KALLGATBURGS FÄRGPALETT Gestaltning Av Friluftsanordningar I Naturens Färger

KALLGATBURGS FÄRGPALETT Gestaltning av friluftsanordningar i naturens färger

Amanda Vestberg

Examensarbete 30 hp Landskapsarkitektprogrammet, Ultuna Institutionen för stad och land Uppsala 2019 Sveriges lantbruksuniversitet, fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land, avdelningen för landskapsarkitektur, Uppsala Examensarbete vid landskapsarkitektprogrammet, Ultuna

Kurs: EX0504, Självständigt arbete i landskapsarkitektur, 30 hp Kursansvarig institution: institutionen för stad och land Nivå: Avancerad A2E

Titel på svenska: Kallgatburgs färgpalett - Gestaltning av friluftsanordningar i naturens färger Title in English: Kallgatburg’s colour palette - Proposal for outdoor devices in nature’s colours

Handledare: Gudrun Rabenius, SLU, institutionen för stad och land Examinator: Ulla Myhr, SLU, institutionen för stad och land Biträdande examinator: Lars Johansson, SLU, institutionen för stad och land

Omslagsbild: Illustration av en träpanel från gestaltningsförslaget Kallgatburgs färgpalett Upphovsrätt: Amanda Vestberg

Samtliga bilder/foton/illustrationer/kartor i examensarbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Foton och illustrationer av författaren om inget annat anges

Originalformat: Liggande A3

Nyckelord: Färg, färgupplevelser, färgmaterial, naturreservat, friluftsanordningar, landskapsarkitektur, gestaltning

Elektronisk publicering: https://stud.epsilon.slu.se Tack till, Viktor Drangnell Ek för alla kvällar vi suttit tillsammans och gått igenom stycke för stycke, Filippa Vestberg som läst, förstått sig på helheten och gett mig peppande och värdefull kritik, min handledare Gudrun Rabenius för ditt stöd och för att du trott på mitt arbete genom hela processen, kurskamrater och lärare vid SLU för input under arbetets gång, Julia Geborek Lundberg för engelsk poesi, Daniel Nygren på Länsstyrelsen i Gotlands län för ett givande samarbete, Ingela Koski-Vähälä på NCS Colour System för litteratur och verktyg för inmätning av färg, Jim Isotalus på Lappset Sweden AB för framtagande av materialprov, Daniel Erneholm på ABC Färgekonomi för rådgivning, Staffan af Kleen på Kulturhantverkarna för studiebesök, rådgivning och linoljefärgprover, Bertil Larnemo för rådgivning om linolja och stänkmålning, Aron Hejdström för bildmaterial och inspiration.

Amanda Vestberg 3 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG tekter kan använda färgupplevelser ochfärgmaterial vidgestaltning. med färgsättningskonceptet ger ett exempel påhurlandskapsarki Länsstyrelsens kravställningar ideras gestaltningsprogram. Förslaget råmaterialet trä, ökar tillgängligheten i reservatet ochuppfyller delar av året. Gestaltningsförslaget, utan färgsättning, medendast med färgsättningen bör tas fram och testas påplats underolika in medomgivningen behövs flerundersökningar göras. Materialprov givningen. För att säkert kunna svara påfrågan om förslaget smälter naturmiljön ökar samtidigt somfriluftsanordningar smälter iniom kan användas för att färgsätta anordningar så att förståelsen för känsliga delar. Förslaget villpåvisa att färgupplevelser från naturen till platsen genom att nya anordningar placeras iområdets minst anordningarna genom stänkmålning. tiska arter i Kallgatburg. Paletten ilinoljefärgbryts somappliceras på av kulörer urNatural ColourSystem, NCS,sombaseras påkaraktäris Friluftsanordningarna färgsätts med Kallgatburgs färgpalett - ett urval servatets södra delskapas enrastplats medövernattningsstugor. däckspänger placeras påutvalda platser iskog ochskogsbryn. I re- Nya målpunkter ochnya friluftsanordningar såsomvindskydd och gestaltningsförslag. Gestaltningsprocessen fortlöpte medskissersomleddefram till ett aspekter såsommålpunkter, tillgänglighet ochnaturkaraktärer. dier. Syftet var att inventera ochanalysera Kallgatburg utifrån olika med enförstudie iform platsbesök, kartstudier ochlitteraturstu kitekter kan använda naturens färgpalett inom gestaltning. bidra tillökad förståelse för färg och ge exempel påhurlandskapsar att undersöka färgupplevelser och färgmaterial är syftet även att positiv upplevelse för besökare underen större del av året. Genom friluftsanordningar att smälta inmedsinomgivningochbidra tillen färgupplevelser inaturen ochfärgmaterial kan användas för att få friluftsanordningar. Syftet medarbetet ärockså attundersöka hur heten ihelareservatet, underenlängre tidpååret, medhjälp av Kallgatburg naturreservat pånorra Gotlandsomökar tillgänglig som mest positiva undersommaren när färgerna ärsom starkast. dessa ärstarkt kopplade till färg. Upplevelsen av naturens färger är människans informationsintag kommer från visuellaupplevelser och är att anordningar ska smälta iniomgivningen. Hela80procent av inte låta platsens utseendeförvanskas. Ett begrepp somofta nämns arbetar aktivt med.Enviktig uppgiftär att ta hänsyn till platsenoch i skyddade natur ärnågot somNaturvårdsverket ochLänsstyrelserna Att planera för -och genomföra -tillgänglighetsåtgärder förfriluftsliv SAMMANDRAG Förslaget ökar tillgängligheten i hela reservatet och tar hänsyn Gestaltningsförslaget bygger påbefintlig struktur i Kallgatburg. Gestaltningsprocessen harvarit arbetets metod ochinleddes Det härexamensarbetets syfte är att föreslå en gestaltning för ------SUMMARY KALLGATBURGSFÄRGPALETT

This thesis project in landscape architecture aims to propose a de- the same colourful experience as during summer time, making their sign for Kallgatburg nature reserve on Northern Gotland. Kallgatburg visit less positive. The outdoor facilities on site are made by natural is a wetland rich with species, such as several orchids and yew trees materials based on the site’s character in order to blend into the sur- among others. Kallgatburg is one nature reserve that the County rounding, as in Södra Hällarna. Usually, using these natural materials Administrative Board in Gotland County wants to develop to a more according to the design principles, the design both makes the out- accessible area for visitors. They have formulated a design program door facilities blend in to the surroundings and interplay with site’s for Kallgatburg with the aim of increasing accessibility in the reserve. character. In Kallgatburg, however, this design does not enhance the They also want the design to increase the visitors’ knowledge about strongest attraction; the flowers. Consequently, a design is needed Södra Hällarna nature reserve is an example where outdoor facilities are made with the nature values in the area. The design should be made with care- that does the flowers justice while allowing the visitors to enjoy a regard of the site and with the purpose to blend into its surrounding. The materials are ful consideration to the site’s values. similar colour experience come winter. inspired directly from the military-historical environment on site; rusty beams, concrete foundation and old coarse wooden structures (Hejdström 2015b). 7JUNI 2019 BACKGROUND PURPOSE AND QUESTIONS The Swedish Environmental Protection Agency and the County The purpose of this thesis is to propose a design for Kallgatburg na- Administrative Boards put great importance on planning for, and ture reserve. The aim is to increase accessibility throughout the na- implementing, accessibility measures for outdoor life in protected ture reserve, for a longer period of the year, using outdoor facilities. nature areas. When designing for outdoor life in nature reserves The purpose is also to investigate how colour experiences in nature and paint materials can be used to get outdoor facilities to blend in there are design principles to follow. AMANDAVESTBERG The principles focus on treating nature reserves with caution with the surroundings. The following questions have been important and not letting the site's appearance and character be distorted. to answer the purpose: One important principle is that of reversibility, which implies that outdoor devices should be implemented with the least possible • How can outdoor facilities be designed - with a focus on interference and that the site can easily be restored. Placement of colour experiences and materials - to blend in best with devices and choice of material are also important aspects to take Kallgatburg? into consideration. • What nature characters and habitats exists in Kallgatburg

When it comes to placement of devices, a principle is to leave and what colours exists in different parts of the reserve? Orchis máscula - sankt Pers nycklar. In Kallgatburg Nature Reserve there are flowers the most sensitive areas free of interference. The choice of material • Which outdoor facilities are needed to increase the availabi- with strong signal colours. Most visitors come to the reserve when the flowers bloom. is important for the devices to blend into their surroundings as the lity and frequency of visits in Kallgatburg for a major part of material’s appearance affects the viewer’s overall perception.Södra Hällarna nature reserve is an example of the design of outdoor fa- the year? cilities made with regard of the site. The materials on the facilities • Where can the outdoor facilities be placed to minimize the are inspired directly from the military-historical environment on intervention in the natural environment? the site; rusty beams, concrete foundation and old coarse wooden structures. By examining nature's colour palette, colour experiences and colour The architect and researcher Karin Fridell Anter examined materials, this thesis aims to contribute to an increased understan- nature’s colour palette, with the purpose of making buildings blend ding of the concept of colour within design and to give an example årösund in visually with the surrounding vegetation. She studied leaves, flo- of how landscape architects can use nature’s colour palette in their wers, grass, bark, stones and soil. A total of 80 percent of human design work. information intake comes from the visual perception. The visual -ex perience of a landscape is strongly connected to colour. Colour gives Map over Sweden and Northern us quick visual signals and is considered both more powerful and ärbro Gotland showing communities, roads more rooted in us than our perception of form. and Kallgatburg nature reserve. them © Lantmäteriet (2017b, 2017c ) ingstäde ommunit PROBLEM STATEMENT St. lofsholm Kallgatburg Nature eserve In Kallgatburg nature reserve flowers with strong signal colours is Slite Väskinde one important attraction. Accordingly, most visitors come to the Kallgatburg Södra ällarna Nature eserve reserve when the flowers bloom. Come winter, the colours fade, as he ilgrim ath does the visitors’ frequency. Visitors that do come don’t get to enjoy VS oad 4 minne 0 5 0 5 20 km Södra ällarna N

oma

To�a 5 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG and paint. ques, material samples,study visitsandtalks withexperts incolour Palette. is aproposal for Kallgatburg nature reserve - Kallgatburg's Colour lities blendinwiththesurrounding. The result oftheDesign Process site to choosewhichcolours andcolour combinations madethe faci- samples. Thesketches were compared withphotographs from the signs were studied invarious sketches inPhotoshop and by material nature. How theconcept could betranslated into materials andde with acolour concept basedonhuman’s perception of colours in ches inwhichvarious ideashave beentried.TheProcess started the designprocess, thequestion hasbeen researched through sket and materials, to blendinto the surroundings inKallgatburg? During How can outdoor facilities bedesigned,using colour experiences DESIGN PROCESS lop furtherintheDesignProcess were: and where they were suitable to place.TheProgram items to deve- and outdoor facilities that needed to bedeveloped in Kallgatburg Kallgatburg. Theprogram summarized whichfunctions,measures tolerance for interference. Theresult was compiled inaProgram for formation, nature characters, speciesandthearea's sensitivityand aspects were paths ways, target points, barriers, accessibility, in to beableto answer thethesisquestions. Themost important Kallgatburg was inventoried andanalysed basedonvarious aspects, INVENTORY &ANALYSIS Visitors’ outdoor life was studied inaGuestbook onsite. mum interference andwhat nature characters existed inKallgatburg. sibility, outdoor life, where to addoutdoor facilities to make amini studies andliterature studies. Theanalysed aspectswere; acces- process began withinventory andanalysis through site visits,map The method for thisthesisproject was the METHOD • • • • • • • • The designprocess continued withsketches indifferent techni nature's colours andpaint materials. Make thefacilities blendinto theirsurroundings by using Promote hikingthrougharesting place with overnight cabins Create moretarget points andrest areaswithinthereserve Place theofoutdoor facilities attheleast sensitivespots variousnaturecharactersStrengthen andclarify Develop thesouthernpartofreserve Develop existing andclarify entrances Develop existing outdoor life and existing structure Design process . The - - - - - spots ofpainted colour inthedesign. on theviewingdistance. Theconceptwastoletflowers andtheircoloursbecome The colourconceptwasbasedon human’s perception ofcoloursinnature depending Program forKallgatburg nature reserve. ©Lantmäteriet(2017a,2017b) CLOSE UP and paintmaterials. Make thefacilitiesblendintotheirsurroundings byusingnature's colours Promote hikingthrough aresting placewithovernightcabins Create more target pointsandrest areas withinthereserve Place theofoutdoorfacilitiesatleastsensitivespots variousnatureStrengthen characters andclarify Develop thesouthernpartofreserve existingentrances Develop andclarify Develop existingoutdoorlifeandstructure N 0 FAR AWAY 200 400 m longer distance. colour spotcloseupandthecolourstogethercreate anothercolourperceptionona nature ondifferent viewingdistances.Thepatternmakestheviewerabletoseeevery sketches were basedonacolourconcepthuman’s perceptionofcoloursin The DesignProcess focusedonsketchesinPhotoshopandmaterialsamples.The the site. The combinationsofdifferent coloursandpatternswere compared withphotosfrom GUCKUSKO AREA ENTRANCE SLITE

PROPOSAL MEDOW KALLGATBURGSFÄRGPALETT The proposal for Kallgatburg nature reserve is based on Kallgatburg’s existing structure. Outdoor facilities create new target points in the nature reserve. The entrances becomes more usable with new facili- MAIN ENTRANCE YEW TREE FOREST Entrance sign ee catcher ilgrim ath hiking trail ties and a new rest area becomes a target on the Pilgrim Path. WETLAND Por�co oad

The outdoor facilities are painted with pigmented linseed oil to abin iking trail FOREST blend in to the surrounding. The painting concept is to splash a pat- Weather protec�on Smaller trail on foot bridges tern with different colours based on a selection of colours that exist oot bridge Accesible road in Kallgatburg. Each colour symbolizes different species that are pre- urnitureest area ence oilet

valent in Kallgatburg. Outdoor facilities in different areas are painted Informa�on

with different colour combinations. The pattern and colours make arking S 7020 G30Y S 4050 G40Y S 5020 G30Y S 3040 R60Y S 5040 R50B S 8505 Y80R the devices blend in with their surroundings at a distance while vi- REST AREA KALLGATBURG ENTRANCE 7JUNI 2019 sitors can view the colours of nature even when the flowers do not HEJNUM-KALLGATE bloom. The outdoor facilities consist of footbridges, windshields, 0 200 400 m N porches, overnight cabins, signs and furniture. The devices are made S 3020 G60Y S 0580 Y S 0502 Y S 0502 Y S 4050 G40Y S 7020 G30Y

of wood and shaped so that large surfaces and panels are formed Siteplan for Kallgabturg. The outdoor facilities proposed are signs, porticos, overnight cabins, where Kallgatburg’s colour palette and characters can be made weather shelters, foot bridges, furnitures and toilets © Lantmäteriet (2017a, 2017b) visible.

1070-R20B S 2030 R30B S 7005 Y50R S 7005 Y50R

DISCUSSION Kallgatburg Colour Palette symbolizes different species and nature characters. The AMANDAVESTBERG colour combination varies for different areas. The proposal increases accessibility throughout Kallgatburg. The proposal takes into account the site’s values by placing new devices in the area's least sensitive parts and by a colour concept inspired by the site. The proposal aims to shows that colour experiences from the site can be used in the design to increase visitors understanding

of nature values while outdoor facilities blend into its surroundings.

To be able to answer the question if the proposed colour concept fulfils its purpose more studies are needed. The colour palette must be discussed with the County Administrative Board and developed further with experts in paint materials and methods. Material samples with the colour concept must be produced and tested on site during different parts of the year. Even with further investigations of the design, visitor’s opinions and reactions on the use of colours probably will vary. The design proposal, without colours, with only the raw material wood, meets the County Administrative Board's demands in their design program. On the other hand, an important purpose of this thesis was to give an example of how landscape architects can use colour experiences and colour materials when designing and hopefully other landscape architects will be inspired A portico marks the shift between different nature characters within Kallgatburg. The Porticos function is to clarify the areas Shelters are provided within the area to create to do so. nature characters, provide information for the specific spot and create a more accessible or passable fence passage. target points and rest areas for visitors

6 Furniture creates more target points and rest areas in the nature reserve. Signs guide visitors through the area and work as eye catchers at entrances. Cabins are offered for visitors that wants to stay overnight in Kallgatburg, perhaps a stop during a longer hike. 7 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG Hälsningar frånKallgatbrugs besökare 2015-2017.UtdragurGästboken iKallgatburg (Länsstyrelsen 2015) Vi blevsjöblöta!Menfintändå 15.06.22 om blommor Fint promenadväder ochgott 17.06.04 guckuskon ochmycketannat runt ikärret, sågdenvackra Sommarskön promenad 15.06.12 Vi sågguckuskon! 15.06.07 INNEHÅLL

DEL 1 - INTRODUKTION...... 10 DEL 4 - RESULTAT: GESTALTNINGSPROCESS...... 28

BAKGRUND & FÖRUTSÄTTNINGAR...... 11 FÄRGSÄTTNINGSKONCEPT - IDÉN OM PIXLARNA...... 29

KALLGATBURG NATURRESERVAT...... 12 HOBBYFÄRG OCH VÅTLACKAT STÅL...... 31

GESTALTNING AV FRILUFTSANORDNINGAR...... 14 LINOLJA PÅ FJÄLLPANEL...... 33

SÖDRA HÄLLARNA - SMÄLTA IN MED MATERIAL...... 14 INMÄTNING AV FÄRG OCH SPRUTMÅLAD PUTS...... 34

NATURENS FÄRGPALETT...... 14 KULÖRKOMBINATIONER FÖR ATT SMÄLTA IN...... 36

FÄRG- OCH MATERIALBEGREPP...... 14 FORMEN PÅ ANORDNINGARNA...... 37

FÄRGUPPLEVELSER I NATUREN...... 15 STÄNKMÅLNING AV LINOLJA...... 37

TRENDER & KRITIK...... 15 SAMMANFATTNING AV GESTALTNINGSPROCESSEN...... 37

SMÄLTA IN MED FÄRG...... 16 DEL 5 - GESTALTNINGSFÖRSLAGET...... 40 PROBLEMFORMULERING & FRÅGOR...... 17

SYFTE, MÅL OCH HUVUDFRÅGESTÄLLNINGAR...... 17 SITUATIONSPLAN...... 41

AVGRÄNSNINGAR...... 17 KALLGATBURGS FÄRGPALETT...... 43 ANORDNINGAR OCH KONSTRUKTIONER...... 47 DEL 2 - METOD...... 18 DEL 6 - DISKUSSION...... 52 FÖRSTUDIE: INVENTERING & ANALYS...... 19

GESTALTNING...... 19 GESTALTNINGSFÖRSLAGET...... 53

ARBETSMOMENT...... 19 FÄRGSÄTTNINGSKONCEPT - KALLGATBURGS FÄRGPALETT...... 53 FÄRGSÄTTNINGSTRENDER & KRITIK...... 53 DEL 3 - RESULTAT: INVENTERING & ANALYS...... 22 LÄRDOMAR AV INMÄTNING AV FÄRG I NATUREN...... 54

LEDER, MÅLPUNKTER OCH BARRIÄRER...... 23 UTVECKLING AV METOD FÖR ATT SMÄLTA IN...... 54

NATURKARAKTÄRER OCH ARTER...... 23 FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE...... 54

KÄNSLIGHET OCH TÅLIGHET...... 25 SLUTORD...... 54

PROGRAM...... 26 KÄLLFÖRTECKNING...... 55 GESTALTNINGSMÅL...... 26 9 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG Hälsningar frånKallgatbrugs besökare 2015-2017.UtdragurGästboken iKallgatburg (Länsstyrelsen 2015) vi inte. ramslök. Mensileshåret hittade och majvivor. Blommande Strålande sol.Mångaguckusko 17.06.02 Vi tältadeutanförnaturreservatet Nattskärror speladehelanatten! besöka dettaljuvligaställe. Alltid likaroligt ochfintatt 15.06.22 Jättefin naturstigochvandring! artrikedom isammaområde. lopp -menaldrigsettensådan orkidéer enheldelunderårens också hänförda! Hartittatpå Vilket fantastisktställe-viär 15.06.25 Fantastisk flora Lagom promenadväder! 17.06.04 vitsippornas tidigen. till lövsprickningenoch grå regntung dag.Vikommer i dimmaellersomidagen man ängårhär-isol,snö, så vackertvilkentidpååret Herman. Dettaområdeär En finfotowalkförmigoch 16.02.05 DEL 1 - INTRODUKTION

Fukt från marken har långsamt börjat tränga igenom mina byxben. Om någon ser mig nu undrar de nog vad jag gör. På knä i gräset böjer jag mig fram för att få rätt vinkel. Skärmen är helt svart. Batteriet är nästan slut, men jag använder de sista procenten för att fota blint mot marken. Jag kan bara hoppas på en bra bild. Batteriet dör. Jag lägger bort telefonen och betraktar den lilla blomman. Färgen är starkt rosa.

