sjöbefälen TIDSKRIFTEN FÖR SJÖBEFÄL UTGIVEN AV SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN NR 1 FEBRUARI 2019 ÅRGÅNG 8

TEMA BRAND OMBORD Nya bränslen – nya utmaningar

NYHETER Nils Brandberg ny Saco-S ordförande i Trafikverket

INTERVJUN Johnny volonterade på Mercy ships GILLAR INTE KONTOR INTENDENTEN INGELA ÖRNBERG HAR JOBBAT OMBORD I ÖVER 30 ÅR

SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN MARITIME OFFICERS’ ASSOCIATION SJOBEFALSFORENINGEN.SE LEDARE Vi välkomnar en ny intendenturutbildning

FEBRUARI höjas med mindre än bruttolönejusteringen, men med årets nya skattetabeller blir det ett riktigt bra nettolöneutfall.­ God fortsättning på 2019! Avtalen är redan klara, vi är nu inne på det tredje och sista året i vår överenskommelse med både Branschen håller på att förbereda för en större rekryterings­ Almega och Sarf. För de som omfattas av Almegas avtal har kampanj till sommaren eftersom arbetsgivare inom sjöfarts­ lönejusteringen redan gjorts, samtliga har erhållit 2,3 procent branschen har problem att hitta kompetent personal. Sjöbefäls­ på löner och tillägg från den 1 januari. De som omfattas av föreningen kommer att hålla sig försiktigt positiva till denna avtalen med Sarf får sin lönejustering den 1 februari, även på kampanj, vi kommer dock inte att satsa några stora resurser på detta avtalsområde är det 2,3 procent som gäller. plats under konvojen.

Sjöbefälsföreningen har tillsammans med Seko sjöfolk kommit Däremot vill vi gärna slå ett slag för en ny utbildning för inten­ överens med Sarf om ny kost- och traktamentsersättning att den­turbefäl som kommer att starta i Kalmar. Sjöbefäls­före­ning­en gälla från den 1 januari 2019. Samtliga nya siffror finns på har varit initiativtagare och nu efter ett antal år av förberedelser nyhetssidorna i det här numret samt på hemsidan. Den dagliga så har vi en utbildning på plats. Utbildningen kommer att mark­ kostersättningen höjdes med 4 kronor till 144 kronor per dag, nadsföra sig som en managementutbildning med inriktning samtidigt höjde Skatteverket förmånsvärdet mot passagerar- och kryssningsfartyg. Det kommer att bli en för fri kost med 10 kronor till 245 kronor bred och innehållsrik treårig utbildning med ekonomi, mark­ per dag. Dessa justeringar ligger dels till nadsföring­ och turism som ingredienser. Sverige har sedan grund för den pensionsgrundande in­­ mycket lång tid haft sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningar i komsten, men också för de beräkningar världsklass men saknat högre utbildningar för intendenturbefäl, vi gör för att kunna fastställa justering­ ­ detta är ett välkommet inslag bland sjöbefälsutbildningarna.­ arna i utlandsavtalen. I årets första nummer har vi tema brand som fokus och här Utlandsavtalen, eller som de kallas kan vi följa Sveriges arbete i IMO om brandsäkerheten ombord till vardags INT-avtalen, har netto­ i fartyg då det gäller alternativa drivmedel. Dessa så kallade lönetariffer och förut­sätter att alternativa drivmedel finns dels för drivning av fartyg eller ingen beskattning skall ske. hjälpsystem men också i lasten, vanligen då i form av fordon. Lönerna är uträknade för att Detta är utmärkt,­­ men vi måste parallellt med detta också motsvara den nettolön som utbilda personalen­­ för att kunna ta hand om utmaningarna. motsvarande befattning på ett Sjöbefälsföreningen­ har tidigare påpekat vikten av att vara ’up svenskflaggat fartyg har. I år to date’ med utvecklingen. Batteridrift fanns för 100 år sen, men så kan vi konstatera att löne­ tekniken har förfinats och batteridrift ser ut att kunna vara justeringen blev 3,3 procent tillbaka i större skala. De nya batterierna brinner mycket bättre netto på utlandsavtalen. Det än de gamla och vi måste informera och utbilda de ombord innebär också att samtliga med som har hand om brandskyddet. Tekniken går framåt fasligt fort vanlig svensk sjöinkomst, som och befälet ombord måste följa utvecklingen så att de får de beskattas, har fått en bruttolöne­ ­ bästa förutsättningarna för att kunna göra korrekta ingripanden höjning på 2,3 procent, men de vid olyckor, i första hand för att undvika personskador, men fakto en nettolöne­ höjning­ på 3,3 också för att begränsa de materiella skadorna. Här har redarna procent. Detta utfall har sin ett stort ansvar dels för sin personal men också som en för­ grund i ändringarna av kost­ säkring för sin egendom. Det Sverige uppenbarligen glömt i sitt ersättning, förmånsvärde och internationella arbete med att forma nya regelverk för att göra skattetabellerna för 2019, samt fartygen säkrare, är att också ställa krav på utbildning och naturligtvis också den överens­ certifiering av personalen ombord. Dags för Transportstyrelsen komna lönejusteringen. att vidga sina vyer från tekniska lösningar till att också ställa MIKAEL HUSS Normalt brukar nettolönen krav på de som dagligen opererar fartygen!

2 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 4

sjöbefälen Nr 1

04 Nyheter Efterfrågad avhandling Sigrid får rätt till sjöfartsstöd Nils Brandberg ny Saco-S ordförande i Trafikverket 14 Nya regler för stuguthyrning 12 Fackligt Kollektivavtal vs lagstiftning Vice ordförande har ordet Fråga ombudsmännen

14 Reportaget: Destination Gotland Intendenten Ingela Örnberg trivs ombord

18 Intervjun: Johnny Joensuu Han fick en chans att volontera för Mercy Ships

22 Tema: Brand ombord Brandlarmet går Nya bränslen skapar nya utmaningar Skarpt läge

30 Kultur/historia: Roslagens sjöfartshistoria Sjöfarande rospiggars uppgång och nedgång­

32 In English: Fire on board Real-life situation

Utkommer med åtta nummer per år Prenumeration 350 kr/år inkl moms Årgång 8 Utgivningsdag 1 februari 2019

Ansvarig utgivare Mikael Huss 22 Redaktör Sofi Cederlöf, 08-518 356 50 Layout Redaktören i samarbete med Trydells Tryckeri Adress Box 4040, 128 04 Bagarmossen Besöksadress Flygfältsgatan 8 B Telefon 08-518 356 00 vx E-post [email protected] Bankgiro 332-1478 ISSN 2001-3604 Tryck Trydells Tryckeri AB, Laholm 2019 Annonser Display i Umeå AB, 090-71 15 00 [email protected] Framsidesbild Ingela Örnberg trivs ombord på Destination ­Gotland. Foto: Sofi Cederlöf TS-kontrollerad upplaga 6 800 ex

MEDLEM AV NYHETER

Fredrik Ahlgren har försökt att få fartyg att minimera sitt bränsle bland annat genom maskininlärning. Det har lett till att hans avhandling efterfrågats av hundratals aktörer och att han nu har ”letter of intent” och en dialog med Wallenius. Efterfrågad avhandling

Fredrik Ahlgrens avhandling har gett Ahlgren som menar att vi står inför en revolution när det gäller genklang i sjöfartseuropa. Intresset energiområdet inom fartygsbranschen. – Maskininlärning är ett hett område inom industrin och handlar främst om maskininlärning utvecklingen drivs framförallt av företag som Facebook, Google och hur fartyget som energisystem kan och Amazon. Men maskininlärning är ett relativt outforskat område inom sjöfarten. Det är idag både billigt och enkelt att effektiviseras. Något som kan påverka mäta. Om en fem, tio år kommer exempelvis maskininlärning framtidens miljötänk. sannolikt att vara en stor del av ett förebyggande underhåll. Istället för att gå ner och lukta och titta i maskinrummet, TEXT AGNETA SLONAWSKI FOTO STIG SANDSTRÖM kommer man att ersätta vissa moment med algoritmer. Det kommer inte bara kosta mindre, det blir även bättre, menar Fredrik Ahlgren. KALMAR JANUARI 2019 Genom att samla in data från fartygets energisystem kan bränsleförbrukningen effektiviseras med hjälp av maskin­ inlärning. Det handlar exempelvis om att ta vara på all energi, – Min forskning ligger rätt i tiden. Det är därför så många hört av däribland värmen i motorns avgaser, så att den kan göras om sig och velat ta del av avhandlingen. Jag har kontakt med flera till elektricitet. Något som, enligt Fredrik Ahlgren, minskar aktörer som vill ha ett samarbete i framtiden, säger Fredrik utsläppen med fem procent.

4 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 NYHETER

– När det gäller energianvändning och spillvärme är det viktigt att kartlägga var alla förluster finns. Även om man tror att man vet det, påpekar han.

Blev en aha-upplevelse Under den praktiska delen av arbetet var Fredrik Ahlgren med på kryssningsfartyget M/S Birka Stockholm vid upprepade tillfällen. – Det förvånade mig att det fanns så mycket data ombord. Det var nog ingen egentligen som visste om det, så det blev en slags aha-upplevelse för både chiefen, mig och andra involverade, menar Fredrik Ahlgren som samlade på sig data under ett års Our skillOur skill - your– your benefitbenefit tid. Och hittade en guldgruva av information. Scanunit.se – Det ledde till att jag kunde göra analyser och mätningar av [email protected] data som blev ett slags hårdvaluta. Jag tog också fram bränsle­ rapporter från varje dag och kombinerade dem med data som +46 42 373350 varvtal och temperatur. Med hjälp av den datan och maskin­ inlärningsalgoritmer­ kunde jag beräkna vad fartyget drar i realtid, förklarar han.

Endast en bråkdel togs till vara Under forskningsarbetet samlades det också in motordata: temperaturer, tryck och avgaser. Allt för att sätta in det i en teoretisk modell av ett ORC-system (Organic Rankine Cycle), som används för att göra el av spillvärme. Men kronan på verket i avhandlingen har alltså rört delen om maskininlärning. I moderna fartyg finns en hel del data från huvudmaskiner sparade i lokala databaser. Datan används i regel för veckorapporter och för att titta på trender eller se om service skall göras på motorer. När Fredrik Ahlgren var på plats på kryssningsfartyget M/S Birka så såg han att endast en bråk­ del av all information togs till vara. – Jag ställde mig frågor som: Hur kör hon och hur kan vi använda henne för att dra mindre bränsle? När jag kartlade det hela blev det snabbt en komplex bild. Det handlar om att se datan som finns och hur man kan använda den bättre, förklarar Fredrik Ahlgren.

Funderade på att hoppa av Han hade ett stort teknikintresse redan som tonåring; byggde egna datorer och har sedan dess varit uppdaterad inom IT-området. Han berättar att hans arbete med avhandlingen gick på tomgång först. Någonstans i halvlek funderade han på att hoppa av. Men när hans avhandling blev mer intressestyrd tog det hela ordentlig fart. Då kom både lust, kreativitet och lagrade IT-kunskaper till pass. – Nu har jag en dialog med Wallenius om ett kommande samarbete. Sedan har bland annat både Maersk och Wärtsilä hört av sig. Så timingen med det jag har kommit fram till är jättebra, säger Fredrik Ahlgren som fortsätter sitt arbete vid Sjöfartshögskolan i Kalmar där han hoppas på att maskin­ inlärning snart blir en framtidsfråga även inom grundutbild­ ­ ningen. A S

Fotnot: Algoritm är en systematisk procedur för hur man genom ett begränsat antal steg utför en beräkning eller löser ett problem. Scanunit.se /[email protected] /+46 42 37 33 50

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 5 halvisa stående 181130.indd 1 2019-01-03 11:13 Annons från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belönar Mer ström när elslaggen försvann

Med hjälp av ett kondensatorbatteri löste motorman Christoffer Hassellöv problemen med M/S Scandicas överbelastade landströmskabel. För det förärades han Sjömanshusstiftelsens största belöning 2018 på 40 000 kronor.

Varje kväll går Sjöfartsverkets arbetsfartyg M/S Scandica till kaj och förtöjer för natten. Under tiden i hamn ansluts fartyget till landström som försörjer inredningen med el. Vintertid fungerade den här proceduren utan bekymmer, men när far- tygets klimatanläggning var igång under sommarhalvåret blev belastningen på landströmskabeln högre än systemet klarade av. Det resulterade i att säkringarna gick eller att kabeln brann och man tvingades starta fartygets hjälpkärra för att få tillräck- ligt med el ombord. Christoffer tyckte att den lösningen var en onödig belastning på miljön. Dessutom hade han börjat fundera på att installera ännu ett elkrävande system (en inno- vation för att minska oljeförbrukningen ombord) och då skulle Motorman Christoffer Hassellöv på M/S Scandica. landströmskabeln inte räcka till under vintern heller. – Reaktiv elström kan jämföras med skummet som bildas när ”Reaktiv elström kan man häller upp en öl i ett glas, det ger ingen effekt men tar ändå utrymme, säger Christoffer. Han började räkna på hur mycket större effekt som land- jämföras med skummet som strömskabeln skulle kunna ge om slaggen försvann och kom fram till att det handlade om mellan 15 och 20 procent. Det bildas när man häller upp var tillräckligt för att strömförsörja både A/C-anläggningen och driva den nya oljebesparande innovationen. en öl i ett glas” – Sedan var det bara att räkna på hur stort kondensator- batteri vi behövde och sätta upp det i maskinrummet. Själva – Vi pratade om att ha två landanslutningar istället, men installationen tog inte mer än en dag och vi gjorde det själva. eftersom det sällan finns två uttag i hamnarna var inte det Våra chiefar, som är elansvariga ombord, är väldigt duktiga, heller någon hållbar lösning, säger Christoffer. säger Christoffer. Men när han för ett par år sedan gick en distanskurs i ellära I fjol belönade Sjömanshusstiftelsen hans kreativitet med insåg han att det fanns ett annat alternativ, nämligen 40 000 kronor. Det var den enskilt största arbetsbelöningen att installera ett kondensatorbatteri. Ett kondensator- som stiftelsen delade ut 2018. För Christoffers del kom batteri är en elektrisk enhet som tar hand om den reaktiva pengarna mycket väl till pass. elströmmen (slaggen) som bildas när elektrisk utrustning – Jag hade precis köpt mitt första hus så pengarna gick direkt används. Därmed frigörs utrymme i elkabeln vilket i sin tur in i renoveringsbudgeten, säger han. möjliggör ett högre energiuttag. [email protected]

