Energiewende

Kostnadsberg, kolkraft, konflikter?

Nina Björstrand

FORES Policy Paper 2015:1 Om författaren

Nina Björstrand jobbar sedan 2008 som konsult och projektledare i Tyskland åt en av Europas ledande tankesmedjor och konsultföretag inom dialog och hållbarhet, Meister Consultants Group / IFOK. Hon har bland annat varit strategisk rådgivare åt Nordrhein-Westfalens delstatsregering, som i dialog med mer än 400 företrädare ur det offentliga, näringslivet och civilsamhället utvecklat en konkret klimataktions- och klimatanpassningsplan. Som Tysklands industritätaste delstat utgör Nordrhein-Westfalen en av de viktigaste pusselbitarna till en lyckad energiomställning. Nina Björstrand har en politices magisterexamen från Uppsala universitet.

About Meister Consultants Group / IFOK

IFOK is part of the Meister Consultants Group (MCG) – a group of companies, located on two continents, and connected in its work throughout the world by dialogue and communications expertise. Since 1995, IFOK, with offices across Germany, has been shaping change processes in business, politics and society. Drawing on this well-established position and expertise, Meister Consultants Group was founded in Boston in 2009 and has since used innovative problem solving approaches to advise governments, corporations and non-profits on policy development, market strategy, program planning and change management. MCG advises clients in Europe, the USA and, by now, worldwide on energy, sustainability as well as climate change mitigation and adaptation issues.

www.mc-group.com, www.ifok.eu

Förord ...... 4 Dags för synvända om Energiewende! ...... 4 Sammanfattning ...... 6 Svensk relevans ...... 8 Executive Summary ...... 9

1. Inledning ...... 12 Syfte ...... 14 2. Energiewende fram till idag ...... 16 Målsättningar ...... 18 3. Energiewende och elpriset ...... 21 Hushållens elkostnader ...... 21 Elproduktionen och börsen ...... 22 EEG-avgiften ...... 24 Reform av EEG ...... 28 4. Energiewende och kolkraften ...... 31 Orsaker ...... 31 Kostnadseffektivt och politiskt attraktivt ...... 32 Konsekvenser ...... 33 5. Energiewende och protesterna ...... 36 Wutbürger ...... 37 Deltagandeprocesser ...... 39 6. Energiewende framöver ...... 41 Den framtida elmarknaden ...... 41 Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp ...... 42 7. Sammanfattning och diskussion ...... 44 Svensk relevans ...... 46 8. Referenser ...... 47

Förord Dags för synvända om Energiewende!

Redan uttalet är fel. På rikstyska uttalas Energiewende med hårt g, som synergi, inte med sche-ljud, som de flesta svenskar använder. Lika fel är den allmänna uppfattningen att Energiewende hastigt tillkom efter katastrofen i Fukushima. Tvärtom har det varit en långsiktig process i flera steg, från 1990 års garantipris för förnybar el, fram till tyska regeringens grönbok hösten 2014 om nödvändiga reformer för att klara klimatmålen.

Inte heller stämmer påståendet att Energiewende lett till mer kol i den tyska elmixen – att allt billigare kol slår ut naturgasen är tyvärr vanligt i många länder i nuläget. Inte heller det ofta upprepade påståendet att Energiewende lett till mycket höga elpriser, håller riktigt för en granskning. Samma sak gäller med bilden av starka folkliga protester; visst har de funnits lokalt, men nationellt är stödet för omställningen mycket starkt.

Att rätta till dessa missuppfattningar och öka kunskapen om vad Energiewende faktiskt är, vilka effekter det haft och hur det tagits emot, är viktigt. Tysklands arbete används ofta som slagträ i den svenska debatten, av de mest skilda aktörer. Tysklands ekonomi påminner om vår, med starkt fokus på basindustri men också en stark servicesektor och innovationskraft. Förhållandena för förnybar energi som sol och vind är liknande, klimatmålen näranog identiska. Vad Tyskland åstadkommit med sin Energiewende och vilka erfarenheter de dragit är därmed av mycket stor relevans för Sveriges kommande arbete med att ta fram en långsiktig energipolitik som bygger på förnybar energi, effektiviseringar och ambitiösa klimatmål.

Utifrån detta är det mycket glädjande att kunna presentera en sammanställning av historiken, nuläget och framtiden för Energiewende, med fokus på de frågor som varit centrala när vi i Sverige diskuterat

Tysklands omställning. Vi är stort tack skyldiga till Nina Björstrand för detta arbete och till Meister Consultants Group/IFOK som hjälpt till att finansiera Ninas arbete. Vi vill också tacka Tomas Kåberger, Carsten Wachholz och Anna Wolf som läst och kommenterat på texten under arbetets gång.

Mattias Goldmann VD, Fores

Sammanfattning

Tyskland är det första industriland som i så stor skala och så genomgripande har påbörjat en energiomställning i syfte att avveckla kärnenergin, radikalt öka andelen förnybar energi samt påskynda och utöka energieffektiviseringen. Erfarenheterna är därmed värdefulla för omvärlden.

Det är viktigt att diskutera den tyska energiomställningens, Energiewendes fördelar och nackdelar. En väsentlig del av en sådan diskussion är att skärskåda påståenden som dyker upp i debatten. Den här rapporten syftar till att problematisera tre påståenden som ofta återkommer när Energiewende diskuteras:

1. Energiewende har lett till att elpriset har blivit för högt, i synnerhet för de tyska hushållen. 2. Kolkraften har ökat trots - eller kanske till och med på grund av - energiomställningen. 3. Energiewende är svårt att genomföra i praktiken på grund av alla medborgarprotester.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på följande:

Elpriset för de tyska hushållen har höjts flera år i rad, samtidigt som produktionskostnaden för förnybar el och priset för el på energibörsen har minskat drastiskt. Det sjunkande priset förklaras enligt de flesta experter av den förnybara energins utveckling. Dessa prissänkningar har emellertid inte återspeglats i sänkta elpriser för de tyska hushållen, eftersom elbolagen inte överfört prissänkningarna till konsumenterna. Istället har konsumenternas elräkningar höjts till följd av att EEG-avgiften höjts (Erneuerbare Energien- Gesetz, ”Lagen om förnybar energi”). EEG-avgiften är ett av de viktigaste

instrumenten för att främja utbyggnaden av förnybar energi i Tyskland, eftersom den finansierar de kostnader som uppstår då producenter av förnybar energi erhåller ett fast pris per såld kWh, oavsett prisnivå på den tyska elbörsen. EEG-avgiftens ökning har tre orsaker: en ökad utbyggnad av den förnybara energin, avgiftens konstruktion (som lett till att elkonsumenternas avgift ökat i takt med att börspriset på el har sjunkit) samt ett ökat antal företag som befriats från att betala EEG-avgiften. Många menar att de samhällskostnader som de konventionella energislagen medför borde redovisas lika transparent som EEG-avgiften gör idag. Först då kan hushållen få en rättvis uppfattning om hur mycket, eller kanske snarare hur lite, energiomställningen faktiskt kostar.

I dagsläget är det inte den tyska energiomställningen som har drivit fram en ökad elproduktion i kolkraftverken. Trots att flera kärnkraftverk lades ner samtidigt, kunde den snabba ökningen av förnybar energi kompensera bortfallet. Ökningen av kolkraften har istället orsakats av att den tagit över en del av gaskraftens andel i energimixen, då kolkraften för närvarande är avsevärt billigare. Det låga priset förklaras av ett lågt världsmarknadspris på stenkol och det för närvarande låga priset på utsläppsrätter i EU. Det låga produktionspriset har lett till en ökad elexport till Tysklands grannländer, vilket också är en delförklaring till de senaste årens ökade tyska växthusgasutsläpp.

Gaskraften orsakar mindre växthusgasutsläpp och därutöver fungerar den bättre som komplement till den naturliga fluktuation som uppstår i ett energisystem med en stor andel sol- och vindalstrad energi. Den tyska regeringen försöker nu att minska kolkraftens ökning, bland annat med reformförsök i EU:s utsläppshandelssystem, och på nationell nivå med kommande lagändringar för att minska koldioxidutsläppen från kolkraften.

Även om den allmänna acceptansen för Energiewende är hög, finns många exempel på hur medborgarprotester försenar eller till och med stoppar projekt relaterade till utbyggnaden av förnybar energi i Tyskland. Särskilt tydligt blir detta vid genomförandet av den planerade högspänningslinjen som ska gå tvärsigenom landet, från norr till söder. Eftersom medborgarprotesterna ofta leder till långvariga intressekonflikter med förseningar och stora ekonomiska förluster som följd, läggs allt större tyngd vid professionellt genomförda deltagandeprocesser som komplement till den formella prövningsprocessen.

Svensk relevans

Med kommande överenskommelser på europeisk och global nivå samt Sveriges nuvarande och kommande nationella energi- och klimatmål, är det troligt att även Sverige står inför en större energiomställning. Det är därför utomordentligt viktigt att bilden av den tyska energiomställningen inte reduceras till förenklade resonemang om dess påstådda negativa konsekvenser, utan ger en bredare och djupare bild av de komplexa sammanhang som en energiomställning av den här magnituden inbegriper.

Executive Summary

Germany is the first industrial country of its kind to start a large scale radical energy transition which aims at closing all nuclear energy reactors by 2022, enhancing the share of renewable energy and improving energy efficiency. Therefore, Germany's experience is valuable to the rest of the world. It is important to discuss the advantages as well as the disadvantages of the German energy transition, Energiewende. One significant component of such a discussion is to scrutinise often repeated claims in the debate. This report aims to look further into three claims, often recurring when debating the Energiewende:

• Energiewende has led to higher electricity prices, especially for German households.

• The share of electricity from coal fired power plants has increased in spite of – or even because of – the energy transition.

• Energiewende is difficult to implement because of citizen protests following the expansion of renewable energy.

In sum, the results indicate the following:

The electricity price of German households has been increasing for several years, whereas the production price and the wholesale electricity price have fallen dramatically. The falling prices are according to most experts a consequence of the introduction of renewable energy on the market.

However, these lower electricity prices have not lead to lower prices for German households, since the energy companies have chosen not to transfer the reduction in wholesale electricity prices to the consumers. Instead, the price for electricity has risen as a consequence of an increase in the so-called EEG charge (Erneuerbare Energien-Gesetz, “Renewable Energy Law”).

The EEG charge is one of the most important instruments to stimulate the expansion of renewable energy in Germany, since it finances the costs caused by the guaranteed price paid to producers of renewable energy, regardess of the price level on the German energy exchange. The increase of the EEG charge has, in turn, three causes: an extended expansion of renewable energy, the construction of the EEG charge (implying that the EEG charge go up for the households when the wholesale price falls) and a rising number of companies, that are exempted from paying the EEG charge. Many experts find, that the social costs related to the conventional power plants should be accounted for just as transparently as the EEG charge is accounted for today. Only then will it be possible for the households to get a clear and fair view of how much – or perhaps rather how little - the Energiewende really costs.

It is not the German energy transition that has led to the expanding share of electricity from coal fired power plants in Germany. Even though many nuclear power plants have been shut down as part of the Energiwende, the quickly growing share of electricity from renewable energies has compensated for that loss. Coal power has replaced a certain share of electricity generated from gas, since the former is currently much cheaper than the latter. This is in turn caused by a low global wholesale price on hard coal, and low prices of emission certificates in the EU ETS. The low production price has led to a larger net export of electricity to Germany's neighbouring countries, which also, in part, explains the increasing levels of greenhouse gas emissions in recent years.

Gas powered plants cause less carbon dioxide emissions and are also a better complement to the natural fluctuation inherent in systems with a large share of renewable energies. The German government is now making efforts to diminish the growing share of coal-generated electricity. On an

international level by trying to reform the EU trade system and on a national level by preparing legal reforms to diminish the greenhouse gas emissions from the coal fired plants.

Even if there is a general high acceptance for the Energiewende in Germany, there are numerous examples of citizen protests delaying or even hindering building projects related to renewable energy in Germany. This is especially clear when it comes to the carrying out of the planned high voltage transmission lines, which will conduct electricity from northern to southern Germany. Since the citizen protests often lead to long-lasting conflicts with delays causing large economic losses, more and more emphasis is given to professional participation. One method that has proven successful is a professionally carried out participatory process implemented in parallel and sometimes together with the formal implementation.

Relevance for Sweden Considering the entered international agreements as well as the national climate and energy objectives that Sweden has set, it is probable that Sweden too is faced with entering into an energy transition of its own. It is therefore vital that the image of the German energy transition is not limited to simplified arguments about its suggested negative impacts. Instead it should offer a wider and deeper insight to the complex context that an energy transition of this magnitude implies .

