STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL BIHANG 1960 Nr 42

BERÄTTELSE ÖVER A RKIVNÄMNDENS FÖRVALTNING OCH VERKSAMHET UNDER ÅR 1959.

I samband med sin avgång från borgarrådsbefattningen. den 24 augusti 1959 frånträdde borgarrådet Erik Huss ordförandeskapet i arkivnämnden. Nämnden stannar i den största förbindelse för hans arbete inom densamma. Den 26 augusti beslöt stadskollegiet att till ny ordförande utse borgarrådet Gunnar Dalgren. Under året har uppförandet av stadsarkivets administrationshus slut- förts. Invigningen av den nya byggnaden ägde rum den 20 oktober 1959. Beträffande stadsarkivets verksamhet under 1959 hänvisar nämnden till stadsarkivariens här bifogade, enligt arkivstadgans § 7 avgivna berättelse. Stockholm den 29 januari 1960.

Å arkivnämndens vägnar: Gunnar Dalgren I Nils Stat

2 Bih. nr 42 år 1960

STADSARKIVETS ÅRSBERÄTTELSE.

I. ALLMÄNNA FRÅGOR.

Den 25 mars 1959 beslöt Stockholms stads besvärsnämnd att upphäva arkivnämndens beslut den 13 oktober 1958 att förordna e.o. arkivarien vid riksarkivet Ingvar Holmberg till en tjänst som arkivarie i lönegrad A 23 och att i stället utse arkivarien vid Stockholms stadsarkiv Göran Setterkrans till den ifrågavarande tjänsten. Såsom extra tjänstemän i stadsarkivet ha under året varit anställda fil. mag. Werner Pursche (1 januari-31 december), fil. lic. Bengt Löw (1 januari-31 december), fil. kand. Viking Rendahl (1 januari-31 december) samt fil. kand. Folke Ludwigs (24 juni-31 december). Under tiden 22 januari-9 mars 1959 uppehöll amanuensen i riksarkivet Jon Peter Wieselgren på förordnande en tjänst som arkivarie i lönegrad A 21. Såsom expeditionsvakter ha under året varit förordnade Yngve Mante- skog och Bertil Hjernerth. Arkivarie Göran Setterkrans har fortsatt att vara sekreterare åt de av statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet utsedda sakkunniga för utredning av frågan om fortsatt understöd åt viss personhistorisk forsk- ning m.m. (1958 års utredning angående Svenskt Biografiskt Lexikon). Stadsarkivarien har under tiden 27 april-15 maj 1959 beviljats tjänst- ledighet för fullgörande av offentligt uppdrag som censor i studentexamen.

Arbetet med att färdigställa stadsarkivets administrationshus har under året fullbordats. Den 24 augusti 1959 kunde slutbesiktningen äga rum. För inventarieutrustningen beviljade stadsfullmäktige den 26 januari 1959 ett anslag av 128 000 kronor och för den konstnärliga utsmyckningen den 27 april 1959 ett anslag av 45 000 kronor. Den 20 oktober förrättades så invigningen. Till denna hade inbjudan utgått till ett stort antal personer inom stat och kommun. Även arkivcheferna i Köpenhamn, Oslo och Helsingfors hade inbjudits. Invigningsceremonien, som bevistades av bl.a. statsrådet Ragnar Edenman, försiggick i forskarsalen. Hälsningsanförandet hölls av arkivnämndens ordförande, borgarrådet Gunnar Dalgren, som överlämnade byggnaden till staden. Å stadens vägnar mottogs den av stadsfullmäktiges ordförande direktör Carl Albert Anderson, som förrättade invigningen. Därefter framfördes hälsningar från riksarkivarie Ingvar Andersson, riksarkivarie Y. Nurmio, Helsingfors, riksarkivarie A. Steinnes, Oslo, och stadsarkivarie S. Olsson, Västerås. Gåvor överlämnades från de svenska och finska riksarkiven samt från stadsarkiven i Helsingfors och Västerås. Bih. nr 42 år 1960 3 Vid ceremonien medverkade en dubbelkvartett ur Stockholms student- sångarförbund under ledning av professor E. Ralf med sång. Efter invigningsceremonien var det berett tillfälle för gästerna att bese en utställning av dokument från medeltiden fram till modern tid. Av anslaget för konstnärlig utsmyckning ha bekostats en vävnad, utförd enligt dukagångstekniken av konstnären Alf Munthe, Leksand, och upp- hängd i forskarsalen, en entréport, utförd i koppar av bildhuggaren Per- Erik Willö med avbildningar av bl.a. sigill till stadens privilegiebrev, samt tvenne drickfontäner, utförda av konstnären Robert Nilsson. Dessutom har inköpts grafik av Harald Sallberg samt stafflikonst av Axel Nilsson och Sven Deurell. För ytterligare utsmyckning har Aktiebolaget Vägförbätt- ringar skänkt ett belopp av 10 000 kronor. Frågan om plantering runt administrationshuset har varit föremål för överläggningar men har ännu icke blivit löst. Samråd har därvid skett mellan husets arkitekt, professor Sven-Ivar Lind, och gatunämndens parkavdelning.

Stadsarkivarien har, som i föregående års berättelse antytts, beretts tillfälle att taga ställning till ett förslag, som utarbetats av stadens organi- sationsavdelning, rörande omorganisation av hälsovårdsnämndens för- valtning. Det avsnitt av förslaget, som ur arkivväsendets synpunkt när- mast kom i fråga, berörde diarieföringen och arkivfrågor. Enligt organisationsavdelningens mening böra inkommande ärenden sammanföras i ett diarium. Denna radikala åtgärd förutsätter dels att ett antal diarier slopas, dels att vissa ärenden undantagas från diarieföring. All erfarenhet ger dock, anför stadsarkivarien i sitt remissyttrande den 29 december 1958, vid handen, att det underlättar en förvaltnings arbete, i synnerhet om detta är av mycket skiftande karaktär och omfång, om en kategoriindelning av ären- dena kommer till stånd. Till sin karaktär bestämda ärenden bruka sam- manföras i specialdiarier, medan ärenden av icke definierad natur bruka sammanföras i ett allmänt diarium. Det kan därför synas föga ändamåls- enligt att t.ex. sammanslå 1. stadsläkarens och 1. stadsveterinärens ären- den i ett gemensamt diarium. Stadsarkivarien ansåg, att frågan förtjänade närmare utredas och prövas, innan den blev föremål för slutgiltigt av- görande. Enligt organisationsavdelningen vore ett avsevärt antal ärenden av sådan art »att de icke behöva bli föremål för särskilda noteringar utan kunna registreras genom att handlingarna sorteras i viss ordning». Sådana ären- den skulle ordnas i grupper och insättas i pärmar i alfabetisk eller krono- logisk ordning. Man kan emellertid ur säkerhets- och trygghetssynpunkt starkt ifrågasätta lämpligheten av en sådan åtgärd. Dessutom bör man icke underskatta de besvär och den tidsförlust, som bli följden av att handlingar, som kommit på villovägar, måste eftersökas. 4 Bill. nr 42 år 1960 Diarieföringen skulle ske i form av lösbladssystem, varvid man vid sidan av det kronologiska diariet även erhåller namn- och sakordsregister. Stads- arkivarien har godtagit detta system men förutsatt att det kronologiska diariet föres på sådant sätt, att det framgår av anteckningarna, att ärendena avslutats. Eftersom det här är fråga om lösbladssystem och med hänsyn till de konsekvenser, som detta ur säkerhetssynpunkt kan medföra, har stadsarkivarien ansett klokheten bjuda, att de kronologiska diarierna bindas per kalenderår. Hälsovårdsnämnden har haft egen arkivvårdare på sätt föreskrives i arkivstadgan för Stockholm § 5. Nu har emellertid organisationsavdelningen förfäktat att »arkivgöromålen utan olägenhet kunna inordnas i kansliav- delningens löpande arbetsrutin och att alltså utomstående arkivvårdare icke längre erfordras. Även i fortsättningen torde finnas möjlighet att för vissa arkivgöromål anlita av arbetslöshetsnämnden anvisade arkivarbetare». Uttalandet förråder, hävdar stadsarkivarien, en viss obekantskap med ar- kivgöromålen och arkivets funktion. Delar av hälsovårdsnämndens omfattande och betydelsefulla arkiv äro ännu °undersökta och °förtecknade. Att helt plötsligt avbryta det nu pågående arbetet med arkivets ordnande och förtecknande och därigenom skapa svårigheter för förvaltningen, synes enligt stadsarkivarien icke försvarbart. En omorganisation får alltid vittgå- ende följder även för ett arkivs funktion. All erfarenhet ger nämligen vid handen, att omorganisationer medföra °förutsebara konsekvenser för arkivbildningen. Det blir sålunda nödvändigt att särskild arbetskraft finnes till hands för arkivgöromålens handhavande. Arbetet är av den kvalificerade art, att s.k. arkivarbetare icke kunna nyttjas för de uppgifter, varom här är fråga. Arbetet måste nu liksom hittills utföras av särskild arkivvårdare för att motsvara de krav, som stå i överensstämmelse med gällande arkiv- förf attningar.

Frågan om förvaringen av de s.k. dödsbevisen har stadsarkivarien be- handlat i ett remissyttrande till riksarkivet den 16 januari 1959. Därvid erinrades först om att 1940 års arkivsakkunniga ansågo att dödsbevisen, som äro relativt sparsamt förekommande i kyrkoarkiven, icke borde gallras. Dödsfallet och dödsorsaken antecknades visserligen i död- och begravningsboken, men därutöver kunde de innehålla vissa uppgifter, som kunde vara av framtidsvärde. Även statistiska centralbyrån har ansett, att döds- bevisen böra bevaras för framtiden. I Stockholm ha dödsbevisen från pastorsämbetena överlämnats till hälsovårdsnämnden. Det äldre beståndet fr.o.m. 1860 t.o.m. 1900 har numera levererats till stadsarkivet såsom en del av hälsovårdsnämndens arkivalier. För perioden 1901-1949 förvaras dödsbevisen i hälsovårds- nämndens arkivlokal och fr.o.m. 1950 hos statistiska centralbyrån. Bih. nr 42 år 1960 5 Vid handläggningen av detta ärende har stadsarkivarien samrått med förste stadsläkaren. Från poliskammaren mottager förste stadsläkaren re- misser för handläggning av ärenden angående upptagning och förflyttning av lik, ofta i samband med kremering. Poliskammaren förutsätter därvid en prövning ur medicinsk synpunkt av omständigheterna kring ett döds- fall. Vid handläggningen av dylika ärenden behöver förste stadsläkaren ha tillgång dels till utdrag ur död- och begravningsboken dels till själva döds- bevisen. Upptagning och förflyttning av lik få äga rum inom sex månader efter dödsfallet men därefter icke förrän tio år förflutit efter dödsfallet. Påtagligt många ärenden förekomma efter tio års förlopp. Ärendena kunna sträcka sig ända till 30 år tillbaka i tiden efter inträffade dödsfall. De dödsbevis, som nu förvaras hos statistiska centralbyrån, behöver så- lunda förste stadsläkaren ha till sitt förfogande. Då statistiska central- byrån under den förflutna 10-årsperioden torde ha statistiskt bearbetat det ifrågavarande materialet synes det vara mest praktiskt och ändamåls- enligt att dödsbevisen för Stockholm återföras till hälsovårdsnämnden, sedan de undergått statistisk bearbetning. Stadsarkivarien har därför hem- ställt att den ordning, enligt vilken dödsbevisen numera förvaras hos statistiska centralbyrån, för Stockholms vidkommande måtte upphävas och att dödsbevisen måtte återföras till Stockholms stads hälsovårdsnämnd.