STIFTELSEN SVERIGES SJÖMANSHUS Belöning 2020 Sjömän är utmärkta problemlösare och gör ständiga förbättringar för att underlätta arbetet, höja säkerheten och öka trivseln ombord. Det är något vi gärna premierar. Har du gjort en förbättring eller känner du någon som gjort det? I så fall vill vi veta det. Förslaget skall vara oss tillhanda senast 31 oktober 2019. Läs mer om vår belöningsverksamhet på www.sjomanshus.se. Annons från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus NYHETER Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belönar Sigrid får rätt till sjöfartsstöd Ny ordförande rensutsatt, det räcker med att den trafik HALLÅ DÄR Nils Brandberg Mer ström när elslaggen försvann som fartyget normalt sett används i är som blivit vald till ordförande i konkurrensutsatt. Saco-S i Trafikverket. – Utfallet är mycket glädjande för oss. Med hjälp av ett kondensatorbatteri löste motorman Under tre år har Delegationen hållit inne Christoffer Hassellöv problemen med M/S Scandicas med stöd och det är därför nu en stor lätt- överbelastade landströmskabel. För det förärades han nad att vi äntligen fick rätt. Samtidigt visar Sjömanshusstiftelsens största belöning 2018 på 40 000 FOTO SKB/LASSE MODIN domen på hur sårbart systemet är. Att kronor. överklaga är dyrt och vi skulle inte vågat riskera den arbetsplats och de människor Varje kväll går Sjöfartsverkets arbetsfartyg M/S Scandica till kaj Rederiet Furetank har fått rätt mot Dele- vi är ansvariga för om vi tvingats bära den och förtöjer för natten. Under tiden i hamn ansluts fartyget gationen för sjöfartsstöd i Högsta förvalt- ekonomiska risken själva. Om det inte till landström som försörjer inredningen med el. Vintertid ningsdomstolen. Detta innebär att de nu vore för att vi haft ett så stort företag som fungerade den här proceduren utan bekymmer, men när far- kommer att få sjöfartsstöd. Målet hand­ SKB som stöttat oss hade vi därför inte tygets klimatanläggning var igång under sommarhalvåret blev lade om att bedöma hur fartyget Sigrid, kunnat överklaga och därmed tvingats som transporterar radioaktivt avfall, är flagga ut från Sverige för länge sen, säger belastningen på landströmskabeln högre än systemet klarade konkurrensutsatt. Domstolen ansåg att Lars Höglund, vd på Furetank, i ett press- av. Det resulterade i att säkringarna gick eller att kabeln brann varje uppdrag inte behöver vara konkur- meddelande från Svensk sjöfart. FOTO SOFI CEDERLÖF och man tvingades starta fartygets hjälpkärra för att få tillräck- ligt med el ombord. Christoffer tyckte att den lösningen var Hur känns det? en onödig belastning på miljön. Dessutom hade han börjat De ska minska risken för – Det är skräckblandat, men mest för­ fundera på att installera ännu ett elkrävande system (en inno- tjusning. Det är ett stort ansvar, men vation för att minska oljeförbrukningen ombord) och då skulle Motorman Christoffer Hassellöv på M/S Scandica. kränkande särbehandling jättespännande och mycket nytt att landströmskabeln inte räcka till under vintern heller. Ett nytt forskningsprojekt ska kartlägga Hon är lektor i sjöfartsvetenskap och ­sätta sig in i. – Reaktiv elström kan jämföras med skummet som bildas när strategier för att minska risken för krän­ ska, tillsammans med kollegan Karin ”Reaktiv elström kan man häller upp en öl i ett glas, det ger ingen effekt men tar kande särbehandling inom sjöfarten. Lundberg, arbeta med projektet. De har Vad innebär den nya rollen? ändå utrymme, säger Christoffer. – Vi vill åstad­ beviljats 1,2 miljoner kronor från AFA – Jag kommer att leda styrelsearbetet i Han började räkna på hur mycket större effekt som land- komma förändring Försäkring för att genomföra projektet, Saco-S. Jag kommer att representera Saco-S i Trafikverkets styrelse och sitta jämföras med skummet som strömskabeln skulle kunna ge om slaggen försvann och kom på både kort och som kommer att pågå i två år. med i centrala samverkansorgan och fram till att det handlade om mellan 15 och 20 procent. Det lång sikt. Vi vill Tanken är att de ska ta reda på vad som förhandlingar. bildas när man häller upp var tillräckligt för att strömförsörja både A/C-anläggningen bidra till en säker, fungerar, varför och under vilka förhållan­ och driva den nya oljebesparande innovationen. effektiv och jäm­ den. De kommer att arbeta med en refe­ ställd sjöfart, där rensgrupp där representanter för rederier, Tidigare har du bara jobbat med en öl i ett glas” – Sedan var det bara att räkna på hur stort kondensator- alla människors fackförbund och yrkesnätverk deltar. ­färjetrafik, nu blir det helt plötsligt batteri vi behövde och sätta upp det i maskinrummet. Själva FOTO LINNÉUNIVERSITETET kompetenser och – Vi har båda en bakgrund från sjön, jag alla trafikslag. – Vi pratade om att ha två landanslutningar istället, men installationen tog inte mer än en dag och vi gjorde det själva. Cecilia Österman för­mågor tas till som sjöingenjör och Karin som sjökapten. – Ja, nu blir det både väg och järnväg, eftersom det sällan finns två uttag i hamnarna var inte det Våra chiefar, som är elansvariga ombord, är väldigt duktiga, vara, säger Cecilia Österman i ett press­ Vi brinner verkligen för att få bidra till att jag kommer att representera allt från heller någon hållbar lösning, säger Christoffer. säger Christoffer. meddelande. göra en fantastisk bransch ännu bättre! ­ingenjörer till beteendevetare. Det blir Men när han för ett par år sedan gick en distanskurs i ellära I fjol belönade Sjömanshusstiftelsen hans kreativitet med många nya områden att lära sig. Nu har insåg han att det fanns ett annat alternativ, nämligen 40 000 kronor. Det var den enskilt största arbetsbelöningen jag ansvar för alla Saco-S drygt 3 500 medlemmar. Jag kommer också att att installera ett kondensatorbatteri. Ett kondensator- som stiftelsen delade ut 2018. För Christoffers del kom Nya löner för utlandsavtalet se den politiska styrningen mer direkt batteri är en elektrisk enhet som tar hand om den reaktiva pengarna mycket väl till pass. Sjöbefälsföreningen har kommit överens höjas med 3,3 procent från och med den än vad jag har gjort tidigare i Färje­ elströmmen (slaggen) som bildas när elektrisk utrustning – Jag hade precis köpt mitt första hus så pengarna gick direkt med Sarf om nya tarifflöner i utlands­av­ 1 februari 2019. rederiet. används. Därmed frigörs utrymme i elkabeln vilket i sin tur in i renoveringsbudgeten, säger han. talen. De nya nettolönerna kommer att möjliggör ett högre energiuttag. [email protected] Fotnot: Saco-S är en förhandlings­ organisation för statligt anställda Dag-, kost-, och traktaments- akademiker som driver frågor på central nivå med Arbetsgivarverket som motpart. Saco-S består av 21 STIFTELSEN SVERIGES SJÖMANSHUS ersättningar för 2019 Sacoförbund. Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Sjöbefäls- Kostersättning 144 kr/dag Belöning 2020 föreningen och Seko har överenskommit Såväl kost som logi för natt 1062 kr/dag Nils Brandberg har tidigare varit klubb- Sjömän är utmärkta problemlösare och gör ständiga förbättringar för att underlätta arbetet, om nya dag-, kost-, och traktamentsersätt- Resa logi för natt 520 kr/dag ordförande i Sjöbefälsföreningens ningar att gälla från och med 1 januari Resa kost 545 kr/dag klubb i Trafikverket. Han ersätts nu av höja säkerheten och öka trivseln ombord. Det är något vi gärna premierar. Har du gjort en 2019 enligt nedan. Alla belopp är fullt ut Kort resa under 8 timmar 144 kr/dag Kenneth Toresson, som går från posten förbättring eller känner du någon som gjort det? I så fall vill vi veta det. skattepliktiga för den anställde. som vice ordförande. Förslaget skall vara oss tillhanda senast 31 oktober 2019. Läs mer om vår belöningsverksamhet på www.sjomanshus.se. SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 7 NYHETER Upphandlingen överklagad

på engelska, och ett av grundkraven är att anbuden ska vara på svenska. Upp­ handlingen­ tillåter att intyg lämnas in på engelska­ och NOS menar att för att deras certifikat­ ska vara giltigt krävs det att säker­­­­­hetsledningssystemet skrivs på engelska. – Vi jobbar med upphandlingar över hela Europa. Vi är förvånade över deras resonemang. Vi har lagt mycket tid och resurser på ett väl genomarbetat anbud och därför valt att skicka in en över­ prövning, säger David Kristensson, vd på NOS, till tidningen Skärgården. – Vi har valt att låta Förvaltningsrätten pröva vad ett intyg egentligen omfattar. Upphandlingen av skärgårdstrafiken början av december förra året och tanken Här skiljer sig vår uppfattning från upp­ i mellanskärgården i Stockholm är nu är att trafikstart ska ske i december 2019. handlingsmyndigheten och det respek­ överklagad. Detta skriver tidningen Men nu har detta överklagats av NOS, terar vi. Likafullt är det viktigt att pröva Skärgården. Northern Offshore Services, som var ett frågan eftersom vi är ett europeiskt rederi av de tre företag som deltog i upphand­ som vill kunna hänvisa till våra godkända TEXT OCH FOTO SOFI CEDERLÖF lingen. Överklagan grundar sig i att lands­ kvalitetssystem i alla våra upphandlingar, Stockholms läns landsting tilldelade mel- tinget inte har utvärderat bolagets anbud säger David Kristensson, vd på NOS, till lanskärgården till Blidösundsbolaget i eftersom de lämnade delar av sitt anbud tidningen Skärgården. S C

Boka din kursplats idag sjoskolan.se

STCW Manila-kurser mitt i Stockholm city Sjöskolan ligger mitt i Stockholm i marin miljö, med god access via kollektivtrafik, bil och båt. Även nära till flera centrala boendealternativ. Kurserna genomförs av erfarna instruktörer i genuin fartygsmiljö.

Sjöskolan är kvalitetscertifierade sedan 2001 www.sjoskolan.se www.sjoskolan.se [email protected] tel 08-661 09 09

8 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 NYHETER

APROPÅ EKOBONUS: ILLUSTRATION AAKE NYSTEDT

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell med Sjöfartshotellet Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell och med Sjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb Katarina Sjöfartsklubb Erbjuder bra och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail [email protected] - www.katarinasjofartsklubb.com Du hittar oss även på facebook.com/Katarina.Sjofartsklubb Besöksadress Glasbruksgatan 2, Porten ovanför Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 80

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 9 NYHETER Nya regler för stugbokning

Nu ändras reglerna för att hyra • I lottningen gäller att man endast kan föreningens fjällstugor. Detta för att få en vecka per medlem. Har man fått en skapa ett lättare och rättvisare system vecka man önskat deltar man alltså inte för alla medlemmar. i lottningen av de andra veckor man önskat. Sjöbefälsföreningens fjällstugor är popu­ • När lottningen är avslutad släpps alla lära och inför vintersäsongen är det lediga veckor på föreningens hemsida. många som hoppas på att få en av de På dessa veckor är det först till kvarn. åtråvärda veckorna. Det är också många • De veckor som lottas är vecka 52 och som blir besvikna, när de önskat många vecka 1-16. veckor, att de inte fått precis den veckan som de hade velat ha ”egentligen”. Många Till exempel kan man alltså önska vecka har också uttryckt en önskan om att få 9 och 10 i Sälen i första hand och vecka 9 svar tidigare för att kunna hyra stuga på och 10 i Åre A i andra hand. Eller vecka 9 annat håll vid ett negativt besked. Sjö­ och 10 i Sälen i första hand och vecka 8 befälsföreningen har nu lyssnat på syn­ och 11 i Sälen i andra hand. punkterna och bestämt sig för att ändra reglerna för stughyrning. De viktigaste Sjöbefälsföreningen håller också på att förändringarna är: ange förstahandsval och andrahandsval renovera några av stugorna för att höja för att föreningen lättare ska veta vilka standarden. Därför höjs nu också priserna • Sista anmälningsdatum blir den 31 maj. veckor den sökande helst vill ha. något. De nya priserna börjar gälla från Det innebär att alla kommer att få svar • Antal önskade veckor begränsas till vecka 18 i år, förutom för dem som redan senast den 15 september. totalt två förstahandsveckor och två bokat. För att se de nya priserna, gå in på • När man söker så kommer man att få andrahandsveckor. www.sjobefalsforeningen.se.

Nynäshamn Oskarshamn Västervik Visby

Välkommen till ett av Sveriges största skärgårdsrederier Blidösundsbolaget trafikerar Stockholms skärgård med tyngdpunkt i Stockholm, Vaxholm, Österåker och Norrtälje. Flera fartyg går i linjetrafik för Waxholms­ bolaget och andra i charter­ och nöjestrafik i egen regi. Vi har även ett stort bemanningsuppdrag åt Skärgårdsrederiet som är ett snabbt växande sight­ seeing rederi i Stockholm. Vi äger tio passagerarfartyg och vi är delägare i ytterligare fem sight seeing­ fartyg. Vi driver även ett vandrarhem och museum på skärgårdsön Siaröfortet. Våren och sommaren är högsäsong för oss men vi har även flera fartyg i drift året runt. På de flesta fartyg driver vi caféer och restauranger. Vi söker medarbetare för tillsvidare­, säsongs­ och korttidsanställningar ombord i fartygen, på Siaröfortet och till vårt kontor i Gamla Stan.

Vi söker Befälhavare till mindre och större fartyg Däcksmän Kockar Kallskänkor Serveringspersonal Jobba hos oss i sommar! Vandrarhemspersonal Information hittar du på destinationgotland.se/jobb Bokningspersonal

Läs mer och ansök via vår hemsida www.blidosundsbolaget.se

10 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 NYHETER

Pia Berglund ny samordnare Svensk sjöfarts tidigare vd Pia Berglund har blivit utsedd till nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart. Hon tillträder redan i februari. – Jag är mycket glad över att få tjänsten som Nationell Sjömanskyrkan i Stockholm samordnare för inrikes sjöfart­ och närsjöfart. Jag har jobbat med sjöfart­ hela mitt liv och hoppas med min kunskap och Vi finns lokaliserade i Frihamnen i Stockholm. erfarenhet kunna bidra till att vi får till den överflyttning av gods till sjöfart som alla parter så länge önskat. Arbetet är Våra verksamheter är brett och en god samverkan med alla inblandade delar, • Fartygsbesök i Stockholm, ­myndigheter, branschen samt intresseorganisationer, kommer blir en viktig faktor för att vi tillsammans ska nå Södertälje och Nynäshamn. målet om bättre nyttjande av sjöfarten, säger Pia Berglund, • Läsrumsverksamhet i ett pressmeddelande. • Gudstjänstliv Som samordnare ska Pia Berglund bland annat förbättra förutsättningarna för överflyttning av godstransporter från • Diakoni väg till sjöfart. Men också föra dialog med berörda aktörer • Pensionärs och föreningsverksamhet och verkställa en handlingsplan som främjar inrikes- och närsjöfart. – Vi är väldigt nöjda med att ha rekryterat­ just Pia Berglund för den här tjänsten. Hon har en mycket gedigen bakgrund Besöksadress: Södra Hamnvägen 15 och kunskap om branschen. Det är också mycket positivt att Telefon: 08-556 943 30 Pia kan börja arbetet redan i februari eftersom en handlings- Mobil: 070-461 94 80 plan ska redovisas till regeringen i maj, säger Håkan Persson E-post: [email protected] enhetschef på Strategisk planering på Trafikverket, i ett Hemsida: www.sjomanskyrkan.com pressmeddelande.

Ny intendenturbefäls- utbildning startar i höst Hösten 2019 startar den nya treåriga managementutbild­ ningen i turism med inriktning mot intendenturbefälsrollen, Cruise Management, ombord på färjor och kryssningsfartyg. Utbildningen är ett samarbete mellan ekonomihögskolan och sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. – Att ha sjöfartshögskola och ekonomihögskola i samma universitet, det är vi unika med i Sverige. Vi är jätteglada Vikarier till sommarsäsongen 2019 över att ha möjlighet att erbjuda den här utbildningen, säger Per Pettersson Löfquist, universitetslektor i turismvetenskap på Linnéuniversitetet. Befälhavare Färjetrafiken och kryssningsturismen har sedan länge haft en mycket stark tillväxt, och ett specialdesignat utbildnings­­ program som kombinerar yrkesrollens särskilda kompetenser • Fartygsbefälsbehörighet lägst klass VI vad gäller service och turism, ledarskap och ekonomi med • CCM-behörighet fartygsrelaterad kunskap har saknats. Utbildningen ges • Radiocertifikat lägst SRC som en specialisering i programmet International Tourism • Utbildning i grundläggande säkerhet, Basic Safety Management­ och ger en examen i företagsekonomi med (meriterande) inriktning mot Cruise Management. Sista ansökningsdag Läs mer och sök tjänsten på: är 15 april. styrsobolaget.se/arbeta-hos-oss/lediga-jobb Sista ansökningsdag: 3 mars 2019, urval sker löpande Fel i korsordet så skicka in ansökan snarast möjligt I korsordet i nummer 8/2018 hade det smugit sig in ett stav­ fel. Det var ordet GITARRVIRTUOSEN som fick bokstäverna EN DEL AV TRANSDEV U och O omkastade. Sjöbefälen beklagar det inträffade, men gläds åt våra uppmärksamma läsare.

