ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Studia Fennica Stockholmiensia 9
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Toteutussuunnitelma ICF Lasten Kuntoutuksessa Hanke Etenee (Toteutuneet Tapahtumat)
Toteutussuunnitelma ICF Lasten kuntoutuksessa Hanke etenee (toteutuneet tapahtumat) Joulukuu 2018 Lausuntopyyntö Turun Yliopiston eettiselle 30.11. Käsittely 17.12.2018 toimikunnalle Ohjausryhmän kokous Kartoittava kysely osallistuville työryhmille 18.12.2018 niiden kuntoutuskäytänteistä Tammi – helmikuu 2019 Perehdytys projektiin ja ICF-luokituk- 2 perehdytyspäivää x 3 seen Turku AMK osallistuja valitsee 2 soveltuvaa päivää I-osa 15.1., 24.1. tai 28.1 II-osa 29.1., 5.2. tai 12.2. Helmi – kesäkuu 2019 helmi – huhtikuu 2019 Työpajat kuntoutustyöryhmissä avope- Raisio/Rusko (28.3.), Kaarina (5.4.), Lieto diatria-alueittain (terveydenhuoltoyksiköi- (9.4.), Naantali (10.4.), Akseli (11.4.), Pai- den mukaan) mio-Sauvo (26.4.), alkukartoitus ja projektin käynnistys työryhmittäin Terveydenhoitajat Akseli (6.3.), Paimio-Sauvo (19.3.), Lieto Perehdytys / mentorointi Lene-lomakkeiden (26.4.), Naatali (8.5.) toimintakykyprofiilin käyttöön 4 v. ja 5 v.-sillattu LENE-lomake laajenee Mentorointi/Kehittämispajat kaikkiin neuvoloihin Varhaiskasvatuksen erityisopettajien Akseli (26.2.), Naantali (18.3.), Lieto (10.4.), ohjaus ja mentorointi Raisio(15.4.). Kaarina konsultoiva ICF-sillatun tiedonsiirtolomakkeen käytössä Varhaiskasvatuksen ICF-sillattu tiedonsiir- Mentorointi/Kehittämispajat tolomake laajenee kaikkiin päiväkotipalaut- teisiin. Erikseen sovittavat mentorointipäivät yksi- köihin Huhtikuu – elokuu 2019 Kuntoutustyöntekijät (psykologit, fysio-, Toimintakykyprofiilit otetaan käyttöön kai- puhe- ja toimintaterapeutit) kissa kuntoutustyöryhmissä -
Prior Linguistic Knowledge Matters : the Use of the Partitive Case In
B 111 OULU 2013 B 111 UNIVERSITY OF OULU P.O.B. 7500 FI-90014 UNIVERSITY OF OULU FINLAND ACTA UNIVERSITATIS OULUENSIS ACTA UNIVERSITATIS OULUENSIS ACTA SERIES EDITORS HUMANIORAB Marianne Spoelman ASCIENTIAE RERUM NATURALIUM Marianne Spoelman Senior Assistant Jorma Arhippainen PRIOR LINGUISTIC BHUMANIORA KNOWLEDGE MATTERS University Lecturer Santeri Palviainen CTECHNICA THE USE OF THE PARTITIVE CASE IN FINNISH Docent Hannu Heusala LEARNER LANGUAGE DMEDICA Professor Olli Vuolteenaho ESCIENTIAE RERUM SOCIALIUM University Lecturer Hannu Heikkinen FSCRIPTA ACADEMICA Director Sinikka Eskelinen GOECONOMICA Professor Jari Juga EDITOR IN CHIEF Professor Olli Vuolteenaho PUBLICATIONS EDITOR Publications Editor Kirsti Nurkkala UNIVERSITY OF OULU GRADUATE SCHOOL; UNIVERSITY OF OULU, FACULTY OF HUMANITIES, FINNISH LANGUAGE ISBN 978-952-62-0113-9 (Paperback) ISBN 978-952-62-0114-6 (PDF) ISSN 0355-3205 (Print) ISSN 1796-2218 (Online) ACTA UNIVERSITATIS OULUENSIS B Humaniora 111 MARIANNE SPOELMAN PRIOR LINGUISTIC KNOWLEDGE MATTERS The use of the partitive case in Finnish learner language Academic dissertation to be presented with the assent of the Doctoral Training Committee of Human Sciences of the University of Oulu for public defence in Keckmaninsali (Auditorium HU106), Linnanmaa, on 24 May 2013, at 12 noon UNIVERSITY OF OULU, OULU 2013 Copyright © 2013 Acta Univ. Oul. B 111, 2013 Supervised by Docent Jarmo H. Jantunen Professor Helena Sulkala Reviewed by Professor Tuomas Huumo Associate Professor Scott Jarvis Opponent Associate Professor Scott Jarvis ISBN 978-952-62-0113-9 (Paperback) ISBN 978-952-62-0114-6 (PDF) ISSN 0355-3205 (Printed) ISSN 1796-2218 (Online) Cover Design Raimo Ahonen JUVENES PRINT TAMPERE 2013 Spoelman, Marianne, Prior linguistic knowledge matters: The use of the partitive case in Finnish learner language University of Oulu Graduate School; University of Oulu, Faculty of Humanities, Finnish Language, P.O. -