Över fyra ansökningar om bidrag ur stadsfullmäktiges anslag till vetenskapligt forsknings- och utredningsarbete 1959 har stadsarkivarien den 18 april 1959 avgivit utlåtande. Professor Carl Ivar Ståhles ansökan om bidrag med 7 500 kronor för fullföljande av ett register över Stockholms stads äldre och nuvarande gatunamn genom excerpering av det viktigaste källmaterialet fr.o.m. 1600-talets mitt har livligt tillstyrkts. Den övervä- gande delen av detta material förvaras i Stockholms stadsarkiv, där stadsarkivarien dels medverkat vid urvalet av de arkivserier, som bli föremål för genomgång, dels kunnat kontinuerligt följa arbetet. Avsikten är att sedan excerperingsarbetet kompletterats med en genomgång av material även i andra institutioner och registret sålunda blivit så fullständigt som möjligt detta skulle komma att tjäna rent praktiska ändamål men också läggas till grund för en vetenskaplig bearbetning. Det är sålunda av stor betydelse att den undersökning, som påbörjats tack vare tidigare beviljat anslag och varigenom frågan om Stockholms ortnamnsbestånd från 1600- talets mitt blir närmare utredd, får fullföljas. Även en ansökan av laboratorieföreståndare Uno Boklund vid Gas- och Vattenverket i Stockholm har tillstyrkts. Han har anhållit om bidrag för ett arbete, betitlat »Vetenskapshistoriska studier i Carl Vilhelm Scheeles handskriftliga kvarlåtenskap». Sett ur snävt lokala synpunkter kan väl anknytningen till forskningar, som äro av betydelse för huvudstaden, i 6 Bih. nr 42 år 1960 detta fall synas perifer. När det gäller arbeten av hög vetenskaplig karak- tär med allmännare syftning bör emellertid en gränsdragning icke göras alltför snäv. Boklunds undersökning har också av den vetenskapliga exper- tisen såväl i Sverige som i utlandet rönt en mycket hög uppskattning. Bidrag till tvenne undersökningar på musikens område har också av stadsarkivarien tillstyrkts. Docent Martin Tegen, som 1955 disputerade på en avhandling om »Musiklivet i Stockholm 1890-1910», som ingår som nr 17 i handbokskommitténs monografiserie, ämnar undersöka musikbild- ningsarbetet i Stockholm i modern tid. Hans akademiska avhandling är en sociologisk-organisatorisk undersökning, som blott i mera perifer form behandlar den musikhistoriska eller estetiska sidan av Stockholms musik- liv. Det ämne, som han nu upptager, är sålunda ett fullföljande av de sociologiska och organisatoriska intentionerna från avhandlingsarbetet. Resultatet av undersökningen torde, att döma av de i ansökan lämnade uppgifterna, närmast bli av statistisk-matematisk art. Även om ett sådant arbete knappast kan påräkna något allmännare intresse kommer det lik- visst att tjäna vissa praktiska syftemål på det pedagogiska och organisatoriska området. Det av fil. lic. Bo Wallner planerade arbetet sammanfaller till tiden mycket nära med Tegens ovan nämnda doktorsavhandling. Men Wallner har tagit som sin uppgift att undersöka musiklivet i Stockholm under tiden från omkring 1880 fram till första världskriget ur en helt annan synvinkel. Han åsyftar nämligen att belysa den musikestetiska diskus- sionen. 1 centrum för denna diskussion stå 1890-talets tonsättare Peterson- Berger, Alfv6i, Stenhammar m.fl., i synnerhet kanske den förstnämnde. Utvecklingen inom musiklivet under den nämnda epoken skulle tecknas mot bakgrunden av influenser från de stora utländska klassiska och roman- tiska kompositörerna liksom från de inhemska föregångarna en Berwald och en Söderman. Uppgiften är i hög grad fascinerande. Den epok, varom här är fråga, kan emellertid icke skildras utan en ingående undersökning av den inverkan, som tonsättarna rönte av den samtida litteraturen. Detta samspel är väl icke okänt men har tidigare icke blivit föremål för någon allsidig belysning. För ämnets behandling ur den synpunkt, som Wallner tänker anlägga, föreligger det ett mycket stort och givande material. Vik- tiga bidrag böra icke minst de dagliga tidningarnas musikrecensioner kunna lämna. Av de nu nämnda personerna ha Ståhle, Boklund och Tegen sedermera erhållit bidrag ur 1959 års anslag till vetenskapligt forsknings- och utredningsarbete.

En särskild utredning -- stiftskansliutredningen har avgivit ett be- tänkande rörande stiftskansliernas organisation m.m. Den lämnar ingå- Bih. nr 42 år 1960 7 ende direktiv beträffande diarie- och protokollföring m.m., allt i avsikt att åstadkomma en förenkling och rationalisering av det expeditionella arbetet. Diarierna böra sålunda föras enligt lösbladssystem med ett upp- lägg för varje ärendegrupp, varvid synts mest rationellt att såväl primär- anteckningar som fortlöpande anteckningar ske med bläckskrift. I sitt remissyttrande den 23 maj 1959 har stadsarkivarien påpekat att det är vanligt att anteckningarna i lösbladssystem införas med maskinskrift. Med hänsyn härtill som överhuvudtaget till de praktiska metoder för diarie- föring som modern kontorsteknik kan uppvisa synes det mindre lämpligt att genom särskilda föreskrifter inskränka stiftskansliernas frihet att ut- skriva diarierna på sätt vederbörande själv kan finna bäst förenligt med arbetets effektiva bedrivande. Samtliga i domkapitlen handlagda ärenden införas för närvarande i föredragningslista. Besluten antecknas antingen där, i protokoll eller i regist- ratur. Utredningen vill nu inskränka föredragningslistan till att enbart omfatta ärenden, som skola handläggas i plenum. Vidare är det utredningens mening att protokollföringen i största möjliga utsträckning bör be- gränsas även utöver vad som finnes stadgat i allmänna verksstadgan den 7 januari 1955. Utredningen anser att i stället böra utnyttjas »andra for- mer, som kunna finnas för anteckning av beslut i ärenden, såsom å akten i ärendet, i skrivelser, diarium eller i register eller på annat dylikt sätt». Stadsarkivarien har förklarat sig intet ha att invända mot inskränkning av förandet av föredragningslista och protokoll, dock under den förutsätt- ning att beslutsanteckningarna införas på ett fullt betryggande sätt. Så torde blott kunna ske genom att samtliga beslut antecknas i diarium. Kän- nedomen om beslut, som endast antecknats å akter eller skrivelser, kan för framtiden äventyras genom att dylika handlingar bli föremål för gallrings- åtgärder eller förkomma.

Socialförsäkringens administrationsnämnd har avgivit ett särskilt be- tänkande angående tilläggspensioneringens administration. Nämnden har i fråga om administrationen diskuterat två alternativ: centralisering eller decentralisering, men stannat för det senare alternativet och kommit till den uppfattningen att registreringsarbetet bör anförtros de allmänna centralsjukkassorna. Lokal registrering i förhållande till central lämnar bättre service gentemot allmänheten och större möjligheter till samarbete mellan registreringsorganet och olika lokala myndigheter. Stadsarkivarien har i sitt remissyttrande den 23 juli 1959 anslutit sig till de synpunkter, som nämnden anlagt på frågan. Det register, som föreslås skola föras inom centralsjukkassorna, utgöres av vertikalkort, som givits benämningen pensionskort. En försäkrads pen- 8 Bih. nr 42 år 1960 sionskort skall alltid finnas hos den centralsjukkassa, inom vars område han är mantalsskriven. Vid flyttning till annan centralsjukkassas område skall pensionskortet medfölja. Systemet är sålunda tänkt att fungera som folkbokföringens personakter. Till grund för registreringen skola ligga uppgifter rörande de försäkrade med angivande av såväl storleken av pensionsgrundande inkomster och dessas fördelning på inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete som storleken av inkomster, vilka om- fattas av undantagande från försäkringen. Ett tämligen stort utrednings- material kommer sålunda att samlas hos de registrerande lokalorganen, som de allmänna centralsjukkassorna äro ämnade att bli. I fråga om förvaringen av pensionskorten hävdas i utredningen att registret skall förvaras brandsäkert och under lås, då arbetet med registret ej pågår. Att kort kunna försvinna eller förstöras genom brand eller annan olyckshändelse är en möjlighet att räkna med men denna omstän- dighet bör icke minska ansträngningarna att skapa trygga förvaringsförhål- landen. Å andra sidan utgöres det material, på vilket registreringen byg- ger, till stor del av utdrag ur handlingar, som upprättas och förvaras av offentliga myndigheter. Förlorade registerkort kunna sålunda rekonstrue- ras, även om arbetet därmed blir mycket tids- och arbetskrävande. Av sä- kerhetsskäl upptager administrationsnämnden tanken att årligen införa uppgifter om pensionsgrundande inkomst i debiteringslängderna. Men om pensionsregistret bleve mikrofotograferat med vissa tidsmellanrum skulle det enligt administrationsnämnden icke bli nödvändigt att införa de ifråga- varande uppgifterna i debiteringslängderna. Alldeles oavsett att antalet kolumner i debiteringslängden skulle behöva utökas och att detta skulle medföra ett ökat arbete för de lokala skattemyndigheterna har stadsarkivarien ifrågasatt, om icke mikrofotografering av registerkorten av •skydds- och beredskapsskäl ändock bör komma till stånd. I centralsjukkassorna kommer det säkerligen att samlas ett mycket omfattande material av uppgifter liksom av korrespondens. Utredningar i sär- skilda individuella fall komma att göras på basis av detta material, som i första hand har betydelse för det löpande förvaltningsarbetet. En mindre del av materialet kan måhända få värde för framtiden, men i huvudsak torde det få anses vara gallringsbart. Stadsarkivarien har i detta ärende samrått med Stockholms allmänna centralsjukkassa och därvid inhämtat att huvudkontoret, som för när- varande är förlagt till fastigheten Kornhamnstorg 4, i sinom tid kommer att flytta till den byggnad, som är under uppförande i kvarteret Kortbyrån. Där äro utrymmen beräknade för arkivets förvaring. En inventering av sjukkassans egna handlingar pågår för närvarande, och en undersökning om ett lämpligt arkiveringssystem har igångsatts. överenskommelse har träffats, att dessa frågor skola lösas i samarbete med Stockholms stads- Bih. nr 42 år 1960 9 arkiv. I samband därmed komma också de framtida utrymmesfrågorna att diskuteras. Det blir då också tillfälle att närmare pröva frågan om för- varingen och redovisningen av det material, som uppkommer genom till- läggspensioneringens införande. Tilläggspensioneringen skall finansieras med bl.a. kollektiva arbetsgivar- avgifter av samma slag som arbetsgivarnas bidrag till sjuk- och moder- skapsförsäkringarna. Arbetsgivaruppgifterna böra enligt förslaget lämnas i två exemplar. Det ena exemplaret är avsett för den kontroll av uppgifts- skyldighetens fullgörande, som skall ske hos den lokala skattemyndigheten, och det andra skall av den lokala skattemyndigheten översändas till riksförsäkringsanstalten. Inom de lokala skattemyndigheterna kommer så- lunda att samlas ett alldeles nytt material. Enligt administrationsnämn- dens förslag böra arbetsgivaruppgifterna och övriga uppgifter, som av- lämnats till ledning för beräknande av arbetsgivaravgift, givas samma sekretesskydd som självdeklarationerna och andra uppgifter för inkomst- taxeringen. Detsamma avses skola gälla handling, som upprättats vid kontroll av arbetsgivaruppgift. Vidare anser administrationsnämnden, att arbetsgivaruppgifterna m.m. böra förstöras enligt samma grunder, som gälla för självdeklarationerna. Stadsarkivarien har helt anslutit sig till den uppfattning, åt vilken nämnden givit uttryck såväl i fråga om sekretesskyd- det som förstörandet av de ifrågavarande uppgifterna.