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 11 FACKLIGT Kollektivavtal eller lagstiftning Just nu pågår förhandlingar om att förändra LAS. Men fackliga organisationer bli starka nog för att betraktas som en motpart i förhand­ det är inte första gången som lagstiftning om arbets-­ lingar med arbetsgivarna. Arbetsgivarnas rätten kommer på tal. Stig Gustafsson reder ut. motstånd mot fackliga organisationer ledde emellertid till förbittrade strider Arbetstagarna av idag är upplysta och väl- Legohjonsstadgan var den lag som dit- innan kollektivavtalet fick sitt erkännande. utbildade och har ofta specialkunskaper tills allt sedan 1600-talet reglerat anställ­ Ett lagligt erkännande kom först 1928 med som gör dem starka nog att träffa indivi- ningsförhållandet mellan husbonde- lagen om kollektivavtal. duella avtal sägs det ofta från arbetsgivar- tjänstehjon och den var inte möjlig att håll. Kollektivavtal är därför överflödiga. I tillämpa på industrins anställda som kun­ Många fördelar med kollektivavtal de regeringsförhandlingar som i skrivan- de sägas upp på dagen. Enligt legohjons­ Alternativet till kollektivavtal är lagstift- de stund pågår mellan riksdagens partier stadgan var tjänstehjon anställda på ning. Med kollektivavtal vinner man har förändringar av arbetsrätten och fram- årsbasis med ömsesidig rätt till uppsäg­ många fördelar. I flera europeiska länder för allt då turordningsreglerna i Las blivit ning av anställningskontraktet endast en finns till exempel ingen direkt koppling en central fråga. Det har till och med gång årligen, i månadsskiftet oktober- mellan förekomsten av kollektivavtal talats om snabba och detaljerade föränd­ ­ november. Tjänstehjonen betraktades mer och fredsplikt. Där finns helt andra ringar av Las. Från fackligt håll – men eller mindre som familjemedlemmar och förutsättningar när det gäller rätten att även på arbetsgivarsidan – är man starkt familjerättsliga regler, till exempel hus­ vidta stridsåtgärder – och strejker är där kritiska till dessa tankegångar. Om föränd­ bondens rätt att aga familjemedlemmar, även betydligt vanligare. I dessa länder ringar i arbetsrätten ska göras så ska det gällde även för dem. Stadgan upphävdes måste staten ingripa med detaljerad ske genom förhandlingar mellan parterna. inte förrän 1926 men då hade den be­­ lagstiftning i olika former för att reglera Egentligen är diskussionen om lag eller tydelse bara för oorganiserade årsanställ­ stridsrätten. avtal en gammal fråga. Redan på 1930- ­ da inom jordbruket. Andra viktiga fördelar med kollektiv­ talet kom arbetsmarknadens parter över­ avtal istället för lagstiftning är ens om att principen om avtal är den Straffbart att sammansluta sig • Reglerna får större legitimitet och bästa lösningen vilket också manifestera- Industrianställdas organisationssträvan- övervakningen av reglerna blir effektivare. des i Saltsjöbadsavtalet 1938. Från fackligt den mötte starkt motstånd från både • Det är möjligt att branschanpassa håll finns det all anledning att se allvarligt arbetsgivarnas och lagstiftarens sida. Det reglerna och ändra dem på ett enkelt sätt. på tendenser till angrepp på kollektivavta- var långt in på 1800-talet straffbart att sam- • Det främjar ansvar och goda relationer let som normerande på arbetsmarknaden. mansluta sig för att löneförhandla. En av mellan parterna. Med anledning av dagens debatt kan de två äldsta fackliga organisationerna var • Den enskilde arbetstagaren skyddas av det finnas skäl att se på den historiska Machinistsamfundet (sedermera Maskin- avtalet och behöver inte själv driva tvister bakgrunden till dagens förhållanden. befälsförbundet) som bildades 1848. Den om avtalet. Industrialismens genombrott i slutet av andra var Typografiska föreningen i Stock­ Sammanfattningsvis: den svenska 1800-talet medförde en stark omvälvning holm som bildades 1846. Under många år modellen med kollektivavtal och freds- av hela det svenska samhället. Det tidiga- var de dock mera att betrakta som yrkes­ plikt som normgivande system har i mer re ståndssamhället uppbyggt på särskilda föreningar för ”nytta och trefnad” eftersom än 100 år visat sig vara till fördel inte bara stånd med privilegier och skyddade före- fackliga ambitioner var förbjudna och till för parterna utan även för Sverige som trädesrättigheter slogs sönder när den fria och med kunde medföra fängelsestraff. nation. Det finns därför all anledning att konkurrensen släpptes loss. Först under 1870- och 1880-talen lyckades slå vakt om kollektivavtalet.

LÄS DE SENASTE NYHETERNA PÅ Effektiva och prisvärda kvalitetskurser Fartygsbefäl VIII (7 dgr.) Handh. snabba fartyg www.sjobefalsforeningen.se Maskinbefäl VIII (4 dgr.) Basic Safety Training BTM, CRM , ROC (2 dgr.), GOC, ECDIS (3 dgr.) www.sjosportskolan.se

12 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 FACKLIGT Vice ordförande har ordet ag har bestämt mig, nu är det dags att lämna stafettpinnen vidare. Beslutet tog Jjag redan i maj förra året, och jag är glad att jag gjorde det med så lång fram­ förhållning. Jag skall avgå som klubbordförande, och lämna vidare till förhopp­ ­ ningsvis­ någon yngre arbetskamrat som är villig att kämpa ett par år. Jag är nu glad, att jag var jävligt irriterad och frustrerad, då jag av en slump sprang på en av Fråga ombudsmännen deltagarna i klubbens valberedning ombord. Jag tänkte inte, jag bara slängde ur Här svarar våra ombudsmän på mig att ”jag ställer inte upp för omval” (om cirka tio månader). Sedan har beslutet fackliga- och arbetsrättsliga frågor. fått mogna lite och nu är jag nöjd att det blir en så lång avslutsperiod. Dock så som Om du har en fråga du vill få svar kalendern ser ut kommer jag nog få förhandla in i det sista. Och frågan är om det på kan du maila till: kommer att ta slut rakt av? Jag kan tänka mig att sitta kvar i klubbstyrelsen och vara [email protected] den nya ordföranden behjälplig tills den blir varm i kläderna. Och jag kan tänka mig att ställa upp och passa telefon/e-post när den personen har semester (vilket jag själv inte hade på många år när jag började). Hej! Jag har en fråga som inte är av arbets­ et har blivit ett par år på posten. I början hade jag Leif Palm som ombudsman rättslig karaktär och hoppas ni ändå kan D(då hos Sjöbefälsförbundet) att stötta mig på och lära av. Det var vid hans sida svara på min fråga. Saken är den att jag jag var med och tog fram mitt första lokalanpassade färjeavtal. Jag lärde mig mycket har jobbat som tekniskt befäl i några år av honom och började få en förståelse för grunderna. Nästa ombudsman som fick efter min examen 2007. Jag fick barn rätt så tidigt vilket gjorde att jag tog ”ta över” mig var Mikael Huss, även där från Sjöbefälsförbundet, och då lärde jag jobb i land på ett värmekraftverk. Tiden mig vikten av att kunna ”räkna”. Och ja, det kanske var lite annorlunda att vara en i land har varit intressant men nu längtar nautiker som klubbordförande hos före detta Maskinbefälsförbundet. Efter samman­­ jag tillbaka till sjöss. Läkarintyget tog slagningen så blev det Lennart R Jonsson som fick ta över ombudsmanna­skapet och jag för cirka ett år sedan men jag är en kort period tillsammans med Johanna Briding. Jag är glad att jag har fått ha er osäker på mina behörigheter och alla som mina ombudsmän, men också övriga på kansliet. Jag är glad och tacksam­ certifikat lever upp till gällande krav. för allt ni lärt mig under årens lopp och att inga frågor eller problem är för små att Har ni några tips på hur jag kan komma in på arbetsmarknaden igen efter några diskutera. Ytterligare en person som vill jag ge ett stort tack till är Christer Themnér år på land? som funnits där hela tiden med sin kunskap och sina historiska bakgrunder till frågorna, vilket vid vissa fall ger en helt annan bild av problemet. Hej! ag skall inte säga att allt varit trevligt och ”rosenrött” som Självklart kan vi svara på din fråga trots att Jklubbordförande. Det har bitvis varit mycket kämpigt. Det den är av en annan karaktär. För det första har varit tidskrävande, förhandlingarna tar inte ledigt även om behöver du se över din behörighet och alla det är röda dagar, julafton, nyårsafton eller om klockan relevanta certifikat så att de är giltiga är 23 på kvällen. Att aldrig få vara ”ledig,” det som vi enligt gällande regelverk. Det är också sjömän jobbar för (ja, jag har fortsatt 100 procent på viktigt att komma ihåg att behörighets­ systemet idag är nytt med tanke på STCW min ombordtjänst nästan hela tiden och kört facket Manilla. ”vid sidan av”) har ibland varit frustrerande. Det har Hur du går tillväga för att förnya dina påverkat mitt privatliv. certifikat och behörighet-/er får du enklast reda på genom att ta kontakt med ersonangrepp, ja det har förekommit, lite oftare Transportstyrelsen, som har en lista över Pän vad man tror. Att folk inte kan skilja på Person alla godkända utbildningsanordnare samt eller Funktion har ibland varit mycket jobbigt och vilka ”papper” som behövs för det fartyg tagit hårt. du tänkt tjänstgöra i. När alla dina ”papper” är uppdaterade är en jag ångrar inte denna tiden, jag skulle inte du klar för tjänstgöring. För att få hjälp med jobbsökande så är vårt tips att du hör vilja ha den ogjord. Jag är tacksam att Sjöbefäls­ M av dig till Arbetsförmedlingen Sjöfart som klubben DG har gett mig förtroendet i så många år, att få kan hjälpa dig vidare. AF sjöfart är för sitta kvar på posten. Jag hoppas att det är flera som vågar övrigt också mycket duktiga på att reda ut ta steget ut i den fackliga världen. Den kan vara lite trög att vilka behörigheter som måste förnyas/ komma in i, men det ger så mycket. Själv tänker jag inte införskaffas. släppa den helt, jag kommer att fortsätta och koncentrera Rent generellt kan vi säga att som tekniskt mig mer på den centrala verksamheten och att sitta kvar som befäl har du goda möjligheter till anställ- 2:e vice ordförande. ning. Hoppas detta var svar på din fråga. Annars ag hoppas ni vågar ta steget ut i den fackliga värden! är du välkommen att höra av dig igen. J Lycka till! ANNELIE HAMBERG

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 13 REPORTAGET DESTINATION GOTLAND Totalt annorlunda att jobba ombord

Intendenten Ingela Örnberg har jobbat nästan hela sitt kvar till pensionen. Det har varit slitningar också, men för det mesta har vi väldigt liv ombord, på sträckan Gotland-fastlandet. god stämning. Det är ett tecken på att folk – När jag väl fick prova på, från första stunden, var trivs, säger hon. jag fast. Jag vill att det ska hända saker, jag tycker inte – Min pensionerade sambo jobbade i 36 år som befälhavare här. Vi träffades på om att sitta på ett kontor, säger hon. TEXT OCH FOTO SOFI CEDERLÖF jobbet, vi har känt varandra länge. Det bästa med jobbet tycker hon är alla människor hon träffar, både besättningen NYNÄSHAMN NOVEMBER 2018 och passagerarna. – Hon som skulle lära upp mig sa: ’Nu – Jag tycker att det är vansinnigt roligt kommer det en till som jag måste lära att jobba. Skulle någon vara missnöjd så – Vad många fina streck du har på axeln! upp. Jag är så j-vla trött på att lära upp är det väldigt kul att vända den personen, Är du kapten? undrar en pratglad äldre folk.’ Hon sa att ’här är kassan, här är säger hon. man som kommer fram till informations­ micken’, det var bara att hugga tag. Jag – Jag känner att vi gör ett bra jobb, vi är disken där Ingela Örnberg står. var livrädd. Men jobbet blir vad du gör det ett bra team. Vi får väldigt mycket upp­ – Nej, kaptenen hoppas jag styr fartyget till. Det handlar mycket om din egen skattning. Pendlarna är här varje vecka, just nu, svarar hon lugnt. inställning. det är nästan som att man känner dem. – Jaha, jag trodde att du var kapten! Vad I början av 80-talet blev hon fast anställd Det sämsta med jobbet är att vara betyder alla de strecken då? och strax efter det tog hon tjänstledigt för ensamt befäl i sin avdelning. – De betyder att jag är intendent. att plugga kommunikation på högskolan i – När man inte har någon att prata med. – Intendent för vadå? Jönköping. Ingen att bolla stora och små problem – Jag är chef på den här avdelningen. – Efter det försökte jag jobba i land, med. Då är det bara vid avlösningen och – Vilken avdelning då? bland annat på informationsavdelningen det är en kort stund där man tar det – På den här avdelningen, allt du ser på Gotlands kommun. Men det passar viktigaste. Att ha en kollega är en trygghet här (pekar med handen över restau­ mig bättre att jobba ombord, säger hon. där man känner att någon annan kan ta rangen och informationen). Så 1986 gick hon tillbaka till informa­ vid, säger hon. – Är du chef för allt det här!? Då måste tionen ombord, men efter två år där På Destination Gotland jobbar inten­ du tjäna jättemycket pengar! tyckte hon att arbetet stagnerat. denten som ensam chef på intendentur­ – Inte så mycket som man skulle kunna – Jag gick till min chef och skulle säga avdelningen under vinterhalvåret mellan tro... upp mig och då sa han att ’du kan få bli oktober-april. Under sommarhalvåret purser istället’. Det var 1988, nu har jag finns även en purser på plats. Just idag är Tufft som oerfaren 18-åring jobbat som befäl här i 30 år. pursern Mattias Westberg ombord, trots Ingela Örnberg började sin karriär till att det är november. Ingela och Mattias sjöss som båtvärdinna i informationen på Många blir kvar till pensionen sitter vid varsitt skrivbord på däcks­ Rederi AB Gotland, även kallat Gotlands­ Mellan 1988-1997 drevs trafiken mellan kontoret på däck 9. Här har även över­ bolaget, 1976. Då var hon 18 år och gick i Gotland och fastlandet av Gotlandslinjen. styrman och andre styrman varsitt skriv­ gymnasiet, och valde att sommarjobba till – På den tiden hade vi större ansvar bord. Många av arbetsuppgifterna för en sjöss. ombord, maten beställdes av oss, vi intendent är administrativa, det är allt från – Jag växte upp utanför Stockholm men rekryterade själva, gjorde lönerna själva. schemaläggning till budgetarbete och hade släkt på Gotland så jag åkte mycket Vi var självgående. Nu har vi en personal­ beställning av material till hytter. färja som liten och jag har alltid haft en avdelning och ett omlastningslager, säger stark längtan till det. När jag väl fick prova Ingela. Den vanligaste frågan på, från första stunden, var jag fast. Jag vill Efter tio år vann Rederi AB Gotland till­ En vanlig arbetsdag börjar klockan sex på att det ska hända saker, jag tycker inte om baka trafiken med det nystartade bolaget morgonen. Ingela börjar med att se till att att sitta på ett kontor. Destination Gotland och då flyttades alla är på plats och kollar av mot besätt­ Men att komma ombord som oerfaren personalen med. ningslistan. Sen är hon med och ser till att 18-åring var tufft. – Det här är ett företag där många blir verksamheten går som den ska. Klockan

14 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 Ingela Örnberg gick till sin chef och skulle säga upp sig och då sa han att ’du kan få bli purser istället’. Det var för 30 år sedan. Therese Nienhuysen och Anna Nygren står i receptionen och hjälper passagerare.

