OfrMedlemsskrift for hembygdsforeningarne Galdea i t , Rorbacksnas, Lima och 3/15

Ur innehallet: Ordfb'rande bar ordet Rorbacksnas 250 ar 1765-2015 En slakts historia anno 2000 En benamputering i Limas finnmark Dalkarlsvagen 2015 Elbilar i Malung under 2:a varldskriget Falu Kurirens lokalredaktion i Malung 1950 - 2015 Presentation/recension av "Bilder fran Salenfjallen och 0stre Trysil" Hembygdsgarden i Rdrbacksnas Porkering 1. Jostugan 2. Thonids harbre 3. Skvaftkvarn fran SryckvaSIa 4. Orrstugan 5. Smedjan fran Lias 6. i>pel-ekan for f tottning 7. Orsp-Per-ladan fi. Holada fran TroskhSet 9. Stall fran Troskhalet 10. TC 'Kammam" 11. Brunn 12. Inf ormationstavia Ordforande bar ordet Information fran - Transtrand redaktionen: Dagligen hor och ser vi pa TV och Radio Ofre Galdets utgivning: och om den stora flyktingkatastrofen som Ofre Galdet har foljande redaktionskommitte. pagar i varlden. Jag har personligen svart att varja mig Transtrand: Varsk Tore Johansson mot bilderna som slar emot mig overallt, Olle Tranberg ([email protected]) pa manniskor som flyr for sina liv och alia Erik-Ake Tranberg ([email protected]) dessa barn, som far ilia. Rorbacksnas: Mikael Petersson Det kanns ovardigt ar 2015, att det far se Aron Hansson ([email protected]) ut sa har. Det kanns orattvist och framfor Lima: Gudrun Larsson Thysk allt, omanskligt. ([email protected]) Varfor skriver jag nu detta, jag som brukar Lars Ake Larsson skriva om renoveringar av fjos och trans- Malung: Henrik Gidlund trandsmal och liknande. Jo, for att det ar ([email protected]) dags att borja bry sig. Hans Bohm ([email protected]) De senaste aren, har jag haft kontakt med Tidningen utges 4 ganger per ar. svensk-amerikaner och aven varit over till Redaktionens framsta uppgift ar att forsoka fa in sa mycket skrivet material som mqjligt fran allmanheten- Hemsidor: foreningsmedlemmarna, inte bara fran riktigt gamla tider utan lika mycket fran t.ex. krigsaren och fram Lima: www.limahembygdsforening. se till nutid. Transtrand: www.olnispasidan.se Skrivet material sandes till de lokala hembygds- Malung: www.malungshembygdsforening.se foreningarnas medlemmar i redaktionskomrnitten. Ofre galdet Det bor framhallas att detta material ar en forutsattning dr det gamla namnet pa Ovre Vasterdalarna, alltsa for en framtida varaktig utgivning av Ofre Galdet. Redaktionens inriktning ar att sa manga som socknarna Malung, Lima och Transtrand. Yttre galdet mqjligt ska fa komma till tals i tidningen och halsar var Appelbo, Jarna, Nas och Floda. Fordomsdags savSl gamla som nya skribenter valkomna. farms endast tva prdster i Vasterdalarna, en i vardera galdet. Dessa styrde och stallde over pastorate! (galdet). Bild pa omslag: Flygfoto over Rorbacksnas Namnet Ovre galdet firms belagt redan pa 1500-talet, Hembygdsgard med omnejd. Kyrkan skymtar i ovre men anvandes framfor allt under 1600- och 1700-talen. delen avfotot. Flera av byggnaderna som firms idag Malung-Salens kommuns nuvarande vapen (hdstsko och saknas pafotot. hammare) gar tillbakapa Ovre gdldets sigillfran 1631.

