt finns. Det visade sig stort sett helt om Iraktribunalen. att några av ”tjuvarna” var människor Iraktribunalens skriftliga doku- som tog hand om föremålen för att mentation gav uppgifter om den kul- hindra dem från att bli stulna. De turella förstörelse som USA-koalitio- kom till museet i Bagdad och läm- nens attack inneburit: nade tillbaka dem! Ruinerna av det gamla Babylon är belägna 10 mil söder om Bagdad. De Hur klarar sig minoriteterna? blev noga restaurerade under Sad- I en recension av Ignatio Ramonets dam av nationalistiska skäl. Babylon bok ”Irak – histoire d´un désastre” verkar av ockupationstrupperna nu (Galilée 2005) skriver Malena Ryd- delvis gjorts om till helikopterplattor berg i tidskriften Clarté: och – parkeringsplatser(!). Gatstenar som bevarats i 2 600 år har krossats ”Hur kan någonsin någon inbilla sig av tunga militära fordon. att denna förstörelse av mänsklighe- Sådana här uppgifter ges även av tens vagga – det bibliska paradiset Eliot Weinberger i London Review – har med införande av demokrati of Books: Ruinerna av de sumeriska att göra? USA:s krig i Irak är bara städerna al Akareb, Larsa och Tello ännu ett av västvärldens smutsiga har helt förstörts och är nu krater- kolonialkrig.” landskap. Ishtar-porten har skadats

Mångkultur, minoritet och tro 25 På några möten jag besöker påpekar i kriget? Ett av resultaten blev det irakier att Paul Bremers och USA-ad- amerikanska tillfångatagandet av ministrationens splittrande begrepp några turkiska soldater. Händelsen pressades på landet: har skildrats i filmen ”Irak – vargar- – Sunniaraberna kallas just ”ara- nas dal” som en minister i Tyskland ber”, medan den shiitiska befolkning- krävde förbud mot eftersom han en kallas ”shiamuslimer”. Men de är ansåg den antisemitisk och rasistisk. också araber. Filmen har gått för fulla hus i Tur- – Den Gyllene Moskén i Samarra kiet och bland turkiska invandrare i var viktig inte bara för shiamuslimer Europa. utan även för sunniterna. Minoritetssituationen är och har Religionen ger uppenbarligen inte varit komplicerad i Irak. Religions- k hela förklaringen till motsättning- och folkgruppstillhörighet har inte a arna i det irakiska samhället. Både alltid varit avgörande i politiken. r begreppet ”stam” men framför allt Assyrier var med och bildade Baath- I ordet ”klan” förekommer i rapporte- partiet. En av dem som var Saddams

ɶ ringen om den arabiska majoritetsbe- närmaste män, Tariq Aziz, är kristen folkningen i dagens Irak. Men i Irak kaldé. Samtidigt var kaldéerna lik- ɶ lever inte bara araber. Den etniska som kurderna en av de grupper som mosaiken i Irak är omfattande och Saddamregimen angrep under sin jag finner under mitt sökande efter kampanj med namnet ”Anfal” 1987- I vassområdet kring Eufrat och sanningen om Irak allt fler uppgifter 88. Tigris utflöden lever människor i massmedierna om hur den ser ut: I Irak är de flesta av de kristna sedan minst 6000 år. Längre Förutom shia-araber och sunni- grupperna – som omfattar 600 000 upp ligger bördiga områden där araber finns kristna grupper – arme- till 800 000 människor – nu under världens första jordbruk kan ha nier och assyro-kaldéer eller ”kheled”. hård press. Många har lämnat lan- uppstått. Foto: Wilfred Thesiger. De tillhör fem olika kristna sam- det. De får sina kyrkor brända – till fund: nestorianer, jakobiter, romers- exempel är den armenisk-katolska ka kaldéer, romersk-syriska katoliker Mariakyrkan i Bagdad angreppsmål och den evangeliska kyrkan. De talar sedan 1 augusti 2004. Mellan 30 000 Jordbrukets en modern form av arameiska, som och 70 000 assyro-kaldéer har tving- vagga brukar kallas ”det språk Jesus talade”, ats fly. Bara i de kurdiska områdena i och använder gammal arameiska vid Nordirak känner sig de kristna grup- Människan gjorde omkring gudstjänster. De finns även i Syrien perna säkrare. Värt att notera är att 10 000 f Kr ett tekniksprång. och Turkiet. detta alltså utspelar sig i det Irak som Hon lärde sig odla växter Jag har själv träffat en präst inom inte lyder under Saddam längre. den öst-assyriska kyrkan, bosatt i istället för att bara jaga, fiska Folket i de hotade våtmarkerna och samla växter. Troligen Fittja. Han sa såhär: – Vi räknar oss varken till de kur- En grupp i Irak som det också talats var området kring floderna diska kristna eller arabiska kristna, mycket litet om är de som ibland Eufrat och Tigris ett centrum utan just som assyrier. Han ansåg att kallas ”träskaraberna”, folket i Iraks för denna revolutionerande Iraks ursprung inte enbart är arabiskt våtmarker i de södra delarna av lan- utveckling. Konstbevattning utan babyloniskt-assyriskt – och det det. De underkuvades aldrig av turkar började användas cirka 6000 var detta senare han kände samhörig- eller britter, eller av regimerna i Irak het med. före Saddam. De lever sedan 6000 år f Kr i Mesopotamien. 5000 f I Irak finns dessutom mandéer för i det enorma vassområdet i södra Me- Kr byggdes de första damm- vilka Johannes döparen är en vikti- sopotamien, mellan floderna Eufrat anläggningarna i Tigrisdalen. gare gestalt än Jesus. Dessutom finns och Tigris, väster om Shatt al Arab. Då grundades också hela yeziditer, turkmener och miljoner av Detta område har betydelse för hela städer, som Ur och Uruk i de mer välkända kurderna. Mandé- världens ekologi – inte minst fågel- erna är en icke-kristen grupp som har livet är rikt: hundratusentals hägrar, dagens Irak. Särskilt Ur vid dop i vatten som en viktig ritual. Det storkar, pelikaner, änder. Vattenbuff- nedre Eufrat var stort, med finns numera invandrade mandéer i lar och stora mängder fisk. Männis- tempel och palats. Skåne som har dop i Kävlingeån. Ye- korna lever i laguner och vikar. Deras ziditerna har kallats för ”satansdyr- kanottyper finns återgivna på babylo- Fakta från: Bo Kage Carlson: kare” vilket är fullständigt fel. De är niska och sumeriska bilder. i själva verket en folkgrupp med en På svenska finns det bara en bok Mellanöstern och Central- egen mycket gammal religion, där en om träskbefolkningen, men den hit- asien. Islam , olja och utveck- påfågelsgud spelar en viktig roll. tar jag ganska lätt på mitt bibliotek ling i orons bälte. Stockholm Kanske var det också i solidaritet hemma i Solna. Boken utkom 1964 2002. med Iraks turkmener som turkiska och är en reseskildring i klassisk stil soldater under en tid engagerade sig med namnet ”Träsklandets araber”.

26 Kulturdebatt 11 Den är författad av den brittiske upp- av USA-alliansen – och hindras att täckaren Wilfred Thesiger. I en kan- gömma sig i vassen. Avstängningen ske något romantiserande stil beskri- av vattenflödet i detta ett av världens ver denne besökande britt de olika största våtmarksområden slog även stammarnas liv i vassen. Där paddlas mot den relativt lilla del av befolk- kanot och jagas vildsvin. Bröllop firas, ningen, knappt 500 000 människor, blodsfejder utövas, handel bedrivs. som ursprungsfolket utgör. Saddam- De relativt stora byggnader som regeringen torde också varit intres- uppförts, gjorda helt av vass och fo- serad av regionens naturtillgångar tograferade av Thesiger, är verkligen men alltså inte av dess kulturella och mästerliga exempel på ekologiskt ekologiska överlevnad – det är up- anpassad arkitektur. Hyddor i våt- penbart. marksområdet finns avbildade på ɶ cylindersigill som är 6000 år gamla. Landrättighetsfrågan ɶ Tusentals av dessa sigill stals vid på sin spets I

plundringen av Bagdads museum. När våtmarkerna torrlades till stora r

Under Saddam-perioden – Per- delar, så lämnade hundratusentals av a siska Vikenkriget var inledningen träskaraberna våtmarkerna och begav k – stängdes vattentillförseln av till sig in till städerna, främst till Basra. Den kraftiga vassen i Eufrats och våtmarksområdena med katastrofala De hamnade från att ha levt som fis- Tigris deltan används bl.a. till att följder och detta har uppmärksam- kare i vad som närmast liknat Edens uppföra ganska stora byggnader, mats i världsmedierna. lustgård i Bibeln – i staden Basras mudhifer. Där samlas man, har Torrläggningen beskrevs som ett slumområden. bröllop och begravningar. försök att slå mot en för Saddamre- Ockupationsmakten har i samar- Foto: Indigo. gimen misshaglig grupp; alla de shia- bete med Iraks nya regering börjat muslimska araberna. De skulle straf- föra in mera vatten i de torrlagda om- fas för sitt uppror under Kuwaitkriget rådena, med delvis goda resultat. Det – ett uppror som för övrigt förrådes är svårt att återställa alla de torrlagda

Museichef i platserna – som USA-militären nisteriet. Dessa i sin tur anklagar dessutom uppges ha skadat – får honom för att ha lämnat fältet korseld ingen lön. fritt för Saddam att ”karva in sitt Donny George är kristen irakier Donny George har själv namn i varje sten” under restau- och har blivit världsberömd för tvingats fly från Irak efter att ha reringen av Babylon. sitt försvar för landets kultur- hamnat i konflikt med anhänga- arv. Här syns han tala engagerat re till den shiamuslimske ledaren Fakta ur: The Guardian, en under ett besök i Stockholm. Moqtada al-Sadr inom arkeolo- artikel av Michael Howard Efter att museet i Bagdad plund- giska avdelningen och kulturmi- 26/8, 2006. rats när landet anfölls av USA- Foto: Eva Lindkvist koalitionen 2003 började han söka över hela världen efter de cirka 15 000 antika föremål som var borta. Hälften har återfun- nits. Bagdads museum grundades under det brittiska styret 1920. Det ligger nära den kända Haifa- gatan som idag blivit platsen för regelrätta strider. Museet är idag stängt. Kidnappningar har skett i närheten och även försök att genomtränga museimurarna. Donny George målar upp en mörk bild när det gäller Iraks kulturarv. De som ska skydda de över 11 000 fornlämnings-

Mångkultur, minoritet och tro 27 områdena. Vattenmängden har mins- deras Gud är och hur ond den Gud är Det vi får se i TV-rutan eller höra kat också beroende på byggandet av som barbarer som Bin Ladin och Sad- på radio är nästan alltid vad som ut- nya dammar i Turkiet och på andra dam har. spelar sig i Iraks stadsmiljöer. Var platser uppströms. Harold Pinter manade oss att inte säker på att dessa glimtar bara är top- I den närmast propagandaliknan- stanna vid ytan på den politiska reto- pen av ett isberg. Och detta gäller de rapportering som nu förekommer rikens spegelglas. Istället inbjöd han både vad som verkligen hänt i Irak de framställs träskaraberna nu som lyck- oss med hänvisning till poeten Pablo senaste åren, och dessförinnan. liga återvändare till sitt gamla lev- Neruda att ”komma och se blodet på Den bördiga jorden kring Eufrat nadssätt i vassen. gatorna”. Att tränga bakom spegeln, och Tigris är en av mänsklighetens I en rapport läser jag dock att olja bakom de bilder vi serveras. Konsten äldsta kulturmiljöer. Har vi egent- nu påträffats också i de irakiska - våt har en viktig roll just i detta, menade ligen förstått hur lång Iraks kultur- marksområdena. Så vi får väl se hur Pinter, att visa oss sanningen bakom historia är? Vilken roll den spelat i k länge de miljöskyddande åtgärderna alla de vackra orden. uppkomsten av den kultur vi själva a fortsätter. Om inte förr så definitivt Ytterligare någon kanske därvid tillhör? Och hur viktig den är för ira- r när denna olja börjar utvinnas – och också mindes den australiske jour- kiernas identitet? I det kan ske snart – kommer frågan nalisten John Pilgers artiklar om hur Jag minns när jag själv undervisade

ɶ om de ursprungliga våtmarksinvå- Bush och Blair växte upp i våldsutö- några invandrade irakier i svenska för narna landrättigheter att ställas på vande familjer. Eller Bush, Blair, Do- några år sedan. Stolt påpekade jag för ɶ sin spets. nald Rumsfeld, Dick Cheney, Condo- dem att Sveriges och Nordens kultur leeza Rice och Colin Powell ljugande hade rötter i den vikingatid som in- God Gud, ond Gud om Saddams massförstörelsevapen, leddes redan på 800-talet efter Kris- Kanske minns någon också Nobel- därvid förande USA:s och världens tus. pristagaren i litteratur Harold Pinter befolkning bakom ljuset – allt tydligt – Men det är ju bara 1200 år sedan. och hans uppgörelse med USA:s och visat i Michael Moores film ”Fahren- När vi gick i skolan i Irak började vi Storbrittaniens Irakpolitik i sitt tal? heit 9/11”. 90 procent av USA:s solda- läsa om ett utvecklat samhälle som Pinter underströk hur vanligt det är ter trodde att Irakkriget är en hämnd fanns redan för över 5000 år sedan, att politiker av Bushs och Blairs typ mot Saddam Hussein för hans roll i konstaterade en av dem torrt. när de bedriver krig alltid talar om terrorattentaten 11 september 2001, Henrik Persson hur goda de själva är och hur onda de enligt en enkät presenterad i Svenska andra är. Och framför allt om hur god Dagbladet 2 mars 2006.

Yeziditer – Lucifer i fred med Skaparen Yeziditerna är en kurdisk religiös dekorerat. Det finns beskriv- riktning som anses fått namn ningar av yezidiska ritualer i från den umayyadiska kalifen skrifternaMeshaf I Resh – ”Den Yezid. Yezidismen beskrivs ib- svarta boken” – och Jilwa. Ingen land som en blandning av islam av dessa böcker betraktas dock och zoroastrism med gnostiska, som heliga. Yezidismens böner judiska och shamanistiska inslag. och hymner är muntliga och Änglar är viktiga i yezidismen, framförs på kurdiska. och den främsta ängeln kal- Yeziditerna har länge ankla- las Melek Taus, ”Påfågelsängeln” gats för djävulsdyrkan, beroende eller Lucifer. I yezidisk tro är Lu- på missuppfattningar och myter cifer inte en fallen ängel eller en om dem. I deras religion är Antalet yeziditer idag torde fiende till Gud, utan har bidragit Lucifer ett gott väsen, som sedan vara svårt att slå fast. Enligt upp- till att skapa världen. Yeziderna länge slutit fred med Skaparen. gift är de cirka 200 000 totalt är förbjudna att kalla honom för Från slutet av 1800-talet och varav cirka 60 000 lever i Irak Satan, utan menar att Lucifer långt in på 1900-talet bedrev och Syrien. förlåtits och att de som följer Svenska Missionsförbundet och honom utgör en andligen utvald Svenska Kvinnliga Missionsar- Fakta ur: del av mänskligheten. betare intensiv kristen mission Rohat Alakom: Svensk-kurdiska Både Jesus och Mohammed bland de yeziditiska kurderna. kontakter under 1000 år. Stock- räknas som viktiga profeter i Kända namn i det sammanhang- holm 2000. yezidismen, liksom sufimystikern et är Nils Fredrik Höijer, Elin Jennifer Emick, Alternative Adi Musafir. Ett yezidtempel Sundvall, Ida Öberg och Maria Religions, Internet. kallas khalwa och är sparsamt Anholm.

28 Kulturdebatt 11 Jan Hjärpe, islamolog, om Irakkrisen: Efter Saddam och Bush – återgång till klan och religion

Iraks betydelse för shiitisk historia är alltså mycket stor. Men det är landet också i den ɶ sunnitiska historieskrivningen. Baghdad var det abbasidiska kalifatets huvudstad. Det ɶ

var under tidig medeltid ett kulturcentrum av väldiga mått. Orter som Baghdad, Kufa I och Basra var lärdomscentra. Sunnitisk teologi och juridik utvecklades där. r a

Baghdad och Basra var också viktiga parti har det lierat sig med det shii- erande demokrati är att få till stånd k orter under det (likaså sunnitiska) tiska Da‘wa-partiet (dvs. det som as- sådana statliga institutioner som in- osmanska kalifatet. Den sunnitiska socierar till Sadr-familjen). Här finns dividen kan lita till, så att man inte befolkningsdelen har varit privilegie- också al-kutla al-islâmiyya, ”islamis- är så obevekligt låst av den tribala rad under tidigare regimer – också ka blocket”, som är baserat i Riad och strukturen, så obevekligt beroende av politiska skäl. Under det osman- alltså positivt till (och understött av) av gruppen, klanen, och den religiösa ska väldet var sunnitisk islam statens Saudiarabien, men likafullt är emot tillhörigheten. bärande ideologi, och den konkurre- närvaron av trupp från saudiernas al- För vi vet ganska säkert att vad rande makten, Persien, var just därför lierade USA. människor faktiskt vill ha är de- shiitiskt. Shiiters lojalitet sattes alltså mokrati. I mars 2004 publicerades i fråga. Även i staten Irak var shiiterna Olika intressegrupper BBCs opinionsundersökning i Irak. tillbakasatta. Sunnitiska araber kan anses utgöra en Ur dess siffror kan man läsa ut föl- En ordning som ger den shiitiska fjärdedel av befolkningen, och sunni- jande: 85% anser att det är viktigt att majoriteten alltför stor makt ses alltså tiska kurder cirka en femtedel. Också återställa ordningen, att få ordnade som ett hot av olika sunnitiska grup- bland kurderna finns ett islamistiskt förhållanden. 86% ser det som vik- peringar, för att inte tala om de verk- parti, det som kallas ansâr al-Islâm, tigt med demokrati. Det finns behov ligt extremistiska sunnitiska jihadist- ”islams hjälpare” (med mulla Krekar av en stark ledare anser 81% (en stark grupperna, med relationer till det i Norge som en ledande person). Det ledare, demokratiskt tillsatt, får man diffusa globala nätverk som brukar är den gruppering som av PUK (med förmoda). 70% hyser förtroende för kallas al-qâ‘ida, och som betraktar rätt eller orätt) påstås vara lierat med religiösa ledare, men bara 20% vill ha shiiter som avfällingar och icke-mus- al-qâ‘ida, något som tydligen väckt en islamisk stat. Alltså: förtroende limer. Grupper av det senare slaget tilltro hos de amerikanska myndighe- för religiösa ledare – så länge de inte har blivit kända för kidnappningar, terna. har exekutiv makt i staten. för att ha skurit halsen av gisslan, för Vi ser motstridiga tendenser: Isla- sin propaganda på Nätet – och för de mism mot sufism, islamism mot se- Lång och krokig väg militanta och symboliskt laddade be- kularism, spänningen religiösa ledare Nu kan man diskutera hur pass tillför- teckningar som de satt på sig själva. och lekmän i politiska positioner. Vi litliga siffrorna är, och vilka innebör- Men vi kan framför allt se sunni- ser konflikternas ”globalisering”. Det der man kan lägga i ordet ”demokrati”. tiska grupperingar som är aktiva i den finns många intressenter. Debatt och Men det är en intressant sak att siff- politiska processen, som den shûra propaganda finns från olika grup- rorna stämmer rätt väl överens med (det rådslag) av lärda teologer som peringar i och utanför Irak på Nätet. vad vi vet om opinionerna i andra har sökt och ibland lyckats medla Det är många externa kockar som arabländer. Detta genom det väldiga mellan olika stridande, lyckats få loss hjälper till att hålla grytan kokande. forskningsprojekt som kallas World kidnappade utlänningar osv. Vi ser Vi har sett de lösningar som man för- Values Survey, och som rätt nyss pu- de sunnitiska grupper som varit och sökt nå, där huvudingrediensen har blicerat och analyserat resultaten från är involverade i de kvoterade råden varit att kvotera, att genom kvotering grundliga undersökningar i Egypten, lokalt och för organen i det rudiment få olika grupperingar, klaner, intres- Jordanien, Marocko och Algeriet av stat som finns, och i övergångsre- segrupper representerade i lagom . Människor där vill ha demokrati, geringen. Där finner vi också islamis- stora proportioner. Hur ska man få mänskliga rättigheter, trygghet, en tiska partier som al-hizb al-islâmi, med alla? Muqtada har lyckats – med fungerande medborgarstat. Men hur ”islamiska partiet”, med dess teokratis- en stor insats i människoliv – komma ska detta kunna komma åstad? Vägen ka ideal; partiet är emot Saudiarabien­ med. Hur går det med andra grup- dit är lång, krokig och har många fall- och dess inflytande, men har vissa per, de som är för små? Vilka allianser gropar. förbindelser med islamistiska kretsar kommer att fungera? Det stora pro- (Ur Svenska Vitterhets­ i Sudan. Fastän det är ett sunnitiskt blemet för att åstadkomma en fung- akademins Årsbok 2005)