I naturen har jag alltid sökt utsikten, den friska luften och de storslagna vyerna. Mer nyligen, och allt oftare, finner jag mig själv med ansiktet tryckt mot marken och med kameran redo. Genom linsen kan jag betrakta naturens mikroskopiska underverk; lavar, små blommor och mineraler i berggrunden. I det, på avstånd; bruna, gröna och gråa landskapet gömmer sig växter med starka och klara färger; blå, lila och gul. Jag dras till färgerna i naturen och jag vill använda de mer i min yrkesroll som landskapsarkitekt. BAKGRUND & FÖRUTSÄTTNINGAR LÄSANVISNINGAR Det här arbetet är uppdelat i sex delar. Del 1- introduktion redogör Naturen – och hur vi kan bevara den – intresserar mig mycket. för arbetets bakgrund och förutsättningar. Avsnittet innehåller den Särskilt intresseras jag av naturens samspel med människans behov referensram som arbetet vilar på och leder slutligen fram till arbe- av friluftsliv. Att planera för - och genomföra - tillgänglighetsåtgär- tets syfte och frågeställningar. I Del 2- Metod, redogörs för arbetets der för friluftsliv i skyddade natur och kulturområden är något som gestaltningsprocess och arbetsmoment. I avsnittet Del 3 - Resultat: Naturvårdsverket och Länsstyrelserna arbetar aktivt med. Det är en Inventering & analys redovisas resultaten från inventering och analys fortlöpande process som inte resulterar i en färdig produkt utan ar- samt ett program för Kallgatburg som svarar på vilka åtgärder som betet utvärderas ständigt och följs upp med nya målbilder (Mebus, behövs i Kallgatburg. I Del 4 - Resultat: Gestaltningsprocess, intro- Lindman, Näsström & Wahldén 2013 s. 31). Vad gäller gestaltningen duceras arbetets gestaltningskoncept, som handlar om att få anord- för friluftslivet så tror jag att landskapsarkitektens roll är viktig. I ningar att smälta in med hjälp av färg. I avsnittet presenteras även landskapsarkitektens uppdrag vilar uppgiften att ta hänsyn till olika de viktigaste skisserna som format gestaltningsförslaget och utform- aspekter och göra avvägningar mellan att bevara och förändra plat- ningen av friluftsanordningarna.Gestaltningsförslaget presenteras i sen (Mebus et al. 2013 s. 50-51). arbetets femte del. I den sista och avslutande delen diskuteras arbe- I februari 2017 tog jag kontakt med Länsstyrelsen i Gotlands län tets förslag utifrån bakgrund, trender, metod och egna reflektioner. (Länsstyrelsen) för att ta del av deras arbete och för att se om det fanns något naturreservat som stod inför omdaning. Det visade sig att de nyligen hade tagit fram en strategi- och handlingsplan för hur N skyddade områden på Gotland kan användas för friluftsliv (Vejlens 2017). Kallgatburg var ett av naturreservaten som stod på priorite- FIGUR 1. Figuren visar södra delen av Sverige inklusive Gotland. Markeringen ramar ringslistan att för att få en ny gestaltning. Reservatet är 115 hektar in norra Gotland där Kallgatburg naturreservat ligger. Se även figur 2. stort och ligger i Hejnum socken på Norra Gotland. Reservatet ingår © Lantmäteriet

i Gotlands största våtmarksområde med höga naturvärden och rik flora och fauna (Länsstyrelsen 2010) Det här arbetet har utgått från - och inspirerats av - olika fö- rebilder där gestaltning för ett tillgängligt friluftsliv stått i fokus. Naturvårdsverket har tagit fram handböcker, arbetsmetoder och gestaltningsprinciper för tillgänglighetsarbetet i naturreservat AMANDA VESTBERG AMANDA (Shibbye & Saxgård 2007; Mebus et al. 2013). Länsstyrelsen (u. å. c) har tagit fram ett gestaltningsprogram specifikt för Kallgatburg. Region Gotland har utifrån Södra Hällarna naturreservat (Figur 2) årösund i närheten av Visby, tagit fram ett profilprogram som ska inspirera

gestaltning av deras naturområden (Hejdström 2015). En gemensam nämnare för förebilderna ovan är att de på olika sätt förespråkar att gestaltningar i naturreservat ska smälta in med sin omgivning.

7 JUNI 2019 JUNI 7 Friluftsanordningar och tillgänglighetsåtgärder ska ”anpassas till omgivningen” (Schibbye & Saxgård 2007 s. 29) och anordningar ska ätort ”smälta in i miljön” (Mebus et al. 2013 s. 54; Hejdström 2015 s. 19). ärbro Begreppen beskriver hur den byggda helheten slutligen ska upplevas Kallgatburg naturreservat visuellt av betraktaren. Arkitekten Karin Fridell Anter undersökte naturens färgpalett i them Södra ällarna naturreservat samma syfte. Hon ville ta reda på vilka av naturens färger som bäst ingstäde ilgrimsleden får en byggnad att smälta in med den bakomliggande vegetationen St. lofsholm (Fridell Anter 1994). Hela 80 procent av människans informationsin- änsväg tag kommer från visuella upplevelser. Den visuella upplevelsen av ett Slite landskap är starkt kopplad till färg (Thorpert & Busse Nielsen 2014 Väskinde s. 60). Färger i naturen påverkar våra känslor och påminner oss om Kallgatburg födelse, liv och död (Olsson 2004) och studier visar att upplevelsen 0 5 0 5 20 km KALLGATBURGS FÄRGPALETT FÄRGPALETT KALLGATBURGS av naturens färger är som mest positiva under sommar och höst när färgerna är som starkast (Thorpert & Busse Nielsen 2014 s. 60). De N kommande avsnitten ger en bakgrund till gestaltning av friluftsliv VS och hur friluftsanordningar kan utformas i syfte att smälta in med minne omgivningen genom placering, materialval och inspiration från natu- Södra ällarna FIGUR 2. Kartan visar norra delen av Gotland med länsvägar och tätorter. Kallgatburg 11 rens färgpalett. naturreservat samt förebilden Södra Hällarna finns markerat samt Pilgrimsleden som går mellan Visby och St. Olofsholm (Svenska kyrkan u. å.) © Lantmäteriet (2017c)

oma To�a KALLGATBURG NATURRESERVAT KALLGATBURGSFÄRGPALETT Kallgatburg naturreservat är 115 hektar och ligger i Hejnum socken på norra Gotland (Länsstyrelsen u. å. b). Reservatet är ett av flera skyddade områden inom ett större sammanhängande utmarksområ- them de. I nord och väst utbreder sig de kalkstensrika hällmarksområdena Filehajdar och Hejnum hällar. I öst och sydost gränsar Kallgatburg till våtmarksområdet Hejnum-Kallgate (Figur 3). Kallgatburg, tillsammans med Hejnum-Kallgate, utgör Gotlands största våtmark kermark (Länsstyrelsen u. å. b s. 2). Kallgatburg ligger på gränsen mellan två bergartsområden ingstäde med olika hårdhet. Genom springkällor tränger grundvatten upp ur marken vilket föder våtmarken. Våtmarken kallas Rövätar och är växtplats till en mängd bevarandevärda arter, bland andra flera orki- 7JUNI 2019 déarter (Länsstyrelsen u. å. d). I nord-sydlig riktning, öster om Rövätar, löper grusåsar och en ingstäde träsk Stenindustri mäktig strandvall från den forna Ancylussjön, en föregångare till ilehajdar Östersjön. Längs med vallen växer Sveriges största bestånd av ide- Gol�ana gran (Länsstyrelsen u. å. d). Vallen var tidigare landsvägen mellan Visby och norra Gotland och är en värdefull kulturmiljö. “Karls gata” betyder ungefär ”allmän väg” eller ”fri, enskild mans väg”, och har Stenindustri AMANDAVESTBERG gett reservatet dess namn (Länsstyrelsen u. å. a). ilehajdar Kallgatburg är både naturreservat och Natura 2000-område, vil- naturreservat ket innebär att områdets naturtyper skyddas och bevaras enligt EU:s Slite habitatdirektiv i syfte att gynna särskilda arter (Länsstyrelsen u. å. b s. 1-18). Det är geologin och hydrologin i Kallgatburg som gett upphov till de olika naturtyperna och dess flora och fauna. Att bevara

kermark områdets hydrologiska förutsättningar samt förhindra igenväxt är av

största vikt (Länsstyrelsen u. å. b). ojsvätar övätar naturreservat FRILUFTSLIVET I KALLGATBURG IDAG järs Till förmån för det rörliga friluftslivet har Länsstyrelsen upprättat friluftsanordningar och gjort olika tillgänglighetsåtgärder i reser- ejnum ällar vatet. Friluftsanordningarna är utformade i trä och skyltarna är av Kallgatburg olika material och utformning (Bild 1-9). Besökare når reservatets naturreservat huvudentré via en två kilometer lång grusväg från Bjärs, norr om oge Hejnum. Vid entrén finns informationsskyltar och parkering samt bänkbord (Bild 5). En två och en halv kilometer lång naturstig leder ejnum besökaren genom 14 platser med intressant flora. Stigen är utmärkt ejnum-Kallgate med stolpar av stål (Bild 6) och vid entrén kan besökaren plocka med sig ett pappershäfte med karta och information som hjälp på vand- ringen (Länsstyrelsen u. å. b). Naturstigen löper genom grusvägar och små stigar, samt över spänger, stättor och färister för passage rt ilväg genom stängsel och våtare partier (Se Bild 4, 8, 9). För att undvika Våtmark Vandringsled igenväxt röjs marken. Dessutom betas den av kor, vilket gör att olika beteshägn (Bild 3) finns runt om i reservatet (Fritz 2011 s. 9). ällmark ilgrimsleden 0 2 km N Skog esrvatgräns

arkering

astplats FIGUR 3. Översiktskarta över Kallgatburg med omnejd. Kallgatburg ligger i ett större utmarksområde med hällmarker, våtmarker flera naturreservat och mål- tsiktstorn äl punkter för friluftsliv. © Lantmäteriet (2017c) 12 13 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG öka tillgängligheten, användbarheten ochtryggheten i reservatet. gestaltningsprogram för Kallgatburg (Länsstyrelsen u.å.c)isyfte att vill utveckla tillenhögre grad av tillgänglighet. Dehar formulerat ett anordningar (Vejlens 2017Bilaga 2). för ökad framkomlighet, ärexempel pådessakriterieställda frilufts vindskydd ocheldstad, hårdgjorda stigar ochhårdgjorda rastplatser lett, soptunnor, stigsystem, stigar avolika karaktär, rastplatser med rörelsehindrade personer (Vejlens 2017s13).Bänkar ochbord, toa- anordningar för friluftslivoch att vissa avdessaäranpassade för bland annat att reservaten ska hamarkerade ledsystem ochmånga rier för olika reservat sombesöks ofta och av många. Kriterierna är tillgängligheten ihela regionen. Blandannat hardesatt uppkrite- områden ochLänsstyrelsen har påbörjat ett stort arbete att se över vandringsturister även utanför sommarsäsongen (Vejlens 2017s.9). öka. Längre vandringsleder skulle kunna göra Gotlandattraktivt för tyrliga slaget, såsomlängre ellertyngre vandringar förväntas också turturism ärenväxande sektor. Naturupplevelser av det meräven- Besökstrycket påGotland,särskilt sommartid, förväntas öka ochna UTVECKLING AVFRILUFTSLIVET PÅGOTLAND ter (Figur3). placerat 65meter över havet ochutgör enav Gotlandshögsta punk stättor iträ (Länsstyrelsen 2012s.8)Det finns även ettutsiktstorn Kallgate mednya spänger, informationsskyltar, vägledning och områden ochmellan20062011försågs intilliggande Hejnum- (Figur 4.) attraktionerna trots att beståndet växer enbit utanför Kallgatburg som flest mellanmajochjuli.Guckuskons blomningären av huvud utspridda sidoridet härarbetet. Kommentarerna igästboken är och ett flugblomster!”. Flercitat finns attläsasom en följetong på Hundratals guckusko samt få höra göken” och“Såmånga guckuskor i tysthet ochstillhet”,“Vilket underbartsätt att fira nationaldagen! naturstigen ochfloran; “Många orkidéerochunderbar promenad liv ochnaturupplevelser. Ett urval av kommentarerna handlarom 2015 fram tillidagoch ger enbild av besökarna ochderas frilufts 1). Gästboken (Länsstyrelsen 2015)innehållerkommentarer från En gästbok harplacerats utienlådavidreservatets entré (Bild • • • Kallgatburg hörtillde reservat somLänsstyrelsen iGotlandslän Ett ökat besökstryck ställer högre krav påtillgänglighet till natur Lederna iKallgatburg hänger sammanmedlederikringliggande spegla områdets karaktär erbjuda enhöggrad av tillgänglighet videntrézoner att kunna besöka Kallgatburg ge möjlighet för fler besökare medolika funktionsvariationer LÄNSSTYRELSENS GESTALTNINGSPROGRAM FÖRKALLGATBURG: ------håller kommentarer frånbesökare frånvåren 2015 framtillidag. BILD 1.GästbokensomLänsstyrelsen harplaceratvidKallgatburgs huvudentréinne är kommentarerna flestochantagligenärävenbesöksantaletsomhögstdå. FIGUR 4. 10 15 20 25 30 35 0 5 • • • • a e a p a u u u e k o dec nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan säkerställa låga driftkostnader vara reversibel - gå att ta bortutan att skada miljön vara av miljöanpassadematerial (trä, sten, sand,betong) opåverkade sommöjligt öka förståelsen för naturmiljön ochlämnanaturvärden så Diagrammet visarantalanteckningarigästbokenunder2016.Imajochjuni 2016 - BILD 2-9.Bildernavisarbefintliga friluftsanordningar iKallgatburg ochderas utformning. passage genombeteshängn. BILD 8.Färisterfinnsutplaceradeför sifferskyltar. består avstolparistålmedblå BILD 6.Naturstigensvägledning över våtare partier. BILD 4.Spängerfinnsutplacerade ken ärplacerad. ochgästbo låda därnaturstigshäftet en informationsskyltavträmed BILD 2.Vidhuvudentréplatsenfinns BEFINTLIGA FRILUFTSANORDNINGAR IKALLGATBURG,2017 - trästolpar ochstålnät. på olikaplatser. Stängsletbestår av gärd iKallgatburg ochförutsätter hägn BILD 3.Betetärenviktigskötselåt för passageöverstängslen. BILD 9.Stättorfinnsutplacerade bord avträ. BILD 5.Videntrénfinnsocksåbänk området Hejnum-Kallgate. pen avskyltfinnsäveniangränsande BILD 7.Vägledningiträ.Denhärty - - -

KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 14 Gallerdurkstrappa av cortén som följer en bergvägg. Konstruktiuonen är nätt är nätt Konstruktiuonen av cortén som följer en bergvägg. Gallerdurkstrappa Blickfång av cortén med naturreservatsymbolen snöflingan i Södra Hällarna snöflingan i Södra naturreservatsymbolen Blickfång av cortén med cortén (Hejdström 2015b). Entréportal i Södra Hällarna av betong, trä och BILD 12. Hejdström Aron och svävar utmed landskapets form (Hejdström 2015c). Foto: BILD 10. Hejdström av Aron (Hejdström 2015a). Foto BILD 11. Hejdström av Aron Foto ------den personliga färgupplevelsen kopplat sy kopplat färgupplevelsen - den personliga - måleriprodukter som pigmenterats, exempel som pigmenterats, - måleriprodukter - obehandlade material såsom trä, stål eller be stål såsom trä, material - obehandlade - färgbeteckningar i olika färgsystem såsom Natural såsom Natural färgsystem i olika - färgbeteckningar Färgupplevelse nen. Färgmaterial Colour System (NCS) eller färgkoden/namnet på ett färgma på ett (NCS) eller färgkoden/namnet Colour System vis linoljefärg eller våtlackfärg. vis linoljefärg Kulör terial. som ur kulörtoner och klara rena kulörta, - starkt Accentfärg synonymt här arbetet I det bakgrundsfärgen. skiljer sig från till signalfärg. Råmaterial färgupplevelse. sin naturliga som utstrålar tong i sam är underförstått dess åsyftande i de fall - används Färg manhanget. Upplevelsen av färg, alltså färger vi ser och tolkar genom synen, synen, genom vi ser och tolkar alltså färger färg, av Upplevelsen • • • • • • FÄRG- OCH MATERIALBEGREPP vi upp färger till både färg vi ordet använder språket svenska I det NATURENS FÄRGPALETT 1991 mellan undersökte Fridell Anter Karin och forskaren Arkitekten gräs, blommor, löv, studerade Hon färgpalett. och 1993 naturens kartlägga att var med undersökningen Syftet och jord. bark, stenar vill det små beståndsdelar, hos naturens egenfärgerna de så kallade Med sin har. som materialen egenskaperna de ljusreflekterande säga på byggnader färger vilka för förståelsen öka ville hon undersökning in ”smälta att en byggnad få kan bäst som färgmaterial - och vilka människans av 1994 s. 5). Hela 80 procent (Fridell Anter i” naturen Den den visuella uppfattningen. kommer från informationsintag Färg färg. kopplad till starkt är landskap ett av visuella upplevelsen och kraftfullare signaler och anses både vara oss snabba visuella ger form (Thorpert & Busse av uppfattning än vår i människan mer rotad Nielsen 2014 s. 60). spek ljusets synliga inom det strålning våglängders genom uppstår använda Att vi målar med. produkten och till med synen lever måle- för och färgmaterial färgen den upplevda för färgförnimmelse bygg- I 2004 s. 17). orden (Olsson särskilja att sätt är ett riprodukter färgförnimmelsen beskriva att för ibland kulör används branschen 2003 s. 6-7). & Svedmyr (Fridell Anter begreppen: används arbetet här I det trum, således färgerna som återfinns i en regnbåge. Det är materia Det regnbåge. i en som återfinns trum, således färgerna får olika vi ser strålningen att gör som egenskaper reflekterande lets 2011 s. 17). (Fridell Anter färger betongfundament och gamla grova träkonstruktioner. Materialen på Materialen träkonstruktioner. grova och gamla betongfundament Trä betong. eller trä med kombinerat järn är rosttrögt anordningarna att för eller järnvitriol som olja material med transparenta behandlas 2015). (Hejdström träkaraktär en tydlig eftersträva ------mate av är val en anordning av placeringen själva Förutom att kännas olämpligt kan kustlandskap som passar i ett Material SÖDRA HÄLLARNA - SMÄLTA IN MED MATERIAL SÖDRA HÄLLARNA - SMÄLTA av fri gestaltning på exempel är ett Hällarna naturreservat Södra luftsanordningar som gjorts med hänsyn till platsen (Bild 10-12). till platsen som gjorts med hänsyn luftsanordningar naturområden Gotlands Region för en förebild utgör Gestaltningen och konstruktioner förespråkas 2015). I programmet (Hejdström och design ska Material platsen. som anpassas efter anläggningar in i miljön. att smälta syfte i karaktär platsens utifrån utformade vara hämtade Hällarna är direkt i Södra på anordningarna Materialen balkar, rostiga miljön som finns på platsen; ur den militärhistoriska GESTALTNING AV FRILUFTSANORDNINGAR GESTALTNING som principer finns grundläggande i naturreservat Vid gestaltning vara att handlar om Principerna fram. har tagit Naturvårdsverket förvanskas karaktär utseende och platsens låta och inte varsam av tillgänglig utformning al. 2013 s. 50). Vid en varsam (Mebus et sätt in i miljön på bästa ska smälta att anordningen för rial viktigt alltid historien har genom Människan al. 2013 s. 54). (Mebus et - i landska och vistelse rörelse underlätta att för anordningar byggt och vindskydd med spänger förstärkts har våtmarker över Stigar pet. Saxgård & (Schibbye utomhusarbete att underlätta för upp har satts på i hög grad byggde av anordningarna 2007 s. 26). Utformningen sitta på att stockar och – virke på platsen tillgå att som fanns vad trä har i anordningar Dessa traditionella till eldstaden. och sten (Schibbye av friluftsanordningar till utformningen inspirerat länge att anpas sätt ett är material välja lokala 2007 s. 26). Att & Saxgård med och utformning materialval kan Däremot i en skog. använda al. 2013 (Mebus et och karaktärer naturtyper olika för varieras fördel s. 54). hetsåtgärder i naturområden beaktas val av material (Mebus et al. (Mebus et material av val beaktas i naturområden hetsåtgärder med utförs en anordning att vill säga det 2013 s. 51). Reversibilitet, princip. en viktig är återställas, kan och enkelt möjlig ingrepp minsta att lämna princip är en anordningar av placering till kommer När det käns de mindre och välja ingrepp från fria områdena de känsligaste vissa kan zonering Genom så kallad ingrepp. större för områdena liga den exempelvis än mer tillgängliga göras entrézoner, såsom delar, zoneringen med delarna. Syftet känsliga eller de mest zonen innersta upple olika kunna erbjuda att för ett område av delar bevara är att al. 2013 s. 54). (Mebus et besökaren för velser 2007 s. 40). Men & Saxgård (Shibbye platsen till sa en anordning nås. Hög värden kan andra sätt nya på material använda att genom på dessa är exempel och design formgivning inom arkitektur, kvalitet varsamhet att uppnå sätt 2015 s. 30). Ett (Naturvårdsverket värden att de är nutida tillägg framgår det att så anordningar utforma är att kommer till exempelvis det et al. 2013 s. 52). När (Mebus till platsen - besökscen typ av 2015 s. 8), en särskild (Naturvårdsverket naturrum berikar ny arkitektur att viktigt är det naturområden, utvalda intill ter från na som den utgår miljön, samtidigt den befintliga och förnyar 2015 s. (Naturvårdsverket och helhetsmiljö förutsättningar turgivna 30). 15 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG das nerfrån NCS:shemsida(NCS2017b). som färgprov (NCS2017a).Färger för AdobeCreative Cloud kan lad kan ge enfelaktig färgåtergivning sominte ärlämplig att använda Creative Cloud.Skärmens kalibrering, pappret och/eller skrivaren gjort specifikt för att illustrera färgerna i program somAdobe godkända NCS-färgprov utan baseras påöversättningar som NCS är själva färgupplevelsens orsak (NCS2017c). finns ingen koppling tilldepigment, ljusstrålar som ellernervsignaler gens visuellaegenskaper ochinte hurfärgen ärtillblandad.Således yellow) alltsåengulaktig grön färg. beskrivas utifrån färgcirkeln. G30Yinnebärgrön (G)med30%gult(Y, det villsäga färgen har20%vithet. Kulörtonbeteckningen G30Ykan (färgstyrka). Resten, upptill100%,utgör vitheten; 100 -70 -10=20, aktuella färgens nyans. Denhar70%svarthet och10%kulörthet standardfärgerna. Denförsta delenav koden 7010 beskriver den avläses (Figur5).NCSSbetyder att färgen ingår ide1950NCS skrivs medenfärgbeteckning (NCS2017c). vilka illustrerar olika färgers förhållande till varandra. Varje färg be kan brytas neri tio miljoner färgupplevelserna. Dentredimensionella färgrymden Färgrymden innefattar hela”färgvärlden”rymmer alltsåallade och mycket ljust grön omsolljuset tränger igenom det tunnalövet är ligen gulgrå (Figur10).“Klorofyllgrön” somkan upplevas som upplevelse av dem.Björknäver, somtill synes verkar vit,äregent Egenfärger inaturen ärofta mörkare ochmerdämpadeän vår skaperna hosett material ien standardsituation kallas egenfärger. begreppen egenfärg ochhelhetsfärg. Deljusreflekterande egen- I Karin FridellAnters rapport EGENFÄRGER OCHHELHETSFÄRGER (NCS 2017c). färger kan beskrivas genom sitt förhållande tillelementarfärgerna de okulörta elementarfärgerna ärvitt(W)och svart (S).Allaandra ta elementarfärgerna ärgult(Y),rött (R),blått (B)och grönt (G)och (NCS 2017c).Systemet utgår från sex elementarfärger. Defyra kulör kan upptilltiomiljoner färger beskrivas medunika beteckningar (NCS). NCSbygger påvår färgupplevelse ochmedhjälpav systemet brukas av arkitekter ochfärgtillverkare ärNatural Colour System beteckningar urolika färgsystem. Ett system somi stor utsträckning Anter 2011s.18).Arkitekten kan också hänvisa tillolika kulörer och phov till färgupplevelser, exempelvis koboltblå ellercinnober(Fridell gen, kan arkitekten hänvisa tillsubstanser ellerpigment som ger up 6-7). Tilldensomtillverkar färgmaterial, alltsådensombryter fär ter inomfärg ochfärgtillverkning (FridellAnter & Svedmyr 2003s. är enhelvetenskap isigochnågot sombörkonsulteras medexper Det viarkitekter börpåminnaossomäratt kunskap om färgmaterial Observera att de färgrutor somvisasidet härarbetet inte är Färgbeteckningen ochbegreppen iNCS-systemet beskriver fär Här följer ett exempel påhurbeteckningen NCSS7010-G30Y Den tredimensionella modellenkallas färgcirkeln (Figur6)ochi Naturens färgpalett (1994)förklaras färgtriangeln färgrymd (Figur8). (Figur7),

------med friska grönalöv imaj gröna växtdelar (FridellAnter 1994s.5-13)(Jämför tallbarr imaj uppfattas somblåare fast deegentligen bara är svartare änandra Klorofyllgrönt harmycket gulhet isinegenfärg medantallbarr kan varandra. Omgivningens färger spelarockså innärvitolkar färger. enskilda lövet (SeFigur10).Löven kan haolika nyanser ochskuggar avstånd. Ett lövverk somhelhet upplevs haenannan färg ändet 9-10). Viläsersammanflera egenfärger på ett större betraktnings sammanlagda färgupplevelsen kallas väntningar ochavstånd äravgörande för hurviupplever färg. Den AB, Stockholm2017. FIGUR 6-7 vitt. visar hurenkulörtonkangåmotsvarteller FIGUR 7. exempel påenNCS-beteckning. FIGUR 5. som blå,rosa, lila,förekommer bara påblommorochfrukter. Dessa på mikronivå. (FridellAnter 1994s.5-13). stam består delsav många olika egenfärger, delsav skuggskiftningar ningsavståndet (Figur9).Naturen ärinte hellerenfärgad. Enträd ytstruktur ochtransparens, platsens ljusförhållanden samt betrakt vi upplever inaturen påverkas av olika faktorer, såsommaterialets i enstandardsituation mycket mörkare. Anledningen är att färger Starkt kulörta egenfärger inaturen, såkallade accentfärger, så Människans förmåga att tolka färger utifrån sammanhang, för NCS Färgtriangel (NCS 2017d) ärett NCS S7010-G30Y används medtillståndfrånNCS -NaturalColourSystem®©NCS Colour iFigur10) helhetsfärg (FridellAnter s. varandra visar hurallafärger förhållersigtill FIGUR 8. 2017d) visarrena kulörtoner. FIGUR 6. NCS Färgcirkel (NCS NCS Färgrymd (NCS 2017d) - - - - - löven kanskugga varandra. upplevas sommycketljustgrönom solljusetträngerigenomdettunnalövetoch FIGUR 9. Busse Nielsen2019s.88-98). att förstärka form, plats ellerskapa dramatik (Thorpert,Englund, element sommålasistarka, klara färger. Syftet med färgerna ärofta landskapsarkitektur kombineras ofta vegetationens gröna tonermed gång för arkitekturens uterum (Olsson2004s.157).Isamtida urban Starkt kulörta färger somfinnsinaturen ochiblommorärentill TRENDER &KRITIK Busse Nielsen2014s.64-67). när färgerna bleknarärupplevelsen inte lika positiv. (Thorpert& av naturens färger ärsomstörst undersommarochhöst. På vintern perceptuella upplevelsen merbegränsad. Denpositiva upplevelsen betraktelse påavstånd inte ger lika bra skärpa ochdärmedblirden får viflerpositiva känslorän från 20 meter. Enanledning kan vara att våra känslor till färgupplevelsen. På sjumeters betraktningsavstånd vegetations färger framkom att avståndet till vegetationen påverkar liv ochdöd(Olsson2004).Ienstudie omfärgupplevelser av olika Färger inaturen påverkar våra känslor, påminnerossomfödelse, FÄRGUPPLEVELSER INATUREN s. 25). velsen svarar motfärgens egentliga beskaffenhet (FridellAnter 2011 som kallas “colour appearance”, alltsåhurdenperceptuella upple Svedmyr 2003s.28).Ett för arkitekter viktigt forskningsfält är det De bildarsällanstora ytor somupplevs påavstånd (FridellAnter & färger drar åt siguppmärksamhet menuppfattas bara pånära håll. Ljusochtransparens påverkarhurviuppfattarfärger. “Klorofyllgrön” kan - - KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 16 Björknäver vit S 2005 Y NCS Löv - helhetsfärg (Klorofyllgrön) S 7020 G30Y NCS Vitsippa och slånblom S 0502 Y NCS Mörk blöt jord S 8505 Y80R NCS Mörka gröna löv (oxel) (Klorofyllgrön) S 6530 G50Y NCS Friska löv i juli-augusti (Klorofyllgrön) S 4550 G40Y NCS Mossa S 6030 G70Y NCS Smörblomma NCS S 0580 Y Ljung S 2030 R30B NCS Gröna nya löv i maj (Klorofyllgrön) S 4050 G50Y NCS tallbar på mark Torra S 2005 Y40R NCS Kulör på byggnad i Kallgatburg S 7010-G30YNCS Blåsippa S 3040 R60Y NCS Gran årsskott (Klorofyllgrön) S 3560 G40Y NCS - helhetsfärg Tallbarr (Klorofyllgrön) S 5020 G30Y NCS Militärens Fordon Militärens 326 Mörkgrön S 8010-G30Y Figuren visar olika gröna kulörer som används av Försvarsmakten på deras fordon som används av Försvarsmakten på deras fordon visar olika gröna kulörer Figuren Ett urval av NCS-färger och beteckningar utifrån inmätningar av egenfärger i naturen (Fridell Anter 1994 s. 20-46). Björknäver, som till synes verkar vit, är egentligen gulgrå. Ett Björknäver, (Fridell Anter 1994 s. 20-46). i naturen och beteckningar utifrån inmätningar av egenfärger Ett urval av NCS-färger FIGUR 11. och på byggnader i Kallgatbrug. materialverk, 2004) (Försvarets Granbarr (Klorofyllgrön) S 5540 G40Y NCS Militärens Fordon Militärens 322 Ljusgrön S 6030-G30Y FIGUR 10. bara på blommor och frukter. lila, förekommer såsom blå, rosa, så kallade accentfärger, i naturen, än det enskilda lövet. Starkt kulörta egenfärger lövverk som helhet upplevs ha en annan färg drar åt sig uppmärksamhet men uppfattas bara på nära håll. De bildar sällan stora ytor som upplevs på avstånd. Dessa färger Tallbarr i maj Tallbarr S 5020 G10Y NCS Violer S 5040 R50B NCS ------Palace Crystal Den monumentala värdsutställningsbyggnaden värdsutställningsbyggnaden Den monumentala Försvarsmakten använder sig av färg för att smälta in i naturen. Dess in i naturen. smälta att för färg sig av använder Försvarsmakten eller beige, är gröna Fältuniformerna är blå som havet. sjöuniform är vit och anpas medan snöuniformen och öken skog anpassade för används uniformer 2015). På (Försvarsmakten vinterlandskap sad för nära håll. på verka att för som är anpassat kamouflagemönster ett och beige gröna av och består ”lövhögen” ibland för kallas Mönstret in smälta som ska fordon, (Wikipedia 2018b). Försvarets nyanser NCS- (Figur 11) och den gröna enfärgade är däremot på avstånd, löv ett av helhetsupplevelsen för NCS-kulören ligger nära kulören militären av används Kallgatburg runt (Figur 10). Naturområdet verk (Figur 11) NCS-kulör målade med en byggnader finns idag och det 10). (Figur tallbarr av som liknar helhetsfärgen SMÄLTA IN MED FÄRG SMÄLTA I naturreservat verkar det snarare finnas en gemensam bild av att av bild gemensam en finnas snarare det verkar I naturreservat trender olika finns Det och betong. såsom trä råmaterial använda inom färgsättning till kommer när det åren genom som passerat om och bakomliggande mellan byggnad Samspelet arkitekturen. givning har historiskt sett fått sin estetik utifrån att lokala material lokala att utifrån estetik sin fått sett historiskt givning har vita de husen i Mellansverige, faluröda De byggnader. till används de obehandlade trähu på Gotland samt och i Skåne kalkputshusen har friluftsanordningar s. 156). Även (Olsson 2004 Sverige sen i norra platsen. I och med från material befintligt av gjorts sett traditionellt byggnadsverk. färgsätta att möjligheter nya kom industrialiseringen de som förespråkar både funnits har det Under 1800- och 1900-talet materials ett förespråkar de som och och dekoration färgsättning mäktighet. och ärlighet uppfördes i London 1850 av gjutjärn och glas, och färgsattes i pri gjutjärn och glas, och färgsattes i London 1850 av uppfördes skapa olika att var idén och gult. Den bärande blått rött, märfärgerna håll nära På avstånd. håll som på långt på nära såväl upplevelser, ”blå slöja”. flöt de samman till en avstånd På tydligt. kulörerna syntes - föresprå från de som kritik men fick samtidigt hyllades Byggnaden ansåg Kritikerna och mäktighet. ärlighet byggnadsmaterials ett kade eller marmorera. att imitera för användas skulle inte färgmaterial att istället tegelfasader synliga tegel fick av att hus till bidrog Kritiken fanns de som s. 83-88). Samtidigt kläs med puts (Olsson 2004 att för råmateria såväl och som förespråkade som förebild, hade naturen komma skulle kulörerna gärning; dekorativa som färgens lens äkthet syntetiskt vara fick inte och färgmaterialen pigment naturliga från började färgmaterial 1900-talet (Olsson 2004 s. 88). På framställda snarare rumslighet kunde tillföra som byggnadsmaterial ses som ett ab utgöra skulle Färgen dekoration. till figurativ användas än att som mot råmaterial detaljer rumsliga inslag och accentuera strakta till arkitekturen och modernismen övergick Under 30-talet betong. exploderade På 60-talet ren och vit (Olsson 2004 s. 14-115). vara att - kamouflage på krigets som en reaktion inom inredning färger klara (Olsson 2004 s. 118). färger 17 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG system. Friluftsanordningarna ledertill intressant flora, men bara uppskatta ochanvända reservatet –ochdet finns ettutbrett stig morna blommar. Enligt anteckningarna verkar många besökare det tydligt att flest kommentarer skrivs imajoch juni närblom naturupplevelser. Närantalet kommentarer iboken räknades blev fram tillidagoch ger enbild av besökarna ochderas friluftslivoch Kallgatburg (Länsstyrelsen 2015)innehållerkommentarer från 2015 hög tillgänglighet videntrézonerna. Denutplacerade gästboken i funktionsvariationer att kunnabesöka Kallgatburg samt erbjuda till färgsättning avfriluftsanordningar? ställa istarka kulörer? Huröversätts färgupplevelserna från naturen färgmaterial somkan användas igestaltningen ochsomgår att fram- råmaterial somträ, sten, grusochbetong. Finnsdet miljövänliga signalfärgerna användas utan att de tar över och förvanskar platsen? i Kallgatburg medhjälpav reservatets färger? Ochhurkan destarka helhetsfärger bleknar. Gårdet att öka förståelsen för naturvärdena gernas positiva bidrag även påvintern dånaturens egenfärger och ningar att visuelltsmälta inilandskapet –ochsamtidigt öka fär färgupplevelserna iKallgatburg kan användas för att få friluftsanord- hur viupplever ett landskap vore det intressant att undersöka hur (Thorpert &BusseNielsen2014s.64-67). stånd. På vintern närfärgerna bleknarärupplevelsen inte lika positiv som mest positiva påsommaren ochpå ett närmare betraktningsav se, livochdöd(Olsson2004)våra känslor till färger inaturen är gula. Färger inaturen påverkar våra känslor, påminnerossomfödel - det. Florans färger varierar, många arter ärstarkt rosa, blå,lilaeller annat denunika floran i Kallgatburg som gett upphov till naturskyd raktär delvisfinns gömd i färgen påenliten rosa blomma?(Bild13). händer omlandskapet består av ett hav av orkidéerochplatsens ka- tioner. På såsätt smälter anordningarna inilandskapet. Men vad karaktären av rostiga balkar från militärens kvarlämnade konstruk alltid invisuelltmotbakgrunden.Materialet samspelaristället med smälta in.Corténets orangebruna färg smälter dock,enligt inte mig, ningarnas nätta konstruktioner och formsom fåranordningarna att Södra hällarnaärdet råmaterialens naturliga färger samt anord- att använda råmaterial somträ, sten, grusochbetong. Iområdet samma sätt anarjagen gemensam idé att detta kanuppnås genom lan byggda konstruktioner ochdenbakomliggande omgivningen. På en gemensam strävan att uppnåenvisuellsammansmältningmel Vid gestaltning av friluftsanordningar verkar det, enligt mig, råda ”smälta inimiljön”(Mebuset al.2013s.54;Hejdström 2015s.19). omgivningen” (Schibbye &Saxgård 2007s.29)ochanordningar ska Friluftsanordningar ochtillgänglighetsåtgärder ska ”anpassastill PROBLEMFORMULERING &FRÅGOR Länsstyrelsen villge möjlighet för flerbesökare medolika Länsstyrelsen villanvända miljöanpassadematerial ochgärna Mot bakgrundav att färgupplevelser spelarenviktig roll för I Kallgatburg fastnade jagför områdets rika flora. Det ärbland ------naturmiljön? ningarna placeras iKallgatburg för att göra minimaltingrepp i efter områdets känslighet (Mebus et al.2013).Hur kan friluftsanord olika gestaltningsprinciper. Delvishandlardeomatt zonera området vandringsturister? (Vejlens 2017s.9).Vilka typerav anordningar behövs för att locka vandring ochatt besökaren ska komma diten större del av året mål för skyddade områden påGotlandäratt öka möjligheten för S:t Olofsholm. Naturvårdsverket ochLänsstyrelsens övergripande Pilgrimsleden. Dengår från Visby, viaKallgatburg naturreservat, till även närblommornainte blommar? ningarna såatt debidrar till att öka förståelsen för Kallgatburgs flora, plevelserna från sommaren användas till att färgsätta friluftsanord området mervälbesökt ochanvändbart undervintern? Kan färgup typer av friluftsanordningar ochvilka målpunkter behövs för att göra blommar. På vintern upplevde jagreservatet blöttochotryggt. Vilka under försommar ochsommarnärmarken ärtorr ochblommorna frågor harvarit viktiga för att besvara arbetetssyfte: elsen för naturen iKallgatburg underenlängre tidpååret. Följande med omgivningen. Målet äratt färgerna ska bidra till att öka förstå- färgmaterial kan användas för att få friluftsanordningar attsmälta in anordningar. Syftet ärockså att undersöka hur färgupplevelser och hela reservatet, underenlängre tidpååret, medhjälp av frilufts Kallgatburg naturreservat. Gestaltningen ska öka tillgängligheten i Syftet meddet härarbetet är att föreslå en gestaltning för SYFTE, MÅLOCHHUVUDFRÅGESTÄLLNINGAR med omgivningen. landskapsarkitekter kan använda naturens färger för att samspela för begreppet färg inomgestaltning samt att ge ett exempel påhur material ärarbetets syften ochmål att bidra tillen ökad förståelse Genom att undersöka naturens färgpalett, färgupplevelser och färg- • • • • Vid gestaltning inaturreservat harNaturvårdsverket tagit fram Idag finnsbara enlängre utmärkt vandringsled påGotland: greppen inaturmiljön? Var kan friluftsanordningarnaplaceras för attminimerain året? och besöksfrekvensen iKallgatburg underenstörre delav Vilka friluftsanordningarbehövs för att öka tillgängligheten ser färgerna utiolika delaravreservatet? Vilka karaktärer ochnaturtyperfinnsi Kallgatburg och hur Kallgatburg? upplevelser ochmaterial –för attpåbästa sättsmälta ini Hur kan friluftsanordningarutformas –med fokuspå färg-