har många gäster per dag, säger Ingela. Sen är det allt annat som inte sker varje dag men som ska göras löpande. Som olika former av övningar, till exempel brand, grundstötning och kollision. Intendenten är utrymningsledare och ingår i räddningsledningen om det skulle hända något. Intendenten har också personalansvar på sin avdelning, vilket bland annat innebär utvecklingssamtal en gång per år. – Det är också vår uppgift att prata med en anställd om vi märker att det inte går 06.30 börjar de släppa på bilar och efter det handlar ju inte om nöjesresor i första så bra för någon. Eller om vi ser trakasse­ det börjar folk komma upp. Sen släpps de hand och på tre timmars resa hinner det rier eller mobbing, det faller på oss först. gående passagerarna ombord. Ingela är inte hända så mycket. Går det inte att reda ut får man koppla in på plats och hälsar och svarar på frågor. personalavdelningen, säger Ingela. – Den vanligaste frågan är ’var är min Ansvar för allt passagerarna ser sittplats?’, säger hon. Klockan 10.30 lägger de till i Nynäshamn. Arbetsvillkoren har blivit tuffare Efter att alla kommit ombord avgår Nu har de en timme på sig att släppa av Klockan 15 är det ankomst i Visby och båten från Visby klockan 07.15. Då går passagerare och bilar, hjälpas åt att städa 16.30 avgår båten mot Nynäshamn igen. hon runt och försöker avgöra var trycket båten, fylla på varor där det behövs och Under vinterhalvåret är det lugnare, när är, om hon kanske behöver dirigera om sedan släppa på de nya bilarna och passa­ det är riktig lågsäsong kan det vara 150 personal eller hoppa in och hjälpa till. gerarna för att avgå igen klockan 11.30. personer ombord en vardag, medan det i – Vi visar oss i fartyget. Är det dåligt Under tiden ombord ska intendenten juli är fullt varje tur, vilket innebär 1 500 väder är det en del som mår dåligt ock­så hinna med övriga ansvarsområden, passagerare. På sommaren går fartyget i psykiskt och då är vi där och stöttar. Det allt från det administrativa till att gå runt trafik dygnet runt, då har de dubbel händer också en del saker, sjukdomar och kolla att allt ser ut som det ska. bemanning och jobbar tolv timmar var. bland passagerare, att någon är onykter, – Vi har ansvar för allt som passagerarna På vintern däremot, när hon är ensam, då får vi ta hand om det. Det finns inga möter. Det ska vara rent och snyggt och vi jobbar hon från sex på morgonen till tolv vakter, vi får göra så gott vi kan och sen ska vara proffsiga och trevliga vi som på natten. Det är för många timmar enligt be polisen möta oss i land, säger hon. jobbar här. Maten ska hålla den kvalitet vilotidslagen så därför måste hon ta lite Hennes kollega Mattias fyller i: som man kan vänta sig, uppläggningen ledigt på eftermiddagen och vila. – Vi försöker lugna dem, ta in dem i en ska vara snygg, säger Ingela. Den fysiska arbetsmiljön ombord tycker hytt och lugna ner situationen, säger han. – Vi tar temperaturer på maten regel­ hon är bra. – Vi är till sjöss de här timmarna, vi har bundet, den får inte värmas mer än två – Vi jobbar bra för att åtgärda saker som ingen hjälp, om det inte är ett sjukdoms­ timmar och smörgåsar får inte vara äldre är fel. Vi löser det ganska omgående. fall, då kan vi få helikopter. Vi har ändå än 36 timmar. Vi ska kolla att det är utfört Den psykosociala arbetsmiljön är dock små problem med onykterhet säger Ingela, på rätt sätt. Det är ganska rigoröst, men vi inte alltid lika bra.

Linus Gahne är beredd att stänga och köra upp landgången.

Ingela Örnberg tar middagsrast tillsammans med Anette Sellén samt Andreas Hallin och Joyce Heiden.

16 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 REPORTAGET DESTINATION GOTLAND

– Det finns jämställdhetsplaner, men det skulle behöva jobbas mer praktiskt med dem. Man kan göra mycket för att folk ska tänka i de banorna. Metoo har inte fått så stort genomslag här, även om jag inte har upplevt några sexuella trakasserier här. Generellt tycker hon att arbetsvillkoren har blivit tuffare sen hon började som 18-åring. – Det har blivit fler och fler arbets­ uppgifter och antalet anställda har inte hängt med. Det blir tyngre och tyngre för de anställda. Det är bara att titta på informationen, den personen är ensam och ska hinna med allt, säger hon. – Det innebär att jag får hoppa in och stötta, fortsätter hon. Jag tycker att det är roligt med kundmöten, jag kan gärna ställa mig i kassan, även om det inte är meningen. Men det visar ju att det finns ett behov av mer personal.

Fackligt engagemang är självklarhet Ingela har alltid haft ett fackligt engage­ mang. Hon satt med i styrelsen i då­­ varande Sjöfolksförbundet, hon har varit klubbordförande­ i Sveriges Fartygs­ befälsförening och nu sitter hon med i Destination Gotlands klubbstyrelse för Sjöbefälsföreningen. – För mig har det varit en självklarhet, man kan inte bara sitta och gnälla. Men tillväxten är dålig bland de yngre. Och utan dem blir det ingen utveckling, då har du ingen kanal för att framföra saker. Det är väldigt trist om man bara kommer när det blir problem. Hon menar att det här är en trend i hela samhället och att alla fackföreningar måste jobba för att bli mer attraktiva och synliga. – Jag förstår att fackföreningarna inte kan ödsla med sina ombudsmän, men det vore trevligt om de var ute ibland, säger hon.

Tänker inte på jobbet hemma Klockan 19.45 lägger båten till i Nynäs­ hamn. 20.45 avgår den igen för sin sista tur till Visby, där den är framme klockan 00.00. Då är det dags för Ingela att gå och lägga sig för att få några timmars sömn innan hon ska upp igen. – Att jobba ombord är så totalt annor­ lunda än ett jobb i land. Man lever till­ sammans med andra människor. När man är ombord är det som att ens privatliv inte finns. Här är det jobbet i första hand. När Den fysiska arbetsmiljön ombord tycker jag är hemma tänker jag inte på jobbet. Ingela Örnberg är bra. Men den psykosociala Då vet jag att någon annan tar vid. S C arbetsmiljön är inte alltid lika bra.

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 17 INTERVJUN MARIA BJÖRNSTAM

Johnny Joensuu tyckte att det lät spännande och intressant när han fick chansen att ställa upp som volontär på Africa Mercy. INTERVJUN JOHNNY JOENSUU En chans att hjälpa till Johnny Joensuu, som i vanliga fall jobbar som andre fartygsingenjör i Stena Line, fick möjligheten att volontera på Mercy Ships fartyg Africa Mercy. Fartyget fungerar som ett sjukhus som åker runt till olika länder i Afrika och erbjuder gratis sjukvård. TEXT SOFI CEDERLÖF FOTO STENA LINE

NORRKÖPING NOVEMBER 2018 fick stöd från olika kyrkor. Några hade sålt – De flesta fartyg är rätt lika, så arbets­ sitt hus för att göra den här grejen. mässigt nej. Men jag har lärt mig att upp­ Hur länge var du borta? skatta det jag har här hemma lite mer. – Jag var borta i tre månader. Jag mön­ Vilket är ditt starkaste minne? strade på i Douala, Kamerun och där låg – Det var när vi kom till Kamerun i Vad har du fått för reaktioner från vi en vecka medan vi packade ihop allt. början, de förhållandena som människor­ dina kollegor? Sedan åkte vi mot varvet på Las Palmas. na levde under. Då kände jag att vi har – Många har sagt att de gärna vill söka. Resan tog cirka två veckor och sedan låg det ganska bra här hemma. Det är många som gärna vill göra en vi på varv i sex veckor. sådan här grej men som kanske inte Vad gjorde du på fritiden? vågar eller har råd att jobba utan lön. Vad hade du för arbetsuppgifter? – De första veckorna spenderade jag Många har varit avundsjuka för att de – Jag jobbade som andre fartygs­ mest på fartyget, jag var tvungen att lära själva vill göra en sådan här grej. ingenjör. mig allt så jag hann inte gå iland så mycket som jag hade velat. Sen var det Känner du att du har bidragit med Är det samma befattning som du har två veckors sjöresa till Las Palmas. Och väl något? i vanliga fall? i Las Palmas så umgicks jag med andra – Ja, det gör jag. De har svårt att få tag i – Ja, precis. I vanliga fall på Stena från fartyget, vi gick in till stan och till folk på den positionen som jag har. Sedan har jag ansvar för hela driften med start stranden. hade jag velat vara med mer i Afrika när och stopp. Nu hade jag ansvar för genera­ de agerar som sjukhus, nu var jag bara torer­na. Tanken var att jag skulle åka Har du lärt känna några som du med på varvet. Jag hade velat se mer av med till varvet i Las Palmas och där kommer fortsätta hålla kontakten med? Afrika. hade jag huvudansvaret för servicen av – Ja, det har jag gjort. Det är lättare med generatorerna. de från Sverige, de kommer jag att träffa. Skulle du kunna göra det igen? De från andra ställen i världen är svårare – Ja absolut. Kanske inte tre månader i Var det något särskilt som du kände att hålla kontakten med. sträck, men åker de till varvet igen och att du kunde bidra med? behöver hjälp kan jag absolut tänka mig – Ja, det var just erfarenheten av att Hur kommer det sig att du ville göra att åka med. S C jobba på fartyg innan. Det var väldigt det här? många oerfarna ombord som jobbar – När jag såg att chansen dök upp på frivilligt. Stena så tyckte jag att det kändes intres­ FAKTA MERCY SHIPS sant och spännande så det var bara att Mercy Ships är en kristen välgörenhets­ Vilka var de andra ombord? söka. organisation som driver världens största civila – De flesta var frivilliga. Det var många sjukhusfartyg. De erbjuder gratis hög­ ukrainare som var där ungefär ett halvår–­ Vad var förutsättningarna? kvalificerade operationer till enskilda individer och i samarbete med ländernas regeringar ett år. Det var också många från Holland, – Stena betalade resan och alla nöd­ utbildar de nationell sjukvårdspersonal för att Storbritannien, USA och Australien. Det vändiga vaccinationer och sen jobbade långsiktigt bistå den nationella sjukvården. var några svenskar där också, bland annat jag gratis. Eftersom jag sökte via Stena så Ombord på sjukhusfartyget arbetar över 400 en matros och Maria Ekstrand som också blev jag rekommenderad och då var det volontärer gratis. är från Stena och jobbade i köket. lättare att få platsen på fartyget. Sedan starten 1978 har över 2,5 miljoner Några hade stannat i flera år med sin människor fått hjälp. 2019 tas ett nybyggt familj. De söker bidrag från kyrkor eller Har den här erfarenheten lärt dig sjukhusfartyg i tjänst och då fördubblar sponsring från privatpersoner. Det var ett något som du nu kan använda i ditt organisationen sin verksamhet. kristet fartyg så många var kristna och vanliga jobb?

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 19 STCW-kurser SAFETY vinter/vår 2019 GRUPPEN Välkommen till vårt utbildningscenter i centrala Stockholm, lokaliserat på Långholmen SECURITY & SAFETY TRAINING i en maritim miljö med närhet till boende och mat. Ombord på M/S Polfors genomförs praktiska utbildningsmomenten i en verklig fartygsmiljö.

Andra utbildningsorter från norr till söder är; Kalix, Luleå, Stockholm, Örebro Göteborg och Helsingborg.

Safetygruppen är en godkänd STCW-Manila utbildare av transportstyrelsen.

Refreshkurser Grundkurser Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

BASIC SAFETY BASIC SAFETY 14-18 jan 8-9 jan 21.22 maj 4-8 mar 5-6 feb 25-26 juni ADVANCED FIRE 1-5 apr 12-13 mar 13-17 maj FIGHTING 9-10 apri 27 feb -1 mars 24-26 apr 3-5 jun ADVANCED FIRE FIGHTING CRISES CROWD MNG 11 jan 9-10 jan 22-23 maj 15 mar 6-7 feb 26-27 jun GRUNDLÄGGANDE SHIP SECURITY 13-14 mar 24 maj OFFICER 28 jun SJÖSÄKERHET 10-11 apr 8 jan 21-22 feb 5 feb 14-15 maj SURVIVAL CRAFT & MEDICAL CARE 12 mar MEDICAL FIRST AID 9 apr RESCUE BOAT 7-8 feb MEDICAL 14-16 jan Refresh 3 maj 8-9 jan 18-19 apr 11-13 mar 21 maj 4-5 feb 23-25 maj FIRST AID SAFETY GRUPPEN 8-10 maj 25 jun 11-12 mar SECURITY & SAFETY TRAINING 20-21 jun SÄKERHETSUTBILDNING FAST RESCUE BOAT RESCUE BOAT FAST RESCUE BOAT CROWD CRISES MNG MEDICAL CARE FISKEFARTYG 7-8 jan 14-16 jan 7 jan 8 jan 19-21 feb 7-8 jan 4-5 feb 19-21 mar 11-13 mar 2 feb 5 feb FRB Refresh 11-12 mar Refresh 4-5 feb 9-11 apr 8-10 maj 11 mar 12 mar 8-9 apr Survival Craft and Rescue Boat Fast Rescue Boat 11-12 mar 23-25 apr 8 apr SAFETY 9 apr SAFETY GRUPPEN GRUPPEN 8-9 apr 20-21 maj 20-21 maj 20 maj 25 jun 15-17 maj 2-3 maj 24-25 jun 24-26 jun 24 jun 28-30 maj

Med reservation för eventuella ändringar. BOKA DIN KURS DIREKT PÅ: safetygruppen.se 08-410 215 50 STCW-kurser SAFETY vinter/vår 2019 GRUPPEN Välkommen till vårt utbildningscenter i centrala Stockholm, lokaliserat på Långholmen SECURITY & SAFETY TRAINING i en maritim miljö med närhet till boende och mat. Ombord på M/S Polfors genomförs praktiska utbildningsmomenten i en verklig fartygsmiljö.

Andra utbildningsorter från norr till söder är; Kalix, Luleå, Stockholm, Örebro Göteborg och Helsingborg.

Safetygruppen är en godkänd STCW-Manila utbildare av transportstyrelsen.

Refreshkurser Grundkurser Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

BASIC SAFETY BASIC SAFETY 14-18 jan 8-9 jan 21.22 maj 4-8 mar 5-6 feb 25-26 juni ADVANCED FIRE 1-5 apr 12-13 mar 13-17 maj FIGHTING 9-10 apri 27 feb -1 mars 24-26 apr 3-5 jun ADVANCED FIRE FIGHTING CRISES CROWD MNG 11 jan 9-10 jan 22-23 maj 15 mar 6-7 feb 26-27 jun GRUNDLÄGGANDE SHIP SECURITY 13-14 mar 24 maj OFFICER 28 jun SJÖSÄKERHET 10-11 apr 8 jan 21-22 feb 5 feb 14-15 maj SURVIVAL CRAFT & MEDICAL CARE 12 mar MEDICAL FIRST AID 9 apr RESCUE BOAT 7-8 feb MEDICAL 14-16 jan Refresh 3 maj 8-9 jan 18-19 apr 11-13 mar 21 maj 4-5 feb 23-25 maj FIRST AID SAFETY GRUPPEN 8-10 maj 25 jun 11-12 mar SECURITY & SAFETY TRAINING 20-21 jun SÄKERHETSUTBILDNING FAST RESCUE BOAT RESCUE BOAT FAST RESCUE BOAT CROWD CRISES MNG MEDICAL CARE FISKEFARTYG 7-8 jan 14-16 jan 7 jan 8 jan 19-21 feb 7-8 jan 4-5 feb 19-21 mar 11-13 mar 2 feb 5 feb FRB Refresh 11-12 mar Refresh 4-5 feb 9-11 apr 8-10 maj 11 mar 12 mar 8-9 apr Survival Craft and Rescue Boat Fast Rescue Boat 11-12 mar 23-25 apr 8 apr SAFETY 9 apr SAFETY GRUPPEN GRUPPEN 8-9 apr 20-21 maj 20-21 maj 20 maj 25 jun 15-17 maj 2-3 maj 24-25 jun 24-26 jun 24 jun 28-30 maj

Med reservation för eventuella ändringar. BOKA DIN KURS DIREKT PÅ: safetygruppen.se 08-410 215 50 BRANDTEMA OMBORD En fartygsbrand hör till det som många sjömän fruktar allra mest. Bränder startar ofta i maskinrum, men under senare år har även problemen med begagnade bilar på roro-däck som fattar eld fått alltmer uppmärksamhet. Nu pågår ett arbete inom det internationella sjösäkerhetsorganet, IMO, med att ta fram nya riktlinjer för passagerarfärjor med rullande last. På sikt ska det även mynna ut i ändringar i sjösäkerhetskonventionen Solas kapitel om brandsäkerhet. TEXT OCH FOTO LINDA SUNDGREN TEMA BRAND OMBORD Brandlarmet går!