Mångkultur, minoritet och tro 29 Eftikhar Hashem Alhusainy och Sigyn Meder: – Motståndskontakter mellan shiiter och sunniter Vi har getts en felaktig bild av situationen i Irak. Budskapet har varit ungefär ”USA måste stanna i Irak” och samtidigt: ”Låt dem slå ihjäl varandra”. Hur de irakiska med- borgarna verkligen har det visas inte. Detta konstaterade Eftikhar Hashem Alhusainy och Sigyn Meder från föreningen IrakSolidaritet under ett föredrag i Stockholm. k a Arbetslöshet och inflation är höga i irakiska regeringen har redan beslu- är borta. r Irak. Skolorna, varav många skjutits tat arbeta för en tredelning av Irak, – Men på vissa ställen pågår t.o.m. I sönder, är privatiserade. Samtidigt påpekar Sigyn Meder. strider mellan al-Qaida och mot-

ɶ pågår en humanitär katastrof som Under föredraget nämndes den ståndsrörelsen. Och utropandet av en en följd av USA:s bombkrig. Murar mångfald av folkgrupper som finns sunni-stat, som skedde på ett ställe, ɶ byggs runt städer, som gör dem till i Irak, från kurder till judar, och hur sådant understödjer ju snarast USA:s fängelser för befolkningen. dessa spelats ut mot varandra. En si- tredelningsplan. – Det är förbjudet enligt folkrät- tuation som i mycket skapats av stor- – Motståndsrörelsen i Irak består ten att angripa civila, vare sig man makter och länder i regionen. av gamla armén, Baathpartiet, na- bombar dem eller kollektivt bestraf- tionalister, nasserister, kommunister far dem. Varför har USA fått fortsät- Motstånd och dödsskvadroner – i opposition mot partiledningens ta med det i Irak? När det gäller motståndrörelsen mot samarbetsmän – samt vanligt folk, Eftikhar Hashem Alhusainy kom- dagens ockupation är den mer och klanhövdingar med flera, säger Sigyn mer själv från Irak. När vi träffas är mer enad, påpekade Sigyn Meder och Meder. det fastemånad, Ramadan. Hon kan Eftikhar Hashem Alhusainy: – Var och varannan person var inte dricka kaffe eller äta frukt som vi – Den är inte splittrad. Tvärtom. med i Baathpartiet. Dessutom ingår andra på mötet. Samtal och kontakter växer mellan olika klanhövdingar, och människor – Det är svårt för mig att se ame- olika grupper, såväl shiamuslimska som hatar USA personligen eftersom rikanska soldater som frihetskäm- som sunnimuslimska. de blivit torterade eller liknande. par. De dödade mina bästa vänner i – USA använder regeringsmiliser Men enligt en siffra från University staden al-Nasiriya, berättar Eftikhar och liknande mot såväl civilbefolk- of Michigan vill 91 procent av befolk- och fortsätter: ningen som motståndsrörelsen. USA ningen ha bort USA ur landet nu, – Badrmilisen har nu genomfört klarar inte av motståndet mot ocku- säger Eftikhar Hashem Alhusainy. etniska rensningar i södra Irak. Den pationen. Henrik Persson irakiska regeringens män genom- – Motståndsrörelsen tvingas även för USA:s smutsiga arbete: etniska slåss mot grupper som al-Qaida. rensningar och slag mot motståndet. Dessa grupper tjänar ockupa- En falsk bild sprids att sunniter och tionens intressen. Motstånds- wahhabiter försöker slakta alla shii- rörelsen har alltså att kämpa ter. Men wahhabismen är svag i Irak. både mot USA-alliansen och – USA-regeringen tog John Negro- proiranska miliser från bland ponte, mannen som utbildade contras annat inrikesministeriet. i Honduras, till Irak för att dra igång Dödsskvadroner utbildade av kontraterror. Och den USA. Privata säkerhetsfirmor med agenter i tusental används även av USA-alliansen. Eftikhar Has- – Ändå har motståndsrörel- hem Alhusey- sen stora framgångar. Dess at- ni: – En falsk tacker riktar sig inte mot civila. bild sprids av Enligt amerikanska officiella att sunniter siffror riktar sig 90 procent av och wah- alla attacker mot USA-allian- habiter sen och dess irakiska draban- försöker ter. 10 procent drabbar civila. slakta – De krafter som vill härska, alla splittra och plundra står sna- rare bakom dessa 10 procent shiiter. Sigyn Meder i diskussion – det enda svensk press skriver Foto: med Sverker Åström. om. 90 procent av verkligheten Henrik Foto: IrakSolidaritet. Persson 30 Kulturdebatt 11 Foto: Henrik Persson

Fakta från: • Mathias Cederholm, historiker, Lunds universitet: Föreläsning om Irak på ABF- huset i Stockholm i februari 2006. • Rajiv Chandrasekaran: ’A gift from God’ Renews a Village. Iraqi Engineers Revitalize Marshes That Hussein Had Drained”. Washington Post Foreign Service, 11/10, 2003. • Sayyed Nadeem Kazmi och Stuart M. Leiderman: Twilight People: Iraqs Marsh Inhabitants. • Pat Marino, Medelhavsmuseet: Plundringen av Irak – lär vi oss aldrig något? I rapport ɶ

från Iraktribunalen sid. 29-32, se nedan. ɶ

• Inger W Persson: Fakta och synpunkter. I • Henrik Skrak: Tidskriften Clarté 3/2005. r Bitter skörd i Irak. a

• Tilman Zülch m fl, Gesellschaft für Bedrohte Völker: k Christenverfolgung im Irak. Informationsblad, advent 2004. • Samt CNN:s, BBC:s, SVT:s, även Qatarbaserade Al-Jaziras TV-rapportering.

Läsa mer • Con Coughlin: Saddam, Macmillan 2002. • Adel Darwish: Unholy Babylon. 1991. • Larry Everest: History of US and UK Intervention in Iraq. I: World Tribunal on Iraq, Istanbul session. 2005. • Dokumentation från Stockholmssessionen av Iraktribunalen den 13-14 november 2004: Irak. Dr Intisar Al Obady arbetar på ett av Kriget, ockupationen, fokrätten. Utgiven av Svenska Bagdads större sjukhus, här under ett kommmittén för Världstribunalen om Irak med stöd Sverigebesök, då hon påpekade: av Olof Palmes minnesfond. Förord: Vivi Löfstedt. – När talibanerna förstörde Buddhastaty- erna i Afghanistan reste sig hela världen och • Falluja – massförstörelse i demokratins namn. fördömde detta, men när USA förstör civi- Skrift utgiven av föreningen IrakSolidaritet, lisationens vagga lyfter ingen ens ett finger. juni 2005. Förord av Sigyn Meder. • Jan Guillou/Marina Stagh: Irak – det nya Arabien. Norstedts 1977. Andra fakta om Irak • Seymour Hersh: På given order. Från 11 Kontakta IrakSolidaritet som utger september till Abu Ghraib. Ordfront 2005. tidningen ”Brännpunkt Irak”: info@ • Jan Hjärpe: Islam: lära och livsmönster, Politisk iraksolidaritet.se. Hemsida: www.irakso- islam, Tusen och en natt & 11 september, lidaritet.se Profetens mantel m fl böcker och artiklar. Vill du bli medlem så kostar det 200 • Peter Kadhammar: Vägen till Bagdad. 2003. kr på pg. 409692-1. • Sven Lindqvist: Nu dog du. Bombernas Stöd Fallujain- århundrade. Bonnierpocket 2000. samlingen på pg • Erik Pierre: Irak – 25 hemligheter. 2005 11673-1. Pengarna • Harold Pinter: Konst, sanning & politik. Föreläsning i går till arbete och samband med utdelandet av Nobelpriset i litteratur 2005. studier för demo- • Shi´a. Iranska islams urkunder. Sammanställning, krati, mänskliga övers Åke Ohlmarks. LT:s förlag 1980. rättigheter och • William Robertson Smith: Kinship and Marriage till uppbygge av in Early Arabia. 1903, först utgiven 1885. Fallujas raserade • Wilfred Thesiger:Träsklandets sjukvård. araber. Norstedts förlag 1964.

Mångkultur, minoritet och tro 31 ɶ ɶ M a n d é e r

Mandéer i Sverige genomför idag dop på flera platser i landet. Under dopet är de enligt sin egen uppfattning närmast ljusvärlden. Mandéerna – en religiös minoritet i Mellanöstern Mandéerna eller sabierna (”de döpta” på araméisk-mandéiska), som de kallas på den muslimska sidan, är en av de äldsta religionsgemenskaperna i människans historia. Deras existens kan genom babylonska, persiska och islamska vittnesbörd följas tillbaka till 300-talet e. Kr. Man uppskattar det antal som tillhör från Palestina. Förtryck och förföl- denna trosgemenskap till 60 000. De jelse ska ha fördrivit dem till staden flesta av dem bor i Irak, och där fram- Harran i Syrien i början av det första för allt i större städer som Bagdad, århundradet e. Kr. På grund av de Basra, Samara och Nasiria, liksom i kristna församlingarnas och senare södra Iran. också muslimernas fientlighet, såg Mandéiska organisationer uppskat- de sig snart tvungna att lämna även tar antalet mandéer i Iran till 10 000. denna ort och den omgivande trakten Uppskattningsvis 20 000 mandéer och flytta till södra Babylonien, ända lever i diaspora i Västeuropa, men till träskområdet i nuvarande södra även i Australien, USA, Kanada och Irak. Nya Zeeland. Dessutom lever tusen- Andra forskare menar dock att de tals mandéer som flyktingar i Syrien först levde i Mesopotamien, nära flo- och Jordanien. derna Eufrat och Tigris. Klassisk mandéiska är en arameisk Varifrån kommer de? dialekt som står nära arameiskan i Det antas att mandéerna härstammar den babylonska Talmud. Jämte den

32 Kulturdebatt 11 ɶ ɶ M a n d é e r

klassiska mandéiskan finns det också ende består av sju tygstycken och för en modern talad form av mandéiska prästen av nio, förs den troende ned i som kallas nymandéiska och uppvi- vattnet av prästen. sar stor påverkan av arabiskan och nu Livet stannar enligt deras tro upp bara talas av mandéerna i den iranska för ett ögonblick, för att efter dopet provinsen Khuzistan. börja på nytt friskt och klart. Bön, fasta och omsorg om andra är ytterli- Vad tror mandéerna på? gare grundstenar i religionen. Mandéismen är en monoteistisk re- Mandéismen är ingen missioneran- ligion, den äldsta ännu existerande de religion. Det finns ingen lag. gnostiska religion. ”Gnosis” betyder Sara Reinke ɶ

på gammalgrekiska ”kunskap”, ”in- Utdrag ur en längre artikel i ɶ sikt”. Mandéernas världsåskådning den tyska tidskriften Pogrom/ baseras på den gnostiska dualismen, Bedrohte Völker nr 2/2006. M

som delar upp världen i två delar. En- Översättning: Marcel Quarfood a

ligt mandéisk uppfattning lever män- r e é d n niskan i den av mörker behärskade världen, som var och en lämnar vid döden. Alla mandéer döps många Efter att ha passerat flera vakt- gånger i livet. Idealet är att stationer finner själarna frälsning i döpas varje söndag. Den troende ljusriket. Mandéerna tror på en bud- förs ner i vattnet av prästen. bärare som för alla själar ur mörkrets värld till ljuset, och på så sätt fram- bringar världens slut. När han har fullgjort sin uppgift existerar bara ljusvärlden, och lidandets och kvalens tid är förbi. Mandéernas skapelseberättelse är mycket lik den judisk-kristna. Liksom hos de kristna är också hos mandéerna Adam och Eva de första människorna. Men när mandéerna beskriver Evas födelse rör det sig inte om en uppkomst ur Adams revben, utan om en gåva till Adam från ljus- världen. Detta förklarar kvinnans likaberättigande i de mandéiska för- samlingarna. Ett tecken på detta är att nyfödda får moderns efternamn. I mandéernas historia har det också funnits prästinnor. Hur hänger mandéismen ihop med Johannes Döparen? Mandéernas heliga bok, Sidra Rabba, också kallad Ginza (skatten), översattes 1925 till tyska av religions- forskaren Mark Lidzbarski. Mandéis- mens viktigaste ceremonier är begrav- ningen, likbegängelsen och dopet. Det senare går tillbaka till Johannes Döparen, denna religions sista profet. Varje mandé döps många gånger i livet; eftersträvansvärt vore att döpa sig varje söndag. Under dopet är de enligt sin uppfattning som närmast ljusvärlden. Genom det rituella ”dop- pet” får de syndernas förlåtelse, sjuk- domar botas och demoner fördrivs. Traditionellt sker det mandéiska dopet i ett vattendrag (kallat Jordan). I en vit klädnad, som för den tro-

Mångkultur, minoritet och tro 33 Mandéernas ursprung Mandéerna har förföljts svårt i Drapša – ljusstandaret Irak och Iran och har flytt till – är en viktig religiös bl a Sverige. De är en för-mus- symbol för mandéerna. limsk folkgrupp som dels antas I toppen syns en ha viss koppling till det part- myrtenkrans. Myrten används vid olika hiska riket, dels till ursprunglig ceremonier, t ex dop. kristendom och judendom i Jordandalen. Johannes Döpa- ren är viktig i deras religiösa liv. n d é e r Deras skrifter är på mandeiska, a en östarameisk dialekt. Mandéerna M Partherna var ett iranskt folk ɶ som från Centralasien – da- – tankar och riter

ɶ gens Turkmenistan – trängde söderut cirka 250 f Kr., inom Beteckningen mandéer kommer från dervisa människans själ. ett område från Kaspiska havet ordet manda som betyder kunskap – Återvändandet underlättas om till Indiska Oceanen och från på grekiska ”gnosis”. Av sin muslimska man följer påbud och ritualer. Det Eufrat till Indus. Den andra omgivning har de fått namnet subba, viktigaste av dessa är masbuta, dopet maktpolen var romarna. sabi på grund av sin flitiga använd- och döds- eller själamässan, masiqta. Inom partherriket fanns ning av dopet. Dopet kan genomföras i alla rin- Portugisiska missionärer och köp- nande vatten, men detta måste först lydriken med stor självstän- män kallade dem ”Johanneskristna” välsignas av en präst. Prästerskapet dighet. Arvet från grekerna när de mötte dem på 1600-talet, men har tre grader och kan innehas av överlevde under parthernas mandéerna accepterar inte denna be- både män och kvinnor. Den som döps styre. Efter cirka 50 år grep teckning. måste först själv doppa hela sin kropp sassaniderna makten i parther­ Mandéernas språk skrivs med ett tre gånger i jardna, vattnet. Därefter ålderdomligt arameiskt alfabete, öst­ doppas han eller hon tre gånger av området. Det väldet varade i arameiska, släkt med språket i den en präst och bekransas med myrten. 400 år. babyloniska Talmud. Efter en handpåläggning av prästen Mandéernas gnostiskt dualistiska utbyts ett handslag, kuschta. Det hela Fakta bl.a. från: Helmer lära innehåller en ständig motsätt- följs av ett slags nattvard med osyrat Ringgren/Åke V. Ström: Reli- ning mellan ljusets värld och syndens, bröd och vatten. Detta innebär ingen mörkrets, värld. invigning till religionen utan uppre- gionerna i historia och nutid. I ljusets värld härskar den store pas hela tiden som garanti för uppsti- ljuskonungen eller det första livet, gandet i ljusets värld efter döden. omgiven av ett stort antal andeväsen Masiqta, själamässan, firas anting- som kallas manas eller utras. en i den dödes hem eller i särskilda Mot denna värld står vår tillvaro, kulthus, som kallas bit manda. Syftet mörkrets rike eller ”det svarta vatt- är att den dödes uppstigande i ljusets nets värld”. Här härskar Ruha med värld ska bli möjligt. Viktiga inslag är sina söner, planeterna och andra de- påklädning, begravning av den döde moner. och hymnrecitering. Själamässan Denna konflikt mellan ljusets och firas också som ett symboliskt heligt syndens värld utspelar sig också inom bröllop. varje människa. Själen kommer från Själens uppstigande innehåller ljusets värld och hålls fången i män- ändå svårigheter. På vägen måste sjä- niskokroppen. Kärnan i religionen len passera planetdemonernas vakt- handlar om hur själen ska kunna be- torn. Där värderas dess förtjänster frias från denna fångenskap och åter- än en gång av Abathur som utgått ur vända till sitt ursprungliga hem. Mana. För att göra detta möjligt har ljus- Liksom hos kristna är hos konungen sänt en mana – Uthra – , mandéerna Adam och Eva ”manda de haije”, livets kunskap, till Fakta från Sadi Sadoon: Mandeism, de första människorna. jorden tillsammans med budbärarna mandeiska och mandéer. En opublice- Hibil, Schitil och Enosch för att un- rad text.

34 Kulturdebatt 11 Årtal ur mandéernas historia ɶ ɶ Det finns två teorier, enligt forskare och arkeologer, när det gäller mandéernas ursprung: Några tror på Mesopota- M mien som ursprungsområde. Andra framhåller Palestina a och Jerusalem. Den enda mandeiska texten om mandeisk r e é d n historia heter Harran Gawaita, ”Den inre Harran”. Man- déerna har levt i Irak i 2000 år. En forskare, Firyal Zahron på museet mandéer flyr från Irak, bland dem i Bagdad har visat att mandéerna levt även några präster. i området mellan Ramadi i Irak och Under det sista årtiondet före Sad- Ahwaz i Iran fram till den islamiska dams fall intensifieras fundamenta- erövringen. listiska strömningar inom både sunni 38 e Kr En grupp mandeéer flyr och shiariktningarna. Detta leder till från Jerusalem till Harran och Media, tortyr, hot, hjärntvätt, kidnappning sedan norrut till södra Irak. Då hade av unga kvinnor – allt led i en plan mandéerna enligt Harran Gawaita att omvända minoriteten till islam. 400 mandi. Många dödas bara på grund av sin Kung Shapur I:s tid Mandéerna tro. förföljs under sassanidriket. Efter Saddamregimens fall Islams period Kanske den värsta 2003 Mandéerna har blivit lätta tiden för mandéerna. De blir tvungna mål för sunni- och shiaextremister. att dra sig tillbaka till träskområdena Dödandet sker på grund av mandéer- i Mesopotamien där de blir båtbyg- nas tro och deras position i samhället gare. Fastän Koranen nämner mandé- som yrkeskunniga och guldsmeder. erna som ett ”bokens folk” blir de inte Familjer hotas, hem och mandi kon- lämnade i fred: fiskeras eller stjäls under vapenhot. 1400-talet Under Sultan Muhsin Man kräver att mandéerna konverte- ben Mahdis välde dödas ett tusental rar till islam eller betalar jizia, lösen. mandéer i Umara. I Irak finns idag inte kvar fler än 1782 Mandéerna vägrar lämna sin 5000 mandéer kvar av 60 000. Man- bok till guvernören. I Ahwas och i déer och kristna har inte en chans att södra Irak torteras och dödas många få arbete i dagens Irak. I Jordanien mandeiska präster och folkledare. och Syrien finns stora grupper man- Resten kommer undan. déer som flytt. Mandéerna har inget 1837, 1839, 1870 Stora massakrer land, ingen stad som de kan identi- mot mandéer i Muhammare, Suk-al- fiera som sin egen, som andra mino- Shiukh och i Shuster under Nassir-al- riteter. De lever under ständigt hot Deens tid. att utvisas till Irak. De utnyttjas av 1900-talet Mandéerna återvänder olika arbetsgivare och tvingas att ar- til de stora städerna; Umara, Nasirya, beta olagligt på grund av hunger och Basra, Bagdad. Araberna segrar över utvisningshot. ottomanerna efter första världskriget. Kvinnorna utsätts för övergrepp. Mandéerna förlorar språk, kultur och Unga kvinnor kan luras till stora tradition. ”bröllop” – som visar sig vara sexuell Saddamperioden Hundratals handel. Barnen tvingas arbeta. De- mandéer dödas av regimen. Hundra- pression och stresssymptom sprider tals dödas i krigen mot Iran och Ku- sig bland de vuxna. wait, hundratals torteras. Mandéerna diskrimineras i sysselsättningspoliti- Fakta ur Sadi Sadoon: Mande- ken och utbildningsväsendet. 15 000 ism, mandeiska och mandéer (opubl). Mandeiskt alfabet.

