Rrënjët, Shkurt 2020
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Histori Gjeografi
Kapitulli I. Gjeografia Fizike Pyetja 1 Në çfarë përqindje masat kontinentale të ngritura janë antipode me depresionet tokësore të zëna nga uji oqeanik: A) 75% B) 85% C) 95% D) 65% Pyetja 2 Sa është raporti i sipërfaqes së oqeaneve me atë të kontinenteve: A) 2.43 me 1 B) 2.33 me 1 C) 2.53 me 1 D) 2.63 me 1 Pyetja 3 Në cilën gjerësi gjeografike karakteri kontinental(kontinentaliteti) i hemisferës veriore shpjegohet me supozimin e dominimit të lëvizjeve ngritëse: A) gjerësitë gjeografike 70 gradë. B) gjerësitë gjeografike 60 gradë. C) gjerësitë gjeografike 50 gradë. D) gjerësitë gjeografike 80 gradë. Pyetja 4 Në cilat gjerësi gjeografike karakteri oqeanik(oqeaniteti) i hemisferës jugore shpjegohet me supozimin e dominimit të lëvizjeve ulëse: A) gjerësitë gjeografike 70 gradë. B) gjerësitë gjeografike 60 gradë. C) gjerësitë gjeografike 50 gradë. D) gjerësitë gjeografike 80 gradë. Pyetja 5 Të gjithë kontinentet kanë formën e trekëndëshit të kthyer nga: A) Jugu B) Veriu C) Perëndimi D) Lindja Pyetja 6 Sa përqind të sipërfaqes së kontinenteve zenë lartësitë deri 1000 m mbi nivelin e detit? A) 50% B) 60% C) 70% D) 80% Pyetja 7 Cili kat batimetrik zë sipërfaqen më të madhe të tabanit të oqeaneve dhe deteve? A) 1000-3000 m B) 2000-5000 m C) 3000- 6000 m D) 4000-7000 m Pyetja 10 Sa është thellësia mesatare dhe volumi i ujit i oqeanit botëror? A) 4500 m dhe 2 miliard km3 B) 3500 m dhe 1.37 miliard km3 C) 5500 m dhe 1.71 miliard km3 D) 2500 m dhe 1.61 miliard km3 Pyetja 11 Cili është oqeani më i thellë i rruzullit tokësor? A) Oqeani Paqësor B) Oqeani -
E Folmja E Çamërisë Dje Dhe Sot
UNIVERSITETI I TIRANËS FAKULTETI I HISTORISË DHE I FILOLOGJISË DEPARTAMENTI I GJUHËS SHQIPE E FOLMJA E ÇAMËRISË DJE DHE SOT “Shqyrtime dialektologjike, etnolingustike dhe sociolingustike rreth gjuhës shqipe të shkruar dhe të folur prej çamëve” Disertanti Udhëheqësi shkencor Edlira TROPLINI (Abdurahmani) Akad. as. Gjovalin SHKURTAJ Tiranë, 2012 Doktoratë Përgatitur nga: Edlira Troplini (Abdurahmani) Për marrjen e gradës shkencore “DOKTOR” Specialiteti: Sociolinguistikë (Gjuhësi) E FOLMJA E ÇAMËRISË DJE DHE SOT “Shqyrtime dialektologjike, etnolingustike dhe sociolingustike rreth gjuhës shqipe të shkruar dhe të folur prej çamëve” Udhëheqës shkencor: Akad. as. Gjovalin Shkurtaj Mbrohet më, dt. ___. ___. 2012 para jurisë: 1.__________________________________ (Kryetar) 2. __________________________________ (Anëtar) 3. __________________________________ (Anëtar) 4. __________________________________ (Anëtar) 5. __________________________________ (Anëtar) 2 PASQYRA E LËNDËS PARATHËNIE Njohuri të përgjithshme për të folmen dhe krahinën e Çamërisë HYRJE I. Kufijtë natyrorë gjeografiko- etnikë të Çamërisë II. Prejardhja e emrit Çamëri III. Njohuri të përgjithshme rreth shpërnguljes së çamëve nga trojet e veta në Greqi, në Shqipërinë shtetërore. IV. Popullsia. Sa çamë ka sot dhe ku janë vendosur ata? KREU I 1.1. QËLLIMI I TEMËS DHE