Svenskt, Finskt Och Ryskt
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Svenskt, finskt och ryskt Svenskt, finskt och ryskt Nationens, språkets och historiens dimensioner hos E.G. Ehrström 1808–1835 Johanna Wassholm Förord Då professor Max Engman en dag för många år sedan ringde och erbjöd mig ett ämne för en doktorsavhandling hade jag redan i några år varit borta från universitetsvärlden. Utan det samtalet skulle jag knappast i dag stå som författare till den här avhandlingen. Jag tackar min handledare Max för den möjlighet jag fick och framför allt för att det ämne han gav mig genuint har intresserat mig under alla år. Jag är glad över att kunna avsluta avhandlingsprojektet, men problematiken kring språk, nation och identitet engagerar mig också framöver. Den process Max med sitt samtal inledde, avslutade docent Kristiina Kalleinen och professor Petri Karonen. Som avhandlingens förgranskare bidrog de med både kritiska och nyttiga kommentarer. Framför allt bekräftade de dock att arbetet börjar bli färdigt, vilket jag tackar dem för. Mellan början och slutet finns många som förtjänar ett tack. Ämnet historia vid Åbo Akademi har erbjudit den optimala fysiska miljön för avhandlingsarbetet och ämnets kolleger och studenter en inspirerande intellektuell miljö som saknar motstycke. Den historiska fråga som den här tankesmedjan inte kan besvara med ett utförligt och mer eller mindre välformulerat svar har ännu inte ställts. Professor Holger Weiss, FD Ann-Catrin Östman och FD Joachim Mickwitz har läst delar av mitt manuskript och bidragit med värdefulla kommentarer. Jag riktar ett särskilt tack till FD Laura Hollsten som i de mest kritiska av situationer alltid utstrålar engagemang och empati – och dessutom löser problemen. Åren 2003–06 hade jag en forskartjänst i den mångvetenskapliga forskarskolan Identitet – genesis, manifestation, metamorfos. Forskarskolan erbjöd förutom den uppenbara finansiella fördelen en fruktbar miljö att utveckla de teoretiska resonemangen i. Jag tackar kollegerna vid Jyväskylä universitet och Åbo Akademi för givande diskussioner i anledning av den ”identitetskris” som förenade oss alla – de intensiva seminariernas sociala sida uppfyllde en uppenbar terapeutisk funktion. Jag tackar också forskarskolans ledningsgrupp, särskilt professor Anna- Maria Åström som alltid har uppvisat ett ämnesgränserna överskridande intresse för mitt avhandlingsarbete. Arbetsstipendier beviljade av följande fonder och stiftelser har gjort det möjligt att slutföra avhandlingen: Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond och Nämnden för historieforskning vid Svenska Litteratursällskapet i Finland, Waldemar von Frenckells stiftelse, Oskar Öflunds stiftelse och Åbo Akademi. Bidrag för arkivstudier, konferensresor och kurser har därtill beviljats av Vera och Greta Oldbergs stiftelse, Kulturfonden för Sverige och Finland, Åbo Akademis jubileumsfond 1968, Historiatieteiden tutkijakoulu samt A.J. Sjögrenin seura r.y. Jag riktar ett stort tack till FM Maren Jonasson och FL Jennica Thylin som under en pressad tidtabell tog sig tid att korrekturläsa det slutliga manuskriptet. Med beaktande av deras ofelbara språkliga kompetens är alla fel som återstår självskrivet mina egna. Avhandlingen tillägnar jag alla dem som känner sig hemma i det ambulerande ”kaffebordet”. Många stora personligheter har under åren med goda och dåliga idéer bidragit till roliga och kreativa stunder. Av dem som det senaste året på nära håll har tvingats följa med min ofta desperata kamp mot tiden tackar jag särskilt Maren för att hon alltid har funnits där, Jennica för ironin, Stefan för harmonin, Anna för sympatin och Ann-Catrin för att hon tror att vi alla är genier. Er vänskap betyder mycket för mig. Åbo den 1 januari 2008 Johanna Wassholm Innehåll I INTRODUKTION ...................................................... 1 INLEDNING ........................................................................................ 2 PROBLEMSTÄLLNINGAR OCH SYFTE ..................................................... 2 E.G. EHRSTRÖM (1791–1835) ............................................................ 6 TEORETISK REFERENSRAM .................................................................. 9 METOD ............................................................................................. 18 FORSKNINGSLÄGE ............................................................................ 22 KÄLLOR ............................................................................................ 29 II NATIONEN: POLITIK ELLER KULTUR? ............... 37 POLITIK OCH KULTUR: FINLAND SOM BLANDFORM............................ 38 ROMANTIKENS ORGANISKA NATION ................................................. 41 Natur och folk i den tidiga romantiken .................................... 