ölandsbladet 22 kultur & nöje lördag 30 juli 2016 Olle Holmberg, lundaprofessor och sommarölänning

En villa vid Horns udde, mitt emot Blå Jung- brev till Nilsson Piraten färdas han då på levande myra: ”Naturen firar morgon- frun, var under många år sommarbostad ”en ridhäst som ingenting äter!” gudstjänst med åldriga riter.” Livsvisdo- för lundaprofessorn Olle Holmberg (1893- Den tillfällige besökaren gör ett ung- men sammanfattas i resignerade senten- 1974) med familj. Han har ofta beskrivits domligt och spänstigt intryck samtidigt ser som ”det stora och löjligt enkla knepet som oförbätterlig ironiker, en skeptiker som han verkar naiv och bortkommen på att inte bli besviken på människorna. Det som inte trodde på något och till och med lätt löjeväckande sätt: ”Han såg inte alls är att inte vänta sig något av dem.” Världs- tvivlade på sin egen skepticism. Detta ut som en professor utan som en lite åld- läget gör sig påmint i den öländska varda- ledde alls inte till handlingsförlamning, rad skolferiegosse, som skickats till bond- gen när dagboksskrivaren trampar iväg tvärtom var Holmberg enastående produk- landet för att under sommaren få dricka på cykeln att hämta posten. Tidningarna tiv vid skrivmaskinen. söt mjölk och stärka krafterna.” Samtalet undervisar då om ”den rätta neutralite- vid detta första möte kommer att uteslu- ten, som är hjärtats neutralitet i kampen ÖLAND. Så författade han omfångsrika tande handla om slagrutan, för och emot. mellan offer och banditer”. böcker om svenska klassiker som Leo- Professorn ställer sig helt avvisande till Naturen är ändå något att glädja sig åt, i pold, Stagnelius, Almquist, Rydberg och denna skrockfulla metod att finna vat- väntan på den egna döden. Blommor och Fröding men även om den tyske nobel- ten, och därmed har skeptikern presente- fåglar kan upplevas oförmedlat utan in- pristagaren Thomas Mann. Inbillningens rats. Meningsutbytet kring slagrutan an- blandning av rationella förklaringar och värld är ett psykologiskt-psykoanalytiskt ses ge tydligt belägg för professorns ”vär- resonemang. Att intellektualisera den inspirerat arbete i två band. Holmberg denihilism”, att för honom ”hela livet var upplevelsen är som att ”rita mustascher medverkade flitigt i dagspressen, framför ett konkursbo där det bara gick att förlo- med kol på en arkaisk gudabild”. Lyckan allt i Dagens Nyheter. Hans artiklar och ra”. Episoden förebådar vad som komma består i att inte svara på omöjliga frågor: recensioner bearbetades sedan för en skall, den felfinnande vantron gäller inte ”livsgåtan ämnar jag – jag säger inte var- lång rad essävolymer. Även skönlitterära bara slagrutor utan allt mellan himmel för – inte lösa. I stället går jag och badar.” verk på vers och prosa ingår i produktio- och jord. För dagboksjaget slutar ölandssomma- nen. Dessutom var Holmberg mycket fli- I den längre episoden skildras en bisarr ren med ett avskedsbesök på Blå jung- tig brevskrivare och korresponderade bjudning hemma hos professorn. Tjugo frun. Den labyrintiska Trojeborg som re- med kända författare som Vilhelm Mo- gäster är inviterade, alla tillhör vad som dan Linné beskrivit får symbolisk inne- berg, Eyvind Johnson och Fritjof Nilsson ironiskt benämns ”sommargästintelli- börd. Här kan man gå runt i cirklar för att Piraten. Dessa sviter av hundratals epist- gentian”. Inga representanter för den bo- slutligen komma till mitten där inget I Samfundet De Nio samarbetade Holmberg lar vittnar om de skrivandes ömsesidiga fasta befolkningen uppges ha fått inbju- finns. Den upplevelsen ger upphov till gott med Astrid Lindgren som han skrev om i respekt och vänskap. Livsåskådningarna dan, varmed författaren naturligtvis vill slutsatsen om