Mångkultur, minoritet och tro 35 I området som utgör dagens Irak har folk sedan urminnes tid även levt i städer. n d é e r a M ɶ

ɶ Möte med Sadi Sadoon: Sött, rinnande vatten ... – Mandeismen är en urgammal religion och ett folk. Nu håller vi på att utplånas, och ingen gör något för att hin- dra det. – För oss är det förbjudet att använda vapen eller föra krig. Den som berättar är Sadi Sadoon som De flesta tvingas fortfarande leva på är mandé. Han växte upp i Iraks hu- socialbidrag. Den första prästen kom vudstad Bagdad, men begav sig däri- till Holland. Vi började ha dop och från 1978. Idag, 29 år senare, är han en vigslar i Ängby och Fittja. Vi kan inte av de cirka 5 000 mandéer som lever köpa någon lokal utan allt sker ute, i Sverige. vinter som sommar. Vi har försökt att – Det mandeiska språket hör till de få en plats via stat eller kommun, men östarameiska språken. Ordet ”manda” inte fått något positivt svar. betyder vetenskap. Mandéerna kallas – Våra ungdomar vill gifta sig. De i Koranen ”saba”, ”sabier”. Det är ett väntar inte till sommaren. Vid våra arameiskt ord. ”Saba” betyder dop- giftermål behöver vi tillgång till rent vatten, säger Sadi Sadoon. rinnande vatten. För oss symboliserar Och kopplingen till vatten tycks vattnet renhet. Det är en del av him- stark också i mandeéernas nutida reli- lens material, sött, rinnande vatten. giösa liv. När jag åhör Sadi Sadoon på Vatten är heligt. ett informationsmöte har just en unik – Vatten ses av mandéerna också film om mandeisk religionsutövning, som materialiserat ljus, inflikar Mar- gjord av kulturantropologen Martin tin Lindgren, som är med under sam- Lindgren, visats. Filmsekvenserna är talet. från mandeiska ceremonier – dop, Mandeismen är en av de äldsta av bröllop – som börjat genomföras av religionerna från Mellanöstern som mandeiska invandrare i Sverige. ännu utövas. Den har många heliga Närheten till någon form av vat- böcker: En av de kändaste är Ginza ten, helst rinnande, är ytterst viktigt i Rba, ”Den Stora Skatten”. Den har en många av mandeérnas ceremonier och höger- och en vänsterdel. En annan ritualer, vilket också tydligt framgår i heter Dracha-id-Yahya, den innehål- filmen. Vardagliga platser som Drott- ler Johannes Döparens läror. ningholmsparken i Stockholm och – I Ginza Rba skrivs bland annat ställen vid Kävlingeån i Skåne har om vad som händer när man dör, därvid kunnat användas. sager Sadi Sadoon. – Vi började komma 1991 till Sveri- – Johannes Döparen, Yahya Ya- ge. Nu är vi cirka 5 000 mandéer här. hana, är för oss inte en profet utan en

36 Kulturdebatt 11 stor lärare. Han var också en reforma- tiva hus vid floderna, ibland försvann tor, en uttolkare, exeget. böcker och andra föremål vid brand och översvämning. Beskrevs 100 år före Kristus – På 1400-talet fanns det mandéer Mandéerna har idag tappat en stor del i Omara, Nasiriya, Basra. Mohsen av kulturen och böckerna. ben Mahdi var en av mandéernas – Den politiska makten tar inte hand präster och folkledare. En stor massa- om traditionen, säger Sadi Sadoon. ker skedde mot mandéer i Naseriye. Han är till vardags verksam inom På 1900-talet lydde, fram till första Mandeiska Sabeiska Samfundet, där världskriget, hela området under den han är ordförande. Sadi Sadoon beto- osmanska makten. Mandéerna bör- ɶ nar att han inte är präst utan främst jade röra sig runt, till städerna, och ɶ sysslar med mandéernas samhällsfrå- skicka sina barn till skolor. En del gor: blev lärare, ingenjörer, läkare. Diskri- M

– Vår historia finns beskriven från mineringen fortsatte, men livet blev a

100 år före Kr. Men vi tror att den är samtidigt mer stabilt än tidigare. r e é d n mycket äldre än detta datum. – En revolution ägde rum i Irak – Det finns två teorier, en östteori 1958. som anger vårt ursprung till Meso- – Mandéerna har i Irak levt som potamien. Västteorin anger däremot en underklass jämte de shiitiska grup- vårt ursprung till Palestinaområdet. perna. Även med judarna hade vi bra Det finns bevis för båda, men vi säger kontakt men de har successivt kastats bland oss själva att vi är från Mesopo- ut efter 1948. tamien. – Om jag dricker vatten hos en – Vi är fortsättningen på Babylons muslim kastas det direkt. Det finns rike, och inte från Palestina. Johan- ett uttryck ”sobbi najes” som betyder nes Döparen, Yahya Yahana, som vi ”oren mandé”, ett mycket nedsättan- säger, är viktig för oss, men det be- de och hotande uttryck på arabiska. tyder inte att vi själva kommer från – Under Saddams tid drog man vid hans område. ett tillfälle igång en kampanj; ”Re- – Vid den tid då Kristus föddes ligionen i samhället”. Han hämtade fanns en konflikt där mellan den of- religiösa extremister till Irak, lurade fentliga regimen och mandéerna. 360 människor med religion. När Sad- mandeiska präster dödades. Mandé- dam Hussein störtats började de här erna rörde sig då till Syrien, Harran grupperna bre ut sig mer. och Media. – Det handlar om salafiter, en mus- – Enligt den mandeiska religionen limsk reformrörelse som är mycket är det förbjudet att använda vapen fundamentalistisk. Men dessa ska och föra krig, påpekar Sadi Sadoon. inte förväxlas med wahhabiter, en rö- – Mandéer kom också till de kur- relse som uppstod i Saudiarabien på diska delarna av Irak. Detta skedde 1780-talet. Dessutom har Saddam i under Artabanus III:s tid i parter- Irak bildat en egen milis, al-Qudsbri- riket. Under denna tid levde mandé- gaden. erna bra, tills sassaniderna kom från Iran. Sassaniderna påverkade alla re- ”Våldets demokrati” ligioner i området. – Integrationsverket i Sverige viss­ – Det här var på 300-talet e Kr. Det te inte om mandéerna var en kultur fanns ett stort förtryck mot mandéer eller en religion, fortsätter Sadi Sa- och andra. Mandéerna spreds från doon. Och vi har alltid haft lätt för att Ramadi och ner till södra Irak, till hamna mellan stolarna. Men de krist- träskområdena vid Eufrats och Tig- na syrianerna och kaldéerna visar en ris utflöde, till Ahwas-Iran, Shatt-al viss öppenhet mot oss. För västkristna Arab och Basra. däremot är mandéerna kättare. – I Ahwaz i Iran finns vid floden – Det beror på att vi så tidigt tryckte Garun också mandéer, säger Sadi. på detta med den egna kunskapen som väg, säger Sadi Sadoon. Därför Levt som underklass fick vi också tidigt problem med olika – Detta pågick till islams invasion i kyrkor. Sadi Sadoon: Vi mandéer området. Mandéerna lärde sig bygga – Under början av 1980-talet på- tryckte tidigt på detta med den båtar. De skyddade sig i träskområ- gick Iran-Irakkriget. I Irak upprätta- egna kunskapen som väg. det och blev duktiga på detta. De var de Saddam Hussein vad jag vill kalla Foto: Henrik Persson också guldsmeder. De bodde i primi- en ”våldets demokrati”. Den innebar

Mångkultur, minoritet och tro 37 att alla som var emot diktaturen tor- som har sin egna byar, har mandéerna terades, men den som anpassade sig traditionellt haft bra kontakt. slapp undan. – De som fått utrymme i Irak är – Träsken i södra Irak torrlades sunnimuslimer, extremistgrupper, 1996. En stor ”Saddamsjö” anlades kurder och andra nationalistgrupper, och flera floder förgiftades. Många instämmer Sadi Sadoon och fortsät- dog. Det ledde till stora förändringar, ter: folket var borta. Och de araber som – Var är resten av folket? Det finns lämnade träsken vill inte komma till- 100 partier i Irak. Var är deras plats? baka. Och vem är det som först och främst På grund av kriget och den ekono- betalar skulden för det som hänt? miska blockaden började mandéerna – Det finns extremister och många flytta ifrån sitt hemland Irak till bl.a. andra faktorer som gör att mandéer- Sverige och Australien. 2003 levde na inte kan arbeta för sin sak. Sunni, n d é e r omkring 15 000 mandéer i Sverige, shia och kurderna kan däremot göra a Mandéerna är Europa och Australien, i USA cirka det, de har fått plats, de finns med på 1 500. M hotade den nya kartan. Men mandéerna får – Ockupationen av södra Irak har ingen plats, säger Sadi Sadoon. Enligt ordföranden i man- ɶ genomförts främst av brittiska trup- – I Sverige ges samer och finnar deiska församlingen, prästen per. Koalitionens militär kom in i ɶ något slags utrymme som folkgrup- Salwan Al-khamas, kom Irak, men demokratin som USA ut- per, men så är det inte i Irak för de många mandéer från Irak lovat har inte kommit. Istället har kristna minoriteterna och mandé- till Sverige 2007. Den dåliga döden och rädslan spritt sig i Irak, erna. säger Sadi Sadoon. situationen under Saddam har – Vad betyder demokrati och Barn kidnappas, kvinnor våldtas inte förbättrats, tvärtom har många tidningar om det är död över- Majoriteten av mandéerna är guld- det blivit värre, uppger han. I allt? Ingenting. smeder och kända för det i hela landet. Men ofta kan de inte öppna affärer Bagdad återstår nu 73 mande- ”Ur pannan i elden” iska familjer. eftersom vissa tror att mandéerna är Under samtalet med Sadi Sadoon rika. Då invaderas mandéernas hem. En FN-rapport 2005 upp- finns också kulturantropologen Mar- – Hittar de inga pengar så kidnap- märksammade mandéernas tin Lindgren med. Han håller på med par de ett av barnen. Föräldrarna situation som mycket utsatt, en doktorsavhandling om mandéerna, tvingas betala lösensummor på mel- mellan kristna och muslimska och har besökt dem, bl a i Irak under lan 10 000 och 100 000 dollar, säger grupper. Under en undersökt 2002. Sadi Sadoon. – Mandéerna har kunnat finnas kvar, – Vad ska vi göra, när barnen är 6-månadersperiod 2004 dö- och det genom att undvika konflikter, borta? Vi samlar pengar bland oss. dades i Irak 504 mandéer. 90 att dra sig undan, säger Martin Lind- Särskilt de av mandéerna i Europa procent uppgavs ha varit guld- gren. De har också ibland varit tvung- som lever bra gör det. Men även de smeder. 118 blev kidnappade. na att låtsas att de är muslimer. som inte har arbete och bara får soci- 33 mandéer dödades under – När jag var i södra Irak under albidrag ger pengar. 2002 var allt väldigt utmärglat, säger – De kriminella tar unga flickor USA:s ockupationstruppers han, och fortsätter: och kvinnor och våldtar dem. Dess- framfart. – Det finns mycket apokalyptiska utom tvingar de män att konvertera Minority Rights Group stämningar i dagens Irak. Risken för till islam genom att tvångsomskära International pekar i en rap- en balkanisering – en uppdelning av dem. Detta är förbjudet i mandeis- port ut mandéerna som en hela området mellan olika grupper men och en stor synd. – är stor. Jag har träffat religiösa man- – De som begått dessa illdåd är oskyddad grupp som inte kan déer som säger att de nu hoppat från olika extremister, al Qaida och lik- förvara sig med våld på grund pannan till elden. ”Det var hemskt nande, samt kriminella gäng. De av sin religion. Åren 2003- förut. Nu har det blivit ännu värre”, kallas för shia eller sunni, men det är 2005 minskade mandéerna i menar de. bara en fasad. Irak från 30 000 till 13 000. – I Iran finns mandéerna inte med – Det som händer är registrerat hos i konstitutionen som en nationell UNHCR, FN:s flyktingmyndighet. Rapporten slår fast att risken minoritet, i motsats till kristna och Makthavarna i USA och Storbrit- för fullständig utplåning av zoroastrier. Högre utbildning och tanien, alla i koalitionen vet om det, mandéerna är en realitet. statliga tjänster är utom räckhåll för men ingen gör något. dem, konstaterar Martin Lindgren. – Det anslås pengar för att bevara (Siffror och fakta ur en – Etniska rensningar pågår nu mel- utrotningshotade djur. Men vi man- artikel av Henrik Ennart lan shia och sunni i Irak. Det finns déer tycks inte vara intressanta. i Svenska Dagbladet) inte plats för någon annan kategori. – De mandéer som finns i Sverige, Med de kristna grupperna däremot, Holland och USA utgör tillsammans

38 Kulturdebatt 11 en stor grupp. De utvecklar sina egna tog dessutom bort det som var Irak. Mandéer flyr till traditioner och moderniserar dem. När Palme mördades dog bara Palme, – Om vi får möjlighet vill vi upp- men Sverige fortsatte att finnas. Så Damaskus – och rätta en mandi, ett mandeiskt tempel. blev det inte i Irak. Strukturen i lan- Sverige Det finns faktiskt många mandéer det Irak har förstörts av USA. – Folk har alltid kallat oss som inte vet så mycket om sin egen – Nu är det omöjligt att överleva ”smutsiga” eller ”otrogna”, säger religion. Vi behöver hjälp att överleva inne i landet utan stöd. och bevara vår kultur och våra tra- Layla Alroomi, en barnläkare i ditioner på något sätt. Det är det vi Organisationer och myndigheter i London som besökt slummen vill nu som mandéer: Världen måste Sverige, vad gör de för mandéerna? i Damaskus i Syrien. Där lever hjälpa oss att överleva. – Vi är alltså omkring 5 000 man- nu de flesta mandéer som flytt ɶ déer i Sverige idag. Vi har skickat brev från Irak: ɶ Vilka regler gäller i den mandeiska till samtliga politiker. Hittills har vi gemenskapen när det gäller giftermål? fått svar från tre av dem. De svarade – Jag träffade en 10-årig M Finns det hedersföreställningar? pojke som kidnappats och fått alla tre: ”Jag har fullt hela året”. a

– Det traditionella synsättet är att – Men med Rädda Barnen och halva ansiktet bortbränt. Jag r e é d n om man gifter sig med en icke-mandé Olof Palme Center samarbetar vi i ett mötte en 33-årig kvinna som så får man lämna den mandeiska projekt som handlar om integration. ryckt ur sin mans bil våldtagits samfälligheten. Det har dock funnits hot mot man- – Mandéerna i Irak lever i en mus- déerna och projekt har måst avbrytas. av fyra beväpnade män och limsk omgivning som har heders- – En av våra präster träffade den sedan förlorat barnet i den begrepp. Det finns en idé om halali dåvarande migrationsministern i Sve- graviditet som följde. – renhet. Men detta handlar inte rige, Barbro Holmberg. Hon sa: ”Ni – Om det internationella om något fel hos familjen, utan kan får söka asyl en och en, som grupp samfundet inte gör något för handla om saker som ligger långt kan vi inte hjälpa er”! Barbro Holm- borta från familjen. berg ville inte låta oss få asyl som ett att hjälpa, tror jag att dessa – Hedersmord har vi inte, däremot folk. uråldriga kulturer kommer att kan hedersrelaterat våld förekomma, – Ett folk försvinner, och ingen försvinna helt. att mandéer slåss med varandra, säger reagerar. Ingen protesterar, varken International Herald Tri- Sadi Sadoon. i Sverige eller Tyskland säger någon bune rapporterade den 10/4 något om detta. Ingen gör något. Hur går det med mandéernas språk? – Jag var hos Migrationverket i 2007 att cirka 5 000 av världens – Mandeiskan finns med på Unes- Danmark och tog upp frågan om omkring 70 000 mandéer nu cos lista över hotade språk. Ungdo- mandéerna i Irak. De sa: ”Vi vill inte bor i Sverige. Iraks sönderfall är marna kan engelska. Vi har tvingats att minoriteter lämnar landet”. Män- i många fall flyktorsaken. Enligt sluta med det östarameiska språket. niskor har kommit och bett: ”Ge mig FN:s beräkningar har två mil- Mandéerna i Iran har en egen dialekt, skydd” – och alla skickas tillbaka till ratna. Hemma talar de ratna, arabiska Irak. ”Borta bra men hemma bäst”, joner irakier flytt inom landet och persiska. tycks myndigheterna resonera. Och och två miljoner utomlands. – Saddam sa: ”Allting kommer detta i en situation där familjer dödas från araberna, vara sig du vill eller inför ögonen på barnen! (Fakta ur artiklar av Patrick ej”. Mandeiskan tillhör den semitiska – Till min egen familjs hem i Irak Cockburn, Independent, språkfamiljen men inte samma gren har de kommit och hotat att döda och Henrik Berggren, Dagens som arabiskan. dem. Grannen kan inte skydda dig. Nyheter) – Efter fyra års ockupation bör- Vad kan FN:s flyktingorgan UNHCR jar problemen nu på riktigt som en göra för mandéerna? följd av situationen i Irak: I Syrien Lästips, artiklar och kontakter: – Vi har tagit direktkontakt med har människor inte pengar att gå till • Patrick Cockburn: UNHCR men inget händer. FN har läkare. Hyran är tio gånger dyrare. ’Exodus’ of Iraqs ancient ingen personal i Irak efter mordet Barnen kan inte komma till skolorna. minorities. Tidningen The på Sergio de Mello. Det som skulle Barnen jobbar hela dagen för att det Independent, 26/2, 2007. behövas är att de sa ”mandéerna är ska bli pengar till mat. Flickor säljs • Jorunn Jacobson Buckley: förföljda.” Men det finns en lista på och utnyttjas sexuellt. The Mandaeans: Ancient texts alla brott som begåtts mot mandéer, – Det totala antalet mandéer i and Modern People. 2002 skriven med hjälp av dr Leyla Rubin världen idag är bara 50-60 000. Av som var i Syrien och Jordanien och Iraks mandéer har 80 procent flytt • Edmondo Lupieri: The träffade mandéerna där. utomlands. Det finns 1700 familjer i Mandaeans: The Last Gnostics. – USA kom med demokrati, men Syrien, 650 familjer i Jordanien. Bara • Mandaean Human de ville ha oljan också. Vi mandéer cirka 5 000 personer är kvar i Irak, Rights Group säger ”ta bort oljan” och lämna oss säger Sadi. Vi är ett urgammalt folk mandéer i fred. på väg att försvinna. • Geo Widengren: Der – USA tog bort Saddam, men de Henrik Persson Mandeismus. 1982.