RËNDËSIA E STUDIMIT TË SAJ 1.1.1. Objekti dhe metoda e studimit 1.1.2. Vlerat studimore të çamërishtes për kundrimet sociolinguistike 1.1.3. Të dhënat për çamërishten përmes figurave të shquara të shkencës KREU II 2. RËNDËSIA E TË FOLMES SË ÇAMËRISHTES PËR GJUHËSINË SHQIPTARE 2.1. Çamërishtja dëshmuese e fazave të kapërcyera të shqipes 2.1.1. Sistemi foljor i çamërishtes në diakroni 2.1.2. Disa tipare interesante të foljeve të zgjedhimit në –mi 2.2. Bashkëpërkime të elementeve gjuhësore të veprave më të hershme shqipe, me çamërishten e sotme 2.2.1. -
League of Nations
LEAGUE OF NATIONS Communicated to the C .349.1935.1. Members of the Council. Geneva, September 11th, 1935, PROTECTION OF MINORITIES IN GREECE. Petition from Certain Members of the Albanian Minority in Greece, and Observations of the Greek Government. See also Documents C.528.1934.I, C .81, and C .152.1935.1.) Note by the Secretary-General On April 2nd, 1935, the Secretary-General dornmu- nicated to the Greek Government, for any observations it might desire to make, a letter dated Paramythia, December 10th, 1934, which reached the Secretariat on March 23rd, 1935, from certain members of the Albanian minority in Greece, relating to the situation of that minority. On April 8 th, 1935, the Secretary-General also communicated to the Greek Government, for observations, the text of a petition, with three annexes, communicated by the Permanent Albanian Delegation accredited to the League of Nations, on March 31st, 1935, relating to the same question. In conformity with the procedure in force, the last-named documents were communicated at the same time to Members of the Council, for information, by document C .152.1935.I . After having obtained the consent of the President in Office of the Council to the extension of the regular time limit for submitting its observations, the Greek Government forwarded the latter to the Secretariat, by a letter from its permanent delegate accredited to the League of Nations, received on September 5th. These observations, accompanied by five annexes, relate to the petition dated Paramythia, December 10th, 1934, and the petition communicated by the permanent Albanian delegate on March 31st, 1935. -
Hëna Dhe Dielli, Simbole Kultike Në Dy Kokat E Shqiponjës Pellazge
Anno 11 Distribuzione gratuita in: Mensile di attualità e cultura italo-albanese Albania, Australia, Numero 4 Belgio, Canada, Germania, Direttore editoriale: Hasan Aliaj Grecia, Francia, Italia, Ottobre 2013 Stati Uniti e Svizera Gli Hittiti sono Hëna dhe Dielli, simbole kultike Troiani e quindi në dy kokat e shqiponjës pellazge Illiro - Albanesi Nga FATBARDHA DEMI Pelasgetë kishinë nje besë te bukur’ e vjershëtore. Besonin gjithe shenjat’ e natyres e trupet’ e qjellit; i faleshinë djellit, henes, yjevet te medhenj, bi simbolin e flamurit shqipëtar, qiellit,revet,eresë,detit e te tjerave. Kjo besë, qe thuhet “mythologji” eshte shqiponjës dy krenore të zezë në Mfushë të kuqe, janë bërë studime bes’ e te parevet prinder tanë, pelasgvet. – Sami