rådjurssteken: ”I några en klassisk studie hos de inblandade var onekligen av skilda framhäva värdens akademiskt högfärdi- veckor har min tanke irrat runt kring li- slag; till brevvännerna hörde också för- ga inställning gentemot olärda infödda. vets och i någon mån rådjurets gåta, vri- fattaren Sven Lidman, pingströrelsens Redan häri ligger en avvikelse från verk- dit och vänt och kommit fram till ingen- karismatiske stjärnpredikant. ligheten, eftersom sommargästen Holm- ting. Nu är min sommar slut.” Det bör också nämnas att Holmberg åt- berg enligt samstämmiga vittnesbörd minstone på ett område gav prov på strid- gärna umgicks med den bofasta befolk- 1957 utgav Holmberg en liten skrift bart engagemang. I lärarkåren vid Lunds ningen. Lo-Johansson börjar med att be- med titeln Öland i ett nötskal (en ny upp- universitet tillhörde han dem som tidi- skriva den miljö där festen äger rum. Vil- annan när han själv får komma till tals. I laga kom följande år). Priset var 1 krona gast och skarpast fördömde den tyska na- lan sägs vara ritad i ”modernistisk” stil. början av femtiotalet skriver han till och omfånget 16 sidor, varav två fyllda av zismen. Det innebar inte att han hyste Ändå ser salen med sin stora öppna spis Landquist: ”Nu har vi det skönt på Öland; kartor. Stilen är humoristiskt kåserande minsta sympati för den röda diktaturen. ut som ”ett vikingahus”, och därtill kom- här är alltid skönt.” Liknande vittnesbörd och innehållet består i spridda iakttagel- Efter Tysklands anfall mot Sovjetunio- mer ”en rad smårum som var som kloster- om trivsel förekommer ofta i breven, ib- ser och notiser kring Öland förr och nu. nen sommaren 1941 skrev Holmberg i celler”. Det blir i sanning en märklig stil- land raljerande formulerat som till Mo- ”Kalkberget, kalkstenen, är Ölands drastiska ordalag till filosofen och littera- blandning; arkitekturen hämtar sin in- berg 1970: ”Den 17 juli far vi till Öland grundval” konstaterar Holmberg inled- turkritikern John Landquist: ”Om kriget, spiration från modernism, vikingatid och igen och dricker brännvin och nattvards- ningsvis. Författaren blir dock upprörd det nya, tycker jag att det vore ett litet bra medeltid! Lo-Johansson har nog överdri- vin till kroppkakorna.” Det betyder inte när han kommer in på förödelsen kring krig om det snart nog kunde leda till att vit en hel del i syfte att redan från början att allt var frid och fröjd. I brev till Piraten Horns udde. Han ser faror i stenindustrin den siste bolsjeviken hängdes i den siste markera sitt avståndstagande från allt klagar Holmberg över att smålänningar- men också med den växande turismen: nazistens tarmar, men det är synd om som professorn står för. na exploaterar ölänningarna genom att ”man önskar inte landskapet förvandlat Finland som ska sitta emellan.” I fortsättningen blir tillställningen ”spränga bort snart sagt hela ön under till en Rivierakust trång av hotell, restau- skräckartad och påminner om den inle- fötterna på dem och sälja den till träd- ranger, pensionat, herrar och damer i Många författare besökte Olle Holmberg dande ”spökdinén” i Strindbergs roman gårdsflisor i Bromma och cigarrkoppar badkappor och ölänningar som står och eller hyrde in sig för kortare eller längre Svarta fanor. Värden hetsar de närvaran- runt om i världen”. Öland tycks vara på säljer miniatyrkvarnar som minnessa- tid i omgivningarna. Om detta ges intres- de mot varandra; själv dricker han mått- väg att formligen försvinna runt stugan ker.” santa upplysningar i Ulf Wickboms och ligt och försöker supa gästerna under bor- vid Horns udde. Om Borgholms slottsruin får vi veta att Walter Frylestams bok Lyckliga somrar. det för att de ska blotta sig. De frånvaran- Holmberg