- - - - - naturreservat. Färgen rosa. ärkraftigt BILD 13. friluftsanordningar. tet harjagföljt några av stegen somrör utformning ochplacering av tillgänglighetsåtgärder iolika steg och iolika skeden. Idet härarbe port (2013)beskriver enarbetsmetod för hurmankan genomföra hålla enrealistisk nivå för ett genomförande. Naturvårdsverkets rap inte haft somfrämsta måliminundersökning, även omjag försökt grammet finns ett krav omlåga driftkostnader. Detär något somjag erat sominspiration och verklighetsanknytning för mittarbete. I pro- säkerställa olika gestaltningsmål. Gestaltningsprogrammet harfung c) harformulerat ett gestaltningsprogram för Kallgatburg i syfte att den ochfriluftslivi Kallgatburg naturreservat. Länsstyrelsen (u.å reservat ochtematiskt till attundersöka färgupplevelser, naturvär Det härexamensarbetet avgränsas geografiskt till Kallgatburg natur AVGRÄNSNINGAR Orchis máscula-SanktPers nycklar. OrkidénblommarrikligtiKallgatburg - - - - - DEL 2 - METOD

Metoden för det här arbetet har varit gestaltningsprocessen. Processen delas in i en förstudie och en gestaltning. Processen har inte varit linjär. Alla moment har snarare skett parallellt, växelvis och gjorts vid flera tillfällen. I den här delen beskrivs gestaltningsprocessen och de arbetsmoment som ingått. 19 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG introduktionsdel samt i avsnittet Resultat: Inventering ochanalys. anordningar sombehövs. Nulägesbeskrivningen återfinns iarbetets även till ett program för hur friluftsanordningar ska placeras och vilka och nulägesbeskrivning av Kallgatburg. Inventering ochanalys ledde rade gästboken ireservatet. Inventeringen leddetillen kartläggning teraturstudier. Besökares friluftslivundersöktes genom den utplace Inventering ochanalys gjordes genom platsbesök, kartstudier ochlit Frågorna var: undersöka vissaaspekter ochsöka svar påett antal viktiga frågor. i skyddadeutomhusmiljöer handbok för planeringochgenomförande avtillgänglighetsåtgärder Naturvårdsverkets rapport olika anordningar inventerades ochanalyserades Kallgatburg. öka tillgängligheten i Kallgatburg samt bestämma placeringar för För att ta reda påvilka friluftsanordningar sombehövdes för att FÖRSTUDIE: INVENTERING&ANALYS • • • • • • • • • • • • • • • • • • • zoneras? Är vissadelarmertillgängligaänandraoch kan området mera? grindar,trånga utrymmen, stättor, svåra passager, med Vilka hinderfinns det idagi form avlutningar, trösklar, ceinrättningar ochanordningar? Finns det toalett ellerdass,parkeringsplats ellerandraservi Vad finnsdet för vägar, spänger, bryggor, stigar, medmera? Hur serterrängen ochvattenförhållandena ut? Hur sertillgängligheten utundervintern? Finns det uppenbarahinder? tillgänglighetsåtgärder? Vilka fysiska förutsättningar påverkar möjligheten attgöra den inomområdet? Hur serdenbefintliga tillgängligheten utochhurvarierar Hur kan jagta migtillochfrånområdet? skyltning? Var finnsinformation iochomområdet? Finns det tydlig Vad sägerskötselplanen? Är vissadelaravområdet merkänsliga änandra? den? Hur känsliga ochsårbaraärområdets natur- ochkulturvär finns? Vilka sevärdheter, upplevelser ochmöjligheter tillaktiviteter Vad ärdet somgörmiljönintressant? blerade friluftslivet ut? Hur mångabesökare harområdet idagochhurser det eta- Vad finnsdet för naturligautgångspunkter ochmålpunkter? Var rörsigbesökare idag? Tillgängliga natur- ochkulturområden: (Mebus et al.2013)inspirerade migatt - en - - - tarer ienutplacerad gästbok. Viddet andra platsbesöket lågfokus planer för Kallgatburg. Vidtillfället tog jagdel av besökares kommen - besöket var tillsammansmedLänsstyrelsen somberättade omderas Flera platsbesök gjordes underarbetet medolika fokus. Det första PLATSBESÖK Resultat: Gestaltningsprocess. av litteraturstudierna redovisas isambandmedskisser avsnittet färgpalett samt Färgperspektiv och Konstfack. Huvudlitteraturen var KarinFridell Anters Naturens processen. Litteraturen om färg lånadesfrån NCSColours bibliotek hur färg kunde användas vidgestaltningen för att komma vidare i ståelse för Kallgatburg, hurfriluftsanordningar kunde gestaltas och studerades. Syftet medlitteraturstudierna var att fåen bredare för lar omhurmänniskan upplever färg inaturen ochpåolika avstånd färg, färgmaterial ocholika trender inomfärgsättning. Även artik Naturvårdsverket ochLänsstyrelsen. Enlitteraturstudie handladeom platsen. Litteraturen omtillgänglighet och friluftsliv kom från friluftsanordningar ochhurdessa kan gestaltas medhänsyn till raturstudierna handladeomKallgatburg, omplatsens historia, Litteraturstudier gjordes löpandeunderprocessen. En av litte - LITTERATURSTUDIER tillfällen. studier, kartstudier ochplatsbesök harskett löpandeochvidflera processen för det härarbetet. Deolika momenten såsomlitteratur Nedan beskrivs deolika arbetsmomenten somingått i gestaltnings ARBETSMOMENT inledande bakgrundsdelochdelvisi Resultatet av litteraturstudien om färg presenteras delvisiarbetets sas delvisikommande stycke ochdelvistillsammansmed skisserna. det härarbetet. Metoderna för hurolika skissertagits fram redovi - sultaten redovisas iavsnittet Resultat: Gestaltningsprocess inmätningsmetoder. gjordes inmätningar av färgupplevelser iKallgatburg utifrån olika material genom litteraturstudier ochskisser. Vid ett platsbesök besvara frågeställningen undersöktes färgupplevelser ochfärg- velser ochmaterial ochpåsåsätt smälta ini Kallgatburg? För att Hur kan friluftsanordningar utformas med fokus på färgupple GESTALTNING tionen, delvisisambandmedspecifika skisser. och skisser. Resultatet av studiebesöken redovisas delvisiintroduk kunskap ochfår rådgivning för ett möjligt genomförande av idéer och samtalen medsakkunniga, samt litteraturstudierna var att samla två olika färgtillverkare samt enmålare. Syftet med studiebesöken dier samt studiebesök hossakkunniga inomfärg; enfärghandlare, kunde framkalla olika färgupplevelser gjordes fortsatta litteraturstu Syftet med skisserna var att prova olika idéer. Deviktigaste re- För att ta reda påvilka färgmaterial ochmålerimetoder som av GertrudOlsson.Endelresultat Resultat: Gestaltning . , senare i ------Gästboken studerades. Materialprov testades ochfärger inmättes. grafier ochanteckningar. Friluftsliv utövades tillsammansmedandra. som kom uppunderarbetets gång. Underplatsbesöken togs foto- under olika delarav året. Devar även nödvändiga för att testa idéer ger in.Platsbesöken var viktiga för att kännainoch förstå Kallgatburg gande naturområdena. Underdet sista platsbesöket mättes höstfär platsbesöket fokuserade påKallgatburg medomnejdochdekringlig på inventering ochanalys av Kallgatburg naturreservat. Det tredje färg genom synen ochhjärnanärockså beroende påvilka färger kalla färger åt norr(Olsson2004s.99).Hurviupplever ochtolkar omhus såfinnsdet en teori om att välja varma färger åtsöderoch under årstiderna ochdygnet. Vidanvändande av starka färger ut Utomhus påverkas färgupplevelser av solljuset somförändras upplevas äratt testa ett materialprov påplats (Olsson2004s.99). 161). Denbästa metoden för att ta reda påhuren färg kommer att råmaterialet ärytterst viktigt för färgupplevelsen (Olsson2004s. Anter 2011).Det ärinte bara färgmaterialets kulör somspelarroll, som råder samt omdumålarfärgen påträ, putsellerstål (Fridell har valt ett matt ellerglansigt färgmaterial, vilka ljusförhållanden 2003 s.11).Färgmaterialet kan upplevas olika beroende påomdu sättningen är svårare än vad många tror (FridellAnter & Svedmyr önskade färgupplevelsen översättas till ett färgmaterial. Själva över När enidéellerskissför färgsättning ska bli verklighet behöver den -FRÅNFÄRGUPPLEVELSETILLMATERIAL SKISSER OCHMATERIALPROV angränsande områden ochdestörre sammanhangen. målpunkter, naturkaraktärer, arter, vegetation, delområden samt dierna var att kartlägga viktiga aspekter såsom stigar, entréplatser, giska undersökning ochBro Orienteringsklubb. Syftet med kartstu Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriet, Sveriges geolo nom kartöverlägg iIllustrator ochPhotoshop. Kartorna kom från Olika kartor studerades underarbetet ochanalyserades ge- KARTSTUDIER färger somsmälteiniKallgatburg. trä ochbetongmåladesmedolikapenslarkulörer förattframställamönsteroch BILD 14. Skisser togsblandannatframiPhotoshopdärfotografierpåråmaterialsom ------KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 20 Inmätning av färg kan göras med det digitala inmätningsverktyget NCS NCS kan göras med det digitala inmätningsverktyget Inmätning av färg Inmätning av ett grässtrås färger genom jämförelse med NCS-färgprov. genom jämförelse Inmätning av ett grässtrås färger med NCS-färgprov. genom jämförelse Inmätning av ett lövverks helhetsfärg BILD 17. användes genom Verktyget som scannar färger. färgläsare II är en digital Colour Pin valdes dock att skanna en yta vars kulör visades i en tillhörande applikation. Verktyget bort eftersom in det var svårt att pricka rätt på de små växtdetaljer som skulle mätas och tillhörande mobilapplikation fungerade dåligt. BILD 15. BILD 16. ------egenfär (Bild 17). Verktyget un (Bild 17). Verktyget - jämförelse av en helhetsupple av - jämförelse (Fridell Anter 1994 (Fridell Anter Naturens färgpalett Den upplevda färgen hos ett material material hos ett färgen Den upplevda helhetsfärger - inmätning på nära håll (Bild 15)(Fridell Anter & Svedmyr & Svedmyr Anter håll (Bild 15)(Fridell på nära - inmätning velse på längre avstånd (Bild 16)(Fridell Anter 1994 s. 9). (Bild 16)(Fridell Anter avstånd på längre velse färgskanningsverk digitala med det in färgupplevelser Mäta II från NCS Colours Colourpin tyget vars yta skannade en det att genom inmätningen derlättade tillsammans med en applikation visades i en tillhörande kulör dock bort efter valdes Verktyget kulörer. på närliggande lista som det var svårt att pricka rätt på de små växtdetaljer som växtdetaljer små på de rätt pricka att svårt var som det fungerade mobilapplikation in och tillhörande mätas skulle dåligt. ger 2003 s. 9) och Välja RGB-färger ur ett digitalt foto med hjälp av pipett-verk med foto digitalt ur ett RGB-färger Välja tyget i Adobe Creative Cloud och därefter översattes RGB- översattes därefter i Adobe Creative Cloud och tyget Översättningen eller NCS-beteckningar. till RAL-koder koden u. å.). (RGB.to på internet en konverterare genom gjordes färgbibliotek. NCS:s användes NCS-färger illustrera att För i med NCS direkt arbeta att möjligt det gör Biblioteket (NCS 2017a). En fil med och Indesign Illustrator Photoshop, hemsida (NCS 2017a) deras NCS via ner från laddades färger till Adobe-programmet. och importerades jämförelse på plats genom in färgupplevelser Mäta med de 1950 NCS- från en färgfjäder med färgprov standardfärgerna. var med överens stämde tills de färgprov med ett jämfördes in både mäta att för användes Färgproverna andra. • • • I gestaltningsförslaget användes även inmätna färger från Karin Karin från färger inmätna även användes I gestaltningsförslaget undersökning Fridell Anters arbetets att läsa i finns till NCS-systemet s. 19-54). En introduktion introduktionsdel. För att gestalta friluftsanordningar i naturens färger ville jag studera studera ville jag färger naturens i friluftsanordningar gestalta att För naturen. från färgupplevelser in mäta att genom färgupplevelser i tillfällen vid olika användes färg av inmätning för metoder Olika att: var Inmätningsmetoderna gestaltningsprocessen. INMÄTNING AV FÄRG INMÄTNING - - - - (Mebus et al. 2013) samt al. 2013) samt (Mebus et (Shibbye & Saxgård 2007), & Saxgård (Shibbye - värde 2017) finns (Bodin, Hidemark & Sintzing Friluftsanordningar och gestaltningen av Södra Hällarna naturreservat Hällarna naturreservat Södra av och gestaltningen Vilka färgmaterial går att få i flest kulörer? få i flest går att färgmaterial Vilka miljövänliga? är mest färgmaterial Vilka till olika utifrån NCS går att framställa färgupplevelser Vilka färgmaterial? få att för på råmaterialet appliceras färgmaterialet Hur kan som i mina skisser? fram färgupplevelserna - prö gång arbetets här upp under det som kom Idéer och tankar • • • • Som inspiration till utformningen av friluftsanordningar samt av friluftsanordningar utformningen till Som inspiration förebilder. olika studerat har jag för anordningarna mått lämpliga I handböckerna in i smälter gestaltningen att för till Gotland och kopplingen grafiska vid använts även har profilprogramet från Fotografier omgivningen. skisser. olika FÖREBILDER OCH PRINCIPRITNINGAR för naturreservat inom Profilprogram och principritningar. fulla mått Gotland Region den geo för både som användes en förebild 2015) var (Hejdström Tillgängliga natur- och kulturområden Tillgängliga natur- handbok Arkitektens trationer och collage i Photoshop, kompositioner av tidningspapper, av tidningspapper, kompositioner i Photoshop, collage och trationer trä- av sprayade till materialprov akvareller och blyertsteckningar kulörkombinationer skissade jag på olika I Photoshop och stålbitar. Syftet råmaterial. av på fotografier lager och i olika penslar med olika färgmaterial ett där verklig situation en efterlikna försöka att var 14). (Bild och lager kulörer i olika råmaterial på ett appliceras INOM FÄRG STUDIEBESÖK OCH SAMTAL MED SAKKUNNIGA så gjordes om litteraturstudier i sig. Även är en hel vetenskap Färg - diskute av idéer och skisser behövdes genomförandet insåg jag att och måleri färgmaterial inom färgupplevelser, med sakkunniga ras förde studiebesök under utbildningen I samband med ett metoder. även AB. Jag besökte Sweden hos Lappset med anställda jag samtal - upphovs äger samt de är ledande inom färgforskning NCS Colours, Sakkunniga branschstandard. som är System, Colour Natural till rätt rådgi värdefulla var och Kulturhantverkarna hos ABC Färgekonomi har rådgivare Alla och färgtillverkning. färgmaterial angående vare som jag Frågor studiebesök. i samband med oftast på plats, träffats var: ställde vades främst genom olika skisser. Materialprov testades på plats vid på plats testades Materialprov skisser. olika genom främst vades illus var allt ifrån valdes sedan bort. Skissteknikerna men tillfälle ett omgivningen har. Vi tolkar nämligen färger utifrån andra färger. Den färger. andra utifrån färger nämligen tolkar Vi har. omgivningen upplevs färgmaterialet och hur färgprov ett på skillnaden viktigaste provet. än själva ljusare alltid upplevs ytan är att ytan på den färdiga - ten Gulhet dämpat. och mörkt smutsigt, upplevas kan Färgprovet färg av val vid åtanke kan ha i också man bli mer blå vilket att derar 200 s. 50) & Svedmyr (Fridell Anter utomhus 21 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG Hälsningar frånKallgatbrugs besökare 2015-2017.UtdragurGästboken iKallgatburg (Länsstyrelsen 2015) visade sig. Disigt ochfridfullt.Spillkråka 16.11.20 grönsnabbvinge flög. och vitsippor. och Aurorafjärilar har börjatblomma.Mycketblå trummade ihärdigt. Majvivor och bofink.Spillkråkan enkelbeckasin även trädpiplärka, Många lövsångare sjöngoch Härlig promenad isolskenet! 17.05.06 idegransskogen hit? Och viundrar: Hurkom - hoppassåret läkersnart! En avtjurkottarnavarskadad broschyr! Jättefin romenad, trevlig 16.08.15 naturjesevatet pålänge Deta vadetbästaochlugnaste Rekomenderad plats Fin naturochfinablommor. 16.11.06 var påsafariisavannen. växter. Detkändessomattman Många olikablommoroch 17.05.25 DEL 3 - RESULTAT: INVENTERING & ANALYS

Vilka typer av friluftsanordningar och tillgänglighetsåtgärder behövs i Kallgatburg och var ska de placeras? För att besvara frågorna inventerades och analyserades Kallgatburg utifrån olika aspekter. De viktigaste aspekterna för gestaltningsförslaget var befintliga leder, målpunkter och barriärer, tillgänglighet och -in formation, naturkaraktärer och arter samt områdets känslighet och tålighet. Resultatet presenteras här i form av analyskartor samt ett program för Kallgatburg. Programmet sammanfattar vilka funktioner, åtgärder och friluftsanordningar som behö- ver utvecklas i Kallgatburg samt på vilka platser åtgärderna är lämpliga. LEDER, MÅLPUNKTER OCH BARRIÄRER De två viktigaste lederna i Kallgatburg är Karls gata och Naturstigen (Figur 12). Guckuskobeståndet som ligger en bit utanför reservatet är den mest populära målpunkten tillsammans med arterna längs med Naturstigen. I angränsande områden, några kilometer bort, finns ett utkiks- torn och en grillplats (Figur 3). Dessa målpunkter nås via Karls gata söderut. De flesta besökare promenerar i reservatet längs med Naturstigen. Att reservatet betas av kor och därmed behåller en öppen karaktär, är viktigt enligt skötselplanen. Betet förutsätter hägn som bildar barriärer i området. Stättor finns utplacerade som stängselövergångar.

TILLGÄNGLIGHET OCH INFORMATION Till Kallgatburg går det enklast att ta sig med bil till huvudentrén (Figur 12). Vid huvudentrén finns parkering och därifrån fortsätter ilgrimsleden, grusad körbar väg promenaden till fots. Tillgängligheten varierar i området. Det finns större grusvägar, stigar och spänger över våtare partier samt stättor HUVUDENTRÉ Beﬁntlig körbar väg

som leder över stängsel. Karls gata - bredare beﬁntlig vandringsled/s�g Området är flackt. Det som främst begränsar rörelse är våtmar-

ken som är svårframkomlig. Stättor och spänger underlättar rörelse Beﬁntlig Naturs�g, delvis spångad i området men är inte till för alla. Spängerna är smala och saknar Beﬁntligt stängsel för betesdjur handledare, räcke och avrullningsskydd. På vintern blir träet mycket halt och halkrisken är stor. Stättorna är branta med korta steg och Informa�on låga greppunkter. Även stättorna blir hala på vintern. Under fuktigare årstider blir större delar av ängen vattenmättad arkering AMANDA VESTBERG AMANDA och det går knappt att komma fram torrskodd. Bänkbord Information om naturen finns vid reservatets entréer samt i den

utplacerade handledningen som går att plocka med sig på vand- Stä�a

ringen. Informationen rör främst arter i området och beskrivningar Målpunkt på Naturs�gen av deras växtplats. Övrig information handlar om reservatföreskrifter samt varningsinformation kring betesdriften.