Kampanjassa Käytetyt Viestintävälineet Ja Mediaseuranta
Kampanjassa käytetyt viestintävälineet ja mediaseuranta Journalisti- Ilmestymi- Yhteydenot- nen nen/julkaisu Otsikko/aihe to/ilmoittaminen julkaisu Painatus maaliskuus- Itse kirjoitettu ja suunnitel- sa, jako huhtukuussa Pyörällä töihin -kilpailun esite ja lomake tu Työpyöräile!-kampanjalla tarjotaan Maaliskuu Valonian kuukausitiedote 3/2012 uusia kulkutapoja työpaikoille Itse kirjoitettu Maalikuusta alkaen Valonian nettisivut Itse kirjoitettu Kampanjan Facebook-sivut + ilmoittelu Valonian sivulla ja Pieniä tekoja - Maaliskuusta alkaen sivulla Itse tehty 29.3. Valonian kk-tiedote 4/2012 Lainaa työpyörä kuukaudeksi -ilmoitus Oma ilmoitus Sähköpostikutsut (henkilökohtaiset kontaktit ja Valonian sähköpostilis- Maalis-huhtikuu tat) 10.4. Kunnallislehden nettisivut Pyörä lainaksi työpaikalle Tiedote 10.4. 1 10.4. Kunnallislehden Facebook-sivu Pyörä lainaksi työpaikalle Tiedote 10.4. 11.4. Kaarina-lehti, viikon vinkki Lainaa pyörää työmatkalle Tiedote 10.4. 1 11.4. Vakka-Suomen Sanomat Työpyöräilyä lainapyörällä Tiedote 10.4. 1 13.4. Kunnallislehti Pyörä lainaksi työpaikalle Tiedote 10.4. 1 17.4. ÅboUnderrättelser Allt fler låter cykeln stå stilla Haastattelu 16.4. 1 2/2012 Turun Pualest -lehti 2/2012 Lainaa työpyörä työpaikkaasi kuukaudeksi Itse kirjoitettu juttu 1 Itsekirjoitettu juttu. Läh. 20.4. Ekotuki-toiminnan kuukausikirje Stella Aaltonen 23.4. Yle Turun radio Työpyöräile+ YLE:n pyörän lainaus Haastattelu 20.4. 1 26.4. Valonian kk-tiedote 5/2012 Työpyöräile polkaisee käyntiin toukokuuss Itse kirjoitettu juttu 26.4. Turkulaisen nettisivut Työpaikoille tarjolla vuokrapyöriä 1 26.4. Mania-lehden Terveys ja hyvinvointi -palsta Kannusta työpaikkasi työpyöräilemään Juttuvinkki sähköpostilla 1 27.4. Yle Turun radio Gorillatempaus Tiedote 1 Työpyöräilyyn kannustava kampanja polkaisee 27.4. Kunnallislehti Tiedote 1 käyntiin tänään 27.4. TSTV Työpyöräile+gorillatempaus Kuvaus ja haastattelu 1 Gorillalta banaani evääksi pyörällä töihin meni- 27.4. -
LUETTELO Kuntien Ja Seurakuntien Tuloveroprosenteista Vuonna 2021
Dnro VH/8082/00.01.00/2020 LUETTELO kuntien ja seurakuntien tuloveroprosenteista vuonna 2021 Verohallinto on verotusmenettelystä annetun lain (1558/1995) 91 a §:n 3 momentin nojalla, sellaisena kuin se on laissa 520/2010, antanut seuraavan luettelon varainhoitovuodeksi 2021 vahvistetuista kuntien, evankelis-luterilaisen kirkon ja ortodoksisen kirkkokunnan seurakuntien tuloveroprosenteista. Kunta Kunnan Ev.lut. Ortodoks. tuloveroprosentti seurakunnan seurakunnan tuloveroprosentti tuloveroprosentti Akaa 22,25 1,70 2,00 Alajärvi 21,75 1,75 2,00 Alavieska 22,00 1,80 2,10 Alavus 21,25 1,75 2,00 Asikkala 20,75 1,75 1,80 Askola 21,50 1,75 1,80 Aura 21,50 1,35 1,75 Brändö 17,75 2,00 1,75 Eckerö 19,00 2,00 1,75 Enonkoski 21,00 1,60 1,95 Enontekiö 21,25 1,75 2,20 Espoo 18,00 1,00 1,80 Eura 21,00 1,50 1,75 Eurajoki 18,00 1,60 2,00 Evijärvi 22,50 1,75 2,00 Finström 19,50 1,95 1,75 Forssa 20,50 1,40 1,80 Föglö 17,50 2,00 1,75 Geta 18,50 1,95 1,75 Haapajärvi 22,50 1,75 2,00 Haapavesi 22,00 1,80 2,00 Hailuoto 20,50 1,80 2,10 Halsua 23,50 1,70 2,00 Hamina 21,00 1,60 1,85 Hammarland 18,00 1,80 1,75 Hankasalmi 22,00 1,95 2,00 Hanko 21,75 1,60 1,80 Harjavalta 21,50 1,75 1,75 Hartola 21,50 1,75 1,95 Hattula 20,75 1,50 1,80 Hausjärvi 21,50 1,75 1,80 Heinola 20,50 1,50 1,80 Heinävesi 21,00 1,80 1,95 Helsinki 18,00 1,00 1,80 Hirvensalmi 20,00 1,75 1,95 Hollola 21,00 1,75 1,80 Huittinen 21,00 1,60 1,75 Humppila 22,00 1,90 1,80 Hyrynsalmi 21,75 1,75 1,95 Hyvinkää 20,25 1,25 1,80 Hämeenkyrö 22,00 1,70 2,00 Hämeenlinna 21,00 1,30 1,80 Ii 21,50 1,50 2,10 Iisalmi -