1. Inledning

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slår fast att de klimatpåverkande utsläppen från energiförsörjningen under perioden 2040- 2070 måste minska med 90 procent jämfört med 2010, för att vi ska ha rimlig möjlighet att hålla den globala temperaturökningen under två grader jämfört med förindustriell tid (IPCC 2014). Enligt IPCC behöver ungefär 80 procent av världens energi vara koldioxidsnål år 2050. Samtidigt pekar International Energy Agency på att motståndet mot kärnkraften ökar i flera länder, mycket eftersom många kärnkraftverk är föråldrade och inget land hittills hittat en godtagbar lösning för en säker slutförvaring (IEA 2014).

Att hålla temperaturökningen under två grader samtidigt som energi- försörjningen säkras kräver en sammanhållen klimat- och energipolitik. I Tyskland har svaret varit en målsättning att minska utsläppen genom att byta fossila bränslen mot förnybara, samtidigt som kärnkraften över tid ska avvecklas. Tysklands Energiewende är därför den internationellt kanske mest uppmärksammade energiomställningen, och enligt exempelvis WWF den mest ambitiösa (WWF 2013).

Det tyska exemplet följs med stort intresse i flera länder, så även i Sverige där en långsiktig energiöverenskommelse nu diskuteras flitigt. I dagsläget står kärnkraften för cirka 45 procent av den svenska elmixen, och Sverige har därmed mest kärnkraft per capita i världen (Sempler 2012). De svenska kärnkraftverken är emellertid ålderstigna och allt fler bedömare, exempelvis företrädare för Svenska Kraftnät och den svenska kärnkraftsindustrin, dömer ut investeringar i ny svensk kärnkraft (Lindvall 2014, Landén & Kissel 2014). Även om det i skrivande stund inte finns någon blocköverskridande energiöverenskommelse förefaller en politisk satsning på nybyggd kärnkraft inte trolig. Det rödgröna blocket syns enat om att kärnkraften på sikt ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering (Hellberg 2014).

Alliansen står fast vid sin energi- och klimatöverenskommelse från 2009, med stränga begränsningar för hur nya reaktorer kan ersättas och slår fast att kärnkraft inte får subventioneras vare sig direkt eller indirekt (Thomas 2010).

Samtidigt pågår en omfattande översyn av tillstånden för vattenkraften, som i många fall är hundra år gamla eller äldre. Vattenkraften, som idag står för cirka 50 procent av elproduktionen, är tillsammans med kärnkraften Sveriges viktigaste energikälla (Ekonomifakta 2014). Då någon större utbyggnad av vattenkraft för närvarande inte är realistisk är det inte heller att vänta att andelen vattenkraft kommer att öka i den svenska energimixen (Vattenfall 2013).

Det tredje benet, energi från förnybara energikällor (utöver vattenkraft) såsom vindkraft, solceller och biokraft, ökar men stod 2013 för endast cirka 15 procent av den totala elproduktionen i Sverige (Energimyndigheten 2013). Därav stod solelen för en närmast försumbar del (Söder 2013). Givet en situation där investeringar i ny kärnkraft inte är att vänta, där vattenkraften inte kommer att byggas ut och där Sverige till 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av koldioxid är det sannolikt nödvändigt att inom relativt kort tid kraftigt öka andelen el från bland annat vind och sol i den svenska energimixen. Därför är det intressant att även ur ett svenskt perspektiv utvärdera tyska Energiewende.

Det är anmärkningsvärt att Tyskland, ett land med en starkt utvecklad och till stora delar energiintensiv industri och med begränsad mängd förnybara naturtillgångar har lyckats inleda en så omfattande energiomställning. Den har starkt stöd hos befolkningen, en opinionsundersökning som genomfördes oktober 2014 visade att 92 procent av den tyska befolkningen står bakom en fortsatt utbyggnad av den förnybara energin (TNS Emnid 2014). Samtidigt har energiomställningen fått mycket kritik, i såväl Tyskland

som utomlands. I Sverige har artiklar med rubriker som ”Tysklands avskräckande energipolitiska exempel” (Lomborg 2014), ”Det tyska vägvalet är inget föredöme” (Dagens Nyheter 2012) och ”Energiewende är tyska för miljöbluff” (Ehrling 2013) fått stor spridning. I basindustrins energisamarbete SKGS:s studie ”Energiewende: Lärdomar för Sverige” framstår Tyskland inte heller som något föredöme (2014).

Syfte

I både den tyska och svenska debatten kring Energiewende återkommer ofta tre påståenden: 1. Energiewende har lett till att elpriset har blivit för högt, i synnerhet för de tyska hushållen. 2. Kolkraften har ökat trots - eller kanske till och med på grund av - energiomställningen. 3. Energiewende är svårt att genomföra i praktiken på grund av alla medborgarprotester.

Syftet med den här rapporten är att problematisera ovanstående tre påståenden om den tyska energiomställningen genom att ge en överblick över resonemang och resultat från relevanta och aktuella studier och artiklar. Förhoppningen är att därmed bredda och fördjupa bilden av Energiewende. Rapporten syftar däremot inte till att göra några långtgående jämförelser med Sverige, eftersom de båda länderna har så vitt skilda utgångspunkter i många hänseenden, inte minst vad gäller tillgången till vattenkraft. Rapporten bygger vidare på Fores policy paper från 2013, Die Energiewende: Den tyska energiomställningen, som skrevs av Annika Steele och Malin Niemi för att ge en överblick över den tyska energiomställningen och för att sammanfatta den dåvarande tyska debatten.

Den här rapporten inleds med en kort överblick över Energiewendes utveckling fram till idag, följt av tre kapitel som vardera belyser Energiewende och elpriset, Energiewende och kolkraften och slutligen Energiewende och medborgarprotesterna. Därefter följer ett kapitel om Energiewendes framtid, med fokus på reformer som ska genomföras inom de närmaste åren.

2. Energiewende fram till idag

Den tyska energiomställningen var inte, som många tror, en direkt reaktion på kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. Energiewende kan istället sägas ha sitt ursprung i en subventionslagstiftning från 1990, kallad Stromeinspeisungsgesetz, ”elmatningslagen” (Hockenos 2012). Lagen initierades av ett blocköverskridande samarbete mellan Kristdemokraterna (CDU och CSU) och De gröna (Die Grüne). Lagen syftade till att stödja den förnybara elproduktionen genom att garantera producenter av förnybar energi att nätoperatörerna köpte deras el för motsvarande 80-90 procent av den genomsnittliga intäkten för elförsäljning, en tydlig koppling till marknadspriset (Kemfert & Horne 2013). Många investerare var emellertid ovilliga att satsa på förnybar energi, med anledning av det fluktuerande marknadspriset och den osäkerhet som därpå följde (Steele & Niemi 2013).

År 2000 beslutade den dåvarande koalitionsregeringen med det Social- demokratiska partiet (SPD) och De gröna under förbundskansler Gerhard Schröder att införa Erneuerbare Energien-Gesetz, ”Lagen om förnybar energi”, kort EEG (Karlsson 2014). Med lagen gjordes garantipriset oberoende av det rådande marknadspriset och istället baserades garantipriset på en kostnadsuppskattning för de nästkommande 20 åren. En elproducent som började producera förnybar el blev därmed garanterad ett fast pris för den el som såldes för 20 år framåt.

Samma år beslutade den rödgröna regeringen även att avveckla kärnkraften, efter en lång period med en stark opinion mot kärnkraft i Tyskland. Beslutet kom att kallas Atomkonsens, och innebar att sju kärnkraftverk skulle avvecklas år 2011 och 2012, de övriga senast år 2024 (Volkert 2011). Oppositionen, med Angela Merkel som partiledare för CDU i spetsen, var emot beslutet. Hon lovade därför att upphäva beslutet om de kom till

makten (Hockenos 2012). Tio år senare, hösten 2010 när Angela Merkel var förbundskansler i en konservativ-liberal regering (CDU, CSU och FDP), beslutade förbundsdagen om ett energikoncept som innebar en ökad andel förnybar energi, men med kärnkraft som överbryggningsteknik. Detta innebar förlängd livslängd för flera kärnkraftverk, tvärtemot syftet med Atomkonsens (Brost 2011).

Våren 2011 inträffade kärnkraftsolyckan i Fukushima. Merkel gjorde en helomvändning och förkunnade att beslutet om förlängd livslängd för kärnkraften måste omprövas, på grund av det uppkomna läget i Japan (Die Zeit 2011). Kort därefter, i juli 2011 beslutade förbundsdagen att avveckla kärnkraften stegvis fram till år 2022. Åtta kärnkraftverk stängdes redan månaden efter beslutet. Detta kan vid första anblick verka radikalt, men i själva verket var det samma sju kärnkraftverk som fastlades i samband med Atomkonsens redan 2000 (Volkert 2011), med ett tillägg. Beslutet 2011 har ändå kritiserats för att ha genomförts för hastigt. Många menar också att de tvära kasten i energipolitiken är skadliga, eftersom investerare, energikoncerner och konsumenter behöver kontinuitet och stabilitet (Horstmann 2012).

Energiewende har alltsedan begreppet etablerades stått i centrum av tysk politik. Alla stora politiska partier liksom det tyska näringslivet säger sig stå bakom energiomställningen (International Energy Agency 2013), men det finns en grupp aktörer som försöker försena eller till och med hindra energiomställningen, enligt en analys från 2013 skriven av professorn i energiekonomi Claudia Kemfert (Deutsches Institut für Wirtschaftsforschung [DIW], ”tyska institutet för ekonomiforskning”) och Jannic Horne (Boston Consulting Group). Författarna samlar dessa aktörer under begreppet Conventional Energy Coalition, medan de som arbetar aktivt för en fortsatt energiomställning sorteras under begreppet Sustainable Energy Coalition. Vilka som enligt författarna utgör dessa

grupperingar, och vilka deras ståndpunkter är sammanfattas i förenklad form i tabellen nedan.

Tabell 1: Politiska grupperingar och ställningstaganden

Conventional Energy Coalition Sustainable Energy Coalition

Aktörer Politiska partier Det liberala partiet (FDP), delar av kristde- De gröna (Die Grüne), stora delar av det mokraterna (CDU/CSU), delar av socialde- socialdemokratiska partiet (SPD), vänster- mokraterna (SPD). partiet (Die Linke), delar av kristdemokraterna (CDU/CSU). Övriga aktörer De fyra stora energikoncernerna (E.ON, Företag som arbetar inom den förnybara RWE, Vattenfall och EnBW); Stadtwerke energisektorn och deras intresseorganisa- (offentliga infrastrukturföretag, som bland tioner; Tyska föreningen för förnybar energi annat tillhandahåller el); nätoperatörerna; (BEE); tyska ingenjörsförbundet (VDMA); energiintensiva företag och deras intresse- NGO’s såsom WWF, Greenpeace, BUND, organisationer, exempelvis Tyska industri- Germanwatch; forskningsinstitut som är förbundet (BDI). inriktade mot förnybar energi. Teman Kostnadseffektivitet Konventionell energi är nödvändig för att Kostnaderna för förnybar energi ska ses hålla kostnaderna nere för både hushållen som en långsiktig investering, som kommer och industrin. att löna sig när priserna för konventionell energi fortsätter att öka och priserna för grön teknologi fortsätter att minska. EEG stör marknadsmekanismerna. Ett Priserna för konventionell energi inkluderar kvotsystem skulle vara bättre än inmat- inte de externa kostnaderna såsom negativ ningstarifferna, eftersom kvotsystemet är påverkan på miljön. Dessutom har massi- billigare. va bidrag till konventionell energi lett till spårbundenhet, vilket gör att det nu kostar mycket att ställa om energisystemet. In- matningstarifferna har fungerat bra, kraven på ett kvotsystem är ett försök att försena energiomställningen. Energimarknaden bör balanseras på ett Tyskland är och ska vara föregångsland, europeiskt plan, inte bara i Tyskland (med och kan leda energiomställningen även på exempelvis solceller i Spanien och vinden- egen hand. Tyskland ska dock samtidigt ergi i Skandinavien). verka för en gemensam europeisk energi- marknad. Försörjningssäkerhet Konventionell energi är nödvändig för att Den snabbt ökade andelen förnybar energi tillhandahålla energiförsörjningssäkerhet. har inte hotat försörjningssäkerheten Detta eftersom förnybar energi gör elnätet hittills. I framtiden kan back-up från kon- instabilt eftersom den förnybara energin ventionell energi vara nödvändig för att inte kan struktureras på ett sådant sätt att säkerställa energiförsörjningen. den ersätter den konventionella energin. Övrigt Det politiska systemet för energiomställ- Sysselsättningseffekten från Energiewen- ningen är alltför komplext. Dessutom är de har varit mer positiv än väntat. politikens beslut opålitliga, lagstiftningen är motsägelsefull, och det ﬁnns inte till- räcklig samordning mellan staten, delsta- terna och kommunerna.

