STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL BIHANG 1960 Nr 42
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL BIHANG 1960 Nr 42 BERÄTTELSE ÖVER A RKIVNÄMNDENS FÖRVALTNING OCH VERKSAMHET UNDER ÅR 1959. I samband med sin avgång från borgarrådsbefattningen. den 24 augusti 1959 frånträdde borgarrådet Erik Huss ordförandeskapet i arkivnämnden. Nämnden stannar i den största förbindelse för hans arbete inom densamma. Den 26 augusti beslöt stadskollegiet att till ny ordförande utse borgarrådet Gunnar Dalgren. Under året har uppförandet av stadsarkivets administrationshus slut- förts. Invigningen av den nya byggnaden ägde rum den 20 oktober 1959. Beträffande stadsarkivets verksamhet under 1959 hänvisar nämnden till stadsarkivariens här bifogade, enligt arkivstadgans § 7 avgivna berättelse. Stockholm den 29 januari 1960. Å arkivnämndens vägnar: Gunnar Dalgren I Nils Stat 2 Bih. nr 42 år 1960 STADSARKIVETS ÅRSBERÄTTELSE. I. ALLMÄNNA FRÅGOR. Den 25 mars 1959 beslöt Stockholms stads besvärsnämnd att upphäva arkivnämndens beslut den 13 oktober 1958 att förordna e.o. arkivarien vid riksarkivet Ingvar Holmberg till en tjänst som arkivarie i lönegrad A 23 och att i stället utse arkivarien vid Stockholms stadsarkiv Göran Setterkrans till den ifrågavarande tjänsten. Såsom extra tjänstemän i stadsarkivet ha under året varit anställda fil. mag. Werner Pursche (1 januari-31 december), fil. lic. Bengt Löw (1 januari-31 december), fil. kand. Viking Rendahl (1 januari-31 decem- ber) samt fil. kand. Folke Ludwigs (24 juni-31 december). Under tiden 22 januari-9 mars 1959 uppehöll amanuensen i riksarkivet Jon Peter Wieselgren på förordnande en tjänst som arkivarie i lönegrad A 21. Såsom expeditionsvakter ha under året varit förordnade Yngve Mante- skog och Bertil Hjernerth. Arkivarie Göran Setterkrans har fortsatt att vara sekreterare åt de av statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet utsedda sakkunniga för utredning av frågan om fortsatt understöd åt viss personhistorisk forsk- ning m.m. (1958 års utredning angående Svenskt Biografiskt Lexikon). Stadsarkivarien har under tiden 27 april-15 maj 1959 beviljats tjänst- ledighet för fullgörande av offentligt uppdrag som censor i studentexamen. Arbetet med att färdigställa stadsarkivets administrationshus har under året fullbordats. Den 24 augusti 1959 kunde slutbesiktningen äga rum. För inventarieutrustningen beviljade stadsfullmäktige den 26 januari 1959 ett anslag av 128 000 kronor och för den konstnärliga utsmyckningen den 27 april 1959 ett anslag av 45 000 kronor. Den 20 oktober förrättades så invig- ningen. Till denna hade inbjudan utgått till ett stort antal personer inom stat och kommun. Även arkivcheferna i Köpenhamn, Oslo och Helsingfors hade inbjudits. Invigningsceremonien, som bevistades av bl.a. statsrådet Ragnar Edenman, försiggick i forskarsalen. Hälsningsanförandet hölls av arkivnämndens ordförande, borgarrådet Gunnar Dalgren, som överlämnade byggnaden till staden. Å stadens vägnar mottogs den av stadsfullmäktiges ordförande direktör Carl Albert Anderson, som förrättade invigningen. Därefter framfördes hälsningar från riksarkivarie Ingvar Andersson, riks- arkivarie Y. Nurmio, Helsingfors, riksarkivarie A. Steinnes, Oslo, och stads- arkivarie S. Olsson, Västerås. Gåvor överlämnades från de svenska och finska riksarkiven samt från stadsarkiven i Helsingfors och Västerås. Bih. nr 42 år 1960 3 Vid ceremonien medverkade en dubbelkvartett ur Stockholms student- sångarförbund under ledning av professor E. Ralf med sång. Efter invig- ningsceremonien var det berett tillfälle för gästerna att bese en utställning av dokument från medeltiden fram till modern tid. Av anslaget för konstnärlig utsmyckning ha bekostats en vävnad, utförd enligt dukagångstekniken av konstnären Alf Munthe, Leksand, och upp- hängd i forskarsalen, en entréport, utförd i koppar av bildhuggaren Per- Erik Willö med avbildningar av bl.a. sigill till stadens privilegiebrev, samt tvenne drickfontäner, utförda av konstnären Robert Nilsson. Dessutom har inköpts grafik av Harald Sallberg samt stafflikonst av Axel Nilsson och Sven Deurell. För ytterligare utsmyckning har Aktiebolaget Vägförbätt- ringar skänkt ett belopp av 10 000 kronor. Frågan om plantering runt administrationshuset har varit föremål för överläggningar men har ännu icke blivit löst. Samråd har därvid skett mellan husets arkitekt, professor Sven-Ivar Lind, och gatunämndens park- avdelning. Stadsarkivarien har, som i föregående års berättelse antytts, beretts tillfälle att taga ställning till ett förslag, som utarbetats av stadens organi- sationsavdelning, rörande omorganisation av hälsovårdsnämndens för- valtning. Det avsnitt av förslaget, som ur arkivväsendets synpunkt när- mast kom i fråga, berörde diarieföringen och arkivfrågor. Enligt organisa- tionsavdelningens