DOCSLIB.ORG

5 Alternativ Att Storstadsområdet Växer Med 200 000 Invånare Och 100 000 Arbetsplatser Beslutade Projekt Enligt Nationell Plan För Perioden 2018–2029

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
5 Alternativ Att Storstadsområdet Växer Med 200 000 Invånare Och 100 000 Arbetsplatser Beslutade Projekt Enligt Nationell Plan För Perioden 2018–2029 5.1.1 Transportsystem I storstadsområdet Göteborg-Mölndal-Partille planeras det för en kraftfull utbyggnad av kollektivtrafiken enligt Målbild Koll2035. Målbilden utgår från Utöver befintligt väg- och järnvägssystem innefattar nollalternativet 5 Alternativ att storstadsområdet växer med 200 000 invånare och 100 000 arbetsplatser beslutade projekt enligt nationell plan för perioden 2018–2029. Den största fram till år 2035, vilket bedöms medföra att kollektivresandet ökar med I detta kapitel beskrivs de stations- och korridoralternativ som har valts ut planerade förändringen av järnvägssystemet är utbyggnaden av Västlänken, 60–75 procent jämfört med idag. och studerarats i det inledande skedet av lokaliseringsutredningen. Vidare som kommer att färdigställas till år 2026. Västlänken är en järnvägstunnel redovisas övriga identifierade alternativ som av olika anledningar har valts för regional tågtrafik under centrala Göteborg med stationer vid Göteborgs bort tidigt i utredningen. Därefter redovisas bedömningar av de utvalda central, Haga och Korsvägen. Västlänken ansluter till Västkustbanan och Kust Utan förbättrad tågtrafik mellan Göteborg och Borås kommer huvuddelen av alternativens sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhet. Sist i kapitlet till kustbanan i Almedal. Övriga större järnvägsprojekt inom planperioden är arbets- och studiependlingen i stråket även i fortsättningen att göras med bil lämnas förslag till vilka av alternativen som ska studeras vidare i nästa skede kapacitetshöjande åtgärder på Västra stambanan och Hamnbanan. och buss. Det medför att trafiken på väg 27/40 kommer att öka, vilket innebär av lokaliseringsutredningen. ökad trängsel på det redan hårt belastade vägsystemet i och kring Göteborg. Större vägprojekt, som kommer att påverka vägtrafiken i Göteborgområdet, är De metoder som används för urval och bedömning av alternativ beskrivs i pågående utbyggnader av Marieholmsförbindelsen, en ny tunnel under Göta 5.1.2 Regional och kommunal utveckling avsnitt 2.3 och 2.4. älv för att länka samman E6 med E45 och E20 via Partihandelsförbindelsen, Nollalternativet innebär fortsatt utveckling inom utredningsområdet genom samt Götaleden. Ett annat stort vägprojekt är överdäckning av E45 i centrala att planerade bostäder och verksamheter samt planerad infrastruktur byggs Göteborg. ut. Göteborgs- och Boråsregionen är mycket expansiv och stora förändringar 5.1 Nollalternativ förväntas under perioden fram till år 2040. Nollalternativet beskriver den fortsatta planerade utvecklingen inom Swedavia planerar att bygga ut Landvetter flygplats med sikte på cirka 25 utredningsområdet, utan att nya stambanor byggs. Nollalternativet används procent fler resenärer än idag. som ett jämförelsealternativ. Prognosåret, det vill säga det år för vilken jämförelsen görs, är satt till år 2040. Halleröd Vralen 151 Ytterstad Stannum Ömmern Surte Hökhult Apla- Hedagården Varnum Spjuthult Slätthult kulla Olstorp Tollered Valsjöryd Röl Översikt utLröevgdärndeitngskorridorer Ödenäs Drängsered Näs Bergum Hedared Fristad Gingri 123 Fagerhult Ön Finnekumla Mysterna Utredningsområde Stenared Uddared Öresjö Högen Ören Bredared Sparsör Yta för utredningskorridorer Risa 288 Angered Lövhult Örsbråten Töllsjö Segerstorp Sandvik Gravryd Rångedala Horsared Gunnilse Olofstorp Floda Lensjön Brandsbo