Ofre Galdet 3/15 USA och pa plats sett var de forsta attling- hembygd, med dess kultur, traditioner och arna fran Venjan, slog sig ner. sa'rarter. Vi forstar vikten av att ha rotter Jag bar fatt berattat for mig, om hur man och att hora till. Vi har ett stort ansvar att, under stor vanda over att behova lamna Sve- om och nar vi stalls infor det, hjalpa dessa rige, tog sig till Minnesota och dar borjade manniskor till en ny tillvaro, dar de kan bli bygga ett liv. en del av var hembygd och med allt vad det Varfor skriver jag da om Venjan, jo for det innebar med bade rattigheter och skyldighe- ar det jag kan relatera till och det jag har fatt ter. mig berattat och det jag sett med egna ogon. Idag fick jag a'ven tillsa'nt mig en skrivelse Jag hade garna skrivit om Transtrand, om fran Sveriges Hembygdsforbund. Man skri- jag hade haft den kunskapen. Men histori- ver: Vi uppmanar da'rfor alia som kanner erna om vara emigranter bade i Venjan och omsorg om hembygden och dess va'rden, Transtrand, ar nog ganska likartade och det att bidra till att de manniskor som kommer ar sjalva karnan i detta jag vill komma at. till Sverige pa flykt fran krig och lidande, De forsta Venjansborna som drog vasterut, far den hjalp som noden kraver och blir be- gjorde det for att man helt enkelt holl pa att motta med vanlighet, omtanke och respekt. svalta ihjal och man sag ingen framtid har Nagonstans maste nagon borja agera och om man stannade kvar. gora nagonting och se att det handlar om Man tog ett stort och svart beslutbeslut manniskor, som du och jag. att resa over till ett annat land, en annan kultur ett annat sprak men a'ven helt andra Kanske detta nagonstans ar just har i var forutsattningar till en framtid for sin familj. hembygd och denne nagon ar just du som En del reste tillbaka, en del gick under, men laser detta. manga blev kvar och lyckades bygga ett nytt liv. ANNETTE JONSSON-LILL Dessa svenskar sags nog som ganska Ordforande Transtrands Hembygdsforening frammande, for de som redan da bodde i Minnesota. De sag formodligen annorlunda ut, de talade ett annat sprak och de kladde Ordforanden har ordet sig annorlunda. Var inte dessa svenskar som - Lima drog vasterut till USA, flyktingar a'ven de? De flydde fran svalt och umbaranden och en Sommaren 2015 blev den regnigaste pa del pa grund av forfoljelse for sin religion. lange men senare delen av augusti blev de- De tvingades formodligen att utsta fra'm- sto soligare. Bonderna har i alia fall lyck- lingsfientlighet. De tvingades att se sina ats barga sina grodor och potatisen tycks barn lida, nar all den trygghet som de vara ocksa bli bra. Forhallandena i Ofre Galdet vana hemifran, inte langre fanns. De blev av manga betraktade som mindre varda och var betydligt samre under senare delen av sags av manga som lagre staende. 1860-talet med en sen var och tidig frost pa Ser man inte parallellerna till det som hosten. Detta fick till foljd att det blev kna- bander idag? Ar det inte samma historia som pert med mat bade for folk och kreatur. aterupprepar sig? Ar dessa nutidens flyk- tingar, att anses som sa'mre an de svenskar, Aktiviteterna borjade med att Lima Hem- som emigrerade for manga ar sedan? bygdsforening tillsammans med Lima Ha'st- Vad kan da vi som hembygdsforening skokastarklubb arrangerade trivselkvallar gora at detta, kanske ni tycker? med hastskokastning, guidning och kaffe- Ja, vilka om inte vi, vet va'rdet av att ha en servering. Deltagarna kom, under fern tors- Ofre Galdet 3/15 Slatter vid stormkvarnen. Foto Lennart Lowgren dagskvallar, bade fran Lima, Rorbacksnas Foremdl och Malung och hade varierande erfarenhet. I samband med utbyggnaden av Sixten Flera var nyborjare och fick mersmak. Jernbergs museum erbjods Lima Hem- Hembygdsdagen firades sondagen efter bygdsforening mojlighet att disponera en midsommar i stralande sol med ca 30 del- monter i bortre delen av matsalen. Vi valde tagare. Gladjande var att det var flera "nya" att visa var brudkrona i forgylld massing besokare. Lima spelmanslag spelade och samt nagra huvudbonader och en av Limas Bjarne Harrung talade om sina forfader och forsta vita brudklanningar som har burits sin barn- och ungdomstid i Lima. Stomp och av Matilda Johansson. Den andra montern en del textilt hantverk fanns till forsaljning. var ledig over sommaren och for att den Den 17 juli var det ater Salen Grand Prix inte skulle gapa torn tog vi i all hast fram med en kontroll vid Vastagarden dar delta- en samling av ljusstakar i tra, forestallande garna skulle visa precision och armstryka. folkdraktskladda kullor och masar. Sam- Kolbullar, graddade av ett val intrimmat lingen ar skankt till Lima Hembygdsforen- gang, intogs. Smeden Mattias Helje och tex- ing av Jaan Ellstrom. tilhantverkaren Gunnel Jonsson ronte upp- Under sommaren har vi fatt tva donatio- marksamhet. Bilarna vackte stort intresse ner i forma av 6 - 700 glasplatar samt ett fran flera ortsbor som besokte garden, fi- litet unikt harbre fran 1736 vid Oxberget. kade och trivdes. Lieslattern vid kvarnen och Tandberget Arbetepd Vastagarden utfordes av de trogna slatterkarlarna och Redan i maj borjade Bosse och Kennet fran rafserskorna. En hohassja pa vardera stallet Malung-Salen foreningar att ta sig an Stor- stod statligt pa plats efterat. lars stugans fonster bade in- och utvandigt. Kvarndagen vid Stormkvarnen bjod pa Resultatet blev till full belatenhet. sol och vackert vader. Gudstjanst firades Trafikverket har forstarkt slanten nedan- med inramning av tipspromenad och nav- for gammelstugan. Tyvarr maste ytterligare grot med flask. Storm Ivan spelade och som atgarder vidtas innan det hela kan betecknas avslutning hordes kvarnstenarna rotera nag- som slutfort. ra varv och resultatet blev nagra navar mjo'l. Grasklippningen har Flygar Albin Bustad skott. Soder om gammelstugan har Matthias Ofre Gdldet 3/15 Hassja vid Vastagarden. Arne och Gudrun Thysk Inger Eriksson Siv Gudmunds. Foto Matthias Thuresson. kort med slatterbalk och en dubbelhassja forbereda 2016 som ar "Hembygdens ar". blev resultatet. Vi hoppas kunna ha lite fler aktiviteter bl. a. Nya utebord med sittbankar har infor- tillsammans med skolan. skaffats. Tack for i sommar! Besok var hemsida for Blommorna, bl. a. Gentianorna i backen att se vad vi gor framover. ovanfor Vastagarden har spridit sig enormt sedan foregaende ar. Tyvarr bidrog den reg- GUDRUN LARSSON THYSK niga vaderleken till att de knappt blommade Ordforande Lima Hembygdsforening utan gick i fro och blev bruna. Lasbraken har blommat soder om gammelstugan som vanligt men aven spritt sig upp till backen. Ordforande har ordet - En mangd andra rara arter har tilldragit sig Malung stort intresse. Nar Ni laser detta torde hosten ha infunnit Besok sig pa allvar. Verksamheten pa Gammelgar- Flera guidningar har skett under somma- den trappas da ocksa ned for min egen del. ren, framst har Matthias stallt upp. Beso- Under sommaren kunde vi dock aven i ar karna har varit fran nar och fjarran, bl.a. uppratthalla ambitionen med regelbundna har familjer fran Boston, Philadelphia och oppettider bade for vuxna och barn. Nu gar Californien med rotter i Lima besokt Vasta- i stallet det avslutande arbetet pa arets Skin- garden. En familj fran Stockholm hade sina narebygd in i ett mycket intensivt skede. Att anfader i slakten Sjungar och Vasta. arets utgava kommer att bjuda pa spannande Vi har ocksa haft besok av en doktorand/ och omvaxlande lasning ar en sjalvklarhet. forskare fran Universitetet i Trondheim. Bokslappet ar faststallt till sondag den 22 november kl. 15.00 i IOGT:s fina lokaler. Hasten Valkomna! Nu aterstar for oss att planera hosten och att Ofre Gdldet 3/15 Sommarsasongen inleddes med en heldags- dagens text och Spelmanslaget och Drag- visning for ett 70-tal elever fran arskurs 6 spelsklubben bidrog till den fina stamning i Centralskolan. Ett stort tack till alia de som skapades inne pa tunet, omgardat av de manga medlemmar som hjalpte till att guida gamla byggnaderna. och visa de olika "stationerna". Genom att Att Hembygdsgarden i borjan av hosten dela upp ungdomarna i mycket sma grupper tar emot de nya eleverna vid Folkhogskolan var det inga svarigheter att vacka intresset bar blivit en fin tradition och genomfordes hos vara unga besokare. ocksa i ar som uttryck for det val etablerade samarbete vi har med denna skola. Vi kan se tillbaka pa ett sedvanligt uppskat- I skrivande stund ser vi ocksa fram mot tat midsommarfirande, dar vi ocksa kunde visning och demonstration av en nyrestau- gladja oss at hyggligt vader. Arets nyhet rerad Hallsjokvarn som kommer att aga - Nationaldagsfirande pa Gammalgarden rum med medverkan av Malungs spelman- - blev pa ett satt katastrofal rent vadermas- slag. Hembygdsforeningen och Mobyarnas sigt. De fa deltagarna kunde dock i hallregn samfallighetsforening star som arrangorer. lyssna till Jan Kaplas inspirerande hogtids- Kvarnen torde hora till de aldre i Malung, tal liksom musik framford av Malungs blas- kanske den aldsta. Artalet 1798 ar inristat orkester under ledning av Anne Lindstrom pa en vagg. Mqjligen ar den annu aldre. och sjunga nationalsangen tillsammans med Den senaste mer omfattande restaureringen Ake Edvinsson. Spelmanslaget kunde av gjordes 1957 med aterinvigning 1959, som naturliga skal ej spela utomhus men var i ett antal fylliga tidningsreportage vittnar hogform sedan nationaldagsfirandet flyttat om fran en tid da Dalarnas tidningar var inomhus till Jannesstugan. Dar kunde vi val representerade i Malung. Under detta ocksa titta pa ett antal fotografier, huvud- evenemang kommer vi ocksa att visa en sakligen fran 40-talet, tagna av Backa Erik kvarnkavle fran borjan av 18-talet som vi Eriksson fran Hole, vilka visades av bans har i vara samlingar. - Pa kvarnkavlen ris- dotter Backa Anna Thorsson. Forhopp- tade bonderna in hur manga ganger de an- ningsvis kommer en uppfoljning pa Ma- vande kvarnen for att fa viss kontroll over lungs bibliotek. att ingen missbrukade sina rattigheter att mala sin sad. Var satsning pa att ta emot campinggaster under dansbandsveckan visade sig aven i ar Till sist vill jag med stor tacksamhet namna framgangsrik och gav ett valbehovligt till- att Hembygdsforeningen som donation mot- skott till kassan, aven om arbetet att serva tagit ett antal revstickor fran Harsgarden i vara campinggaster tog nog sa mycket tid i Mellanmon. De har overlamnats av Gun- ansprak, men i motsvarande grad ocksa var nar Hars i Dala Jarna vas far, Hars Wilhelm mycket uppskattat. Olsson, bodde pa garden. Revstickorna, av Under dansbandsveckan kunde aven tra, var som alia vet bevis pa jordinnehavet Malungs-bordiga My Johansson, dansare och forvarades som viktiga "dokument" och koreograf, samla intresserade till dan- ofta i ett uthus for att ej sa latt brinna upp i sovningar pa vara fina grasytor i den unika handelse av eldsvada. miljo som Gammelgarden erbjuder. Arets friluftsgudstjanst var mycket val- JOHN-CHRISTER AHLANDER besokt och gynnades av det vackra vadret. Ordforande i Malungs Hembygdsforening Kyrkoherde Lennart Pettersson talade over 0280-10557 Ofre Gdldet 3/15 Rorbacksnas 250 ar 1765-2015

AVARONHANSSON

Ar 1765 flyttade de forsta inbyggarna till Rorbacksnas. Det var makarna Jonas Lars- son fodd 17320215, dod 18120117 och Ma- rit Olsdotter fodd 17190701, dod 18070530. Jonas var fodd i Hammarsbyn i Lima och Marit var bordig fran byn Aspberget i Norra Finnskoga i Varmland. Limadalen hade blivit for trang och over- befolkad, darfor valde makarna att flytta till Naset vid Rorbacken dar det fanns rikligt med milsvida skogar och vattendrag for jakt och fiske samt stora arealer att odla pa. De byggde pa den tomt dar Jo-stugan vid Hem- bygdsgarden i Rorbacksnas nu star.