Vid stadsarkivariens inspektion 1958 i kristidsförvaltningens arkiv i Stockholm väcktes frågan om en gallring av de i bränsleavdelningen in- gående bränsleakterna. Enligt gällande bestämmelser skola dessa akter bevaras. I Stockholm upptaga de med tillhörande licenser och register ett utrymme av 50 hyllmeter. Sedan kristidsförvaltningen i detta ärende tagit kontakt med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, har riks- nämnden framlagt ett förslag, enligt vilket licenserna böra gallras men akterna sparas, då dessa alltjämt anses ha beredskapsvärde. Akterna inne- hålla nämligen grunduppgifter och beräkningar angående bränslebehovet för de fastigheter, som funnos år 1951. För därefter tillkomna fastigheter finnas inga uppgifter. Med hänsyn härtill och då det här är fråga om grunduppgifter beträffande själva fastigheten, på vilka sådana förändringar som ägareskiften, övergång till annat bränsleslag m.m. icke inverka, anses detta material alltjämt besitta ett visst värde ur beredskapssynpunkt. Dessa av riksnämnden för bränsleakternas bevarande åberopade skäl kunna visserligen icke avvisas, men stadsarkivarien har i sitt remissyttrande den 25 juli 1959 ifrågasatt, om icke det med bränsleakternas bevarande åsyftade ändamålet kunde vinnas därigenom att de ur beredskapssynpunkt värde- fulla uppgifterna överfördes från bränsleakterna till särskilt upprättade förteckningar eller kortregister uppställda efter fastigheter. Stadsarkivarien 10 Bih. nr 42 år 1960 har i sitt remissvar tillstyrkt en gallring av de separat förvarade licens- bladen samt ett bevarande av bränsleakterna endast i den mån de ur beredskapssynpunkt relevanta uppgifterna icke överföras till särskilda för- teckningar eller kortregister.

I föregående års berättelse omförmäldes arbetet med att projektera en ny landsarkivinstruktion och en ny allmän arkivstadga. Förslaget till ny arkivstadga har för yttrande remitterats till stadsarkivarien. Samtliga be- stämmelser angående arkivväsendet utom instruktionerna föreslås samlade i en arkivstadga. Stadsarkivariens granskning av förslaget har emellertid givit anledning till flera väsentliga invändningar. De större frågor, där han uttryckt skiljaktig mening, gälla indelningen av arkivdistrikten och be- stämmandet av en myndighets arkivtillhörighet, fastställandet av leverans- perioder för olika myndigheters arkiv, vilken som är arkivmyndighet för länsstyrelser m.fl. länsmyndigheter, fastställandet av inspektionsperioder samt förslaget att upphäva kungörelsen angående allmänna grunder för ordnande och förtecknande av vissa offentliga arkiv och riksarkivets cirkulär med anledning därav. Frågan om stadsarkivens, särskilt Stock- holms stadsarkivs, allmänna ställning har också föranlett allvarliga in- vändningar. Mot förslaget kan slutligen invändas, att det är väl utförligt skrivet; det tynges på flera ställen av rena bagateller, vilka lämpligen be- handlas i det cirkulär, som förebådas angående arkivstadgans tillämpning, i fall de ens behöva tagas upp. Stadsarkivariens granskning har också visat, att flera i förslaget be- handlade frågor måste anses som alldeles otillräckligt utredda. Detta gäller sålunda frågorna om de kyrkokommunala arkivalierna, de hittillsvarande generella undantagen från allmänna arkivstadgan (t.ex. kommunikations- verkens lokalförvaltningar), vilken som är arkivmyndighet för hovrätter, universitet och liknande samt § 21, möjligheterna att förena avgiftsbelägg- ning av avskrifter och forskningar med stämpelkungörelsen. Det offentliga arkivväsendet lyder för närvarande under olika huvud- män: riks- och landsarkiven under ecklesiastikdepartementet, krigsarkivet under försvarsdepartementet, utrikesdepartementets arkiv under detta samt de olika stadsarkiven under respektive kommun. Av dessa skäl har stadsarkivarien yrkat att riksarkivet hos kungl. maj :t hemställer om att sär- skilda sakkunniga utses för att utarbeta nya arkivförfattningar och instruktioner för arkivmyndigheterna. Eftersom lydelsen av § 4 i den föreslagna nya allmänna arkivstadgan och av § 1 i landsarkivinstruktionen är av största principiella betydelse för stadsarkivets ställning som arkivmyndighet har stadsarkivarien samtidigt yrkat på att riksarkivet måtte gå i författning om att inhämta särskilt yttrande från Stockholms stads arkiv- nämnd. Bih. nr 42 år 1960 11 En särskild utredning, sammansatt av arkivmän och jurister, har framlagt förslag till gallringsåtgärder inom allmänna underdomstolars arkiv. Dylika åtgärder äro i hög grad motiverade med hänsyn till den stora an- svällningen av myndigheters arkiv inom domstolsväsendet. En av de åtgär- der, som utredningen föreslår, är att vissa brottmålsakter skola gallras. Utredningen har därvid framlagt två olika alternativ. Enligt det ena skulle gallringen bindas vid bestämmelserna om fångvårdsstyrelsens straff- register. Från gallring skulle sålunda undantagas akter i mål, där uppgift skall lämnas till det i fångvårdsstyrelsen förda straffregistret. Vidare skulle bevaras akter i mål, vari person under 18 år överlämnats till barnavårds- nämnd för skyddsuppfostran. Utredningen har också ifrågasatt, om icke akter i sådana grövre brottmål, där den tilltalade icke kunnat fällas av brist på bevisning eller där han avlidit, innan dom avkunnats, och i mål om avsättning borde undantagas från gallring, då uppgifter om de ifråga- varande målen icke lämnas till straffregistret. Som en förutsättning för gallringen har utredningen angivit, att domstolens protokoll bevaras i mål, där akten utgallras. Enligt det andra alternativet skulle akter i vissa speciellt angivna mål utgallras. Utredningen nämner akter i mål rörande brott mot 11 kap. 10-11 §§ strafflagen (fylleri och förargelseväckande beteende), akter i mål rörande brott mot vägtrafikförordningen samt vissa andra trafikmål. Gall- ringen skulle sålunda verkställas på basis av särskilt åberopade lagrum. Stadsarkivarien har i sitt remissyttrande den 29 december 1959 förordat alternativ I, då detta praktiskt sett är lättare att genomföra. En gallring enligt alternativ II skulle däremot bli mer eller mindre avhängig av lag- ändringar. För Stockholms arkivdistrikt har denna fråga långt tidigare uppmärksammats och åtgärder ur gallringssynpunkt vidtagits. Den dom- stol, som här åsyftas, är den 1865 inrättade polisdomstolen, som tidigare sorterade under överståthållarämbetet, men som numera eller fr.o.m. 1948 utgör en särskild avdelning inom rådhusrätten. I samband med uppord- nande av överståthållarämbetets arkiv under 1930-talet utarbetades för ämbetets olika avdelningar särskilda gallringsförslag, som för godkännande underställdes kungl. maj :ts prövning; sålunda även för polisdomstolen. De gallringsbestämmelser, som då sanktionerades och som innefattas i de kungl. breven den 27 oktober 1933, 9 november 1934 och 23 april 1937, avsågo bl.a. akter i en hel del brottmål, som redovisas i det nu föreliggande förslaget såsom fyllerimål, trafikmål m.fl. En sammanfattande framställ- ning om dessa gallringsföreskrifter finnes tryckt i Meddelanden från svenska riksarkivet 1939. Erfarenheterna från det gallringsarbete, som verkställts inom överståt- hållarämbetets olika avdelningars arkiv och därvid bl.a. i polisdomstolens arkiv, ha givit vid handen, att en gallring i själva aktserierna icke blott 12 Bih. nr 4-2 år 1960 är tidsödande utan även kräver särskilda resurser i fråga om arbetskraft och kontroll. Enligt stadsarkivariens mening bör därför alternativ I läggas till grund för gallringsföreskrifter. Utredningen har även föreslagit gallring av akter i avskrivna tvistemål, av akter i avgjorda mål om lagsökning, av akter i avgjorda mål om betal- ningsföreläggande, av konkursansökningar, som ej föranlett konkurs, av räkenskaper (rörande lösen och stämpelmedel, rörande förskotts- och stämpelmedel, rörande expensmedel samt rörande kungörelsekostnader) samt av kommissionärens handlingar. I samtliga dessa avseenden har stadsarkivarien tillstyrkt en gallring. Utredningens förslag om rensning av akter, som ej utgallras, har även tillstyrkts. Så har också skett beträffande vad utredningen föreslagit om gallringen enligt allmänna gallringskungörelsen.

I en skrivelse från »Der Senator fiir das Bauwesen» i Bremen till riksarkivet, vilken för besvarande översänts till stadsarkivet, ha begärts upplysningar om »Bau eines Luftschutz-Bunkers jur Archiv-Zwecke». Den 30 december 1959 har lämnats ett svar, i vilket meddelats upplysningar om arkivmagasinet och dess konstruktion, luftkonditionering m.m. samt om de erfarenheter, som gjorts att vistas i luftskyddslokaler utan dagsljus och med en luft, vars sammansättning i första hand är avpassad för arkivalier.

För kännedom har riksarkivet översänt avskrift av kungl. brevet till riksarkivet den 28 november 1958 angående viss gallring i lantbruksnämn- dernas arkiv, avskrift av ämbetsskrivelse den 30 december 1958 till läns- styrelserna i samtliga län angående fastställande av diarieplaner för läns- styrelserna, avskrift av ämbetsskrivelse den 30 december 1958 angående förteckningsplaner och gallringsbestämmelser för länsstyrelsernas arkiv, avskrift av ämbetsskrivelse den 30 december 1958 angående förtecknings- plan och gallringsbestämmelser för respektive landsfiskalsarkiv, härads- skrivarearkiv och för stadsfogdearkiven i Norrköping, Malmö, Hälsingborg och Göteborg, avskrift av ämbetsskrivelse till domänverket den 6 mars 1959 angående gallring i arkiven hos domänverkets lokalförvaltningar, avskrift av ämbetsskrivelse till kungl. arbetsmarknadsstyrelsen den 13 mars 1959 angående gallring av vissa handlingar i länsarbetsnämndernas och arbetsnämndens i Stockholm arkiv, avskrift av domänstyrelsens cirkulär- skrivelse den 22 april 1959 angående gallring av handlingar hos krono- jägarna, avskrift av ämbetsskrivelse den 7 februari 1958 angående för- teckningsplan och gallringsföreskrifter för arkiven vid statens sinnessjuk- hus samt avskrift av kungl. brevet till riksarkivet den 30 september 1959 angående utgallring av vissa röstlängder ur magistraternas arkiv. Riks- arkivet har i princip fattat beslut om gallringsföreskrifter för husmoders- semesternämnden (19 januari), för nykterhetsnämnden (31 januari), för Bih. nr 42 år 1960 13 gas- och vattenverket (2 februari), för arbetslöshets- och familjebidrags- nämnderna (3 mars), för hamnstyrelsen (22 juli), för gatunämndens parkavdelning med distrikt (24 augusti) samt för socialnämnden, de därunder lydande anstalterna, Stockholms bespisningsförening, Stockholms bekläd- nadsförening, arbetarbostadsfonden samt hemtjänst för gamla (10 november). I anslutning till riksarkivets principbeslut har stadsarkivarien efter samråd med vederbörande kommunala myndigheter fastställt gallringsfrister för nykterhetsnämnden (17 februari), för husmoderssemesternämn- den (28 februari), för mödravårdscentralerna (9 mars), för arbetslöshets- och familjebidragsnämnderna (7 april), för gatunämndens parkavdelning med distrikt (28 oktober), för gas- och vattenverket (3 december) samt för socialnämnden och de därunder lydande anstalterna, Stockholms bekläd- nadsförening, Stockholms bespisningsförening, arbetarbostadsfonden samt hemtjänst för gamla (3 december).

Gallring av utgiftsverifikationerna i stadens olika förvaltningar har fort- gått. Numera har sådan gallring beslutats för hamnstyrelsen, arbetslöshets- nämnden, Stockholms bespisningsförening, Stockholms beklädnadsförening och arbetarbostadsfonden.