KAARINA – LIETO – PAIMIO – PARAINEN – SAUVO Itä MEDIATIEDOT 2017 Turun Seutusanomat Itä Ilmestyi Vuosina 2009–2015 Nimellä Kaarinan Uutiset
Alueen suurin paikallislehti 1 TURUN SEUTUSANOMAT ITÄ-TURKU – KAARINA – LIETO – PAIMIO – PARAINEN – SAUVO itä MEDIATIEDOT 2017 www.turunseutusanomat.fi Turun Seutusanomat Itä ilmestyi vuosina 2009–2015 nimellä Kaarinan Uutiset. JULKAISIJA YKSITYISHENKILÖIDEN ILMOITUKSET (sis. alv 24 %) ML-Mediat Oy 0,75 e/pmmp sis. alv (esim. 1: Ilmoituksen leveys 1 palsta, korkeus 30 mm = 22,50e, esim 2: Ilmoituksen leveys 2 palstaa, korkeus 30 mm Osoite: Tasalanaukio 1, 2. krs. 21200 Raisio = 45e) Toimitusjohtaja: Mika Leinonen, 040 706 2132 [email protected] Toimi näin: Lähetä ilmoitusteksti osoitteeseen aino.vaananen@ Päätoimittaja: Janica Vilen, 045 126 1698 turunseutusanomat.fi. Maksa ilmoitusmaksu tilillemme FI51 5265 [email protected] 0420 0231 93, viestiksi oma nimi. Ilmoitus julkaistaan haluamassasi Toimittaja: Katariina Mäkinen-Önsoy, 045 655 5000 lehdessä, kun suoritus näkyy tilillämme. [email protected] ILMOITUSAINEISTOT Juttuvinkit: [email protected] Sähköposti: [email protected] MAINOSMYYNTI Valmistettavat ja vedostettavat aineistot perjantaihin klo 10 mennessä. Määräajan jälkeen jätetyistä valmistettavista ilmoituk- Päivi Haltia-Korhonen, 045 139 2151 sista emme pysty takaamaan vedosta. Vedos lähetetään perjantain [email protected] aikana, vedoksen kommentointi maanantaihin klo 12 mennessä. Mika Leinonen, 040 706 2132 Valmisaineisto maanantaihin klo 10 mennessä. Tilavaraus perjan- [email protected] taihin klo 11 mennessä. -
The Finnish Noun Phrase
Università Ca’ Foscari di Venezia Facoltà di Lingue e Letterature Straniere Corso di Laurea Specialistica in Scienze del Linguaggio The Finnish Noun Phrase Relatore: Prof.ssa Giuliana Giusti Correlatore: Prof. Guglielmo Cinque Laureanda: Lena Dal Pozzo Matricola: 803546 ANNO ACCADEMICO: 2006/2007 A mia madre Table of contents Acknowledgements ………………………………………………………….…….…… III Abstract ………………………………………………………………………………........ V Abbreviations ……………………………………………………………………………VII 1. Word order in Finnish …………………………………………………………………1 1.1 The order of constituents in the clause …………………………………………...2 1.2 Word order and interpretation .......……………………………………………… 8 1.3 The order of constituents in the Nominal Expression ………………………… 11 1.3.1. Determiners and Possessors …………………………………………………12 1.3.2. Adjectives and other modifiers …………………………………………..… 17 1.3.2.1 Adjectival hierarchy…………………………………………………………23 1.3.2.2 Predicative structures and complements …………………………………26 1.3.3 Relative clauses …………………………………………………………….... 28 1.4 Conclusions ............……………………………………………………………. 30 2. Thematic relations in nominal expressions ……………………………………….. 32 2.1 Observations on Argument Structure ………………………………….……. 32 2.1.1 Result and Event nouns…………………………………………………… 36 2.2 Transitive nouns ………………………………………………………………... 38 2.2.1 Compound nouns ……………….……………………………………... 40 2.2.2 Intransitive nouns derived from transitive verbs …………………… 41 2.3 Passive nouns …………………………………………………………………… 42 2.4 Psychological predicates ……………………………………………………….. 46 2.4.1 Psych verbs ………………………………………………………………. -
Transnational Finnish Mobilities: Proceedings of Finnforum XI
