Henrik Persson Och Ola Persson, Red
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Mångkultur, minoritet och tro Henrik Persson Kulturdebatt 11 och Ola Persson, red. Teman: ARMENIER 8 ZOROASTRIER 18 MANDÉER 32 Irak 24 Buddhism 40 Fornnorden 44 Biologisk mångfald 54 Uigurer 61 Innehåll 62 Denna skrift är utgiven i serien Kulturdebatt inom ramen för Föreningen Fjärde Världens mångkulturprojekt och med finansiellt stöd från kulturförvaltningen i Stockholms Stad. Redaktörer: Henrik Persson och Ola Persson Grafisk form: Lasse Lindgren och Henrik Persson Bild framsidan: Valborgsmässofirande i Rinkeby 2006. Foto:Henrik Persson Bild baksidan: Berget Ararat i nuvarande Turkiet, med eld i förgrunden. Enligt myten var det här Noaks ark strandade. Foto: Sami Güner. Tryck: Elanders, Stockholm 2007 ISSN 1100-147X 2 Kulturdebatt 11 Förord, och några tack Ursäkta mig, mina herrar, men får jag ligiositet, men däremot ofta följderna gen och deras medicinmän berövas fråga – tror ni på Gud? av sin folkgruppstillhörighet. sina kunskaper utan att bli ersatta. Vi fick frågan av en man i Turkiet I en intervju i denna skrift hävdar Hon ger dessutom exempel på hur för ett antal år sedan. Minst sagt vim- professor Per-Arne Berglie utifrån mångfalden i biologin borde kunna melkantiga efter över tre dygns oav- exemplet buddhismen att religioner motsvaras av en mångfald i kulturen. brutet tågresande ner genom Central- varken är onda eller goda – men att Indiskan Vandana Shiva sätter vid och Östeuropa hade jag och min bror de präglar vardagen för hela folk i ett Sverigebesök den genetiska mång- just stigit av tåget på Sirkecistationen hela länder. falden i rätt perspektiv. Hinduismens i Istanbul. Annat material ger en bakgrund baksida, kastväsendet, belyses också. Ingen av oss minns faktiskt vad till händelserna i Irak – glimtar som I denna skrift finns kanske mer av vi svarade. Det är helt klart en fråga kan kopplas till dagens uppmålning yttranden och uppgifter från dem som många i dagens Sverige värjer av en konflikt mellan religioner. som tillhör några enstaka olika religi- sig för. Jag har ändå märkt att det Andra artiklar ger glimtar som kan oner och minoriteter, eller forskar om ofta känts lätt att hänföra sig till den kopplas till hinduismen. Mängder dem, och mindre av analys. Därmed kristna-protestaniska sfären när man med trosriktningar och religiösa kon- inte sagt att analysen inte behövs, befinner sig utomlands och får frågor flikter belyses förstås inte alls. eller att den helt saknas. Vi hoppas av denna typ – trots att man hemma Islamologen Jan Hjärpe, som också ändå att materialet kan bli utgångs- kanske betraktar sig som väldigt mo- medverkar med en text har i annat punkt för diskussion och vidare kun- dern och ateistisk. sammanhang konstaterat att det när skapsinhämtning – inte minst inom Internationellt sett är trostillhö- det gäller hans egen väg till intresse utbildningsvärlden. righeten antagligen mer självklar och för just islam, så var det, mer än själva Alla som på något sätt medverkat mindre problematisk för människor i religionen, den för oss exotiska kul- till uppkomsten denna skrift tackas många andra länder än den är i Sve- turvärld islam tillhör som lockade. härmed varmt: Först Ola Persson, rige. Jag är även av det skälet glad att Rolf Ericsson, till vardags verksam min medintervjuare och medredak- jag redan här i förordet kan lugna den på Utrikesdepartementet, beskriver tör, men även Samir Benjaro, tidigare svenskspråkige läsaren med att det på hur kollisioner kring religion och na- på Stockholms kulturförvaltning. de följande sidorna inte kommer att tursyn kan se ut i dagens Australien. Marcel Quarfood har översatt en ar- handla särskilt mycket om vad som är Han visar hur aboriginernas ”natur- tikel från tyska. Kulturantropologen sant eller inte sant när det gäller reli- kopplade” religion kolliderar med ex- Martin Lindgren har faktagranskat gionsinnehåll. Snarare är det nutids- ploatörernas syn. en text om mandéer. Magnus Svens- historia vi möter här. Kanske kände sig också en del son, kassör i Föreningen Fjärde Värl- Den röda tråden i denna skrift är nordbor som en ursprungsbefolk- den, har hjälpt till med ansökan och alltså kopplingen mellan religion, his- ning inför det tryck mot deras gamla ekonomi. toria, samhälle och kultur. Stora delar kultur och religion som ökades med Till sist vill jag särskilt nämna behandlar tre religiösa grupper: Ar- Hamburgbiskopen Ansgars kristna Lasse Lindgren, Nya Arbetartidning- menier, zoroastrier och mandéer. De missionsframstöt här i Norden på en, som gjort layout och digital typo- utgör idag också kulturella/etniska 800-talet? Som religionshistorikern grafering. Rolf och Inger W Persson minoriteter i Stockholm, Sverige och Ulf Drobin påpekar i en intervju i har givit mig tillgång till arbetsrum på många andra platser i världen. De denna skrift innebär ju inte det fak- och en fungerande dator. har ofta levt som icke-muslimer i en tum att det finns likheter mellan re- Framför allt ska vi dock tacka alla muslimsk