Sjögared Hult 133 Kärra Gretlanda Stenkullen Ramnavik Klinten Angered Björsared Ryggebol Torstad Hammar- 118 Gravryd ALTERNATIV Aspenäs Båstad Olofsered 228 Falskog kullen Frufällan Tagene Björkered Sandhult 306 Slätthult Hjällbo Aspen Uspen Varvhult Lerum Holmared Tosseryd 319 Morjhult Näs Bredared Jordås Henå Almekärr 207 Ryda Främgärde Bergsjön Kåhög Stamsjö 298 Fattabo Kortedala 228 Pålsbo Ekås Sjöbo Mellby Jonsered Hulan Öndered Taryd indås Brämhult Toarp Backa eån H Vatthult Säv Gårda Härskogen Tubbared Hestra Partille Öxeryd Nordtorp Backabo Nedflo Östra Öre- Björn- Gräslid Borås Skänstad Nedsjön gärde Svensgärde Dalsjöfors dammen Sjömarken St. Härsjön Klåddegärde Gesebols Gesebol Lundaskog 328 Furulund Västra 269 Härlanda 122 sjö Hornasjön Nedsjön Skälvarås Hestra Sandared Kråkhult Tullebo Gånghester Önneröd Rya He Viared Örgryte Öjersjö Skårtorp stra Hultafors Damm- Tahult Å Hindås Slätthult 150 svedjan Kulla Hallen Härryda Draered Göteborg d Nord Vikhult V Boda Råslätt Landvetter Sundshult ollebyg Olsfors B Målsryd Ols Transås Stuve- Bårhult for Råddeby Delsjön s Bosjön red Backa Enings- B Bollebygd 157 Kråkered ol näs leb Övre Bosnäs yg 50 d S Näs Glafsered Björröd y Granbäcken Bråtared d Låddekärrsbu Råda t R Mölnlycke s Holmen a Landvetters fpl. Rävlanda Hunared 195 Sävshult k Ö St. Bugärde Nord Loftsdal Såken a Upptröst Björnåsen vä r Rävlanda Rydboholm Öd g e Björketorp Värred Mölndal ePixbo Nya Långenäs t Risbacka n t Björkhult 120 e Rydboholm boSjöga- Aplared Benareby Buarås v yd Sands- nda S ke d Rävla lyc n backa Hassmundshult Balltorp öln Bolås a bäck Storsjön M L Smeds- Viskafors 186 81 torp Nordsjön Hökhult Gränd Bertshult Lervik Fagerhult Sand- o Lönnhult sjön leb Vrestaby Ögärdet Tulebo Tu Ljushult 110 Skrim- Svaneholm Habäck Grönered Hällingsjö hult Krokstorp Lysjön Eskilsby Hjorthall Hägnen Bogryd 203 Sandsjönäs 57 Håvet Hessered n Kållered å 65 g Handby- Knipered Hällesåker Bosgården g Inseros Jäxviken ä Enekulla näs H Buttorp Grimmered Sävsjövik 292 159 Kinnarumma Halla Dukared Kraka- Arnäsholm Kråkered Självared Sälgered Fagered Hassungared viken Svenshult Lindome Olofsred 122 Sexdrega 187 Ubbhult Hökås 148 Storön Öjersbo Seglora Frisjön0 2 4 6 8 10 Hulta Rya Buastrand 207 Hjälltorp St. Snärsbo km Salvebo St. Habo Källered Oxsjön Lillaskog © Lantmäteriet Backa Rågdal St. Hålsjön Jannefors Figur 5.1 Aktuella utredningskorridorer. 48 LOKALISERINGSUTREDNING SAMRÅDSHANDLING Norra Grangården Idrottsplats Korndal Skola 5.2 Aktuella alternativ Stationsalternativ Helenevik Bergskanalen Lackarebäcks industriområde Stationsalternativ M1 Mölndal 1 FornborgNaturreservat 0 Nedan beskrivs de alternativ som efter ett första urval har studerats och 0 Rådasjöns naturreservat Bedömd huvudsTaoklltiogr apnläggningstyp utvärderats i det inledande skedet av lokaliseringsutredningen. Alternativ Sjövalla Rådasjön Fridhemsviken som valts bort i samband med det första urvalet redovisas i avsnitt 5.3. Bank eller skärning Lackarebäck Kristinedal Sagfjäll Vårdhem Vårdhem Björås Västerberget Skola Badplats Labbera 5.2.1 Stationslägen i Mölndal Vårdhem Skola Stensjö kyrka Ener- Ståloppet Skola Jättegrytor Inledningsvis har flera tänkbara stationslägen i Mölndal identifierats och Sjukhus Träd- backen Skola gården Ormås Råda utvärderats, se avsnitt 5.3.1. Efter ett första urval bedöms enbart alternativet Stensjö- Slottsviken höjd Gunnebo att bygga ut nuvarande station vara relevant för fortsatt utredning. Även ett Jungfruhoppet Bosgården Badplats Skola kulturreservat alternativ som inte möjliggör en station i Mölndal har utretts, se avsnitt 5.2.4 Koloniområde Mölndal Greve- Gunnebo Fotb.pl. Störtfjället Skola Stensjön Raka vägen. Skola Skola dämmet Ridhus Furubacken Valås Skola kyrka Fotb.pl. Kungsstenen 5 2 Sporthall Mölndalsån Ryet Fotb.pl. Solängen Glas- Valås Åbybergs- Björketorpet Fässbergsåsen parken berget Herkulesgården Sjöbo oKmolroåndie- Motionsanl. Landala Nöjesanl. 