7 JUNI 2019 JUNI 7 NATURKARAKTÄRER OCH ARTER Kallgatburg kan delas in i olika naturkaraktärer (Figur 13). Genom att vandra i reservatet kan naturkaraktärerna urskiljas tydligt. Skogen är 0 200 400 m N sluten och domineras av tall eller idegranar. De öppna markerna har långa siktlinjer och utgörs av dels äng, med friskt och grönt gräs, dels FIGUR 12. Figuren visar den befintliga situa- våtmark som domineras av blåtåtel. Den mest populära målpunkten tionen i Kallgatburg med leder, målpunkter och är guckuskobeståndet en bit från reservatet. Där beskrivs arten ta stängsel. Den södra delen av reservatet saknar över och bilda ett hav av blommor som ger en alldeles särskild karak- tydliga leder och målpunkter. © Lantmäteriet tär till platsen. Följande naturkaraktärer och arter är de mest viktiga (2017a, 2017b) © Svenska kyrkan (u.å) © för Kallgatburg. Gotlands Bro OK (2004) KALLGATBURGS FÄRGPALETT FÄRGPALETT KALLGATBURGS

23 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 24 400 m Gräsull Hoppe Eriophorum latifolium Eriophorum 200 Kartan visar Kallgatburgs olika Kartan visar Kallgatburgs 0 ngen Skogen Våtmarken degranarna uckuskon Guckusko FIGUR 13. hyser De olika karaktärerna naturkaraktärer. © Lantmäteriet (2017a, 2017b) olika arter. N (Länsstyrelsen u.å.d) (Länsstyrelsen Cypripédium calcéolus Orchis mascula Sankt Pers nycklar Sankt Pers Majviva Primula farinosa Smörblomma Ranunculus acris Blåsippa Ett urval av de arter som växer i Kallgatburg. Arternas färger syns bara på nära håll och accentuerar mot den annars syns bara Arternas färger Ett urval av de arter som växer i Kallgatburg. Anemone hepatica FIGUR 14. i Gotlands län av Guckusko - Cypripédium calcéolus: Länsstyrelsen gröna omgivningen. Foto - - - - - löper längs med Ancylusvallen och Karls och Karls löper längs med Ancylusvallen består av betad skogsmark med inslag av våtmar med inslag av skogsmark betad av består

Cypripédium calcéolus - guckusko (Länsstyrelsen u.å.d) Cypripédium calcéolus - guckusko (Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen Foto: vända, rölleka, liten blåklocka, blodnäva, gråfibbla, kustru gråfibbla, blodnäva, blåklocka, liten rölleka, vända, Skogen och oxbär. praktbrunört gulmåra, getväppling, ta, öppna Kallgatburgs runt krans ligger som en skyddande av men domineras karaktärer har olika Skogen våtmark. är vid reservatgränsen som ligger precis Huvudentrén tall. löper Små stigar jordtäcke. på hällmark med tunt belägen och våtmarken. längs trädgränsen och rikkärr av är öppen och vid och består Våtmarken fjälltätört, tätört, axag, växer källmyren På källmyrar. är Orkidéer i området och storsileshår. kärrlilja majviva, Här och luktsporre. sumpnycklar ängsnycklar, bland annat - förekom bara nästan som arter sällsynta två också växer är Rövätar och brun ögontröst. - trubbtåg mer på Gotland blåtåtel. av och domineras och rikkärret våtmarken själva mark fastare partier med med enstaka är öppet Området är 250 år storlek sin ringa som trots tallar växer där det rödklint, klöverärt, som finns här är blodrot, Arter gamla. och orkidéerna brudsporre samt och ängsvädd kärrlilja kärrknipprot. Idegranslunden idegran. av bestånd största Sveriges och utgör gata klippoxel, oxel, ask, hassel, rönn, växer idegran Förutom under ide Vegetationen i området. och skogstry brakved vallfärdar Vid blomningen hav. och bildar ett mar rikligt Kallgatburg. till besökare är hem åt tusensköna, smörblomma, blodnäva, blodnäva, smörblomma, tusensköna, Ängen är hem åt - försom På praktbrunört. samt blåklocka liten gullviva, sankt bland annat orkidéer, mängd blommar en maren vatten. stående av täckt blir ängen vintern På nycklar. Pers - dikesvero växer delarna fuktigare de av Längs med kanten granar resliga med granparti Ett och sumpförgätmigej. nika med sparsam en bäck och bildar skugga omkring växer ramslök, skogssallat, blåsippa, av form i undervegetation gam- av finns spår Vid ängen och stinksyska. myskmadra klappade träd. av i form och kulturmiljö mal hävd Skogen juni. Den blom blommar i maj och början av Guckuskon ker mellan fastare partier. Marken är promenadvänlig och är promenadvänlig Marken partier. fastare mellan ker sol såsom backtimjan, partier med arter torrare finns det - bildas under gren skugga då mycket är sparsam granarna är arter och ekorrbär Blåsippa, vitsippa, liljekonvalj verken. under idegranarna. som återfinns

GUCKUSKON IDEGRANARNA VÅTMARKEN SKOGEN ÄNGEN 25 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG bil. näraden ligger denbefintliga huvudentrén som redan kan nåsmed ordningar. Förutom platsens tålighet lämpardensigför ingrepp då heter. Platsen bedömsdärför tåla ingrepp medflertalet friluftsan naturkaraktären, delsfinnsinga utpekade målpunkter ellersevärd anonyma del.Delshartallskogen denminst uppseendeväckande (Länsstyrelsen 1990s.1-9,Bilaga 5:1).Platsen ärreservatets mest skogen kalavverkades 1985ochnya träd planterades påplatsen har tidigare legat ett grustag och förekommit skogsbruk. Enbit av gen bliringrepp mindre påtagliga. pen ochkan därmedförvanska landskapsbilden. Bland träden isko- mest känslig för ingrepp. På denöppnavåtmarken exponeras ingrep- att dränera marken. Våtmarken ärdessutom öppenochdärmed bas. Våtmarken ärextra känslig motfysiska ingrepp somkan riskera rikliga floran i Kallgatburg. Hydrologi och geologi får därför inte rub Det ärhydrologin ochgeologin somgett upphov tilldenunika och KÄNSLIGHET OCHTÅLIGHET I densödra delenav reservatet, somdomineras av tallskog, - - - N © Lantmäteriet(2017b) respektive tåligaföringrep. kan delasinområdensomärmerkänsliga FIGUR 15. 0 Kartan illustrerar hurKallgatburg est lämpligplats för ingrepp idigare påverkad mark åligt indre tåligt indre känsligt Känsligt 200 400 m KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 26 400 m 200 Kartan visar en programplan som är Kartan visar en programplan 0 FIGUR 16. för Kallgatburg. kopplad till olika programpunkter visar vilka åtgärder och programplanen Programmet .© Lantmäteriet (2017b) som behövs i Kallgatburg N Friluftsanordningarna ska vara av material som får dem att smälta att smälta får dem som av material vara ska Friluftsanordningarna visuella till kopplat starkt är färg att Eftersom in med omgivningen. få färgmaterial och färgupplevelser genom att är målet upplevelser är också Målet in med omgivningen. att smälta friluftsanordningar Kallgatburg i naturen för förståelse ökad till en bidra ska färgerna att året. del av under en större GESTALTNINGSMÅL - - - - Främja vandring genom en rastplats med övernattningsstugor vandringsturister för ny målpunkt en skapas huvudentrén Intill övernattningsdelen nya Den övernattningsstugor. enklare genom nya däck tillsammans med reservatet av delen den södra aktiverar våtmarken. över spänger Skapa fler målpunkter med vindskydd, möblering och information med vindskydd rastplatser och med fler målpunkter utökas Området leder besökare stråk Fler tillgängliga mot våtmarken. och utblickar idag. nås tillgängligt som inte reservatet av till delar Zonering - Koncentrera utökningen av friluftslivet till de minst känsliga delarna utökningen av friluftslivet till de minst Zonering - Koncentrera finns den mer reservatet av och i mitten skog omsluts av Kallgatburg an de flesta så att zoneras Området och öppna våtmarken. känsliga Områdesindelning - Förstärk och tydliggör Kallgatburgs olika naturkaraktärer olika naturkaraktärer Områdesindelning - Förstärk och tydliggör Kallgatburgs att de både håller så utformas och friluftsanordningar Beteshägn - naturka mellan olika rumsligheter och förstärker på plats korna de olika mellan skiftet tydliggör stängslen genom Portiker raktärer. delområdena. vatet. Huvudentréplatsen utvecklas till en mer användbar rastplats. till en mer användbar utvecklas Huvudentréplatsen vatet. av reservatet Utveckla och tillgängliggör den södra delen en utvecklas Kallgatburg av delen och outnyttjade tåliga I den mest - i skogs däckspänger utgår Härifrån huvudentrén. intill rastplats ny samman befintliga som kopplar mot våtmarken med utblickar brynet delarna. i de södra stigar och skogsbryn. i skog placeras ordningar Utveckla och förtydliga entréplatser befintliga reser i ingreppen minimeras struktur befintlig från utgå Genom att Utveckla befintligt friluftsliv och befintliga anordningar Utveckla befintligt friluftsliv grindar bytstillgängliga mot mer stängsel över färister och Stättor - med informa rastplatser blir naturliga som dessutom och portiker förses och breddas spänger och möblering. Utvalda tion, vindskydd och räcken. med halkskydd PROGRAM an och tillgängligheten öka är att gestaltningen med Målet vändbarheten i hela reservatet under en större del av året. året. del av under en större i hela reservatet vändbarheten ingrepp ett minimalt gör att de så placeras ska Friluftsanordningarna åtgärder vilka sammanfattar programpunkter Följande i naturmiljön. gestaltningsmålen. uppnå att för som behövs 27 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG Hälsningar frånKallgatbrugs besökare 2015-2017.UtdragurGästboken iKallgatburg (Länsstyrelsen 2015) timmar. Guckuskoiknopp! Blommor, fåglar, fjärilarifem naturreservatet Kallgatburg. Härlig promenad i 17.05.25 naturupplevelse. En härligpromenad och 17.11.05 superfin promenad. Guckuskonvar Soligt ochenfantastisktfin 17.06.09. promenad ityshetochstillhet. Många orkidéerochunderbar 16.06.30 och fötterfårvilahärenstund. med värmeännu.Trötta ben Visby. Soligsensommarhöst Gotland, frånStOlofsholmtill På Pilgrimsvandring tvärsöver 19.09.26 DEL 4 - RESULTAT: GESTALTNINGSPROCESS

Hur kan friluftsanordningar utformas, med fokus på färgupple- velser och material, för att på bästa sätt smälta in i Kallgatburg? Under processen har frågan undersökts genom skisser där olika idéer prövats. Processen har löpt parallellt med inventering och analys av Kallgatburg samt skisser och studiebesök. I det här avsnittet presenteras de skisser som varit viktigast för det slutliga gestaltningsförslaget. 29 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG av AmandaVestberg. Fam. OrchidaceaePhotographedbyAlgirdas, 10June2006,Lithuania. Bearbetad Photoshop. Orginalbild användsunderCClicens.Bildkälla:Cypripediumcalceolus FIGUR 17. man visuellt(Figur19). kulör kunde ett långt betraktningsavstånd få färger att smälta sam (Figur 18).Menistället för att blandasamman färgmaterial tillen ny Om blått, rosa, guloch röd blandasmedakvarellfärg bildasbrunt zoomning (Bild17-22).Jagrelaterade även idéntillhur färg blandas. färgpixlar smälte inihelheten påavstånd ochträdde fram vidin bilden av blommornalikställde jagvidfärgpixlar iett fotografi där (Figur 17).Helhetsupplevelsen av naturmiljön iKallgatburg ochnär tyget iPhotoshop förvrängde jagbildensfärgpixlar tillolika mönster med ett fotografi avdenblommandeguckuskon. Genomfilterverk upplevelserna var enviktig karaktär i Kallgatburg, laborerade jag När jagförst börjadefundera kringblommornasfärger ochatt färg- FÄRGSÄTTNINGSKONCEPT -IDÉNOMPIXLARNA FIGUR 18. Undersökning av pixlar av en guckusko (Algirdasav pixlarenguckusko Undersökning 2006) med olikafilteri Undersökning medakvarellfärg. Närfleraklarafärger blandasblirdetbrunt. - - - - BILD 19. BILD 21. BILD 17. Helhetsupplevelse -miljöbildförblåsippa,Kallgatburg naturreservat Helhetsupplevelse -miljöbildför gul fetknopp,Kallgatburg naturreservat Helhetsupplevelse -miljöbildförSanktPers nycklar, Kallgatburg naturreservat BILD 22.NärbildavSedumacre -gulfetknopp,Kallgatburg naturreservat BILD 18. BILD 20. Närbild avOrchismáscula-sanktPers nycklar, Kallgatburg naturreservat Närbild avAnemonehepatica-blåsippa,Kallgatburg naturreservat KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 30 LÅNGT BORT

Illustration som visar hur avstånd kan påverka färgupplevelser. Illustrationen är gjord utav tidningspappersbitar i olika Illustrationen är gjord Illustration som visar hur avstånd kan påverka färgupplevelser.

FIGUR 19. färger som lagts ut i ett mönster och som fotograferats och förminskats i flera steg i Photoshop. På nära håll syns färgerna på som lagts ut i ett mönster och som fotograferats och förminskats i flera steg i Photoshop. På nära håll syns färgerna färger på tidningpappersbitarna ihop till en färg. På avstånd läses färgerna varje bit av tidningspappret. NÄRA 31 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG vat därhänsyn borde tas tillmaterialval. Stålet valdes därför bort. inte iniomgivningen ochpassade,enligt inte mig, för ett naturreser grund av stålets glansiga yta (Bild25-26).Det glansigt stålet smälte sen av materialprovet från Lappset påverkades mycket av ljuset på med det våtlackade stålet. Ett test utomhus visade att färgupplevel- trä, putsellerstål (FridellAnter 2011).Jagsågenmängd nackdelar färg väljs, vilka ljusförhållanden sområder samt omfärgen målaspå i minförlaga (Bild23). var spännande,även ompixlarnavar något små,mindre änpixlarna Fördelen medprovet var att upplevelsen av pixlarnapåolika avstånd av grönt, därfärgpixlarna endast kunde sespånära håll(Bild24). 23). Materialprovet somLappset tillverkade fickenhärligskiftning en förlaga därhobbyfärg iolika kulörer sprayades påett stålrör (Bild rallellt projekt (Vestberg 2017).Förutom RAL-kulörerna fickLappset i Bagarmossen somanvändes för att testa idénompixlarnai ett pa internet (RGB.to u.å.).Fotografierna på växterna kom från enplats från fotografier på växter iPhotoshop, genom en konverterare på därför vilka RAL-kulörer somstålet skulle lackas i. materialprov. Ifabriken utgickdefrån RAL-systemet färgsättningskonceptet kunde verkställas. Lappset bistod med ett veta hurdevåtlackade färgerna betedde sig.Jagvilleockså veta om 1 att byta färg isprutan medförde höga kostnader. möjligt att spruta flera färger ovanpå varandra menomständligheten hur idénompixlarnakunde översättas till ett färgmaterial. Det var var jagfortfarande tidigt i processen och främst intresserad av attse strerades våtlackning av stål iolika kulörer. Vidstudiebesökstillfället parkmöbler, lek- ochsportutrustning. Understudiebesöket demon ett studiebesök hosLappset Sweden ABsomblandannat tillverkar målat påråmaterialet (Olsson2004 s.99). levas påplats görs medfördel ett materialprov med färgmaterialet Svedmyr 2003s.11).För att ta reda påhuren färg kommer att upp till ett färgmaterial är svårare än vadmånga tror (Fridell Anter & från idétill färgmaterial. Själva översättningen från en färgupplevelse Nästa steg iskissprocessen var att översätta färgsättningskonceptet HOBBYFÄRG OCHVÅTLACKATSTÅL Färg kan upplevas olika beroende påomenmatt ellerglansig För att få fram RAL-kulörer översattes RGB-färger, hämtade Under enkurs pålandskapsarkitektutbildningen vidSLU, gjordes Jim Isotalus,Team leaderpåLappset,studiebesökden10maj 2017 1 Jagvilletrots det

och jagangav - - - - kulörer somsprayatspåettstålrör. BILD 23. Förlaga tillmaterialprov. Skissgjord iskala1:1medhobbysprayfärg iolika rerna somsmåprickar. Lackfärgerna avgrönt därmanpånärahållkansealla deolikakulö gerenskiftning utgått frånförlaganmedhobbysprayfärg ochtillverkatmaterialprovet isinfabrik. växtdelar, stenarochlavarpå enplatsiBagarmossen(Vestberg 2017).Lappset har BILD 24.Materialprov avvåtlackfärg påstålröriolikaRAL-kulörer somkommer från - KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 32 Samma materialprov från Lappset jämförs med våtmarken men från en annan vinkel. Ljusreflektioner bildas på den glansiga bildas från Lappset jämförs med våtmarken men från en annan vinkel. Ljusreflektioner Samma materialprov Materialprovet från Lappset testas utomhus i Kallgatburgs våtmark på hösten. Färgupplevelsen av provet är att det smälter in är att det av provet våtmark på hösten. Färgupplevelsen från Lappset testas utomhus i Kallgatburgs Materialprovet

BILD 26. blir att stålet inte smälter in med omgivningen. ytan och färgupplevelsen BILD 25. inte är hämtade från Kallgatburg. att RAL-kulörerna väl med omgivningen trots JÄMFÖRELSE AV MATERIALPROV I OLIKA VINKLAR OCH SITUATIONER OCH VINKLAR OLIKA I MATERIALPROV AV JÄMFÖRELSE 33 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG friluftsanordningarna att smälta ini Kallgatburg. steg blev därför att undersöka vilka färger sombehövdes för att få lörer iPhotoshop ochakvarell sominte kom från Kallgatburg. Nästa (Figur 21). för att skapa en färgupplevelse av att smälta inmedomgivningen med måladfjällpanelblev att pixlarnapå20xmmblev för stora skapades från panelensmönster (Bild27).Slutsatsen av skisserna enhetlig färg sombildadepixelmönstret. Pixelmönstret (Figur20) omlott(Bodin,Hidemark&Stintzingläggs 2017 nel (Bild27)med“fjäll”på ca 20xmm.Fjällpanelärpanelsom avstånd. Förslaget blev därför användandet av envisstypav fjällpa de enskildaaccentfärgerna syntes bara på mycket nära betraktnings spraymöster påvåtlackat stål. Spraymönstret blev väldigt subtilt och Kallgatburg. Lokalt trä var därför ett passandematerial. använda råmaterial somfanns påplatsen. Skogsbruk förekommer i vidare med. 4 3 2 Länsstyrelsen arbetar medlinoljaisinareservat. LINOLJEFÄRG OCHMILJÖ att framställa. är det mest miljövänliga materialet sett till antalet kulörer som går Kallgatburg. Förslaget blev istället att använda linoljefärg. Linoljefärg Våtlackat stål blev för glansigt ochpassadeinte sommaterial i LINOLJA PÅFJÄLLPANEL dessa ämneninte används. Med fungiciderochzinkvitthåller färgen fem tilltioårlängre änom Materialet är inte skadligt för miljönomdet används pårätt sätt. fungicider ochzinkvitt för att öka färgens skyddande effekt utomhus. än på1960-och70-talen (Olsson2004s.165). Idag används enmindre mängd fungicider (mögelhämmande medel) ltför giftfria för att kunna ståemotväxtangrepp (Olsson2004s.164). Sverige. Detta skedde somen konsekvens av att färgmaterial blivit al samt skyddande motröta. Mögel ochangrepp ökade underentidi utomhusbruk äratt få demmiljövänliga ochsamtidigt lättarbetade å.). Linoljefärg åldras vackert ochflagnarinte (Ottosson Färgmakeri ABu. ker det - denhindrar virke från att ruttnaochputs från attvittra. Linolja utvinnsurlinfrön ochbygger uppunderlaget ochförstär våra äldsta färgmaterial ochärdärför ett väl beprövat färgmaterial. reservat. Ensvårighet medfärgmaterial ochmåleriprodukter avsedda för I det härskedet var kulörerna inte ifokus. Jagskissademedku Under skissprocessen utvecklades färgsättningskonceptet till ett Ett sätt att fåanordningar anpassadetillomgivningen var att Linoljefärg för utomhusbruk från Staffan afKleenpåKulturhantverkarna den30augusti2018 Daniel Nygren påLänsstyrelsen iGotlandslän,mailden16april2018 Staffan afKleenpåKulturhantverkarna den30augusti2018 3 Linoljablev därför det material somjagvalde att arbeta 2 Länsstyrelsen arbetar dessutom medlinoljaisina 4 Kulturhantverkarna ). Varje panelficken