Mångkultur, minoritet och tro 39 ɶ ɶ B u d d h i s m

Per-Arne Berglie, buddhismforskare: Religioner är varken onda eller goda Buddhismen brukar räknas som en av de stora världsreligionerna. Som i all religion finns det flera olika riktningar och inslag även i buddhismen. En av dem i Sverige som forskat mest om buddhismen, dess roll och dess olika uttryck är Per-Arne Berglie, pro- fessor i religionshistoria vid Stockholms Universitet.

Per-Arne Berglies doktorsavhand- – Det finns gamla berättelser om kan tänka mig att om någon gav sig ling handlade om tibetanska folkliga lankesiska kungar som dödar mäng- på den skulle det bli en väldig reak- buddhistiska andemedier. Han hade der av människor när de ska ena lan- tion. träffat på några av dem under ett ett- det. Någon munk säger att de inte årigt fältarbete i Nepal och kom att har så mycket skuld för det, eftersom Men låt oss ta det här lite mer från fördjupa sig i de varianter av andebe- det inte är några riktiga människor början. Hur kom du själv egentligen satthet, sjukdomsbot och shamanism de dödar. att syssla med de här sakerna? som dessa medier utövade. – Det här är ett mörkt kapitel som – Varför jag började med religions- Även på senare år har Per-Arne alltså finns – men Dalai Lama och historia? Jag vet inte riktigt, men jag Berglie, ofta tillsammans med sin fru icke-våldet är ju det dominerande. tror att det var intresset för det exo- Margareta, gjort resor till länder som – Religioner är varken onda eller tiska – Tibet t.ex. – som det började är starkt präglade av buddhismen goda. Det finns inget i den buddhis- med. Det var Sven Hedin och ”Bigg- – som Tibet, Mongoliet, Vietnam, tiska religionen som förhindrar t.ex. les i Tibet”. Det är förresten fortfa- Kambodja och Burma. krig – uppenbarligen inte. rande den bästa Bigglesboken. Vi fick en klar vinterdag möjlighet – Conan Doyles Sherlock Holmes träffa Per-Arne Berglie i hans hem, Skulle det kunna bli samma upprörda var ju i Tibet också! Under de mörka för att ställa frågor kring hans forsk- känslor om Buddha-karikatyrer som åren när Sherlock Holmes var borta ning och om hans specialområde vi sett när det gäller Muhammedteck- efter att ha slagits med doktor Mori- buddhismen. Det ljusa vardagsrum- ningarna i Danmark? arty var han alltså i Tibet. met är fyllt med böcker och föremål – Nej, buddhismen har ett jämn- – Sedan har en tibetansk författare från olika resor. Under en hylla syns modsideal. Man ska ha ett kärleks- skrivit om den här tiden när Sherlock faktiskt också en saxofon. fullt sinne, och även om man ser Holmes var i Tibet. Han har hittat på Det blir ett samtal som både hand- dumma människor göra dumma en ny Sherlock Holmes-historia: ”The lar en del om Per-Arne Berglies egen saker ska man inte bli upprörd. Mandala of Sherlock Holmes”! utveckling, men också sträcker sig – Jag tänker t.ex. på när taliba- – Det var Tintin i Tibet – det lite från Sherlock Holmes och Biggles till nerna sprängde bort de stora Buddha­ exotiska, okända. Dalai Lama… statyerna i Bhamiyan i Afghanistan. Inkörsporten för en del svenskar Dalai Lama sa någonting, men det var till zen och zenmeditation sägs ibland Buddhismen framstår ofta som väl- ingen större upprördhet. Buddhister ha varit romaner som ”Zen och kon- digt fredlig? De flesta känner till att ska inte fästa sig vid sådant – allt är sten att sköta en motorcykel” av Ro- där finns tankar om icke-våld. Och förgängligt, saker kommer och går. bert M. Pirsig. Och Per-Arne Berglie dessa verkar ju verkligen behövas i – Det finns en buddhistisk text nämner också en av dessa böcker, som dagens värld. Men finns det något som säger: ”Vi buddhister ska inte bli betydelsefull för honom. som kunde reta upp även en buddhist upprörda när barbarerna begår sina – Sedan var det de amerikanska till att gå ut i ett ”heligt krig”? barbariska handlingar. Vi ska påverka beatförfattarna, Kerouac t.ex. Jag tror – Det finns mera konflikter än man dem.” en bok heter ”Dharma-gänget”, på tror när man ser Dalai Lamas vänliga – Man ska aldrig låta sig uppröras svenska. ansikte. I Sri Lanka och Thailand är och förlora sinnesjämvikten. – Jag skrev en del skönlitteratur buddhismen en del av identifikations- själv. Jag läste konst- och litteratur- konstruktionen. Theravada är ju den Har också de som inte läst de här tex- historia. riktning inom buddhismen som do- terna fått den här inställningen med – Men jag skrev alltså in mig på minerar på Sri Lanka, i Thailand och sig? religionshistoriska institutionen vid Burma. – Ja, det tror jag, även om det för- Stockholms Universitet som då led- – Buddhismen ses där som en del stås finns undantag. des av Åke Hultkrantz. i människoblivandet. Men det får ju – Om man ser på t.ex. Smaragd- – Man blev behandlad med respekt konsekvenser: De som inte är budd- buddhan i Bangkok så har den blivit och fick svåra uppgifter med detsam- hister är inte verkliga människor… en symbol för kungadömet och jag ma. Han förutsatte att alla satsade

40 Kulturdebatt 11 ɶ ɶ B u d d h i s m ɶ ɶ B m s i h d d u

hundra procent på religionshistorien. så att säga, ett mot väst och ett som Icke-våldet är det dominerande inom Det var intensiva seminarier. traditionella tibetaner förväntar sig. buddhismen, säger Per-Arne Berglie, Kinas invasion av Tibet 1950 och Där kan han inte säga att han är en men det finns också en annan sida. Dalai Lamas flykt 1959 bidrog också enkel munk. Foto: Henrik Persson. till ett ökat intresse för buddhismen. – Man har alltid lagt tillrätta bud- – Jag fastnade för Tibet, säger skapet efter situationen och perso- Per-Arne Berglie, och skrev min tre- nerna man talar med. Och det är ju betygsuppsats om uppkomsten av inget fel på det Dalai Lama säger till Dalai Lama-skolan, om den histo- väst: Kärlek och det vänliga sinnela- riska processen på 1300– och 1400- get. Det är buddhism det också, även talen i Tibet. På den blev jag antagen om det finns tibetaner som anser att till doktorandutbildningen. Det var det är för utslätat. cirka 1965. – Jag tror Dalai Lama gör helt rätt, – Jag läste språk också: sanskrit, ti- annars skulle han inte ha så stor fram- betanska. Sedan åkte vi till Indien. Vi gång. fick audiens hos Dalai Lama. Träffade statsorakel Vad pratade ni med Dalai Lama om? – Jag studerade sedan folkliga medier – Honom pratar man inte med i i Nepal. Åke Hultkrantz blev ju glad en traditionell miljö. Alla andades in när det visade sig att jag var intresse- inför honom – man får ju inte andas rad av shamanism och folkreligioner. Som ett av de märkligaste ut. – De infogade detta i den buddhis- – Hans sekreterare skrev ett intyg tiska ramen. Men detta skämdes man arkeologiska fornfynden i åt oss att alla tibetaner skulle göra allt lite för i kretsen kring Dalai Lama. Sverige framstår den budd- för oss och svara på alla våra frågor. Man ville framhålla buddhismen habild från ca 800-1050 e Kr – När vi kom med det där intyget som en livsfilosofi, som en levnads- som i mitten på 1950-talet lade tibetanerna det på huvudet, som visdom – inte som en religion med en påträffades på Helgö i ett slags välsignelse. religions alla sidor, utan som ett slags Dalai Lama fick Nobels fredspris religiositet. Mälaren. Vid den tiden var 1989 och den tibetanska buddhismen – Man ville kanske heller inte utåt antalet buddhister i Nor- blev ytterligare känd både i Sverige visa att man konsulterade orakler, den antagligen mycket lätt och övriga västerlandet. som t.ex. det tibetanska statsoraklet. räknade. – Dalai Lama har ju två ansikten, På senare år har flera filmer med

Mångkultur, minoritet och tro 41 motiv från tibetansk buddhism visats buddhismen. Under regntiden skulle som gick omkring. Det var ett mis- i Sverige: ”Kundun” av Martin Scor- man vara bofast, men annars skulle sionspåbud. Buddhas föräldrar etc är sese, ”Lille Buddha” av Bernardo Ber- man gå omkring och berätta predik- legender. Han finns fortfarande i le- tolucci, ”Sju år i Tibet” med Brad Pitt ningarna. gendernas värld. Buddhas biografi är och ”Fotboll för Buddha” av Khyent- Även i nutid har österlandets reli- inte historisk. se Narbu. gioner spritts över världen. USA och – På 1800-talet ville man i vissa eu- – Ni kanske har sett filmen ”Sju år Nordeuropa anses under 1900-talet ropeiska kretsar ha en mera rationell i Tibet” där statsoraklet förekommer? blivit mer sekulariserade, vilket kan religion, och då verkar buddhismen Det är ju en väldigt stark trance, men ha bidragit till en ökad öppenhet för ha passat bäst, som ett slags förnufts- det var säkert så det gick till också. andra religioner. Kristendomens do- religion. Till och med den tyska kom- Dalai Lama konsulterade ju honom. minans anses ha minskat. På 1970- positören Wagner lär ha sagt: ”Jag är Men jag tror inte att man ville få ut talet reste unga människor till Indien buddhist”. att det fanns besatta människor långt för att ”hitta sig själva”. Till USA och – Inga uppenbarelser och folk som uppe i hierarkin. sedan också till Europa kom indier går på vatten, eller att man gör vin av – Jag fick inte träffa det oraklet då. och deras läror, som Maharishi som vatten och sådant, ville man ha då. Men det blev ändå så att jag träffade lärde ut TM, en meditationsteknik, – Det var ett sätt att läsa texterna. u d d h i s m honom, på bakvägar. och Krishnarörelsens ledare Prabhu- Men det finns ju mängder av under- B – Oraklet sa inte så mycket, men pada. verk och mirakler inom buddhismen.

ɶ det var en oerhört säregen person. – Men jag tror att sådant har haft – Jag tror att alla stora religioner Han hade en massa katter omkring sin största tid, se t.ex. på Hare Krish- måste ha en mystisk kärna – kristen- ɶ sig och betedde sig ganska ryckigt. na. Jag tror att det gäller den tibetan- domens gudsrike t ex, vad är det för – Sedan fortsatte jag till Nepal och ska gruppen också. någonting? träffade ju medier där, men de var ju nästan helt normala i jämförelse med Räknar du dig själv som buddhist, Att förverkliga nirvana statsoraklet. Han var väldigt särpräg- eller vad tror du själv på? Hade vi förlorat alla texter skulle lad och jag förstod mig aldrig riktigt – Nja, det är väl allt möjligt. buddhismen faktiskt vara en ren relik- på honom. kult av Buddhas och andra tidigare – Statsoraklet har ju en hel stab Men du trivs tillsammans med budd- framstående munkars delar, anser omkring sig, men medierna i Nepal hister? Per-Arne Berglie. På Sri Lanka och i är ju enmansföretag. – Ja, mycket. Burma finns t.ex. vad som anses vara – I väst väljer man ju ofta de intel- bitar av Buddhas tänder. lektuella bitarna, meditation med Hur ska vi se på buddhismens upp- – Att generalerna i Burma har de mera, och inte relikkult, som kräver komst? Har den påverkat Europa här relikerna är för de troende tecken en stor apparat och en traditionell också? på att de är de rätta härskarna. miljö. – Buddhismens uppkomst finns ju – På 90-talet lånade folkkineserna – Det finns också mission inom beskriven i böcker. Det var munkar ut en reliktand. Premiärminister

Buddhismen i Sverige I Sverige finns det idag , tror Svenska författare som Dan Många invandrare har kom- man, 18 000 buddhister, de Andersson, Harry Martinsson mit till Sverige från Thailand, flesta invandrare. Antalet budd- och Gunnar Ekelöf intresserade Sri Lanka och Vietnam. De har hister i världen brukar anges till sig för buddhismen. bidragit till att grunda buddhist- mellan 400 och 600 miljoner. Indienfarare från väst under tempel. Svenskar som kommit På 1700-talet började man 1970-talets hippievåg, även från i kontakt med theravadabudd- studera österländska språk vid Sverige, kom i kontakt med hismen har också sökt upp dessa europeiska universitet, även i buddhismen. Några åkte till tempel. Sverige. Det var arabiska, men Thailand eller Sri Lanka för att också sanskrit och de gamla bli munkar och återvände för att Fakta ur en text av Kerstin indiska vedareligionerna. undervisa dem som blivit intres- Jönhagen. Information kan även På 1800-talet kom Upanis- serade av buddhismen. fås från: haderna och Bhagadvadgita på Den svenska professorn och Samfund för tibetansk budd- västerländska språk. Edward palikännaren Rune E.A. Johans- hism Arnolds dikt ”The light of Asia son har haft viss betydelse för Karme Tenpe Gyaltsen (KTG) or the great renunciation” blev theravadabuddhismen. Det blev Hökarvägen 2, översatt till svenska 1888. Inled- den riktning inom buddhismen 129 41 Hägersten ningen skrevs av Viktor Rydberg. som kom senast till Sverige. Tel 08 – 88 69 50.

42 Kulturdebatt 11 Chou En-Lai sa att man skulle göra sig av med allt detta. Tanden lånades av generalerna i Burma och den för- des runt i landet. – Det har varit en del konflikter kring relikerna. Att ha reliker är allt- så ett tecken på att man har makten med rätta, så den sittande regimen i Burma har trots sin officiellt icke- buddhistiska ideologi sysslat med så- ɶ dant. – Så buddhismen är större än bara ɶ en livsåskådning. Men man brukar ju B säga att buddhismen är en religion. Buddha gav det yttersta målet för m s i h d d u buddhisterna: Att förverkliga nir- vana. – Men detta är också ett mysteri- Per-Arne Berglie och Margaraeta Berglie har på senare år rest um. Vad är nirvana? Det är i alla fall till länder som starkt präglats av buddhismen, bl.a. Burma. något som ställs i motsats till världen Foto: Henrik Persson och kretsloppet. Vi har våra liv, fyllda av lidande och otillfredsställelse. Nir- vana kan man aldrig tala sig fram till san, men att dagens problem kanske Notes from Hell”! – och olika före- utan det är en fråga om meditation, ser annorlunda ut än på den tiden: mål från Tibet. Vi får också höra prov mentala processer. – De mongoliska myndigheterna på det förbluffande kraftiga ljud som – Det var ett rätt krävande ideal. är rädda för andra religioner, karis- kan frambringas med de små hand- Buddha instiftade munkordnar där matisk kristendom med mera. Bland cymbaler som används i en del cere- munkarna skulle förverkliga nirvana kalmuckerna är tydligen buddhismen monier. och sig själva. Därtill behövs lekfolk. ökande, men det är en liten grupp. Margareta Berglie arbetar ibland – Många menar att buddhismen är – Förhoppningen hos de styrande med videofilm och har filmat besatt- nirvana. är att alla mongoler ska samlas igen hetsmedier, bland annat på Taiwan. och återfå sin rätta position i världen Nyligen har Per-Arne och Margareta Hur mycket finns kvar i Tibet av tibe- som de hade under Djingis Khan. Berglie besökt Burma. Där finns det tansk buddhism? Djingis Khans anfader ska ju för öv- också en del olika former av shama- – Det tror jag är väldigt magert. rigt ha varit en blå varg. nism att studera, vilket säkert kom- Utanför Tibet finns det kanske mer att resultera i fler Burmaresor. 100 000 tibetaner. I Kina är budd- Ingen samhörighet Intervju: Henrik Persson hismen helt dompterad och styrd av – Lågkastiga hinduer i Indien har och Ola Persson ämbetsverk. I Inre Mongoliet var det gått över till buddhismen. Deras för- lika bedrövligt som i Tibet. I Yttre grundsgestalt, dr Ambedkar, blev Ola Persson är Mongoliet försöker man få igång det buddhist. Men de är inte så glada över lärare, har startat hela igen. Mycket är sönderslaget. Dalai Lama. De tycker att Dalai Lama Rosima Förlag och – Alla bra jobb går till han-kine- ska utvisas till Tibet och Kina. De är vice ordförande ser. Har man samma jobb men inte är känner ingen samhörighet bara för att i Föreningen han-kines fick man sämre betalt. Mi- de är buddhister. Fjärde Världen. noriteterna får sämre jobb och lägre – Det var ju lågkastiga eller s k betalt. kastlösa som skulle ha en bättre posi- – Vi såg ruiner av kloster. Men i tion om de blev buddhister – det är ju Ulan Bator finns en del stora kloster, en lite konstgjord motsättning. Det Lästips: så en del är på väg tillbaka, men då är ingen kontinuitet bakåt till den Per-Arne Berglie: är det en annan form av buddhism. historiska Buddha. • Gudarna stiger ned. Rituell Man försöker göra shamanismen till besatthet hos sherpas och statsideologi och tar upp olika epos, Hur många anhängare har buddhis- tibetaner. Stockholm 1983. hjälteepos. men i världen? – Vad som än händer blir det en – Det blir ju en nästan meningslös • Äta flugsvamp, bli odödlig och annan form av buddhism. De som uppskattning att göra. Hur ska man finna gudarna? Några tankar utövar den vill se det som att de åter- räkna detta? Ska man räkna alla japa- om soma och Amanita muscaria. I: Studier i religionshistoria upplivar, men vi som ser det utifrån ner? De är ju buddhister ibland… tillägnade Åke Hultkrantz. ser att de får läsa sig till det och gå på Vårt samtal går mot sitt slut. Per- Utgivna av Louise Bäckman, museer, så det blir någonting nytt. Arne Berglie visar oss några statyetter Ulf Drobin och Per-Arne Per-Arne Berglie påpekar att det från Vietnam, offerpengar som an- Berglie. Löberöd 1991. fanns en mongolisk Stalin, Choibal- vänds i Taiwan – med texten ”Bank