mening böra inkommande ärenden sammanföras i ett diarium. Denna radikala åtgärd förutsätter dels att ett antal diarier slopas, dels att vissa ärenden undantagas från diarieföring. All erfarenhet ger dock, anför stadsarkivarien i sitt remissyttrande den 29 december 1958, vid han- den, att det underlättar en förvaltnings arbete, i synnerhet om detta är av mycket skiftande karaktär och omfång, om en kategoriindelning av ären- dena kommer till stånd. Till sin karaktär bestämda ärenden bruka sam- manföras i specialdiarier, medan ärenden av icke definierad natur bruka sammanföras i ett allmänt diarium. Det kan därför synas föga ändamåls- enligt att t.ex. sammanslå 1. stadsläkarens och 1. stadsveterinärens ären- den i ett gemensamt diarium. Stadsarkivarien ansåg, att frågan förtjänade närmare utredas och prövas, innan den blev föremål för slutgiltigt av- görande. Enligt organisationsavdelningen vore ett avsevärt antal ärenden av sådan art »att de icke behöva bli föremål för särskilda noteringar utan kunna registreras genom att handlingarna sorteras i viss ordning». Sådana ären- den skulle ordnas i grupper och insättas i pärmar i alfabetisk eller krono- logisk ordning. Man kan emellertid ur säkerhets- och trygghetssynpunkt starkt ifrågasätta lämpligheten av en sådan åtgärd. Dessutom bör man icke underskatta de besvär och den tidsförlust, som bli följden av att hand- lingar, som kommit på villovägar, måste eftersökas. 4 Bill. nr 42 år 1960 Diarieföringen skulle ske i form av lösbladssystem, varvid man vid sidan av det kronologiska diariet även erhåller namn- och sakordsregister. Stads- arkivarien har godtagit detta system men förutsatt att det kronologiska diariet föres på sådant sätt, att det framgår av anteckningarna, att ärendena avslutats. Eftersom det här är fråga om lösbladssystem och med hänsyn till de konsekvenser, som detta ur säkerhetssynpunkt kan medföra, har stadsarkivarien ansett klokheten bjuda, att de kronologiska diarierna bin- das per kalenderår. Hälsovårdsnämnden har haft egen arkivvårdare på sätt föreskrives i arkivstadgan för Stockholm § 5. Nu har emellertid organisationsavdelningen förfäktat att »arkivgöromålen utan olägenhet kunna inordnas i kansliav- delningens löpande arbetsrutin och att alltså utomstående arkivvårdare icke längre erfordras. Även i fortsättningen torde finnas möjlighet att för vissa arkivgöromål anlita av arbetslöshetsnämnden anvisade arkivarbetare». Uttalandet förråder, hävdar stadsarkivarien, en viss obekantskap med ar- kivgöromålen och arkivets funktion. Delar av hälsovårdsnämndens omfat- tande och betydelsefulla arkiv äro ännu °undersökta och °förtecknade. Att helt plötsligt avbryta det nu pågående arbetet med arkivets ordnande och förtecknande och därigenom skapa svårigheter för förvaltningen, synes en- ligt stadsarkivarien icke försvarbart. En omorganisation får alltid vittgå- ende följder även för ett arkivs funktion. All erfarenhet ger nämligen vid handen, att omorganisationer medföra °förutsebara konsekvenser för arkiv- bildningen. Det blir sålunda nödvändigt att särskild arbetskraft finnes till hands för arkivgöromålens handhavande. Arbetet är av den kvalificerade art, att s.k. arkivarbetare icke kunna nyttjas för de uppgifter, varom här är fråga. Arbetet måste nu liksom hittills utföras av särskild arkivvårdare för att motsvara de krav, som stå i överensstämmelse med gällande arkiv- förf attningar. Frågan om förvaringen av de s.k. dödsbevisen har stadsarkivarien be- handlat i ett remissyttrande till riksarkivet den 16 januari 1959. Därvid erinrades först om att 1940 års arkivsakkunniga ansågo att dödsbevisen, som äro relativt sparsamt förekommande i kyrkoarkiven, icke borde gall- ras. Dödsfallet och dödsorsaken antecknades visserligen i död- och begrav- ningsboken, men därutöver kunde de innehålla vissa uppgifter, som kunde vara av framtidsvärde. Även statistiska centralbyrån har ansett, att döds- bevisen böra bevaras för framtiden. I Stockholm ha dödsbevisen från pastorsämbetena överlämnats till hälsovårdsnämnden. Det äldre beståndet fr.o.m. 1860 t.o.m. 1900 har nu- mera levererats till stadsarkivet såsom en del av hälsovårdsnämndens arkivalier. För perioden 1901-1949 förvaras dödsbevisen i hälsovårds- nämndens arkivlokal och fr.o.m. 1950 hos statistiska centralbyrån. Bih. nr 42 år 1960 5 Vid handläggningen av detta ärende har stadsarkivarien samrått med förste stadsläkaren. Från poliskammaren mottager förste stadsläkaren re- misser för handläggning av ärenden angående upptagning och förflyttning av lik, ofta i samband med kremering. Poliskammaren förutsätter därvid en prövning ur medicinsk synpunkt av omständigheterna kring ett döds- fall. Vid handläggningen av dylika ärenden behöver förste stadsläkaren ha tillgång dels till utdrag ur död- och begravningsboken dels till själva döds- bevisen. Upptagning och förflyttning