När brandlarmet går i båsenschappet på M/S Gotland potentiell brandplats via olika vägar genom fartyget. samlas fartygets båda rökdykargrupper vid sina – Det är en säkerhetsåtgärd om någon ­respektive brandstationer. På bryggan står tekniske av vägarna skulle vara avskuren på grund chefen och leder arbetet medan befälhavaren är av branden, säger Kurt Medhammar när vi står på bryggan och pratar efter beredd att beordra evakuering om så skulle behövas. övningens slut. Vi försöker också alltid att Idag är det bara övning, men träningen sker som om närma oss branden underifrån eftersom röken stiger uppåt. det vore skarpt läge. – Jag är den som beslutar om vilka vägar brandgrupperna ska ta och det VISBY NOVEMBER 2018 måste ske snabbt, fortsätter han. Men det Det sprakar till i kommunikations­ är inga problem. Jag har jobbat på det här enheten och sedan följer information fartyget sedan hon var nybyggd och kän­ M/S Gotland ligger till kaj i ett gråmulet från tekniske chefen, Kurt Medhammar, ner till de inträngningsvägar som finns. och snålblåsigt Visby i väntan på dagens som också är brandchef ombord. Befäl­ På plats på däck tre öppnar rökdykarna enda tur- och returresa till Oskarshamn. havaren, Petter Fagerlund, går ut med i grupp två genast närmaste brandskåp. Inga passagerare har ännu släppts om­­ beredskapslarmet­ ”Mr Gotlight” i PA-­ Slangen rullas ut och kopplas för att bord och restaurangtorg och butiker systemet vilket i klartext betyder att rök­ sedan dras fram till dörren in till båsen­ ligger öde. Nere i kontrollrummet på utveckling och potentiell brand har schappet. Grupp ett har tagit fram en tekniska avdelningen har maskinbesätt­ ­ konstaterats. Fartygets incidentorganisa­ ­ slang som ligger på vagn och står be­­ ningen samlats efter lunchen när lugnet tion aktiveras och de båda rökdykar­ redda att bistå släckningsarbetet om plötsligt bryts av ett förvarningslarm. En grupperna samlas vid sina respektive nödvändigt. När dörren in till schappet snabb titt på brandpanelen tyder på en brandstationer på däck åtta och nio. öppnas väller röken ut. Där innanför är mindre rökutveckling i båsenschappet Skyndsamt räknar de in antalet personer det kolsvart och det enda som syns i längst bak i aktern på däck tre. Motorman i grupperna för att kontrollera att samtliga dimman är en gul gummistövel som Josefin Dellevik beordras dit för att kon­ är på plats. I grupp två konstaterar man ligger slängd på golvet. Via radion håller trollera­ om det kan vara en begynnande snart att en man saknas. Risken finns att brandgrupperna kontakten med Kurt brand eller om det är något annat som denne är fast i det rökfyllda båsenschap­ ­ Medhammar på bryggan som i sin tur utlöst den känsliga detektorn. Hon skyn­ pet. Brandgruppen informerar brand­ följer händelseförloppet och håller dar sig genom maskinrummet, förbi verk­ chefen om läget samtidigt som de börjar befälhavaren informerad. Rökdykarna är staden, vidare upp i lejdarna och ut på ta på rökdykarutrustningen i väntan på utrustade med branddräkter, lufttuber bildäcket. En minibuss står parkerad intill vidare instruktioner. och friskluftsmatade andningsmasker. styrbord sida, men i övrigt är den grön­ Två av dem kryper in i det rökfyllda målade ståldurken fri från last. Försiktigt Rökdykarna anländer mörkret medan en tredje stannar kvar i gläntar Josefin på dörren in till det Några minuter före ett anländer de båda dörröpp­ ningen­ och matar på med brand­ larmande schappet, men hon stänger rökdykargrupperna till det aktuella bil­ slangen. Sikten inne i schappet är näst­ snabbt igen och tar fram radion. däcket, först grupp två och strax därefter intill obefintlig, men de skarpa led­ – Vi har rökutveckling i båsenschappet grupp ett. De kommer sällan exakt sam­ lamporna på rökdykarnas hjälmar ger på däck tre, meddelar hon i radion. tidigt eftersom de alltid beordras till en ändå lite ledljus. I flera minuter arbetar de

Andre fartygsingenjör Max Bodare Teknisk chef Kurt Medhammar

24 SJÖBEFÄLENBefälhavare NR 1Petter 2019 Fagerlund TEMA BRAND OMBORD

Genom att spruta vatten på skottet till ett brinnande utrymme kan temperaturen sänkas och risken att elden sprider sig minskar.

båda rökdykarna vidare inne i utrymmet ning att komma på nya scenarier. psykiskt. På M/S Gotland har det hänt att med att söka och släcka innan de åter­ Ambitionen är att skapa övningar som de som är rökdykare fått öva skarpt på en vänder ut. Ingen skadad återfanns och är så realistiska och verklighetstrogna anläggning iland. Det genomförs också branden är omhändertagen. Nu återstår som möjligt med olika typer av utmaning­ tester för att kontrollera rökdykarnas att rulla ihop brandslangarna, svabba ar. Max Bodare berättar att spelscenariot fysiska förmåga. vattnet av durken och ta hand om ut­­ oftast förläggs till något av fartygets bil­ – Varje år får vi gå på ett rullband här rustningen. däck. Dels därför att det finns en förhöjd ombord med packning på ryggen, säger brandrisk på bildäck, dels därför att det är Max Bodare. Det brukar inte vara några Övar varje vecka en svårbemästrad miljö. De tätt parkerade problem, men vid något tillfälle har det Dagens test av fartygets säkerhets­orga­ fordonen ökar eldens spridningsrisk och hänt att en person inte kunnat fullfölja. nisation var en mindre brandövning där det är trångt och svårt att ta sig fram med På vissa fartyg har man ibland svårt att endast delar av besättningen deltog. Vid utrustningen mellan bilarna. Men även rekrytera rökdykare till sina brandgrup­per. större övningar samlas personalen alltid dagens övning, med en brand i båsen­ Uppdraget kräver en viss fysik och det är till en gemensam briefing efteråt där schappet, vore ett möjligt scenario, säger inte alltid man har folk ombord som tekniske chefen går igenom insats­för­lop­ Max Bodare. matchar kraven. På färjorna, som ofta har pet steg för steg. Man reflekterar över hur – Där finns bland annat lite färgpytsar större och yngre besättningar, är det gene­ de olika åtgärderna fungerade och om och smutsiga trasor och man skulle rellt ett mindre problem än i övriga han­ det finns något som skulle kunna göras kunna tänka sig att någon satt där inne delsflottan. Brandchef Kurt Medhammar annorlunda nästa gång. Själva övnings­ och rökte, fast man inte får, och råkade säger att han sällan har svårt att hitta till­ scenariot hade den här gången tagits slänga en glödande fimp bland trasorna. räckligt många lämpliga rökdykare på fram av fartygets båda andre fartygs­ingen­ Vi sitter i kontrollrummet efter övning­ M/S Gotland. jörer. De spelar en central roll i säkerhets­ en. Här inne har lugnet åter lagt sig, men – Alla vi som ingår i brandgrupperna är organisationen ombord och den ene av då och då går brandlarmet på grund av utbildade rökdykare och vi har många dem leder en av brandgrupperna medan att röken som användes under övningen unga killar i besättningen som kan ta den andre är gruppchef för maskingrup­ nu sprider sig över det öde bildäcket, det här uppdraget. Det är ju inte som det pen. Andre fartygsingenjör Max Bodare men den kommer att tunnas ut och var förr när rökdykaruppgiften kunde har arbetat på M/S Gotland i tre år. Under försvinna. komma med hyttnumret. den tiden har han deltagit i ett stort antal Max Bodare berättar att man är mellan brandövningar och han säger att det inte fyra och sex personer i varje brandgrupp, Alla har en uppgift alltid är så lätt att variera övningarna. varav fyra rökdykare. Enligt Arbetsmiljö­ M/S Gotland är försett med ett stort antal – Vi övar varje vecka och i alla fall verket är rökdykning ett av de farligaste brandlarm och high-fog sprinklers. Möjlig­ varannan eller var tredje vecka är det arbeten som utförs i Sverige och det är en heten till CO2-släckning är däremot be­­ brandövning, så det kan vara en utma­­ ­ mycket krävande uppgift, både fysiskt och gränsad och finns endast att tillgå i vissa

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 25 TEMA BRAND OMBORD

Rökdykning är en av de farligaste arbetsuppgifter som ställverk. I händelse av en brand har så utförs i Sverige, enligt Arbetsmiljöverket. gott som alla i besättningen en specifik uppgift och vissa, framför allt i drifts­besät­ tningen, har flera uppdrag att sköta. Exem­ pelvis är Max Bodare också ställföreträ­ ­ dande båtchef för en av livbåtarna om en evakuering skulle bli aktuell. Medan junior­ befäl och manskap sköter det praktiska arbetet ute i fartyget vid en eventuell brand samlas seniorbefälen på bryggan. När brandlarmet gick tidigare idag begav sig befälhavare Petter Fager­lund genast till bryggan. I en nödsituation är det hans uppgift att följa händelseut­ vecklingen,­ informera passagerarna och vara beredd att besluta om att fartyget ska överges. – En av mina viktigaste uppgifter är att hålla passagerarna underrättade om vad som händer och tala om för dem vad de ska göra, säger han. Sedan gammalt används kodordet ”Mr Gotlight” för att meddela besättningen att det brinner. Det är en kvarleva från den tiden då man var rädd att skrämma passa­ gerarna och gjorde allt för att undvika panik. Numera tänker man annorlunda, berättar Petter Fagerlund. – Idag vet vi att det är större risk att passagerarna inte reagerar alls än att de får panik, det visar både forskning och erfarenheter. Därför är vi alltid mycket tydliga med vad som händer och håller hela tiden passagerarna uppdaterade.

Går inte att föreställa sig Under större övningar och i skarpa lägen finns även intendenten med på bryggan. Intendentens uppgift är att leda arbetet med att tömma fartyget på folk om en evakuering skulle bli nödvändig. – Utrymningsarbetet är ganska omfat­ tande på ett sådant här fartyg och det kräver en hel del folk eftersom man måste gå igenom alla utrymmen för att försäkra sig om att ingen blir kvar om­­ bord, säger Petter Fagerlund. Under de tre år som Max Bodare jobbat på M/S Gotland har han aldrig varit med om att det brunnit på riktigt. Men han är säker på att fartygets säkerhetsorganisa­ tion skulle fungera om de hamnade i ett skarpt läge. – Om det började brinna är jag över­ tygad om att säkerhetsrutinerna skulle sitta, som att samlas vid brandstationerna och ta på rökdykarutrustningen med fokus på att rädda och släcka. Sedan går det nog inte att riktigt föreställa sig hur det skulle vara i ett skarpt läge och varje situation ser förstås olika ut.

26 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 TEMA BRAND OMBORD Nya bränslen skapar nya utmaningar Elfel på begagnade bilar är en av de vanligaste brand­ eller att fordonstillverkarna förser for­ donen eller batterierna med en ingång för orsakerna ombord på roro-fartyg och med alternativa att kunna få in vatten till brandhärden i drivmedel uppstår nya risker. Nu pågår ett omfattande batteriet, säger Mattias Hörnquist. Batteribränder i elbilar är också vansk­ arbete inom IMO i syfte att höja brandsäkerheten på liga därför att det kan bildas giftiga gaser passagerarfartyg med rullande last. FOTO PRIVAT av vätefluorid i samband med bränderna. Det kan i sin tur leda till såväl luftvägs­ NORRKÖPING NOVEMBER 2018 problem som muskelkramper och rubb­ ningar i hjärtrytmen hos den som råkar andas in gasen. Begagnade personbilar och kylaggregat på lastbilar och trailers som fattar eld har Förrädiska metanolbränder under många år varit ett problem inom Något annat som också påverkar brand- sjöfarten. Varje år rapporteras om den här risken ombord är de nya fartygsbränslen typen av bränder och de är ofta svåra att som blivit vanligare under senare år. släcka och har stor spridningsrisk. För ett Exempelvis kan flytande naturgas, LNG, par år sedan uppmärksammades fenome- börja brinna. Det gäller även metanol net av den europeiska sjöfartsmyndighe- som dessutom är mer lättantändlig än ten, Emsa. I två omdiskuterade rapporter Mattias Hörnquist. vanlig dieselolja och där elden beter sig pekar man ut orsaker, risker och konse- annorlunda. kvenser av bränder på ropax-fartyg (pas- högrisklast. Även på dessa ligger elfel ofta – Metanolbränder är förrädiska eftersom sagerarfartyg med bildäck) och man efter- bakom de bränder som uppstår. du inte ser att det brinner. Man kan gå rakt lyser också säkerhetshöjande åtgärder för – Fordon räknas som farligt gods i in i en brandhärd utan att se lågorna. att omhänderta problemen. Brandfrågan enlighet med Imdg-koden, international Metanol används som fartygsbränsle av har nu landat hos IMO (International mari­ maritime dangerous goods code, och ska bland andra Stena Line. I grunden, säger time organization) där det pågår ett arbe­ hanteras därefter, säger Mattias Hörnquist. Mattias Hörnquist, tillåts inte metanoldrift te med att ta fram nya riktlinjer och regler Men om bilarna är skadefria och lastut­ på fartyg i enlighet med dagens preskrip­ för en säkrare hantering av fordonslaster. rymmet konstruerat och utrustat för den tiva regler eftersom bränslen med en flam­ typen av last omfattas transporten inte av punkt under 60 grader inte är godkända Fel i kylaggregat vanlig orsak de bestämmelser som annars måste upp­ till sjöss. Men Stena har, i samarbete med Sjöingenjör Mattias Hörnquist är ansvarig fyllas. Fast för de som jobbar ombord är Transportstyrelsen, tagit fram en alternativ för brandskyddsfrågor på Transportstyrel- det nästan omöjligt att avgöra om de bilar design inom ramen för regel 17 i Solas och sen och tillika representant i den svenska som rullar över rampen har några skador. därmed lyckats få metanoldriften godkänd. delegationen i IMO:s arbetsgrupp för Man vet aldrig vad en begagnad bil kan – Stenas lösning är minst lika säker eller bränder på ropax-fartyg. Enligt honom är ha varit med om. säkrare än vad dagens regler föreskriver, en vanlig orsak till att det börjar brinna på men de fick göra ett ganska gediget arbe- bildäck fel i kylaggregat på kylfordon. Svårt att släcka batteribränder te för att visa att de hade en alternativ lik- Ibland uppstår branden någonstans inne Under senare år har alternativa drivmedel värdig design som omhändertog riskerna. i själva aggregatet, ibland i elektriska i fordon blivit mer frekvent förekomman- Det är ett generellt problem att regelverket anslutningsdon eller kablar för kraftför- de och det påverkar i sin tur brandrisken inte riktigt hänger med i teknikutveckling- sörjning av kylaggregat och fordon. på roro-fartyg. Ett exempel är elbilar där en och våra bestämmelser är inte alltid – Bildäck på fartyg är tuffa miljöer. Last­ bränder i bilbatterier kan vara besvärliga tillämpbara för de nya bränslen och tekni- en utsätts för vibrationer och kräng­ningar att få stopp på. ker som kommer, säger Mattias Hörnquist. och antagligen händer det också ibland – Batterierna är ofta inbyggda i botten­ IMO:s brandsäkerhetsarbete kring att man råkar köra över de kablar som plattan på fordonen och mycket svåra att ropax-fartyg påbörjades 2017 och enligt dras till kylbilarna. Också elfel eller meka­ komma åt. Olika lösningar för att under­ rådande arbetsplan ska nya riktlinjer bli nisk varmgång i kylaggregat är vanliga lätta släckningsarbetet diskuteras. Som att klara någon gång i år. Till år 2024 ska även brandorsaker, säger Mattias Hörnquist. använda någon form av lans med en regeländringarna om brandsäkerhet i Begagnade personbilar är en annan vattenstråle som kan skära genom plåt Solas vara redo att implementeras.

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 27 TEMA BRAND OMBORD

som brukar ingå i brandövningarna om­­ bord och det visade sig heller inte vara så enkelt och självklart som han hade för­ väntat sig. – Instruktionen stämde inte och punk­ terna man skulle följa för att lösa ut CO2 kom i fel ordning, vilket gjorde att vi tap­ pade flera minuter, säger han. Och det är inte bara hos oss det här inte stämmer. Jag har tittat i flera fartyg och upptäckt att de har samma fel som oss och jag har även läst ett antal haverirapporter där man haft problem att lösa ut CO2, säger han.