Målsättningar

I Tysklands energikoncept från 2010 och i lagändringarna från 2011 finns en rad kvantitativa och tidsbundna målsättningar avseende avveckling av kärnkraften, utsläpp av växthusgaser, utbyggnad av förnybar energi och energieffektivisering (Bundesregierung 2010, Deutscher Bundestag 2011)1. Likväl har Energiewende kritiserats för att vara ett tämligen oklart begrepp,

1 I denna sammanfattning samt i tabellen lämnas värme- och trafiksektorn utanför 18

som saknar en sammanhängande politik för hur den tyska energiomställningen i praktiken ska genomföras (The Economist 2014:b).

Målsättningar Energiewende

Avveckling av kärnkraften: Stegvis avveckling av kärnkraften fram till år 2022. Minskning av växthusgasutsläpp: Fram till 2020 har Tyskland satt som mål att minska dessa utsläpp med 40 procent (relativt till år 1990), vilket i princip är samma mål som Sverige har men avsevärt mer ambitiöst än EU:s gemensamma mål på 20 procents reduktion. Till år 2050 ska växthusgasutsläppen ha minskat med 80-95 procent. Utbyggnad av förnybar energi: Minst 35 procent av den totala elförbrukningen ska utgöras av förnybar energi år 2020. Till år 2050 ska andelen förnybar energi stå för minst 80 procent av den totala elförbrukningen. Energieffektivisering: Tysklands mål sammanfaller med EU:s, vilket innebär att förbrukningen av primärenergi_ ska minska med 20 procent under 2008 års nivåer fram till 2020 och med 50 procent till 2050. 2

Tyskland har dessutom de kvalitativa målsättningarna att Energiewende ska vara kostnadseffektiv och inte ha någon negativ inverkan på välfärden.

Kärnkraften har hittills avvecklats enligt plan. Växthusgasutsläppen har dock inte minskat i avsedd takt (mer om detta i kapitel 4). Andelen förnybar energi har ökat mer än förbundsdagen förutspådde. År 2010 utgjorde den drygt 17 procent av Tysklands totala elförbrukning, år 2014 uppskattas andelen vara 25 procent (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:c samt 2014:d). Energieffektiviseringen har däremot inte ökat i enlighet med målet (Die Bundesregierung 2014).

2 Primärenergi är den mängd energi som tas in i ett försörjningssystem, i motsats till sekundärenergin, den ”användbara energin” som återstår till konsumenterna. De ton kol som matas till ett kolkraftverk motsvarar primärenergi, medan den el som lämnar anläggningen motsvarar sekundär energi. Exempelvis förbrukar ett kolkraftverk med en effektivitet på 40 procent 2,5 gånger mer primärenergi än det producerar i form av el (sekundär energi). För vindkraft och solenergi är det ingen skillnad på primär och sekundär energi. (Energy Transition u.å.)

Tabell 2. Energiewendes status quo (2013) och kvantitativa målsättningar

2050 2013 2020 2030 2040 2050 Växthusgasutsläpp Växthusgasutsläpp (gente- –22,6 % minst –40 % minst –55 % minst –70 % minst –80 till 95 % mot 1990)

Ökning av andelen förnybar energi av energiförbrukningen Andel av den totala slutliga 12 % 18 % 30 % 45 % 60 % energiförbrukningen Andel av den totala energiför- 25,3 % minst 35 % minst 50 % minst 65 % minst 80 % brukningen (2025: 40 till 45 %) Andel av värmeförbrukningen 9,1 % 14 % Andel av traﬁksektorn 5,5 % Minskning av den totala energiförbrukningen och ökning av energieffektiviteten Primärenergiförbrukning –3,8 % –20 % –50 % (gentemot 2008) Slutlig energiförbrukning 0,2 % per år 2,1 per år (2008– (2008–2013) 2050)

Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie

Figur 1. Utveckling av andel förnybar energi av den totala elförbrukningen (%) 50 45

35 40–45 % 30 25,3 25 23,6

20,4 20 16,3 17 15,1 15 14,2 11,6 10,2 10 9,3 7,7 7,6 6,2 6,6 5,2 4,3 4,7 4,8 4,1 4,5 5 3,4 3,1 3,6 3,8

1991 2011 2017 1990 1992199319941995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010 20122013201420152016 20182019202020212022202320242025 Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie

Figur 2. Växthusgasutsläpp i Tyskland (i miljoner ton koldioxidekvivalenter) 1 400

1 200 Målsättning enligt Kyoto-protokollet för 2008 till 2012: 974 1 000 Mål: 40 % reduktion till år 2020 800

600

400

200

0 20

1991 2011 1990 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 20052006 20072008 2009 2010 2012 2013 2020

Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie CO2 CH4 N2O Övriga (CFC, SF6) Mål

3. Energiewende och elpriset

Få saker har diskuterats så flitigt i Tyskland som elpriset de senaste åren. Tidningsrubriker som Handelsblatts ”Dyr energiomställning: Var är elen dyrare än i Tyskland?” (2014:b) och Bilds ”Energiewende-vansinne: Varför blir vår el alltid dyrare?” (Jeimke-Karge 2013) får representera en del av mediebilden i Tyskland. Andra tidningar ger en diametralt motsatt bild: Süddeutsche Zeitung skriver om ”Myten om den dyra gröna elen” (Liebrich 2012) och Manager Magazin ”Elpriset: Nu får det vara slut på klagandet på Energiewende!” (Sorge 2014).

Hushållens elkostnader

Hushållens elkostnader står ofta i fokus när Energiewende diskuteras, eftersom de har ökat under flera år i rad. Ett genomsnittligt hushåll i Tyskland betalade år 2011 24.34 eurocent per kWh (brutto), år 2014 hade priset ökat till 28.38 eurocent per kWh (Verivox u.å.). För ett hushåll med en årsförbrukning på 4 000 kWh innebär det en kostnadsökning från 974 euro till 1 135 euro per år, omräknat i kronor en årlig ökning med cirka 1 450 kr. Enligt en undersökning från EU-kommissionen (2014) är det bara Cypern och Danmark som har högre elpriser än Tyskland i EU.

Elkostnaderna utgör cirka tre procent av de tyska hushållens totala disponibla inkomster (Verivox 2014).3 Den stora merparten av de tyska hushållens elkostnader utgörs av fyra nästintill lika stora delar: Elproduktion

3 Miljöorganisationen Nabu menar att elkostnaderna därmed är en marginell kostnad för hushållen, och sätter dessa i relation med hushållens övriga energikostnader (Europaticker 2014). Av ett tyskt genomsnittligt hushålls energikostnader utgör elkostnaderna cirka 25 procent, medan uppvärmningskostnader (i Tyskland sker uppvärmning till stor del med eldningsolja eller naturgas) utgör cirka 40 procent och bensinkostnader för bilen utgör cirka 35 procent (procentsatserna har hämtats från Verbraucherzentrale Bundesverband 2014).

och elhandel (24 procent), EEG-avgiften (22 procent), elnätskostnad (23 procent) och moms och skatter (23 procent) (Bundesnetzagentur 2014). I denna rapport ska de två första posterna granskas närmare, eftersom de debatteras flitigast i debatten och dessutom har ett nära inbördes samband.

Figur 3. Elpris för hushållskunder (i eurocent/kWh) 32 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 April 2007 April 2008 April 2009 April 2010 April 2011 April 2012 April 2013 April 2014

Elproduktion och distribution (inkl. vinstmarginal) Beräknat på ett hushåll med en Nätkostnad årsförbrukning av 3 500 kWh.

EEG-avgift Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie & Koncessionsavgift Bundesnetzagentur Elskatt (7 %) Moms (16 %) Inﬂationsbetingat totalpris (BIP 2005)

Elproduktionen och börsen

Ungefär en fjärdedel av elpriset utgörs av produktionskostnader, det vill säga kostnaden för att driva kraftverken och en vinstmarginal för elproducenterna (Bundesnetzagentur 2014). Det är svårt att hitta entydiga siffror på hur mycket elen från de olika energislagen faktiskt kostar att producera, men en bra översikt på olika ”kostnadskorridorer” ges i metastudien från Agentur für Erneuerbare Energien (Nestle & Kunz 2014), som jämför metoderna och resultaten från 19 olika studier. Den sammantagna bilden visar att produktionskostnaden för förnybar energi sjunkit – och det mycket snabbare än vad experter trodde för bara några år sedan. Vatten- och vindkraft är, givet en bra placering, redan nu billigare än energin från nya kärn- och kolkraftverk. Även priset på solceller börjar

komma ner i samma produktionskostnader som för gaskraftverk, men är fortfarande dyrare än energi från kolkraftverk, visar en omfattande studie från Frauenhofer ISE (Kost, Mayer, Thomsen, Hartmann, Senkpiel, Phlipps, Nold, Lude & Schlegl 2013).

För att matcha tillgång och efterfrågan på energimarknaden finns det för de tyska elproducenterna en central energibörs, EEX i Leipzig. Priserna på energibörsen bestäms av en meritordning, där elen med den lägsta drifts- kostnaden används först. Allt eftersom konsumtionen ökar används därefter el med högre driftskostnader för att täcka efterfrågan. El som genereras från vindkraft och solenergi är i meritordningen billigast eftersom dessa, trots att de kännetecknas av höga investeringskostnader, har nära noll bränsle- kostnader och låga driftskostnader. Väl i drift med en marginalkostnad nära noll, har därför produktionen av ytterligare en kWh vind- eller solkraft i stort sett ingen merkostnad. Näst billigast är el från vattenkraft, sedan följer el från kärnkraft, och – beroende på utsläppsrättigheter och bränslepriser - el från brunkol, stenkol och gaseldade kraftverk. Det dyraste kraftverket som behövs för att täcka den rådande efterfrågan avgör sedan priset på elmarknaden, clearing-priset (Steele & Niemi 2013).

Det genomsnittliga elpriset på den tyska börsen är historiskt lågt. Flera vetenskapliga studier förklarar det låga priset med den ökade andelen grön el4 och dess effekt på meritordningen (Heide 2013, Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a). Elpriset är lågt även i internationella jämförelser, där jämförbara länder ställs mot varandra (Europeiska kommissionen 2014).

4 El från förnybara källor 23

Figur 4. Marknadspriset på el på energibörsen, EEX (i euro/MWh) 100

0 Jan 07 Jul 07 Jan 08 Jul 08 Jan 09 Jul 09 Jan 10 Jul 10 Jan 11 Jul 11 Jan 12 Jul 12 Jan 13 Jul 13 Jan 14 Jul 14

Spotmarknad Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie Terminsmarknad

De sjunkande priserna på elbörsen har i nuläget inte lett till lägre elräkningar för hushållen. Det finns enligt många källor två huvudsakliga orsaker till detta: För det första har de flesta elleverantörer valt att inte sänka sina elpriser utan istället ökat sina vinstmarginaler (Handelsblatt 2013). För det andra har några elleverantörer inga ökande vinstmarginaler att ge vidare, eftersom de köpt futures, fleråriga handelsavtal. Det innebär att de köpt el för ett fast, relativt högt pris för upp till tre år i förväg, och därmed inte kan ta del av de senaste sänkningarna på börsen (Reuster & Küchler 2013, Die Welt 2013:b). Därmed har den gröna elens positiva inverkan på elpriset på energibörsen inte haft någon effekt för hushållen.

EEG-avgiften

EEG-avgiften är ett av de viktigaste instrumenten för att främja utbyggnaden av förnybar energi i Tyskland, eftersom den finansierar de kostnader som uppstår då producenter av förnybar energi erhåller ett fast pris per såld kWh, oavsett prisnivå på den tyska elbörsen. Genom en inmatningstariff skapas ett garantipris för förnybar el, vilket innebär att den som producerar förnybar el är garanterad ett visst pris över en tjugoårsperiod. Skillnaden mellan kostnaden för produktionskostnaden och garantipriset täcks av

EEG-avgiften som betalas av konsumenterna via elräkningen och därmed blir del av konsumenterna elpris.

Fram till och med år 2014 steg EEG-avgiften årligen (se figur 5), och den lyfts därför ofta fram som en av de främsta orsakerna till de ökade elpriserna (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a). Ökningen av EEG- avgiften beror enligt de flesta experter i sin tur på tre saker: förutom den fortsatta utbyggnaden av förnybar energi, finansierar EEG-avgiften den växande skillnaden mellan garantipriserna och de sjunkande börspriserna samt ett ständigt ökande antal energiintensiva företag som befriats från att betala EEG-avgiften (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a).

Skillnaden mellan garantipriset och börspriset uppstår alltså eftersom EEG- avgiften ska kompensera för den förlust nätoperatörerna gör när de köper el för garantipriset (som producenterna av grön el erhåller) och säljer vidare elen på börsen. EEG-avgiften finansieras inte av skattemedel, utan av hushållen och de företag som inte är EEG-befriade via deras elräkningar. Eftersom skillnaden mellan det konstanta garantipriset till de gröna elproducenterna och börspriset ökar när börspriset faller, höjs EEG-avgiften när börspriset på grön el sjunker (Zeit Online 2013).