Inspektionerna av de kommunala verkens arkiv ha förrättats av stadsarkivarien och förste arkivarie Corin. Under året har inspektionsverksam- heten utsträckts ytterligare. Inspektionerna ha nu liksom tidigare givit tillfälle att uppmärksamma arkivbildningen, att kontrollera gallringarnas verkställande och att diskutera nya gallringsförslag samt att utöva inseende över handlingarnas vård och förvaring. Nu liksom tidigare har kunnat konstateras det permanenta behovet hos förvaltningarna av biträde vid lösandet av ordnings-, förtecknings- och gallringsproblem. Med den kommunala förvaltningsapparatens successiva utbyggande kommer självfallet arkivbildningen att växa i takt med denna utveckling och ställa allt större krav på omvårdnad och tillsyn. I sammanhanget må erinras om huru sam- manslagningarna av kommunala verk och omorganisationerna av sådana skapa särskilda arkivbildnings- och arkivläggningsproblem. Om stadsarkivet skall kunna leda och kontrollera denna utveckling och verksamhet måste såsom tidigare i olika sammanhang framhållits dess arbetskraft förstärkas.

Yttranden ha avgivits till riksarkivet angående förvaringen av de s.k. dödsbevisen (16 januari), angående stiftskansliutredningens betänkande rörande stiftskansliernas organisation m.m. (23 maj), angående socialför- säkringens administrationsnämnds betänkande rörande tilläggspensione- ringens administration (23 juli), angående riksnämndens för ekonomisk 14 Bih. nr 42 år 1960 försvarsberedskap förslag till gallring i bränslekontorens arkiv (25 juli), angående förslag till ny allmän arkivstadga (8 december) samt angående gallring i allmänna underdomstolars arkiv (29 december), till borgarrådet E. Huss angående fyra ansökningar om bidrag ur stadsfullmäktiges anslag till vetenskapligt forsknings- och utredningsarbete (18 april), till förste stadsläkaren angående organisationsavdelningens principförslag till omorganisation av hälsovårdsnämnden (29 december 1958), till folktandvårds- styrelsen angående förslag till arkivlokal i distriktstandpolikliniken i kvarteret Duggregnet i stadsdelen Björkhagen (24 februari), till skoldirektören angående förslag till arkivlokal för tandklinik i Kungsholms folkskola (23 november), till socialnämnden angående förslag till arkivlokal för en socialbyrå i Vantörs församling (2 juni) samt till kyrkorådet i Hägerstens församling angående förslag till kyrkoarkivlokal (24 januari).

Promemorior ha utarbetats av förste arkivarie Corin angående Stock- holms stads flyghamnsstyrelses och flygplatsförvaltnings arkiv och angående handlingar rörande bl.a. ett förslag till tomtnumreringen 1785 i enlighet med 1810 års principer samt av arkivarie Setterkrans angående planeringen av tänkeboken del VI.

Arkivarbeten för arbetslösa kontorister ha alltjämt anordnats av kungl. arbetsmarknadsstyrelsen genom Stockholms stads arbetslöshets- nämnd (arbetsledare: Staf, Rendahl, Fredriksson). Arbetet har organi- serats genom kungl. arbetsmarknadsstyrelsens brev den 12 mars 1959. Antalet arbetsdagar har utgjort 2 688, därav med heltid 998, med 3/4-tid 379, med 2/3-tid 344 och med 1/2-tid 967. Samtliga bokförda utgifter ha uppgått till kronor 84 198: 30. Arbetskraften har i huvudsak tillgodogjorts inom stadsarkivet.

Genom försorg av kursverksamheten vid Stockholms högskola och under ledning av tjänsteman vid stadsarkivet har demonstration med föredrag i släktforskning varit anordnad i stadsarkivets lokaler.

Sedan den nya administrationsbyggnaden färdigställts har under hösten professorn i stadshistoria vid Stockholms högskola Folke Lindberg hållit seminarieövningar i föreläsningssalen. Dessutom ha stadsarkivets nya lokaler med den utställning, som arrangerats i samband med invigningen, demonstrerats för ett stort antal föreningar och sammanslutningar.

Vid Stockholms stadsmuseums utställning »Utopia», som öppnades den 29 januari 1959, har stadsarkivet medverkat genom att utställa 128 st. ritningar. Bih. nr 42 år 1960 15

II. INRE ARBETEN M. M. 1 forskarexpeditionen ha alternerande tjänstgjort Johnsson, Löw, Pursche och Rendahl samt vid kvällsexpeditionen Corin, Johnsson, Löw, Pursche och Rendahl, fruarna Pernemo, Roman och Sjövall samt fröken Särnqvist. Forskarsalsexpeditionen med tillhörande låneverksamhet har fr.o.m. den 1 oktober föreståtts av förste kontorsskrivare Johnsson. Kansliets arbete har utförts av fru Sjövall, fröken Särnqvist och fru Roman. Biblioteket har närmast föreståtts av fru Pernemo, som förutom det löpande arbetet utfört katalogiserings- och ordningsarbeten, efter stadsarkivariens anvisningar ombesörjt bokinköp m.m. samt verkställt registreringen och distribueringen av publikationsserierna. Vice värdskapet för fastigheten Kungsklippan 6 har utövats av förste kontorsskrivare Johnsson. Årets accessioner ha utgjort 2 775 volymer, 20 pärmar, 9 kapslar, 1 fascikel, 2 konvolut, 33 kuvert, 5 paket, 2 lådor och 37 lösa filmnegativ. Bland nya med stadsarkivet införlivade arkivalier kunna nämnas arkivalier från Stockholms särskoleseminarium, Ählinska skolan, föreningen Sävstaholmsskolorna (föreningen för sinnesslöa barns vård, arbets- och skolhemmen Rickomberga, Rörstrand och Hammarbo), folkköksstyrelsen, Stockholms arbetarinstitut (doktor Anton Nyströms samling), Svenska missionsrådet och föreningen 1888 års män. Bland leveranser från verk och institutioner, som tidigare äro representerade, märkas sådana från stadskansliet och skoldirektionen. Följande kommittéarkiv ha levererats : utred- ningskommittén för Sabbatsbergs sjukhus 1948-1951, prisnämnden för arkitekttävlingen om Sabbatsbergs sjukhus 1950-1953, sjukhusdirektionens sjukhuskommitté 1934-1940, sjukhusdirektionens planeringskom- mitté, 1915 års poliskommitté och turistkommittén 1954. Evangeliska fosterlandsstiftelsen har överlämnat kopieböcker för missionsinstitutet Johannelund 1903-1914, skoldirektionen 4 volymer ur sjukhjälpsfondens arkiv och kungl. skolöverstyrelsen handlingar tillhörande det upphörda småskoleseminariet i Stockholm. Allmänna barnhuset har deponerat ytterligare arkivalier inklusive barnhemmen Rålambshov—Edshöjden och Kroken samt pressens opinionsnämnd ytterligare ett antal handlingar. Stadsarkivet har förvärvat överintendent Axel Lagrelius' samling av brev och handlingar (genom direktör Einar Lagrelius) och kamrer Folke Wanckes samling av brev m.m. Med kanslirådet Albert Lindhagens samling, som överlämnats till stadsarkivet, ha även kommit handlingar till- hörande Östermalms kommunalförening. Registerkort till kartor i stads- mätningsavdelningens arkiv ha överlämnats från stadsingenjörskontoret och 16 Bih. nr 42 år 1960 från gas- och vattenverket samt från fastighetsregisterföraren ha deponerats filmer. Genom köp har förvärvats ett antal handlingar, som tillhört ingenjör Gustaf Collberg. Från stadsarkivet ha till Stockholms högskola överlämnats vissa handlingar, som kommit med leveransen av kanslirådet Albert Lindhagens samling. Stadsarkivets bibliotek har under året ökats med 784 volymer (därav köp 199, gåva 324 och byte 261). Antalet besök har utgjort 3 712. Högsta besöksfrekvensen antecknades i november (501 besök). Antalet för forskare framtagna arkivalier har utgjort 11 537 volymer, 120 lösa handlingar och 1 727 ritningar. Antalet för forskare ur biblioteket framtagna böcker har utgjort 687 volymer. Till institutioner och myndigheter ha utlånats 403 volymer, 421 lösa handlingar och 261 ritningar. Ur biblioteket ha utlånats 122 volymer. Till stadsarkivet ha inlånats 28 volymer och 5 lösa handlingar.

Antalet diarieförda skriv elser: ingående 1 269, därav 15 insända för- teckningar och 47 framställningar och förfrågningar, som enligt lands- arkivinstruktionens § 8: 2 hänvisats till utredning på annan tid än den dagliga tjänstetiden; utgående 749. Avskrifter: 96. Bevis: 114. Snabbkopior: 90. Av de diarieförda ärendena utgöras 378 st. av förfrågningar av släkt- och personhistorisk art m.m. Motsvarande antal uppgick för 1958 till 429 st.

Bland arbetena inom stadsarkivet ha ordnandet och förtecknandet av Wallinska skolans arkiv (Corin), Grevesmiihlska samskolans arkiv, före- ningens för sinnesslöa barns vård arkiv och föreningens seminariums (Slagsta) respektive arkiv samt Nya Elementarskolans arkiv (Rendahl), särskoleseminariets arkiv och sällskapets för barnstudier arkiv (Setter- krans) och destruktionsanstaltens vid Lövsta arkiv (Pursche) avslutats. Ordnandet och förtecknandet av stadskämnärsrättens ar kiv (Corin), de Lindhagenska samlingarna (Ludwigs och Löw) fortsätter. Direktionens över Stockholms stads undervisningsverk arkiv har börjat ordnas (Rendahl). Diverse oordnade handlingar (överståthållarämbetet, magistraten och dess kollegier, kämnärsrätten m.fl.) ha inventerats och proveniensbestämts samt inordnats (Corin).

Förteckningar ha utskrivits över Wallinska och ikhlinska skolornas arkiv, Grevesmiihlska samskolans arkiv, föreningens för sinnesslöa barns Bih. nr 42 år 1960 17 vård, föreningens seminariums (Slagsta) respektive arkiv, sällskapets för barnstudier arkiv, Nya Elementarskolans arkiv och destruktionsanstaltens vid Lövsta arkiv. Registreringen av Stockholms stads konsistoriums protokoll fr.o.m. 1595 (Johnsson) har fortgått t.o.m. 1651. Registreringen fr.o.m. 1651 fortgår.

Register. Den som statskommunalt reservarbete bedrivna registreringen av församlingarnas kyrkböcker har fortgått (under ledning av Rendahl och Fredriksson). Avslutade föreligga vid årsskiftet register till Svea artil- leriregementes församlings husförhörslängder 1713-1850 (3 band) samt till husförhörslängderna tillhörande Svea livgardes livbataljon 1772-1791 samt norra bataljon 1778-1788 (1 band).

I konserveringsverkstaden ha vid sidan av andra arbeten 2 066 blad lagats (fru Grönvall). Lagning och bindning av band ha fortgått i den omfattning medel kunnat anvisas härtill genom extra arbetskraft (Wåhl- ström). Under året ha 34 band renoverats och ombundits (kyrkböcker m.fl.). Dessutom ha nybundits 12 registerband samt diverse andra bindning- ar och småarbeten utförts. Stadsingenjörskontoret har i stadsarkivets bok- binderi låtit renovera ett antal kartor (Wåhlström).

Publiceringsverksamheten. Under året har utkommit del V av tänke- böckerna, omfattande åren 1603-1604, under redaktion av Folke Sleman och Göran Setterkrans. För det fortsatta editionsarbetet har under året av- skrivningen av Norra förstadens tänkebok 1619 och koncepttänkeböckerna 1614-1616 för Norra förstaden samt borgmästare och råds särskilda protokoll 1605 avslutats (fröken Särnqvist). Stadsarkivet har såsom förut anlitats av stadskollegiets handbokskom- miW, där stadsarkivarien fungerar som sekreterare, för distribuering av dess skriftserie och för diverse löpande kansligöromål bl.a. för den planerade utgivningen av en historisk skildring av huvudstadens utveckling under de senaste hundra åren. Under året har som första del i detta verk utkommit: Gösta Ahlberg, Stockholms befolkningsutveckling efter 1850 (22: 1). Dessutom har utkommit Thomas Paulsson: Den glömda staden. Svensk stadsplanering under 1900-talets början med särskild hänsyn till Stockholm. Idéhistoria, teori och praktik (del 23). Under utgivning befin- ner sig Gunnar Inghe: Fattiga i folkhemmet. En studie av långvarigt under- stödda i Stockholm.