Runt ar 1770 flyttade de andra bebyggarna in: Hi-Olof Pettersson, Petter-Ola kallad, fodd 17360804, dod 18100306 och hans maka Marina Andersdotter, fodd 17460210, dod 18110414. Petter-Ola var fran Hi-garden i Vastra Langstrand, Transtrand. Marina var fodd pa Vallsjon eller Skogen som det kallades da. Vallsjon soder om Rorbacksnas tros ha varit bebyggd sedan 1630-talet. De tva slog sig ner ett hundratalet meter norr om Jonas och Marit, dar nuvarande Pettergardet lig- ger.

De nastfoljande gardarna i Rorbacksnas var: Cirka 1810: Samils-Ola-garden uppford av Samuel Olsson fodd 17860426, dod 18630603. Han var fodd pa Vallsjon.

Cirka 1810: Gunnarbacken, uppford av Gunnar Gautesen, fodd 1758 i Trysil. Gift med ankan Karin Jonasdotter, fodd 17580101 i Han, Trysil, dod 18160320. Hon var dotter till Marit Olsdotter, fodd 171907 Minnessten over Rorbacksnas forsta bosattare ar 1765. och Jonas Larsson fodd 17320215. Foto: Erik-Ake Tranberg.

Ofre Gdldet 3/15 Cirka 1815 uppford av Johan Persson "R6- byggdes pa nuvarande Orr-backen, Oster- back-Jan", fodd 17860210, dod 18420524. back. Den flyttades till hembygdsgarden Han var dotterson till Jonas Larsson 1979.

Cirka 1820: Halt-Erk-garden, soder om nu- Cirka 1820: Kallegarden vid Medskogen varande Mobergs-garden, nu riven, uppford uppford av Skog-Karl Larsson, Vallsjon av Erik Olsson, "Halt-Erk" kallad, fodd Cirka 1820: Eriks-garden uppford av Erik 17870720, dod 18390414. Fodd pa Vallsjon. Klemetsson. Bordig fran Aspberget, Dalby, Makan Lind-Elin Larsdotter fran Salen, fodd 17811028, dod 18571216. fodd 17850301, dod 18450405. Cirka 1830: Janis-garden vid Medskogen, Cirka 1820: Orr-stugan uppford av Hans uppford av Petter-Olas dotterson Johannes Olsson Orre, fodd 1792, dod 18760408 med Palsson "Janis-gubben fodd 18020111, dod makan Siri Halvorsdatter Ovre Lunde fran 18961214. Trysil, fodd 17890721, dod 18470404. Den

/ vantan pa att hugga in pa Jubilemstartan, nastan 3 m long. Fr vd Gerd Persson, Sven-Ake Arvidsson, Inga-Lill Arvidsson, Aron Hansson, Anders Tranberg. Foto Erik-Ake Tranberg.

Ofre Gdldet 3/15 Cirka 1835: Liasgarden vid Medskogen, kan Marina Samuelsdotter, fodd 18231226, uppford av Elias Palsson, bror till Johannes dod 18900812 fran Sammil-Ola-garden. Palsson Cirka 1873: Krokgarden i Gillerasen Cirka 1850: Hallars-garden uppford av uppford av makarna Olaf Olsson, fodd Hallars Olov Samuelsson, fodd 18300702, 18501129, dod 19270904 och Karin Johans- dod 19070920. Fran Hjulslatt i Lima och dotter "Krok-Karin", fodd 18510120, dod makan Anna Olsdotter fodd 18381009, dod 19251201. 19150524 fran Eriksgarden. Cirka 1885: Nola Setta (Norr om Sik- Cirka 1850: Vail-Ola-garden pa Kvarn- tan) uppford av Jo-Per Johansson, fodd heden uppford av Vail Olof Ersson, fodd 18540416, dod 19321225 fran Jo-garden. 18210724, dod 19060427 fran Salen med ma-

Kanda personer pa hembesok, fr.v. Lars Moberg, Elisabet Moberg, Gosta Tapper och Bo Johannesson. Foto: Erik-Ake Tranberg. Ofre Gdldet 3/15 Rorbacksnasdagen 2015. Servering av kolbulle, kyrkan i bakgrunden. Foto: Erik-Ake Tranberg.

Jonny Skogmo diskuterar med Sven-Ake Arvidsson. Foto: Erik-Ake Tranberg.

• • A ja e bra 6m an a hovvuflog

AVOVE PERBJORS

Plocka blommorna av alggras och torka har huvudvark. Blommorna innehaller dem. Koka sedan te av dessa. namligen salicylsyra, som finns i t.ex. Treo. Detta anvands mot forkylning och om man 10 Ofre Gdldet 3/15 En slakts historia anno 2000 AVINGA-LILL H. ARVIDSSON

Historier frdnforr Orr Samuel Hansson Det som gjort det har mqjligt ar Gunnar Skogmos forskningar och nedskrivna histo- rier samt slaktforskning utford av Ola Skog- mo. Gunnar Ottarsson samt Aron och Kjell Hansson har ocksa varit behjalpliga. Men vi far heller inte glomma de som bor pa Sorgarn i Galasen, som lanade ut Trysil boken nr.l till henne. Tack vare dessa herrar si kan vi nu fa veta vilka som var deras forfader. Vi far aven ta del av de berattelser som gick fran mun till mun, for pa den tiden fanns varken data eller bandspelare. Hon har ocksa skrivit ned de berattelser skrivna av Conrad Hansson som har varit inforda i dagstidningar. De har artiklarna har Gunnar Skogmo klippt ur och klistrat in i parmar. Det var Aron som kom ned och ville ha dem kopierade, efter att han varit till Ruben och lanat dem.

Fetter-Ola Bygdens andre bebyggare var Hi Olof Pet- tersson (kallad Petter-Ola) han foddes i Vastra Langstrand pa (Hi Garden) i Trans- trand. Han gifte sig forsta gangen med Inge- borg Larsdotter som var fran Hammarsbyn i Lima. De bodde tillsammans i Transtrands- dalen de fick tre soner men alia dog i spad aider eventuellt dodfodda (finns inga an- teckningar).