Figur 5. Summa genomsnittligt elpris på börsenoch EEG-avgift (i eurocent/kWh) 10 6,24 9 5,28 3,53 8 4,59 7 2,05 6

5 5,11

4,47 4,27 4 3,78 3,21 3

0 Jan 07 Jul 07 Jan 08 Jul 08 Jan 09 Jul 09 Jan 10 Jul 10 Jan 11 Jul 11 Jan 12 Jul 12 Jan 13 Jul 13 Jan 14 Jul 14

Börspris Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie EEG-avgift

Figur 6. Så fungerar EEG-avgiften

Producenter av grön el Energikoncerner

Fastställer Leverar EEG-avgiften grön el

Får EEG-ersättning Vidarebefordrar (garantipris) EEG-avgiften

Nätoperatörer

Levererar el Betalar Erhåller EEG-avgiften börspris

Säljer på börsen

Energibörsen Konsumenter: Hushåll och företag Källa: EnergieDienst

Alternativkostnaden De ﬂesta tyska hushåll och företag har en energimix där både konventionella och förnybara energikällor ingår. Eftersom EEG-avgiften framkommer som en egen post på varje elräkning är kostnaden för utbyggnaden av förnybar energi väl synlig för den enskilda konsumenten_. Detta gäller hittills inte för de konventionella energislagen. Bundesministerium für Wirtschaft und Energie har i en rapport från december 2014 sammanfattat den samhällsnytta som en fortsatt utbyggnad av förnybar energi medför: Minskad negativ miljöpåverkan. Det handlar dels om minskat behov av säkerhetsarbete kring kärnkraftverken (liksom tekniska och politiska lösningar för slutförvaringen av radioaktivt avfall), dels om minskad klimatpåverkan från de fossila energislagen. Exempel på sådan negativ miljöpåverkan är ökad mängd översvämningar och försämrad luftkvalitet. Minskad import av fossila energislag. Tyskland importerar i dagsläget till exempel en stor del av stenkolen från länder som Colombia och Ryssland, eftersom den inhemska stenkolsbrytningen blivit relativt dyr (FIAN u.å.). Med ytterligare utbyggnad av den gröna elen skulle beroendet av importen minska, liksom den politiska risken med import av naturgas från Ryssland. Ökad export av clean tech. Flera tyska företag har lyckats etablera sig på den internationella marknaden. Fler arbetstillfällen. Nettosysselsättningseffekten, alltså skillnaden mellan jobb som tillkommit och jobb som försvunnit på grund av Energiewende var år 2013 drygt 25 000, enligt Bundesministerium für Wirtschaft und Energie.

Däremot tillkommer enligt Bundesministerium für Wirtschaft und Energie kostnader för att integrera förnybar energi i energiinfrastrukturen, som att investera betydligt i kraftnät och etablera ﬂexibla marknads- och systemmekanismer för att kunna hantera den förnybara elens naturliga ﬂuktuationer. Denna kostnad är till viss del redan inberäknad i elpriset och betalas genom EEG-avgiften, nätavgiften och ett antal skatter av de tyska elkonsumenterna. Skulle de subventioner och skattelättnader som de konventionella energislagen erhållit och deras miljökostnader internaliseras för att därefter presenteras som en post på elräkningen på samma sätt som EEG-avgiften gör, skulle den enligt Küchler & Meyer år 2012 kostat 10,2 cent jämfört med den dåvarande EEG-avgiften á 3,59 cent.

5 6

Ytterligare en förklaring till den ökade EEG-avgiften är att många företag, i första hand inom den elintensiva industrin, undantas från att betala en stor del av EEG-avgiften (Reuster & Küchler 2012, Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a). Anledningen är att regeringen vill förhindra att de tyska elintensiva företagen utsätts för alltför hård internationell konkurrens på grund av ökade elpriser. Antalet befriade företag ökade fram till EEG-reformen i augusti 2014, vilket i sin tur ledde till att EEG-avgiften i

5 På grund av att EEG-avgiften stiger vid sjunkande börspriser argumenterar många dock för att varken EEG-avgiften eller elpriset för hushåll är några bra indikatorer för vad utbyggnaden av förnybar energi faktiskt kostar, se exempelvis studien Was die Energiewende wirklich kostet (”Vad energiomställningen verkligen kostar”, Reuster & Küchler 2013). 6 Dessa nettoeffekter beräknas i modellscenarier utförda av forskningsinstituten Prognos, EWI, GWS, senast i studien Entwicklung der Energiemärkte: Energiereferenzprognose (2014).

allt högre grad fick betalas av hushållen (Institut für Regenerative Energiewirtschaft u.å.). År 2014 uppskattades den energiintensiva industrins undantag vara värt cirka 5 miljarder euro, vilket enligt det tyska industriförbundet [Bundesverband der Deutschen Industrie, BDI], innebar ungefär 4 euro extra per hushåll och månad (Deutschlandfunk 2014).

Reform av EEG

I juni 2014 beslutade den tyska regeringen om en rad förändringar av EEG- avgiften, med avsikt att hantera de stora utgifter som följt av systemet. Reformen som går under namnet EEG-Novelle kännetecknas enligt Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:b) framför allt av följande ändringar:

Utbyggnaden av och bidrag till förnybar energi reduceras: För att minska den oväntat snabba utbyggnaden av förnybar el och därmed de oväntat höga kostnader som detta medförde, ska nu utbyggnaden av för- nybar el styras mer. Detta sker genom att det satsas extra mycket på tekniker som visat sig vara extra kostnadseffektiva, som landbaserad vindkraft och solceller.7 Lagen fastställer därmed ”utbyggnadskorridorer”, vilket för exempelvis vindkraft och solceller medger en årlig utbyggnad med 2 500 Megawatt vardera.8 Om mer anläggningar än så byggs under ett givet år, blir subventionerna nästkommande år lägre för att täcka de uppkomna merkostnaderna från föregående år.

7 Vattenkraft står på grund av de topografiska förutsättningarna för en mycket liten del av Tysklands energimix, och har enligt Umweltbundesamt (2013) inte heller någon potential att byggas ut. 8 1000 watt = 1 kilowatt. 1 000 kilowatt = 1 megawatt. 1 000 megawatt = 1 gigawatt. Ett kärnkraftverk som har en gigawatts kapacitet producerar en gigawatt el när den är i full gång. Om det körs i en timme, har den producerat en gigawatttimme (GWh). Dock används sällan den fulla potentialen. (Energy Transition, The German Energiewende, odaterad). 28

Fler företag ska betala EEG-avgiften: Denna del ändrades efter mycket kritik från EU-kommissionen, som menade att alltför många företag befriats från EEG-avgiften. Företagen måste i framtiden genomgå en hårdare granskning innan de eventuellt befrias från avgiften.

Egenproducenter9 måste också betala: För alla nya egenproducenter gäller från och med reformen att även de ska betala en del av EEG-avgiften (år 2015 30 procent, år 2017 40 procent), vilket de varit undantagna från tidigare. Mikroanläggningar10 liksom existerande anläggningar är även fortsättningsvis undantagna.

Direktförsäljning: Fram till reformen kunde producenter av grön el11 välja om de ville sälja sin el själva eller sälja den för garantipriset till nät- operatörer. För att främja marknadsintegrationen kommer numera ägare av nya, större energianläggningar vara tvungna att sälja sin el direkt, prisnivån är därmed inte längre garanterad. Producenterna får dock efter reformen en marknadspremie för att täcka sina merkostnader i samband med direktförsäljningen.

EEG-reformen har kritiserats av bland andra Nabu, en av Tysklands mest inflytelserika miljöorganisationer. Organisationen menar att utbyggnads- korridoren leder till att utbyggnaden av den förnybara elproduktionen riskerar att avstanna helt (Nabu 2014). Andra menar att reformen snarare är alltför försiktig; den kommer inte leda till några stora förändringar, exempelvis vad gäller totalkostnaden för de energiintensiva företagens som befrias från att betala EEG-avgiften (se exempelvis Dehmer, 2014). Dess- utom utgörs den största kostnadsbördan av de garantier till producenter av grön el som fastställdes före reformens genomförande, vilka inte kan upp-

9 Egenproducenter = Producenter som enbart producerar el för egen användning 10 Mikroanläggning = kapacitet upp till 10 kW.

hävas enligt tysk avtalsrätt.12 Dagens sänkningar gör därmed mycket liten skillnad på totalkostnaden (se exempelvis Dehmer 2014).

Industrin och Energiewende En återkommande kritik mot Energiewende är att den tyska industrin, som en följd av energikostnaderna, får allt svårare att hävda sig på den internationella marknaden (se exempelvis Wetzel 2014:b). Enligt en rapport som Ministerium für Wirtschaft und Energie gav ut december 2014 visar ﬂera vetenskapliga studier att den tyska energiomställningen tvärtom sänkt industrins energikostnader. Orsakerna till detta är enligt rapporten att elpriset på börsen sänkts och att många företag är undantagna från att betala stora delar av EEG-avgiften. Farhågorna att tyska företag skulle etablera sig i utlandet för att undvika höga elkostnader orsakade av Energiewende, något som exempelvis företaget medicin- och kemiföretaget Bayer hotade med redan år 2011 (News Top Tarif 2011), har enligt tidningen taz och magasinet Renewables International inte heller besannats (båda 2014). Det fanns enligt publikationerna fram till hösten 2014 inte något tyskt företag som valt att ﬂytta sina produktionsanläggningar utomlands på grund av stigande elpriser. Denna slutsats grundar de på ett svar som regeringen (CDU/SPD) gav angående en interpellation från Die Grüne år 2014. Interpellationen syftade till att visa att EEG-undantaget för energiintensiva företag är omotiverat, och att regeringen och industrilobbyn kraftigt överdriver den tyska industrins elkostnader och vad dessa betyder för den internationella konkurrensen (se exempelvis Kreutzfeldt 2014).

Tabell 3. Elpris för elintensiva företag i Tyskland (i eurocent/kWh)

Studie Årsförbruk- 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ning i gWh GWS/Prognos/EWI (2014) Ingen 4,6 5,2 4,4 3,8 uppgift Ecofys/Franhofer ISI (2013) ≥150 4,5 4,6 6,0 5,6 5,3 5,2 5,1 4,7 Frontier/EWI (2010), EWI ≥330 1,97 2,08 2,38 2,47 2,87 3,42 4,19 5,58 5,66 7,11 5,0 5,07 5,68 (2012(

Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie

12 Det är en gordisk knut som orsakar mycket problem. Därför vinner också den tidigare miljöministern Klaus Töpfer (CDU) alltmer gehör inom båda de politiska blocken för sin idé att instifta en fond för Altlasten, ”gamla bördor”. Tanken med fonden är att de nuvarande kostnaderna för att täcka producenternas garantipriser sprids ut över en längre tid, istället för att betunga hushållen idag (Brost & Vorholz 2014). Den främsta kritiken mot hans förslag är att dagens kostnader inte ska läggas på framtida generationer (Weiss 2014). 30

4. Energiewende och kolkraften

Med tanke på Energiewendes målsättningar är dess klimatpåverkan helt avgörande för bedömningen av den tyska energiomställningen som framgångsrik eller inte. Utöver målet att Tyskland ska avveckla kärnkraften till år 2022 ska landet minska sina växthusgasutsläpp med 40 procent till år 2020. Under åren 2012 och 2013 ökade emellertid Tysklands växthusgasutsläpp. En del av förklaringen ligger i att Tyskland dessa år hade ett par ovanligt kalla vintermånader, vilket enligt Umweltbundesamt (2014) ledde till mer uppvärmning än normalt, till största delen med olja och gas.

En andra och kanske viktigare förklaring är en ökad andel el från kolkraftverk i den tyska energimixen. Kol har alltid varit en grundstomme i den tyska energimixen, och mellan 2012 och 2013 ökade andelen el från kolkraftverk med ytterligare 1,8 procent, och landade därmed på 45,5 procent av den totala elproduktionen (AG Energiebilanzen 2014). I Tyskland talar man till och med om en Kohleboom (”kolexplosion”, se exempelvis Rueter 2014). I detta avsnitt diskuteras orsakerna till ökningen av kolkraften samt vilka konsekvenser den kan få.