2-70 60 18 Bih. nr 42 år 1960

III. ARKIVVÅRDEN I DISTRIKTET. A. Överståthållarömbetet. Ordnandet och förtecknandet av civilförsvarsbyråns arkiv har ännu icke avslutats. Med överståthållarämbetet har samråd skett angående möjligheterna att komplettera de nu gällande gallringsbestämmelserna. överståthållarämbetets skatteavdelnings arkiv har överförts till nya lokaler i Skattehuset, Götgatan 74.

B. Poliskammaren, åklagaremyndigheten samt uppbörds- och indrivningsverken. Inom poliskammaren ha ordnings-, buntnings- och gallringsarbeten ut- förts. Sammanlagt 8 500 kg handlingar ha utgallrats. Ordnandet och förtecknandet av åklagaremyndighetens arkiv har ännu icke avslutats. Till arkivlokalen i Skattehuset, Götgatan 74, ha numera överförts upp- bördsdirektionens och indrivningsverkets respektive arkiv. Gallrings- arbeten ha utförts. Sammanlagt 34 820 kg handlingar ha utgallrats.

C. Magistraten och rådhusrätten. Arbetet med att upprätta tilläggsförteckningar 1948— har fortgått (Holmberg).

D. Kommunala arkiv. Frågan om arkivlokaler för arbetslöshets-, familjebidrags- och husmo- derssemesternärnnderna har ännu icke lösts. Vid årets inspektion yrkades på att vissa åtgärder skulle vidtagas för att göra källarlokalen i fastigheten Rehnsgatan 20 godtagbar som arkivlokal. Härigenom skulle den återstående delen av arbetslöshetsnämndens arkivalier kunna överflyttas från Sociala nämndhuset och det där uppkomna lediga utrymmet tagas i anspråk av barnavårdsnämnden. Inom barnavårdsnämnden ha förteckningar upprättats över kansliets, sociala avdelningens och ekonomiavdelningens respektive arkivalier. Kon- ceptförteckningar ha upprättats över fritidsavdelningens, mödrahj älpsby- råns och lärlingshemmet Fredrik Bareks minnes respektive arkivalier. För- bättringar ha gjorts i fråga om de olika arkivbeståndens uppställning, som därigenom ytterligare vunnit i överskådlighet. Arkivbeståndet i bostadsförmedlingskontoret har inventerats och en ny förteckning upprättats, som godkänts. Kontoret rymmer ett mycket stort material till vilket förvaltningen behöver ha tillgång i det löpande dagliga arbetet. Gallringsåtgärder äro därför ännu icke aktuella. Bill. nr 42 år 1960 19 Sammanslagningen av byggnads- och stadsplanenämnderna har ännu icke fullbordats. Filmning av byggnadsnämndens handlingar har under året icke ägt rum. Stadsingenjörskontorets och stadsarkitektkontorets arkivlokaler äro till bristningsgränsen fyllda med arkivalier. I skrivelse till stadsbyggnadsdirektören den 3 november 1959 har stadsarkivarien före- slagit vissa åtgärder. Från stadsarkitektkontoret ha tidigare levererats rit- ningsbanden fr.o.m. 1713 t.o.m. 1874. Att gränsen då sattes vid nämnda tidpunkt berodde på att byggnadsnämnden, som efterträdde det till magistraten hörande byggningskollegiet, vars protokoll och handlingar förvaras i stadsarkivet, började sin verksamhet 1875. Vad beträffar stadsingenjörs- kontoret har någon leverans hittills icke skett. I gällande bestämmelser om arkivalieleveranser (Kf 35/1930) stadgas visserligen undantag för byggnads- nämnden och stadsingenjörskontoret. Men dessa bestämmelser tillkommo vid en tidpunkt, då ännu accessionsutrymmen stodo till buds. Dagens läge är ett annat, och utrymmen finnas icke tillgängliga inom Stadshuset, såvida man icke vill tillgripa den föga rekommendabla åtgärden att överföra handlingarna till Stadshusets torn. Stadsarkivarien har föreslagit ett överförande av stadsingenjörskontorets handlingar till stadsarkivet på sätt redan skett i fråga om stadsarkitektkontorets. Detta torde icke möta något hinder, då med leveransen av tomtindelningar och tomtmätningar kunna följa motsvarande register till dessa serier. Beträffande stadsarkitektkontorets rit- ningsband har stadsarkivarien föreslagit en utredning om kostnaderna för en reproducering av registret till dessa band. Vid årets inspektion av drätselnämndens och kammarkontorets arkiv hölls överläggning om gallring av nytillkomna serier och omändring av vissa gallringsfrister. Till stadsarkivet skall en leverans ske, varvid preli- minärt 1935 avtalades som gränsår. En omdisponering av utrymmet i arkivlokalen i Stadshusets torn skall verkställas. Frågan om nytt förvaringssystem för registraturet inom elektricitets- verket har varit under diskussion men något definitivt beslut har ännu icke fattats. En översyn och omläggning av den centrala arkivorganisationen är avsedd att genomföras med hänsyn till verkets nya strukturorganisation. Inom fastighetsnämnden har frågan om nya gallringsbestämmelser förts ett gott stycke framåt. Gallringen av utgiftsverifikationerna har förberetts. Verifikationer, som äro avsedda att undantagas från gallring, ha avskilts från de övriga. Meningen är, att de icke gallringsbara verifikationerna skola överlämnas till kammarkontorets fondavdelning att därstädes förvaras. Den av omorganisationen betingade omläggningen av kansliets aktsystem påbörjades 1957. Akterna ha bundits t.o.m. 1951 och bindningen av årgång 1952 skall ske 1960. Sedan aktbeståndet i huvudsak inskränkts till nämnd- ärenden har det avsevärt minskats i förhållande till det omfång det hade 1956. 20 Bih. nr 42 år 1960 Av arkitektavdelningens ritningar skola samtliga ritningar till rivna fastigheter överlämnas till stadsarkivet. Till sjukhus- och skolförvaltningarna, som ha egna byggnadsavdelningar, skola överföras i arkitektavdelningen befintliga sjukhus- och skolbyggnadsritningar. Ur förvaringssynpunkt önsk- värd koncentration kan på detta sätt uppnås. I de fall fastighetsförvalt- ningen är ägare till berörda fastigheter skola dock ritningarna behållas inom arkitektavdelningen. Inom stadshusförvaltningen har ordnandet och förtecknandet av samlingen ritningar till stadshuset avslutats (under förste arkivarie Corins ledning). Ritningarna ha nu sammanförts i arkivlokalen intill stadsbokhål- larens rum. över samtliga ritningar föreligga nu förteckningar, varjämte utarbetats alfabetiskt uppställda register. Sammanslagningen av gas- och vattenledningsverken pågår. Förråds- och inköpsdetaljerna bilda numera ett organ. Beträffande de nybildade av- delningarna: distributionsavdelningen, installationsavdelningen och bygg- nadsavdelningen får det tills vidare anstå med utarbetandet av nya för- teckningar. De gamla förteckningarna från tiden före sammanslagningen skola föras som vanligt. Gas- och vattenledningsverkens respektive arkiv t.o.m. 1955 ha i de delar, som skola sparas, uppställts i sin definitiva förteckningsenliga ordning i den nya arkivlokalen i huvudkontoret vid Torsgatan. De inom gatunämnden bedrivna ordnings- och förteckningsarbetena ha fortgått och närma sig nu sin fullbordan (Pursche). Konceptförteckningar ha upprättats och gallringsförslag ha utarbetats. I arkivlokalerna ha del- arkiven uppställts efter de nu upprättade förteckningarna. Särskild arkiv- vårdare inom gatukontoret har utsetts. Då arbetet med arkivets vård är omfattande och då erfarenheten visat, att stora anspråk numera ställas på god service, har stadsarkivarien vid årets inspektion framhållit betydel- sen av att arkivvårdaren får ägna all den tid, som erfordras, för att hand- lägga arkivfrågorna. Gatukontorets parkavdelning har erhållit ny arkivlokal i källarvåningen till fastigheten Tulegatan 7, där originalen till ritningarna förvaras. Ny för- teckning har utarbetats och godkänts. Sedan hamnstyrelsen fått medgivande att gallra verifikationerna har i samråd med stadsarkivarien beslutats att från gallring skola utöver en årgång vart tionde år undantagas särskilda årgångar nämligen 1921-1922, 1929, 1931-1934 samt 1939-1946. Arkivarbetena inom hälsovårdsnämnden och sjukhusdirektionen ha letts av kamrer Sturxus. Inventeringsarbetet har inom hälsovårdsnämnden fort- gått och omfattat tekniska avdelningen, hälsovårdsinspektionen och bo- stadsinspektionen. Förslag om gallringsåtgärder har utarbetats för förste stadsveterinären, cyanväteanstalterna, sundhetsinspektören, kommunala Bih. nr 42 år 1960 21 yrkesinspektionen m.fl. Sjukhusdirektionens nya arkivlokal i fastigheten Långholmsgatan 34-36 har nu tagits i anspråk. Hyllinredningen består dels av hyllor enligt Compactussystem, dels av konventionella hyllor. Arkiv- beståndet har uppställts enligt arkivförteckningarna och hyllorna ha för- setts med vägledande skyltar. Förteckningar ha upprättats för den centrala förvaltningen, sjukhuscentralen och öppna vården för psykiskt sjuka. Un- der året har frågan om gallring av poliklinikjournaler och poliklinikkort närmare utretts (Staf). I Långbro sjukhus har arkivet inventerats och förteckningsplan utarbetats (Setterkrans). Ordnandet och förtecknandet av kristidsförvaltningens återstående ar- kivbestånd har fortgått och närmar sig nu sin fullbordan. Förvaringen av bränsleakterna, som äro undantagna från gallring, är otillfredsställande men möjligheterna att överföra dem till slakthus- och saluhallsstyrelsens arkivlokal i Enskede skola bli föremål för undersökning. inom rätts- och polisdirektionen har inventeringsarbetet avslutats och en förteckningsplan för arkivet utarbetats i samråd med stadsarkivet (Co- rin). Även ha vissa preliminära undersökningar om gallringsåtgärder ut- förts. Handlingarnas förvaring inger vissa bekymmer. Vid årets inspektion konstaterades som betänkligt, att bl.a. den i händelse av förstörelse oersättliga serien lönekort, numera inrymd i fastigheten Kungsholmsgatan 30, förvaras utan skyddsanordningar. Stadsarkivarien har påyrkat anskaf- fande av ett brandhärdigt skåp. Rådet till skydd för Stockholms skönhet har upprättat ny förteckning, som godkänts. Sjukhusavgiftsdelegerade ha omskrivit sin förteckning och kompletterat densamma. Arkivet har uppställts i en del av sjukhusdirektionens arkivlokal, som upplåtits åt delegerade. Inom skoldirektionen ha ordnings- och förteckningsarbetena fortgått (Setterkrans). Beståndet har uppställts i arkivlokalen, där åtgärder vidtagits för att pressa ned temperaturen, och lösa handlingar ha inlagts i kartonger. En mindre del av arkivlokalen användes för förvaring av hälso- kort och har avskilts med ett kraftigt nät. Frågan om en eventuell gallring av hälsokorten i Stockholm, jämlikt kungl. brevet den 5 juni 1959, är för närvarande föremål för en utredning och har ännu icke avgjorts. Ordnandet och förtecknandet av kommunala flickskolestyrelsens upp- hörda arkiv pågår (under ledning av Setterkrans). I Klara folkskola ha vissa handlingar inventerats (under ledning av Setterkrans). Arbetet med att ordna och förteckna centraldispensärens arkivbestånd har ännu icke lett till några avslutande resultat. Inom socialnämnden ha ordnings- och förteckningsarbetena fortgått (Tillquist). Förteckningar ha upprättats och godkänts för socialbyrå XII, 22 Bih. nr 42 år 1960 Stockholms beklädnadsförening, Stockholms bespisningsförening, Lamms hem för blinda samt Hemtjänst för gamla. Stadskansliet har upprättat ny arkivförteckning enligt lösbladssystem, som godkänts. Valnämnden har upprättat förteckning, som godkänts. Arbetet med ordnande och förtecknande av styrelsens för vård och un- dervisning av psykiskt efterblivna arkiv har icke slutförts. Överförmyndarnämndens arkiv har inspekterats för första gången (13 november). Arkivlokal finnes inredd i källarvåningen i fastigheten Bergs- gatan 52. Ärendena rörande förmynderskap äro fördelade på tre rotlar. Av praktiska skäl äro akterna spjälkade i en del för aktuella handlingar och i en annan del för arkivhandlingar. De förstnämnda akterna förvaras i expeditionslokalen, de sistnämnda i arkivlokalen. Nämndens bestånd av protokoll, akter och övriga handlingar skall inventeras och systematiseras i samråd med stadsarkivet.

