Tusenårigt Arv Skara Stifts Kyrkor
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Tusenårigt arv Skara stifts kyrkor Tusenårigt arv Skara stifts kyrkor författare: Robin Gullbrandsson skara stift Skara stiftshistoriska sällskap skara 2008 © Författaren 2008 Skara stift ISBN 91-85200-62X Ingår i Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie: 41 ISBN 978-91-977365-3-4 Omslagsbilder: framsida; Vilske-Kleva kyrka, baksida; takmålning i Ås kyrka. Foto: författaren Tryck: Elanders Sverige AB, Falköping, 2008 Innehåll Förord, Erik Aurelius ..................................................................................................... 7 Inledning....................................................................................................................... 9 Kyrkomiljön ................................................................................................................ 11 Medeltida kyrkor ......................................................................................................... 23 1600- och 1700-talens om- och nybyggnader .............................................................. 35 Det efterreformatoriska kyrkomåleriet ......................................................................... 46 Efterreformatoriska bildhuggeriarbeten ....................................................................... 52 De nyklassicistiska kyrkorna (ca 1760-1860) ............................................................... 57 Bland- och nystilarnas kyrkor (ca 1860-1910) ............................................................. 71 Nationalromantikens och traditionalismens kyrkor ..................................................... 84 Modernismens kyrkor ................................................................................................. 94 Kyrkorestaureringar under 150 år .............................................................................. 104 Konstnärer och dekoratörer under 1800- och 1900-talet ........................................... 115 Gravminnen .............................................................................................................. 121 Orglar ....................................................................................................................... 128 Sammanfattning ........................................................................................................ 133 Källor och litteratur ................................................................................................... 138 Person- och ortnamnsregister..................................................................................... 143 Bilaga Nr. 1 – Skara stifts kyrkor i tabellform ............................................................ 147 Bilaga Nr. 2 – Spridningskartor ................................................................................. 177 Bilaga Nr. 3 – Färgfotografier .................................................................................... 183 6 Förord Gudstjänstens glädje är i alla religioner glädjen i att vara i samklang med livets krafter, med den makt ”som i sin famn all världen bär”. Och eftersom vi inte är datorer utan människor är det inte betydelselöst att rummet där vi firar gudstjänst är vackert, i vanlig mänsklig mening vackert. Redan i Roms katakomber, där kristna samlades under jord till hemliga möten med Gud, var väggarna smyckade med bilder. När kristendomen på 300-talet kunde flytta upp ovan jord, började man bygga särskilda hus för sin gudstjänst. Då fick fantasin och skönhetsglädjen större spelrum i arkitektur och skulptur, färger, ljusspel, bilder, med tiden också musikinstrument. ”Rummet blev uppfyllt av orgelspel, och mitt skeptiska småprat blev stumt. Mänskligheten har utfört en del, som inte är så dumt”, skriver Alf Henriksson i en dikt som kort och gott heter ”Bach”. Vad som anses vackert skiftar från tid till tid och plats till plats. Det finns outtömligt många sätt att göra en kyrka vacker, till Guds ära och folkets fröjd. Det räcker med en rundtur i den lilla del av kristenheten som är Skara stift – eller med att studera den rapport som härmed publiceras – för att tjusas av mångfalden. Även omkring den kyrka som inte brukar få turistbesök för sin skönhets skull, finns det i regel människor som menar att ”en främling far oss stolt förbi, men denna kyrkan älskar vi”. Det är ju inte bara det ena eller andra i arkitektur och inredning som gör att man blir fäst vid en kyrka och finner den vacker. Det kan också bero på att byggnaden är förbunden med känslor. Den kan vara platsen för viktiga stunder i mitt liv, i mina föräldrars liv, i mina förfäders liv. Även en kyrka som man saknar personliga band till kan väcka känslor till liv om man börjar tänka på husets betydelse för andra, otaliga okända människor. Valven är