Orsaker

I debatten återkommer ofta påståendet att den ökade andelen el från kolkraftverken har varit en naturlig och nödvändig konsekvens av att det uppstått en lucka sedan kärnkraften avvecklats (se exempelvis Ehrling, 2013). Påståendet saknar dock enligt flera internationella energianalyser grund. De åtta kärnkraftverken avvecklades redan 2011, medan den stora kolkraftökningen skedde först två år senare. Försörjningssäkerheten var inte hotad under den mellanliggande perioden, trots två ovanliga köldtoppar under februari 2012 och mars 2013 (Renewables International 2014, International Energy Agency 2013). Analyserna framhåller att det innan de

åtta kärnkraftverken stängdes år 2011 fanns en överproduktion av el i Tyskland. Direkt efter deras nedläggning kvarstod en produktionskapacitet på cirka 100 GW, en stor marginal till landets toppbelastning på 85 GW (Steele & Niemi 2013). Därutöver har elen från förnybar produktion ökat med 47 TWh – med de åtta kärnkraftverken försvann 43 TWh (German Energy Transition 2014). Om kolkraftens ökning inte beror på ”luckan” efter kärnkraftsavvecklingen 2011, vad är då förklaringen?

Kostnadseffektivt och politiskt attraktivt

För närvarande är kol en ovanligt billig energikälla. Världsmarknadspriset på stenkol är till och med mycket lågt, mycket på grund av den ökande andelen skiffergas på den amerikanska marknaden (International Energy Agency 2014, Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a). Idag importerar Tyskland mer än tre fjärdedelar av sin stenkol från länder som USA, Colombia och Australien (Endres 2013). En ytterligare orsak till att kolkraften för närvarande är en billig energikälla är att priset på utsläppsrätter på den europeiska utsläppsmarknaden EU ETS, där koldioxidutsläppen begränsas av ett utsläppstak, under flera år legat runt endast 5-7 euro per ton koldioxid.13

13 För närvarande brottas systemet med ett betydande överskott av utsläppsrätter, som en följd av ekonomisk nedgång i stora delar av EU men även beroende på vissa strukturella problem. Den tyska regeringen är pådrivande i Bryssel för att tidigarelägga reformer för att stärka handelssystemet. Bland annat förespråkar Tyskland att Europeiska kommissionen förslag för inrättandet av en så kallad prisstabiliserande reserv, där utsläppsrätter kan placeras i väntan på att överskottet sjunker, bör genomföras redan 2017, istället för 2021. Flera länder har dock motsatt sig såväl kommissionens förslag som försöken att tidigarelägga reformen. Förhandlingar kan väntas pågå under vintern och våren 2014-2015 (Burtraw, Löfgren & Zetterberg 2013).

Figur 7. Världsmarknads- och importpriser för kol, naturgas och olja (Index 1991=100) 700

600

500

400

300

200 100

1991 2011 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2012 2013 Importpris stenkol Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie Importpris naturgas Importpris råolja Världsmarknadspris råolja (OPEC)

Kolet är även politiskt attraktivt eftersom kolkraftverk är stora arbetsgivare, särskilt i Ruhr-området. Särskilt anses socialdemokratiska SDP stå nära kolindustrin och en nedläggning av flera kolkraftverk skulle sannolikt innebära stor oro i traditionella SDP-väljargrupper (Uken 2013, Oei, Kemfert, Reitz & von Hirchhausen 2014, T-Online 2013, Die Welt 2013:a). Greenpeace har också i en rapport från 2013 visat att många politiker, framför allt från SPD, haft lobbymandat från kolindustrin vid sidan av sina politiska uppdrag (Greenpeace 2013).

Konsekvenser

Kolkraftens låga kostnader gör att den växer på bekostnad av gaskraften i Tyskland. Gaskraftverk är mycket dyrare att ha i drift än kolkraftverk, och de prioriteras därför ner i meritordningen på energibörsen. Även nya gaskraftverk är sällan i drift av den här anledningen, och det är följaktligen få som vill investera i nya gaskraftverk. Det är enligt många energiexperter olyckligt, dels eftersom gaskraftverk släpper ut betydligt mindre växthusgaser än kolkraftverk, dels eftersom gaskraftverk är flexibla och därför bättre lämpade som komplement till förnybar energi (Rueter 2014).

Därtill har exporten av tysk kolkraft ökat, vilket i sin tur bidrar till ökningen av de tyska koldioxidutsläppen under åren 2012 och 2013 (Umweltbundesamt 2014). För Tyskland är exporten en ekonomiskt lönsam affär: energileverantörerna säljer dyr el vid energitopparna (vilket ofta sammanfaller med den tid då det finns mycket förnybar el på marknaden, det vill säga runt lunchtid) till grannländerna, och köper relativt billig el från grannländerna vid tider då belastningen är lägre, exempelvis nattetid (Forschungsstelle für Energiewirtschaft 2013).14

Tabell 4. Tysklands import- och exportintäkter från elhandeln

År Export TWh Export miljarder Euro Import TWh Import miljarder Euro 2010 58,1 3,1 40,5 2,0 2011 54,5 2,9 48,5 2,5 2012 66,6 3,7 43,8 2,3 2013 71,8 3,8 36,9 1,8 Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie Det finns de som menar att kolindustrin kommer att fasas ut naturligt från marknaden när den europeiska elmarknaden integreras än mer,den gröna elen byggs ut, energieffektiviseringen ökar och priset på utsläppsrätter stiger (se exempelvis Bund u.å.). Andra, exempelvisDeutsches Institut für Wirtschaftsforschung (DIW), menar att utvecklingen dithän går alldeles för långsamt. De hävdar därför att Tyskland snarast möjligt måste införa ett eget system för att minska kolindustrins lönsamhet, exempelvis genom nationella lägstapriser för CO2-certifikat, likt Storbritannien gjort (Oei, Kemfert, Reitz & von Hirchhausen 2014). Andra argumenterar mot detta, eftersom det skulle leda till att den gemensamma europeiska klimatpolitiken fragmenteras i flera nationella åtgärder och eftersom de nationella

14 Import- och exportströmmar för att balansera energisystemen kommer troligen att öka ytterligare inom EU. Politiska ledare från alla EU:s medlemsländer förnyade i och med EU:s energi- och klimatöverenskommelse från oktober 2014 målsättningen från 2002 att elhandeln via elnätet länderna emellan ska öka med 10 procent till år 2020 (EurActive 2014). Detta gagnar flexibiliteten, som enligt de flesta energiexperter krävs för Tysklands framtida energisystem (se exempelvis Verband der Elektrotechnik, Elektronik und Informationstechnik [VDE] 2012), eftersom en bättre överföringskapacitet mellan EU- länderna kan balansera fluktuationer inom olika länder.

prisgolven ändå inte påverkar mängden europeiska utsläpp. Sammantaget riskerar då ett eget tyskt begränsningssystem för koldioxidutsläpp underminera ETS och därmed EU:s gemensamma klimatpolitik (Zetterberg, Burtraw, Engström Stenson, Paulie & Roth 2014).

5. Energiewende och protesterna

Den tyska energiomställningen följer en ambitiös tidsplan och utbyggnaden av förnybar energi innebär många mindre och en del stora byggprojekt. Till de mindre, decentraliserade byggprojekten hör nya vindkraftverk, solcellsanläggningar, och pumpkraftverk15. Energiewendes största infrastrukturprojekt är den planerade ”kraftlednings-motorvägen” (högspänningslinjen) som ska leda havsvindkraften i norr till industrin i söder (Althaus 2012). Rubriker som ”Nätoperatörer och energiomställningen: Kampen mot blackouts och medborgarprotester” (Balser 2014) och ”Medborgarprotester: Elnätutbyggnaden har kört fast” (Frankfurter Allgemeiner Zeitung 2013) visar att dessa byggprojekt ofta stöter på protester..

Figur 8. Tysklands planerade och pågående nätutbyggnadsprojekt

Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie

15 Ett pumpkraftverk är särskild form av vattenkraftverk som lagrar energi i form av uppumpat vatten och producerar elenergi när den behövs. Efterom den är en effektiv reglerkraft ses pumpkraftverk av många som en välbehövlig balanserande kraft till en den ofta volatila vind- och solkraften. (Miljönytta 2011)

Wutbürger

Protester mot energianläggningar är inget nytt för Tyskland. I drygt 40 år har protesterna riktats mot kärnkraften; kring kraftverken själva, transporten av radioaktivt avfall och frågan om var det radioaktiva avfallet skulle förvaras . I takt med att utbyggnaden av andra energislag ökat har dock föremålen för protesterna blivit fler (Althaus 2012). Den allmänna acceptansen för Energiewende är mycket hög16, men människor protesterar när de upplever att energiomställningen innebär någon form av inskränkning i deras närområde. I Tyskland kallas de protesterande ofta för Wutbürger, en variant av det engelska begreppet Nimby, ”not in my backyard”. Studier visar att de protesterande i huvudsak utgörs av två olika typer av aktörer: De som bor nära byggprojekten och de som är engagerade i miljörörelser. De förra protesterar mot byggprojektens placering och utformning, eftersom de anser att utsikten förstörs och att bygget för med sig negativa hälsoeffekter, medan miljörörelserna protesterar mot de miljörisker byggprojekten för med sig. (Althaus 2012)

Liksom det organiserade motståndet mot vindkraft vuxit i Sverige (exempelvis uppmärksammat av Kaliber 2013) har de tyska medborgarinitiativen mot vindkraftverk och kraftnät börjat samarbeta mer de senaste åren. Ofta har många olika lokala medborgarinitiativ samlats inom regionala eller landstäckande paraplyorganisationer. Organisationen Vernunftkraft samlade år 2014 mer än 500 medborgarinitiativ från hela Tyskland, och protesterade mot utbyggnaden av vindkraft i turist- och naturskyddsområden (Wetzel 2014:a). Andra organisationer, som Pro- Erdkabel, kräver att kraftledningar byggs under jord istället för ovan jord.

16 72 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning från 2014 var positiva eller mycket positiva till att ha en solcellsanläggning i sitt närområde, medan 61 procent var för en vindkraftsanläggning i sitt närområde. Hade de tillfrågade redan personlig erfarenhet av att bo med solcells- respektive vindkraftanläggningar i närområdet, var siffrorna istället 83 respektive 74 procent för en anläggning i närområdet (TNS Emnid 2014). 37

Protesterna sker trots att den tyska regeringen tidigt i energiomställningen försökte undvika konflikter med närboende i samband med byggprojekten. I samband med beslutet om att högspänningslinjen från norr till söder skulle byggas, drev den tyska regeringen exempelvis genom lagen Netzausbaubeschleunigungsgesetz (”lagen för att påskynda nätutbyggnaden”). Den innebar bland annat att synpunkter och klagomål från allmänheten kunde skickas in på ett tidigare stadium än vad som tidigare varit brukligt i en sådan tillståndsprocess. Men enligt Ralf Eggert, expert på deltagandeprocesser inom energiområdet på företaget IFOK, har lagen inte haft några positiva effekter för berörda privatpersoner. Problemet är enligt Eggert att protesterna börjar först när projekten blir konkreta i närområdet. Nyttan av Energiewende upplevs då som mycket mindre än de nackdelar som de närboende upplever direkt – till exempel att utsikten blir försämrad och förfulad (Eggert 2013).

Därutöver upplever ”vanliga medborgare” att den juridiska processen med tillståndsprövningen är komplicerad och inte transparent nog. Även om aktörer ur miljörörelsen numera känner till den juridiska processen kring tillståndsprocesser väl, är den okänd för de flesta medborgare. De uppfattar processen som svår att förstå och dessutom att beslut tas utan möjlighet att påverka. Därmed sätts hela tillståndsprocessens legitimitet på spel – ofta med långvariga och för alla berörda aktörer kostsamma konflikter som resultat. Protesterna är ofta bara en del av långdragna konflikter, där även mängder av juridiska inlagor och påföljande rättsprocesser ingår (Che Berberich 2013). För de involverade byggföretagen handlar det om stora ekonomiska förluster, när byggprojekten blir utdragna eller till och med stoppas helt (Eggert 2013). Intressekonflikterna blir troligen än mer långdragna när medborgarinitiativen såsom Vernunftkraft blir allt mer välorganiserade och professionella (Wetzel 2014:a).

Deltagandeprocesser

Det blir allt vanligare i Tyskland att vid sidan av den formella prövnings- processen genomföra en informell, men väl strukturerad, deltagandeprocess med alla de berörda parterna. Ofta får ett externt företag på uppdrag av energiföretaget och/eller den berörda kommunen genomföra en deltagandeprocess, där alla berörda parter såsom energiföretaget, den aktuella kommunens politiker, miljörörelser och de närboende deltar. Syftet med deltagandeprocessen är att få acceptans för byggprojektet hos alla berörda parter. En viktig förutsättning för en lyckad deltagandeprocess är att alla deltagare vet i vad mån projektet kan påverkas, att alla finner en gemensam förståelse för grundläggande fakta (detta sker ofta genom att ta in utomstående och av alla betrodda experter), att kritiken och oron tas på allvar och att informationen och kommunikationen sker på ett sådant sätt att den förstås av alla. Det är dessutom väsentligt att det finns en tydlig struktur för hur den informella dialogen samverkar med den formella tillståndsprocessen. En jämlik dialog är helt avgörande för en lyckad deltagandeprocess, enligt Ralf Eggert.