Johanna Leinonen and Auvo Kostiainen (Eds.) Johanna Leinonen and Auvo Kostiainen This volume is based on a selection of papers presented at Johanna Leinonen and Auvo Kostiainen (Eds.) the conference FinnForum XI: Transnational Finnish Mobili- ties, held in Turku, Finland, in 2016. The twelve chapters dis- cuss two key issues of our time, mobility and transnational- ism, from the perspective of Finnish migration. The volume is divided into four sections. Part I, Mobile Pasts, Finland and Beyond, brings forth how Finland’s past – often imagined TRANSNATIONAL as more sedentary than today’s mobile world – was molded by various short and long-distance mobilities that occurred FINNISH MOBILITIES: both voluntarily and involuntarily. In Part II, Transnational Influences across the Atlantic, the focus is on sociocultural PROCEEDINGS OF transnationalism of Finnish migrants in the early 20th cen- tury United States. Taken together, Parts I and II show how FINNFORUM XI mobility and transnationalism are not unique features of our FINNISH MOBILITIES TRANSNATIONAL time, as scholars tend to portray them. Even before modern communication technologies and modes of transportation, migrants moved back and forth and nurtured transnational ties in various ways. Part III, Making of Contemporary Finn- ish America, examines how Finnishness is understood and maintained in North America today, focusing on the con- cepts of symbolic ethnicity and virtual villages. Part IV, Con- temporary Finnish Mobilities, centers on Finns’ present-day emigration patterns, repatriation experiences, and citizen- ship practices, illustrating how, globally speaking, Finns are privileged in their ability to be mobile and exercise transna- tionalism. Not only is the ability to move spread very uneven- ly, so is the capability to upkeep transnational connections, be they sociocultural, economic, political, or purely symbol- ic. -
Language Attrition and Death: Livonian in Its Terminal Phase
1 Christopher Moseley LANGUAGE ATTRITION AND DEATH: LIVONIAN IN ITS TERMINAL PHASE Thesis submitted for the degree of Master of Philosophy at the School of Slavonic and East European Studies, University of London March 1993 ProQuest Number: 10046089 All rights reserved INFORMATION TO ALL USERS The quality of this reproduction is dependent upon the quality of the copy submitted. In the unlikely event that the author did not send a complete manuscript and there are missing pages, these will be noted. Also, if material had to be removed, a note will indicate the deletion. uest. ProQuest 10046089 Published by ProQuest LLC(2016). Copyright of the Dissertation is held by the Author. All rights reserved. This work is protected against unauthorized copying under Title 17, United States Code. Microform Edition © ProQuest LLC. ProQuest LLC 789 East Eisenhower Parkway P.O. Box 1346 Ann Arbor, Ml 48106-1346 INTRODUCTION This study of the present state of the Livonian language, a Baltic-Finnic tongue spoken by a few elderly people formerly resident in a dozen fishing villages on the coast of Latvia, consists of four main parts. Part One gives an outline of the known history of the Livonian language, the history of research into it, and of its own relations with its closest geographical neighbour, Latvian, a linguistically unrelated Indo-European language. A state of Latvian/Livonian bilingualism has existed for virtually all of the Livonians' (or Livs') recorded history, and certainly for the past two centuries. Part Two consists of a Descriptive Grammar of the present- day Livonian language as recorded in an extensive corpus provided by one speaker. -