Frasheri të shumta. Studiuesit e lashtësisë, pohojnë Gli Hittiti sono Troiani e quindiPage Illiro - Albanesi 5 njëzëri se, shqiponja është një nga figurat kultike më të lashta, më të fuqishme dhe Durante le mie peregrinazioni, rivolte in tutte le direzioni, alla ricerca di prove a sostegno della mia tesi sugli Illiri preistorici e storici – che ho sempre considerato della stessa FARË (stirpe) ETRUSCA-TROIANA-HITTITA - mi capitò fra le mani la voluminosa opera di Marcel Cohén (“La më jetëgjata. Edhe në ditët e sotme, ajo Grande Invention de l’Écriture et son evolution”, Imprimerie Nationale Paris 1958), che, a dispetto delle 700 pagine dei due volumi e delle 95 tavole illustrative dei vari geroglifici, alfabeti, ecc.., lessi e studiai in pochissimi giorni, con l’entusiasmo del neofita. Tra i geroglifici hittiti, uno vazhdon të përfaqësoje gjuhën, kombin, attirò soprattutto la mia attenzione: il segno della vita immortale, il (n)ëngj, il simbolo della VITA, identico a quello ricorrente nell’antichissimo emërtimin e Shqipetarëve, por edhe Egitto: Z La lingua Lo riporto in fotocopia dalle tavole del summenzionato Cohén: simbolet shtetërore të vëndeve të tjera, Planche 32 brënda dhe jashtë Europës. -
Bestandskatalog Im Juni 2019
1 Bestandskatalog im Juni 2019 Einzelpublikationen, Manuskripte, Internetdokumente Standort der Bibliothek Ansprechpersonen Universität Wien Leitung: Institut für Osteuropäische Geschichte Univ.-Prof. Dr. Oliver Schmitt Spitalgasse 2, Hof 3 Zimmer 2N EG 24 Ausleihe & Betreuung: A-1090 Wien Idrit Idrizi [email protected] +43-1-4277-411 08 www.albanien-institut.de 2 Inhalt I) Monographien ……………………………………………………………………………………………………………………….…………………3 II) Kleinformatige Sonderdrucke & Internetartikel…………………………………………………………………………………200 III) Großformatige Sonderdrucke……………………………………………………………………………………………………………215 IV) Manuskripte………………………………………………………………………………………………………………………….…………..218 3 I. Monographien Verfasser/Verfasserin Jahr Titel Ort Sprache Signatur Castella, Georges 1980 L'Albanie. Que sais-je? Paris Französisch 1900 Ministria e Arsimit (Hg.) 1996 Historia e popullit shqiptar. Për shkollat e Prishtinë Albanisch 1901 mesme Hoxha, Ilir 1998 Babai im, Enver Hoxha. Kujtime, letërkëmbim, Tiranë Albanisch 1902 publicistikë Limani, Musa 1997 Ekonomia dhe politika ekonomike. Për klasën Prishtinë Albanisch 1903 IV të arsimit të mesëm drejtimi ekonomiko- komercial dhe tregtar Bajrami, Hakif 1997 Kosova prej Bujanit në Kaçanik Prishtinë Albanisch 1904 Agani, Fehmi 1994 Demokracia, Kombi, Vetёvendosja Pejë Albanisch 1905 Faensen, Johannes 1980 Die albanische Nationalbewegung Berlin Deutsch 1908 Troebst, Stefan 1998 Conflict in Kosovo: Failure of Prevention? An Schleswig Englisch 1909 Analytical Documentation, 1992-1998 Zavalani, Dalib 1938 Die landwirtschaftlichen -
Zani I Naltë Revistë Shkencore Dhe Kulturore