omgivning. När vi åhörde ligionen i det forna Norden och t.ex. dem som här själva berättat om sina eller intervjuade personer som tillhör kristendomen, nödvändigtvis att de respektive religioner och kulturer och dessa grupper; Mihran Demirian, är en och desamma eller har samma i vissa fall även bidragit med bildma- Raffi Genjoyian, Farshad Varahkram ursprung. terial. och Sadi Sadoon tycktes de dock of- Biologen Felicia Lidback ger exem- Solna i juni 2007 tast inte problematisera själva sin re- pel på hur ursprungsfolken i regnsko- Henrik Persson Mångkultur, minoritet och tro 3 Inledning: Och efter Mångkulturåret? Tre religioner? Tre folk? Tre religiösa folk? Tre minoriteter? Ja, hur ska vi beskriva dem som är huvudtemat i denna skrift om mångkultur, tro och minoritet: armenierna, man- déerna och zoroastrierna? Det korta svaret skulle bli att de är tre distinkta grupper med rötter i västra Asien – eller Mellanöstern, som vi ännu säger med ett begrepp från den tid när den brittiska kolonialismens huvudstad London var världens centrum. Den armenier, zoroastrier eller mandé Du skulle kanske även om du bara du möter i Stockholms tunnelbana träffade armenier, mandéer och zoro- lägger du säkert inte märke till. Han astrier här i Sverige märka att en del eller hon skiljer sig inte, vare sig i kläd- av de begrepp du haft för att beskriva sel eller utseende från stora grupper av dem plötsligt framstår som otillfreds- övriga trafikanter. Det vore först om ställande. Du skulle också märka att du lärde känna personen, fick möjlig- ett undantag direkt måste göras när het att följa honom/henne i alla var- det gäller armenierna: De är inte en dagliga och mindre vardagliga situa- minoritet – i Armenien. De är den tioner, som innebörden i att tillhöra enda av dessa tre grupper som idag har dessa grupper skulle bli tydligare. en egen nationalstat, belägen i en del Men vad är då en etnisk minoritet? av deras ursprungsområde i Kaukasus. En klok kulturantropolog lär en gång Där utgör armenierna en över 90-pro- ha sagt: ”Det är rättare att fråga när centig majoritet av befolkningen. Hur viktig är historien? är en etnisk grupp än vad är en etnisk Armenierna har också utsatts för Skönskrift är en konst grupp”. Där satte denne fingret på ett organiserat folkmord som nog med tusenåriga rötter. något som gäller oss alla: Vi agerar mest har sin like i förintelsen av Eu- Här en kalligraf i Iran på olika sätt beroende på situationen. ropas judar. Hitler lär för övrigt hän- som visar exempel på Det är olika inlagringar i vår person- visat till det armeniska folkmordet i sin hantverksskicklighet lighet som aktualiseras vid olika till- Turkiet när han beordrade anfallet med en text skriven på fällen. Vi väljer att presentera olika på Polen: ”utrotandet av armenierna en trumma. delar av våra jag – i vardagslivet. Och är glömt, vilket bevisar att det går att Foto: Inger Söderquist. detta gäller förstås även dem som förpassa fler folk till glöm- tillhör de grupper som storsamhället skan”, resonerade han unge- och möjligen även de själva valt att fär. definiera som minoriteter. Och när du inser att Du skulle antagligen – beroende zoroastriernas historia är på vem du själv är – märka att när det nära kopplad till Iran och gäller alla tre av dessa grupper är det de gamla perserrikena, att i väldigt många situationer väldigt många mandéer anser sig lite som skiljer ditt eget uppträdande vara en irakisk ursprungs- från deras. Det är kanske först på det befolkning med rötter i det mandéiska föreningsmötet, i den ar- gamla Babylon framstår ut- meniska gudstjänsten eller när zoro- trycket ”minoritet” nog som astrier från Iran använder det egna lite ytligt. modersmålet som du skulle känna dig lite främmande. Kanske så främ- Frånvaro av debatt mande som dessa personer kände sig Det här gäller kanske alla när de först kom till Sverige. begrepp. Tittar vi närmare Ibland kan jag bli lite undrande på dem blir de otillfredsstäl- över att inte fler infödda svenskar lande och problematiska. inser vilket mirakel det är när invand- Vad är egentligen ”tro”? Vad rare på nästan felfri svenska talar med är egentligen ”mångkultur”? oss. Hur mycket arabiska, persiska Diskussionen om det senare eller armeniska skulle vi själva kunna begreppet lyste med sin från- tala, läsa, skriva efter att ha bott ett år varo under sistlidna år 2006, i Bagdad, Teheran eller Jerevan? Eller av välvilliga myndigheter efter fem år? utlyst som Mångkulturåret 4 Kulturdebatt 11 – som för övrigt var ett mycket bra skändade ursprungsfolkens gravar i dagens kritiker av mångkulturbe- initiativ. Australien i början på 1900-talet. greppet med. Sverigedemokraterna, De korta svaren är att ”tro” är det- Alla föreställningar om Sverige som fick ökat röstetal år 2006 samti- samma som religion och att ”mång- och svenska forskare som helgonlika digt som hatbrotten mot invandrare kultur” är den mix av olika delkultu- undantag i en rasistisk värld har allt- ökade, talar om svenskt kaffe. Men rer – av etniskt/kulturellt eller annat så numera fått sig en rejäl törn.