Mångkultur, minoritet och tro 43 ɶ ɶ F o r n n o r d i s k t r o

Ulf Drobin, religionshistoriker: Förkristen religion – Det fanns en I denna skrift har vi belyst kulturer och religioner med välutvecklad religion i rötter långt tillbaka i fornti- dens Asien och Mellanöstern eller andra delar av världen. det forna Norden Men hur ser motsvarigheten ut Vill du berätta något ur din egen bak- i Sveriges och Nordens tidiga sätt att tänka och vara. Min analys vi- grund? sade att det specifikt ”afrikanska” sät- historia? Hur ska vi se på den – Min största läsupplevelse någonsin tet att tänka berodde på att Tempels förkristna religionen i dag? hade jag i tonåren då jag läste Scho- beskrev eller bättre ”tillrättalade” ban- För att få svar på sådana penhauers ”Världen som vilja och tus tänkande med hjälp av en mycket frågor kontaktade vi en av de föreställning”. Senare i gymnasiet fick specifik thomistisk analys utan att forskare som sedan många år jag som filosofilärare Lechard Johan- någonsin nämna Thomas av Aquino. nesson som väl var Sveriges ende ka- Lechard Johannesson hade gjort att aktivt deltar i diskussionen tolskt troende och akademiskt utö- jag kände igen thomism även när den om detta – Ulf Drobin, religi- vande nythomist. Han hade skrivit inte presenterade sig som sådan. Vida- onshistoriker vid Stockholms sin doktorsavhandling ”Kunskap och re kunde jag se att gudssynen i klassisk Universitet. verklighet” om thomismens tolkning religionshistoria – religionshistoria Ulf Drobin har haft flera av realitetsproblemet. Genom Scho- har ju från början vuxit fram vid pro- penhauer var jag att betrakta som testantisk fakultet – var kantiansk, att inkörsportar till sitt ämne. kantian. Thomismen är den motsatta den hos motsvarande katolska religi- Han intresserade sig tidigt för ståndpunkten. Lechard Johannes- onshistoriker var thomistisk och hos litteraturhistoria. Men även son kunde inte locka över mig till socialantropologer ateistisk baserad för filosofi och etnografi/soci- thomismen men han relativiserade på Durkheim och detta på ett sådant alantropologi. Hans formella min ståndpunkt och gjorde mig mer sätt att utövarna knappast uppfattade öppen för olika tankemöjligheter. sig själva som bekännande protestan- studier började dock med ter, katoliker eller ateister. Filosofin tyska och nordiska språk. Varför började du studera religions- låg i metod och terminologi, alltså i Ulf Drobin lämnar här historia? själva ämnesperspektivet, och var inte intill skriftliga svar på de frå- – Jag tänkte ta en sabbatstermin för helt – och i många fall inte alls med- gor vi ställde. Hans svar ger att läsa något bara för mitt eget nöjes veten. Konstigt nog hade det knap- skull. Den sabbatsterminen tog ald- past skrivits om detta tidigare. många inblickar i fornnordisk rig slut. Min doktorsavhandling var mentalitet men också kritiska mycket teoretisk och har titeln ”Om Hur började ditt intresse för just forn- synpunkter på nu pågående teori och empiri i religionshistorisk nordisk religion? forskning. forskning: Sammanfattning och dis- – Jag läste fornisländska inom ramen Henrik Persson kussion av fyra föregående studier”. för nordiska språk. Den fornisländ- och Ola Persson Den behandlar bl.a. skillnaden mellan ska poesin intresserade mig mycket. protestantisk och katolsk gudsupp- Den är mycket konstfull, lärd och fattning och hur detta kommit att få sofistikerad och därför svårförståelig. inflytande över religionshistoria och Det var den säkert också då den först också i vissa avseenden antropologi. framfördes. Man måste vara litterärt 1945 utgav den katolske afrikanisten bildad och snabbtänkt för att hänga Placide Tempels en bok som skulle med. Och det var viktigt. Hövdingar komma att bli mycket berömd och och småkungar skulle i sin hird ha en betydelsefull, ”La Philosophie Ban- skald som förevigade deras stordåd. tou”, efter ett knappt decennium över- Och man kunde ju bli utsatt för drift, satt till engelska ”Bantu Philosophy”. något som i så fall måste utplånas i Författaren gjorde gällande att de blod. Äran var viktig. – Jag undrade bantu-talande folken skulle tänka på om det var möjligt att helt förstå ett annat sätt en det västerländska, denna konstfulla för oss så avlägsna att deras sätt att tänka skulle vara mer poesi med sitt krigiska religiösa bild- holistiskt och inkännande än väster- språk. Bl.a. därför valde jag att börja ländskt tänkande. Tempels bok kom studera religionshistoria. Brakteat med ryttarfigur. också att påverka négritude-filosofins föreställning om ett särskilt afrikanskt I skaldediktningen finns inslag som kallas ”heiti” och ”kenningar”

44 Kulturdebatt 11 ɶ ɶ F o r n n o r d i s k t r o

Det forna Nordens religion är faktiskt den förkristna europeiska religion vi vet mest om – bortsett från antiken och hellenismen, säger religionshistorikern Ulf Drobin. Foto: Henrik Persson ɶ ɶ F k s i d r o n n r o

o r t

– ”korpvingens rödfärgare”, det be- – Andra viktiga källor är natur- tydde visst ”krigarblod”? ligtvis Eddorna. Den poetiska Eddan – Ja, heiti betecknar ålderdom- består av gudadikter och hjältedikter liga ord av hög poetisk valör och som delvis kan gå tillbaka på förkris- kenning en sorts liknelse, ofta fler- ten tid. De är inte lika komplicerade ledade. Så kan t.ex. svärdet kallas till formen som skaldedikterna och sårens törne, blod svärdets svett och kan därför ha förändrats under trade- korpen – Odens fågel – blodets svan. randets gång men kan likafullt ha bi- En treledad kenning kan få följande behållit det huvudsakliga innehållet. form: sårens törnes (svärdets) svetts Den andra Eddan, Snorre Sturlusons (blodets) svan (= korpen). Den äldsta Edda är ju författad kring år 1220. Is- skaldediktningen går genom munt- land kristnades år 1000 eller 999. Det ligt traderande tillbaka på förkristen ligger alltså drygt tvåhundra år emel- tid. Den var metriskt så komplicerad lan kristnandet och Snorres Edda. att den minsta förändring skulle ha Betyder det att den är värdelös som förstört dikten. Det borgar för att källa? Knappast. Snorres intresse var dikterna behållit sin form under tra- inte att propagera för kristna dygder derandet fram till nedskriften. och att förlöjliga de hedniska nord- Skaldedikterna hör inte bara till borna. Hans intresse gällde diktkon- världslitteraturens mer svårförståliga sten. Hans Edda är en poetik, en läro- diktning utan är också genom sitt bok i diktkonst. Han ville bevara den bildspråk kanske den mest blodbe- utdöende skaldekonsten, se till att de stänkta. Den tillhörde krigararisto- gamla dikterna fortfarande skulle för- kratin. Oden var den högsta sinne- stås och göra det möjligt att fortsätta bilden för den krigiska heroism som att skapa skaldedikter efter samma här kommer till uttryck. Man skulle förutsättningar. För att möjliggöra på slagfältet nedlägga så många fien- det återberättar han de gamla myter der som möjligt. Det beskrivs i dik- som det anspelas på i kenningarna. I terna som offer till Oden. Slutligen sitt stora historieverk Heimskringla, i skulle man idealt själv stupa i strid för svensk översättning ”Nordens kunga- att komma till Odens rike – Valhall. sagor” skildrar han Norges kristnan- Det uppfattades som ett självoffer till de utan all sympati. De s.k. missions- Oden. Troligen har dikterna litterär kungarna Olav Tryggvason och Olav förebild i den liturgi som förekommit Haraldsson bedrev ren svärdsmis- vid människooffret. – Skaldedikter- sion. Deras framfart var utomordent- na är endast helt begripliga i original. ligt brutal. Den som inte övergick till Och det fordrar mycket goda kunska- kristendomen fördrevs, dödades eller per i fornisländsk filologi. lemlästades. Tors hammare, Mjölner.

Mångkultur, minoritet och tro 45 Naturligtvis kan man i olika en- alltid pågick i ädel öppen kamp. Och skildheter se att han omedvetet var konstigt hade det väl varit om det till- påverkad av kristendomen. Men gått så. Som framgår av de isländska det var absolut inte kristen nit som sagorna rör det sig ofta om bakhåll, låg bakom hans framställning. Det innebränning eller liknande. muntliga minnet, traderandet, åter- – Det var en värld av brutalitet, berättandet av gamla historier var heroism och tragedi. Dödandet av en något som hade mycket stort värde på person ledde till dråpet av två och så Island. vidare. Den här typen av vendetta var t r o ett allvarligt hot mot hela samhället. Har de isländska sagorna, förutom Några sagor berättar att två visa män att de är stor litteratur, också ett på vardera sidan i två familjer under värde som källa? konflikt förstår att detta kommer – Ordet saga kommer av verbet säga. att sluta med allas utplåning. De be- I en välkänd berättelse har guden Det har ifråga om isländska sagor stämmer sig för att stoppa händelse- Tor gett sig ut att fiska. Han agnar ingenting med folksaga att göra, utan förloppet. Deras hustrur visar sig nu med ett hästhuvud och får napp. betyder helt enkelt något berättat. De vara mer konventionella och tycker Det visar sig vara Midgårdsormen är historiska berättelser som är bear- att detta är oerhört vanhedrande för betade, i viss mån författade, och re- familjen. Hustrun på den ena sidan o r n n o r dhan i s k fått på kroken och en väldig digerade nedskrifter gjorda på 1200- ordnar nu så att en träl på den andra F kamp inleds där Tor till slut trampar hål i båten. Ovan ser vi och 1300-talet, på grundval av äldre sidan blir ihjälslagen. Hustrun på ɶ berättelsen som hällristning, nedan muntliga traditioner som, åtminstone den andra sidan ser nu till att två trä- delvis kan gå tillbaka till den tid då lar dräps på fiendegården. Konflikten ɶ som staty – av Wissler från 1903 – på Mariatorget i Stockholm. sagans händelser utspelas. En del av trappas upp och hämndemekanis- Foto: Henrik Persson dessa sagor som Egils saga och Njals merna kan inte längre stoppas. Slut- saga tillhör världslitteraturens kleno- ligen är alla döda. der. De räknas till en genre som kallas – Det faktum att kvinnor pekas ut islänningasagor, sagor om hjältar som som hämndekodens bevakare kunde skulle ha levt på 900- och 1000-talet. tolkas som någon form av gynefobi – Sagornas intrig är ofta uppbyggd hos sagans författare. Men nyare stu- kring konflikt. Ära var ett centralt dier visar att kvinnor sannolikt hade värde. Varje förolämpning eller orätt- en ritualiserad roll att hetsa sina män visa måste bemötas. Äran var nära och söner till hämnd om någon i fa- förknippad med förmågan att häm- miljen blivit dräpt. Troligen skulle de nas. På Island fanns ett mycket rikt vid själva begravningen läsa upp en utvecklat juridiskt system och på provocerande dikt eller framföra en alltinget tolkades lagen med sofisti- klagosång som skulle driva männen, kerad sinnrikhet. Men staten hade sönerna eller andra manliga släkting- ingen exekutiv makt, ingen polis som ar till hämnd eller annars bli fega us- kunde genomdriva alltingets dom- lingar utan allt värde. slut. Det var en fråga om hur många – Om man nu lägger samman våra beväpnade män som familjen eller skriftliga källor och kombinerar dem ätten kunde ställa upp. Ofta hade med arkeologi och ortnamnsforsk- en juridisk process varit meningslös. ning får vi en sammanhängande och Den förfördelade måste bokstavli- koherent bild av fornnordisk religion. gen ta lagen i sina egna händer. Och Det är faktiskt den förkristna euro- om han inte hade modet att gripa till peiska religion som vi – bortsett från vapen, förlorade han sin ära och blev antiken och hellenismen – vet mest djupt föraktad, socialt icke-existe- om. rande. Hjältarna visar en sådan själv- kontroll, en sådan behärskning inför Hur hänger det här ihop med det s.k. fysisk smärta och inför risken att bli Midgårdsprojektet i Lund? På själv- dödad att man förstår att det var ett i aste julafton kunde man i Svenska samhället djupt rotat ideal. Dagbladet läsa dramatiska uttalan- den av Midgårdsprojektets arkeologis- Gick det verkligen till så här i verklig- ka ledning. Rubrikerna i SvD lyder: heten? ”Invandrade myter om Oden och Tor. – Mod, vapenskicklighet, kroppslig De nordiska gudasagorna har sitt ur- styrka och okänslighet eller behärsk- sprung i en rad olika kulturer.” Och i ning inför fysisk smärta var natur- ingressen till artikeln står: ”Mytbilden ligtvis viktiga egenskaper. Däremot spricker. Inte var den religion, och inte var ju inte själva dödandet något som var den rent nordisk. Föreställningen

46 Kulturdebatt 11 om vår hedniska gudavärld krackelerar genom kristendomen, romarriket kunde vara ett sätt för de efterlevande allt mer…” I övrigt menar projektets eller annanstans ifrån, i allmänhet att genom riter rädda den döde från ledare att de skriftliga källorna är så omedveten om den evolutionistiska ”sotdödens” konsekvenser. Det går sena, så påverkade av kristendomen tankemodellens styrkraft. naturligtvis inte att bevisa men är li- att de i stort saknar värde. I liknan- – Den fornnordiska religionen kafullt sannolikt. Religionens värld de anda har ju museiutställningen hade, som all annan religion en social är ju full av exempel på hur mänsk- ”Odens öga” tillkommit. ideologisk funktion, som svarade mot liga tillkortakommanden korrigeras – Själv var jag på 1990-talet svensk det fornnordiska samhället, inte mot genom riter. ɶ representant och redaktör för ett kristendomen eller romarriket. Och – Oden är sägenomspunna hjältars ɶ samnordiskt projekt rörande forn- de fornvästnordiska källorna visar skyddsherre. Han lär dem militär nordisk religion bekostat av NOS-H att det särskilt är krigarelitens reli- strategi och gör dem osårbara mot F (Nordiska samarbetsnämnden för gion som bevarats. Den religion där stål. Den ideale krigaren skulle döda k s i d r o n n r o humanistisk forskning) som samlade just Oden står i förgrunden. En, som så många som möjligt på slagfältet en mängd religionshistoriker, arkeo- väl redan framgått, extremt krigisk, och slutligen själv stupa. Det uppfat- loger, ortnamnsforskare och runolo- heroisk och dödscentrerad religion. tades, som jag nämnde, som ett själv- ger från hela Norden och också några Oden som är den främste guden och offer till Oden. I mytologin beskrivs från Tyskland och Frankrike och som betecknas som gudarnas fader är stri- Oden ofta som opålitlig och svekfull, resulterade i tre volymer: ”Nordisk dens, dödens, poesins, magins, exta- därför att på det mänskliga planet Hedendom”, ”Myte og Ritual i det før- sens och människooffrets gud. Hans måste lyckan slutligen vända: på en kristne Norden” och ”Religion och sam- namn betyder ’den vrede’, ’den ra- högre existentiell nivå, däremot, be-

hälle i det förkristna Norden”. Några sande’. I mytologin beskrivs han som tyder det att hjältens gudomliga öde o r t liknande slutsatser kom vi sannerligen enögd och att han när han går till har fullbordats. Det är därför ett inte fram till. Snarare tvärtom! angrepp kan förvrida sina anletsdrag standardmotiv att guden slutligen och stirra med en så fruktansvärd vänder sig emot sina favoriter; att Hur är det möjligt? blick att motståndaren blir helt para- han sägs orättvist belöna med seger, – I det här projektet är det arkeologer lyserad. Han förbinds med asätande att han kallas missdådare likaväl som som skaffat sig tolkningsföreträde då djur som korpar och vargar. När de segerns fader. Som ödesgud möjlig- det gäller fornnordisk religion, arkeo- åt av de fallna på slagfältet uppfat- gör Oden det heroiska livet. Han sägs loger som hur duktiga de än är som tades det som att Oden mottagit off- vara den som åstadkommer all strid arkeologer saknar elementär kunskap ret. Korpar och vargar var inte bara och osämja, den som hetsar kungar i allmän religionshistoria. Det påver- Odens djur utan också uppenbarelser mot varandra. – Låter det kristet? kar referensramarna. Man ser inte det av guden själv. som man saknar kunskap om. – Hela arméer kunde helgas åt Det sägs ju i uttalanden av Mid- Man har inte påträffat något sam- Oden genom en särskild rit med syf- gårdsprojektets ledare att fornnordisk hälle som saknat religion. Inte heller tet att vända krigslyckan till egen religion knappast var någon religion kan man se ett samband mellan reli- fördel. Ett spjut kastades över fien- i vedertagen mening. Den saknade ju gionens utvecklingsnivå och samhäl- dehären och ord som ”ni tillhör alla bekännelse, prästerskap och kanon. lets tekniska och sociala nivå. Reli- Oden” uttalades högtidligen. Vid års- Och att den saknar enhet i den me- gionen kan vara mycket komplicerad fester dracks Odens skål för seger och ning att den består av en massa lös- i tekniskt enkla och socialt småska- kungens ära. ryckta influenser från olika tider och liga samhällen. Tidigare, fram till för Oden var också Valhalls herre. Val från olika håll. För att citera Anders så där 75 år sedan var den klassiska betyder de fallnas lik på slagfältet. Andrén, professorn i arkeologi i Stock- evolutionismen förhärskande i den Det fanns två dödsriken: Hel, den holm, projektets egentlige ledare, som religionshistoriska och etnografiska dystra plats liknande den grekiska fö- skriver i den bok som utgivits till ut- och socialantropologiska fackveten- reställningsvärldens Hades, dit van- ställningen ”Odens öga”: ”Den gamla skapen. Man tänkte sig att i socialt liga människor kom och det glans- idén att den skandinaviska religionen och tekniskt enkla samhällen måste fulla Valhall, där krigarelitens hjältar skulle representera en uråldrig och också den mentala nivån vara låg. mottogs. För att komma till Valhall oföränderlig tradition i Europas peri- Det gällde då också för religionen skulle man idealt stupa i strid. Om feri kan alltså inte upprätthållas.” som man trodde utmärktes av allmän man inte hade förmånen att dö för – Ja, det är just sådana här deklaratio- vidskepelse, enklare andetro och ru- vapen, kunde man begå ceremoniellt ner som utgår från Midgårdsprojek- dimentära gudsföreställningar. Som självmord genom att stinga sig med tet som framstår som så märkliga för sagt övergavs den här typen av evolu- spjut eller hänga sig, och på det sättet en religionshistoriker. Vem har sagt tionism för ca 75 år sedan, men den öppna vägen till Valhall. Oden kal- att fornnordisk religion skulle repre- lever fortfarande kvar i det allmänna lades också Valfader, ”de stupades sentera en uråldrig och oföränderlig medvetandet utanför specialisternas fader”. tradition? All kultur är ständigt före- krets. Det märks ofta när kyrkohis- mål för påverkan från andra kulturer. toriker, litteraturhistoriker, och nu Har det inte skrivits om möjligheter Och religionen är en del av kulturen. också arkeologer, skriver om forn- att kringgå detta? Skulle man därför kunna säga att varje nordisk religion. Man förutsätter att – Jo, Andreas Nordberg har skrivit tal om en nationell kultur därför vore mer komplicerade religiösa föreställ- om detta. Han för fram tanken att meningslös? ningar måste vara sena och inkomna vertikalt nedstuckna vapen i gravar Det får mig att tänka på medel-

Mångkultur, minoritet och tro 47 tidens s.k. universalia-strid, striden vända sig av all tillgänglig kunskap. om allmänbegreppen. Om begreppen Lägger vi samman religionshistoria, inte går tillbaka på en evig och oför- nordisk filologi, ortnamnsforskning, änderlig värld utanför människan runologi och arkeologi kan vi kon- – som t.ex. Platons idévärld – så sak- statera att det fanns en välutvecklad nar de realitet, värde. Alltså om be- och specifik religion i det forna Nor- greppet soffa inte klart kan åtskiljas den. Inte från ”uråldrig” tid men åt- från begrepp som stol och pall, vore minstone från folkvandringstid fram det då kanske klokt att undvika dessa till sen vikingatid. – Jag nämner inte t r o begrepp? folkvandringstid därför att jag som De religionshistoriker som stude- vissa arkeologer skulle tro att ett ”re- rat fornnordisk religion har i allmän- ligionsskifte” då ägt rum, utan därför het hämtat sina metodiska förebilder att det finns anledning att anta att re- från socialantropologins studium av ligionens militära profilering stärktes skriftlösa folks religioner. Men inte under denna tid genom krigarelitens heller kristendom, islam, buddhismen tillväxt. – Och den fornnordiska re- etc. kan socialantropologiskt definie- ligionen bestod inte av sinsemellan ras utifrån bekännelse och kanon. oberoende atomistiska element utan Folkreligionen är något annat, mång- uttryckte en klar ideologisk funktion o r n n o r dskiftat i s k och glidande. Men likafullt som hade sin sociala förutsättning i F kan vi tala om kristendom och islam ett småskaligt ättesamhälle med en Bronsbleck till en hjälm,

ɶ och buddhism genom att identifiera stark krigisk elit. antagligen från 600-talet, funnet vissa typer av trosutsagor, beteen- Med kristnandet följer nationsbyg- i en av de rika forngravarna vid ɶ den och föreställningar som bildar gande och centraliserad makt. Det är Vendel i Uppland. Ryttaren har den strukturella helhet som vi kallar inte bara så att den gamla religionen uppfattats som en avbildning kristendom, islam eller buddhism. förföljs och utplånas genom missio- av Oden på Sleipner, beväpnad Samma sak gäller också för t.ex. nuer- nen. Genom samhällsomdaningen med spjutet Gungner och följd folkets religion trots frånvaro av präs- förlorar den också sin sociala bas. av de båda korparna Hugin terskap, trosbekännelse och kanon. Den blir enklare folktro. Och på Is- och Munin. Korpar och vargar Från en synpunkt kan man säga land en med fascination vårdad min- var inte bara Odens djur utan att en religion består av olika element neskunskap. uppenbarelser av guden själv. från olika håll och tider. Men de har Ulf Drobin, Framför denna forntida ryttare sammanfogats till en funktionell hel- docent i religionshistoria vid syns också en orm. Att stupa i het som gör dem meningsfulla i just Stockholms universitet strid uppfattades i diktningen den religionen. Religionen är en del som ett självoffer till Oden. av den sociala strukturen, av den ide- ologiska överbyggnaden, av det men- tala kitt som gör samhället möjligt. Man kan inte börja en undersök- ning av fornnordisk religion genom att utesluta de skriftliga källorna därför att de skulle vara alltför påver- kade av kristendomen. Hyperkritik strider lika mycket mot sunt förnuft som bristande källkritik! En sådan omvärdering fordrar ju en djupgåen- de undersökning som knappast kan göras av arkeologer utan filologisk skolning. Och märk väl att om vi lägger sam- man de skriftliga uppgifterna så får vi, trots att de härrör från olika tider och miljöer, en sammanhängande bild av fornnordisk religion – en bild av en religion som helt avviker från kristendomen men likafullt är skild- rad med viss sympati eller åtminstone förståelse. Hur är detta möjligt? En forntida konspiration för att lura da- gens forskare? Framgångsrik forskning måste an-

48 Kulturdebatt 11 Nämnd litteratur och lästips • Althén, Kajsa 2006. Invandrade diskussion av fyra föregående Steinsland, Ulf Drobin, Juha myter om Oden och Tor. De nord- studier. Skrifter utgivna av Re- Pentikäinen, Preben Meuleng- iska gudasagorna har sitt ursprung ligionshistoriska institutionen racht Sørensen. Odense 1991. i en rad olika kulturer. Artikel i vid Stockholms universitet. 5. • Odens öga – mellan människor Svenska Dagbladet 24/12 2006. ɶ • Drobin, Ulf 1991. Mjödet och och makter i det förkristna Norden.