Blev kostsamt Från att första larmet ljöd ombord på Mignon tills koldioxiden släpptes på tog det 25 minuter. Inga personer kom till skada men materiellt blev det en kostsam erfarenhet. Åverkan på fartyget blev omfattande och det krävdes en månad på varv innan hon kunde återgå i trafik. Skarpt läge! Skadorna på lasten uppgick till åtskilliga miljoner kronor. Nu pågår ett arbete inom Att fortast möjligt lösa ut CO2, att i möjligaste mån Wallenius för att höja brandsäkerheten undvika rökdykning och att införa nya typer av ombord och en central åtgärd är att rätta till instruktionen till utlösningen av CO2. övningar. Branden på Wallenius biltransportfartyg Beslut har också fattats om att utbilda Mignon i våras har fått den erfarne tekniske chefen samtliga seniorbefäl i hur man använder CO2-systemet och det är en manöver som Mats Högblom att tänka om när det gäller hanteringen framöver ska övas varannan månad. Mats av bränder på fartyg. FOTO MARTIN WAHLBACKE Högblom välkomnar samtliga initiativ. – Att alla seniorbefäl ska kunna det här GÖTEBORG NOVEMBER 2018 är mycket bra, det räcker inte med att varje sekund räknas är det en alldeles för bara chiefen och befälhavaren vet hur tidsödande, ineffektiv och farlig procedur, det fungerar. Befälhavaren måste ju vara Hur en brand ombord bör hanteras är menar Mats Högblom. på bryggan och om det skulle hända mig något Mats Högblom, ordförande i Sjö­ – Från närmaste brandpost till brand­ som chief något behöver det finnas fler befälsföreningen, läst om på såväl sjö­ platsen på vårt fartyg var det 84 meter ombord som kan sköta det här, säger han. mansskolan­ som sjöbefälsutbildningen fågelvägen vilket innebar att rökdykarna och på kurser och fortbildningar. Men hade varit tvungna att hantera 100 meter Risk att CO2 inte räcker när det i våras blev skarpt läge på hans trycksatt slang. Dessutom är rökdykning Koldioxid är en gas som släcker bränder fartyg Mignon, då en begagnad personbil en farlig arbetsuppgift som enligt min genom att späda ut syrehalten i luften till fattade eld på ett fullastat bildäck mitt ute mening endast bör användas för liv­ en nivå som är så låg att branden kvävs. på Sydkinesiska sjön, insåg han att det räddande insatser. CO2 leder inte ström och kan därför han lärt sig i skolbänken inte stämde fullt användas direkt mot spänningsförande ut med verkligheten. Var inte så enkelt som han trodde utrustning och den har förmågan att – Man har alltid fått höra att CO2 är Brandlarmet på Mignon kom på kvällen tränga in även i svåråtkomliga utrymmen, något som bara ska användas som en den fjärde april 2018. Fartygets sökgrupp som runt en motor eller kring enheterna ­sista åtgärd och därför tvekade jag något skickades ner för att ta reda på vad det i ett elskåp. Men även om CO2 är ett inför att utlösa den. Men nu vet jag hur handlade om, men Mats Högblom ville effektivt brandbekämpningsmedel är det det fungerar och råkar jag ut för en brand även skapa sig en egen uppfattning om också behäftat med risker. Dels är gasen igen skulle det vara mitt förstahandsval, vad som pågick och tog sig därför själv till mycket hälsovådlig och farlig att andas in. säger han. brandplatsen. En kraftig rökutveckling Dels finns koldioxiden bara i begränsad Enligt fartygets brandinstruktioner som upptäcktes på nedersta lastdäck och så mängd ombord och kan därför ta slut besättningen brukar följa under övningar snart sökgruppen rapporterat och tagit sig innan en brand är helt eliminerad. har rökdykarna tagit på sina utrustningar ut begav sig Mats Högblom till CO2-rum- – På Mignon har vi två CO2-tankar med och brandslangar dragits fram. Men när met för att sätta igång koldioxidsläckning- drygt 50 ton koldioxid och för att släcka man väl står inför en verklig eldhärd och en. Men att utlösa CO2 är inte ett moment en brand på vårt största lastdäck går i

28 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 TEMA BRAND OMBORD praktiken hela den mängden åt. Skulle vi samtidigt behöva släcka på något av våra andra tre lastdäck eller i maskin Bilbränder på roro-fartyg hade vår CO2 inte räckt till. Men att ta ombord ännu större mängder CO2 är det Nedan följer några exempel på allvar­ 2/6-2015: På en resa mellan Tyskland inte många rederier som är intresserade liga fartygsbränder de senaste sex åren och England utbröt en brand på det av. Tankarna tar mycket utrymme och de som orsakats av att bilar i lasten fattat amerikanska bilfraktfartyget Courage. allra flesta kommer aldrig att behöva eld. I samtliga fall har branden medfört Mycket kostsamma skador på last och använda dem någonsin under fartygets omfattande skador på last och fartyg. fartyg. livslängd, säger Mats Högblom. Ett par bränder har även lett till person- 28/12-2014: Brand utbryter på det skador eller dödsfall. italienska ropax-fartyget Norman Utreds av Haverikommissionen Atlantic i Adriatiska havet. 18 män­ En annan nackdel med koldioxiden är 21/5-2018: Panama-flaggade bilfrakt­ niskor mister livet. Omfattande skador att det kan vara besvärligt att återfylla fartyget Auto Banner ligger till kaj i på last och fartyg. tankarna efter användning. Incheon i Sydkorea när brand utbryter 19/4-2014: Det börjar brinna på det – Vår närmaste hamn efter branden i ombord. En brandman fick föras till Sydkoreanska biltransportfartyget våras var Singapore, men där får man inte sjukhus och skadorna på fartyg och last Asian Empire ute på Stilla havet. fylla CO2 vid kaj och vi blev tvungna att blev omfattande. Besättning­ en­ tvingas överge fartyget gå ut och bunkra från en pråm. Det tog en 24/2-2017: Amerikanska bilfrakt­ och skadorna ombord blir dyrbara. hel del tid och kostade runt en miljon fartyget Honor fattar eld i engelska 4/12-2013: På en resa mot Köpen­ kronor. Det är i och för sig försumbart i kanalen. Stora skador på fartyg och hamn börjar det brinna på Corona sammanhanget, men samtidigt är det så last. Seaways som gick i charter för mycket pengar att man verkligen vill vara 5/8-2015: En häftig brand utbryter på DFDS. Omfattande skador på fartyg säker på att det är en brand man släcker det japanska ropax-fartyget Sunflower och last. och inte ett falsklarm till följd av exem- Daisetsu. Andrestyrman omkommer i 23/4-2013: Brand utbryter på ropax- pelvis ett ångläckage, säger han. samband med släckningsarbetet. Ska- fartyget Victoria Seaways. Stora Branden på Mignon utreds av Statens dorna på fartyg och last blir omfattande. materiella skador. haverikommission.

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 29 KULTUR/HISTORIA ROSLAGENS SJÖFARTSHISTORIA Sjöfarande rospiggars uppgång och nedgång­ Roslagsbönderna blev med tiden skickliga sjöfarare och i iskant i avvaktan på varmare väder, be­­ slutet av 1800-talet hade vart sjunde svenskt segelfartyg rättar Lars Nylén. sin hemvist i Roslagen. Men när ångan kom lyckades Var inte alltid lätt man inte hänga med i omställningen och efter andra Resorna gick framför allt till England, men också kontinenten och ner till världskriget var rospiggarnas storhetstid på världshaven Medelhavet. Med dåtidens begränsade kommunikationsmöjligheter fick kap­ definitivt över. TEXT OCH FOTO LINDA SUNDGREN tenen ofta fatta beslut på egen hand, utan att först konsultera redaren på hemma­ ROSLAGEN JULI 2018 plan. Telegrafen var visserligen uppfun­ nen, men var ofta ganska kostsam och nyttjades därför sparsamt. Att skicka brev Roslagens bönder hade svårt att klara sig var billigare, men det kunde å andra enbart på det de magra kustjordarna gav. sidan dröja flera månader innan en för­ För att dryga ut hushållskassan lastade sändelse nådde mottagaren. man sina träskutor med sådant som kunde Således var det upp till kaptenen att undvaras och seglade in till huvudstaden. hantera de praktiska problem som upp- Stockholm växte och efterfrågan på stod i hamnarna och enligt den doku- byggmaterial­ och ved var stor liksom be­­ mentation som finns bevarad var det inte hovet av saltad sill, kött, mjölk och ägg. För alltid så lätt, vare sig man befann sig i att inte tala om hö till stadens alla hästar. ­Sverige eller i utlandet. I slutet av 1800- Men oavsett vad som skulle fraktas företogs talet skriver Anders Andersson, kapten de småskaliga handelsresorna i stort sett på briggen Jupiter, ett brev hem till stor­ alltid med båt. Det berättar Lars Nylén, redaren Jerk-Anders i Edeby. I det berättar ordförande i Roslagens sjöfartsminnes­ han hur de blivit lurade i samband med förening som driver sjöfartsmuseet i Älmsta. en proviantering i Malmö och att den – För rospiggarna har vattnet alltid varit tunna kött av bästa kvalitet som man den naturliga färdvägen, säger han. Utifrån beställt visat sig innehålla hästkött. Och de behov som fanns utvecklades olika maten var inte det enda som felade för typer av skutor som vedjakter, sandkilar Anders Andersson som även skriver om och slupar. Varje gård hade sin egen båt hur skutan läcker och frakterna uteblir: och roslagsbönderna blev skickliga seglare. Lars Nylén, en mycket engagerad ordförande i ”Sommaren har gått långt utan att vi föreningen som driver sjöfartsmuseet Älmsta. uträttat något. Det känns ganska svårt Började handla med utlandet Han var tidigare rikspolischef och GD på men man kan intet göra däråt, allt synes Kriminalvården. Under 1800-talets andra hälft började sjö­ hittills vara i oordning.” farten i Roslagen att förändras. Industri­ aliseringen ute i Europa tog fart och Fartygen var ofta gemensamma projekt Kvinnorna skötte gårdarna efterfrågan på ved och trävaror ökade. där skeppare, styrmän och bönder gick Rospiggarnas sjöresor fortsatte fram till Roslagsbönderna låg bra till med både samman och byggde nytt eller köpte slutet av året då isen åter lade sig i yrkeskunniga sjömän och god tillgång till begagnat tonnage på andrahandsmark­ ­ Östersjön. Ibland hann man tillbaka i tid råvaror. De grundgående inomskärs­ naden. Många av de stora fartygen drevs för att ankra upp i någon skyddad vik i skutorna ersattes av flermastade skepp som partrederier där kaptener och styr­ hemmavid. Ibland fick man lämna som barkar och briggar som möjliggjorde män själva hade en andel i skutan. Men fartyget i någon nordeuropeisk hamn för längre resor med större laster. sjöfarten i Roslagen var starkt säsongs­ att sedan ta sig hem landvägen. – Till en början måste redarna vara knut­ beroende och först framåt vårkanten på­­ Med tiden blev fartygen allt större och na till någon av de större städerna med börjades rustningen i väntan på att Öster­ rospiggarna kom att segla hela vägen upp handelsrättigheter till utlandet som Öre­ sjön åter skulle bli farbar. till Archangels i Vita havet och ner till grund, Östhammar, Norrtälje eller Stock­ – Man inväntade besked från lotsarna i Västindien, Sydafrika och ända bort till holm och sjömännen skrev in sig vid sjö­ Sundsvallstrakten om när isarna släppte Australien. Därmed förlängdes också manshusen. Men med liberalismens intåg och ibland dröjde det ända fram till i maj tiderna ombord och man kunde vara blev marknaden friare och det blev möjligt innan man kunde ge sig av. Det hände borta upp till fem år innan man åter­ för enskilda rederier att bedriva handel också att man gick ut för tidigt och då vände hem. direkt med utlandet, säger Lars Nylén. kunde man bli liggandes ute vid någon Medan männen var till sjöss togs gårdar­

30 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 KULTUR/HISTORIA ROSLAGENS SJÖFARTSHISTORIA Sjöfarande rospiggars uppgång och nedgång­ na om hand av deras fruar. Att kvinnor vid andra historiska dokument kopplade till den här tiden varken var myndiga eller den lokala sjöfarten. Men det var förstås hade rösträtt tycks inte ha hindrat dem. inga lätta resor och vädret kunde gå hårt – De var synnerligen kompetenta och åt fartygen. Båtarna läckte ofta och man verkar ha klarat det utmärkt på egen gick vakt dygnet runt för att pumpa och hand. De som bodde här ute visste antag­ hålla undan vattnet. ligen hur det låg till så det verkar inte ha varit några problem, säger Lars Nylén. Ledde till ökat välstånd De hårda prövningarna till trots gick det Inga lätta resor bra för de sjöfarande rospiggarna och vid Fartyg och besättningar var hårt utsatta sekelskiftet nittonhundra var vart sjunde under de långa seglatserna och många svenskt segelfartyg hemmahörande i Ros- ombord kom att förtrösta till högre mak­ lagen. Framgångarna ledde till ökat väl- ter. Ett exempel är sjökapten Per Matsson stånd på hemmaplan och den så kallade från Älmsta som i sin skeppsdagbok­ från Björköadeln, som utgjordes av särskilt 1899 skriver följande: ”Gud är ett ljus på framstående redare ute på Väddö, lät upp- Sjöfartsmuseet. vår väg och en lyckta för våra fötter”. föra pampiga gårdar som vittnade om Annandag jul befinner han sig med far­ vunna rikedomar. tyget i Port Louis på Mauritius och skickar Men tiderna förändras och när ångan ett brev hem till redaren. ”Jag och alla är kom lyckades skärgårdsredarna inte friska ombord. Jag känner mig tacksam hänga med i omställningen till motordrift. till Gud att han fört oss lyckligen öfver, Sjöfarten fortsatte i mindre skala och och kan säga Hittills har herren hulpit.” avmastade segelfartyg byggdes om till – Ju längre hemifrån man kom desto bulkpråmar av de uppländska bruken. mer religiös tenderade man att bli, säger I samband med andra världskrigets slut Lars Nylén som tillsammans med kolle­ var Roslagens sjöfartsera definitivt över, gorna på sjöfartsmuseet gått igenom men än idag finns flera av bygdens mängder av skeppsdagböcker, brev och ståtliga redargårdar bevarade. L S

Roslagens sjöfartsminnesförening vårdar minnet av Roslagens storhetstid Vedjakter liggandes på Ladugårdslandsviken i Roslagen är ett område som sträcker sig utmed ostkusten, från Vaxholm i söder till Skutskär i norr. Stockholm, tidigt 1920-tal. Foto Alva Åkerlund/ Historiskt har sjöfarten haft stor betydelse för regionens utveckling och den främste vårdaren av minnet Sjöhistoriska museet av bygdens storhetstid på världshaven är Roslagens sjöfartsminnesförening. I år firar föreningen 80 år vilket uppmärksammades under Beckbyxans dag på sjöfartsmuseet i Älmsta med dryga tusentalet Besättning till rors på roslagsbarken Anton besökare. (byggd 1877) från Väddö 1911. Foto okänd/Roslagens sjöfartsmuseum

Besättningen på Roslags­ barken Anton. Kapten ombord var M. Mattsson. Foto okänd/Sjöhistoriska museet

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 5:e pris 31 IN ENGLISH FIRE ON BOARD Real-life situation To use CO2 as soon as possible, to avoid smoke diving A very harmful gas Carbon dioxide is a gas that extinguishes if possible and to introduce new types of training. fires by diluting the oxygen content in the The fire on Wallenius’ car carrier Mignon made the air to a level that is so low that the fire is experienced chief engineer Mats Högblom change his suffocated. The gas doesn’t conduct elec- tricity and could therefore be used in mind regarding the handling of fires on ships. direct contact to electrically live equip-