47 En medfödd svenskhet ............................................................ 56 Söndring och enhet: romantikens finska nation .......................... 62 Den ryska nationen ................................................................ 74 DEN POLITISKA NATIONEN I DET RYSKA RIKET ................................ 84 Rysk undersåte: inklusion i det ryska riket ............................... 85 Finsk medborgare: särställning i det ryska riket ........................ 91 Finländare: tillhörigheten i en rysk kontext .............................. 98 Vilket är fäderneslandet? ..................................................... 113 III SPRÅKET I NATIONEN ......................................... 119 SPRÅKETS FUNKTIONER: KOMMUNIKATION ELLER IDENTITET? ........ 120 SPRÅK SOM IDENTITET: NATIONALSPRÅKETS (R)ENHET ................... 124 Det problematiserade finska nationalspråket ........................... 129 Det tyska hotet mot de svenska och finska modersmålen ............ 142 Modersmål, nationalkänsla och karaktär ................................ 155 KOMMUNIKATION OCH POLITIK: DE MÅNGA SPRÅKENS FINLAND ..... 164 Blandspråkighet och mångspråkighet: hot och möjlighet ............. 167 Ryskan som politisk och nationell nödvändighet ....................... 173 Vetenksapliga motiv och språkliga hierarkier .......................... 183 Ett professionellt och personligt nederlag ................................. 190 IV NATIONEN I HISTORIEN .................................... 198 DET FÖRFLUTNA I NATIONEN .......................................................... 199 EHRSTRÖM OCH HISTORIEFORSKNINGEN ......................................... 202 SVENSKA KUNGAR, KRIG OCH HJÄLTAR ÅR 1812 .............................. 212 EN ”HERRLIG FINSK FORNTID” ........................................................ 226 FÖRSVENSKNING OCH UPPLYSNING: SVENSK HISTORIA EFTER 1809 . 231 V SLUTDISKUSSION OCH KONKLUSIONER .......... 242 SAMMANFATTNING .......................................................................... 243 IDENTIFIKATIONENS INDIVIDUELLA DIMENSION ............................. 244 IDENTIFIKATIONENS SAMHÄLLELIGA DIMENSION ............................ 248 DE NATIONELLA IDENTITETERNA I HISTORIESKRIVNINGEN ............ 249 SUMMARY ..................................................................... 253 KÄLLOR OCH LITTERATUR ........................................ 257 I Introduktion 2 _______________________________________________________________ Inledning Jag är Svensk till Nation, ehuru nu Rysk Undersåte från Nya Finland (E.G. Ehrström 1812) I detta citat beskriver Åbostudenten Eric Gustaf Ehrström sin nationella tillhörighet i Ryssland år 1812. Hans beskrivning innehåller samma tre komponenter – svenskt, finskt och ryskt – som ingår i det kända axiomet ”svenskar är vi inte längre, ryssar vill vi inte bli, låt oss alltså vara finnar”. En närmare analys visar ändå att det finns en avgörande skillnad mellan de två uttalandena. Det sistnämnda exkluderar det svenska och det ryska elementet och lämnar ensamt kvar det finska. Ehrströms uttalande inkluderar däremot svenskt, finskt och ryskt om varandra, utan att han problematiserar detta. I andra sammanhang hävdar Ehrström dock att alla Finlands invånare nu måste känna sig som finnar och beskriver det finska språket som nationalspråk och som alla finnars modersmål. I det mångspråkiga S:t Petersburg däremot ser han som sin uppgift att försvara det svenska modersmålet mot det hot som han anser att tyskan utgör mot det, och som lektor i ryska i Åbo hävdar han att kunskaper i ryska är en nationalnödvändighet i Finland. I början av 1810-talet hyllar han den svenske krigarkungen Karl XII som sin hjälte, medan han på 1820-talet lyfter fram den skadliga försvenskning som det främmande svenska väldet hade utsatt den finska nationen för. Dessa korta exempel får här belysa utgångspunkten för denna avhandling. Kanhända är de nationella identiteterna inte så stabila och enhetliga som allmänhetens medvetande tenderar att uppfatta dem som. Och om så är fallet, hur kan detta förklaras? Problemställningar och syfte Denna avhandlings övergripande problemställning kan sammanfattas i frågan hur E.G. Ehrström förhöll sig till olika dimensioner av finskt, svenskt och ryskt under tidsperioden _______________________________________________________________ 3 1808–1835. Teoretiskt utgår frågeställningen från de senaste femton årens diskussion om identiteter, som kommer att behandlas närmare nedan i kapitlet om avhandlingens teoretiska referensram. Här nöjer jag mig därför med att konstatera att det under de senaste årtiondena på det teoretiska planet har skett en förskjutning i synen på identiteter. Där de tidigare uppfattades som relativt stabila och oföränderliga, ser man dem numera i högre grad som konstruktioner