Hi-Garden finns kvar an idag, nar man aker fran Salen till Transtrand efter vastsidan, Orr Samuel Hansson. sa ar det sista huset fore Tra och Bygg pa samma sida. Det ligger en stor rod lada in- Inga-lill Hagg Arvidsson ar dotter till Laura vid vagen den hor till garden som ligger inn- Halvarsson (Hagg). I nagra ar har hon haft anfor ladan. planer pa att skriva ned slaktens historia och nu har det antligen blivit av. Efter flytten till Rorbacksnas maste Inge- Ofre Galdet 3/15 11 borg ha fott en son till, han foddes 12 fe- Han ville forut ga ofer med sin borda hvar- bruari, 1766 och hette Lars. Ingeborg dog pa Han trodde sig hinna ofer tillbaka forran 1770 och Fetter Ola gifte om sig med Ma- Barnet kom till stranden och det oferfora rina Andersdotter. men hant ej forran Barnet redan var pa la- Lars drunknade ar 1772, under en fiske- gan komit, da thet straxt fall i vattnet och tur till Skivagstjarn som han foljde med sin drunknade. Thet eftersoktes straxt af Fa- far pa. dern, men borttogs av then starka strom- Fetter Ola hade stor packning som han men: Igenfanns dock samma dag som var skulle bara over Tandan pa en spang, nar den 12 juni sistledne nagot utanfore: des le- han vande om for att hamta pojken sa fanns fnad bestod af 6 ar och 4 manader - vadlig han inte kvar. Pojken hade antagligen hal- handelse." kat pa spangen och ramlat ned i an, som vid Enligt kyrkbockerna sa var Petter-Olas tillfallet var valdigt stor och strom av smalt- uppforande stormigt och han dog av brost- vatten. feber. Lars hittades av Skog Anders vid ett vat- tenfall, fallet fick sedan namnet Skog An- Petter-Ola fick sex barn i sitt andra akten- ders fallet. skap jag kommer att beratta om tva av dem. Den ene var Hans Olsson Orre som var den Det fanns misstankar om att fadern hade beryktade "Orrgubben" och den andre var knuffat pojken i vattnet, sa det blev tingssak Olof Olsson Sverjare. av handelsen, men hur det hela hade gatt till, kunde inte bevisas. Orrgubben I Lima kyrkoarkiv och i 1772 ars dodbok Brodern till Sverjare var som jag skrivit i finns en anteckning gjord av davarande kyr- "Anfader", Hans Olsson Orre, "Orrgubben". koherden i Lima Johan A Ehselius. Denna Han byggde forst upp Orrbacken pa Osti- anteckning lyder ordagrant: backen i Rorbacksnas och senare Orrstugan "Juni den 21 Olof Petterssons och hustru i Brunntjarnasen. Orrgubben var gift forsta Ingeborg Larsdotters lilla son ifran Ror- gangen med Siri Ovre-Lund fran inbygda i backsnaset, fodd then 12:te februari 1766 Trysil. Orre blev ankling och gifte om sig hafom vi i dag i thet tysta jordernes skiote med Ingeborg Persdotter fran Transtrand. nedsatt. Blef straxt efter then naturliga fo- Ingeborg var syster till Erik Persson kallad delsen befordrat till then andeliga i thet Erke, som var gift med Orrgubbens dotter H:dopet. Hans korta vandel ar i ofrigt intet Kerstin i hans forsta gifte och darfor blev nagot markvardig att omtala, utan i synner- Orre svager med sin egen mag. het hans bedrofeliga dodssatt, hvarmed sa tillgick: Ivrig jagare som han var skot han under sin levnadstid 36 bjornar och flera hundra algar. Att da han tillika sin fader skulle for hung- En del av hans jaktaventyr finns beskrivna ers skuld ga till Fiskesion att der uppehalla av "Dalaprofeten" Gunnar Lars Larsson, sitt lif och de under vagen komo till then Hakan Garasen och av Jol Strand. sa kallade Tandan bredvid Rorbacksnaset tankte fadern efter sin berattelse oferfora Orr Samil sitt barn pa thet ofer stromen falda tradet till Samuel ville fora slaktens traditioner vidare ofergang, men som Barnet blivit nagot efter och borjade som mycket ung att fria till Jo- pa vagen da fadern ropade, tankte Han att hannes Palssons dotter Ingeborg. Den val- 12 Ofre Gdldet 3/15 bargade bonden Palsson tyckte ej om det, tru och deras forsta barn, Hans med sig och han menade att Samuel skulle det aldrig bli gick till en plats i skogen, som sedan skulle nagot av, men Janisgubben tog grundligt fel. bli Angesasen. Har ordnade de ett lager un- Samuel fick emellertid trots motstandet sin der en stor gran (Bugran), dar de hangde upp Ingeborg och brollopet mellan den 21-arige en ladersack (huska) som fick utgora barnets Samuel och den 19-ariga Ingeborg stod sovplats. Barnet var da mellan fyra och fern sommaren 1847. manader gammal och var Orr Ingas far.

Det har skedde forsommaren 1848, av na- Forsta sommaren gick at till att anlagga en gon anledning sa hade Orre och hans son kornaker och potatisland samt att bygga ett Samuel blivit oense om nagot vilket urar- fjos. Att fa tak over huvudet och skydd over tade i handgripligheter. Orre sa efterat att vintern at de livsviktiga kreaturen var mer "Sex och trettio bjornar har jag fa'llt men trangande an den egna komforten. I denna ingen har kommit emot mig som min Samil ladugard tillsammans med kor och getter, gjorde". bodde familjen de forsta aren.

Att det radde djup oenighet om nagon fraga Under dessa ar pa de stunder man fick over, var helt klart, ty Samuel tog sin unga hus- sedan slitter, skord, odling och rojning tagit sitt byggdes en liten stuga av karnfriskt fu- rutimmer. Senare tillkom flera byggnader, en stor kornlada, en fornamlig loftbyggnad med stall, lider och vedbod under de vackra loftbodarna.

Ryggasstuga den blev helt fa'rdig 1852 och den stod sedan kvar i nastan 100 ar. 1949 var det auktion pa stallet och da ropades den in av Henning Arnesson pa Mon som skulle ha den till ved.

Det var en vacker timmerstuga, ingen for- stuga fanns men genom att lyfta en konstrikt smidd klinka, oppnades den laga dorren, som nadde nastan a'nda upp till takskagget. Man kom in i ett ganska stort rum, som var bade kok, dagligstuga och sa'ngkammare for en del av familjen. I hornet snett mot dorren fanns en stor oppen spis, murad av grasten. Det var lagt i tak och ljuset kom fran tva fonster med sma blyinfattade rutor.

Allt ordnade sig bra for det idoga och stra'v- Norragarden i Angesasen, Ryggasstugan. Stor-Simon samma nybyggarparet. Akrar och rqjningar och hunden KaUe iforgrunden. blev storre och flera och boskapen samt fa- miljen forokades. Ofre Galdet 3/15 I Blastbacken byggdes en kvarn, som besaddes med korn, forutom den del som snabbare och lattare an handkvarnen kun- det sattes potatis pa. de forvandla kornakrarnas groda till mjol. Nar barnen blev vuxna kom det dit bade (Kvarnen finns kvar an idag och den har re- magar och sonhustrur och trots utbyggna- parerats av hembygdsforeningen). den blev det trangt.