• Andrén, Anders 2006. Skan- offersymboliken i fornnordisk Red. Anders Andrén och Peter ɶ dinavisk religion i tid och religion. Ingår i Studier i reli- Corelli. Helsingborg 2006. rum. Ingår i Odens öga – mel- gionshistoria tillägnade Åke F • k s i d r o n n r o lan människor och makter i Hultkrantz, red. av Louise Old Norse religion in long-term det förkristna Norden. Bäckman, Ulf Drobin och perspectives. Origins, changes, Anders An- Per-Arne Berglie. Löberöd. and interactions. • Andrén, Anders, Jennbert Kris- drén, Kristina Jennbert and tina, Raudvere, Catharina 2006. • Drobin, Ulf 1991. Indoeuropé- Catharina Raudvere (eds.) Old Norse religion. Some problems erna i myt och forskning. Ingår i An international conference and prospects. Ingår i Old Norse Nordisk Hedendom. Et sympo- in Lund, Sweden, June 3–7, religion in long-tem perspecti- sium. Se litt.lista på annan plats. 2004. Vägar till Midgård 8. ves. Se litt. lista på annan plats. • Drobin, Ulf och Keinänen, • Religion och samhälle i det för-

• Brink, Stefan 1999. Fornskandi- Marja-Liisa 2001. Frey, Veral- kristna Norden. Ett symposium. o r t navisk religion – förhistoriskt sam- den olmai och Sampo. Ingår i Redigerad av Ulf Drobin i sam- hälle. En bosättningshistorisk stu- Kontinuitäten und Brüche in arbete med Jens Peter Schjødt, die av centralorter i Norden. Ingår der Religionsgeschichte. Fest- Gro Steinsland, Preben Meuleng- i Religion och samhälle i det för- schrift für Anders Hultgård, racht Sørensen. Odense 1999. kristna Norden. Ett symposium. herausgegeben von Michael • Översättning och Stausberg. Berlin & New York. Snorres Edda. • Den poetiska Eddan. Över- inledning av Karl G. Johansson sättning av Björn Collinder. • Egil Skallagrimssons saga. Över- och Mats Malm. Stockholm 1997. Ny utg. Stockholm 1993. sättning och förord Karl G. • Johansson. Stockholm 1992. Snorre Sturluson. Nordiska kunga- • Drobin, Ulf 1968. Myth sagor. Bd. 1-3. Översatt av Karl G. and Epical Motifs in the • Hallberg, Peter 2003. Den isländ- Johansson. Stockholm 1991-1993. . Temenos 3. Ny utg. Stockholm. Loki-Research ska sagan. • Steinsland, Gro. Under utgivning. • Drobin, Ulf 1979. Afrikanska • Hallberg, Peter 2003. Den Fornnordisk religion. Stockholm. religioner i västerländska belys- fornisländska poesin. Ny • Ström, Folke 1993. Nord- ningar. En idéhistorisk bakgrund. utg. Stockholm. Skrifter utgivna av Religions- isk hedendom. Tro och sed i • Johannesson, Lechard 1944. Tredje uppl., historiska institutionen vid förkristen tid. andra tryckn. Stockholm. Stockholms universitet. 1. Kunskap och verklighet. En studie i realistisk filosofi med särskild • Tempels, Placide 1959. • Drobin, Ulf 1980. Indogerma- hänsyn till thomismens tolkning Bantu Philosophy. Paris. nische Religion und Kultur? av realitetsproblemet. Stockholm. • Turville-Petre, E.O.G. 1964. Eine Analyse des Begriffes indo- • Skrifter utgivna av Myte og Ritual i det førkristne germanisch. Et symposium. Re- Myth and Religion of the Religionshistoriska institutionen Norden. digeret af Jens Peter Schjødt i North. The Religion of An- vid Stockholms universitet. 2. London. samarbejde med Ulf Drobin, cient Scandinavia. • Drobin, Ulf 1982. Psycho- Juha Pentikäinen, Gro Stein- • Vries, Jan de 1970. Altgermanische logy, Philosophy, Theology, sland, Preben Meulengracht Religionsgeschichte. Bd I-II. Epistemology. Some Reflections. Sørensen. Odense 1994. Skrifter utgivna av Religions- • Översättning av historiska institutionen vid Njals saga. Lars Lönnroth. Lund 2006. Stockholms universitet. 3. • Nordberg, Andreas 2002. Ve r - • Drobin, Ulf. 1983 Folklore tikalt placerade vapen i vikinga- and Comparative Religion. Fornvännen 97. Skrifter utgivna av Religions- tida gravar. historiska institutionen vid • Nordberg, Andreas 2004. Stockholms universitet. 4. Krigarna i Odins sal. Andra uppl. Stockholm. • Drobin, Ulf 1983 Om teori och empiri i religionshistorisk • Nordisk Hedendom. Et sym- forskning. Sammanfattning och posium. Redigeret av Gros Vadstenabrakteaten, med en ryttargestalt.

Mångkultur, minoritet och tro 49 ɶ ɶ A u s t r a l i e n

Klippmålning i Australien, Kimberley, Leopoldbergen 1911. Foto: Yngve Laurell Ett exempel från Australien: Vems tro? Vems historia? Vems land? Aboriginerna är Australiens ursprungliga invånare. Jämfört med dem är alla andra mil- joner invånare på kontinenten sent komna invandrare. Idag har aboriginerna blivit en minoritet på omkring 600 000 människor. Deras egen kultur utplånades nästan, men de har på många platser tagit upp sina egna seder igen. Detta är historien om Noonkanbah, turen genom handlingar, drömmar, 1700-talet lade under sig Australien ett aboriginskt samhälle i Kimberley- tankar och berättelser och skapade gjordes detta med hänvisning till att området i nordvästra Australien. de ”drömspår” eller ”sånglinjer” som marken inte tillhörde någon – den Noonkanbahområdets historia genomkorsar landskapet och ger det var terra nullius och kunde saklöst efter européernas ankomst är del- liv. De efterlämnade också ceremo- tillföras den brittiska kronan. Under vis bittert tragisk, men ändå också nier och berättelser som ständigt tvåhundra år härskade denna rätts- en historia om en folkgrupps envisa återskapar naturen. princip, som inte erkände ursprungs- kamp för överlevnad, identitet och Levnadsregler från denna ”dröm- folkens urgamla landrättigheter. erkännande. tid” bildar en helgjuten lag, som Kimberley blev ett av de senast Före europeernas ankomst fanns också anger vilken familjeklan som koloniserade områdena. År 1885 hit- närmare 30 olika folkslag eller språk- har rättigheter och ansvar för ett visst tades guld 60 mil inåt land och tu- grupper i Kimberleyområdet. Noon- landområde. sentals lycksökare strömmade upp kanbahs historia rör flera av dem Hela kontinenten täcks på så sätt längs Fitzroyfloden till Halls Creek. – djaba/nyikina, punuba och walmat- av till människan knutna ansvarsom- Nyikina och de andra aboriginfolken jarri. råden. och man kan utgå från att alla längs floden drabbades hårt av denna Aboriginernas världsuppfattning naturfenomen, varje kulle, varje klip- invasion. Året därpå anlände Isa- formades av sammanvävda myter pa och varje vattendrag en gång hade dore Emanuel till Noonkanbah med om förfädersgestalter som skapade ett namn och en historia knuten till några tusen får och etablerade en får- världen i alla dess uppenbarelser sin uppenbarelse. farm på nyikinafolkets traditionella under sina strövtåg genom landska- mark. Fåren frodades på den bördiga pet. Genom växelvisa konflikter och Guld! flodslätten och Emanuelfamiljen blev allianser strävade dessa varelser efter In i denna värld strömmade euro- en av de mer välbärgade av den första dominans och harmoni. péerna med sin egen världsbild och generationens europeiska lantbruka- Förfädersvarelserna formade na- människosyn. När britterna i slutet av re i Kimberley.

50 Kulturdebatt 11 ɶ ɶ A u s t r a l i e n

Kimberleys tidiga kolonialhistoria landrättsrörelsen i Kimberley och är en hård och grym berättelse. De den aboriginska organisationen Kim- första femton åren, 1885-1900, skedde berley Land Council bildades 1978 i ett omfattande dödande. Massakrer just Noonkanbah. förekom då och då in i det tidiga Omedelbart utbröt en uppslitande 1900-talet. Hela stammar utplånades konflikt om en planerad oljeborrning medan andra blev till en spillra. på Noonkanbaharrendet. Noonkan- Det tog de europeiska bosättarna bahborna ville skydda området och 50 år, till ca 1930, att underkuva flod- dess koppling till myter och naturri- folken och inordna dem i stations- tualer och motsatte sig borrningen på ɶ

livet där de användes som billig ar- den mark de trott sig ha återvunnit ɶ betskraft. Aboriginer arbetade som kontrollen över. Efter ett långt ställ- fårskötare, hästinridare, hushållsar- ningskrig genomdrev delstatsreger- A

betare, trädgårdsarbetare, snickare, ingen ett slutgiltigt borrningsbeslut. r t s u staketbyggare, barnskötare och allt Den australiska fackföreningsrö- annat som begärdes av stationsskö- relsen blockerade allt borrningsar- taren. Den enda trösten var närheten bete i Noonkanbah, och ett massivt till det egna andliga landskapet. Ce- polisuppbåd eskorterade icke fack- a n e i l remonierna kunde vidmakthållas i föreningsanslutna oljeborrare till den viss utsträckning. heliga platsen. Många protesterande Noonkan- Ny näring till religionen bahbor arresterades och borrningen Från 1920-talet och fram till 1969 genomfördes. Ingen olja hittades, skedde en gradvis flyttning in till men aboriginerna upplevde att plat- Noonkanbahområdet från walmatjar- sen hade vanhelgats och blivit utsatt rifolket i öknen söder om Fitzroyflo- för övergrepp. den. Walmatjarrifolket förde med sig en fortfarande levande kultur. Inflytt- Två uppfattningar om världen ningen ledde till att den traditionella Under de två år konflikten varade religionen fick ny näring. Noonkan- ställdes – i blixtbelysning – två olika bah blev en viktig länk i det nätverk världsuppfattningar, två olika filoso- av religiöst utbyte som breder ut sig fier och två olika lagar mot varandra. över hela Kimberley, från kusten till Kulturkrocken är uppenbar: bergskedjorna och de angränsande ökenområdena i centrala Australien. ”Det är arrogant att tro att vi ska 1969 infördes likalön för abori- kunna berätta allt om vår lag på ginsk arbetskraft i det australiska en enda dag. Delstatsregeringen jordbruket. Eftersom få fullt betalda har inte lyssnat på oss. Istället för arbeten erbjöds aboriginer lämnade att tala skulle ni ha lyssnat; istäl- dessa lantegendomarna eller tvinga- let för att tro att ni hade all kun- des bort därifrån. Aboriginerna läm- skap så skulle ni ha försökt att lära.” nade Noonkanbah 1971 i protest mot (Noonkanbahbrev till premiärmi- förhållandena och flyttade till utkan- nister Court i Western Australia) ten av den närbelägna staden Fitzroy Crossing. Där mötte de inte bara en ”Det verkar som om det finns två lagar, slum med alkoholism, konflikter och den vite mannens lag och aboriginsk samhällets sönderfall utan började lag. Vi tror vi måste ta den vite man- också en kamp för att på egna vill- nen i örat för att han ska lyssna till kor återvända till hembygden kring vad den aboriginska lagen betyder.” Noonkanbah. (Dicky Skinner, Noonkanbah) Denna kamp ledde till framgång 1976 när Aboriginal Land Fund Noonkanbahstriden fick stor upp- Commission köpte Noonkanbah och märksamhet i Australien. I ett nord- överlät arrenderätten till aboriginer- iskt perspektiv är Altastriden i Norge/ na. Nu vidtog en återuppbyggnadspe- Sameland jämförbar. I Noonkanbah- riod. Aboriginerna var tillbaka på samhället ledde nederlaget temporärt sin mark och byggde upp jordbruket till kollektiv förstämning och sorg. På igen. ett vidare politiskt plan fick striden Under 70-talet lyftes frågan om långtgående följder. aboriginernas landrättigheter upp på För det första blev aboriginska den politiska dagordningen i Austra- politiker på nationell nivå mer radi- Klippmålning i Kimberley, Mount lien. Noonkanbah blev centrum för kala. Noonkanbah ledde också till att Burnett 1911. Foto: Yngve Laurell

Mångkultur, minoritet och tro 51 Lästips: den första aboriginska delegationen av borrningsstriden. Idag samverkar Noonkanbahsamhällets traditio- framträdde inför ett FN-möte för de kristna och traditionella aboriginer nella religiösa föreställningsbild mänskliga rättigheterna i Genève. i Noonkanbah liksom i övriga Kim- finns väl beskriven i För det andra fick det bara ett par berley, men det finns även spänningar • Erich Kolig, The år tidigare bildade Kimberley Land och misstänksamhet. Noonkanbah Story Council – aboriginernas egen orga- Idag har Noonkanbah ca 350 invå- nisation – ett uppsving som stridbar nare. Man äger tillsammans den 1700 Borrningskonflikten behandlas i landrättsorganisation. km² stora boskapsstationen med • Steve Hawkes och Mike För det tredje påbörjades kort efter uppåt femtusen djur med inriktning Gallaghers krönika Noonkanbah. Noonkanbahstriden den rättsprocess på export till Asien. I skolan undervi- Whose Land, Whose Law? – Mabo mot provinsen Queensland sas på både nyikina– och walmatjarri- – som 1992 skulle leda till det domslut språken. De traditionella ceremonier- l i e n i Australiens högsta domstol varige- na och den egna lagen hålls vid liv, a nom principen om terra nullius för- samtidigt med det kristna inflytan- klarades som falsk. det. 1998 gjorde Noonkanbahborna anspråk på traditionell äganderätt – Kristna och traditionella u s t r native title – till arrende-egendomen.

A Sammantaget bidrog Noonkanbah- Historien är inte slut ännu. striden till en radikaliserad aboriginsk Rolf Ericsson

ɶ politik generellt. Landfrågan lyftes

ɶ från det enskilda lokalsamhällets för- Rolf Ericsson svar av traditionellt heliga platser till är kansliråd en landsomfattande landrättsrörelse på UD:s enhet Förfädersvarelserna skapade som även i domstol sökte försvara för Asien och ”drömspår” och ”sånglinjer” som de traditionella ägandeformerna och Oceanien och genomkorsar det australiska återta kontroll över markområden. har arbetat på landskapet och ger det liv. När Och Noonkanbahsamhället? 1982 Sveriges ambas- britterna i slutet på 1700-talet lade drog en kristen väckelserörelse genom sad i Canberra. under sig Australien sa man att Kimberley och en hel del aboriginer Han har enga- marken inte tillhörde någon, att den konverterade, inklusive Dicky Skin- gerat sig i åter- var Terra Nullius. Här syns Uluru ner, som var ledande i motståndet förandet av aboriginska förfäders – Ayers Rock – en viktig religiös mot borrningarna. Fundamentalis- kvarlevor från svenska institutioner plats för aboriginerna i Australien, tiskt inriktade missionärer predikade till områden varifrån de en gång togs. för dem lika betydelsefull som om världens förestående undergång Peterskyrkan i Rom är för katoliker. – på sätt och vis ett lättsålt budskap Foto: Bo-deh. efter den traumatiska upplösningen

52 Kulturdebatt 11 Lästips och fakta • Claes Hallgren: Två resenärer – två bilder av australier. Erik Mjöbergs och Yngve Laurells vetenskapliga expeditioner 1910-1913. Kultur i fokus, Uppsala 2003. Kan beställas från kulturantropologiska institutionen vid Uppsala Universitet, 018/471 00 00, ɶ

eller från Etnografiska museet ɶ i Stockholm, 08/519 550 00. A • Sven Lindqvist:

Terra Nullius r t s u och Utrota varenda jävel. a Vill du veta mer n e i l John Watson, Claes Hallgren, Ruben Hallgren-Pemer och Anthony … om Erik Mjöberg, forsk- Watson i Jarlmadangah Burru, f.d. Mount Anderson. ningen och aboriginerna i Foto: Anna-Lena Pemer Australien? Kontakta Claes Hallgren: Tel 08-6416369 eller 073-9332177. Forskning om E-post: [email protected] . gravskändning Det har via massmedia nu blivit känt att mänskliga kvarlevor, skelett, från Australiens ursprungsfolk finns på svenska museer. En hel del har nu lämnats tillbaka. Mindre känt är kanske att det 2003 utkom en bok, ”Två resenärer – två bilder av australier”, som nog- grant visar hur det gick till när just dessa aboriginskelett i början på 1900-talet hamnade i Sverige. Det är antropologen Claes Hallgren ut genom Australiens gränstull. hur han undvek att myndighetsperso- som sammanställt historiken om En annan forskningsresande, ner tittade i hans bagage med ”ej min- två svenska forskare och deras möte Yngve Laurell, var samtida med Erik dre än sex skelett av australnegrer”. med Australien under första hälften Mjöberg, men hade en betydligt mer Han fortsätter: ”Jag stod här inför av 1900-talet. I hans sällskap får vi medmänsklig och jämlik syn på aus- det trevliga perspektivet att mista de följa forskarna Erik Mjöbergs och traliernas kultur. Om Laurell med skelett jag under så stor risk och med Yngve Laurells verksamhet. Särskilt en TV-parallell närmast påminner så mycket personligt obehag insamlat kartläggs zoologen Erik Mjöbergs om ”indianernas vän” Zeb Macahan, i Kimberley”. förhållningssätt till forskaruppdra- så bär tyvärr Erik Mjöberg närmast Episoder som denna skildrar Mjö- get och hans möte med Australiens drag av den tyske lägerkommendan- berg ibland med samma slags dova, ursprungsbefolkning. Till och med ten Goeth i filmen ”Schindler’s List”. lite kluvna, ironi som när koncentra- Mjöbergs undermedvetna intryck av tionslägerchefen Goeth i ”Schindler’s aboriginerna belyses i boken. ”Jobbet behöver göras” List” kommenterar sin lott i samband Erik Mjöberg skildrade med för- Mjöberg tycktes till slut närmast som med att en ny tågtransport inkom- tjusning i sina egna böcker inte bara i ett rus fara Australien runt på jakt mer: ”Tiotusentals fångar till som vad han hemförde från Australien efter diverse ”etnografika” och skelett. ska avlivas, det blir kul.” Ett trist men utan också i detalj hur detta gick Under en av expeditionerna försökte nödvändigt vardagsarbete som än en till. Närmast stolt redogör han för han till och med att för ”tobak, röda gång dras igång – för att ”jobbet be- hur han lurar australier att i en säck näsdukar och speglar” få raka av och höver slutföras”. bära skelettdelar han stulit från en köpa en levande australiers ”granna Har vi inte hört den senare repli- av deras egna gravplatser, utan att de hår”! Mannen i fråga tackade klokt ken mer nyligen, förresten? själva vet vad säcken innehåller. Mjö- nog nej. Henrik Persson berg begick ytterligare brott när han Mjöberg beskriver också dramati- smugglade dessa mänskliga kvarlevor ken kring sin skelettsmuggling och

Mångkultur, minoritet och tro 53 ɶ ɶ K u l t u r e l l o c h b i o l o g i s k m å n g fa l d

Vandana Shiva är en outtröttlig förespråkare för landsbygdsbefolkningens och de fattigas rättigheter, gentemot de stora multinationella bolagen. Foto: Henrik Persson

Hinduism och ekologi Den som reser i Indien lär sig snabbt uppskatta de gamla träd som ofta växer vid vägkanten. Träd som mango, nim eller banyan har alltid planterats utmed vägkanterna för att ge skugga och skydd, deras löv fungerar som naturlig luftkonditionring. Under deras vida kronor har generationer resande, när de rastat för att äta eller vila, funnit skugga och svalka.