Botues: Komuniteti Mysliman i Shqipërisë Zani i Naltë Revistë shkencore dhe kulturore VITI VII (XXI) 2019, NR. 27 (180) Merret me shkenca islame, sociologji, filozofi, psikologji, histori, gjuhësi, letërsi, moral dhe literaturë kombëtare www.zaninalte.al Tiranë, 2019 Zani i Naltë Zani i Naltë Revistë shkencore, organ i Komunitetit Mysliman të Shqipërisë Themeluar në tetor 1923, rifilluar në tetor 2012 VITI VII (XXI), prill, maj, qershor 2019 nr. 27 (180) Nën kujdesin e: H. Bujar Spahiu Drejtor: Dorian Demetja Bordi editorial: H. Skender Bruçaj, Kryetar i Bordit Drejtues, Fondacioni “H. Ali Korça” Prof. Dr. Ferdinand Gjana, rektor, Universiteti Bedër Prof. Asoc. Dr. Rahim Ombashi, dekan, Fakulteti i Shkencave Humane, Universiteti Bedër Prof. Asoc. Tidita Abdurrahmani, dekan, Fakulteti i Filologjisë dhe Edukimit Prof. Asoc. Dr. Fahrush Rexhepi, dekan, Fakulteti i Studimeve Islame, Prishtinë Doc. Dr. Fahredin Ebibi, Fakulteti i Shkencave Islame, Shkup Prof. Dr. Ayhan Tekines, Austri Prof. Dr. Hajri Shehu, Tiranë Prof. Dr. Njazi Kazazi, Universiteti “Luigj Gurakuqi”, Shkodër Prof. Dr. Qazim Qazimi, Kosovë Prof. Dr. Sadije Bushati, Universiteti “Luigj Gurakuqi”, Shkodër Doc. Dr. Naser Ramadani, Fakulteti i Shkencave Islame, Shkup Doc. Dr. Ramadan Çipuri, Universiteti i Tiranës Dr. Agron Tufa, Universiteti Bedër Dr. Atakan Derelioglu, Universiteti Bedër Dr. Brikena Smajli, Universiteti Europian i Tiranës Dr. Erlis Çela, Universiteti Bedër Dr. Hasan Bello, QSA, Instituti i Historisë Dr. Ilirjana Kaceli Dr. Matilda Likaj, Universiteti “Aleksandër Moisiu”, Durrës Dr. Xhemal Seferti, Universiteti Bedër PhD. Cand. Ali Zaimi, drejtor, Medreseja e Tiranës MS/MA Fatos Kopliku, Washington, DC, SHBA MA. Ramadan Shkodra - Bashkësia Islame e Kosovës, Prishtinë MA. Sabri Bajgora, Kryeimam - Bashkësia Islame e Kosovës, Prishtinë Xhemal Balla, Tiranë PhD. -
Rrënjët, Korrik 2019
pagina 1 Anno 17 n.3 Luglio 2019 Anno 17 Distribuzione gratuita in: Mensile di attualità e cultura italo-albanese Albania, Australia, Numero 3 Belgio, Canada, Germania, Direttore editoriale: Hasan Aliaj Grecia, Francia, Italia, Luglio 2019 Stati Uniti e Svizera Një përrallë e lashtë e vjershëruar Lettera LXXVIII uantunque il fratel Quinto e Pisone m’aveano Një shqyrtim nga NIKO STILLO të një përralle epirote që vjen nga etnologu dhe gjuhëtari gjerman Qscritto accertatamente ogni cosa che fu trat- tata, avrei tuttavia amato che le tue brighe non Dr.jur.Johhan Georg von Hahn, i cili u botua në Jena të Germanisë në vitin 1854, me titull: t’avessero tolto di scrivermi, secondo tuo usato, 2 ALBANESISCHE STUDEN (Studime Shqiptare). Një nga këto histori është ajo e Perseut që preu quello che s’era trattato, o che tu me conservi. kokat e “Meduzës - Lubi Deti” duke shpëtuar vajzën e mbretit. (segue a pagina 3 Civiltà Dorica – Chi erano i Dori? di ANTONIO COPPOLA ono molti gli interrogativi sul popolo dorico Sche ancora oggi non hanno una risposta, a partire dalla domanda fondamentale “Chi erano i Dori?” di loro sappiamo solo che si tratta di un popolo misterioso che in un momento non meglio specificato, si insediò in Grecia, e l’alone di mistero che ruota attorno a questo popolo ha suscitato non poche domande collaterali. Qifea dhe Kassiopi falënderojnë Perseun për shpëtimin e vajzës së Andromedës. 3 Tablo e Pier Maniar, e cila ndodhet në muzeun e Luvrit (La Délivrance d’Andromede, 1679) Nga Biblioteka e Apollodhorit, Libri i Dytë, IV 1-4- 5 Nga Biblioteka e Apollodhorit, Libri i Dytë, IV 1-4- Duaj, s’duaj mbreti s’ kish ç të shkëpusim një Histori mitike. -