Nar barnen borjade vaxa och bli fler blev det Den aldste sonen Hans med familj bodde i for trangt i stugan och 1866 byggde Samuel den gamla garden, de andra familjerna i den en ny mycket storre stuga nagot hundratal nya. Sa smaningom fick dock tva av sonerna meter soder om den gamla Ryggasstugan. egna gardar pa Rorbacksnas och en dotter Dar byggdes sedan hus efter hus av olika blev gift till Norge. Men barnbarnen vaxte slag och till slut blev det en riktig storbond- upp och nya familjer bildades arbetskraft fanns det gott om. Med en stor lada i tre vaningar som inne- ho'll fjos, hoskulle och ovriga forradsutrym- Over hela denna skara av man, kvinnor och men. barn harskade Samuel som en patriark. Alia sag upp och lyssnade till honom och var och Nar kreatursbesattningen var som storst en skotte efter basta formaga den syssla som fanns pa garden 7 hastar, 18 notkreatur, 40 han blivit tilldelad. getter och 35 far. Allt foder till denna stora Nar sa storskiftet kom och skogsmark besattning skordades pa valdiga angar efter blev tilldelad efter var och ens odlade jor- Tandan m.fl. stallen och pa myrslatter. dareal, blev det naturligtvis valdiga skogs- Dom borjade pa att sla myrarna i borjan skiften som kom den stora garden till del. pa sommaren och holl pa till langt in i Sep- Dartill kom arvslotter bade fran Orrgarden tember, trots att han hade mycket folk till i Brunntjarnasen och fran Ingeborgs hem i hjalp. Men fodret var inte sa kraftfullt, utan Rorbacksnas. korna var bara benrangel nar de slapptes ut pa varen Men det stannade inte med det, nar de an- Stora forrad av lov och vitmossa togs var- dra bonderna borjade salja skogsmark och je sommar och host. All den odlade jorden avverkningsratt till de stora skogsbolagens bulvaner. (Skogsbola- gens bulvaner bjod pa brannvin och fick ofta sma skogsagare att skriva pa papper som de inte hade en aning vad det betydde). Do- kumenten var skrivna pa kanslisvenska och det ar ett sprak som ar svart att forsta an i dag. Nar de kom som ga- marna till ateln, borja- de i stallet Orr Samuel Sodra garden i Angesasen sjalv kopa skogskiften. 16 Ofre Galdet 3/15 Som den kloke och framsynte man han var, brasa av feta furukubbar (jag tror nog att forstod han skogens ratta varde for den det var bjorkkubbar). Uppe pa hallen lag kommande generationen. Han forvarvade en stor bunt spantade stickor. Han undrade till slut sa manga skogsegendomar att han vad de skulle anvandas till, men det fick var bade Lima och Transtrands storste en- han snart se. De anvandes av gardsfolket att skilde skogsagare. tanda sina rokpipor med. Den sura rulltoba- Marken han agde strackte sig fran Ang- ken brann daligt och slocknade ofta. Att an- esasen och over Narfjallet och fram till Be- vanda tandstickor var gang pipan slocknade sparingens grans forutom nagra tegar. Slat- i dessa sparsamma tider, var ett for stort tertegar hade han pa sidorna om Tandan och sloseri. pa flera myrar. Pa byn syntes Samuel ofta da han hade na- Som herre i sitt eget hus tilde han inte pral got arende dit. Han hade en rodbrun hast och lyx. Knappt det nodvandigaste av losor- som hette Soten, den hasten var en bra tra- en fick finnas, man kunde gott noja sig med vare och Samilgubben ville aka fort. det som var gammalt. Skogen var han radd En gang satte Samuel igang att leta efter om och gick ofta och sag over och matte upp skatter i Benhogen (Hedningahogen). Han sina trad, heist med ogonmatt och han av- letade efter en prins som enligt sagen skulle verkade endast litet till husbehov. vara begravd har. Prinsen skulle ha en tjock Det har berattats att han till och med bru- guldkedja over axlarna och dartill 18 000 kade godsla de jattefuror, som vaxte nar- gulddukater. Men Samuel hittade aldrig na- mast garden. Men sa hade han ocksa skogar gonting, trots att han lade ner stora summor med hela bestand av jattelika gammelfuror, pa gravandet. en skog som man nog aldrig mer far se pa dessa trakter. Orr Samuel var som sin far en kraftkarl och Han agde 24 timrade holador utefter kampe av stora matt. Som brottare hade han Tandan, en av dessa ligger fyra kilometer inte sin like i granstrakterna och manga innanfor Mobergstjarn. Den heter Lilladan, var hans nappatag med kraftkarlar av bade ladan saldes senare till kommunen, men den norsk och svensk harkomst har nu rustats upp av hembygdsforeningen. Landshovding Versall besokte en gang Den andra ladan tog Gosta Backman reda Rorbacksnastrakten, Orr Samuel var da en pa 1956 och den star i narheten av den plats gammal man de kom att prata om brottning som Ryggasstugan stod. och kraftkarlar. Da berattade landshovding- en att han ocksa hade brottats i yngre dagar Conrad Hansson skriver i sina artiklar att och vunnit de fiesta nappatag. Men att det han mindes den enda gang han fick folja var synd att de tva aldrig traffats och fatt med sin morfar in i sodra garden i Ange- tagit ett tag, for att ta reda pa vem som forst sasen, medan Samuel och Ingeborg levde. hade kommit pa rygg. Det var vinter och de akte hast och slade, Innan han for, lat han Samuel kanna pa han tror att det var potatis som hans morfar sina armar. Sedan landshovdingen hade for- skulle dit och kopa. Conrad hade endast ett svunnit sa Samuel till de andra: "Han add svagt minne hur det sag ut inne i bonings- armer som handspiker (havstanger) men je huset. tru je skoll add tajn. En detalj som han mindes klart var den stora oppna harden dar det brann en stor Det har stycket finns att lasa i en Trysil bok

Ofre Gdldet 3/15 17 Det ar ett vardigt monument over den gamle odalmannen och hans hustru. Con- rad skriver att sallan eller aldrig ser man en blomma pryda deras grav. Men idag verkar det som om nagon skoter graven for det vax- er blommor dar.

Sedan Ingeborg dott visade det sig, att hon hade testamenterat hela sin del, i det stora dodsboet till de tva av barnen som stannat En timmerlada fran Samuels tid. Den finns pa Ang- pa garden. Det var sonen Hans och dottern esasen. Sara. De andra arvingarna ville nu gora gal- lande, att modern ej varit vid sina sinnens och det kanske sager lite om Orr Samuel fulla bruk nar testamentet skrevs och det som person. blev process. Orr Samuel brakade lange med Lima Det blev en stor process, som gav gen- Kommun om att fa en bro over Stora Tand- Ijud vida omkring i trakterna. Den rackte an och darmed fa en lattare forbindelse med i flera ar och blev sakert en dyrbar historia Flermoen. Nar bron val blev byggd sa blev med advokatarvoden och vittnesloner. Tes- det inte dar Orr Samil ville ha den, utan det tamentet blev till slut forklarat ogiltigt och hela slutade med att han byggde en egen bro. hela boet blev delat mellan de sex barnen. Samuel kunde inte skriva eller rakna med Efter processens slut lar ett konsortium bju- penna men i huvudrakning var han duktig. dit 600 000 kronor for egendomen. Det var Lasa kunde han och hans litteratur var som enormt med pengar pa den tiden men anbu- de fiesta andras pa den tiden Bibeln, Luth- det blev inte antaget. ers postilla och Arndts Sjalaskatt och Sanna For Hans och Sara som overtog varsin av Kristendom. gardarna i Angesasen gick det daligt. Den Bade Samuel och Ingeborg blev gamla styrande handen i Angesasen var nu borta han dog 94 ar gammal 1917 och hon 90 ar, och nu kom allskons affarsman och gjorde 1918. Nar budet om Orr Samuels dod kom affarer. Sen hade de skulderna kvar efter gick Conrad Hansson i smaskolan och de den stora processen. Det hela slutade med lekte ute pa skolgarden pa morgonen fore konkurs.. forsta lektionen. En skolkamrat som kom lite senare an Orr Hans Samuelsson och Hals Anna Lars- de andra berattade att "I natt har Orr Samil dotter bodde pa den norra garden "Ryggas- dott!". En stor forstamning smog sig over stugan" och dar foddes och vaxte Inga upp den stojande barnskocken, alia kande de att tillsammans med sina syskon. en stor man hade gatt ur tiden. Efter Hans och Annas dod bodde Olof pa garden men efter att han flyttat darifran blev Samuel och Ingeborg vilar pa Rorbacksnas alia husen salda pa auktion och nedrivna el- kyrkogard. Deras attlingar reste ett stort ler flyttade fran platsen. granitblock pa deras grav och hela graven var inhagnad med grova kedjor mellan gra- Ovanfor bakom Gosta Backmans garage, nitpelare. Idag ar dessa kedjor och granitpe- pa en av tallarna finns det en traskylt som lare borttagna. forkunnar att den forsta garden som Orr 18 Ofre Gdldet 3/15 Orr Samuel Hansson och Ingeborg Jansdotter

Samuel byggde stod bar. Det enda som finns kvar idag ar en del av grunden till ladugar- den med dyngkallaren.

Pa den sodra garden pa Angesasen bodde dottern Orr Sara och hennes man Elias Hansson till deras dod. Sedan overtogs garden av deras dotter Klara som med sin man August Hansson och so- nen Karl och dottern Svea bodde dar. De gamla byggnaderna och husen ar dock borta till storsta del. Sonen Karl byggde se- nare en modern villa, i narheten av sodra garden pa Angesasen till sig och sin familj. Sodra Garden star fortfarande kvar och den ags nu av Kjell Hansson. Det finns ocksa en timrad lada kvar pa garden men boningshu- set star tomt. Enligt Aron och Kjell sa ser det ut precis som pa Saras tid. Orr Hans Samuelsson och Hals Anna Larsdotter

Agare vid storskiftet, 1870 Jtimfor kartan sid 14-15

Wallsjon D Baras Per Persson 18091001 18981029 B OlofPersson 17940117 18730725 fran Lutnas Ofre Gdldet 3/15 19 A Eric Ersson 18151015 tillTrysil Angesasen C Baras Olof Olsson 18230207 18830621 Orr Samuel Hansson 18250220 19170328