A History of Toivola, Michigan by Cynthia Beaudette AALC
A A Karelian Christmas (play) A Place of Hope: A History of Toivola, Michigan By Cynthia Beaudette AALC- Stony Lake Camp, Minnesota AALC- Summer Camps Aalto, Alvar Aapinen, Suomi: College Reference Accordions in the Cutover (field recording album) Adventure Mining Company, Greenland, MI Aged, The Over 80s Aging Ahla, Mervi Aho genealogy Aho, Eric (artist) Aho, Ilma Ruth Aho, Kalevi, composers Aho, William R. Ahola, genealogy Ahola, Sylvester Ahonen Carriage Works (Sue Ahonen), Makinen, Minn. Ahonen Lumber Co., Ironwood, Michigan Ahonen, Derek (playwrite) Ahonen, Tauno Ahtila, Eija- Liisa (filmmaker) Ahtisaan, Martti (politician) Ahtisarri (President of Finland 1994) Ahvenainen, Veikko (Accordionist) AlA- Hiiro, Juho Wallfried (pilot) Ala genealogy Alabama Finns Aland Island, Finland Alanen, Arnold Alanko genealogy Alaska Alatalo genealogy Alava, Eric J. Alcoholism Alku Finnish Home Building Association, New York, N.Y. Allan Line Alston, Michigan Alston-Brighton, Massachusetts Altonen and Bucci Letters Altonen, Chuck Amasa, Michigan American Association for State and Local History, Nashville, TN American Finn Visit American Finnish Tourist Club, Inc. American Flag made by a Finn American Legion, Alfredo Erickson Post No. 186 American Lutheran Publicity Bureau American Pine, Muonio, Finland American Quaker Workers American-Scandinavian Foundation Amerikan Pojat (Finnish Immigrant Brass Band) Amerikan Suomalainen- Muistelee Merikoskea Amerikan Suometar Amerikan Uutiset Amish Ammala genealogy Anderson , John R. genealogy Anderson genealogy -
Language, Culture, Rhetoric
ASSOCIATIONSUEDOISE DE LINGUISTIQUEAPPLIQUEE (ASLA) Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap Language, culture, rhetoric: Cultural and rhetorical perspectives on communication Papers from the ASLA symposium in Örebro, 6-7 November 2003 Utgiven av Cornelia Ilie ASLA ASLA:s skriftserie 17 ASSOCIATION SUEDOISE DE LINGUISTIQUE APPLIQUEE (ASLA) Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap Language, culture, rhetoric: Cultural and rhetorical perspectives on communication Papers from the ASLA symposium in Örebro, 6-7 November 2003 Utgiven av Cornelia Ilie ASLA ASSOCIATION SUEDOISE DE LINGUISTIQUE APPLIQUEE (ASLA) Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap ASLA ingår i den internationella huvudorganisationen AILA som har med lemmar i drygt trettio länder världen över. Föreningen har som huvndsyfte att på olika vägar främja och sprida information om språkvetenskaplig forskning med anknytning till praktiska språkproblem i samhället. Detta syfte ska ASL_Asöka uppnå genom att: - anordna konferenser, symposier och seminarier, - publicera ett medlemsblad, - ge ut symposierapporter och andra skrifter, - distribuera meddelanden och skrifter från AILA, - delta i AILA:s vetenskapliga kommissioner, arbetsgrupper och kongresser. Medlemsbladet ASLA-Information utkommer med två nummer per år. Där in formeras om litteratur, konferenser etc. Ett nummer per år innehåller dessutom en avdelning med utförligare presentationer av pågående forskning och utveck lingsarbete inom den tillämpade språkvetenskapen. Årligen anordnas ett symposium omkring ett tema som har intresse för såväl forskare som praktiker. Rappotterna från dessa höstsymposier publiceras i ASLA:s skriftserie. Böckerna i skriftserien är årsböcker och dish·ibueras gratis till ASLA:s medlemmar. Medlem i ASLA blir man genom att betala avgiften (200:- för medlemsåret 04/05, för utlandsbetalningar 260:-) till Svenska föreningen för tillämpad språk• vetenskap, postgiro 40 32 86-8. -