Flera positiva exempel visar att deltagandeprocesser ofta leder till att den ursprungliga byggplanen kan anpassas efter olika intressenters önskemål, och att en bredare acceptans därmed uppnås. Därför arbetar allt fler aktörer med deltagandeprocesser i Tyskland (Ministerium für Wirtschaft NRW 2012, Ministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a).

Decentralisering Inom den tyska förnybara energisektorn blir allt ﬂer privatpersoner producenter av grön el genom att upprätta mikroanläggningar eller bli delägare i en energiförening. Det har skett i så stor skala att det hittills rådande el-oligopolet i Tyskland brutits upp. Eon, RWE, EnBW och svenska Vattenfall, som länge dominerat elproduktionen, är för närvarande i stort sett frånvarande i den förnybara sektorn. Tillsammans äger de bara en andel på cirka 5 procent._ Istället äger individer (enskilt eller genom föreningar) 40 procent av den förnybara kapaciteten, övriga stora ägargrupper är jordbrukare (11 procent) och industriföretag (15 procent) (Trendresearch 2013). Denna decentraliseringtrend ser ut att fortsätta, den senaste utvecklingen är en solpanel som är relativt billig och så liten att den kan hängas upp direkt på balkongräcken. På det sättet kan även människor som bor i hyreslägenheter bli mikroproducenter (Märtel u.å.). 17

17 De stora bolagen kan emellertid komma att ta en större plats avseende förnybart framöver. I december 2014 förkunnade Eon att företaget ställer om hela sin verksamhet. I vad som företaget beskriver som en effekt av den tyska energiomställningen, ska Eon satsa på förnybar energi, nätverksamhet och kundlösningar. Den konventionella energiframställningen från kärnkraft, kol och gas samt energihandel läggs i ett separat bolag, en affärsmodell som påminner om ”bad banking-modellen”, enligt många kommentatorer. Omställningen ska vara genomförd 2016 (Economist 2014:a). 40

6. Energiewende framöver

I december 2014 presenterade närings- och energiministern Sigmar Gabriel18 tillsammans med miljöministern Barbara Hendricks den första ”framstegsrapporten för Energiewende”, som till skillnad från tidigare översynsrapporter också inkluderar prognoser om framtiden och tydliggör vilka åtgärder som ska användas för att nå de politiska och strategiska målen (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a).

Ministrarna påpekade att Tyskland är på god väg att uppfylla de åtaganden landet gjort i samband med Energiewendes införande. Särskilt nöjd var Gabriel med att den så kritiserade EEG-avgiften, som fastställs en gång årligen för det kommande året, år 2015 sänks för första gången sedan dess införande.19 På andra områden betonade ministrarna att det är hög tid för kraftiga åtgärder, såsom en grundläggande reformering av elmarknaden och en minskning av växthusgasutsläppen.

Den framtida elmarknaden

I oktober 2014 publicerade Gabriels departement ett diskussionsunderlag om nödvändiga reformer av energimarknaden, i en så kallad grönbok (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:c). Syftet med de kommande reformerna är att säkerställa energiförsörjningen i ett energisystem med en allt större andel förnybar energi.

18 Reformeringen av Energiewende är mycket viktig för Sigmar Gabriel personligen, eftersom ett misslyckande anses torpedera hans högst troliga kanslerkandidatur år 2017 (The Economist 2014:b, Weimer 2014). 19 Gabriels departement gör gärna gällande att det beror på reformeringen av EEG, vilken enligt departementet har lett till att kostnadsdynamiken har ändrats (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a). Många kommentatorer pekar på att det snarare beror på en felberäkning i 2013 års EEG-prognos, och att avgiftssänkningen därför är en engångsföreteelse (Handelsblatt 2014:a).

I diskussionsunderlaget presenteras två olika modeller för hur elmarknaden ska hanteras i framtiden. Den första, Strommarkt 2.0, kännetecknas av att det är handeln med el som säkerställer att det finns tillräckligt med elkapacitet. Efterfrågan kan och ska reagera flexibelt på de svängningar som finns i elpriset, svängningar som uppkommer av de förnybara energikällornas naturliga fluktuationer. Den andra modellen, Kapazitätsmarkt, förordar att producenter av fossila energislag får en ersättning för att hålla igång sina kraftverk även när de inte kan få någon vinst för sin el. På så sätt kan de erbjuda den reservkraft som kan behövas molniga och vindstilla dagar. Flera energiexperter är negativa till den senare modellen, bland annat menar Deutsches Institut für Wirtschaftsforschung (DIW) att elförsörjningen är tryggad även utan en reservkapacitet de närmaste åren. DIW menar därför att en sådan modell leder till att de fossila elproducenterna får betalt för en överflödig elproduktion, vilket i sin tur leder till onödiga höjningar av det redan så kritiserade elpriset (Wustmann 2014).

Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp

För att Tyskland ska nå målet att minska sina växthusgasutsläpp med 40 procent till år 2020 inrättas en nationell aktionsplan för klimatet (”Aktionsprogramm Klimachutz 2020”) under Hendricks ledning. Bland annat ska koldioxidutsläppen från kolkraftverken minska med 22 miljoner ton fram till år 2020, vilket ungefär motsvarar utsläppen från åtta gamla kolkraftverk. Hur detta ska gå till är än så länge inte fastställt, förutom att Gabriel har uteslutit tvångsnedläggningar av kolkraftverk. Han för istället en dialog med ledande företrädare från energikoncernerna inför en kommande lagändring (Süddeutsche Zeitung 2014). Därutöver ska en nationell aktionsplan för energieffektivitet (Nationale Aktionsplan für Energieeffizienz, NAPE) främja energieffektiviteten genom att bland annat

ställa högre energieffektivitetskrav på företag, investera i effektivitetsåtgärder inom boendesektorn samt fokusera på information och kommunikation kring energieffektivitet (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a).

7. Sammanfattning och diskussion

Det är viktigt att diskutera Energiewendes fördelar och nackdelar. En väsentlig del av en sådan diskussion är att skärskåda påståenden som dyker upp i debatten. Den här rapporten syftade till att problematisera tre påståenden som ofta återkommer när den tyska energiomställningen, Energiewende, diskuteras:

• Energiewende har lett till att elpriset har blivit för högt, i synnerhet för de tyska hushållen.

• Kolkraften har ökat trots - eller kanske till och med på grund av - energiomställningen.

• Energiewende är svårt att genomföra i praktiken på grund av alla medborgarprotester.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på följande:

Elpriset för de tyska hushållen har höjts flera år i rad, samtidigt som produktionskostnaden för förnybar el och priset för el på energibörsen har minskat drastiskt. Det sjunkande priset förklaras enligt de flesta experter av den förnybara energins utveckling. Dessa prissänkningar har emellertid inte återspeglats i sänkta elpriser för de tyska hushållen, eftersom elbolagen inte överfört prissänkningarna till konsumenterna. Istället har konsumenternas elräkningar höjts till följd av att EEG-avgiften höjts. EEG-avgiften är ett av de viktigaste instrumenten för att främja utbyggnaden av förnybar energi i 44

Tyskland, eftersom den finansierar de kostnader som uppstår då producenter av förnybar energi erhåller ett fast pris per såld kWh, oavsett prisnivå på den tyska elbörsen. EEG-avgiftens ökning har tre orsaker: en ökad utbyggnad av den förnybara energin, avgiftens konstruktion (som lett till att elkonsumenternas avgift ökat i takt med att börspriset på el har sjunkit) samt ett ökat antal företag som befriats från att betala EEG-avgiften. Många menar att de samhällskostnader som de konventionella energislagen medför borde redovisas lika transparent som EEG-avgiften gör idag. Först då kan hushållen få en rättvis uppfattning om hur mycket, eller kanske snarare hur lite, energiomställningen faktiskt kostar.

Gaskraften orsakar mindre växthusgasutsläpp och därutöver fungerar bättre som komplement till den naturliga fluktuation som uppstår i ett energisystem med en stor andel sol- och vindalstrad energi. Den tyska regeringen försöker nu att minska kolkraftens ökning, bland annat med reformförsök i EU:s utsläppshandelssystem, och på nationell nivå med kommande lagändringar för att minska koldioxidutsläppen från kolkraften.

Även om den allmänna acceptansen för Energiewende är hög, finns flera exempel på hur medborgarprotester försenar eller till och med stoppar

projekt relaterade till utbyggnaden av förnybar energi i Tyskland. Särskilt tydligt blir detta vid genomförandet av den planerade högspänningslinjen som ska gå tvärsigenom landet, från norr till söder. Eftersom medborgarprotesterna ofta leder till långvariga intressekonflikter med förseningar och stora ekonomiska förluster som följd, läggs allt större tyngd vid professionellt genomförda deltagandeprocesser som komplement till den formella prövningsprocessen.

Svensk relevans

8. Referenser

AG Energiebilanzen (2014). Bruttostromerzeugung in Deutschland von 1990 bis 2013 nach Energieträgern. AG Energiebilanzen, oktober. http://www.ag- energiebilanzen.de/. Hämtad 2014-12-01.

Althaus, M. (2012). Schnelle Energiewende: bedroht durch Wutbürger und Umweltverbände? Protest, Beteiligung und politisches Risikopotenzial für Großprojekte im Kraftwerk- und Netzausbau. Wissenschaftliche Beiträge der TH Wildau, januari. https://www.academia.edu/4369988/Schnelle_Energiewende_bedroht_durc h_Wutbürger_und_Umweltverbände_Protest_Beteiligung_und_politisches _Risikopotenzial_für_Großprojekte_im_Kraftwerk-_und_Netzausbau. Hämtad 2014-11-14

Balser, M. (2014). Netzbetreiber und die Energiewende: Im Kampf gegen Blackouts und Bürgerproteste. Süddeutsche Zeitung, 5 februari. http://www.sueddeutsche.de/wirtschaft/netzbetreiber-und-die- energiewende-im-kampf-gegen-blackouts-und-buergerproteste-1.1880754. Hämtad 2014-12-01

Brost, M., Dausend, P. & Hildebrandt, T. (2011). Ausstieg aus dem Ausstieg aus dem.... Die Zeit, 26 mars. http://www.zeit.de/2011/13/Regierungsvertrauen. Hämtad 2014-11-03

Brost, M. & Vorholz, F. (2014). Energiewende – Aufräumen! Die Zeit, 10 april. http://www.zeit.de/2014/16/energiewende-strompreis-gabriel/seite-2. Hämtad 2014-11-03

Bund (u.å.). Zukunft statt Kohle: Stromlucke oder Stromlüge?. Bund, odaterad. http://www.bund- rlp.de/themen_projekte/klima_energie/kohlekraft/zukunft_statt_kohle/. Hämtad 2014-12-01

Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:a). Die Energie der Zukunft. Erster Fortschrittsbericht zur Energiewende. Bundesministerium für Wirtschaft und Energie, december. http://www.bmwi.de/DE/Mediathek/publikationen,did=672424.html. Hämtad 2014-12-05

Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:b). EEG-Reform: Planbar. Bezahlbar. Effizient. Bundesministerium für Wirtschaft und Energie, odaterad. http://www.bmwi.de/DE/Themen/Energie/Erneuerbare- Energien/eeg-reform.html. Hämtad 2014-11-01

Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:c). Ein Strommarkt für die Energiewende [Diskussionspapier des Bundesministeriums für Wirtschaft und Energie (Grünbuch)], oktober. http://www.bmwi.de/BMWi/Redaktion/PDF/G/gruenbuch- gesamt,property=pdf,bereich=bmwi2012,sprache=de,rwb=true.pdf. Hämtad 2014-11-28

Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:d). Entwicklung des Anteils erneuerbarer Energien am Bruttostromverbrauch in Deutschland. Bundesministerium für Wirtschaft und Energie, augusti. http://www.bmwi.de/DE/Themen/Energie/erneuerbare- energien,did=645894.html. Hämtad 2014-11-04

Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:d). Erneuerbare Energien im Jahr 2013. Bundesministerium für Wirtschaft und Energie, 28 februari. http://www.erneuerbare- energien.de/EE/Redaktion/DE/Downloads/Broschuere/agee-stat- erneuerbare-energien-im-jahr-2013.pdf?__blob=publicationFile&v=3. Hämtad 2014-10-31

Bundesnetzagentur (2014). Wie setzt sich der Strompreis zusammen? Bundesnetzagentur, 8 januar. http://www.bundesnetzagentur.de/DE/Sachgebiete/ElektrizitaetundGas/Ve rbraucher/PreiseRechnTarife/preiseundRechnungen-node.html, hämtad 2014-11-05

Bundeszentrale für Politische Bildung (2014) ”Neue Regeln für die Energiewende” 31 juli 2014, http://www.bpb.de/politik/hintergrund- aktuell/189276/neue-regeln-fuer-die-energiewende, hämtad 2014-11-02