impregnerade av generationers böner. I dopfunten har det ena efter det andra av socknens eller stadens barn välsignats och lyfts ombord i Guds rike. Från predikstolen, barockgrant färgglad eller sobert grå eller vad den nu är, har Kristus genom bristfälliga tjänare talat sitt evangelium till alla som är tyngda av bördor. Vid altaret har han delat ut sitt liv och sin rättfärdighet till dem: ”Tag och ät. Drick av den alla.” Med orgelns hjälp har evangeliet sjungits in i släktled efter släktled och därifrån har postludiet ljudit, ”efterspelet” som samtidigt är ett förspel som hjälper oss att känna och förstå hur det är att leva bortom tid och rum i Guds glädje. Hela byggnaden talar till oss: utanverk, insida och inredning. Den talar ett språk som vi kan förstå utan att sätta ord på det. Den ligger där den ligger, inte sällan är den ortens äldsta och märkligaste byggnad. Den fyller ingen funktion i samhället utan den talar om ett annat rike än denna världens makter. Ett rike som inte bygger på våra prestationer utan på Guds människokärlek. Huset är Guds rikes ambassad på jorden, dit vi kan gå in och komma i samklang med livets krafter, med Gud, och påminnas om att vi dag och natt lever under Guds vänliga blick. Erik Aurelius biskop 7 8 Inledning Denna rapport är en sammanfattande analys av Skara stifts kulturhistoriska inventeringar och karaktäriseringar av kyrkobyggnader, ett arbete som genomfördes 2001–05 i samar- bete med berörda länsstyrelser och länsmuseer. Inventeringen omfattade samtliga lokaler invigda för gudstjänst i Svenska kyrkan och ägda av densamma vid skiljandet av stat och kyrka 2000 samt några musealt bevarade kyrkor med andra ägare. Sammanlagt rör det sig om 469 anläggningar där merparten (417 objekt) utgörs av församlingskyrkor och kapell, i övrigt handlar det om gravkapell, museikyrkor och kyrksalar. Arbetet har genomförts i enlighet med Riksantikvarieämbetets mallar för karaktärisering och byggnadsinventering. Varje anläggning finns inlagd i Kulturmiljövårdens bebyggelse- register på Internet. De som svarat för inventeringsarbetet är stiftsantikvarie Inga-Kajsa Christensson samt byggnadsantikvarierna Elisabeth Andersson, Robin Gullbrandsson och Cathrine Sjölund. Syfte Rapporten är i första hand avsedd att tjäna som ett handläggarstöd för antikvariska och kyrkliga myndigheter på regional och nationell nivå. För mer kunskap om de enskilda kyrkorna hänvisas till Bebyggelseregistret. Alla kyrkor som ägdes av Svenska kyrkan 2000 har ett generellt lagskydd i kulturminneslagens fjärde kapitel. Kyrkor äldre än 1940 har ett djupare skydd med tillståndsplikt för ändringar. Detta gäller även ett antal yngre kyrkor enligt särskilt beslut. Kulturminneslagen omfattar även kyrkogårdar och kyrkotomter. Under själva inventeringsprojektet var det inte alltid möjligt att sätta in den enskilda kyrkan i ett sammanhang större än det aktuella pastoratet eller kontraktet, varför det är först här som stiftsövergripande jämförelser av materialet kan göras. Rapporten avser inte att dubblera Sockenkyrkoprojektets publikation om Västergötland från 2002, däremot i vissa avseenden fördjupa och nyansera de slutsatser som dras där. Huvudmålet är att ge en bild av hur stiftets kyrkor ter sig i dag, vilka epoker och typer de representerar och i vilken grad de är bibehållna eller förändrade. Ett viktigt syfte är att peka på de kyrkor eller en- skilda företeelser som är särdeles representativa och välbevarade. Vilka lokala eller regionala särdrag kan utläsas? Svaren är betydelsefulla för både kunskapsuppbyggnaden och hand- läggningen av stiftets kyrkoärenden. Eftersom inget djupstudium av materialet kan företas inom dessa ramar är ytterligare ett syfte att lyfta fram potentiella forskningsobjekt. Metod, avgränsningar och disposition Den överväldigande mängden av fakta som samlats i Bebyggelseregistret kan inte i sin hel- het kartläggas inom ramen för detta projekt, varför genomgången av inventeringsresultatet begränsats till själva karaktäriseringstexterna för varje anläggning. I flera fall har respektive inventerare sammanställt sina intryck från ett kontrakt och där pekat på kyrkor som kan vara av nationellt eller regionalt intresse. Dessa tämligen informella texter har varit en utgångspunkt för att lyfta fram välbevarade eller på annat sätt intressanta kyrkobyggna- der. De övergripande frågeställningarna för slutrapporten har utformats i samarbete med Göteborgs och Karlstads stift, vilkas slutrapportarbete löper parallellt. Detta underlättar jämförande studier över stiftsgränserna. 9 Kyrkobeståndet har grovt delats upp efter epoker och stilar: - Medeltida kyrkor - Om- och tillbyggda medeltidskyrkor - Nyklassicistiska kyrkor - Bland- och nystilskyrkor - Nationalromantiska och traditionalistiska kyrkor - Modernistiska kyrkor Denna indelning svarar mot rapportens kapitel. Under