0 1 Ö Långevattnet Forsåker 1 Broslätt Översikt stationsalternativ M Björnåsen Sjukhus Skola Skår Sjölyckan Fässberg ö l n Gunnebodal Område för stationsalternativ d Koloniomr. Delsjöområdets Torsgården Pixbo naturreservat a l Golfbana St. Björketj. Skola så Kikås Johanneberg Travbana n Pixbo herrgård mGousnslean- Åby Hulelyckan Åbyfältet Delsjönäset L. Delsjön Store- Kallebäck St. Delsjön Vårdcentral B Skola mossen o Guldheden Brännås h u Södra Vällsjön s l Sjukhus Gärdhem e d Fotb.pl. Krokslätt e Golfb. Sportanläggning n Sporthall Kalvemossen Avfallsanläggning Sjödala Smvoesdsse-n Tennisbanor Ballto 5 rpsb 27 9 äcke Travtr.b. n Skola Lilla Kullbäckstorp 40 Månstorpet Travträningsbana 0Rambod2al50 500 750 1 000 Helenedal Jons kulle Kobacka m N Långevattnet Johannefred Riskulla industriområde Fotb.pl. Korndal Grangården © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 5 dalen Växthus Växthus 9 1 Naturreservat Vattenverk 0 0 Fornborg Kristinedal Helenevik Toltorp Figur 5.3 Stationsalternativ M1 Mölndal. Sjövalla Rådasjön Sandås Naturreservat Labbera Västerberget Jättegrytor Skola Sjukhus Enerbacken ALTERNATIV Stensjön Slottsviken Koloniomr. Kulturres. M1 Mölndal Mölndal Stensjöhöjd Gunnebo Ridhus Nuvarande station (Mölndal nedre) byggs ut med fler spår för att klara 5 2 M1 Mölndal nan till kust-ba Eklanda Solängen Kust planerad trafik på den nya stambanan och Västkustbanan. Stationen, som idag berg Kikås har tre spår och en plattform, behöver utökas till sex spår och tre plattformar. Åfäblyte-t Åby Detta innebär att järnvägsområdet breddas från nuvarande cirka 35 meter Brännås S Långevattnet Hule- Avfallsanl. Sjödala till cirka 70 meter. De nya spåren och plattformarna bedöms få plats under Golfbana Brudberget Mölndalbro med rulltrappor och hissar från bron. Travtr.b. V ån Stora ä Kobacka s t k Räve- u s kärr Hörsickan t Lunnag. b en Rambo mosse a sled Balltorp n ohu Plattformarna ska kunna rymma 250 meter långa tåg. Nämndemansgatan Åbro a 7 B 5 Kärra n 9 som går parallellt med spåren kan få ett nytt läge under bron. Söder om Kroken 5 stationen krävs utrymme för växelförbindelser mellan spåren samt en E6 75 Rävekärrs Kärrahöjd Sandbäck Långevatten Krokm. E20 förbindelse till de planerade uppställningsspåren vid Sandbäck söder om Blixås Naturres. Talgedalen 1 Mölndal, vilket innebär att järnvägsområdet
Load more

Recommended publications
  • MIS 2015:1. Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2015
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges offi ciella statistik MIS 2015:1 ISSN 1654-3718 (Online) Regionala indelningar All officiell statistik finns på: www.scb.se i Sverige den 1 januari 2015 Statistikservice: tfn 08-506 948 01 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics service, phone +46 8 506 948 01 Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Statistiska centralbyrån 2015 Reports on Statistical Co-ordination for the Official Statistics of Sweden Regional divisions in Sweden on 1 January 2015 Statistics Sweden 2015 Producent SCB, avdelningen för regioner och miljö Producer Statistics Sweden, Regions and Environment Department 701 89 Örebro +46 19 17 60 00 Förfrågningar Tina Hodell, +46 19 17 60 87 Enquiries [email protected] Gunilla Sandberg, +46 19 17 65 82 [email protected] Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, MIS 2015:1, Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: SCB MIS 2015:1, Regional divisions in Sweden on 1 January 2015. Omslag/Cover: Ateljén, SCB ISSN 1654-3718 (Online) URN:NBN:SE:SCB-2015-X20BR1501_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se. This publication is only available in electronic form on www.scb.se Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Förord Förord I serien Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik (MIS) publicerar SCB riktlinjer, standarder, nomenklaturer och koder som är viktiga för statistikens producenter och användare.