Północny Epir I Czamuria – Współczesne Oblicze Sporu Grecko-Albańskiego
Tadeusz Czekalski PÓŁNOCNY EPIR I CZAMURIA – WSPÓŁCZESNE OBLICZE SPORU GRECKO-ALBAŃSKIEGO Wśród konfliktów o podłożu narodowościowym, w których podmiotem współuczestni- czącym są Albańczycy, konflikt epirski, rozgrywający się na pograniczu grecko- albańskim, wydaje się stanowić mniejsze zagrożenie dla stabilności regionu niż wyda- rzenia w Kosowie czy Macedonii. Mimo to napięcie utrzymujące się pomiędzy Ate- nami a Tiraną w kwestii wzajemnego traktowania mniejszości narodowych pozostaje ciągle aktualne. Przypomniał o tym skandal dyplomatyczny w listopadzie 2005 r., kie- dy to prezydent Grecji, Karolos Papulias pod wpływem demonstracji Czamów – Al- bańczyków „wypędzonych z Grecji” – odwołał swoje spotkanie z głową państwa al- bańskiego. Kolejne ochłodzenie w stosunkach grecko-albańskich zbiegło się nieprzypadkowo z powrotem do władzy w Albanii po 8 latach przerwy Partii Demokratycznej i jej przywódcy Salego Berishy. Hasło obrony interesów ludności albańskiej, która żyje (lub żyła) na obszarze państw sąsiednich, było wyraziście akcentowane w okresie 1992–1997, kiedy pierwszy raz Demokraci decydowali o kształcie albańskiej polityki. Spadek, który przejęli po ośmioletnich rządach socjalistów, oznaczał praktyczne pod- porządkowanie Albanii silniejszemu sąsiadowi z południa, zarówno pod względem ekonomicznym, jak też politycznym. Odbudowa albańskiej armii z pomocą greckich oficerów, wzrost inwestycji greckich na rynku albańskim, ale zarazem rosnąca liczba albańskich emigrantów w Grecji były najważniejszymi wyznacznikami nowego ładu w stosunkach na linii Ateny–Tirana, który zapanował w czasie odbudowy państwa albańskiego po katastrofie 1997 r. Według szacunków greckich liczba Albańczyków, którzy legalnie bądź nielegalnie osiedlili się na terenie Grecji, wzrosła w latach 1997– 2004 z 4550 do 434 810, a więc blisko stukrotnie. Grecja pozostaje odbiorcą 20% al- bańskiego eksportu, zaś greckie firmy telekomunikacyjne i banki należą do najwięk- szych inwestorów w Albanii1. -
The Greek Collaborationists, Designers and Leaders of the Genocide in Chameri (1944-1945)
Arben P. Llalla The Greek collaborationists, designers and leaders of the genocide in Chameri (1944-1945) (The truth on the collaboration of Cham Albanians with the Italian and German Armies) Translated from Albanian to English: Gjeraqina LEKA Tetova, April, 2017 Press run: 500 copies LUMA 2 Arben P. Llalla Translated from Albanian to English: Gjeraqina LEKA Title: The Greek collaborators, designers and leaders of the genocide in Chameria (1944-1945) (The truth on the collaboration of the Chams