meddelar Landquist Holm- den är minst lika ”imposant” som bygg- Författarliv kring Horns udde (2003). de förtalas och all opposition nedtystas. berg i början av fyrtiotalet med spelad an- naden var före den stora branden. Staden Sommaren 1957 kom Ivar Lo-Johansson Professorn framför hela tiden sin en- språkslöshet att han skriver på en ny bok, Borgholm var förr en ”fin” societetsbad- och Sara Lidman till Öland och bodde i mansteater som cyniker och kvickhuvud: ”som ska heta Tankar om rådjursstek och ort men har enligt Holmberg blivit ”ett två stugor vid Alvedsjö bodar (se min arti- ”Han pratade själv på hela tiden som om lovar att bli ett stort pekoral. Men vad ska högst demokratiserat samhälle där det kel i ÖB 7 juni 2012). Denna vistelse gav de varit i en 1700-talssalong”. Innebör- man göra då man inte badar?” Boken finns plats både för rikt folk och för dem stoff till Lo-Johanssons roman Blå jung- den av den verbala uppvisningen är att Tankar om rådjursstek och annat kom ut som får räkna slantarna, innan de ger ut frun, skriven några år senare och utgiven ingen sanning finns, allt kan ifrågasättas 1943 och är utformad som en anonym dem”. I det öländska nötskalet ingår för- postumt 1992. Berättelsens huvudper- och vederläggas. författares dagbok under sommaren. Ti- stås kroppkakan. Holmberg beskriver son heter Karl Hatt och är författare lik- Man kan fråga sig vad som ligger bak- teln syftar på att skribenten vid ankom- dess rätta tillagning och anmärker att som Lo-Johansson. om Lo-Johanssons hatiska beskrivning. sten till Horns udde medför en rådjurs- den horribelt nog görs på kokt potatis hos Efter ankomsten skymtar Hatt huset Kanske är det autodidakten som vill häv- stek efter ett djur som han själv dödat, ”de förvekligade smålänningarna”. där ”litteraturprofessorn” bor. Olle Holm- da sig gentemot den universitetslärde. flått och styckat. Sådana jägarbravader Vad som ändrats sedan denna broschyr bergs namn förekommer aldrig i roma- Motsättningen mellan litterär teoretiker var nog inte Holmberg mäktig och här kom ut är exempelvis att ålfisket inte nen, men det är uppenbart han som åsyf- och praktiskt verksam författare spelar skiljer sig han och dagboksjaget åt. Boken längre tillhör de viktiga näringarna. tas. Porträtt i egentlig mening är det väl också in. Det bör även erkännas att det består av 100 numrerade stycken, några Kyrksamheten är heller inte som förr, knappast fråga om; snarare ger Lo-Jo- nog finns ett korn av sanning i porträttet mycket korta medan andra sträcker sig även om frikyrkorna lockar till sig många. hansson en grotesk karikatyr eller nid- av professorn; som kritiker tillhörde Olle över några sidor. Till form och innehåll är Annars är ölänningarna sig fortfarande bild. Litteraturprofessorn, som han ge- Holmberg inte de mest välvilliga. I akade- det hela högst varierande: aforismer, små lika och ”ser ut som andra svenskar, möj- nomgående kallas, beskrivs i en kort och miska sammanhang var han känd (eller skisser eller noveller, fabler, filosofiska ligen med det undantaget att unga män- en längre episod. Det börjar med att han ökänd) för att i sina utlåtanden gärna till- betraktelser, naturlyrisk prosa. niskor ofta är vackrare på Öland (eller i dyker upp på cykel och stannar för en gripa sarkastiska och maliciösa formule- Titeln anspelar på ett återkommande vissa trakter av Öland) än i de flesta andra pratstund. Ett sådant möte förefaller i ringar. tema, att djur äter djur och människor landskap”. och för sig trovärdigt. Holmberg älskade äter djur. Någon annan mening finns inte att cykla runt på norra Öland; enligt ett Bilden av Olle Holmberg blir förstås en i naturen. Myran intar frukost på en ännu CONNY SVENSSON