    [Show full text]
  • Kommunfakta Tätort Pdf, 830.2 Kb, Öppnas I Nytt Fönster
    Borås 2019 Tätortsbeteckning 1. Aplared 2. Borgstena 3. Borås 4. Bosnäs 5. Bredared 6. Dalsjöfors 7. Dannike 8. Fristad 9. Gånghester och Målsryd 10. Hedared 11. Kinnarumma 12. Rydboholm 13. Rångedala 14. Sandared, Sjömarken och Viared 15. Sandhult 16. Viskafors 17. Äspered 18. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Aplared 450 465 -15 0,64 719 11,3 Borgstena 428 422 6 1,07 397 17,8 Borås 73 653 67 361 6 292 30,81 2 327 Bosnäs 448 416 32 1,00 424 8,2 Bredared 330 265 65 0,61 517 9,2 Dalsjöfors 3 719 3 463 256 3,52 1 025 9,4 Dannike 453 438 15 0,77 571 17,3 Fristad 5 566 5 173 393 7,31 740 10,2 Gånghester och Målsryd 2 539 2 484 55 2,73 927 6,6 Hedared 336 355 -19 0,76 477 14,7 Kinnarumma 356 349 7 0,74 451 15,1 Rydboholm 991 1 018 -27 1,16 854 9,0 Rångedala 421 412 9 1,12 376 12,9 Sandared, Sjömarken och Viared 7 076 6 276 800 9,68 682 8,1 Sandhult 568 609 -41 0,59 958 9,0 Viskafors 3 725 3 680 45 3,97 932 13,2 Äspered 302 295 7 0,61 480 14,0 Utanför tätort 10 817 9 813 1 004 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Särredovisning VA 2020 Affärsområde VA
    Särredovisning VA 2020 Affärsområde VA Per Karlsson 2021-04-19 Innehåll 1. Verksamhetsuppföljning...................................................................................... 3 2. Ekonomi .................................................................................................................... 6 3. Miljö och kvalitet ................................................................................................... 9 4. Framtida utveckling ............................................................................................ 11 1. Verksamhetsuppföljning Huvudmannaskapet för Borås Stads vatten och avloppsverksamhet (VA) är organisatoriskt placerat på Borås Energi och Miljö AB som är ett helägt kommunalt bolag. VA verksamheten ska enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster särredovisas och Borås Energi och Miljö AB har organiserat VA i ett separat affärsområde, Vatten och Avlopp. För att styra och följa upp verksamheten på ett bra sätt kopplat till de vattentjänsterna affärsområdet levererar ser organisationen på affärsområdet ut enligt nedan: AO-chef Planering/ utveckling Produktion Produktion Distribution Vatten Avlopp Vatten Producerad mängd dricksvatten 2020 Vattenverk Producerad dricksvattenmängd (m3) Sjöbo 7 130 218 Dalsjöfors 635 453 Rångedala 21 204 Bredared 12 827 Hedared 10 615 Totalt 7 810 317 Vi har producerat mer vatten under 2020 än 2019 och vi har även debiterat mer vatten till våra kunder. Förlusterna har varit något högre 2020 än 2019. I början på året har vi haft fortsatta problem med igensättningar
    [Show full text]
  • Grundvattenmagasinet Fristad
    K 495 Grundvattenmagasinet Fristad Lars-Ove Lång & Åsa Lindh Fristad Bredared Frufällan ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-294-9 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2015 Layout: Kerstin Finn, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Fristad .................................................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Tidigare undersökningar .............................................................................................................................................. 4 Kompletterande undersökningar ............................................................................................................................. 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Närtrafik Borås