Bundesregierung (2010). Energiekonzept für eine umweltschonende, zuverlässige und bezahlbare Energieversorgung. Bundesregierung, 28 september. http://www.bundesregierung.de/ContentArchiv/DE/Archiv17/_Anlagen/201 2/02/energiekonzept-final.pdf?__blob=publicationFile&v=5. Hämtad 2014- 11-30

Bundesregierung (2013). Erneuerbare Energien boten im Jahr 2013 über 370.000 Menschen Arbeit [pressmeddelande] Bundesregierung, 26 maj. http://www.bmwi.de/DE/Presse/pressemitteilungen,did=639960.html. Hämtad 2014-11-28

Burtraw, D., Löfgren, Å. & Zetterberg, L. (2013). A Price Floor Solution to the Allowance Surplus in the EU ETS. Mistra Indigo, december. http://www.economics.handels.gu.se/digitalAssets/1484/1484439_price- floor-eu-ets.pdf. Hämtad 2014-11-18

Che Berberich, B. (2013). Diese Wutbürger blockieren Deutschland und gefährden das Gemeinwohl. Focus, 17 juni. http://www.focus.de/finanzen/news/tid-31853/protest-gegen-infrastruktur- diese-wutbuerger-blockieren-deutschland-und-gefaehrden-das- gemeinwohl_aid_1014960.html. Hämtad 2014-11-13

Dagens Nyheter (2012). Det tyska vägvalet är inget föredöme. [Dagens Nyheter, ledare 9 september]. http://www.dn.se/ledare/huvudledare/det- tyska-vagvalet-ar-inget-foredome. Hämtad 2014-10-12

Dehmer, D. (2014). Was sich mit der EEG-Novelle ändert. Tagesspiegel, 27 juni. http://www.tagesspiegel.de/politik/schwarz-rot-drueckt- oekostromreform-durch-was-sich-mit-der-eeg-novelle- aendert/10119458.html. Hämtad 2014-11-01

Deutscher Bundestag (2011). Die Beschlüsse des Bundestages am 30. Juni und 1. Juli. Deutscher Bundestag, juli. https://www.bundestag.de/dokumente/textarchiv/2011/34915890_kw26_ang enommen_abgelehnt/205788. Hämtad 2014-11-01

Die Bundesregierung (2014). Monitoring-Bericht. Bundesregierung, 8 april. http://www.bundesregierung.de/Content/DE/Artikel/2014/04/2014-04-07- monitoringbericht-energiewende.html. Hämtad 2014-11-17

Die Welt (2013:a). Braunkohle-Lobby schrieb am Koalitionsvertrag mit. Die Welt, 13 december. http://www.welt.de/wirtschaft/article122875634/Braunkohle-Lobby-schrieb- am-Koalitionsvertrag-mit.html. Hämtad 2014-11-03

Die Welt (2013:b) ”Warum der Strompreis für Verbraucher 2014 steigt”, 1 juli 2013, http://www.welt.de/politik/deutschland/article117599728/Warum-der- Strompreis-fuer-Verbraucher-2014-steigt.html, hämtad 2014-09-30

Die Zeit (2011). Atomausstieg: Biedenkopf nennt Merkels Energiewende ”unbegreiflich”. Die Zeit, 6 juli. http://www.zeit.de/politik/deutschland/2011- 07/biedenkopf-merkel-atomausstieg. Hämtad 2014-11-30

Die Zeit (2014). Gabriel will keine Kohlekraftwerke schließen. Die Zeit, 11 november. http://www.zeit.de/wirtschaft/2014-11/gabriel-kohle-hendricks. Hämtad 2014-11-25

Drieschner, Frank (2014) ”Rainer Baake - Die stille Kraft, seit dreißig Jahren” Die Zeit 5 april 2014, http://www.zeit.de/2014/14/rainer-baake- atomausstieg, hämtad 2014-10-15

Ehrling, G. (2013). Energiewende är tyska för miljöbluff. Dalarnas Tidning, 12 november. http://www.dt.se/opinion/ledare/energiewende-ar-tyska-for- miljobluff. Hämtad 2014-10-02

Eggert, R. (2013). Netzausbau und Bürgerbeteiligung: Eine Betrachtung aus der Dialogpraxis. Magazin Energiewirtschaft, 10 oktober.

Ekonomifakta (2014). Elproduktion. Ekonomifakta, odaterad. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-i- Sverige/Elproduktion/. Hämtad 2014-11-17

Endres, A. (2013). Sterben für deutschen Kohlestrom. Die Zeit, 16 april. http://www.zeit.de/wirtschaft/2013-04/kohle-ausstieg-forderung. Hämtad 2014-10-01

Energimyndigheten (2013). Energiläget 2013. [Energimyndigheten, pressmeddelande, december]. http://www.energimyndigheten.se/Press/Pressmeddelanden/En-samlad- bild-over-energilaget-i-Sverige. Hämtad 2014-11-11

Energy Transition (u.å.) The German Energiewende: Glossary. http://energytransition.de/glossary/. Hämtad 2014-11-01

EurActive (2014). EU leaders adopt 'flexible' energy and climate targets for 2030. EurActive, 24 oktober. http://www.euractiv.com/sections/eu- priorities-2020/eu-leaders-adopt-flexible-energy-and-climate-targets- 2030-309462. Hämtad 2014-11-13

Europaticker (2014). Debatte um angeblich unbezahlbare Strompreise ist eine Scheindebatte. Europaticker, 13 januari. http://www.umweltruf.de/2014_Programm/news/news_druck.php3?numme r=282. Hämtad 2014-12-10.

Europeiska kommissionen (2014). Energy prices and costs in Europe.

Europeiska kommissionen, COM (2014) 21 /2, 29 januari, http://ec.europa.eu/energy/doc/2030/20140122_communication_energy_pri ces.pdf. Hämtad 2014-11-13

FIAN (u.å.). Deutsche Energiepolitik: Menschenrechte Mangelware. FIAN. http://kohleimporte.de/das-problem. Hämtad 2014-10-20

Forchungsstelle für Energiewirtschaft e.V. (2013). Erhebliche regionale, saisonale und tageszeitliche Unterschiede bei den Stromexporten im Jahr 2012. [Pressmeddelande 17 april 2013] https://www.ffe.de/publikationen/pressemeldungen/451-erhebliche- regionale-saisonale-und-tageszeitliche-unterschiede-bei-den- stromexporten-im-jahr-2012. Hämtad 2014-11-17

Frankfurter Allgemeiner Zeitung (2013). Bürgerproteste: Der Stromnetzausbau stockt. Frankfurter Allgemeiner Zeitung, 7 december.

http://www.faz.net/aktuell/wirtschaft/wirtschaftspolitik/buergerprotest- der-stromnetzausbau-stockt-12700333.html. Hämtad 2014-12-10

German Energy Transition (u.å.). GET Infographics. German Energy Transition, odaterad. http://energytransition.de/2012/09/mediabox/. Hämtad 2014-12-01

Greenpeace (2013). SPD eng mit Kohleindustrie verzahnt. [Greenpeace pressmeddelande 11 april]. https://www.greenpeace.de/presse/presseerklärungen/spd-eng-mit- kohleindustrie-verzahnt. Hämtad 2014-11-02

Deutschlandfunk (2014). Nur vier Prozent der Unternehmen werden entlastet. [radioprogram] Deutchlandfunk, 8 april. http://www.deutschlandfunk.de/eeg-reform-nur-vier-prozent-der- unternehmen-werden-entlastet.694.de.html?dram:article_id=282276. Hämtad 2013-11-13

Handelsblatt (2013). Verkehrte Welt an der Strombörse. Handelsblatt, 21 maj. http://www.handelsblatt.com/technologie/das-technologie- update/energie/energiewende-verkehrte-welt-an-der-stromboerse- /9925444.html. Hämtad 2014-11-05

Handelsblatt (2014:a). EEG-Umlage könnte 2015 erstmals sinken. Handelsblatt, 5 september. http://www.handelsblatt.com/politik/deutschland/oekostromausbau-eeg- umlage-koennte-2015-erstmals-sinken/10661286.html. Hämtad 2014-12-09

Handelsblatt (2014:b). Wo ist der Stromnoch teurer als in Deutschland?. Handelsblatt, 3 mars. http://www.handelsblatt.com/technologie/das- technologie-update/frage-der-woche/kostspielige-energiewende-wo-ist- der-strom-noch-teurer-als-in-deutschland/9552378.html. Hämtad 2014-10- 11

Heide, D. (2013). Erneuerbare Energien: Der übergangene Stromkunde. Handelsblatt, 12 juli. http://www.handelsblatt.com/technologie/das- technologie-update/energie/erneuerbare-energien-der-uebergangene- stromkunde/8471196.html. Hämtad 2014-12-01

Hellberg, A. (2014). MP och S överens om kärnkraften. MiljöAktuellt, 1 oktober. http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.586887/mp-och-s-overens-om- karnkraften. Hämtad 2014-11-03

Kemfert, C. & Horne, J. (2013). Good Governance of the Energiewende in Germany: wishful thinking or manageable? Hertie School of Governance, juli. http://www.hertie- school.org/fileadmin/images/Media_Events/BTW2013/20130820_Good_Go

vernance_of_the_Energiewende_in_Germany_ClaudiaKemfert_Download. pdf. Hämtad 2014-12-09.

Hockenos, P. (2012) Sprachforschung: The Energiewende. Die Zeit (47/2012) http://www.zeit.de/2012/47/Energiewende-Deutsche-Begriffe-Englisch. Hämtad 2014-11-27

Horstmann, A. (2012). Energiewende kommt Deutschland teuer zu stehen. Handelsblatt, 22 maj. http://www.handelsblatt.com/meinung/gastbeitraege/gastkommentar- energiewende-kommt-deutschland-teuer-zu-stehen/6659088.html. Hämtad 2014-11-28

International Energy Agency (2013). Energy Policies of IEA Countries: Germany 2013 Review. International Energy Agency. http://www.iea.org/Textbase/npsum/germany2013SUM.pdf. Hämtad 2014- 10-10

International Energy Agency (2014). World Energy Outlook 2014: Executive Summary. International Energy Agency, november. http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/WEO_2014_E S_English_WEB.pdf. Hämtad 2014-12-05

Institut für Regenerative Energiewirtschaft (u.å.). Erneuerbare Energien werden subventioniert - Staat zahlt keinen Cent. IWR-Institut, u.å. http://www.iwr-institut.de/de/presse/presseinfos- energiewende/erneuerbare-energien-werden-subventioniert-staat-zahlt- keinen-cent. Hämtad 2014-10-10

IPCC (2014). Climate Change 2014 Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC (odaterad). http://www.ipcc.ch/pdf/assessment- report/ar5/syr/SYR_AR5_SPMcorr1.pdf. Hämtad 2014-12-16

Jeimke-Karge, H. (2013) Warum wird unser Strom immer teurer? Bild, 16 oktober. http://www.bild.de/geld/wirtschaft/strom/darum-steigen-die- strompreise-32989962.bild.html. Hämtad 2014-10-21

Karlsson, L. (2014). Energiministerns nystart får stark kritik. Miljömagasinet, (5). http://www.miljomagasinet.se/artiklar/140129- energiministerns-nystart-far-stark-kritik.html. Hämtad 2014-11-03

Kost, C., Mayer, J., Thomsen, J., Hartmann, N., Senkpiel, C., Phlipps, S., Nold, S., Lude, S. & Schlegl, T. (2013). Stromgestehungskosten Erneuerbare Energien. Frauenhofer ISE, november. http://www.ise.fraunhofer.de/de/veroeffentlichungen/veroeffentlichungen- pdf-dateien/studien-und-konzeptpapiere/studie-stromgestehungskosten- erneuerbare-energien.pdf. Hämtad 2014-10-20

Kreutzfeldt, M. (2014). Ein beispielloser Alarmismus. TAZ, 23 mars. http://www.taz.de/!135425/. Hämtad 2014-11-17

Küchler, S. & Meyer, B. (2012). Was Strom wirklich kostet. Forum Ökologich-Soziale Marktwirtschaft, augusti. http://www.foes.de/pdf/2012- 08-Was_Strom_wirklich_kostet_kurz.pdf. Hämtad 2014-11-05

Landén, M. & Kissel, H. (2014). Tysk minister: Sverige bör ta efter Tysklands energiomställning. Radio Sweden, 25 september. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5974771. Hämtad 2014-10-13

Liebrich, S. (2012). Das Märchen vom teuren Ökostrom. Süddeutsche Zeitung, 6 november http://www.sueddeutsche.de/geld/studie-zu- energiekosten-das-maerchen-vom-teuren-oekostrom-1.1515904, hämtad 2014-10-12

Lindvall, P. (2014). Beslut om ny kärnkraft kan skjutas upp ett decennium. Svenska Dagbladet, 23 september. http://www.svd.se/naringsliv/per-lindvall- beslut-om-ny-karnkraft-kan-skjutas-upp-ett-decennium_3944850.svd. Hämtad 2014-10-02