with the Germans) Original title: “Kolaboracionistët grek projektuesit dhe udhëheqësit e genocidit në Çamëri”, Tetovë, Qershor, 2016 Author: Arben P. LlALlA [email protected] English Editor: Saimir LOLJA Proofread by Besim DOGANI Copyright © Author Page and layout designer: Ejup ShABANI Publisher: Arben P. LlALlA Publishing House: LUMA, Tetova Press run: 500 copies Photos on the cover are of Cham refugees in the camp of Kavaja, UNRRA, March, 1945. This book is published on the occasion of the 73nd anniversary of the Greek genocide against the Albanian population in Chameria The contents of this book may not be republished, reproduced, partially or entirely, summarized or paraphrased in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopy, etc. without permission in writing from the author. Law 2121/1993 and rules of the International Law apply. The Greek collaborationists, designers and leaders of the genocide in Chameria 3 This book is dedicated to the martyrs of “ÇAMËRIA” Battalion that fought side by side with the Greek -
The First Ottoman Experiment in Democracy
https://doi.org/10.5771/9783956506802, am 29.09.2021, 04:07:04 Open Access - http://www.nomos-elibrary.de/agb https://doi.org/10.5771/9783956506802, am 29.09.2021, 04:07:04 Open Access - http://www.nomos-elibrary.de/agb The First Ottoman Experiment in Democracy © 2016 Orient-Institut Istanbul https://doi.org/10.5771/9783956506802, am 29.09.2021, 04:07:04 Open Access - http://www.nomos-elibrary.de/agb ISTANBULER TEXTE UND STUDIEN HERAUSGEGEBEN VOM ORIENT-INSTITUT ISTANBUL BAND 18 © 2016 Orient-Institut Istanbul https://doi.org/10.5771/9783956506802, am 29.09.2021, 04:07:04 Open Access - http://www.nomos-elibrary.de/agb The First Ottoman Experiment in Democracy edited by Christoph Herzog Malek Sharif WÜRZBURG 2016 ERGON VERLAG WÜRZBURG IN KOMMISSION © 2016 Orient-Institut Istanbul https://doi.org/10.5771/9783956506802, am 29.09.2021, 04:07:04 Open Access - http://www.nomos-elibrary.de/agb Umschlaggestaltung: Taline Yozgatian Umschlagabbildung: Opening of the first Ottoman Parliament, 1877. Source: Wikipedia. Bibliografische Information der Deutschen Nationalbibliothek Die Deutsche Nationalbibliothek verzeichnet diese Publikation in der Deutschen Nationalbibliografie; detaillierte bibliografische Daten sind im Internet über http://dnb.d-nb.de abrufbar. Bibliographic information published by the Deutsche Nationalbibliothek The Deutsche Nationalbibliothek lists this publication in the Deutsche Nationalbibliografie; detailed bibliographic data are available in the Internet at http://dnb.d-nb.de. ISBN 978-3-95650-191-3 ISSN 1863-9461 © 2016 Orient-Institut Istanbul (Max Weber Stiftung) Das Werk einschließlich aller seiner Teile ist urheberrechtlich geschützt. Jede Verwertung des Werkes außerhalb des Urheberrechtsgesetzes bedarf der Zustimmung des Orient-Instituts Istanbul. -
24.06.2019-Qendrat-E