    NÄRTRAFIK BORÅS 8 JANUARI 2012 och tills vidare NÄRTRAFIK Närtrafik finns för dig som vill åka kollektivtrafik från landsbygden (grönt på kartan) och in till tätort (rött på kartan). RING OCH BESTÄLL DIN RESA Turen körs bara om någon bokat den. Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom (se längst ner på sidan) och vilken Närtrafikhållplats du vill resa till. Ring sedan till Västtrafiks beställningscentral på 0771-91 90 90 minst två timmar före intervallets början för att beställa. Personen som tar emot din bokning ger dig då den exakta avgångstiden. Glöm inte att samtidigt boka din hemresa. SAMÅKNING Tänk på att du kan få samåka med andra resenärer som också har beställt Närtra- fik eller annan typ av resa. Resorna samordnas på bästa sätt för att ge dig så kort restid som möjligt, men ibland kan det ändå bli lång omväg för att hämta medre- senärer. Räkna därför med längre restid. Har du en exakt tid att passa måste du ha en god marginal för att hinna fram i tid. VAR HÄMTAR BILEN Bilen hämtar dig på avtalad tid vid den adress där du befinner dig, t ex hemma, och kör dig till den Närtrafikhållplats du önskat resa till. När bilen hämtar dig är det viktigt att du står ute och är klar att åka med. När du reser hem hämtar bilen dig på en Närtrafikhållplats. BILJETTPRIS Du betalar din resa med Närtrafik kontant till bilens förare. Priset följer utveck- lingen för Västtrafiks övriga biljetter (i januari 2012 kostar resan 32 kronor). Barn under 7 år åker gratis i målsmans sällskap.
    [Show full text]
  • Gässlösa Waste Water Treatment Plant Tony Strandh Titel
    Gässlösa waste water treatment plant Tony Strandh Titel Gässlösa waste water treatment plant WWTPs and pump stations in Borås Borås Municipality 8 WWTP BORGSTENA 102 Pumping stations Sewer pipes FRISTAD HEDARED BREDARED GINGRI SPARSÖRRÅNGEDALA SANDH FRUFÄLLAN ULT TOSSERYD ÄSPERED EKÅS SJÖMARKEN SANDARED DALSJÖFORS GÅNGHESTER MÅLSRYD DANNIKE RYDBOHOLM VISKAFORS APLARED SVANEHOLM KINNARUMMA 0 2 4 10 km 2011-05-26 Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa WWTP Gässlösa waste water treatment plant History of Gässlösa 1934 Mechanical treatment and digester 1939 Biological treatment, trickling filter 1967-70 Activated sludge , new part of Gässlösa 1976-77 Chemical precipitation 1999 Nitrogen removal, BioDenitro™ 2000 Chemical precipitation with Actiflo™ 2003 Gas treatment, bio gas 2016 New WWTP at Sobacken Gässlösa waste water treatment plant Gässlösa - Data 110 000 person equivalents 80 000 physical persons Textile and wall paper industries Max capacity 5400 m3/h (9600m3/h) 35 000 m3/day Effluent standards: P-tot 0,3 mg/l N-tot 15 mg/l BOD7 10 mg/l 800 ton sludge/month (DS 22 %) Gässlösa waste water treatment plant Primary treatment - removes sand and particles Step screens, 3 mm Sand and grit chambers Primary sedimentation, primary sludge Step screen Sand used as bulk material Solids are incinerated Primary sedimentation Gässlösa waste water Primary treatment plant sedimentation Biological treatment Activated sludge with nitrogen removal, 3 blocks x 2 tanks Alternating aeration depending on + - [NH4 ] and [NO3 ] + - Nitrification NH4 +
    [Show full text]
  • Borås Kommun