Rorbackmas Lilla Moberget J Jan Palsson 18020111 18961204 Q Olof Hansson 18270102 18800625 K Hals Lars Ersson 18210107 18700828 R Hans Hansson 18181124 18741116 L Jens Hansson 18130202 18930515 Sa Unga Drang Olof Olsson 18430126 19000901 M Johannes Hansson 18220120 19090518 S Wall Olof Ersson 18210724 19060427 N Drang Olaf Olsson Lutnas 18140209 18850122 Gaddkarnberget Medskogen Ka Hals Eric Larsson 18480906 19300723 F Skog Carl Larsson 18160508 19010924 Ea Skog Johan Larsson 18080717 18711203 Ingevallshogen E Elias Palsson 18060606 18900815 T Per Benjaminsson 18120711 18720714 Eb Skog Lars Larsson 18130820 18810212 Brunkdrnasen Kvarnholen U Orr Hans Hansson sth 18220929 18650222 0 Olof Andersson 18190615 tillAmerika Wa Ifver Ifversson 18191110 19031009 18720520 fran Trysil Kb SamilsOlof Samuelsson 18200626 18991207 Xa Johannes Jansson 18260618 19080303 La PerOlsson 18590818 19480916 W Elias Palsson 18060606 18900815 Lb Johannes Olsson 18520714 19060603 X Eric Persson 18060703 18720303 Da Johannes Eliasson 18390419 18730411 fran Asen Xc Henric Carlsson Linna 18250527 18900719 Kvarnheden fran Rangen, Holjes G SamilsOlof Samuelsson 18200626 18991207 Ua Amund Embretsen 18161122 19000806 Elverum Siktbron Xb Pigan Karin Danielsdotter 1824 19070304 Ha Johannes Jansson 18260618 19080303 fran S Finnskoga Ub Hans Olsson Orre 17920521 18760408 Gttlerasen H Johannes Jansson 18260618 19080303 Flermoen i Norge Uc Christian Christiansen 18300918 18950627 Karlsanget Pa Orr Hans Samuelsson 18480124 19231123 En benamputering i Limas finnmark AVANTONMOBERG

Hur sjuk- och halsovarden kunde ga till har i Gucku-Marina var fran Torgas, f.1828, hon Limas ode- och fmnmarker for cirka 100 ar var hustru till Risberg Olte, f.1829. De tva sedan, framgar av nedanstaende berattelser bodde i Risbergets gard, belagen c:a 2 km om otroliga lidanden och vedermodor vid en vasterut fran Svartasgarden, de hade alltsa svar dodlig sjudom. langt till narmaste granne. De tva hade flera Robert Olsson, N. Loten, f.1900, har hort barn bland dem Risbergs-Emma, Risbergs- sina forfader beratta: Per och Risbergs-Martin. 20 Ofre Gdldet 3/15 Trots avstanden, hade de sorgen och glad- behovas. Bedovningen var val antagligen jen gemensamt med grannar de hjalpte va- morfinsprutor, alltsa lokal bedovning, mo- ran i ndden. derna bedovnings- eller somnmedel fanns Emellertid hade Marina drabbats av en ej tillgang till pa den tiden. svar sjukdom, hon hade fatt kallbrand i Marina var alltsa hart fastbunden och till- en fot, den spred sig upp mot knaet, enda lika holls hon fast av de tre nar doktorn pa- sattet for henne att overleva var operation. borjade avsagningen av benet, operations- Men hur skulle en operation kunna goras salen var enkel med ett par sangar, ett bord i har i ddemarken, bar saknades sjukhus, va- den stocktimrade kaven, kanske med nagon gar och andra forbindelser och gumman var tidning fastklistrad pa vaggen som tapet. for medtagen att fraktas over fyrmilaskogen Det var sakerligen fruktansvarda plagor ner till Lima, dar en liten sjukstuga fanns. som Marina fick utsta nar benet sagades av, Att frakta den sjuka till lasarett var det var en kamp mellan liv och dod. Jammer otankbart, det skulle ta dagar och veckor, och rop, men vad som hande maste ske, hon forresten vem skulle betala resan och sjuk- var dock stark och talig. Allt blev emellertid husvistelsen? Kallbranden spred sig snabbt for rnagstarkt for dottern Emma varfor hon och benet maste ovillkorligen amputeras svimmade nar hon sag hur nior plagades. snarast, tarna vart svarta och livet stod snart Men det var ett starkt och senigt slakte inte att radda. forr, de svaga dog i unga ar, naturen rensade Hennes man Risbergs-Olte lyckades fa bort dem, det var som i u-Ianderna. kontakt med doktor Per Landahl i Lima, Till slut var dock benet avsagat, varsta pi- denne lovade att komma sa snart som moj- nan var over och patienten kanske raddad. ligt. Doktor Landahl var radd for langa av- Doktorn brande och rengjorde saret, han stand och morka, djupa skogar, for sin tid hade sterila binder i sin vaska som han for- var han en lappmarksdoktor, nar det gallde band med, samt stillade blodflodet. hjalpa och radda sjuka odemarksbor tycktes Men smartorna var ej slut, med detta, det att det ej fanns nagra hinder for honom. skulle bli manga somlosa natter for Marina Med hast och slade, eller med ridhast, cykel, efter detta ingrepp, men talmodigt overlev- eller kanske gick han till fots, eller akte ski- de hon pinan, van att pinas och slita ont. Allt dor in fyramilsskogen med sin lakarvaska verkar otroligt. pa ryggen pa vag till den avlagsna Risbergs- Snart, repade sig Marina, hennes man garden for att radda och hjalpa den svart tillverkade kryckor at henne, trots den hoga plagade Marina. aldern overlevde hon och var i manga ar be- Resan var sakerligen strapatsrik over hjalplig med varierande husgoromal anda in berg och myr och sjoar, men fram kom han. i sin alders host. Han undersokte givetvis Marina, och gjorde Det har sagts om henne, att hon bl. a. vid val sin diagnos och saval att faran for dod lovtakt hade en stol med sig a vilken hon var overhangande, han bestamde sig for att stodde det avsagade benet pa nar hon rev amputera benet nedanfor knaet. Sjuksyster ned lov, ty hon kunde inte sta pa annat vis. fanns inte, Risbergs-Olte, dottern Emma Vi nutidsmanniskor kan ej tanka oss in i och Svartas-Sara fick order att assistera de forhallanden och vad som hande i ode- doktorn vid operationen. marksgarden Risberget for omkring 100 ar Marina bands fast i en sang i kaven, de sedan. For oss verkar det sa otroligt, men tre skulle tillika halla henne fast under ope- anda sa hjaltemodigt bade av patient och rationen, doktorn visste sakert det skulle lakare. OfreGdldet3/15 21 Hjdltar i det tysta marksbyarna, sonderslitna kroppar som for Per Landahl var provinsiallakare i Lima i att overleva hallit i hardare an de orkat. slutet av 1800-talet till omkring sekelskif- En sadan operation gjorde Landahl bl.a. tet 1900. Han brukade besoka sina patienter i Svartasen. bar i Rorbacksnas en eller hogst tva ganger i Svartas-Anna Olson f. 1824 - d. 1910, manaden. Resan hit var lang och besvarlig, hustru till Svartas Lars Olsson .f. 1828 - sommartid brukade ban cykla upp genom d. 1914, Svartasen. Hustrun Anna led av Transtrandsdalen till Fulunas, darifran till Ijumskbrack. Genom bud kom doktor Lan- Stoa-Flermoen dar brukade ban ha mottag- dahl den 4 mil langa vagen over skogarna ning ibland. Han gick i gardarna och besok- fran Lima till Svartasen for att operera te sina sjuka under sina resor hit. Sannolikt Anna for sitt brack, detta hande i slutet av var ban en kraftman, valtranad och vid syn- ar 1800. nerligen god halsa. Annie Persson, Siktbron berattar: Nar Mobergs Helmer Persson besokte Operationen skedde i kaven i Svartasgarden. honom i Gavle vid ett tillfalle och ban fick Anna placerades i en sang och bands fast, hora att ban var fran Rorbacksnas, sa hade behjalpliga vid operationen var Svartas-Sa- ban till Helmer talat pa den avsagning av ra och Risbergs-Emma. Sannolikt fick val benet ban gjort pa en gumma som led av patienten en morfinspruta fore operationen kallbrand. som bedovning och sa satte man i gang. Doktorn tog fram de attiraljer som behov- Doktor Landahl skrev en gang en insandare des vid operationen och borjade gora snitt i Svensk Lakartidning om sitt liv som la- i magen dar maghinnan brustit. Men detta kare i odemarken. Han beskrev benampute- vart for mycket for Risbergs-Emma, varfor ringen ban gjorde pa en gumma i Risberget hon svimmade och doktorn vart aven ta sig under de primitivaste forhallanden som kan an henne. tankas. Han ansag denna handelse var sa Hon kvicknade dock snart till och ope- dramatisk, den mest otroliga handelse ban rationen kunde utforas. Saret syddes igen varit med om under sin tid som lakare, detta och forbands och Svartas-Anna vart befriad kanske sager en del. fran sitt lidande. Detta var dock en ytlig operation, men gjord under primitiva for- Svartas-Anna opererades for brack hallanden. Under sin Lima-tid fick doktor Landahl Ja sa kunde det vara att vara lakare i ode- vara med om att utfora manga dramatiska marken vid slutet av 1800-talet. operationer pa kvinnor och man ute i ode- Rorbacksnas den 13 mars 1978 Dalkarlsvagen 2015 AVMO PER PERSSON