I den mån gallringar verkställts inom kommunalförvaltningarna och uppgifter därom kunnat tillhandahållas ha c:a 32 900 kg handlingar utgallrats.

E. Kyrkoarkiven. Ny förteckning enligt lösbladssystem har upprättats för arkivet i Stor- kyrkoförsamlingen (fru Pernemo). Förteckning har utarbetats för dom- prosteriets kontrakt i Stockholm (fru Pernemo). I enlighet med kungl. kungörelsen den 15 november 1946 ha inven- teringar förrättats i Spånga församling (3 december) samt i domprosteri- ets kontrakt (18 juni) och Svartsjö kontrakt (9 december).

F. Undervisningsanstalter. Ny förteckning enligt lösbladssystem har upprättats över Nya Elemen- tarskolans arkiv (Rendahl) samt förteckning över Gubbängens samrealsko- las och kommunala gymnasiums arkiv. Arbetet med att ordna och förteck- na arkivet tillhörande S:t Görans samrealskola har ännu icke avslutats. För Spånga rektorsområde har ny förteckning upprättats. Statens kompletteringsgymnasiums arkiv har inspekterats för första gången (21 november). Därvid överenskoms det, att vissa arkivserier skulle beredas en mera betryggande förvaring än vad som nu är fallet samt att beståndet av handlingar skulle inventeras och i detalj förtecknas. Bih. nr 42 år 1960 23 G. Den statliga lokalförvaltningen i övrigt. 1 enlighet med kungl. brev till generaltullstyrelsen den 15 juni 1944 har inom centraltullkammarens arkiv under år 1959 gallring av handlingar verkställts. Den utgallrade mängden handlingar utgöres av 13 500 kg. Stockholm den 14 januari 1960.

Nils Staf Stadsarkivarie

Bih. nr 42 år 1960 25

PERSON- OCH SLÄKTARKIV I STOCKHOLMS STADSARKIV

av Göran Setterkrans.

Denna katalog avsåg ursprungligen att redovisa alla enskilda arkiv i Stockholms stadsarkiv.' Det visade sig snart alldeles omöjligt att fullgöra en så omfattande uppgift på det begränsade utrymme som stod till buds. I stället utvaldes de arkiv, som närmast hade karaktären av en persons eller en släkts enskilda papper. Vad som uteslutits är sådana enskilda arkiv, som i första hand utgörs av inrättningars, förenings-, företags- och gårdsarkiv liksom lärda samlingar, främst Stockholmiana-samlingar. Gränserna mellan de olika kategorierna är i många fall flytande. Förarbeten har dock gjorts för en kommande publicering av kataloger över arkiv av berörda slag, varför förekommande inadvertenser så småningom kommer att bli mindre besvärande. Inom detta avgränsade område avser katalogen principiellt fullständig- het med undantag för nu icke tillgängliga arkiv. Alla förteckningar över enskilda arkiv och registret till accessionskatalogerna efter 1930 har sålunda genomgåtts, vartill en översiktlig inventering av de som biografiska samlingar förvarade arkiven har skett. Trots detta har det sannolikt inte kunnat undvikas, att vissa arkiv ej kommit med. Även bortsett härifrån kommer en kompletterande katalog snart att bli behövlig genom den nu rådande, omfattande accessionen av enskilda arkiv till stadsarkivet; 1959 avsåg sålunda 14 av samtliga 29 accessioner enskilda papper. De enskilda arkiv, som fanns hos Stockholms stads myndigheter före organiserandet av ett särskilt arkivväsen genom inrättandet av Stockholms stads arkiv och bibliotek, respektive Stockholms rådhusarkiv, bestod dels av tjänstemännens arbetspapper och privata handlingar, som blivit liggande och på så vis kommit in i arkivet, dels av mera omfattande samlingar av handlingar, som utan att direkt ha införlivats med akten i ett ärende har medföljt till myndigheten ingivna handlingar, eller på annat sätt, t.ex. genom upphörandet av en särskild organisationsform, införlivats med arkivet hos en myndighet, som i så fall övertagit återstående arbets- uppgifter. Efter 1890, inte minst efter ett upprop av Stockholms drätsel-

1 Kortregister över enskilda arkiv finns 1 expeditionen, SSA.

26 Bih. nr 42 år 1960 nämnd 19021, började ett målmedvetet insamlande även av enskilda arkiv. Ursprungligen insamlades särskilt Stockholmiana-samlingar och autografer, men mycket snart mottogs också egentliga person- och släktarkiv. Mindre sådana samlades i en särskild serie, Biographica, vari vidare in- plockades handlingar av den mest skiftande proveniens såsom kontribu- tionssedlar, kvitton, mantalsuppgifter, lösa rättegångshandlingar, skrivelser till myndigheter, tidningsurklipp, anteckningar etc. En översiktlig inventering av denna samling i syfte att uppspåra egentliga enskilda arkivalier av intresse har därför varit nödvändig för katalogens fullständigande. 2 Naturligt nog har många arkiv inte endast betydelse för stockholms- forskningen utan är av mera allmänt intresse. Bland de i stadsarkivet förvarade arkiven av betydelse för den politiska historien kan särskilt nämnas John Bernströms arkiv, Erland Bromans samling, af Edholmska arkivet, Ekermanska samlingen, Godenius-Odelbergska samlingen, Kol- modinska samlingen (G. A. Reuterholms affärspapper), Albert, Anna och Carl Lindhagens arkiv, Anton Nyströms samling, Magnus Ullholms samling och K. F. Werners papper (Jakob Essen Hamiltons, J. J. Hedrens m.fl. papper). Bland arkiv av litterärt, konstnärligt eller allmänt kulturhistoriskt intresse kan nämnas I. Gustaf Clasons papper, af Edholmska arkivet, Daniel Fallströms papper, Ossian Hamrins samling, K. A. Kjell- grens papper, Carl G. Laurins brevsamling, Anders Lindebergs samling, Per Ljung (ornamentbildhuggaren), Anton Nyströms samling, P. K. Wahl- ströms brevsamling, K. F. Werners papper och L. A. Wesers papper. Bortsett från företagsarkiven är ur ekonomisk-historisk synpunkt följande samlingar viktiga: Beckmanska papperen, Fileenska arvet, Otto Lagerströms samling (Kreuger & Tolls konkurs) och David Schinkels papper. Därutöver finns följande mindre samlingar av allmännare intresse och papper från följande kända personer: Sofi Almquist, A. U. Berndes, Fredrik Boije af Gennäs, Ossian E. Borg, Gustaf Cronhielm, Petrus Ekerman, Carl Christoffer Gjörwell (far och son), Carl Petter och Carl August Hagberg, Gustaf Handen (brev från Strindberg), P. H. Malmsten, Ludvig Manderström, olika medlemmar av släkterna von Platen och af Pontin, Moritz och Semmy Rubenson, J. E. Rydqvist, Smerlingska släktpapperen (Johan Sjöberg), Israel af Ström, Knut Tengdahl och Anders Wetterblads samling (politiskt intressant korrespondens 1718-1719). Redovisningen av arkiven i det följande är beroende av i vilken ut- sträckning de är förtecknade. Brevskrivarregistren utgör endast sammandrag och har ej kunnat utarbetas fullt konsekvent.

1 Tryckt i SSEÅ 1903, s. 128. 2 Kortregister över Biographica i expeditionen, SSA. Förkortningar: bd = band, bt = bunt, fasc. = fascikel, kart. = kartong, KB = Kungl. biblioteket, kuv. = kuvert, PHT = Personhistorisk tidskrift, pkt = paket, RA = riksarkivet, SSA = Stockholms stadsarkiv, SSEÅ = Samfundet S:t Eriks årsbok, SSÅ = Stockholms stads arkiv- nämnds och stadsarkivs årsberättelse, vol. = volym (arkivalisk enhet utan närmare karaktärise- ring), UUB = Uppsala universitetsbibliotek. Bih. nr 42 år 1960 27

Tönnes Algrens samling. Samlingen, 1 bt, härrör från civilingenjören Tönnes Algren, f. 1848, d. 1943, och innehåller brev och handlingar främst angående hans privata ekonomi 1880- 189. Samlingen överlämnades 1945 av fil. kand. Gunnar Hellström. Förteckning med p.m. 1960 av G. Setterkrans.

Aldo Almqvists räkenskaper. 2 bt, 1893-1946. Aldo Almqvist, f. 1874, d. 1947, var byråchef i järnvägssty- relsen. Samlingen överlämnades 1958 av fru Ingrid Lamby.

Sofi Almquists enskilda papper. Sofi Almquist, f. Hultén, f. 1844, d. 1926, grundade 1892 Sofi Almquists sam- skola, som hon ledde till 1915. Samlingen består av hennes anteckningar som lä- rarinna i Beskowska skolan 1867-1893 (1 bt), diverse handlingar angående träd- gårdsodling, slöjdseminarier m.m. (3 bt) samt privata räkenskaper 1863-1926 (5 bt). Samlingen överlämnades dels 1936 tillsammans med samskolans arkiv, dels 1951 av fröken Signe Almquist. Förteckning med p.m. 1951 av N. Staf.

Släkten Althainz' arkiv. Arkivet innehåller strödda personliga handlingar 1863-1910 rörande främst grosshandlare Fredrik Gerhard Althainz, f. 1845, d. 1910, bl.a. en kopiebok 1892— 1909, samt Maria Amalia Henrietta Althainz och Gottfried Reinhold Althainz, vidare angående släkterna Lemmel, Herlitz och Svanberg, angående Eldkvarnen (3 vol.) samt räkenskaper 1907-1910 (5 vol.). Förteckning av C.-Fr. Corin 1939.

Otto och Alfhild von Bahrs räkenskaper. Samlingen innehåller räkenskaper rörande direktören i Försäkringsaktiebolaget Skandia Otto von Bahr, f. 1833, d. 1914, och hans andra hustru Alfhild, f. Bergman, f. 1847, d. 1939. Otto von Bahr ägde en tid Hjortsberga, Vårdinge sn (Sörml.). Sam- lingen består av följande buntar: 1-13. Enskilda räkenskaper 1865-1931. Sammandrag av hushållskostnader 1909-1924. Räkenskaper för Hjortsberga 1884. Samlingen överlämnades av fröken Louise von Bahr 1940. Förteckning med p.m. 1960 av G. Setterkrans.