    SVERIGES GEOLOGISKA AB RAPPORT Division Ingenjörsgeologi Datum: 1982-12-17 Gustav Akerblom ID-nr: BRAP 82112 Lars-Ingemar Lundh Uppdragsgivare: Borås Kommun MARKRADONUNDERSÖKNING BORAS KOMMUN INNEHALLSFÖRTECKNING sid SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 5 GEOLOGISK ÖVERSIKT Berggrund 7 Jordarter 9 ÖVERSIKTLIG KARTLÄGGNING AV DEN GEOLOGISKA SITUATIONEN 10 Underlagsmaterial 10 MARKUNDERSÖKNING AV TOMTER TILL HUS MED FÖRHÖJD RADON- 12 DOTTERHALT INOMHUS Mätning av radonhalten i jordluft med emanometer 13 Mätning av radonhalten i jordluft med ROAC-metoden 13 Mätning av gammastrålning 14 Bestämning av uran(-radium), torium- och kaliumhalter för jordarter och berggrund 14 Husprotokoll 15 Beräkning av mängden inIäekande jordluft 15 RESULTAT AV MARKUNDERSÖKNINGEN 16 Radonhalter i jordluften 17 Gammastrålning och halter av uran, torium och kalium 18 Diskussion av resultat från markradonundersökningen 19 Rekommendationer 22 Statistisk bearbetning av husdata och geologi 23 Resultat av statistisk bearbetning 26 FÄLTUNDERSÖKNING AV SPRICKDALAR 32 Geologi 33 Resultat av sprickdalsundersökningen 34 FÄLTUNDERSÖKNING AV HÄLLOMRÄOE I HULTA 35 Resultat av hällundersökningen 36 Litteraturlista 37 BILAGOR BILAGA 1 Husprotokoll " 2 Dataplottade diagram " 3 Mätresultat sprickdalar " 4 Mätresultat hällområde vid Hulta " 5 Geologiska kartor 1 SAMMANFATTNING På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Borås kommun har Sveriges Geologiska AB, tidigare Sveriges geologiska undersökning (SGU), under maj-juni 1982 undersökt eventuella samband mellan geologiska förhållanden och radondotterhalter i enbostadshus byggda av alun­ skifferbaserad gasbetong. Till grund för denna undersökning ligger, dels en av SGU 1980 ut­ förd bilmätning för att spåra hus byggda av alunskifferbasserad gasbetong i Borås kommun, dels spårfilmsmätningar som utförts av kommunen i samarbete med statens provningsanstalt (Borås). Undersökningen har omfattat: - Kartläggning av den geologiska situationen för samtliga bo­ städer (ca 600 st) i Borås kommun i vilka spårfilmsmätningar av radondotterhalter gjorts.
    [Show full text]
  • Municipal Fishing Licence Is Valid in Large Areas of the 42 76 Municipality
    Would you like to fish in We offer excellent fishing Vaselid Säveån Hindsjö all year round! Borås? 74 The Municipal Fishing Licence is valid in large areas of the 42 76 Municipality. The Municipal Fishing Licence entitles you to fish with rod and line in the lakes, rivers and streams covered 77 Malryd by the Municipal Fishing Licence. This brochure gives details Malsjö Myresjö of the lakes and water courses you are permitted to fish. It 1 explains the current regulations. The regulations vary between Till Falköping Mollaryd waters. Please check in the brochure for the regulations gover- Tämta ning the water you intend to fish before you start fishing. Soten Säven Permits 75 81 Lindsås Licence fees SEK Period of validity Borgstena Annual licence 600 One year from date of purchase Kållared Monthly licence 200 One month from date of 78 34 purchase St. Trännningen 79 Lassesjö Sandsjön Baståsasjö 73 80 Örlanda Available from 183 Gamsen Borås camping Campinggatan 25 033-35 32 80 Assmundared Borås Kulturhus Sturegatan 35 033-35 35 05 82 42 Cabom Gässlösavägen 35 033-13 66 30 Mjöshult Vänga Fänneslunda Gärstorp sjön Vildland Getängsvägen 38 033-41 15 66 Annestorp Wollmars Fiske Jakt Fritid Ö. Kulsjön Källbäcksrydsgatan 2 Borås 033-12 68 00 Säveån Till Alingsås Lövås Sibbarp Komlösa Tåsjön V. Kulsjön Sevred Sälsjön Vemmenhult Hultås Please show respect for the countryside and the Gantarås 105 Längjum landowners. Ärtingen E Tärby St. Kleven 180 Fristad Slätthult Segerstorp Marsj. Hjälmryd Mellsj. Bonus if you buy an annual licence Ö. Valsjön 89 Marsjön • One day on one of our attractive rainbow trout waters.