Linoljefärg ärett av innehåller - - - - - BILD 27.Bildavfjällpanelsomkanses ettpixelmönsteravstorapixlar. och huravståndkanpåverkafärgupplevelser. FIGUR 20. Tidigare konceptskissmedtidningspappersbitarsomvisaridénompixlarna riskerar attfåanordningarna attstickautförmycket visuellt. FIGUR 21. Illustration avövernattningsstuga med storapixlar. Förstora färgpixlar KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 34 - Heletsupplevelse av färg sättning med de inmätna i Kallgatburg höstfärgerna Brunt eklöv på marken Brunt S 5040 Y40R NCS Tallbark “helhetsfärg” Tallbark S 7020 Y70R NCS Kalksten S 2030 G70Y NCS - Inmätt färg från försvars Inmätt färg maktens byggnad S 7010-G30YNCS lav på stammar S 2030 G70Y NCS Tallbark Tallbark S 7005 Y50R NCS Visset gräs “helhet” S 3020 G60Y NCS Militärens Fordon Militärens 326 Mörkgrön S 8010-G30Y Tallbark S 8005 Y50R NCS Visset gräs “helhet” S 7020 Y70R NCS Renlav S 3020 G60Y NCS Militärens Fordon Militärens 322 Ljusgrön S 6030-G30Y Visset grässtrå spets S 3030 Y10R NCS Frisk mossa på hösten S 7020 Y70R NCS Slån stam S 8005 Y20R NCS Slån stam S 7020 Y80R NCS Idegran barr undersida S 4050 G40Y NCS Löv färgpalett Naturens “helhet” S 7020 G30Y NCS Visset grässtrå mitten S 3050 Y20R NCS Figuren visar helhetsfärgerna av lövverk (Fridell Anter 1994 s. 20-46), olika gröna kulörer som används av Försvarsmakten på deras fordon på deras fordon som används av Försvarsmakten 1994 s. 20-46), olika gröna kulörer av lövverk (Fridell Anter visar helhetsfärgerna Figuren Inmätna färger i Kallgatburg naturreservat i oktober. Frägerna användes för att i oktober. naturreservat i Kallgatburg Inmätna färger FIGUR 23. Colourpin II, samt illustration och inmätt med NCS målad på försvarsmaktens byggnader nära Kallgatbrug och den gröna färgen materialverk, 2004) (Försvarets de om så påminner av färgupplevelserna 24. Vid en jämförelse se även Figur i Kallgatburg, puts med inmätna höstfärgerna av heletsupplevelse av sprutmålad är viktiga för att få anorndingar att smälta in med omgivningen. varandra. De klorofyllgröna kulörerna Slånbär S 8010 R70B NCS Idegran barr ovansida S 7020 G30Y NCS FIGUR 22. puts, likt byggnader som fanns i närområdet. skissa på en övernattningsstuga i sprutmålad Visset grästrå nära marken S 2570 Y30R NCS Naturens färgpalett Friska färgpalett Naturens löv i juli-augusti S 4550 G40Y NCS ------För att komma vidare till ett gestaltningsförslag, där även blom där gestaltningsförslag, ett till komma vidare att För Att använda puts och betong som material på hus eller spänger på hus eller spänger som material och betong puts använda Att I Kallgatburg behövdes övernattningsstugor för att främja vand främja att för övernattningsstugor behövdes I Kallgatburg - som med mate Precis I skisserna (Figur 24-26) såg jag potential. Formen av befintliga hus, tillhörande försvarsmakten, fungerade fungerade försvarsmakten, hus, tillhörande befintliga av Formen kräver kraftfull grundläggning. Länsstyrelsens gestaltningsmål om gestaltningsmål grundläggning. Länsstyrelsens kraftfull kräver Jag material. uppnå med tunga att svårt blev anordningar reversibla av trä. på anordningar skissa vidare att därför valde ningar att smälta in, men misslyckades med att framhäva blommor framhäva att med in, men misslyckades smälta att ningar och karaktär. nas färger rialprovet av det våtlackade stålet uppnåddes en subtil skiftning där skiftning uppnåddes en subtil stålet våtlackade det av rialprovet på avstånd medan helheten håll på nära fram trädde enskilda färger saknades i skissen. Blommorna och Men något som grön. upplevdes friluftsanord få Skissen lyckades frånvarande. var orkidéernas färger INMÄTNING AV FÄRG OCH SPRUTMÅLAD PUTS SPRUTMÅLAD AV FÄRG OCH INMÄTNING - få anord kunde som färgsättningar på vidare kunna skissa att För i färgupplevelser behövde in i omgivningen smälta att ningarna fann jag Colours på NCS studiebesök Vid ett studeras. Kallgatburg att inspirerades (1994) och Fridell Anter Karin av Naturens färgpalett NCS-färgprover. med hjälp av i Kallgatburg in färgerupplevelser mäta in jag mätte färgupplevelserna och var höst för inmätningen Årstiden (Figur 22). färger höstens speglade därför av de Helhetsupplevelsen övernattningsstugan. till som inspiration sina färgsatt som militären färg gröna liknade den färgerna inmätna om påminde färgsättningen Dessutom fordon. och även byggnader är kulörerna klorofyllgröna (Figur 23). De lövverk av helhetsfärgen in med omgivningen. att smälta få anordningar att för viktiga ringsturism och därför skissade jag på en övernattningsstuga. Puts övernattningsstuga. skissade jag på en och därför ringsturism - råmate för på Gotland. Istället förekommande är vanligt och kalk puts (Figur 24-26). Jag av på en fasad skissade jag därför trä rialet med en spray färglades som fasad av putsad fotografi ett utgick från fär med de inmätna gjordes Färgläggningen pensel i Photoshop. metod (Figur 22). Sprutmålning är en effektiv Kallgatburg från gerna mun finns olika Det linoljefärg. vid applicering av användas och kan (Bauhaus u. å.) ytan utseenden på den målade olika som ger stycken mornas kulörer framhävdes i färgsättningen, använde jag mig av jag mig använde i färgsättningen, framhävdes mornas kulörer 1994 s. 20-46). (Fridell Anter färger inmätna Fridell Anters Karin 35 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG FIGUR 24. Illustration framtagen i Photoshop med spraypensel och filterverktyget för att efterlikna sprutmålad putsmedinmättafärger IllustrationframtageniPhotoshop medspraypenselochfilterverktygetförattefterlikna frånKallgatburg ioktober. puts iinmättahöstfärger frånKallgatburg. Stugansmälterinvälmedomgivningen. FIGUR 25. upphovsrättsinnehavaren. Originalbild: Aron Hejdström. BearbetadavAmandaVestberg med tillståndfrån form ärinspirerad avfrånRegionGotlandsProfilprogram (Hejdström2015) FIGUR 26. Illustration avövernattningsstugautifrånmaterialskissenmedsprutmålad Illustration/kollage aventréskyltmed sprutmålade höstfärger. Skyltens KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 36 Illustration med både höstfärger, sommarfärger och den blå himlen. sommarfärger Illustration med både höstfärger, FIGUR 28. - - - - - (Fridell Anter 1994 s. 20-46). 1994 (Fridell Anter färgpalett Naturens Illustration med starka kontraster. Ljusa och mörka färger kan skapa ett Ljusa och mörka färger Illustration med starka kontraster. . Det begränsade urvalet av kulörer kulörer av urvalet begränsade . Det färgpalett Kallgatburgs FIGUR 27. mönster och en textur som påminner om naturen. KULÖRKOMBINATIONER FÖR ATT SMÄLTA IN FÖR ATT SMÄLTA KULÖRKOMBINATIONER - egen med höstfärgerna jag de inmätta kombinerade skissfas I nästa från färger pens olika av med hjälp målerimetoder olika testades I Photoshop lar. Precis som med hobbysprayburkarna i tidigare skisser tänkte jag tänkte skisser i tidigare hobbysprayburkarna som med Precis lar. sprutmålas på friluftsanordningarna. skulle färgmaterialet mig att hitta Jag försökte testades. på sprayprickar storlek med olika Penslar fram ta och Kallgatburg i färgupplevelser av urval representativt ett reser i hela överallt fungera som skulle kulörer av en kombination - vatet innehål Naturen genomföra. att gå skulle idén att för viktigt var få med. att går alla inte att färgupplevelser många ler så oändligt att som en palett endast dessutom fungerar i naturen Egenfärger - färgmate på kulörer till sedan anpassas måste Egenfärger ifrån. utgå som var det kulörer av olika 1994). Proportionerna rial (Fridell Anter att eftersträvade Jag av paletten. till helhetsupplevelsen upphov gav av med inslag lövverk, ett av som helheten helhet, en gröngul hitta skulle att paletten Jag ville rosa, gult och blått. såsom accentfärger och till och med den blåa sommarfärgerna höstfärgerna, innefatta alls in inte smälte och färgstarkt dock för blev himlen. Resultatet av dominerade kulörer skissa med (Figur 28). Att med omgivningen färgsätt för viktigt var kontraster att att inse mig och vitt fick svart och ljusförhållanden av beror färg av Upplevelsen ningskonceptet. i en skiss (Figur tydligt blev 1994 s. 5-13). Det (Fridell Anter textur färgen som var något av ljus och skugga form i kontraster 27) att liknade den skiss som mest var det Så här i efterhand för. stå kunde nyan ljusa och mörka av bestående kamouflagemönster militärens å.) u. ser (Försvarsmakten 37 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 5 av björkrisellermedenstråvisp. Stänkmålning görs påentäckande, grundmåladyta medenbukett för att uppnå ett spraymönster vardärför stänknålning avlinoljefärg. färgmaterialet ochkulören blirmindre täckande. Denbästa metoden plicering. Vidsprutmålningbehöver linoljaspädasvilket bidrar till att Linolja ärspeciellisinkonsistens ochkräver särskild kunskap vidap STÄNKMÅLNING AVLINOLJA något somjagkommit fram tillinte var lämpligt i Kallgatburg. dimensionerna för corténstål (Hejdström A)medan infärgat stål var 29-30 medFigur31-33).Skisserna(Figur31-33)ärgjorda utifrån stora, jämnaytor därfärgsättningen kunde framhävas (Jämför Figur omgivningen. Anordningarna behövde därför vara robusta med att färgmaterialet skulle få friluftsanordningarna attsmälta inmed konstruktioner (Bild10-12).I Kallgatburg var gestaltningskonceptet dels genom materialval somknyter antillplatsen, dels genom nätta tig. Södra Hällarnasfriluftsanordningar smälter inmedomgivningen (Figur 31-33)insågjagatt formen påanordningarna var mycket vik Anordningarna ärnätta ochsmälter in väl påplatsen. Iskisserna trä ochcortén för att samspelamedplatsens historia och karaktär. Gotland som presenteras i cipritningar av anordningar från naturreservatet SödraHällarna era påflera olika typer av friluftsanordningar. Jagutgick från prin Jag behövde nuundersöka hurfärgsättningskonceptet skulle fung stora väggytor var exemplariska att testa färgsättningsidéer på. Mina tidigare skisser fokuserade påolika övernattningsstugor vars FORMEN PÅANORDNINGARNA (Hejdström 2015).ISödra Hällarnaanvänds obehandlat Bertil Larnemo,Målare, samtalden4september2018 Profilprogram inom för naturreservat Region 5

- - - - färgsättningen. FIGUR 29. utvecklades till gestaltningsförslaget: hetsfärger. Följande idéertog jagmedmigtilldeskissersomsedan få friluftsanordningarna att smälta inmedhjälp avlandskapets hel naturkaraktärer. Det viktiga var att både framhäva accentfärger och En gemensam kulörkombination var svår att applicera påallaolika SAMMANFATTNING AVGESTALTNINGSPROCESSEN diskuteras iarbetets avslutande del. erfarenheterna ochslutliga reflektioner kring färgsättningsmetoder serna presenteras igestaltningsförslaget inästa avsnitt. Desamlade olika friluftsanordningar iolika delar av reservatet. Resultatet av skis spraypensel för att efterlikna målerimetoden attstänkmåla NCS-kulörer, Kallgatburgs färgpalett. Penseln iPhotoshop var en I kommande skisseriPhotoshop utgickjagfrån engrundpalett av • • • Illustration avenfasad/byggnad. En panelframhäverochsynliggör vithet, vilket gavupphov till kontraster. i kulörton (nyans) menockså ikulörhet, alltsåsvarthet och Jag använde endast 12kulörer. Kulörerna hadeenspridning representera fleraarter och karaktärsfärgupplevelser. pera färgupplevelser somliknadevarandra.Jaglätenkulör Jag valdeutaccentfärger bland Kallgatburgs floraochgrup område grundfärg somsamspelademedomgivningenirespektive Jag tittade på Kallgatburgshelhetsfärger ochvaldeuten linoljapå - - - genom attvarablickfång. inom RegionGotland(Hejdström 2015s.22).Skyltentydliggörreservatets entréer FIGUR 30. IllustrationaventréskyltutifrånProfilprogram förnaturreservat KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 38 Skylt vid entréplatsen (Skogsmark på fastmark, med inslag av bland annat FIGUR 34. gul fetknopp, en och oxbär) Bänk vid entréplatsen (Skogsmark på fastmark, med inslag av bland annat FIGUR 33. gul fetknopp, en och oxbär). Illustration av bord och bänk utifrån Profilproram för naturreservat inom Region för naturreservat och bänk utifrån Profilproram Illustration av bord Illustration av spång utifrån Profilproram för naturreservat inom Region för naturreservat Profilproram Illustration av spång utifrån FIGUR 32. färgpalett. framhäver inte Kallgatburgs Gotland (Hejdström 2015 s. 29). Anordningarna FIGUR 31. s. 26). Gotland (Hejdström 2015 39 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG Hälsningar frånKallgatbrugs besökare 2015-2017.UtdragurGästboken iKallgatburg (Länsstyrelsen 2015) Alltid likahärligt! Söndagsutflykt medhundarna. 17.08.28 och stillamestadelssol. Fikade påhalvavägen. Lugnt Promenerade runt slingan. 16.09.17 #Coolt koskit. Hörde enkattuggla. Vi sågrådjurochspybollar, 17.03.26 Mycket sten&en. Campat härettpardagar. 19.10.13 Guckuskona varhemma! 17.05.31 Var härenhärlighöstdag 16.10.12 Markus washere... or not... DEL 5 - GESTALTNINGSFÖRSLAGET

I det här avsnittet redovisas de sammanlagda resultaten av inventering, analys och gestaltning - ett förslag för Kallgatburg naturreservat. Målet med gestaltningen var att öka tillgäng- ligheten i Kallgatburg under en större del av året samt att få friluftsanordningar att smälta in i omgivnigen med hjälp av färg. Förslaget bygger på befintlig struktur och befintligt friluftsliv som utökas med nya målpunkter, en områdesindelning samt nya friluftsanordningar som färgsätts i Kallgatburgs färgpalett. 41 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG turreservatsymbolen snöflingan (Figur 52). våtmarken. integrerade vindskydd placeras iskogsbryn med utblickar utmot punkter iKallgatburg genom friluftsanordningar. Däckspänger med Utöver rastplatsen medövernattningsstugor såskapas nya mål NYA MÅLPUNKTER grad av tillgänglighet med toaletter och övernattningsstugor. Kallgatburg ärsommest tåligt för ingrepp. Rastplatsen ges enhög Hejnum. Huvudentrén utökas medenrastplats enbitsöderut,där gare koppling till Kallgatburg. toalett får Slite enmeranvändbar entréplats ochdärmedentydli tré. Genomatt förtydliga entrén ochutöka denmedparkering och Slite, idennorra delenav reservatet, blirSlite-bornas närmaste en- besökaren endast till fots via reservatet Hejnum-Kallgate. Entréplats tréplats medett fåtal friluftsanordningar. Tillden entrén kommer utvecklas. Entréplatsen motHejnumKallgate förblir enenkel en- Det finnstre entréer till Kallgatburg naturreservat som bevaras och ENTRÉPLATSER olika naturkaraktärer ochartförekomster i Kallgatburg. hjälper till att avgränsa delområdena ochbidrar till att förtydliga rad påolika naturkaraktärer samt befintliga beteshägn. Beteshägnen Idegranslunden ochGuckuskohavet (Figur36).Indelningen ärbase Reservatet delasiniområdena Ängen, Skogen, Våtmarken, OMRÅDESINDELNING anordningar (Figur36). förstärker deolika områdena. Nya målpunkter skapas genom frilufts beteshägn delarinKallgatburg iolika rum.Portiker mellanrummen bevaras ochutvecklas utifrån nya gestaltningskoncept. Befintliga liga situationen i Kallgatburg. Stigsystem, beteshägn och entréplatser Förslagets dispositionoch struktur bygger till stor delpåden befint SITUATIONSPLAN Alla entréplatser tydliggörs medensärskild entréskylt medna Till huvudentrén tar sigbesökare medbilviaenväg norrom ------KALLGATBURGSFÄRGPALETT

GUCKUSKOHAVET ENTRÉPLATS SLITE 7JUNI 2019

ÄNGEN

AMANDAVESTBERG

HUVUDENTRÉ IDEGRANSL Entrsklt ilgrimsleden, grusad körbar väg

VÅTMARKEN Por�k Beﬁntlig körbar väg

UNDEN Överna�ningsstuga Bred beﬁntlig vandringsled/s�g SKOGEN

Väderskdd Beﬁntlig s�g, delvis spångad

rggaäckspång illgänglig grusväg eller spångad led

öbleringastplats Beﬁntligt staket

Toale�

Informa�on

arkering RASTPLATS KALLGATBURG ENTRÉPLATS HEJNUM-KALLGATE

FIGUR 36. Situationsplan för Kallgatburgs naturreservat. Förslagets disposition och struktur bygger till stor del på den befintliga situationen i Kallgatburg. Stigsystem och entréplatser bevaras och utvecklas. Reservatet delas in i områdena Ängen, Skogen, Våtmarken, Idegranslunden och Guckuskohavet vilka får nya målpunkter i form av olika friluftsanordningar. © Lantmäteriet (2017a, 2017b)