Beckmanska pappren. Samlingen består främst av rättegångs- och affärshandlingar från vice härads- hövdingen 0. A. Beckmans, f. 1815, d. 1893, verksamhet samt familjepapper, tillsammans 37 vol. 1. Diarium över åtagna mål 1853-1864. 2-17. Rättegångs- och affärshandlingar (vol. 2-4 aktregistrerade). 18. Diverse brev och handlingar. 19-25. Räkenskaper 1840-1889. 26-34. Korrespondens m.m. tillhörande Beckmans hustru, dotter m.fl. släktingar. 35-37. Handlingar angående släkten Beckman; diverse. 28 Bih. nr 42 år 1960

Akter har tidigare även inlagts i Biographica. Bland de aktregistrerade rätte- gångs- och affärshandlingarna märks sterbhusutredning efter statsrådet Johan af Wingård 1854-1867, handlingar angående staden Stettins fordran på svenska kronan 1870-1872, angående Kungsgården-Mariebergs Aktiebolag 1875-1892, angående Stockholms kapsyl- och staniolfabriks konkurs 1882-1892, angående Gideå och Husums Aktiebolag 1882-1892, angående åtskilliga strandägares krav på Stockholms stad 1885, angående Johan Adler Salvius' arvingars krav på kronan, kungl. brev till Carl X Gustafs arkiater Gr4oire Franeis Du Rietz 1666-1681. Bland brevskrivarna i vol. 18 märks C. G. Cervin 1892 (1), Oscar Dickson 1892 (1), Arvid Posse 1883 (1), Gustaf Retzius 1885 (1), Olof Wijk odat. (1). 0. A. Beckmans rättegångs- och affärshandlingar har länge förvarats i stadsarkivet; övriga handlingar överlämnades 1941 från socialvetenskapliga institu- tionen vid Stockholms högskola. Förteckning med p.m. och personregister 1942 av B. Broom.

Systrarna Ben gtzons samling. Samlingen, 1 bt, innehåller boutredningar efter systrarna Gerda Elisabet, f. 1865, d. 1948, Karolina Amalia, f. 1853, d. 1944, Klara Augusta, f. 1869, d. 1945, och Kristina Maria Bengtzon, f. 1861, d. 1939. Samlingen överlämnades av brodern, justitierådet Emil Sundberg 1952.

Marcus Berg. Marcus Berg var sjökapten. I Biographica förvaras vissa handlingar och brev rörande honom och hans familj från 1750-talet.

F. T. Bergs arvingar. 1926 deponerades 5 bt äldre släkthandlingar av landsarkivarien G. 0. Berg rörande följande: Arvskifteshandlingar efter sidenfabrikören Abraham Westman. Quidingska sterbhuset. J. Chr. Fougt och hans arvingar. Emanuel Stenberg m.fl. (bouppteckningar). Fastigheter vid Högbergsgatan, Svartensgatan och Götgatan. Förteckning 1960 av N. Staf.

Petter Bergenström. Petter Bergenström, f. 1687, d. 1767, var primariekämnär i Stockholm. I Bio- graphica förvaras en samling brev till honom 1748-1749.

A. T. Bergmans räkenskaper. Samlingen, 1 bt, består av kladdräkenskaper 1855-1885 för prosten Axel Theo- dor Bergman, f. 1804, d. 1883, Dunker. Samlingen medföljde vid överlämnandet av Otto och Alfhild von Bahrs räkenskaper 1940. Bih. nr 42 år 1960 29

Signe Bergmans samling. Signe Bergman, f. 1869, d. 1960, tidigare kassör i Sveriges allmänna hypoteksbank, var en av de ledande inom kvinnorörelsen vid 1900-talets början, bl.a. 1914-1917 ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Samlingen, en för- seglad träkista, överlämnades av henne 1941 och blir ej tillgänglig förrän 10 juni 1981.

Bergströmska släktpapper. Samlingen består av förste provinsialläkaren i Visby, med. dr Kurt Bergströms räkenskaper 1914-1938 (8 bd), handlingar (avskrifter, fotostater m.fl. excerpter) rörande provinsialinspektören över tullarna Johan Gabriel Bergström 1695-1732 (1 bd) samt uppsatser, tryck, avskrifter, fotografier m.m. angående Baggeby, Lidingön, och släkten Bergström (1 bd). Samlingen överlämnades 1939 av dr Berg- ström. Förteckning 1940 av E. Johnsson.

Anton Ulrik Berndes' samling. Samlingen består av 1 bd poesi, anteckningar etc. av Anton Ulrik Berndes, f. 1757, d. 1844, förste lantmätare i Stockholms län och mest känd som miniatyr- målare och tecknare.

John Bernströms arkiv. John Bernström, f. 1848, d. 1925, är mest känd som industriledare (Aktiebolaget Separator) och för sitt politiska engagemang inom högern och som fackförenings- rörelsens motståndare. Arkivet består av 46 nummer (volymer, dossierer, kuvert etc.), bland vilka de intressantare är följande: 1-4. Privatbrev, 4 vol. 5-12. Kopieböcker, brevböcker 1871-1919, 2 bt. 20. Brev rörande konflikterna 1903 och 1905, 1 kuv. Diverse brev från framstående personer, 1 kuv. Memoaranteckningar, daterade januari 1917, 1 kuv. Tal, hållna av John Bernström, 1 kuv. 38. Brev med anledning av strejken 1902, socialismen m.m., 1 pkt, vidare familj ekorrespondens, tidningsurklipp, betyg, födelsedagshyllningar, styrelse- berättelser, fotografier etc. Bland brevskrivarna märks Claes Adelsköld 1899-1900 (2), Ernst Beckman 1897 (1), Oscar Bernadotte 1914 (1), Gustaf Bolinder 1918 (1), Cecilia Bååth Holm- berg 1909 (1), John Börjeson 1900 (2), prins Carl 1913 (1), Oscar Carlson 1897 (1), Gustaf De Laval 1897-1909 (4), J. Sigfrid Edström 1905 (1), Karl Fries 1894- 1914 (9), Hjalmar Hammarskjöld 1916 (1), Sven Hedin 1913-1918 (5), Karl Hilde- brand 1905, 1914 (2), Teodor Holmberg 1909-1924 (19), Herman Lagercrantz 1898, 1902 (2), Oscar Lamm 1896-1897 (3), Leon Larsson 1915-1922 (14), Arvid Lindmån 1908-1911 (4), Christian Lundeberg 1908, 1911 (2), Emil Melander 1894-1925 (20), Adrian Molin 1916 (2), Emanuel Nobel 1913 (1), N. P. 01Mn 1914 (1), Otto Printzsköld 1897 (1), Karl Piehl 1898-1899 (6), Waldemar Rudin 1896- 1920 (19), August Röhss 1900 (2), Harald Sohlman 1913 (1), Per Swartz 1921 (1), Nathan Söderblom 1914 (1), Gustaf Tamm 1895-1897 (3), Hugo Tamm 1898, 1906 (2), Vilhelm Tham 1903-1905 (5), Ernst Trygger 1909-1924 (19), P. P. 30 Bih. nr 42 år 1960

Waldenström 1914 (1), Sigfrid Wieselgren 1898, 1902 (2), G. F. Östberg 1898— 1918 (5). Arkivet överlämnades från KB 1951. Brevskrivarregister 1960 av E. Johnsson.

Robert Björklunds räkenskaper. Samlingen, 1 ht, innehåller betalda räkningar 1840-1857, tillhöriga Robert Björklund, kamrer i Stockholms sparbank. Samlingen överlämnades 1943 från stadsmuseet.

Ryno Björkmanssons resedagböcker. Samlingen, 1 ht, består av resedagböcker 1894-1914, förda av bankokommissarien Ryno Björkmansson, f. 1853, d. 1943. Samlingen överlämnades 1957 av fru Märta Selling-Widholm.

Knut Bohmans papper. Samlingen, 1 bt, innehåller grosshandlaren, konsul Knut Bohmans, f. 1847, d. 1936, räkenskaper 1901-1924 samt grosshandlaren Johan Fredrik Billings, 1. 1812, d. 1878, testamente 1878 jämte fotografi av denne. Samlingen deponerades 1945.

Anders Boijes af Gennäs samling. Anders Boije af Gennäs, f. 1668, d. 1727, var överste. Samlingen innehåller processhandlingar m.m. angående hans lån i Riksens Ständers Bank 1697.

Fredrik Boijes af Gennäs samling. Riddarhusdirektören, friherre Fredrik Boije af Gennäs, f. 1773, d. 1857, är mest känd som publicist och kopparstickare. Samlingen innehåller hans dagboksanteckningar 1830-1831, 1837-1840, manuskript till ett tal m.m. Samlingen inköptes 1940.

Johan Herman Bollins samling. Johan Herman Bollin, f. 1832, d. 1894, var verkställande direktör för Stock- holms sjöförsäkringsaktiebolag och Återförsäkringsaktiebolaget Bore samt bra- siliansk och italiensk vice konsul i Stockholm. Samlingen, 1 bt, innehåller handlingar från denna verksamhet 1865-1867, bl.a. angående Sjö Assurance Companiet 1867, samt arvskifteshandlingar 1860-1873. Samlingen överlämnades 1947 av major Herbert Brenguier. Förteckning med p.m. 1960 av G. Setterkrans.

Adolf och Isidor Bonnier. Adolf Bonnier, f. 1806, d. 1867, och hans son Isidor Bonnier, f. 1848, d. 1925, var bokhandlare och bokförläggare i Stockholm. I Biographica förvaras deras debetsedlar, hyreskontrakt och diverse kvitton 1830-talet-1873, överlämnade 1926 av Isidor Bonniers sterbhus. Bih. nr 42 år 1960 31

Ossian Borgs samling. Ossian E. Borg, f. 1812, d. 1892, var föreståndare för Manilla dövstum- och blindinstitut 1839-1875. Samlingen, 1 bt, innehåller räkenskapsfragment och betyg rörande institutet, privatbrev, insamlingslistor samt handlingar angående Borgs sterbhus.

Erik Brates räkenskaper. Erik Brate, f. 1857, d. 1924, var lektor i Stockholm och är känd som filolog och runforskare. Samlingen består av hans räkenskaps- och hushållsböcker 1875-1934 (2 vol.). Samlingen överlämnades från Vitterhetsakademien 1958, som förvarar Brates övriga papper. Förteckning med p.m. 1958 av N. Staf.

Johan von Brehmers sterbhushandlingar. 1 bt. Johan Brehmer, d. 1707, adlad 1705 von Brehmer, var direktör vid drottning Hedvig Eleonoras räknekammare. Samlingen har sannolikt samband med Anton Gigats och Christian Simonsens samlingar.

Erland Bromans samling. Samlingen, 2 bt, består av papper tillhöriga friherre Erland Broman, f. 1704, d. 1757, Fredrik I:s bekante gunstling, som slutade som president i kommerskolle- gium. Samlingen innehåller dels 1. brev till Broman 1743-1756, räkningar, koncept, anteckningar m.m. (1 bt), dels 2. gårdsräkenskaper för Rosersberg, Vallstanäs m.fl. gårdar 1748-1750 (1 bt). Sannolikt har de samband med konkursen efter Bromans död (konkursakten i Svea hovrätts arkiv, RA). Bland brevskrivarna märks Jonas Alströmer 1751 (1), Erik Brahe 1744 (1), Claes Ekeblad odat. (1), Sven Lagerberg 1744 (1), Carl Gustaf Löwenhielm 1744 (2), Nils Palmstierna 1744 (1), Niklas Sahlgren 1751 (1), Evert Didrik Taube odat. (3), Samuel Troilius 1744 (1), M. A. von Ungern-Sternberg 1751 (1), Samuel Åker- hielm 1744 (1). Förteckning med p.m. 1960 av G. Setterkrans; brevskrivarregister av E. Johns- son.

Gustaf Bångs samling. Samlingen, 1 bt, innehåller egendoms-, arvskiftes- och donationshandlingar samt räkenskaper rörande direktören Gustaf Bång, f. 1792, d. 1869, och hans familj 1818-1890. Samlingen överlämnades 1941. Förteckning (i Biographica) av B. Broom.

Johan C arlbergs sterbhusräkenskaper. Samlingen innehåller räkenskaper med verifikationer 1865-1868 (2 bd) för sterbhuset efter byggmästaren Johan Carlberg, Stockholm, f. 1817, d. 1865.

Cederhielmska papper. Samlingen, 1 bt, innehåller ägorättshandlingar och brev 1716-1761 till friherre Germund Cederhielm, f. 1661, d. 1741, president i Göta hovrätt och ägare till bl.a. det stora godset (Bjärka-)Säby, Ög., och hans andra hustru Fredrika Lewenhaupt, 32 Bih. nr 42 år 1960 f. 1691, d. 1766, främst från hans barn. Samlingen har kommit till stadsarkivet med K. F. Werners papper. Cederhielms privatarkiv förvaras till större delen i UUB.