    [Show full text]
  • Tusenårigt Arv Skara Stifts Kyrkor
    Tusenårigt arv Skara stifts kyrkor Tusenårigt arv Skara stifts kyrkor författare: Robin Gullbrandsson skara stift Skara stiftshistoriska sällskap skara 2008 © Författaren 2008 Skara stift ISBN 91-85200-62X Ingår i Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie: 41 ISBN 978-91-977365-3-4 Omslagsbilder: framsida; Vilske-Kleva kyrka, baksida; takmålning i Ås kyrka. Foto: författaren Tryck: Elanders Sverige AB, Falköping, 2008 Innehåll Förord, Erik Aurelius ..................................................................................................... 7 Inledning....................................................................................................................... 9 Kyrkomiljön ................................................................................................................ 11 Medeltida kyrkor ......................................................................................................... 23 1600- och 1700-talens om- och nybyggnader .............................................................. 35 Det efterreformatoriska kyrkomåleriet ......................................................................... 46 Efterreformatoriska bildhuggeriarbeten ....................................................................... 52 De nyklassicistiska kyrkorna (ca 1760-1860) ............................................................... 57 Bland- och nystilarnas kyrkor (ca 1860-1910) ............................................................. 71 Nationalromantikens och traditionalismens kyrkor ....................................................
    [Show full text]
  • Västergötlands Bordtennisförbund 75-Års Jubileum 1939 - 2014
    Västergötlands Bordtennisförbund 75-års jubileum 1939 - 2014 Utmärkelser och Statistik Del 2 av 3 Tryckoriginal: Lena Ivarsson, Västergötlands Idrottsförbund Jubileumsskrift 2014 - Utmärkelser och Statistik Del 2 Utmärkelser VBTF:s högsta utmärkelse Förbundets högsta utmärkelse har tilldelats följande personer De med *) markerade har även belönats med förtjänstmedaljen i guld. Henry Arnholm, Lidköpings BTK Helge Johansson, Dalstorps IF Gunnar Lindahl, Lidköping BTK *) Tage Boring, Vårgårda IK *) Eric Lenberg, Lidköpings BTK Håkan Erwegård, Vårgårda IK *) Ture Eriksson, Trollhättans BTK Karl-Gerhard Höglund, Holmalunds IF Sune Hallström, Tibro BTK Carl-Eric Carlsson, Örslösa IF Gösta Treijner, Skara BTK Ann-Marie Danielsson, Hova BTK Helmer Magnusson, Mariedals IK Leif Andersson, Lidköpings BTK Åke Svensson, Hulareds VIK Kent Karlsson, Vårgårda IK *) Ingvar Blomberg, Vårgårda Stefan Svensson, Vara SK Hans Alsèr, Borås Evert Larssson, N Härene GoIF Åke Eld, Saltsjöbaden Ingemar Siljehult, Blikstorps AIK Olle Gustafsson, SK Winno *) Leif Skoog, Gendalens IF Olle Olausson, Istrums SK *) Göte Gustavssson, Skagersviks BTK Åke Erlandsson, Wästerhovs IK Ove Gustavsson, Skagersviks BTK Gunnar Johansson, Lilla Edets BTK Karl-Erik Hilding, Skagersviks BTK Stig Magnusson, Fåglums IF *) Leif Johansson, Skagersviks BTK Ingemar Johansson, Mariedals IK *) Agnar Johansson, Essunga Södra BTK Erik Extergren, Stockholm Eddie Magnusson, Sandareds BTK *) Lars-Ove Ekman, BTK Temapojkarna Seve Johansson, Hörnebo SK Björn Larsson, Örslösa IF Lars Folkesson, Essunga
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]