Lomborg, B. (2014). Energiewende är inget klimatpolitiskt föredöme. Svenska Dagbladet, 9 mars. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/energiewende-ar-inget- klimatpolitiskt-foredome_3342990.svd. Hämtad 2014-09-29

Miljönytta (2011). Pumpkraft lagrar energi. Miljönytta, december. http://miljonytta.se/framtid/pumpkraft-lagrar-energi/. Hämtad 2014-11-11

Ministerium für Wirtschaft NRW (2012). Werkzeugkasten Dialog und Beteiligung. Ministerium für Wirtschaft NRW, november. http://www.dialog-schafft- zukunft.nrw.de/fileadmin/redaktion/PDF/Werkzeugkasten_Dialog_und_Be teiligung.pdf. Hämtad 2014-11-17

Märtel, C. (u.å.). Die Mini-Photovoltaikanlage für Balkon und Steckdose. Photovoltaik-web. http://www.photovoltaik-web.de/module/plug-and-save- modul.html. Hämtad 2014-10-20

Nabu (2014). Akzeptanz für Energiewende in Gefahr: EEG-Reform macht Verbraucher und Natur zu Verlierer. Nabu, 27 juni. http://www.nabu.de/themen/energie/erneuerbareenergien/allgemein/16903. html. Hämtad 2014-11-12

Nestle, U. & Kunz, C. (2014). Studienvergleich: Stromgestehungskosten und verschiedener Erzeugungstechnologien. Agentur für Erneuerbare Energien, september.

www.forschungsradar.de/metaanalysen/einzelansicht/news/stromgestehun gskosten-und-die-kosten-der-energiewende.html. Hämtad 2014-10-20

News Top Tarif (2011). Strom zu teuer: Unternehmen verlassen Deutschland. News Top Tarif, 8 augusti. http://news.toptarif.de/strom-zu- teuer-unternehmen-verlassen-deutschland/. Hämtad 2014-11-17

Oei, P., Kemfert, C., Reitz, F. & von Hirchhausen, C. (2014). Kohleverstromung gefährdet Klimaschutzziele: Der Handlungsbedarf ist hoch. Deutsches Institut für Wirtchaftsforschung, Wochenbericht (26). http://www.diw.de/documents/publikationen/73/diw_01.c.467542.de/14-26- 1.pdf. Hämtad 2014-10-20

Prognos, EWI & GWS (2014). Entwicklung der Energiemärkte: Energiereferenzprognose. Bundesministerium für Wirtschaft und Technologie [projekt nr 57/12], juni. http://www.bmwi.de/BMWi/Redaktion/PDF/Publikationen/entwicklung- der-energiemaerkte-energiereferenzprognose- endbericht,property%3Dpdf,bereich%3Dbmwi2012,sprache%3Dde,rwb%3D true.pdf. Hämtad 2014-12-09

Renewables International (2014). Energiewende and coal: not the same camp. Renewables International, 7 januari. http://www.renewablesinternational.net/energiewende-and-coal-not-the- same-camp/150/537/75832/. Hämtad 2014-11-03

Reuster, L. & Küchler, S. (2012). Industriebegünstigungen bei der EEG- Umlage und deren Auswirkung auf die restlichen Stromverbraucher. Forum Ökologisch-Soziale Marktwirtschaft (10/2012). http://www.foes.de/pdf/2012-10-Industriebeguenstigung_EEG-Umlage.pdf. Hämtad 2014-10-20

Reuster, L. & Küchler, S. (2013). Was die Energiewende wirklich kostet. Forum Ökologisch-Soziale Marktwirtschaft, september. http://www.foes.de/pdf/2013-09-Studie-Was-die-Energiewende-wirklich- kostet.pdf. Hämtad 2014-09-30

Reuter, B. (2014). CO2-Ausstoss steigt: Der traurige Klimabilanz der Energiewende. Wirtschaftwoche, 10 mars. http://green.wiwo.de/co2- ausstoss-steigt-die-traurige-klimabilanz-der-energiewende/. Hämtad 2014- 11-03

Rueter, G. (2014). Kohlestrom boomt in Deutschland. Deutsche Welle, 9 januari. http://www.dw.de/kohlestrom-boomt-in-deutschland/a-17351553. Hämtad 2014-11-17

Sandberg, M. och Johanson, F. (2013). När protester blir hot. [radioprogam] Sveriges Radio: P1 Kaliber, 17 februari.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/155272?programid=1316. Hämtad 2014- 11-05

Sempler, K. (2012). Hur mår kärnkraften? Ny Teknik, 18 januari. http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article3386559.ece. Hämtad 2014-11-03

SKGS (2014). Energiewende: Lärdomar för Sverige. Stockholm: SKGS, juli. http://www.skgs.org/wp- content/uploads/2014/08/ENERGIEWENDE_V4.pdf. Hämtad 2014-10-01

Sorge, N. (2014). Strompreis: Schluss mit dem Energiewende-Gejammer! Manager magazin online, 8 april. http://www.manager- magazin.de/politik/deutschland/kommentar-zur-energiewende-schluss- mit-dem-jammern-a-963086.html. Hämtad 2014-11-27

Steele, A. & Niemi, M. (2013). Die Energiewende: Den tyska energiomställningen (Fores Policy Paper 2013:2). Stockholm: Fores. http://fores.se/wp-content/uploads/2013/06/Policy_paper_2013_- _Energiewende.pdf. Hämtad 2014-10-01

Süddeutsche Zeitung (2014). Gabriels Kohle-Vorstoß könnte zum Coup werden. Süddeutche Zeitung, 24 november. http://www.sueddeutsche.de/wirtschaft/klimaschutz-gabriels-kohle- vorstoss-koennte-zum-coup-werden-1.2233492. Hämtad 2014-11-25

Söder, L. (2013). På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige. Version 3.0. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:657544/FULLTEXT01.pdf. Hämtad 2014-11-26

TNS Emnid (2014). Akzeptanzumfrage 2014. TNS Emnid på uppdrag av Agentur für Erneuerbare Energien, Oktober. http://www.unendlich-viel- energie.de/themen/akzeptanz2/akzeptanz-umfrage/akzeptanzumfrage- 2014. Hämtad 2014-11-07

T-Online (2013). Trotz Energiewende: SPD-Chef Gabriel setzt weiter auf Kohle. T-Online, 31 augusti. http://www.t- online.de/wirtschaft/energie/versorgerwechsel/id_65242176/trotz- energiewende-spd-chef-gabriel-setzt-weiter-auf-kohle.html. Hämtad 2014- 11-03

The Economist (2013). Carbon trading: ETS, RIP?. The Economist, 20 april. http://www.economist.com/news/finance-and-economics/21576388-failure- reform-europes-carbon-market-will-reverberate-round-world-ets. Hämtad 2014-12-01.

The Economist (2014:a). German utlities: E.ON and E.OUT. The Economist, 6 december. http://www.economist.com/news/business/21635503-german- power-producer-breaking-itself-up-face-future-eon-and-eout. Hämtad 2014-12-11

The Economist (2014:b). Sunny, windy, costly and dirty. The Economist, 18 januari. http://www.economist.com/news/europe/21594336-germanys-new- super-minister-energy-and-economy-has-his-work-cut-out-sunny-windy- costly, Hämtad 2014-10-01

Thomas, S. (2010). Omöjligt bygga ny kärnkraft utan statliga subventioner [debatt]. Dagens Industri, 16 mars. http://www.di.se/artiklar/2010/3/16/debatt-omojligt-bygga-ny-karnkraft- utan-statliga-subventioner/. Hämtad 2014-12-10

Trendresearch (2013). Anteile einzelner Marktakteure an Erneuerbare Energien-Anlagen in Deutschland. Trendresearch, upplaga 2. http://www.trendresearch.de/studien/16-0188- 2.pdf?41c6806d6a74510c0999bb1089420467. Hämtad 2014-11-07

Uken, M. (2013). SPD-Energiepolitiker fordern radikalen Kurswechsel ihrer Partei. Die Zeit, 25 oktober. http://www.zeit.de/wirtschaft/2013-10/spd- offener-brief-energie. Hämtad 2014-11-01

Umweltbundesamt (2013). Energie aus Wasserkraft. Umweltbundesamt, 12 juni. http://www.umweltbundesamt.de/themen/klima-energie/erneuerbare- energien/energie-aus-wasserkraft. Hämtad 2014-11-13

Umweltbundesamt (2014). Treibhausgasausstoß im Jahr 2013 erneut um 1,2 Prozent leicht gestiegen. [pressmeddelande] Umweltbundesamt, 10 mars. http://www.umweltbundesamt.de/presse/presseinformationen/treibhausga sausstoss-im-jahr-2013-erneut-um-12. Hämtad 2014-10-20

Vattenfall (2013). Vattenkraft i framtiden. Vattenfall, 16 oktober. http://corporate.vattenfall.se/om-energi/el-och- varmeproduktion/vattenkraft/vattenkraft-i-framtiden. Hämtad 2014-11-01

Verband der Elektrotechnik, Elektronik und Informationstechnik [VDE] (2012). Erneuerbare Energie braucht flexible Kraftwerke: Szenarien bis 2020. VDE, april. http://www.vde.com/de/fg/ETG/Arbeitsgebiete/V1/Aktuelles/Oeffentlich/Se iten/StudieFlexibilisierung.aspx. Hämtad 2013-11-13

Verbrauchszentrale Bundesverband (2014). Entwicklung der Energiekosten in einem deutschen Musterhaushalt. Verbraucherzentrale Bundesverband, 6 november. http://www.vzbv.de/2206.htm. Hämtad 2014-11-25

Verivox (2014). Verivox-Verbraucherpreisindex Strom. Verivox, u.å. http://www.verivox.de/verbraucherpreisindex-strom/. Hämtad 2014-10-20

Volkert, L. (2011). Alles bleibt anders. Süddeutsche Zeitung, 30 maj. http://www.sueddeutsche.de/politik/atomausstieg-schwarz-gelb-vs-rot- gruen-alles-bleibt-anders-1.1103260. Hämtad 2014-11-03

Weimer, W. (2014) Sigmar Gabriel spielt Kanzlerkandidat. Handelsblatt, 20 juni. http://www.handelsblatt.com/meinung/kolumnen/kurz-und- schmerzhaft/whats-right-sigmar-gabriel-spielt- kanzlerkandidat/10074620.html. Hämtad 2014-11-12

Weiss, C. (2014). Energiewende auf Kredit? neue energi, 6 januari. http://www.neueenergie.net/politik/deutschland/energiewende-auf-kredit. Hämtad 2014-11-13

Wetzel, D. (2014:a). Deutsche kämpfen gegen den Windrad-Wahn. Die Welt, 27 mars. http://www.welt.de/wirtschaft/energie/article126239154/Deutsche- kaempfen-gegen-den-Windrad-Wahn.html. Hämtad 2014-11-14

Wetzel, D. (2014:b). Deutsche Strompreise 48 Prozent über EU-Schnitt. Die Welt, 4 februari. http://www.welt.de/wirtschaft/energie/article124505275/Deutsche- Strompreise-48-Prozent-ueber-EU-Schnitt.html. Hämtad 2014-11-17

Wustmann, G. (2014). Kommt der Europäische Kapaiztätsmarkt? ISPEX, 28 juli. http://www.ispex.de/kommt-der-europaeische-kapazitaetsmarkt/, hämtad den 2014-11-03

WWF (2013). Meeting Renewable Energy Targets: Global Lessons from the rad to implementation. Gland: WWF International. http://awsassets.panda.org/downloads/meeting_renewable_energy_targets __low_res_.pdf. Hämtad 2014-11-11

Zeit Online (2013). Erneuerbare Energien sind schuld am hohen Strompreis: Stimmt das? Zeit Online, 13 juni. http://www.zeit.de/2013/25/faktomat- erneuerbare-energien-stromkosten-roesler. Hämtad 2014-10-12

Zetterberg, L., Burtraw, D., Engström Stensson, D., Paulie., C. & Roth, S. (2014). Europe’s choice: Facts and function of the EU emissions trading system. Mistro Indigo, maj. http://www.ivl.se/download/18.1f96676d145d7c937411eac/1400620701087/E U+ETS+rapport.pdf. Hämtad 2014-11-18

Om Fores Fores är en tankesmedja som vill förändra. Globalisering och klimat- förändring innebär utmaningar som kräver nya sätt att se på samhället. Fores ger debatten nya perspektiv, frimodiga idéer och positiv energi. Vi bygger nätverk av samhällsintresserade och experter. Tillsammans kan vi ta fram tydliga och konkreta förslag på lösningar för en hållbar framtid.

www.fores.se [email protected] Bellmansgatan 10, 118 20 Stockholm

FORES – FORUM FÖR REFORMER OCH ENTREPRENÖRSKAP