”Skogen är, på ett plan, hela världen. Skogen innefattar hela skapelsen. Du är också en del av den skogen. Det är inte så att du är utanför skogen. Du kan skapa nya ord- ningar i skogen, men du kan inte förbigå den”.

Banwari, intervjuad i boken ”Hinduism and Ecology ”. Ur kapitel två, ”The world forest”.

Vandana Shiva – kärnfysiker och miljöaktivist i Indien: Mångfald är det enda hållbara Den indiske miljöaktivisten och mottagaren av Alternativa Nobelpriset Vandana Shiva berättar vid ett Sverigebesök om sin väg till att bli den hon är. Jag sitter i publiken på biografen Zita i Stockholm och lyssnar till henne tillsammans med miljöintresserade och aktivister som samlats efter att den nya filmen ”Bullshit” just visats. Filmen är gjord av filmarna PeÅ banken sa: ”Vill ni ha vete så måste ni Holmqvist och Suzanne Khardalian börja använda kemikalier!” och handlar bland annat om Vandana Shivas kamp mot genteknikföretaget Monokulturer skapas Monsantos försök att ta patent på in- – Jag har växt upp i en kultur med diskt vete. 2000 språk, 25 alfabeten, och 20-30 I filmen skildras hur Vandana Shiva olika slags växtsorter i maten varje tillsammans med daliter – så kallade dag. Mångfald är det enda i längden ”kastlösa” indiska kvinnor – stoppar hållbara inslaget i människans kultur. företaget Coca Cola i en konflikt om Mångfalden kommer att överleva. den indiska delstaten Keralas grund- Förstörs mångfalden skapas mono- vatten. Hon påvisar också sambandet kulturer. Monokulturer skapas av mellan globaliseringen och självmor- besprutningsmedel – som Roundup Läsa mer: den bland bönder i Indien: – konstaterar Vandana Shiva. • På svenska utgav Ordfront – Jag hade studerat Indiens ”gröna Vandana Shiva använder uttrycket förlag 2003 två av Vandana revolution” som sågs som ett alterna- ”jord-demokrati” (Earth Democracy). Shivas böcker: Skydda eller tiv till en ”röd revolution”. Men jag – Jorddemokrati är en destillation skövla? samt Krig om vattnet. såg vilka kostnader också den gröna av 30 års arbete, säger hon. revolutionen hade. USA och Världs- Den innefattar tre ”swarajs” – tre

54 Kulturdebatt 11 ɶ ɶ K u l t u r e l l o c h b i o l o g i s k m å n g fa l d ɶ självstyren. ”Swaraj”, självstyre, var sälja potatis – till varandra! Väldigt det slagord som den indiska frigö- lokalt tänkt … säger Vandana Shiva ɶ

relsen från engelskt kolonialvälde ironiskt. K skedde under. Förutsättningen för – Total frihandel leder till att l l e r u t l u jorddemokrati är matsjälvstyre, frö- Monsanto och de andra får styra. självstyre och vattensjälvstyre menar Miljöskyddet förstörs av bolagen. man inom den rörelse som föresprå- En del av frihandelspaketet är också kar jord-demokrati. Vandana Shiva borttagandet av arbetarnas rättig- har själv utvecklat en fröbank för heter. Vi kommer alla till slut att få olika slags regioner, t.ex. där det finns samma villkor som arbetarna i Kina

lite vatten, anpassad för människorna som inte har lediga söndagar, om inte och inte bolagen. en reglering av frihandeln äger rum. h c o Tusentals byar i Indien har ställt – Genetikforskning och molekylär- sig bakom denna rörelse. Mot sig har biologi har jag aldrig motsatt mig. Det Ko-skyddet är ett centralt man stora multinationella företag är den oansvariga tillämpningen som element i hinduismen, påpekade b

som Coca-Cola, Pepsi, Monsanto, är det dåliga. Jag är mycket selektiv i Mahatma Gandhi. k s i g o l o i Mitsubishi, Hyundai, Suez och Vi- min kritik. Transgenetik – genflytt- vendi. ning över artgränserna – har däremot – Det som nu kallas ”demokrati” inte gett några fördelar och behövs har däremot ingått ett äktenskap inte nu. Men de vill kommersialisera med globaliseringsprojektet. Den fria det på en oansvarig nivå. marknaden är i själva verket ingen fri – Alla har manipulerade gener i marknad. Det är folket som är den sina bomullskläder nu, ingen vet vad verkliga ekonomin. Kapitalet är bara det gör med våra kroppar. g n å m en liten del av det som gör att ekono- – Vi måste bli medproducenter, inte min fungerar. Företag som Monsanto bara konsumenter. gör enskilda bönder rika men dödar – Marknadskrafterna får inte vara ekonomier. Folket är den verkliga det som styr – vi måste nå högre ni- A F

ekonomin. våer av mänskliga värden än så. Vår d l – Coca Cola drar upp vatten som värld är inte till salu – det är vad fil- ackumulerats i jorden under tusen- men ”Bullshit” egentligen handlar tals år. Monsanto säger att de ska om! göra bönderna rika. Det är inte så. Henrik Persson Tvärtom dödar de ekonomier. – Det som behövs är: Ett: levande demokrati och två: levande kultur. Producenter av till exempel kläder måste få ha en egen lokal ekonomi. – Engelsmännen införde begreppet privategendom i Indien. Det värsta numera är att kvinnor inte ens til- låts att födas. Ju mer vi har hamnat inom världsmarknaden desto mer in- fanticid – dödande strax efter födseln – av flickor äger rum. Det finns också kasttänkande, där brahminerna för- trycker andra. ”Min bak ryms inte i Levi´s jeans” – Det som är viktigt är makt – inte orden. Varför talar ingen om klass och ojämlikhet längre? Rättvisa, ut- hållighet, fred – det är frågorna vi borde tala om. – Dessutom ryms inte min stora bak i Lévis-jeans. En indisk sari däre- mot utgör sex yards av frihet! – Det var vi indier som skapade den globala handeln. Det började för Vandana Shiva, här vid ett besök i Johannesburg 2002: tusen år sedan, med kryddor. Nu vill – Mångfald är det enda i längden hållbara inslaget i Monsanto och andra multinationella människans kultur. Mångfalden kommer att överleva. företag att Indien och Sverige ska Foto: Samir Luther.

Mångkultur, minoritet och tro 55 Lästips och fakta: l d • Hedvig Elander: Indiskt kastsystem förtrycker miljoner. fa Svenska Dagbladet 1/4, 2001. • Eva-Maria Hardtmann och Vimal Thorat (red.):Berättelsen m å n g på min rygg. Indiens daliter i uppror mot kastsystemet. Stockholm: Ordfront 2006. • Eva-Maria Hardtmann och Vimal Thorat i samarbete med Tomas Löfström och Birgitta Wallin (red.): Detta i o l o g i s k land som aldrig var vår moder. b

Dikter av indiska dalitpoeter och bilder av Savi Sawarkar. Stockholm: Tranan, 2006 o c h

• Indien: En introduktion. Nävekvarn: Trädet 2004. • National Geographic på svenska nr 6/2003, s 38-67. En artikel av T O´Neill och W A Allard. • Tidningen ”Sydasien”. Se Eva-Maria Hardtmann, svensk socialantropolog som forskar om daliter. u l t u r e l l bl.a. Eva-Maria Hardtmann: Foto: Henrik Persson

K En annan värld är möjlig, Sydasien 1/2004. ɶ ɶ Daliter – vad är det? I texten på förra uppslaget om Vandana Shiva, och i den tidigare intervjun med Per- Arne Berglie, nämns en folkgrupp i Indien: daliterna. Daliterna brukar betraktas som uppkomna ur Indiens religiöst sanktionerade kastväsende, en hierarki som varat i över 3 500 år. Idag finns över 170 miljoner daliter. Än idag är byar i Indien uppdelade i polog och verksam vid Stockholms Kastsystemet är rasism. Brott mot två delar, en för högre kaster, en för universitet. Hon doktorerade 2003 daliterna är brott mot mänskliga rät- daliter. På restauranger måste daliter på en avhandling med namnet ”Our tigheter. Det påpekade Ruth Mano- dricka ur särskilda muggar. Daliterna Fury is Burning”, ”Vårt raseri brin- rama, dalit och aktivist från Bangalo- kallades förr ”oberörbara”. Men själva ner”. Den handlar främst om dalitrö- re i södra Indien vid ett Sverigebesök har de istället infört begreppet ”dalit”, relsens internationella spridning och 2001. som snarare betyder ”förtryckt” eller verksamhet. Bland invandrare från Dalitkvinnorna står lägst på ska- ”nertryckt”. En del av dem har påpe- Indien i England finns det t ex många lan. En del av dem tvingas bli devada- kat att det kanske snarare är de högre daliter. sier – ”Guds tjänarinnor”. I verklig- kasterna som är ”oberörbara” och inte I avhandlingen beskrivs också da- heten innebär det att de blir de högre daliterna. litrörelsens uppkomst och dess rela- kasternas tjänare och sexslavar. Daliter bor oftast som fattiga i In- tion till olika religioner förutom hin- Men systemet kan bekämpas, på- diens slumområden. De utför bland duismen, t ex buddhismen. pekar Ruth Manorama: mycket annat arbeten som har med – Det är som apartheid. Många avfall och avskräde att göra, och ”Kastsystemet är rasism” trodde att det inte gick att ändra på, annat sådant som många av olika skäl Indiens författning och lagar förbju- men det gick snabbt. Jag hyser samma inte vill befatta sig med. Deras arbe- der kastdiskriminering. Idag finns förhoppningar när det gäller daliter- ten, t ex att tömma latrintunnor, är också daliter som har hög utbildning na. Men vi behöver samma stöd från ofta mycket tungt rent fysiskt. och arbetar med administration. Den världen som apartheidmotståndarna. förre indiske presidenten Kocheril Henrik Persson Internationell dalitrörelse Raman Narayanan var t ex av dalitur- Eva-Maria Hardtmann är socialantro- sprung.

56 Kulturdebatt 11 ɶ ɶ K l l e r u t l u

h c o

b k s i g o l o i

g n å m A F d l

Medicin från regnskogen: Ja, men på ursprungsfolkens villkor Ficus macrophylla i australisk regnskog i australisk macrophylla Ficus Blanchard. Guillaume Foto:

Det är praktiskt taget omöjligt att skilja mellan natur och kultur när det gäller naturvård. Människor i en by eller i ett nomadiskt samhälle vet ofta enormt mycket om de växter och djur som finns just i deras område. Och ur- sprungsfolken har rätt till sina kunskaper på samma sätt som en forskare har rätt till sina upptäckter.

Traditionell kunskap kan vara en stor nella samhällen ofta inte är så stora. tillgång när man försöker utveckla en Skulle bytesdjuren börja ta slut hållbar förvaltning av ekosystemen. i ett område, eller växtligheten bli Folk som har levt nära naturen har glesare, finns det plats för männis- ofta under generationernas lopp - ut korna att flytta på sig och låta na- arbetat ett sätt att ta tillvara naturens turen återhämta sig. Med en sådan resurser utan att göra slut på dem. Till liten och nomadisk befolkning har en viss del beror detta på att traditio- ekosystemet en större möjlighet att

Mångkultur, minoritet och tro 57 klara av våra mänskliga misstag. Men brukarna ligger illa till, eftersom det l d om befolkningen ökar, eller ifall nya är regnskogarnas pålitliga bäckar teknologier introduceras, rubbas det som förser deras åkrar med vatten. fa traditionella systemet snabbt. När skogen huggs ner sinar vattnet. För att kunna förvalta ekosystemen Faktum är att hela planeten hotas långsiktigt krävs det därför att de av regnskogarnas förstörelse! De tro- människor som känner till de gamla piska skogarna ser nämligen till att m å n g

traditionerna är med och planerar för jordens klimat håller sig stabilt. De framtidens samhällen binder både vatten och värme, och Regnskogarna är de mest artrika dämpar alltför stora variationer i väd- områdena på planeten med över hälf- ret runt om vårt klot. ten av alla existerande växter och djur. Storskalig avverkning, okontrol- Många av de regnskogar som lever lerad handel och överdriven jakt är idag är över 100 miljoner år gamla. stora hot mot regnskogarnas växter i o l o g i s k De är otroligt specialiserade eko- och djur. Man tror att ungefär 15 b

system som rymmer över en miljon procent av jordens kända växtarter växt– och djurarter. Där finns det är hotade idag. I genomsnitt utrotas också fortfarande kvar ursprungsfolk tre växt– eller djurarter varje timme!

o c h som lyckats bevara sitt traditionella Några av de växterna kanske inom sig leverne och kunskaper, trots att krig, hade botemedlet mot vår tids död- miljöförstörelse och exploatering liga sjukdomar. När de försvann gick ut­rotat många kulturer. Dessa män- möjligheterna hitta medicinen mot En urarinashaman. Urarinafolket niskor, som fortfarande lever utanför aids eller cancer kanske förlorade för bor kring floderna Chambira de moderna samhällena, besitter en alltid. och Urituyacu i Peru. enorm kunskap om skogarna. Föröder urgammal regnskog Foto: B. Dean. När regnskogarna förstörs och djur u l t u r e l l och växtarter utrotas förlorar vi alla – djuren blir ”bushmeat” K en del av vårt arv. Den biologiska Det tropiska trä vi använder här i mångfalden har ett värde som står ut- västvärlden kommer från några få län- ɶ anför ekonomiska och nationella in- der i världen. I dessa länder är det just ɶ tressen. De traditionella kulturer som exporten av timmer som står för den fortfarande lever direkt av vad natu- största skövlingen av regnskog. ren kan ge är en del av vår mänskliga En del företag marknadsför sig historia och mångfald. med att de återplanterar träd när de Bevarandet av de tropiska skogar- avverkar. Men nya plantor kan inte na är därför någonting som berör oss ersätta det ekosystem som de gamla alla. Vi måste inse på vilka sätt våra skogarna skapat under tusentals år. handlingar hotar regnskogarna med Och det är just det ekosystemet som alla dess växter, djur och mänskliga djuren, växterna och även vi själva är kulturer. Först då kan vi göra någon- beroende av. Idag arbetar cirka 130 ting för att rädda situationen. skogsföretag i Väst- och Centralafri- kas regnskogar. Skövlingen av regnskogen I Asien är regnskogarna så gott Vi människor är ett mycket allvarligt som avverkade redan. Men efterfrå- hot mot regnskogarnas fortsatta ex- gan på tropiskt trä ökar fortfarande istens. På tre år förstörs tropisk regn- i Östasien, och de asiatiska skogsfö- skog motsvarande hela Sveriges yta retagen söker sig till Afrika och Syd- till följd av skogsavverkning, markröj- amerika. Asiatiska skogsföretag har i ning för jordbruk och skogsbränder. allmänhet inga restriktioner alls när Fortsätter vi i den takten kommer de avverkar. ingen regnskog att finnas kvar i värl- Skogsarbetarna måste ju äta, och den om 50 år! Det betyder att alla de möjligheterna att ta med mat från miljoner djur och växter som lever i städerna är dåliga. Istället ökar tjuv- de tropiska regionerna kommer att jakten, och jägarna passar på att försvinna. När en växt– eller djurart transportera sina byteslaster på tim- blir utrotad förlorar världen någon- merbilarna via de skogsvägar som röjs, ting som det tagit miljoner år av evo- in till städerna för att sälja köttet, så lution att skapa. kallad ”bushmeat”, på marknaden. Även människor hotas direkt av Det är mycket tveksamt om de regnskogskövlingen. De ursprungs- afrikanska länderna tjänar någonting folk som fortfarande lever i skogarna på att europeiska och asiatiska före- riskerar också att utrotas. Och jord- tag avverkar deras skogar. Afrikas

58 Kulturdebatt 11 ɶ ekonomi skulle tjäna på att möbler som används. Resten av läkemedlet och andra träprodukter tillverkades skapas i laboratoriet. ɶ

inom landet för att sedan exporteras När en läkemedelsforskare beger K till andra kontinenter. sig ut i regnskogarna för att leta efter l l e r u t l u nya medicinalväxter kan han göra på Medicinalväxter: regnskogen två sätt. Antingen kan han plocka är världens största apotek med sig alla växter han kan hitta och Varje dag botas människor över hela ta med dem till laboratoriet. Där kan världen från sina sjukdomar med han sedan analysera alla växterna och mediciner som på ett eller annat sätt se efter om de har några verksamma

kommer från naturen. Fler än 35 000 molekyler. Metoden kallas högkapa- olika växtarter används idag för fram- citetstestning, HTS. Det är ett nytt h c o ställning av mediciner! Hälften av de och snabbt sätt att analysera många nya läkemedel som godkänns i väst- olika växter. världen kommer direkt ifrån naturen. Det andra sättet är att fråga medi- b