TRANSLATED BY CURT ISAKSSON ment and it can also penetrate spaces that are hard to reach, for example areas How a fire on board ought to be handled the search team had reported, Mats Hög­ around a motor or the units in an elec- is something Mats Högblom, chairman of blom went to the CO2 room to start the tricity box. But even if CO2 is an effective the Maritime Officers’ Association, has fire fighting with carbon dioxide. But to firefighter it is also associated with risks. read about both in the maritime training release the CO2 is usually not part of the The gas is very harmful and dangerous to school and during the maritime officer fire manoeuvers on board and it turned inhale. It is only available in limited quan- education and on courses and further out it wasn’t as simple and obvious as he tities on board and the carbon dioxide educations. But when there was a serious had expected. may therefore run out before the fire is situation last spring on his ship Mignon, “The instructions you should follow to completely eliminated. when a used car took fire on a fully load- release the carbon dioxide came in the “On Mignon we have two CO2 tanks ed car deck in the middle of the South wrong order and because of that we lost with over 50 tons of carbon dioxide and China Sea, he realized that what he had several minutes. And it is not just on our in practice all that quantity must be used learned in school not altogether could be ship this isn’t correct. I have investigated to extinguish a fire on our largest cargo used in reality. several ships and discovered that they deck. If we should have to extinguish a “One has always heard that CO2 is have the same errors. I have also read a fire at the same time on any of our other something that only should be used as a number of accident reports where there three cargo decks or in the engine room, last measure and because of that I hesitat- have been problems to release the car- our CO2 should not be enough. But not ed a bit to use the carbon dioxide. But bon dioxide,” he says. many shipping companies are interested now I know how this is functioning and if in taking on board yet bigger quantities I will face a fire again this should be my A costly experience of CO2. A lot of space is needed for the first choice,” he says. There was a time interval of 25 minutes tanks and most of the shipping compa- According to the ship’s fire instructions from the first alarm onMignon until the nies will never have to use them,” says which the crew usually follows during carbon dioxide was released. No one Mats Högblom. trainings, the smoke divers have put their was hurt, but materially this was a costly equipment on and fire hoses have been experience. The damage on the ship was Inconvenient to refill the tanks pulled out. But when one is there in front comprehensive and Mignon needed to Another disadvantage with the carbon of a real hotbed and every second is valu- be on a shipyard for a month before dioxide is that it is inconvenient to refill able, this is a far too time wasting, ineffec- returning in traffic. The damage to the the tanks. tive and dangerous procedure, thinks ­cargo amounted to several million “Our nearest port after the fire this Mats Högblom. ­Swedish crowns. Work is now underway spring was Singapore, but it is not allowed “From the nearest fire plug to the fire in Wallenius to improve fire safety on to fill CO2 at quay in Singapore and we site the straight line was 84 meters on our board and an essential measure is to had to go out and bunker from a barge. It ship, which meant that the smoke divers adjust the instruction to release the CO2. took a lot of time and cost approximately had been forced to handle 100 meters A decision has also been made to train one million Swedish crowns. It is insignifi- pressurized hose. Besides smoke diving is all senior officers in how to use the CO2 cant in this context, but at the same time a dangerous work, which according to system and this is a manoeuver that it is so much money that you really want my opinion only should be used for life- should be practiced every other month. to be sure that you are extinguishing a saving efforts.” Mats Högblom welcomes these initiatives. fire and that it isn’t a false alarm, for “That all senior officers should know example caused by a steam leakage,” says Not as easy as he thought this is very good, it will not do that just the Mats Högblom. The fire alarm onMignon went off in the chief engineer and the master know how The fire onMignon is investigated by evening of the fourth of April 2018. The this is functioning. The master must of the Swedish Accident Investigation search team investigated what had hap- course be on the bridge and if something Authority. pened, but Mats Högblom wanted to get should happen when I am working as an opinion of his own and went to the chief engineer there ought to be several fire site. A heavy smoke was discovered others on board who can handle this,” This is a translation of the article on the lowest cargo deck and as soon as he says. on page 28-29.

32 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 PÅ RÄTT KURS - Sjöfartsutbildningar för dig inom maritima branschen

Behörighetsförlängning Fartygsbefäl Maskinbefäl klass VII Behörighetsförlängning Maskinbefäl Medical Care grundkurs BRM Bridge Resource Management Medical Care Refresh 3 dagar + praktik på sjukhus Classification and Statutory Surveys (Lloyds) Medical Care Refresh 4 dagar NY! CSO Company Security Officer Medical First Aid CSO SSO (Lloyds) Miljökurs för driftspersonal NY! Dynamic Positioning Basic MRM IMO Model Course 1.22 NY! Dynamic Positioning Advanced MRM Marine Resource Management Dynamic Positioning Revalidation Olja kem Refresh Fartygsbefäl ECDIS Generic Model Course Olja kem Refresh Maskinbefäl ECDIS Kompletteringskurs Oljelasthantering grundkurs El Starkström PFSO Port Facility Security Officer ERM Engine Resource Management NY! Practical Hydrography Essential Dry Docking (Lloyds) Principles of Ship Energy Management (Lloyds) Farligt gods – grundkurs Proactive Ship Energy and Maintenance Management (Lloyds) Farligt gods - refresh kurs Risk Management and Incident Investigation (Lloyds) Fartygsbefäl klass VII ROC grundkurs Gaslasthantering inklusive Tankerman ROC refresh GOC grundkurs Safety Culture Leadership (Lloyds) GOC refresh kurs Shiphandling Basic Grundläggande Sjöfartsskydd Shiphandling Advanced Högspänning landanslutning Säkerhetskurs Sjörätt Kemikalielasthantering grundkurs SSO Ship Security Officer LNG as fuel (Lloyds) Stabilitet LNG driftsbesättning NY! Svensk Författningskunskap för seniorbefäl Management of change (Lloyds) Tanker Vetting and Inspection (Lloyds)

Du vet väl att vi kan företagsanpassa kurser? Mer information och resten av vårt kursutbud inom andra ämnesområden hittar du på: www.chalmersprofessional.se

Annons Sjobefalen _ 20181205.indd 1 2018-12-05 14:54:22 ANNONS Ny produkt ger mobildatatäckning långt ut till havs

Att vara ute till havs innebär en förkonfigurerad för att vara så enkel Vi såg möjligheten att skapa en hel del utmaningar när det som möjligt att sätta upp i båten tjänst som löser mångas problem kommer till uppkoppling för och den ger full redundans mellan med uppkoppling. Kunderna slipper mobil datakommunikation. två av Sveriges bästa mobilnät, lägga ner så mycket energi och Nu har operatören Net1 lanserat i en och samma router. Om du kraft på att bara få det att fungera, en ny tjänst som utnyttjar två tappar mottagning i det ena nätet utan kan istället fokusera på av Sveriges bästa mobilnät för tar det andra nätet automatiskt verksamheten och affären” säger att säkerställa att du alltid har över, knappt utan att du märker Rikard Florin. täckning, så långt som 100 km något. Men det som verkligen från land. imponerar är den långa räckvidden Net1 har specialiserat sig på på upp till 100 kilometer över havet. säkra lösningar för kritisk Yrkesfiskare har i dag ett kritiskt datakommunikation, och är redan behov av uppkoppling för att sköta Tidigare har den som behövt kända för att ha ett oerhört starkt såväl rapportering av fiskeaktiviteter säker redundans för sin uppkoppling mobilnät med bra täckning även i program så som vCatch eller att behövt betala för flera anslutningar, långt ifrån masterna. Med en extern få uppdaterade väderprognoser, och ofta både fast och mobilt. antenn i båtens mast förstärks men trots det är tillgången på Det är dyrt långt ut i skogen och täckningen ytterligare. mobilnätstäckning ute till havs ute på sjön är det inte ens ett Kommunikationsföretaget Induo fortfarande dålig. alternativ” säger Rikard Florin, testade 2016 alla de stora försäljningsdirektör på Net1. operatörernas nät för maskin-till- Därför är tele- och säkerhetsföretaget maskin-kommunikation och gav Net1:s nya tjänst extra intressant Tack vare den långa räckvidden Net1 ledarpinnen i flest kategorier, för yrkesfiskare. Net1 kallar sin kan M2M Dual ersätta mycket av bland annat tillgänglighet och nya tjänst – som lanseras i dagarna satellitkommunikationen på fartygen, täckning. – för M2M Dual. Det innebär och därmed spara stora kostnader. bredbandskommunikation mellan Den nya tjänsten kostar inte mycket Net1 har inte snabbast hastighet maskiner, som använder dubbla mer än ett vanligt mobilabonnemang, i nätet men om man ser till nät som den växlar mellan helt vilket är en bråkdel av kostnaden för genomsnittshastigheten över sömlöst. Lösningen kan köpas satellitkommunikation. hela landet så är de klart bäst i den kategorin också. […] Vi ger därför Net1 ett extra plus i kanten och kan konstatera att deras totalerbjudande för M2M är mycket attraktivt” skrev Induo i sin rapport.

Kontakta oss för mer information. 0774 - 42 42 44 eller [email protected]

n1_SE_ann_210x265_fishing.indd 1 15/01/2019 14.10 KORSORD

GÄNGEN PRO- PÅ BIL I VÄRNAR STARKT SOM DRAR OM NATUREN MOT- PAT- ÅT SAMMA BÖR GRATÄNG- Ny produkt ger HÅLL ORN TAYA FORMEN BLI VITAMIN I VEGETA- BILISKT FETT mobildatatäckning KING ED- TIDIGT ERICS- WARD SON FLINAR BIBELDEL

OXUDDE långt ut till havs 7-19 TILL- RÄTTA- LÅNGT Att vara ute till havs innebär en förkonfigurerad för att vara så enkel Vi såg möjligheten att skapa en LAGD LIDEN hel del utmaningar när det som möjligt att sätta upp i båten tjänst som löser mångas problem LEKMAN OMBORD PÅ KD FÖRR och den ger full redundans mellan med uppkoppling. Kunderna slipper FORSEA-FÄRJAN DIKES- kommer till uppkoppling för ROYAL AURORA KANT mobil datakommunikation. två av Sveriges bästa mobilnät, lägga ner så mycket energi och MARINES i en och samma router. Om du kraft på att bara få det att fungera, SA- STRÄVA- DUG- FÖRST BILDAR MÖTET Nu har operatören Net1 lanserat LONGS- HÖR DE GADE ÄVJA DUSCH- MATTOR en ny tjänst som utnyttjar två tappar mottagning i det ena nätet utan kan istället fokusera på MÄSSIGA DE ÄR AV SIG MUN- OSTORT TÄTT STYCKE GRUND av Sveriges bästa mobilnät för tar det andra nätet automatiskt verksamheten och affären” säger FLEST att säkerställa att du alltid har över, knappt utan att du märker Rikard Florin. täckning, så långt som 100 km något. Men det som verkligen Net1 har specialiserat sig på SAMMEL- AVSLU- CY- från land. imponerar är den långa räckvidden VER- SURIUM TAR BREV PRESS- på upp till 100 kilometer över havet. säkra lösningar för kritisk SER LAND- VÄXTEN TUNGA TRAFIK Yrkesfiskare har i dag ett kritiskt datakommunikation, och är redan VAR- DANSAS behov av uppkoppling för att sköta Tidigare har den som behövt kända för att ha ett oerhört starkt DAGS- PÅ VANAN UNG- såväl rapportering av fiskeaktiviteter säker redundans för sin uppkoppling mobilnät med bra täckning även REGERA ERSK FORM AV ENORME CORNE- HELENA SYDKO- i program så som vCatch eller att behövt betala för flera anslutningar, långt ifrån masterna. Med en extern LISHÖNA REANSK få uppdaterade väderprognoser, och ofta både fast och mobilt. antenn i båtens mast förstärks 180-GRA- SUPPORT DARE IDAG? ARTIST men trots det är tillgången på Det är dyrt långt ut i skogen och täckningen ytterligare. MANI PLAN- VINET ROBE KONTI- mobilnätstäckning ute till havs ute på sjön är det inte ens ett Kommunikationsföretaget Induo TERADE OCH NENT- fortfarande dålig. alternativ” säger Rikard Florin, testade 2016 alla de stora VINA PENGAR GER ATT GÖRA NATRI- ORDET FÅR försäljningsdirektör på Net1. operatörernas nät för maskin-till- GIN SIN UM LOCKAR BRONS Därför är tele- och säkerhetsföretaget maskin-kommunikation och gav SMAK LÄSARE OMBUD Net1:s nya tjänst extra intressant Tack vare den långa räckvidden Net1 ledarpinnen i flest kategorier, STOR LILLA VOVVEN HAMN- för yrkesfiskare. Net1 kallar sin kan M2M Dual ersätta mycket av bland annat tillgänglighet och STOR- STAD nya tjänst – som lanseras i dagarna satellitkommunikationen på fartygen, täckning. TVÄTT BOR KOM ÅT SUPER- – för M2M Dual. Det innebär och därmed spara stora kostnader. INTILL GLIDER HAPAR- FISK LATIV bredbandskommunikation mellan Den nya tjänsten kostar inte mycket Net1 har inte snabbast hastighet ANDA maskiner, som använder dubbla mer än ett vanligt mobilabonnemang, i nätet men om man ser till HAR ETT MOL- SPEL FIKTIV ÖGA DAU- SES PÅ nät som den växlar mellan helt vilket är en bråkdel av kostnaden för genomsnittshastigheten över GÅS VAR VAR SIDA STAD sömlöst. Lösningen kan köpas satellitkommunikation. hela landet så är de klart bäst i KVAR OM OM FÅGEL ”AVIG” GYCKLA den kategorin också. […] Vi ger BRÄNS- RYTM GÅTT I KONSTRUKTION OXUDDE MEDIA därför Net1 ett extra plus i kanten LE KL. 13 GRUNT MINSK- SER och kan konstatera att deras GRA- NING totalerbjudande för M2M är CILT SANKT PROV- KORT NINGAR mycket attraktivt” skrev DRAB- Induo i sin rapport. BAT AV STRAF- ÖVER- FAR SVÄM- NING HANDLINGAR PREFIX REN- OCH GÖRING FÖR SYNS SUFFIX SKULL

Skicka in korsordslösningarna till Sjöbefälen, Box 4040, Namn 128 04 Bagarmossen. Märk kuvertet ”Februarikrysset”. Tre vinnare lottas ut bland de rätta lösningar som inkommit senast den 26/2 2019. Vinnarna belönas med en penninglott Gatuadress vardera. Anställda­ på Sjöbefälsföreningen eller Trydells­ Tryckeri får ej delta i denna tävling. Postadress Kontakta oss för mer information. 0774 - 42 42 44 eller [email protected]

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 35

n1_SE_ann_210x265_fishing.indd 1 15/01/2019 14.10 SJÖBEFÄLSFÖRENINGENS FRITIDSHUS

Sjöbefälsföreningen erbjuder våra medlemmar att hyra föreningens fritidshus. För bokning och ­upplysningar, gå in på vår webbplats, www.sjobefalsforeningen.se eller skriv till e-postadressen [email protected]. Sista anmälningsdatum för lottningen av fjällstugorna är den 31/5 2019, de veckor som lottas är veckorna 52 och 1–16. Lediga veckor 2019 finns på vår webbplats.

TEGEFJÄLL SÄLEN

Huset ligger mitt emellan Åre och Duved, har två Vecka Pris Huset är i två plan med två sovrum plus inrett loft Vecka Pris lägenheter med plats för åtta personer i varje. 1–16 5 000 kr med dubbelsäng,­ allrum, kök med matplats och 1– 16 4 000 kr I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade 17–52 2 500 kr fullständig utrustning, storstuga, altan i söder, 17–52 2 500 kr nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds två WC, dusch och bastu. Huset är fullt möblerat, liftsystem. och sängutrustning (ej sänglinne och handdukar) finns för åtta personer.

IDRE

Huset har två stora lägenheter med Vecka Vån B Vån A fullt möblemang, säng­­ut­rust­ning, två 1– 16 4 000 kr 5 000 kr WC, dusch och bastu. Sängutrymme 17–52 2 500 kr 3 000 kr STOCKHOLM, SKARPNÄCK finns för sex–åtta personer i den ena I SBF:s fastighet på Flygfältsgatan 8 B i Stockholmsförorten Skarp- lägenheten (våning B) och åtta–tolv näck finns en lägenhet inredd och möblerad för korttidsuthyrning. personer i den andra (våning A). Totalt finns det fem sängplatser. Kompletta sängkläder plus två Sänglinne och handdukar medföres­ handdukar per person ingår, men debiteras med 75 kr per person av den som hyr huset. (100 kr om ingen är medlem). Lägenheterna i Spanien går inte att boka Medlem Ej medlem Sjöbefälsföreningens två lägenheter i Spanien går just nu inte att Weekend 2 nätter 750 kr 1 000 kr boka. Anledningen är att de är i behov av renovering. Vi håller just Dygn söndag–torsdag 500 kr 750 kr nu på att utreda om lägenheterna ska säljas, med ett eventuellt Vecka max 7 nätter 1 750 kr 2 500 kr inköp någon annanstans eller om de ska renoveras. Rabatten erhålles om minst en hyresgäst är medlem.