Foreningen Dalkarlsvagen genomfor stor- I ar 2015 var temat vandra langs Vaster- vandring Mora/Orsa till Stockholm, 12 da- dalalven! Vansbro-Gagnef, Komtillmatta, gar 360 km, vartannat ar, jamna ar. 75km. Vartannat ar genomfors s.k. mellanars- Vaster- och Osterdalalven rinner samman vandring, 3 dagar, udda ar. i Gagnef och bildar dar Dalalven. 22 Ofre Gdldet 3/15 For mig ar Vasterdalalven mycket mer an och Appelbo hela tiden pa Vasterdalalvens Vansbro-Gagnef. vastra sida mest pa grusvagar men ibland Bestamde mig for att paborja min vand- hittade jag nagon fin stig med utsikt over ring i Ofre Galdet narmare bestamt vid alven. Traffade inte manga personer under Transtrands kyrka. Ringde till Radio Da- dagarna, men blev vid ett tillfalle pamind larnas "sok och finn" for vandringssallskap. om "det gar bussar pa ostra sidan". Besokte alia kyrkor och kapell som jag vandrade forbi och skrev nagra rader i besoks- boken. Vid alia dessa tillfal- len passerades Vasterdalalven fram och tillbaka. Fran Ap- pelbo vandrade jag pa stigar och mindre grusvagar fram till Vansbro, men nu pa ostra sidan. Om den officiella Dalkarls- vagen 2015 Vansbro-Gagnef kan Du lasa om pa www.dal- karlsvagen.se. Jag valde Vasterdalsalvens vastra sida dar man kan vandra pa vagar med lite trafik och sti- gar. Vill till sist paminna om det jag skrev i mitt forra repor- tage. Karin Persson och Mo Per Persson i Lima kyrka. Foto Sten Ove Renhall "gn farc|resa under det svara missvaxt-och nodaret 1800" upp- Tva personer horde av sig, men bada back- tecknat av Strand Gustaf Persson, ade ur lite senare. Min vandringskompis avskrivet och renskrivet 23/2 1967 av S.M. Karin Persson pa Brattholen, Olsson. stallde i alia fall upp under den forsta reg- Har kan man lasa om backar som Bon- niga dagen pa Vasterdalalvens vastra sida. dasbacken, Skommarbacken, Sammilsback- Vid Vastagarden mottes vi av Gudrun en och Kyrkliden. Pa Malungsskogen Hog- Larsson Thysk och Kristina Forsgren som hedsbacken och Megrindsbacken. Resan bjod pa en valsmakande lunch, tack. Vid gick over Malung, och Ap- framkomsten till Lima kyrka blev vi val- pelbo. komnade av Sten-Ove Renhall som bjod pa De som utforde fardresan var 52-ari- eftermiddagsfika, smakade gott. ge skolmastaren Per Larsson f. 1748 och 24-arige sonen Erik Persson f. 1776 fran Pa lite trotta ben efter c:a 30 km:s vandring Martsviken samt en kusin Erik Larsson fran anlande vi till Mogarden, Karins sallskap Biskopsbyn. tog darmed slut for hennes jobb vantade da- 3 maj 2016 startar storvandringen Mora/ gen efter. Orsa — Stockholm. Intresserad?? Vandrade ensam ytterligare 3 regniga dagar med slutmal i Malung, Yttermalung Ofre Galdet 3/15 23 Elbilar i Malung under 2:a varldskriget AVLARS HENRIKSSON

I massmedia har det uppmark- sammats att flera elbilar skall an- vandas i Malung. Men ingenting ar nytt, redan under andra varlds- kriget fanns det sadana i Malung. Under krigsaren 1939-45 var bristen pa bensin ett stort pro- blem. Manga bilar blev darfor ut- rustade for gengasdrift eller belt enkelt avstallda och ofta uppstall- da i nagon lada. Manga foretag i Malungsbyg- den upplevde en mycket god ef- terfragan pa sina produkter, inte minst genom stora order fran forsvaret, forutom skinn- och seas bil ut, troligen var det den har typen som fanns i Dalsolass var det OCksa talt ' rV22"^ v?O- , .- , sackar och skidutrustning. ung' Forutom att det borjade bli ont om arbetskraft sa gjorde utebli- var borta. En annan aktor var Elman AB ven import, att bristen pa en del material Ingvar Bergengren i Stockholm som byggde var stor. Transporterna inom bygden skedde om Volvo- eller Fordlastbilar till eldrift un- med cyklande springpojkar , karlar med der aren 1941 till 1946. hast och vagn och nagon enda gengasdriven Aseas bil hade hopkopplade blybatterier, bil. En betydande del var utlamning av ma- med kapaciteten 840 Ah, som drev en eller terial och hamtning av fardiga skinn- och i senare utforande tva likstromsmotorer pa palsplagg till hemsommare. 24 V. Rackvidden uppgavs till 65-100 km. For att fa en rationellare bantering av saval For Malungs del var nog "Forsrundan" med ankommande som avgaende gods skaffade alia stopp vid olika hemsommare ett lagom tre foretag eldrivna bilar. Foretagen var Jofa stort maximum. i Hole, Esspe i Rommarheden och Eliassons Lader i Asbyn. Busk Albert korde at Eliasson och Esspe Det fanns minst tva tillverkare av el- hade bl a Hanis Jonas som chauffor. drivna lastbilar i Sverige under denna tid. Ar det nagon som vet mera om detta, och SEA Svenska Elektrobil AB, som agdes av har t ex foton fran den har tiden? ASEA, hade startats redan 1925 och byggde bilar fram till slutet av 1940-talet, da bensi- Hor garna av er till Lars Henriksson. nen blivit sa billig att marknaden for elbilar Tel: 070-3158590 24 Qfre Galdet 3/15 Falu Kurirens lokalredaktion i Malung 1950 - 2015 AVANDERS MOJANIS