FINNISH STUDIES EDITORIAL and BUSINESS OFFICE Journal of Finnish Studies, Department of English, 1901 University Avenue, Evans 458 (P.O
JOURNAL OF INNISH TUDIES F S Volume 19 Number 1 June 2016 ISSN 1206-6516 ISBN 978-1-937875-94-7 JOURNAL OF FINNISH STUDIES EDITORIAL AND BUSINESS OFFICE Journal of Finnish Studies, Department of English, 1901 University Avenue, Evans 458 (P.O. Box 2146), Sam Houston State University, Huntsville, TX 77341-2146, USA Tel. 1.936.294.1420; Fax 1.936.294.1408 SUBSCRIPTIONS, ADVERTISING, AND INQUIRIES Contact Business Office (see above & below). EDITORIAL STAFF Helena Halmari, Editor-in-Chief, Sam Houston State University; [email protected] Hanna Snellman, Co-Editor, University of Helsinki; [email protected] Scott Kaukonen, Assoc. Editor, Sam Houston State University; [email protected] Hilary Joy Virtanen, Asst. Editor, Finlandia University; hilary.virtanen@finlandia. edu Sheila Embleton, Book Review Editor, York University; [email protected] EDITORIAL BOARD Börje Vähämäki, Founding Editor, JoFS, Professor Emeritus, University of Toronto Raimo Anttila, Professor Emeritus, University of California, Los Angeles Michael Branch, Professor Emeritus, University of London Thomas DuBois, Professor, University of Wisconsin Sheila Embleton, Distinguished Research Professor, York University Aili Flint, Emerita Senior Lecturer, Associate Research Scholar, Columbia University Titus Hjelm, Reader, University College London Daniel Karvonen, Senior Lecturer, University of Minnesota, Minneapolis Andrew Nestingen, Associate Professor, University of Washington, Seattle Jyrki Nummi, Professor, Department of Finnish Literature, University of Helsinki Juha -
Literarische Finnisch-Deutsche Beziehungen Bis 1918
FOLIA SCANDINAVICA VOL. 10 POZNA Ń 2009 LITERARISCHE FINNISCH-DEUTSCHE BEZIEHUNGEN BIS 1918 BOLESŁAW MROZEWICZ Adam Mickiewicz University, Pozna ń ABSTRACT : The article ‘Literary Finnish-German relations until 1918’ broaches less known and less frequently analysed aspects of literary and cultural contacts between Finland and Germany. First of all, the author brings into focus the development of the Finnish literary production in the 16th century. It took place in close connection with the Reformation, which reached Finland from Germany (especially Wittenberg) via Sweden. As a centre of learning, Germany drew most of the Finnish students who were to play a major role in the religious and cultural life of Finland. A- mong other were the Reformer Peder Särkilax and the bishop M. Agricola, the author of the first ABC-book in Finnish and the translator of the New testament. Second, the article emphasises that until the 19th century, it were the Fins who were influenced by the German literary achievements. After the publication of the Finnish literary epic ‘Kalevala’ in 1835–49, the direction of literary impulses changed. The articles and lectures of Jacob Grimm on Finnish literature (1845) generated avid interest in Ger- many, a tendency which has lived on ever since. Das Problem literarischer – und nicht nur literarischer – Beziehungen zwischen Finnland und Deutschland reicht im Grunde genommen in die Reformationszeit zurück (vgl. Grellmann 1932, Lattinen 1969:8, 1997:99ff., Ahokas 1973:1ff., Alho et al. (Hg.) 1998:62f., Schoolfield (ed.) 1998:34ff., Varpio et al. 1999:12ff.), als Skandinavien seinen Blick verstärkt auf religiöse, gesell- schaftliche und kulturelle Ereignisse in Deutschland gerichtet hat.