0 200 400 m N 42 43 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG stänkmålas påytan. Stänkmålning görs medbjörkriseller stråvisp. strykning blirytan matt ochmottaglig för att resterande kulörer att grundmålameden kulör som fond får träet ett skydd. Efter en (Figur 38-39).Linoljefärgen appliceras täckande mentunt. Genom ett grundlager av en kulör somliknar områdets karaktär på avstånd skadliga för denomgivande naturen. Anordningarna målasförst med håller fungicidochzinkvittsomärmögelhämmande medelmeninte NCS-kulörer. Linoljefärgen äranpassadför utomhusbruk ochinne ter. Färgen somanvänds ärlinoljefärg enligt sombryts palettens Kallgatburgs färgpalett appliceras påanordningarna i ett stänkmöns FÄRGMATERIAL OCHMÅLERIMETOD inte målasförblir obehandlat ochgrånar medtiden. framhävs reservatets artrikedom påsjälva anordningarna. Furusom som kan suga åt sigochsynliggöra Kallgatburgs färgpalett. Därmed Anordningarna ärrobusta, medstora släta ytor av obehandlat virke ment föreslås lokalt producerade betongblock ellerkalkstensblock. tillhandahålla virke för att skapa enanknytning till platsen. Tillfunda Här finns tall ochinärområdet finns skogsbruk som skulle kunna Furu föreslås sområmaterial påfriluftsanordningar i Kallgatburg. RÅMATERIALET OCHANORDNINGARNASFORM binationer (Figur38-39). som därmedfår friluftsanordningar målademedspecifika kulörkom- alla delområden vars uttryck och färger skiljer sig från varandra – och Ängen, Våtmarken, Idegranslunden, Guckuskohavet ochSkogen är platsens färgupplevelser, såanvänds olika kombinationer av kulörer. egen färgpalett. Beroende påfriluftsanordningarnas placeringoch ger. Kulörerna används för att målafriluftsanordningar i reservatets Kallgatburg. Paletten består av bådeaccentfärger ochhelhetsfär som symboliserar olika karaktäristiska arter ochnaturkaraktärer i Kallgatburgs färgpalett (Figur37)består urvalav ett av kulörer KALLGATBURGS FÄRGPALETT KARAKTÄRISTISKA ARTER OCHACCENTFÄRGER samt envarierad mängdsvarthetochvithet. står avomgivningarnashelhetsfärger samtaccentfärger somfinns påolikaarter. Kulörerna symboliserarfleraarterochärutvalda utifrånenspridninginomNCS-färgcirkels kulörtoner Kulörerna harmättsingenomattväxtmaterialjämförtsmedNCS-färgprov påplatsellersåharkulörvaletbaserats påKarinFridellAnters(1994s.20-46)inmätningar. Kulörerna be- FIGUR 37. Figuren visarKallgatburgs färgpalett iNCS-kulörer samtråmaterialetsfärger. Arternas kulörer harvaltsutifrånkaraktäristiskaarterochnaturkaraktärer iKallgatburg. - - - - BETONG S 0502Y NATURKARAKTÄRER OCHHELHETSFÄRGER S 2030R30B OBEHANDLAD GRÅNADFURU S 0580Y 1070-R20B S 3020G60Y S 3040R60Y S 5020G30Y S 5040R50B S 4050G40Y S 8505Y80R S 7005Y50R S 7020G30Y KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 44 S 7020 G30Y S 8505 Y80R S 4050 G40Y S 5040 R50B Kulörkombinationen för Idegranslunden FGUR 39. S 7005 Y50R S 3040 R60Y S 0502 Y S 7005 Y50R S 0502 Y S 5020 G30Y S 4050 G40Y S 2030 R30B S 0580 Y Kulörkombinationen för Våtmarken I en vidareutveckling av förslaget tas en kombination fram för de fram en kombination tas förslaget av I en vidareutveckling Nedan visas exempel på två olika kombinationer: Våtmarken Våtmarken kombinationer: olika två på Nedan visas exempel 1070-R20B S 7020 G30Y S 3020 G60Y FIGUR 38. fem olika delområdena - Idegranslunden, Våtmarken, Ängen, Skogen Skogen Ängen, Våtmarken, - Idegranslunden, delområdena olika fem och Guckuskohavet. (Figur 38) och Idegranslunden (Figur 39). Inringad kulör i svart utgör utgör i svart kulör (Figur 39). Inringad (Figur 38) och Idegranslunden på ytan. stänkmålas kulörer och resterande grundfärg KULÖRKOMBINATIONER FÖR OLIKA OMRÅDEN FÖR KULÖRKOMBINATIONER - färgkombi målas med olika reservatet delar av i olika Anordningar arter på utvalda framhäva att till syftar Färgkombinationen nationer. del- respektive in i smälta att anordningarna får de samtidigt platsen 28-29) (Figur 40-41, Bild område 45 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG våtmarkens kulörer. telse finnsblommoriolikafärger. Anordningar somplacerasvidvåtmarkenfärgsätts i Marken dominirasavblåtåteloch fondenutgörsavtallochen.Vidnärmare betrak- BILD 28.Bildengerenuppfattningomhelhetsfärgupplevelsen iVåtmarken-Rövätar. Skala 1:10(A3) helhetsfärgupplevelse. Jämförmedbild43. tillattsmältain iVåtmarkens går motgult,lila,rosa, gulgröntochblågröntsyftar FIGUR 40. Illustration avVåtmarkenskulörkombination stänkmåladpåfuru. Kulörerna 110 mm KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 46 110 mm Illustration av Idegranslundens kulörkombination stänkmålad på furu. Illustration av Idegranslundens kulörkombination stänkmålad på furu. FIGUR 41. mot svart, lila, blått och friskt grön och syftar går till att smälta in som helhet Färgerna i Ide granslunden. Jämför med bild 43. med helhetsfärgupplevelsen Skala 1:10 (A3) Bilden ger en uppfattning om helhetsfärgupplevelsen i Idegranslunden. Bilden ger en uppfattning om helhetsfärgupplevelsen BILD 29. Fonden utgörs av idegranarnas stammar i motljuset av den öppna våtmarken. Vid utgörs av idegranarnas stammar i motljuset Fonden men med Marken dominiras av jord betraktelse finns blommor i olika färger. närmare som placeras i sparsam vegetation i form av blåsippor och liljekonvalj. Anordningar i Idegranslundens kulörer. Idegranslunden färgsätts AMVE 2010912 AMVE AMVE

ANORDNINGAR OCH KONSTRUKTIONER De anordningar som föreslås för Kallgatburg är: 2010912 • Däckspång/brygga ovan mark, ca 2 m breda delvis med räcke 2010912 (Bild 30 och Figur 42-45) (Shibbye & Saxgård 2007b) • Spänger över våtmarken, ca 1 m breda (Bild 31)

• Vindskydd som kan integreras i däckspången (Figur 46-48) FIGUR 42. Principskiss däckspång (Shibbye & Saxgård 2007b), mått i mm, skala 1:50 (A3)

• Portiker med självstängande grindar (Figur 49)(Shibbye & AMVE AMVE Saxgård 2007c) • Övernattningsstugor (Figur 50) 20100 • Möbelgrupper och skyltar (Figur 51-52) 20100 UAMVED00000 G K 02ARBETSMATERIAL0A00ML1 SPÄNGER OCH BRYGGOR På några platser mättasA jorden iV perioder och stående vatten bildas. På dessa platser föreslåsKALLGATBURGS promenaden gå över FÄRGPALETT däckspänger upphöj -skiss----. 2010912 S 10A da från marken. Bryggorna lutar svagt och kommer upp på en höjd av max 1 meter. Längs med bryggorna finns bänkar och vindskydd. Bryggorna kläs bitvis av ett heltäckande räcke där Kallgatburgs färger kan träda fram tydligt (Figur 45-48). Den täckande delen når 60 cm upp för att inte skymma sikt. Med jämna mellanrum finns öppningar

i räcket som bjuder in till utblickar mot marken.

FIGUR 43. Principskiss Däckspång på mark (Shibbye & Saxgård

AMANDA VESTBERG AMANDA 2007b) plan, mått i mm, skala 1:50 (A3)

7 JUNI 2019 JUNI 7 BILD 30. Däckspång/brygga över våtare partier med avåkningsskydd

FIGUR 44. Principskiss däckspång UAMVED00000 G K 02ARBETSMATERIAL0A00ML1 (Shibbye & Saxgård 2007b) UAMVED00000 G K 02ARBETSMATERIAL0A00ML1 A V sektion, mått i mm, skala 1:50 (A3) KALLGATBURGSA V FÄRGPALETT skiss----. 2010912 S 10A KALLGATBURGS FÄRGPALETT skiss----. 2010912 S 10A KALLGATBURGS FÄRGPALETT FÄRGPALETT KALLGATBURGS

UAMVED00000 G K 02ARBETSMATERIAL0A00ML1 47 BILD 31. Spång över våtmarken, 1 m bred UAMVED00000 G K 02ARBETSMATERIAL0A00ML1 FIGUR 45. Illustration av räcke som målas i Kallgatburgs färgpalett A VSkala 1:50 (A3) KALLGATBURGS FÄRGPALETT skiss----. 20100 S 10A behålls. ut över spängerna för att skydda mot väder samtidigt somsikten håll menöppnasuppför att ge goda utblickar. Taket sträcker sig höjden bliröver gångytan (Figur47).Vindskyddet harväggar åt tre Vindskyddet harsadeltak vars nockförskjuts såatt denmaximala 48). Vindskydden kan också stå fristående påmarken (Figur47). skyddet sammanbyggt meddäckspången ellerbryggan (Figur46- Vindskydd finnsi varje delområde i reservatet. Iblandärvind VINDSKYDD Skala 1:50 (A3),Måttimm FIGUR 48. Skala 1:50(A3),Måttimm FIGUR 46. Illustrationavvindskyddsomintegreras meddäckspångpåmarkochmålasiKallgatburgs färgpalett Illustration avvindskydd somintegreras meddäckspång -

180 Skala 1:50(A3),Måttimm Figur 47. Illustrationavvindskydd

FÄRGPALETT KALLGATBURGS AMANDA VESTBERG AMANDA 2019 JUNI 7

49 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG naturvärden. området tillsammansmedinformation och kartor somberättar om Portiken påminneromoch synliggör färgerna inomdet specifika s. 54). järn medenfjädersom stänger grinden(Schibbye &Saxgård, 2007, grinden går lätt att öppnaochhållerlängre än exempelvis ett gång och hindrar korna från att trycka uppgrinden.Gångjärnet gör att är att trappor undviks över stängslet. Grindenöppnasinmot hagen genom sinkonstruktion stängs automatiskt. Fördelarna medgrinden dar (SeFig.53).Denföreslagna grindenharsmidda gångjärn som Som stängselgenomgång föreslås portiker medsjälvstängande grin PORTIK MEDSJÄLVSTÄNGANDE GRIND Skala 1:50(A3), Mått imm färgpalett FIGUR 49. Portikens syfte är att förtydliga att nyttett område börjar. Illustrationavportikmedsjälvstängande grind(Shibbye&Saxgård 2007c)måladiKallgatburgs IDEGRANSLUNDEN - - KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 50 Stugorna består av enkla volymer med sadeltak där nocken är är där nocken med sadeltak enkla volymer av består Stugorna något förskjuten åt ena sidan för att skapa ståhöjd på ena delen och ståhöjd skapa att ena sidan för åt förskjuten något - m med en maxi är 3,6 x 5 Stugorna britsar. över takhöjd ha en lägre av är på 3 m (Figur 50). Inredningen taknock till golv mal höjd från liggunderlag och fasta medhavda britsar för fasta av och består trä föns- har ett Stugan rymmer 2-4 personer. En stuga och bänkar. bord ger ljusinsläpp. kortsida som dörr på respektive och en ter ÖVERNATTNINGSSTUGOR året över hela friluftsliv utspritt och ett vandringsleder Längre eftersträvar. och Naturvårdsverket som Länsstyrelsen är något eftersom naturreservat Kallgatburg i föreslås Övernattningsstugor längs med av Gotland, i mitten plats har en strategisk reservatet vandringsled. är Gotlands längsta Pilgrimsleden som Illustration av Övernattningsstuga målad i Kallgatburgs färgpalett färgpalett Illustration av Övernattningsstuga målad i Kallgatburgs FIGUR 50. Skala 1:50 (A3), Mått i mm 51 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG och principritningar (Hejdström 2015s.22). Inspiration tillskylten ärhämtad från RegionGotlands profilprogram placeras vid deolika entréerna somblickfång till reservatet. utanför för att koppla samman Kallgatburg medomgivande reservat. anger distanser tillolika målpunkter iområdet och även målpunkter att synas väl och vägleda besökaren genom reservatet. Vägvisaren obehandlat trä ochKallgatburgs färgpalett. Denvita färgen syftar till stolparna ireservatet (Bild7).Denvita färgen kontrasterar motbåde trästolpar iobehandlat trä sommålasmedvitfärg, likt debefintliga funktion. 51). Arm-ochryggstöd kan monteras påutvalda möblerför ökad heltäckande för att skapayta en där färgsättningen får taplats (Figur Möbelgrupper finnspåflera ställen iområdet. Möblernassidorär MÖBELGRUPPER &SKYLTAR Mått imm Skala 1:50(A3) FIGUR 52. Mått imm Skala 1:50(A3) FIGUR 51. En entréskylt medsymbolen snöflingan och texten “Kallgatburg” Hänvisningsskyltar ochvägledning längsmed stigar består av Illustrationavmöbler: Bord ochbänkarharheltäckandesidorförattframhävaKallgatburgs färgpalett. Illustration avskyltar: Entréskylt(Blickfång)medsnöflinga,vägledning ikorsningar, vägledning längsmedstigar KALLGATBURG DEL 6 - DISKUSSION