Të dhëna për QV-të dhe numrin e zgjedhësve sipas listës paraprake QARKU Berat ZAZ 64 Berat Nr. QV Zgjedhës Adresa Ambienti 1 3264 730 Lagjia "Kala",Shkolla Publik 2 3265 782 Lagjia "Mangalen", Shkolla Publik 3 3266 535 Lagjia " Mangalem", Shkolla " Llambi Goxhomani" Publik 4 3267 813 Lagjia " Mangalem", Shkolla " Llambi Goxhomani" Publik 5 3268 735 Lagjia "28 Nentori", Ambulanca Publik 6 32681 594 Lagjia "28 Nentori", Ambulanca Publik 7 3269 553 Lagjia "28 Nentori", Poliambulanca Publik 8 32691 449 Lagjia "28 Nentori", Poliambulanca Publik 9 3270 751 Lagjia "22 Tetori", Pallati I Kultures Publik 10 32701 593 Lagjia "22 Tetori", Pallati I Kultures Publik 11 3271 409 Lagjia "30 Vjetori", Shkolla "B.D. Karbunara" Publik 12 3272 750 Lagjia "30 Vjetori", Shkolla "B.D. Karbunara" Palestra Publik 13 32721 704 Lagjia "30 Vjetori", Shkolla "B.D. Karbunara" Palestra Publik 14 3273 854 Lagjia "30 Vjetori",Stadiumi "Tomori" Publik 15 32731 887 Lagjia "30 Vjetori",Stadiumi "Tomori" Publik 16 32732 907 Lagjia "30 Vjetori",Stadiumi "Tomori" Publik 17 3274 578 Lagjia "30 Vjetori", Shkolla"1Maji" Publik 18 32741 614 Lagjia "30 Vjetori", Shkolla"1Maji" Publik 19 3275 925 Lagjia "30 Vjetori", Sigurimet Shoqerore Publik 20 32751 748 Lagjia "30 Vjetori", Sigurimet Shoqerore Publik 21 3276 951 Lagjia "30 Vjetori", Sigurimet Shoqerore K2 Publik 22 3279 954 Lagjia "10 Korriku", Shkolla "22 Tetori" Publik 23 3280 509 Lagjia "10 Korriku", Shkolla "22 Tetori" Kati 2 Publik 24 32801 450 Lagjia "10 Korriku", Shkolla "22 Tetori" Kati 2 Publik 25 3281 649 Lagjia "J.Vruho", -
QARKU Berat ZAZ 64 Berat
Të dhëna për QV-të dhe numrin e zgjedhësve Zgjdhje Vendore 2019 QARKU Berat ZAZ 64 Berat Nr. QV Zgjedhës Adresa Ambienti 1 3264 730 Lagjia "Kala",Shkolla Publik 2 3265 782 Lagjia "Mangalen", Shkolla Publik 3 3266 535 Lagjia " Mangalem", Shkolla " Llambi Goxhomani" Publik 4 3267 813 Lagjia " Mangalem", Shkolla " Llambi Goxhomani" Publik 5 3268 735 Lagjia "28 Nentori", Ambulanca Publik 6 32681 594 Lagjia "28 Nentori", Ambulanca Publik 7 3269 553 Lagjia "28 Nentori", Poliambulanca Publik 8 32691 449 Lagjia "28 Nentori", Poliambulanca Publik 9 3270 751 Lagjia "22 Tetori", Pallati I Kultures Publik 10 32701 593 Lagjia "22 Tetori", Pallati I Kultures Publik 11 3271 409 Lagjia "30 Vjetori", Shkolla "B.D. Karbunara" Publik 12 3272 750 Lagjia "30 Vjetori", Shkolla "B.D. Karbunara" Palestra Publik 13 32721 704 Lagjia "30 Vjetori", Shkolla "B.D. Karbunara" Palestra Publik 14 3273 854 Lagjia "30 Vjetori",Stadiumi "Tomori" Publik 15 32731 887 Lagjia "30 Vjetori",Stadiumi "Tomori" Publik 16 32732 907 Lagjia "30 Vjetori",Stadiumi "Tomori" Publik 17 3274 578 Lagjia "30 Vjetori", Shkolla"1Maji" Publik 18 32741 614 Lagjia "30 Vjetori", Shkolla"1Maji" Publik 19 3275 925 Lagjia "30 Vjetori", Sigurimet Shoqerore Publik 20 32751 748 Lagjia "30 Vjetori", Sigurimet Shoqerore Publik 21 3276 951 Lagjia "30 Vjetori", Sigurimet Shoqerore K2 Publik 22 3279 954 Lagjia "10 Korriku", Shkolla "22 Tetori" Publik 23 3280 509 Lagjia "10 Korriku", Shkolla "22 Tetori" Kati 2 Publik 24 32801 450 Lagjia "10 Korriku", Shkolla "22 Tetori" Kati 2 Publik 25 3281 649 Lagjia "J.Vruho",