36 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 MEDLEMSINFORMATION

BLI MEDLEM!

Observera att alla kopplingar mellan förbundsmedlem- Sjöbefälsföreningen Sjöbefälsföreningen – O skapet och arbetslöshetskassan är borta. A-kassorna – förening inom Saco sköter i fortsättningen själva aviseringen av medlems­ Verkställande direktör avgiften dit. Mikael Huss 08-518 356 25 Aktivt medlemskap Detta alternativ är det naturliga för sjöbefäl eller annan Ombudsmän i Stockholm Ekonomi chef inom sjöfarten med svensk arbetsgivare och som Mats Johansson – 08-518 356 40 Inga Bergenmalm – 08-518 356 65 är bosatt i Sverige eller annat EU/EES-land. Som aktiv Lennart Runnegård Jonsson Weronica Börjesson 08-518 356 62 ­medlem har man självfallet fullständiga medlems­ ­­ – 08-518 356 30 Maj-Britt Eriksson – 08-518 356 70 Oscar Lindgren – 08-518 356 61 Elaine Estrela Moura – 08-518 356 80 rättigheter som stöd gentemot­ motparten, rösträtt och valbarhet­ till kongress, rätt att teckna förmånliga Ombudsman i Göteborg Expeditionen i Stockholm försäkringar, söka medlemslån­ m m. Avgift är 274 kronor Johan Marzelius – 031-12 80 50 Box 4040, 128 04 Bagarmossen per månad. 08-518 356 35 Besöksadress Flygfältsgatan 8 B Skarpnäck Interaktivt medlemskap Redaktör/informatör Telefon 08-518 356 00 Det är ett alternativ för svenskt befäl med utländsk Sofi Cederlöf, 08-518 356 50 Expeditionstid 8.00–16.00 arbetsgivare. Man har begränsat stöd mot motparten lunchstängt 11.30–12.30 Medlemsservice & Administration E-post [email protected] men i övrigt fullständiga medlemsrättig­ he­ ter,­ inklusive Rebecka Fransson – 08-518 356 55 Internetadress rätten att teckna försäkringar och söka medlemslån.­ Madelen Jensen – 08-518 356 60 www.sjobefalsforeningen.se Avgift för närvarande 67 kronor per månad. Bankgiro 332-1478 Human Resources - bolagen Passivt medlemskap Charlotte Lindberg – 08-518 356 95 Expeditionen i Göteborg – man är inte yrkesaktiv till sjöss, därför att man är f d Kungsportsavenyen 3 Margaretha Norling – 08-518 356 90 sjöfartsanställd som gått i land permanent­ eller 411 36 Göteborg Telefon 031-12 80 50 ­pensionerats. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongressombud. Avgift 180 kronor per år.

Allmän e-postadress: [email protected] Studerandemedlemskap Den adressen kan användas av alla som vill kontakta någon – man studerar vid sjöfartshögskola. Man har ej rösträtt i på kansliet, oavsett ärende, alltifrån medlemmar som söker en val till kongress och är heller inte valbar som kongress­ ombudsman till prenumeranter som ändrat adress. (Observera ombud. Man har rätt att teckna försäkringar. dock specialadressen för stughyrning.) Sådan post läses samma Avgift 180 kronor per år. dag eller nästkommande vardag och vidarebefordras till berörd handläggare. Alla medlemmar, oavsett medlemsform, har dessutom följande rättigheter: Vill du komma med på sändlistan för föreningens nyhetsbrev och annan information? Skicka din n Delta på medlemsmöten med yttrande- och förslags- egen e-postadress till [email protected] och meddela detta! rätt n Tidskriften Sjöbefälen med åtta nummer­ per år n Annan skriftlig medlemsinfor­ma­tion; Frågor om försäkringar? dock sänds viss information, som endast berör yrkes­ Wavelink Försäkringsförmedlare – www.wavelink.se aktiva, ej hem till passiva och studerandemedlemmar. Christer Carlsson – 0761-45 54 00 Jenica Rhodes – 0761-45 00 99 Madelaine Edlund – 0702-33 38 59

Planerar du att arbeta utomlands? För att bli medlem, gå in på Rådgör alltid med Sjöbefälsföreningen! www.sjobefalsforeningen.se och fyll i medlemsformuläret.­ Eller kontakta kansliet Frågor om arbetslöshet? på 08-518 356 00 eller [email protected] så skickar vi ett medlemsformulär! Akademikernas a-kassa (AEA) 08-412 33 00 Ledarnas a-kassa 08-509 319 19

Ska du söka inträde, byta arbetsgivare, studera, påbörja eller avsluta annan tjänstledighet, byta medlemsform – kontakta Rebecka Fransson, 08-518 356 55 eller gå in på www.sjobefalsforeningen.se

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 37 SJÖBEFÄLSFÖRENINGENS KLUBBORDFÖRANDEN ELLER KONTAKTPERSONER I REDERIERNA

AFFÄRSVERKEN KARLSKRONA NMM RORO Jörgen Karlsson (kontaktperson) Sture Axelsson (kontaktperson) tel 0733-32 25 01, e-post [email protected] tel 0707-77 54 68, e-post [email protected] A P MØLLER-MÆRSK ORNÖ SJÖTRAFIK Johan Juhlin (kontaktperson) Johnny Karlsson (kontaktperson) tel 0171-871 42, 0704-22 53 67, e-post [email protected] tel 08-715 30 59, e-post [email protected] AURORAKLUBBEN I HH FERRIES HELSINGBORG ORUST MARINE RECRUITMENT John Borgman Christopher Nislander tel 0736-56 49 14, e-post [email protected] tel 0708-39 35 59, e-post [email protected] BLIDÖSUNDSBOLAGET RESSEL Erik Åkerman (kontaktperson) Niclas Jornèe tel 0705-66 10 94, e-post [email protected] e-post: [email protected] DESTINATION GOTLAND SAND & GRUS AB JEHANDER Annelie Hamberg, tel 0702-22 83 77 Victor Söderlund (kontaktperson) e-post [email protected] tel 0733-14 01 73, e-post [email protected] DFDS SEAWAYS SJÖFARTSVERKET/LOTSAR Jonas Tunstad (kontaktperson) Håkan Björk (kontaktperson) tel 0303-22 36 08, e-post [email protected] tel 0708-77 71 92, e-post [email protected] Niklas Öhrn (kontaktperson) SKÄRGÅRDSBOLAGET AB tel 0411-782 22, 0702-77 70 97, e-post [email protected] ​Daniel Almgren DJURGÅRDENS FÄRJETRAFIK tel 070-7446986 e-post [email protected] Vakant STENA LINE ECKERÖLINJEN Sandro Chiesi Joakim Nordberg tel 0704-85 95 95 0707-67 14 53, e-post [email protected] tel 00358 407 164 716, e-post [email protected] STOCKHOLMS SKÄRGÅRD EUROVIK SHIPPING Jesper Löngren (kontaktperson) Mats Andersson (kontaktperson) tel 0734-42 44 53, e-post [email protected] tel 08-38 23 21, 0707-48 70 54, e-post [email protected] STRÖMMA Per Ringbom (konaktperson) Thomas Ravald (kontaktperson) tel 0498-22 11 20, 0707-33 86 70, e-post [email protected] tel 0733-99 90 56, e-post [email protected] FINNLINES STYRSÖBOLAGET Benjamin Kullenberg Joakim Lindgren tel 0431-41 05 30, 0736-17 08 44, e-post [email protected] Tel: 0708 299890, e-post: [email protected] FLOATELKLUBBEN SVENSKA ISBRYTARFLOTTANS FACKKLUBB Patrik Sundqvist Stefan Wengelin e-post [email protected] tel 070-6529653, e-post [email protected] FÄRJEREDERIET/TRAFIKVERKET SVITZER SVERIGE Nils Brandberg Daniel Magnusson (kontaktperson) tel 010-123 24 97, e-post [email protected] tel 0761-26 33 20, e-post [email protected] GOTA NETSS TALLINK SILJA – www.silja-sbf-klubben.com Per-Johan Jonsson (kontaktperson) Gretel Aronsson tel 033-27 72 16, 0704-71 02 22, e-post [email protected] tel 0702-27 08 78, e-post [email protected] KUNGÄLVS KOMMUN MARSTRANDSFÄRJAN TT-LINE Ulf Jöhns (kontaktperson) Jens Sandin tel 073-929 00 04, e-post [email protected] tel 0708-43 65 65 e-post [email protected] LULEÅ BOGSERBÅT TÄRNTANK Conny Smedkvist (kontaktperson) Vakant tel 0703-00 96 07, e-post [email protected] WALLENIUS Vakant VIKING LINE Anette Haapanen e-post [email protected] ÖRNSKÖLDSVIKS HAMN & LOGISTIK Daniel Berglund tel 0702-843434, e-post [email protected] ÖCKERÖ BÅTTRAFIK 70% för 0 kr. Per Ishøy (kontaktperson) Vi är en ideell förening som står för 70% av sjöräddningen i Sverige – utan en krona tel 0733-27 77 48, e-post [email protected] från staten. Bli medlem på sjöräddning.se eller ring 077-579 00 90. SJÖFARTSHÖGSKOLAN CHALMERS-LINDHOLMEN Jacob Leo tel 0768-67 88 34, e-post [email protected] SJÖFARTSHÖGSKOLAN KALMAR Daniel Peterson tel 070-36 38 83, e-post [email protected]

38 SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 MEDLEMSINFORMATION

Propeller- Sjöingenjörs- & Sjökaptensring smycke Sjöbefälsföreningen kan i samarbete sjökaptensring med Svenskt Guldsmide AB erbjuda Jag har med Sjöbefälsföreningen kan i samarbete sjökaptensringar till ett förmånligt pris. hjälp av en med AB Sporrong erbjuda ringar av Ringarna finns i två olika varianter: guldsmed högsta guldsmedskvalitet: ­tagit fram en 18 K rödguld à 9 530:- propeller­ Sjökaptensringen, bredd inkl porto. modell i röd- 6 mm, 18 K rödguld à 6 900:- 18 K rödguld/vitguld guld, vitguld Sjöingenjörsringen, bredd 5 mm, à 9 530:- inkl porto. och silver för 18 K guld à 5 400:- I priserna ingår moms, valfri gravyr de som arbetar i maskin till sjöss. In- I priserna ingår moms, valfri gravyr och och ett snyggt etui. Guld­priset är graverat namn enligt vad beställaren etui. Frakt/porto tillkommer. Guld­priset ­väldigt varierande i dag, så priserna vill ha, på det ena bladets baksida, och är ­väldigt varierande i dag, så priserna ovan är flytande. ­personnumret ingraverat på ett ­annat ovan är flytande. Ringarna levereras blad. I mitten på hubben blir ett löp- Svenskt Guldsmide levererar­ en inom fem veckor efter­ beställning.­ För nummer ingraverat. Guld­priset är ­exklusiv ring av högsta ­kvalitet, ut­ ytterligare information och beställning ­väldigt varierande i dag, så priserna förande och finish. Som enextra ­ köp- kontakta Madelen Jensen, Sjöbefäls­ nedan är flytande. trygghet lämnas ett års kvalitetsgaranti föreningen, tel 08-518 356 60, e-post mot eventuella fabrikationsfel. Stor propeller [email protected]. i rödguld ca 5 gram 4 750:- För ytterligare information och beställ- i vitguld ca 5,2 gram 5 725:- Technical english ning kontakta Madelen Jensen, i silver 950:- Sjöbefälsföreningen, tel 08-518 356 60, För beställning av Technical e-post [email protected]. Liten propeller ­English, lärobok i teknisk engelska i rödguld ca 3,1 gram 2 990:- för maskinbefäl, gå in på vår hem- i vitguld ca 3,4 gram 3 745:- i silver 750:- sida www.sjobefalsforeningen.se Margareta & Rickard och klicka på ”Beställ technical För vidare info och beställning se english” under Hitta direkt, till Zedelers fond www.thim.n.nu Jan-Åke Thim, ­höger på startsidan. Fondens ändamål är att utdela under- sjöingenjör. stöd till änkor efter sjökaptener och styr- män, som är i behov därav, och vars LÖSNING TILL DECEMBERKRYSSET I SJÖBEFÄLEN NR 8/2018 män varit medlemmar i för­eningen. Ansökningsblankett kan laddas ner från

YOKO- BOND- STOR- ÄR HAMA- LURK TUNGT SVAM- MADE VÄPNA- hemsidan eller beställas från kansliet. LAND T PAR R DE TRAFIK PÅ VAT- TEN S J Ö F A R T KAN FÖR- MÖTA HÄNGE UPP I J A L U S I TALLINN

IN- VIGDE Ö P P N A D E I HEJAR- AVSLU- KLACK ENORMA TAR P.S. MOT- Studiestipendium ASPI- AVDAGA- RANT F A GÅNGEN G TAGANDE D S K A N D I D A T PARNINGS- SPEL- DRYCK TORDE FLOTT Sjöbefälsföreningen erbjuder TULL I FAG- LEKEN BOLAG DUM- FINNAS ÅK KORT SLITER PÅ JUL- GORNA UTFÖRA I AFFÄR DITO MER- KAN SPE- PÅ I O 1973 A JÖNSEN T BORDET R R LA SOLO R R ­studerandemedlemmar som genom- Bland de inkomna E N G R I L L F E S T P Å G Å N G går den fyraåriga utbildningen IGNORE- KLIRRAR GICK rätta lösningarna har RA I DRINK? GALET ÅT MARK- STATER- ett stipendium på 3 750 kronor i NAD F Ö R B I G Å UPPSYN I S NA P I P A N tre vinnare lottats ut: HAR LÄGGA DORSET OM PLA- NET månaden under viss ombordprak- B Ö R S PASCAL K A N A L K U S T KURSEN E Siv Brakander RAZZIAN PUTSA DEPAR- tik. En av förutsättningarna är att R A P P A TEMENT T I L L S L A G E T SORL URAN Holmön POST- SNOD- HÖR KON- HÅLLER STRUE- man varit medlem i minst ett år före BOX DES PÅ ORERAN- TOVE HEMMA S E DE S U R R U RA R I T A LO praktiken. Leif Hörnström MAT- M E J L L Å D A FISKAR A B B O R R A R DET ENG- HÖGST Sollentuna VOLL I PÅ KON- SOM SKYD- HJÄLP- VÅR TID BRÄN- MOTOR TURLÖS ATTAN DAR L Ä E ÄR NU NINGEN T U R B O V A G Studerande på den treåriga utbild- GOTT OM FREK- RYMD- PÅ SJÖ- FIGUR Anders Eriksson MANS- VENT LOTT ÄR OFTA SERVICE A K T I V I T E T E R I BARFOTA E T ningen som varit medlem i minst FÖRR MILJÖ- BRONS- SKOL- AKTIVIST PLATS GULD Bureå KO- PERIOD BROCK- VILL NA- IHOP V T LOSS D Å OVICH E R I N TURVÄN T R E U ett år kan få behovsprövat stipen­ PRIVATA ÅKSTAL- MOPPEN LEN GOLF- Dessa har belönats TÄVLING dium eller förmånliga lån av för- PIL G A R A G E N 1973-1990 S K U R T R A S CENT- ÄR RAL med en trisslott. VIKT CYPERN bundet. Det kan gälla den som SPELAR MED I V I D E K G SKIVOR S T A T I O N A SUDD VARU- GÖR HUS BRA RE- har dubbel bosättning och/eller KORA F E S T A N D E IHOP K SULTAT S U S E N Sjöbefälen KALL SÅS MED TVÅ OXUDDE hemmavarande barn under 18 år. BL A 128-18 gratulerar! U T S E ÄGGULA M A J O N N Ä S T U

SJÖBEFÄLEN NR 1 2019 39 POSTTIDNING B Avs. Sjöbefälen Box 4040 128 04 BAGARMOSSEN

Vi utbildar dig i: - CCM - Medical Care - Basic safety Training - ROC-Radiokommunikation - Säkerhetsutbildning inre fart Samt refresh-utbildningar Vi erbjuder boende på vårt fartyg Viksten

Se vår hemsida för mer information. Marina läroverket Sjöutbildning | Tel 08-506 532 90 E-post [email protected] | www.sjoutbildning.se