Det här arbetets syfte var att föreslå en gestaltning för Kallgatburg naturreservat. Gestaltningen skulle öka tillgänglig- heten i hela reservatet, under en längre tid på året med hjälp av friluftsanordningar. Syftet var även att använda färgupplevelser och färgmaterial för att få friluftsanordningar att smälta in på platsen. Samtidigt ville jag undersöka hur färg kunde bidra till att öka förståelsen för naturen i Kallgatburg under en längre tid på året. Metoden var gestaltningsprocessen. Olika moment har fortlöpt och lett fram till det förslag som presenterades i förra avsnittet. I den här avslutande delen ställs förslaget mot olika teorier och egna funderingar. 53 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG ingreppen inaturmiljön. att utgå från platsens befintliga struktur ochfriluftslivminimeras tas till platsen genom zonering, reversibilitet ochmaterialval. Genom ningsprinciper för skyddade områden (Mebuset al.2013).Hänsyn dare. Anledningen tilldet ärfrämst att skissernaochillustrationerna lörval inte sessomett färdigt förslag. Förslaget måste undersökas vi omgivningen. Trots många skisserkan som tillsammans avgör hur väl friluftsanordningarna smälter inmed mönstret samt formen på–ochplaceringen av –anordningarna utvalda kulörer, kulörkombinationerna, målerimetoden och stänk på vintern. besökare ges möjlighet att uppleva sommarens färgupplevelser även Genom att använda Kallgatburgs färger i gestaltningen tycker jag att jön, särskilt undervintern dåfärgupplevelserna inaturen bleknar. färgupplevelser somkan bidra tillen större förståelse för naturmil palett. Syftet medpalettens accentfärger är också att gebesökaren färgsättningskoncept utvecklats till ett förslag: och samtidigt uppfylla kravet att smälta inmedomgivningen har ett kan upplevas påavstånd (FridellAnter &Svedmyr 2003s.28). uppfattas bara pånära håll.Accentfärger bildarsällan stora ytor som egenfärger, accentfärger, inaturen drar åt siguppmärksamhet men positiv (Thorpert&BusseNielsen2014s.64-67).Starkt kulörta hösten. På vintern, dåfärgerna bleknar, ärupplevelsen inte lika upplevelsen av naturens färger ärsomstörst undersommaren och påminner ossomfödelse, livochdöd(Olsson2004).Denpositiva uterum (Olsson2004s.157).Färger inaturen påverkar våra känslor, karaktär att lyfta fram i gestaltningen avflera anledningar. Kallgatburg. material ochanvändas för att få friluftsanordningar attsmälta ini jag påvisa hurfärgupplevelser inaturen kan översättas till färg - i skyddad natur (Mebus et al.2013).Med en principsomböreftersträvas vid gestaltning av friluftsanordningar jön. Att få anordningar att smälta inimiljönmedhjälp av material är Kallgatburgs karaktär samt bidrar tillenökad förståelse för naturmil Länsstyrelsen (u.å.c)villatt gestaltningen samspelarmed FÄRGSÄTTNINGSKONCEPT -KALLGATBURGSFÄRGPALETT vandringar samt friluftslivunderhöst ochvinter främjas. övernattning. Dessutom ökar förslaget användbarheten så att längre detta genom nya målpunkter, friluftsanordningar ochmöjlighet till en höggrad av tillgänglighet videntrézonerna. Förslaget bidrar till funktionsvariationer att kunnabesöka Kallgatburg samt erbjuda Länsstyrelsen (u.å.c)villge möjlighet för flerbesökare medolika GESTALTNINGSFÖRSLAGET Det ärkombinationen av färgsättningskonceptet, palettens För att kunna använda blommors accentfärger i gestaltningen Starka färger somfinnsinaturen ärentillgång förarkitekturens Friluftsanordningarnas utformning ochplaceringar följer gestalt Enligt migharfloran ochflorans färger varitenviktig förslagets färgsättning och ku gestaltningsförslaget vill Kallgatburgs färg------som kan behöva lyftas i gestaltningen. representerade, mendet finns även sällsynta och rödlistade arter är viktiga att framhäva. I förslaget ärdemest karaktäristiska arterna ska symbolisera arterna börvara sådanasomLänsstyrelsen anser till att fåanordningar att smälta inimiljön,menaccentfärgerna som tillsammans medLänsstyrelsen. Helhetsfärgerna ilandskapet syftar ett sätt attarbeta med varsamhet (Mebus etal.2013s.52). anordningarna såatt det framgår att åtgärden är är ettnutidatillägg ett inslagsomberikar och förnyar denbefintliga miljön. Att utforma (Naturvårdsverket 2015).Färgsättningen skulle därför kunna vara nås såsomhögkvalitet inomarkitektur, formgivning ochdesign sitiva intryck. besökaren omfärgsättningens syfte kan förståelsen bidra tillflerpo färger endast pånära håll.Genomatt kommunicera ochinformera som inte gör det. färgsättningen ochuppskattar den.Samtidigt kanbesökare finnas besökare omderas intryck. Jagtror att vissabesökare upptäcker bleknar. Ovanstående ärdocksvårt att svara påutan att fråga olika kan bidra tillökad förståelse även undervintern dånaturens färger alproven kan färgsättningens syfte utvärderas. delarna av Kallgatburg ochunderolika tiderpååret. Utifrån materi- tioner ochidéer. Materialproven börsedan testas påplats ideolika på platsen behövs materialprov tas fram utifrån förslagets illustra- svara påomförslagets färgsättning får anordningarna att smälta in ses somenpalett att utgå från (Fridell Anter 1994). För att kunna egenfärger uttill Kallgatburgs färgpalett. Egenfärger i naturen kan minst 1x1meter (Olsson2004s.99).Iförslaget valdes olika växters reda påhurenfärg upplevs påplats ärgenom ett materialprov på som råder (FridellAnter 2011).Det mest förtjänstfulla sättet att ta Färgamaterialet kan upplevas olika beroende vilka ljusförhållanden svårare änvad många tror (FridellAnter &Svedmyr 2003s.11). hann inte tas fram. i förslaget gjortsiPhotoshop. Materialprov för det slutliga förslaget raktär få komma fram, snarare änatt använda färgmaterial. Södra starka signalfärger somentillgång (Olsson2004). imitera, marmorera ellerersätta form. Andra sernaturens färger och tighet: om färg används ska den vara ett självständigt inslagoch inte material ochfärg. Endelförespråkar ett materials ärlighet ochmäk Det finnsolika trender sompasserat genom åren närdet kommer till FÄRGSÄTTNINGSTRENDER &KRITIK Valet av arter sominspirerat kulörvalen behöver utvecklas vidare Genom att använda material på nya sätt kanandra värden Förslagets färgsättning är tänkt att vara subtil och framhäva Genom enlyckad färgsättning tror jag att Kallgatburgs färgpalett Själva översättningen från färgupplevelse till färgmaterial är Idag upplever jagatt trenden går mot att låta råmaterialens ka- - - leder besökarna till värdefull natur. passar väl iniKallgatburg. Anordningarna, genom väg sinplacering, visuellt änanordningar somfärgsätts. Trä är ett lokalt material som obehandlat trä, somgrånar medtiden,tillochsmälter in bättre naturmiljön ochsamspelarmedområdets karaktär. Det ärmöjligt att färgsättning tror jag att förslaget bidrar till att öka förståelsen för och desomförespråkar ett materials råhet ochäkthet. Även utan ning tror jagatt det alltid kommerfinnasdemsom förespråkar färg Linoljan utgör även ett skydd mot röta. Färgsättningen ärdockinte bara till för attanordningar skasmälta in. ett subtilt inslagsom varierar iuttryck beroende på avstånd. jag upplevde utmanandeatt få fram. ger. Skuggningar ochskiftningar somfinnsi naturen varockså något insåg jaghursvårt det var att efterlikna exempelvis blommornas fär palett ochhur färgupplevelser inaturen kan översättas till material färgsättningen sinbärande idé? Efter atthaundersökt naturens färg- kulörerna inte ger sammafärgupplevelse som blommorna?Tappar centfärgerna i rosa ochlilaär svåra att framställa. Vadhänderom tar till avbildning. morna ochfärgupplevelsen blirsåledesett eget inslagsominte syf alltså inte figurativ. Enligt migunderordnar sig färgsättningen blom den verkliga naturen. inte påstå att färgsättningen ska kunna mäta sigmedupplevelsen av färgsättningen kunna kritiseras för attimitera naturen. Jagvilldock viktiga lyftaatt fram i gestaltningen av Kallgatburg. Samtidigt skulle varit annorlunda.Enligt migharfloran ochflorans färger variten hällarna ärett exempel pådet. I Kallgatburg har förutsättningarna Utifrån att olika trender passerat genom åren inom färgsätt Förslagets målerimetoder ochkulörer ärvalda för att vara Linoljefärg går att få inästan alla kulörer menjust de starka ac- Till färgsättningens försvar såärdenabstrakt och symbolisk, - - - - - KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 54 - - SLUTORD Jag hoppas att process. lärorik en enormt har varit arbetet här Det med att arbeta till landskapsarkitekter andra inspirerar gestaltningen till öka att syftet uppfyller färgerna, utan Gestaltningsförslaget, färg. trend mot dagens svara då bättre skulle Det i området. gängligheten Att fram. träda äkthet materialets och låta råmaterial använda att - jag är en intres tycker färger i naturens friluftsanordningar gestalta Kallgatburg. spännande tillägg som ett till fungera kan idé som sant hantverk ett tidskrävande är färgsättning en lyckad dock att Jag tror färgtillver med samarbete nära och ett resurser särskilda som kräver och målare. kare smälta in och samspela med omgivningen, exempelvis silos, fabriker, fabriker, silos, exempelvis med omgivningen, in och samspela smälta känsliga På mindre eller vindkraftverk. återvinningsanläggningar syntetiska med valmöjligheten och möjligheter större finns platser som sprutmålning. målerimetoder samt kulörer i starka pigment ------Systematiskt mäta in arters färger under ett helt år för att få att för ett helt år under färger in arters mäta Systematiskt ser ut. palett av hur platsens en uppfattning el naturvårdsenhet med Länsstyrelsens i samråd arter Välja färgen. med målsättning önskad ler utifrån varan som liknar egenfärger gruppera färgpalett Ur platsens arter. flera representera en kulör och låta dra - färg de önskvärda som representerar 10-20 kulörer ca Välja men bör ha en spridning i kulörton Kulörerna upplevelserna. och mörka av alltså en blandning i svarthet/vithet, också ljusa färger. som välja ut en grundfärg och helhetsfärger på platsens Titta samspelar med omgivningen. - mate målade på rätt kulörerna med materialprov Framställa helt år. under ett på plats ute rial och testa - meto och färgsättningskonceptet emot att mig inte Jag ställer • • • • • • FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE utifrån Kallgatburg för gestaltningsprocessen fortsätta att Förutom hoppas jag se i den här diskussionen fram som kommit tankarna Förslagets färgpalett. på naturens baserade gestaltningsförslag fler tillsammans kulörerna och hur kulörer olika från utgår färgsättning det som är forskningsfält viktigt för arkitekter Ett på avstånd. upplevs som en vi upplever, är den färg vilket appearance” “colour kallas 2011 s 25). (Fridell Anter avstånd och på olika färger av kombination upple till hur människans kan bidra här arbetet det Jag hoppas att gestalt och jag vill se fler gestaltning tillämpas vid kan färg av velse Förutom att översätta naturens färgpalett till ett miljöanpassat färg- ett miljöanpassat till färgpalett naturens översätta att Förutom hitta att varit i den här undersökningen svåraste det har material skis Några in i omgivningen. smälta att anordningar som får kulörer varit Skisserna har ut. sticker andra medan mycket in för ser smälter smälta att balans mellan hitta en att strävan i min verktyg viktigt ett - foku har Även om undersökningen accentfärger. framhäva in och att hinder till ser jag inga Kallgatburg för just en balans hitta på att serat Det finns platser. på andra kan tillämpas förslaget för principerna att tänkas kan naturupplevelserna främsta där de naturreservat många eller kan och växtlighet lavar blommor, från färgerupplevelser vara i fokus. med färg ningsförslag av och tillämpas utvecklas används, färg in med smälta att den för sammanhang. Jag ser möj i andra och landskapsarkitekter arkitekter byggnad önskas där en situationer helt andra undersöka att ligheter UTVECKLING AV METOD FÖR ATT SMÄLTA IN FÖR ATT SMÄLTA AV METOD UTVECKLING alltid borde en specifik plats från Färgerna och mineraler. jord ske samtidigt och för platsen förståelsen öka att i syfte användas kunna till an förslaget tillämpa att För omgivning. samspela med platsens dra platser, i syfte att smälta in, tror jag på följande metod: följande tror jag på in, att smälta i syfte platser, dra - - - - RGB-färger valdes ur ett digitalt foto i Photoshop med pipett- i Photoshop foto digitalt ur ett valdes RGB-färger och NCS-beteckningar. RAL-kod till översattes och verktyget med in på plats genom jämförelse mättes Färgupplevelser standardfärger. med från en färgfjäder färgprov Colourpin II från verktyget digitala in med det mättes Färger NCS Colours Min erfarenhet är att jämförelsen med färgprov eller med färgprov med jämförelsen är att Min erfarenhet Att skanna färgupplevelser med Colourpin II gick snabbare än att att än med Colourpin II gick snabbare färgupplevelser skanna Att - var jämfö bäst fungerade jag till en början tyckte Den metod • • • manhang, dels kan vi se hur färgen påverkas av olika ljusförhållanden ljusförhållanden olika av påverkas färgen hur se vi manhang,kan dels färg välja Att sätt. bilden på olika exponera att genom och årstider snabbare betydligt går dessutom med pipett-verktyget foto ett från kan Det färgprov. ett med på plats färgupplevelsen jämföra än att behö också aspekter andra då många vid gestaltning en fördel vara utredas. ver Colour Pin II ger en mer standardiserad och korrekt kulör jämfört jämfört kulör och korrekt en mer standardiserad Colour Pin II ger exempelvis i med pipett-verktyget foto ett från med inmätning (1994 s. 5-13) och Fridell Dock menar Fridell Anter Photoshop. in inte som mäts egenfärger (2003 s. 9-11) att och Svedmyr Anter än är mörkare Egenfärger färgmaterial. ett till översättas kan direkt ses således bara kan och egenfärger i verkligheten färgupplevelsen 1994 s. 5-13). När vi som Anter (Fridell ifrån att utgå som en palett ofta det att jag tror färgmaterial ett för kulör väljer landskapsarkitekt fotografi ett På färgsättning. vid fotografi ett från utgå med att räcker sam den i ett och tolka med omgivningen färgen vi dels jämföra kan LÄRDOMAR AV INMÄTNING AV FÄRG I NATUREN AV FÄRG I AV INMÄTNING LÄRDOMAR följande av jag mig använde naturen i färger in mäta att För metoder: Dock är det i en färgfjäder. färgprov av jämförelse in dem med mäta då telefonskärmen kommer upp på som färgprover tolka att svårt svårt är också Det ljusstyrka. för inställningar ha olika kan skärmen som växtdel på en litet färgupplevelse representativ en ”pricka” att om Colour Pin Även nyanser. och kulörtoner i olika skiftar dessutom var så materialet väl träffade när den exakt mycket färger II mätte i applikationen föreslogs som färgbeteckningarna att min upplevelse som växtdelen av jag fick färgupplevelse med den stämde alltid inte skif växtmaterialet på att just det berodde in. Kanske jag ville mäta var metoden Dock en färgfjäder. med hjälp av färgprov av relsen tidskrävande. mycket Att välja färger från ett foto tyckte jag till en början var den mest var den till en början jag tyckte foto ett från färger välja Att verkli de återge inte exponering behöver fotos Ett metoden. osäkra eller för mörk bli för kan och kulören på platsen ljusförhållandena ga och en pixel låta att svårt är Det mycket. skiftar ljus. Pixlarna i fotot i processen Vidare färgupplevelse. en hel sammanfatta en RGB-färg med genom jämförelse färgupplevelser in mäta att jag därför valde Pin II. och Colour färgprov och kulörtoner. nyanser olika i så många tade 55 KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG Hejdström, (2016). A. (2011). Fritz, A. Länsstyrelsen iGotlandsLän(u.å.b). Länsstyrelsen iGotlandslän(u.å.a). Länsstyrelsen iGotlandslän(2015). Länsstyrelsen iGotlandslän(2012). Länsstyrelsen iGotlandslän(2010). Länsstyrelsen iGotlandslän(1990). Naturvårdsverket (2015). Mebus, F., Lindman,J., Näsström, C.,Wahldén, M.(2013). Fridell Anter, K.(2011). Länsstyrelsen iGotlandslän(u.å.c). Fridell Anter, K.&Svedmyr, (2003) Å. Fridell Anter, K.(1994). Bodin, A., Hidemark,J.Bodin, A., &Stintzing, M.(2017). TRYCKTA KÄLLOR KÄLLFÖRTECKNING Gotland. Grafiska 2011 LIFE-projekt på nordöstra Gotland. (Rapport: SYN-TES rapport 3)Stockholm: 2011 2000-område Kallgatburg. Handledning tillnaturstigen. Länsstyrelsen av våtmarksområdet HejnumKallgate. naturreservatet Kallgatburg. Länsstyrelsen. Kallgatburg. Bilaga5tilllänsstyrelsens beslut. se/95035 [2017-10-24] naturreservat. naturreservat. 25] publikationer6400/978-91-620-6696-3.pdf?pid=16545 [2019-04- https://www.naturvardsverket.se/Documents/ 6696). Bromma: Naturvårdsverket. Tillgänglig: [2019-04-24] verket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6562-1.pdf Naturvårdsverket, Handisam.Tillgänglig: http://www.naturvards husmiljöer. (Rapport:6562).Stockholm: Riksantikvarieämbetet, och genomförande avtillgänglighetsåtgärder iskyddadeutom- Tillgängliga natur- ochkulturområden:enhandbokför planering Formas Stockholm 2003 vegetation, sten ochmark. Stockholm: Addera Gotland:Region Gotland.Tillgänglig: http://gotland. Restaurering avvåtmarksområdet Hejnum-Kallgate. Gotland: Länsstyrelsen. Profilprogram inom för naturreservat Region Ljus- ochfärgbegrepp ochderasanvändning. Naturens färgpalett -Inmätta färgerhos Riktlinjer för naturum Stockholm: Arkus 1994 Gotland: Länsstyrelsen. [Broschyr] Gotland:Länsstyrelsen. Gotland: Länsstyrelsen. Gästboken. Lekmannarapport -Restaurering Nya föreskrifter för Skötselplan för naturreservatet Gestaltning avKallgatburg Naturreservatet Kallgatburg - Bevarandeplan för Natura Färgen påhuset. [Broschyr] Visby: Gotlands (Rapport 2012:3).Gotland: Arkitektens handbok. . (Rapport Gotland: Stockholm: - Vestberg, (2017). A. Vejlens, M.(2017). Vestberg, (2015). A. Thorpert, P., Englund,J.E. (2019). &BusseNielsen,A. Thorpert, P. (2014). &BusseNielsen,A. Schibbye, B.&Saxgård, T. (2007). Radhe, B.(1980). Ottosson Färgmakeri AB(u.å). Olsson, G.(2004). Naturvårdsverket (2017). Bauhaus (u.å.). ELEKTRONISKA KÄLLOR Försvarsmakten (u.å). Försvarsmakten (2015). mellan BagarmossenochSkarpnäck [Broschyr] områden somenresursför friluftslivet 2017-2019. 2. 10-24] https://stud.epsilon.slu.se/8435/1/vestberg_a_150826.pdf [2017- getaltningsförlag för raukkusten påFårö. doi.org/10.1080/01426397.2017.1413177 greenery. Landscape research, 44:1,s.88-98.Tillgänglig: https:// coloursof theprimary yellow, redand,blueontheperception of [2019-04-25] Tillgänglig: https://doi.org/10.1080/18626033.2014.898834 borne colours. publikationer/620-1257-6.pdf [2018-01-07] 2007. vägledning för planeringochförvaltning. Naturvårdsverket Sid. 97-104 Förlag. Karlstad 1980.GotlandsAllehandatryckeri ABVisby: 1980. E. W., Press, &Radhe,B.(red.) L, Från Gutabyggd 1980.PRESS’ [Broschyr] Stockholm: Ottossons Färgmakeri AB Arkitekturskolan. färg iarkitekturen. regeringen-vandringsleder.pdf [2017-12-08] miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2017/ru-utv-fl-skrivelse- http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/ - Redovisning avett regeringsuppdrag 4byGcRXv8RSFnunvCy9ku_PErssIpIk [2019-05-01] en-kladsam-historia/?fbclid=IwAR3WioIPkq3tKsQ5tCjQv0uX2dHE forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/ unibest-2015-a2.pdf [2019-01-16] myndigheten/dokumentfiler/reglementen/fm2014-2132.23--r- Tillgänglig: https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om- bauhausplay.se/video/43 [2019-04-25] (Rapport: 2016:8)Visby: Länsstyrelsen iGotlandslän Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Documents/ Sprutmåla Journal ofLandscape Architecture 9:1,s.60-69. Kalkbränning -näringsfång iutdöende. Färgperspektiv -kunskap och forskning om Strategi ochhandlingsplanför skyddade 55 +4m.ö.h.-Att bygga utsikt - Ett verk Tillgänglighet tillnaturupplevelser - ett Licentiatavhandling 2004.Stockholm: KTH En klädsamhistoria. Reglemente -Uniformsbestämmelser 2015. Utveckling avfriluftslivet -vandringsleder [videoklipp].Tillgänglig: http://www. Linoljefärg, enfärg för allatillfällen! Friluftsanordningar –en Experience ofvegetation- (RB2016)Tillgänglig: Tillgänglig: https://www. [Kanditad] Tillgänglig: Inklusive Bilaga The impact I Ohlsson, Wikipedia (2018b) Wikipedia (2018a). RGB.to (u.å.). Natural ColourSystem (NSC)(2017c). Natural ColourSystem (NSC)(2017b). Natural ColourSystem (NSC)(2017a). Länsstyrelsen (u.å.d). Länsstyrelsen iGotlandslän(u.å.d). Försvarets materialverk (2004). Lantmäteriet (2017c). Lantmäteriet (2017b). Lantmäteriet (2017a). Hejdström, (2015c). A. Hejdström, (2015b). A. Hejdström, (2015a). A. Gotlands Bro OK(2004).Kartfakta: Hejnumhällar BILDER, FIGURER,KARTOR M90 [2019-01-16] org/wiki/F%C3%A4ltuniform_90 [2019-01-16] to/ [2019-04-24] systemet/ [2017-12-08] Tillgänglig: http://ncscolour.com/sv/om-oss/sa-fungerar-ncs- adobe-cscc/ [2017-12-08] http://ncscolour.com/sv/design/arbeta-digitalt-med-ncs/ncs-i- [2018-01-07] digitalt-med-ncs/digitala-faerger-fraan-skaerm-till-produktion/ produktion. kallgatburg.html [2019-04-24] www.lansstyrelsen.se/gotland/besok-och-upptack/naturreservat/ 1:500 000.Gävle: Lantmäteriet. [2019-04-24] se/home/wp-content/uploads/2018/05/F%C3%A4rger6038.pdf Sambandslista färger. Tillgänglig: http://www.ipmsstockholm. Lantmäteriet. Lantmäteriet. [2017-10-24] Gotland: Region Gotland.Tillgänglig: http://gotland.se/95035 Profilprogram för naturreservat inom Region Gotland.s.33. Tillgänglig: http://gotland.se/95035 [2017-10-24] turreservat inom Region Gotland.s.24.Gotland:Region Gotland. Tillgänglig: http://gotland.se/95035 [2017-10-24] reservat inomRegion Gotland.s.23.Gotland:Region Gotland. terial]. Skala 1:10000.Gotland:Digitaltryck GotlandsOF Tillgänglig: http://ncscolour.com/sv/design/arbeta- Convert hex colour #000000. M90. Fältuniform 90. Cypripédium calcéolus -guckusko. GSD-Ortofoto. 0,5mfärg. Gävle: GSD-Översiktskarta. Skalintervall 1:100000- GSD-Fastighetskarta. Skala 1:50000.Gävle: Trappa medledstång Blickfång Entréportal Tillgängig: https://sv.wikipedia.org/wiki/ Försvarsstandard FSD 6038. [Fotografi]. Profilprogram för natur [Fotografi]. Profilprogram förna- Tillgängig: https://sv.wikipedia. Kallgatburg Vad ärNCSsystemet? Digitala färger -frånskärm till NCS iAdobeCC/CC. Tillgänglig: Tillgänglig: https://rgb. [Fotografi]. . Tillgänglig: https:// [Kartografiskt ma [Fotografi] - - KALLGATBURGS FÄRGPALETT 7 JUNI 2019 AMANDA VESTBERG 56 - - [Fotografi] [Fotografi] [Kartografiskt [Kartografiskt . Berggrundskarta . Jordartskarta Färgrymden, Färgcirkeln och och Färgcirkeln Färgrymden, 3.2.4.1 Däckspång på mark, 3.2.4.1 Däckspång Friluftsanordningar – en Friluftsanordningar Karta Pilgrimsleden på Gotland. Gotland. på Pilgrimsleden Karta Cypripedium calceolus Fam. Orchidaceae. Orchidaceae. Fam. calceolus Cypripedium . Stockholm: NCS Colour AB. References to NCS®© in to NCS Colour AB. References . Stockholm: [Kartografiskt material]. 1:25000. Uppsala: SGU. Sveriges geolo Sveriges SGU. Uppsala: 1:25000. material]. [Kartografiskt geolo Sveriges SGU. Uppsala: 1:50000. material]. [Kartografiskt giska undersökning giska undersökning. giska Photographed by Algirdas, 10 June 2006, Lithuania. CC Algirdas, by Photographed Färgtriangeln NCS Colour AB. from used with permission are this publication material]. 1:50000. Visby: Svenska Kyrkan Visby stift. Tillgänglig: Tillgänglig: stift. Visby Kyrkan Svenska 1:50000. Visby: material]. https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%C3%A4rfiler/Filer/ Pilgrimsleden%20-%20karta.pdf 3.2.4.2 Däckspång ovan mark. ovan 3.2.4.2 Däckspång Stockholm: s.73-74. planering och förvaltning. för vägledning https://www.naturvardsverket.se/ Tillgänglig: Naturvårdsverket. [2018-01-07] Documents/publikationer/620-1257-6.pdf förvaltning. för planering och vägledning – en Friluftsanordningar https://www. Tillgänglig: Naturvårdsverket. s.73. Stockholm: naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-1257-6.pdf [2018-01-07] Sveriges geologiska undersökning (2017a). undersökning geologiska Sveriges Sveriges geologiska undersökning (2017b). undersökning geologiska Sveriges (2006). Algirdas Natural Colour System (NSC) (2017d) (NSC) System Colour Natural Svenska kyrkan (u. å.). (u. kyrkan Svenska Schibbye, B. & Saxgård, T. (2007b) T. B. & Saxgård, Schibbye, Schibbye, B. & Saxgård, T. (2007c) 3.2.4.1 Däckspång på mark. 3.2.4.1 Däckspång (2007c) T. B. & Saxgård, Schibbye,