Det amerikanska cancerinstitutet cinmännen som bor i trakten vilka k s i g o l o i har hittills identifierat fler än 3000 växter de använder för att bota fol- växter som möjliga cancermediciner, kets sjukdomar. Det kallas traditio- och av dem kommer 70 procent från nell etnobotanik. Forskaren får inte regnskogen. Minst 4000 växtarter bara veta vilka växter som har medi- har visat sig vara effektiva som pre- cinska egenskaper, utan också vilka ventivmedel. Idag har vi ännu bara delar av växten som ska användas. testat en bråkdel av alla växter natu- Dessutom får han lära sig hur de ska ren gömmer. Många av dem vi inte förberedas och blandas för att fung- g n å m testat skulle mycket väl skulle kunna era bäst. Hemma i laboratoriet kan sitta inne med botemedlet mot vår sedan molekylära analyser visa mer tids dödliga sjukdomar. exakt hur växtmedicinen fungerar. Majoriteten av världens befolkning A F Ursprungsfolkens läkare

har varken råd med eller tillgång till d l I de traditionella samhällena finns moderna mediciner. Med etnobota- läkekunniga personer, medicinmän, nisk forskning kan man, förutom att som kan diagnostisera och bota sjuk- producera läkemedel till västvärlden, domar. Medicinmännen känner till också hjälpa till att sprida ursprungs- ofantligt mycket om de lokala väx- befolkningarnas kunskaper om med- terna och deras egenskaper. Det är en icinalväxterna. kunskap som har gått i arv från gene- I södra Etiopien finns det till ex- ration till generation, och i varje stam empel en växt vars frön fäller ut de finns det bara ett fåtal invigda. värsta orenheterna ur vatten så att det Medicinmännens kunskap bygger blir drickbart. Men än så länge är det på århundraden av erfarenhet och få som känner till detta. Kunskapen ligger till grund för vår moderna lä- skulle vara av enorm betydelse för kekonst. 75 procent av de moderna människorna i de delar av världen där mediciner vars aktiva substanser vattenburna smittor fortfarande är kommer från växter är resultatet av ett stort problem. traditionell kunskap. 90 procent av de växter som medi- Hållbar insamling av cinmän i traditionella samhällen an- medicinalväxter vänder visar sig ha effekt även då de I världens regnskogar finns en ofant- testas i moderna laboratorier. lig mångfald av växter. Många av dem har potential för att bota många svåra Det finns flera sätt att hitta sjukdomar, som vi idag inte har några regnskogens mediciner mediciner emot. Om vi ska kunna Nätverket En traditionell örtmedicin består an- använda medicinalväxterna, utan att mot rasism tingen av hela växter eller av växtdelar förstöra deras chanser att leva vidare, som rötter, bark eller blad. Växterna behöver vi kunskap. ...har adress: är preparerade och blandade så att de Det är också viktigt att vi inser vad Nätverket mot rasism medicinskt verksamma beståndsdelar- som hotar växterna, så att vi bättre c/o Hasans vänner na är balanserade. Är det däremot ett kan skydda och bevara dem även åt Box 34 modernt läkemedel som ska framstäl- framtida generationer. Under senare 129 21 Hägersten las utgår man ifrån enstaka, kemiskt år har vi i västvärlden fått upp ögo- aktiva ämnen i växten. Ibland är det nen för naturläkemedel. Marknaden Hemsida: www.nmr.nu. bara en enda sorts molekyl i växten har expanderat och efterfrågan på

Mångkultur, minoritet och tro 59 ɶ ɶ U i g u r e r

medicinalväxter har ökat dramatiskt. Tillstånd för användning l d Insamlandet av växter var förut en av kunskaper ganska småskalig sysselsättning, men fa nu har det blivit kommersiellt. Män- Det är också svårt att avgöra vem som niskor samlar medicinalväxter för har rätten till de gener i växterna, som att sälja dem och inte bara för att an- ger dem deras medicinska egenskaper. vända dem för eget bruk. Denna nya Globala företag är i färd med att fin- m å n g

handel är ett allvarligt hot mot de po- kamma världens biologiska resurser, pulära växternas existens. både växter och djur. De väljer ut in- Om de vildväxande medicinalväx- tressanta gensekvenser och patenterar terna ska ha en chans måste de in- dem. Detta kallas biostöld, och det är Vill du veta mer? samlas på ett hållbart sätt. Samlarna ett växande problem. ... om kopplingen mellan måste ta hänsyn till växtens återväxt, Risken finns att människor förlo- biologisk och kulturell så att den kan växa även året därpå. rar rätten att använda de växter och

i o l o g i s k mångfald? Kontakta: Om bara en del av växten har medi- djur som har dessa patenterade gener. b

cinska egenskaper kan just den delen Och med alla initiativ som pågår med tas, medan resten av växten får stå genmanipulering av grödor och tam- Tommy Lambrell kvar. djur kan en sådan situation snabbt bli Projektsamordnare o c h Hållbart insamlande kan också förödande för jordbrukare världen Zoologiska avdelningen

innebära att inte plocka precis alla över. Stiftelsen Skansen växter som finns i ett område. Genom De länder som är mest utsatta för att plocka på några platser och lämna biostölder är de som har den största Box 27807 andra platser orörda kan växterna artrikedomen. De flesta av dessa län- 115 93 Stockholm återhämta sig till nästa insamlings- der finns i tredje världen, där regnsko- tillfälle. garna finns. Det finns organisationer 08-442 80 49 som arbetar för att skydda ursprungs- u l t u r e l l 070-731 41 25 Biostöld: Vem äger folkens rättigheter till de lokala väx- K skogens mediciner? terna, särskilt de som används som Människor i traditionella samhällen mat eller medicin. Vissa länder kräver [email protected] ɶ har använt sig av vilda medicinalväx- att få del av inkomsterna från de pro- ɶ ter i alla tider. Och den moderna läke- dukter som utvecklas genom biostöl- konsten har använt sig av dessa män- derna. niskors kunskaper i århundraden. Den internationella konventionen I några decennier har västvärlden för biologisk mångfald har regler om blundat för regnskogarnas möjlighe- genetiskt material. Där står att man ter och istället forskat fram konstgjor- måste ha medgivande från de berörda da läkemedel i laboratorierna. Men parterna i förväg för att få samla in nu har man återigen börjat intressera genetiskt material eller använda sig av sig för ursprungsfolkens kunskaper traditionell kunskap. och de tropiska skogarnas fantastiska Man måste också ha upprättat möjligheter. Men vem har egentligen ömsesidiga villkor för hur materialet rätt till växterna? Och vem har rätten ska användas och hur pengarna ska till kunskapen om dem? fördelas. Reglerna i konventionen Vad ett ursprungsfolk är kan vara har resulterat i nationell lagstiftning svårt att bestämma rättsligt. Det- på många håll i världen. En medicin- samma gäller det traditionella sättet mans kunskaper är att betrakta som att hantera kunskap. Kollektiv kun- affärshemligheter. Om vi i västvärl- skap, som gått i arv från generation den vill använda ursprungsfolkens till generation, kan inte tidsbestäm- kunskaper måste vi först få deras till- mas enkelt. Det är inte heller lätt att stånd. säga vilka delar av medicinmännens Felicia Lidback kunnande som är privat respektive offentligt. Därför är det väldigt svårt Felicia Lidback att sätta patent på en sådan kunskap är biologistude- med hjälp av västerländsk juridik. rande och skriver Det gör att möjligheterna att skyd- för närvarande da ursprungsfolkens kunskaper är sitt examensarbete begränsade. Men flera länder är på på Sveriges Lant- gång med lagar som ska värna om de bruksuniversitet, inhemska och traditionella folkgrup- SLU, i Uppsala. pernas kunskaper.

60 Kulturdebatt 11 ɶ ɶ U i g u r e r

Uigurer i Sverige: Fakta och lästips: – Idag kämpar vi för • Christian Tyler: Wild West China. The Taming of Xinjiang. • Gunilla Törnvall: Svenskar mänskliga rättigheter bidrog till Östturkestans Han är uigur. Just nu bor han i Sverige och jag lyssnar till skriftspråk. Artikel i Svenska ett föredrag han håller i Stockholm. Uigurerna är en av Dagbladet 12/11 2006. Sveriges minsta invandrargrupper. I hela Europa utgör de bara 2000 personer. Uigurerna är ursprungligen ett turk- Men buddhism, manikeism, kris- Dessa uigurer frikändes redan språkigt folk i Centralasien. De flesta, tendom och framför allt islam blev 2003 från alla anklagelser om terro- kanske så många som 10 miljoner eller de religioner som skulle komma att rism, men flera av dem är kvar på Gu- fler, lever idag i provinsen Xinjiang i påverka uigurerna mest av allt. I Öst- antánamo. Orsaken är att inget land nordvästra Kina. Området kallas av turkestan/Xinjiang finns tre gamla utom Albanien vill ta emot dem, och uigurerna fortfarande för Östturkes- städer: Kashgar, Yarkand och Kho- förs de till Kina riskerar de dödsstraff tan – men det namnet har förbjudits tan. De har historiskt har haft nära och tortyr. av myndigheterna i Kina eftersom det kontakt med norra Indien och norra – Idag kämpar vi för mänskliga anses uppmuntra till avskiljande av Afghanistan. rättigheter, säger uigurrepresentan- området. – Från och med 1650 var alla uigu- ten. Vi är inte separatister, men ki- – Jag började med att läsa på kom- rer muslimer, konstaterar uigur-re- neserna pekar ut oss som terrorister. vux här i Sverige, berättar den uigu- presentanten. Uiguriska, som alltså De demokratiska länderna vill inte riske föredragshållaren, som också tillhör den ural-altaiska språkfamil- riktigt lyssna på oss. Kinesernas eko- har varit fri konstnär. jen, skrivs idag med ett modifierat nomi växer. Men i själva verket är det arabiskt alfabete. exploatering av billig arbetskraft som Flera religioner har påverkat pågår i Kina. Varorna på Claes Ohl- När det gäller uigurernas religiösa liv Uigurer på Guantánamo son från Kina går sönder … har bilden varit ganska komplex. Regeringen i dagens Kina bemöter ui- – Uigurerna hade från början en gurernas krav på religionsfrihet med Sverige och Östturkestan shamanistisk religion och trodde på hårdast tänkbara medel. Uigurerna Sverige har en gammal relation till naturens krafter. Himlen var viktig har också hamnat mitt i Bushs ”krig uigurerna och Östturkestan. Svenska i denna gamla religion. Ett spår av mot terrorn” i och med att 10-15 ui- missionärer, forskare och upptäcktsre- detta med himlen som fortfarande gurer fängslats på Guantánamobasen sande som Sven Hedin och språkfors- finns kvar är att flaggan, Östturkes- under jakten på terrorister över hela kare som Gunnar Jarring – som avled tans flagga, är blå. världen. för inte så länge sedan – reste mycket i

Foto: Henrik Persson denna del av världen. Den mer okände Gustaf Raquette gjorde en uigurisk grammatik och ett uiguriskt-engelskt lexikon. – Jodå, jag talade med Gunnar Jar- ring på telefon, berättar den uiguriske föredragshållaren. Tack vare Gunnar Jarring har Sve- rige den tredje främsta samlingen i världen av östturkestanska hand- skrifter. Under föredraget framkommer att flera i den lilla uiguriska invandrar- gruppen i Sverige hotas av utvisning av Migrationverket. Några av dem finns med i rummet där föredraget äger rum. Trots att de levt i flera år i Sverige vill myndigheterna alltså ut- visa några av de uigurer som fått en fristad här. Vilka hänsyn tar egentligen svens- ka myndigheter när det gäller uigurer och deras situation? Namnet Östturkestan, som används av uigurer, har förbjudits Henrik Persson av myndigheterna i Kina. Här uigurer på ett möte i Stockholm.

Mångkultur, minoritet och tro 61 Innehåll Förord, och några tack...... 3 Hittills utkomna skrifter och Inledning: Och efter Mångkulturåret?...... 4 böcker i serien Kulturdebatt Raffi Genjoyian, armenier: – Armenier i alla 1 Henrik Persson (red): Samerna – hot, länder ... …...... 9 motstånd, tradition. 1988, ny upplaga Mihran Demirian: – Det finns en 1995. samhörighet mellan alla armenier...... 10 2 Gabriele Scheidegger: Vilda Österns Den armeniska gemenskapen i Sverige...... 12 indianer och Sibiriens erövring. 1989. Årtal ur Armeniens historia...... 13 3 Torvald Olsson och Lukas Werth: Sja- Historiekonferens om kalerna – nomader i kastsamhällets armeniska folkmordet 1915:...... 16 utkant. 1990. Farshad Varahram, zoroastrier: 4 Christer Norström (red): Adivasi – de Zarathustras lära behövs än idag...... 18 ursprungliga, om stamfolk i Indien. Under arbete. Zoroastrier, kurd och vegan...... 22 5 Charles Câmara och Henrik Persson Irak – har vi sanningen?...... 24 (red): Jan Hjärpe, islamolog, om Irakkrisen: Efter Möten med zigenare i Europa. 1994. Saddam och Bush – återgång till klan och 6 Gudrun Utas (red): religion...... 29 Vi har regn men inte vatten. Om uranbrytning och ur- – Motståndskontakter mellan shiiter och sprungsfolk. 1994. sunniter...... 30 7 Annika Eftring (red):Hat och hot – en Mandéerna – en religiös minoritet i bok om främlingsfientlighet och rasism. Mellanöstern...... 32 1996. Mandéerna – tankar och riter...... 34 8 Lillemor Ingevaldsson (red): Mammon Årtal ur mandéernas historia...... 35 mot Gaia? Om utrotning av ursprungs- Möte med Sadi Sadoon: Sött, rinnande folk. 1997. vatten ...... 36 9 Solidaritet med hotade folk och kulturer! Per-Arne Berglie, buddhismforskare: Föreningen Fjärde Världens plattform – Religioner är varken onda eller goda.....40 och stadgar. 1995. Ulf Drobin, religionshistoriker: 10 Henrik Persson (red): Möten med Fjär- – Det fanns en välutvecklad religion i det de Världen 1984-2000. Dokumentation. forna Norden...... 44 2000. Ett exempel från Australien: 11 Henrik Persson och Ola Persson (red): Vems tro? Vems historia? Vems land?...... 50 Mångkultur, minoritet och tro. 2007 Forskning om gravskändning...... 53 Vandana Shiva – kärnfysiker och Beställ skrifterna från miljöaktivist i Indien: Föreningen Fjärde Världen Klara Södra Kyrkogata 20 Mångfald är det enda hållbara...... 54 Box 163 20 Daliter – vad är det?...... 56 103 26 Stockholm Medicin från regnskogen: Ja, men på ursprungsfolkens villkor...... 57 Ring in din beställning på 08-84 49 15, Uigurer i Sverige: Idag kämpar vi för faxa 08-20 12 52 mänskliga rättigheter...... 61 eller e-posta till [email protected] Besök också vår hemsida Ung – och zoroastrier...... 63 www.f4world.org. Rätten att vara ateist...... 63 Mångfald – en framkomlig väg...... 64 62 Kulturdebatt 11 Ung – och zoroastrier ar som känner till zoroastrismen, – I Iran är mabad – den ”heliga” vilket gör att jag alltid får sitta och byggnaden – en mötesplats där förklara från grunden vad det är jag man träffar varandra, firar högtider tror på. Jag har till och med fått kom- och har trevligt. Här påverkar religi- mentaren: ”Är du säker på att det är ”onen min vardag på ett indirekt sätt en religion, det låter som om du hit- genom mina tankar och handlingar. tar på det?”. Det gör mig lite upprörd Jag försöker att leva efter mottot ”goda eftersom jag tycker att man i skolan tankar, goda ord och goda gärningar”. ska få inblick i fler religioner än de Vara en god människa helt enkelt, ”vanliga” stora världsreligionerna, säger 20-åriga Nairika Poorrostami säger Nairika. som är uppvuxen i en zoroastrisk fa- milj och genomförde initiationsritua- (Ur en längre artikel av Parmis len sedreh-pushi när hon var åtta år. Jamshidi i Göteborgsposten) /.../ Firandet av Nowrooz (det Nairika Poorrostami ” persiska/iranska/kurdiska nyåret) är Foto: Lisa Wikstrand en kvarleva av zoroastrismen. Under eldfesten hoppar man över eldbrasor Varför ska man då tro saker som kan- Rätten att för att symboliskt rena sig själv och ta ske inte stämmer? /…/ bort det negativa inom en inför det – Mullorna i Iran har försökt att nya året. avskaffa och förbjuda traditionen, vara ateist /…/ Inom zoroastrismen talas det men lyckligtvis utan resultat, säger inte mycket om vad som händer efter Nairika och tillägger att hon tycker Vi tänker oss kanske gärna att alla döden. det är viktigt att komma ihåg att Iran människor i länder som tillhör en – Det verkar för mig vara väldigt och andra länder ursprungligen var kultursfär, t ex Irans, är religiösa. logiskt eftersom ingen människa zoroastriska./…/ Så är det inte. I Svenska Dagbladet exakt vet vad som händer efter döden. – Tyvärr är det inte många svensk- den 2/1 2007 berättade iranskan Mahin Alipour om sin väg till att inte ha någon religion, till att vara Föreningen ateist.

Fjärde Världen På universitetet i Ahwaz i Iran arbetar mot främlings­ gick hon en agronomutbild- fientlighet och rasism och ning. Där tillhörde hon en vänster- ”grupp som ville motverka klasskill- till stöd för urprungsfolk nader i samhället. Senare fick Mahin och etniska minoriteter, lämna universitetet. Islamisering på- ger ut tidningen Fjärde gick och hon fick heller inget jobb. Världen och skriftserien Senare såg hon sig tvungen att fly Kulturdebatt. från Iran. Hon kom till Sverige och skilde sig efter ett tag. För medlemskap, Nätverket mot krig En stor del av sin tid ägnar Mahin prenumeration, plattform ... består av en bred samling nu åt organisationer för försvar av och stadgar, kontakta: folkrörelser, ideella förening- kvinnors rättigheter. Fjärde Världen – Kvinnoförtryck i religionens Klara Södra Kyrkogata 20 ar, politiska partier, kultur- nämn är en kränkning av de mänsk- Box 16320 föreningar, religiösa samfund liga rättigheterna, säger hon. 103 26 Stockholm etc som gick samman för att – Att religion ändå existerar beror Tel. 08-84 49 15 förhindra ett krig mot Irak. på att någon som tjänar på det kan [email protected] Nätverket bildades på ett använda tron som förtryckarmedel. www.f4world.org Mahin bor idag i södra Stock- möte i september 2002 och holm och är ensamstående mamma. Pg 479 54 91-2 har sedan dess genomfört – Nyligen skulle min sons dagis Medlemskap 200 kr. ett antal demonstrationer, åka till kyrkan och jag sade då att seminarier och andra arrang- han inte skulle följa med. /.../ Barn emang. ska leka och inte hålla på med reli- gion. Adress: Tegelviksgatan 40 (Ur en längre artikel av 116 41 Stockholm ” Anna Lagerblad i SvD- Hemsida: www.motkrig.org serien ”Utan Gud”)

Mångkultur, minoritet och tro 63 Mångfald – en framkomlig väg Det finns kulturer och religioner inom de t.ex. australier och folk i regnskogarna, som större invandrar- och flyktinggrupperna med sin egen syn på sin naturomgivning, som ännu är relativt okända. Det handlar i hamnar i kollision med exploatering och många fall om grupper som historiskt och i kolonialism. nutid utsatts för svåra förföljelser vilka ännu Mångfald, både i kulturerna och naturen pågår. Syftet med denna skrift är att göra är det som i skriften pekas ut som en fram- några av dem mer kända. Här finns intervju- komlig väg i lösningen på vissa av de pro- er med och texter om armenier, zoroastrier blem som världen står inför. och mandéer. Denna skrift utgör del i ett projekt som Som komplettering och bakgrund belyses ekonomiskt stöds av kulturförvaltningen i i skriften också aspekter på historien bakom Stockholms stad. Projektet innefattar sam- krigen i Irak, andra religioner som buddhis- talsmöten, föredrag och annan informa- men och religionen i det forna Norden. Dess- tionsverksamhet. utom ges exempel på hur lokalbefolkning i Henrik Persson, dagens Indien, liksom olika ursprungsfolk, ansvarig projektledare

Kulturdebatt 11 Pris 80:-