Journalister som har kommit och gatt Kuriren, som ocksa hade blivit enmansre- Falu Kurirens redaktion i Malung oppna- daktion sedan nagot ar. des 1950 och har genom aren funnits i tre Som en liten kuriositet kan slutligen no- olika lokaler. Sedan forsommaren 2015 har teras att samma ar som jag foddes uppe i redaktionen lagts ner, efter 65 ar. Transtrand, sa oppnade Falu Kurirens lokal- Darmed finns det inte langre kvar nagon redaktion i Malung. av de traditionella dagstidningsredaktioner- Samma ar som jag gick i pension sa gick na. Papperstidningarna gar kraftgang och redaktionen i graven och jag blev den siste ny teknik ska pa nagot sa'tt kunna ta over. som lamnade tidningsskutan i Malung, efter Det hoppas i alia fall branschen. 43,5 ars anstallning i ett intressant yrke som Nar bygden blomstrade, och papperstid- gett mig orakneliga personliga moten. ningen var en sjalvklarhet pa bordet i de Falu Kurirens redaktion i Malung har ge- fiesta hem, fanns det inte mindre an fyra re- nom aren legat i tre olika lokaler. Den forsta daktioner med narmare tiotalet Journalister fanns i annexet vid hotell Malung, som for- och fotografer, som var verksamma. stordes i en brand.Darifran flyttades redak- Nar undertecknad blev anstalld av Falu tionen till Lisellska Huset, det stora trahuset Kuriren i januari 1972 var det blomstrande mitt i Malungs centrum. tider for tidningarna. Sedan slutet av 1950-talet har FK-redak- Pa Falu Kuriren var det kontoristen Edit tionen legat i Skinnargardshuset, hotellet Henriksson samt redaktor Gunnar Yngs- som byggdes 1956 for att kunna tas i bruk trom och jag som arbetade. Pa Mora Tid- vid SM pa skidor, som arrangerades i Ma- ning fanns tva granade gentleman, Erik lung 1957. Johansson och Sten Salomonsson. Pa Dala Foljande Journalister har genom aren Demokraten var det redaktor Hugo Gustafs- kommit och gatt vid Falu Kurirens redak- son samt kontoristen Karin Aman. tion i Malung: Och genom den stora arbetskraftinvand- Erik Kroon fran Falun var tidningens for- ringen fran Varmland hade direktor Gustaf ste lokalredaktor i Malung. Han blev senare Ander, Nya Wermlands-Tidningen, tagit bilforsaljare. upp kampen med Bengtsson-koncernen i och etablerat en redaktion for Lars Wahlman tjanstgjorde i Malungsre- NWT. Dar jobbade vid den tiden journalis- daktionen i mitten och slutet av 1950-talet. terna Bengt Olofsson och Soren Haga. Han flyttade till Gnarp, och var dar i manga Nedskarningarna borjade pa 90-talet pa ar platsredaktor for Sundsvalls Tidning. FK och MT, som hade samma agare, blev en Bengt Olofsson, Malung, signaturen redaktion. Senare tog Dala-Demokraten sin "Kolo", var anstalld vid FK i Malung 1959- mats ur skolan. 2013 blev NWT:s enmans- 64. 1965 blev han lokalredaktor pa Nya redakion avvecklad pa grund av vikande Wermlands-Tidningen i Malung och var sa abonnentsiffror. Kvar fanns da bara Falu fram till sin alltfor tidiga bortgang. Ofre Gdldet 3/15 25 Erik Kroon, till vdnster, var Falu Kurirens forste lokalredaktor i Malung. Han tilltrddde tjdnsten 1950. Till ho- ger Falu Kurirens direktor Lennart Bengtsson. Bilden togs utanfor redaktionen i Malung i samband med FK:s 100-arsjubileum 1994. Foto: Anders Mojanis Per-Eric Simonsson jobbade pa FK Malung darefter vid Mora Tidning i Mora fram till i drygt ett ar, 1964-65, och gick sedan till pensionering 2013. informationsavdelningen pa Stora i Falun. Ake Johnsson var bibliotekarie i Malung Gunnar Yngstrom, Malungsfors, job- men sadlade om till journalist och arbetade i bade vid Posten da ban 1967 rekryterades Malungsredaktionen 1989-92. Darefter fick som lokalredaktor i Malung, och fram till han jobb som reporter vid Sodra Dalarnas pensioneringen 1983 satte han fa'rg pa Falu Tidning i Sa'ter och senare vid Falu Kurirens Kuriren. lokalredaktion i Vansbro. Sten Widell kom fran Stockholm till re- Jan Norberg fran Oje anstalldes pa Mora daktionen i Malung 1969. 1972 flyttade han Tidning i Malung 1980. I samband med att till Falu Kurirens lokalredaktion i Mora, lokalredaktionerna for Falu Kuriren och vilken sedan slogs ihop med Mora Tidning. Mora Tidning slogs samman 1992 blev han Han var kvar fram till pensionering 2010. en av da tre reportrar i Malungsredaktionen Lars Johansson, en ung man fran Boll- for Falu Kuriren. Senare flyttade Norberg nasjobbade pa tidningen i Malung 1983-88. till redaktionen i Vansbro och darefter var Han studerade sedan till lakare och har dok- han pa Mora Tidning i Mora fram till pen- torerat vid Umea universitetssjukhus dar sioneringen 2014. han i dag arbetar. Soren Haga, Malung, anstalldes vid Falu-. Hans Bohm, spelman fran Malung, var Kuriren redan 1965 fram till 1969 da han reporter i Malung 1988 men blev sedan re- gick till Nya Wermlands-Tidningen samt digerare vid Dala Demokraten i Falun och fran 1974 vid Mora Tidning i Malung. Till

26 Ofre Gdldet 3/15 Falu Kurirens lokalredaktion kom ban till- ••••••« baka 1992 da FK och MT fick en gemensam falu-Kuriren lokalredaktion. Dar blev han sedan kvar fram till pensioneringen 2011. Anders Mojanis, med rotter i Trans- trand, blev anstalld vid Falu Kuriren i Ma- lung 1972 och var kvar i drygt 43 ar fram till pensioneringen sommaren 2015. Han ar fodd 1950, samma ar som Malungsredaktio- nen oppnades och han blev aven den, som i och med sin pensionering och foretagets beslut om nedlaggning, blev den siste repor- tern vid den sista dagstidningsredaktionen i Malung. I sammanhaget bor aven namnas Edit Anders Mojanis arbetade pa Falu Kurirens redaktion Henriksson (Stolpe) som fran 1966 och un- i Malung i mer an 43 ar. Ndr han anstalldes 1972 var der mer an 30 ar skotte expeditionen och nio personer verksamma vidfyra tidningsredaktioner pa orten. Ndr han slutade 2015 var han ensam kvar. kontorsgoromal vid redaktionen. Hon var Foto: Hans Bohm kvar vid de sysslorna fram till 80-arsaldern. Falu-Kuriren bar genom aren aven anlitat Lima samt Ivan Anderson och Kurt Stigs- frilansfotografer vid Malungsredakionen. son i Malung. Namnas kan bland andra Inge Persson, Presentation/recension av "Bilder fran Salenfjallen och 0stre Trysil" Detta ar Stefan Nicolaisens andra bok om Salenfjallen och 0stre Trysil. Forsta boken heter "Vandringar i Salenfjallen och 0stre Trysil" och utkom 2012. Boken innehaller ett stort antal fotogra- fier men tyvarr ar manga av dem alltfor morka. Stefan har besokt manga bade kanda och mindre kanda platser inom fjallvarlden. Bo- kens varde ligger ocksa i alia de berattelser om de beskrivna platserna. Boken ger bra tips bade till turister men aven till ortsbe- folkningen.

Ofre Galdet 3/15 27 FyrapersonerpaJanisgarden i Rorbdcksnds cirka 1935. FrvdPojken Joel Eliassonf 19331025, d 19590318 ifam- nenpa sin mormorsfar: Jo-Johannes Jansson f 18480402, d 19411122. Sittande bredvid ar mormorsmor Janis- Sara Jansdotterf 18440821, d 19361006. Bakfr va mor Janis Signe Larsson g Eliassonf 19150227, d 20010718 och mormor Janis-Erika Johannesdotter g Larsson f 18740619, d 19580123

vyiic vjdlUCl r Nr32015 Arg. 32 >! Medlemsskrift med utgivning 4 ganger per ar - Ansvarig utgivare: BritI Nils Eriksson. Utgiven av hembygdsfdreningarna i Transtrand, Rorbacksnas, Lima och Malung. Hembygdslbrening Transtrand Rorbacksnas Lima Malung Adress Olnispagarden Rorbacksnas 261 150 Box 147 Postort 780 67 Salen 78064 Lima 78064 Lima 78223 Malung Plusgiro/Bankgiro 191-2286 8166-1-313072649-4 61 8709-0 395901-2/997-1474 Ordforande Anette Jonsson-Lill Patrik Persson Gudrun Larsson Thysk John-Christer Ahlander 0280-221 60 0280-800 48 070-563 20 56 0280-420 48 Kassor Britt-Marie Antonsson MartaArnesson Gunn Zetterstrdm-Kjellgren Inge Groop 0280-134 04 0280-800 83 0280-4820 ISsSkr. torsd. 0280-71896 Sekreterare Eva Ryen Aron Hansson Inger Eriksson Elisabeth Nilsson 0280-206 66 0280-800 14 0280-31074 0280-41123 \Jryck: ABE-TryckAB ISSN 0349-8557y