Chierlinska släktpapper. Samlingen, 1 bt, innehåller strödda handlingar rörande släkten Chierlin 1825— 1891, såsom bouppteckningar m.m., samt köpekontrakt m.fl. handlingar rörande Hesta gård, Spånga sn, 1862-1873. Samlingen överlämnades från RA 1957.

Clareenska samlingen. Samlingen, 2 bt, innehåller handlingar, tillhöriga sekreteraren i slottskansliet Anders Gabriel Clareen d.ä., f. 1711, d. 1791, och hans son, protokollssekreteraren i inrikes civilexpeditionen Anders Gabriel Clareen d.y., f. 1739, d. 1798, nämligen följande: A. G. Cl ar e en d. ä. Mottagna brev, anteckningar, räkenskaper samt brev m.m. rörande den Casselska affären. A. G. Cl ar e en d.y. Mottagna brev, räkenskaper, anteckningar, kontrakt etc. Breven är huvudsakligen familj ekorrespondens; bland brevskrivarna till A. G. Clareen d.ä. finns dock Johan Ihre 1758 (1) och J. von Wallwijk 1769 (1).

Elin Clasons hushållsräkenskaper. Elin Clason, f. 1872, d. 1931, var gift med riksarkivarien Sam Clason, vars papper förvaras i RA. Samlingen innehåller familjens hushållsräkenskaper 1895-1930 (3 bt) och överlämnades till stadsarkivet 1940 av kommendör Edw. Clason.

I. Gustaf Clasons samling. Isak Gustaf Clason, f. 1856, d. 1930, var en av sin tids ledande arkitekter. Sam- lingen består av korrespondens, tryck m.m. angående olika arkitektkongresser och andra arkitektsammanslutningar 1898-1922. Samlingen tillvaratogs vid vindsröj- ningen 1938. Förteckning 1942 av E. Johnsson.

Petter Corall. Petter Corall, d. 1763, var stadskamrerare i Stockholm. I Biographica ingår brev och handlingar rörande honom.

F. Cronhamn. Hovkamreraren Frithiof Cronhamn, f. 1856, d. 1897, var publicist och Musika- liska akademiens bibliotekarie. I Biographica ingår en liten samling brev till honom 1885-1886 från Oscar L. Lamm. Ytterligare brev till honom — ett fåtal — åter- finns i samma samling på avsändarna.

Gustaf Cronhielms sterbhushandlingar. 1 bd. Greve Gustaf Cronhielm, f. 1664, d. 1737, var kungl. råd, president i kom- merskollegium och kanslipresident 1719 och är mest känd som ordförande i lag- kommissionen (från 1712), vilken utarbetade 1734 års lag. Bih. nr 42 år 1960 33 B. Cronstrands dagböcker. 2 bt, främst berörande naturföreteelser och förda 1869-1874. Baltzar Cron- strand, f. 1794, d. 1876, var ursprungligen fortifikationsofficer och senare förestån- dare för Svenska slöjdföreningens skola (nuvarande Konstfackskolan).

Gustaf Dahls samling. Samlingen, 1 bt, har tillhört rådman Gustaf Dahl, f. 1829, d. 1895, Stockholm, och består av hans koncept till offentliga handlingar, gratifikationslistor m.m.

Gertrud Dahlins hushållsräkenskaper. Gertrud Dahlin, f. Lidman, f. 1860, d. 1931, var gift med marinöverkommissarie J. E. Dahlin. Hushållsräkenskaperna, 1 bd, omfattar tiden 1882-1896. Samlingen överlämnades 1938 av vattenrättsdomare C. E. Bentsson.

Dahlstedtska papper. Samlingen innehåller utnämningsbrev, testamenten, bouppteckningar och dylikt rörande följande: fänriken Carl Dahlstedt (1717), kapten Petter Anton Dahlstedt (1717-1775), kapten Johan Zacharias Dahlstedt (1743-1787), bankokommissarien Carl Ulrik Dahlstedt (1749-1814), slussmästaren Petter Adolf Dahlstedt (1781-1851), översten Petter Friedrich Dahlstedt (1799-1801), Eleonora Maria Dahlstedt (1850) samt sekreteraren Jakob Tammelin, gift med Anna Katarina Dahlstedt (1736-1800), vidare dödsfallstillkännagivanden (1782-1844) samt släktregister över släkterna Dahlstedt, Unger och Gissler. Samlingen överlämnades 1955 av major Elis Hildebrand. Förteckning 1955 av N. Staf; brevskrivarregister 1960 av E. Johnsson.

J. J. Dalströms papper. Johan Jakob Dalström, f. 1850, d. 1923, var överlärare vid Adolf Fredriks folkskola och ordförande i Stockholms folkskollärareförening samt utgav flera läro- böcker. Samlingen, 1 bt, består av tidningsurklipp, föreningsstadgar och årsberät- telser rörande skolväsendet i Stockholm.

Charlotte Drufwas samling. Charlotte Drufwa, f. 1826, d. 1917, var dotter till stallmästaren Adam Ferdinand Drufwa, f. 1779, d. 1838, o. h. h. Sofia Charlotta Röhl samt gift med överstelöjtnant Claes Stierngranat. Samlingen, 3 bt, består av förmyndarräkningar med verifikationer för henne 1838-1846 samt handlingar angående arvskiftet efter fadern. af Edholmska arkivet. Arkivet består av i huvudsak två delar: Erik W. och hans bror Edward Mårten af Edholms arkiv. Erik W. af Edholm, f. 1817, d. 1897, var son till förste arkiatern Erik af Ed- holm, f. 1777, d. 1856, och gift med Emma Braunerhielm, f. 1847, d. 1920, dotter

3-70 60 34 Bih. nr 42 år 1960 till underlöjtnanten Carl Gustaf Braunerhielm o.h.h. Aurore Koskull; de hade bl.a. sonen Carl Edholm, f. 1872, d. 1895, underlöjtnant. Edholm tillhörde den trängre hovkretsen kring Carl XV och avancerade till förste hovmarskalk. 1869-1881 var han chef för kungl. teatrarna. Hans samling är synnerligen värdefull och inne- håller ett stort antal brev från kungliga personer, statsmän, författare, konstnärer, hovmän etc., överhuvudtaget från det ledande samhällsskiktet vid denna tid. Arkivet består enligt reversalet av följande enheter: Biografiska samlingar och miscellanea A—Ö 22 kart. Visitkort, matsedlar, bjudningskort 6 » Hov, sällskap, resor, nöjen 1 » , 1 kuv. Musikprogram m m 2 » , 2 » Fotografier, vyer 3 » , 13 mappar Brev från af Edholm till Fredrik Järta 1873-1882 2 » Brevkoncept 1889-1895 1 kuv. Teaterpapper 1866-1881 (registrerade) 4 bd Diverse teaterpapper 1 bd, 1 kart., 3 kuv. Handlingar angående huset Drottninggatan 47 2 mappar Ekonomiska handlingar, räkenskaper 1835-1871 1 kart., 1 mapp Sånger (trycksaker) 1 mapp Telegram 1 » Recettböcker 1866-1881 2 bd Testamenten, arvskiften, bouppteckningar 3 mappar Diverse tryck 1 bt, 1 mapp »Samlingar» (E:s beteckning) 4 kart. »Sessan» (korrespondens mellan drottning Lovisa av Dan- mark och fru Emma af Edholm 1864-1920, c:a 600 brev) 1 » Brev till af Edholm 12 » Familjebrev 11 » Tidningsurklipp 30 kuv. Handlingar angående Carl Edholm 2 portföljer » » friherrinnan Aurore Braunerhielm, f. Koskull 1 kuv. Diverse anteckningar och anteckningsböcker 15 vol. Dagböcker 1824-1896 102 » Anteckningsböcker med allmänna annotationer 1860-1890 18 » Kassa- och hushållsböcker 1833-1916 för Erik och Emma af Edholm 71 » Emma af Edholms anteckningsböcker 4 » Carl Edholms dagböcker och anteckningsböcker 3 » Carl och Aurore Braunerhielms journaler m.m. 3 » Erik af Edholms brevsamling är mycket omfattande och uppdelad på 1. Brev från kungl. personer, 2. Familjebrev, 3. Brev från enskilda och 4. brev ingående i Teaterpapper. Bland brevskrivarna återfinns ett stort antal av dåtidens kända namn, t.ex. i respektive samling: 1. Carl XV 1862-1872 (35), Eugenie 1865-1881 (38), drottning Lovisa 1862— 1871 (79), prinsessan Lovisa, senare drottning Lovisa av Danmark 1864-1920 (c:a 600; jämte Emma af Edholms svarsbrev 1865-1920), Oscar II 1867— 1890 (20). Bih. nr 42 år 1960 35 J. J. Berzelius, Gillis Bildt, Carl Skogman. Sophie Adlersparre 1878 (1), Knut Almlöf 1870-1877 (3), Oscar Arnoldsson 1869-1880 (37), Frans Berwald 1866 (1), B. von Beskow 1849-1868 (5), Gillis Bildt 1856-1872 (18), Bjornstjerne Bjornson 1871 (1), Oscar Björnstjerna 1844-1893 (9), Edvard Brandes 1881 (1), Edvard Bäckström 1870-1884 (4), Fr. Cygnxus 1871 (1), W. F. Dalman 1867-1870 (6), F. von Dardel 1830-talet- 1894 (93), Louis De Geer 1860-1880 (6), Oscar Dickson 1870 (8), Albert Ehren- swärd 1847-1891 (25), Hans Forssell 1875-1880 (6), Gustaf Fredriksson 1866-1887 (9), A. de Gobineau 1870-talet (2), Edvard Grieg 1873 (1), J. A. Hazelius 1836-1869 (37), Signe Hebbe 1866-1890 (21), Frans Hedberg 1873- 1882 (9), L. J. Hierta 1868 (1), Carl Hochschild 1868-1886 (11), Emelie Hög- quist odat. (1), Henrik Ibsen 1869-1879 (7), J. Jolin 1867-1878 (11), J. A. Josephson 1869-1880 (15), Ludvig Josephson 1867-1874 (10), Alfred Lager- heim 1879-1880 (2), J. P. Lefr6i. 1853-1858 (5), Adam Lewenhaupt 1860- 1894 (36), Jonas Lie 1880-1881 (7), Jenny Lind 1849-1876 (2), Ludvig Mander- ström 1860-1873 (6), Christina Nilsson 1878 (2), Conrad Nordqvist 1870-1892 (9), Ludvig Norman 1866-1881 (33), B. von Platen 1863-1872 (6), Arvid Posse 1870-1876 (2), A. E. von Rosen 1867 (2), Carl Snoilsky 1877 (1), G. A. Sparre 1860-1873 (7), E. von Stedingk 1865-1866 (7), August Strindberg 1879-1880 (3), R. Themptander 1875 (1), C. J. Thyselius 1870-1875 (2), Z. Topelius 1878 (1), G. af Ugglas 1875-1881 (5), Carl Wachtmeister 1870- 1871 (3), Richard Wagner 1874 (1), Rudolf Wall 1870-1877 (14), Olof Wijk 1872 (1), Oscar Wijkander 1866-1896 (139), C. D. af Wirsffi 1886-1895 (14), Gustaf Åkerhielm 1866-1873 (4). Knut Almlöf, Oscar Arnoldsson, Bjornstjerne Bjornson, F. A. Dahlgren, Oscar Dickson, Gustaf Fredriksson, Signe Hebbe, Frans Hedberg, Daniel och Elise Hwasser, Henrik Ibsen, J. John, J. A. och Ludvig Josephson, C. Nordqvist, L. Norman, Oscar II, E. M. Schwartz, E. von Stedingk, Fredrika Stenhammar, R. Wall, 0. Wijkander.

Edward Mårt en Edholm, f. 1831, d. 1913, var läkare, livmedicus hos Carl XV, överfältläkare och slutligen medicinalråd. Hans arkiv består av:

Brev 20 kart. Memoarer, anteckningar, hyllningar, räkenskaper m.m 18 vol. Förste arkiatern Erik af Edholms anteckningar 1 » Erik af Edholms arkiv överlämnades 1954 av fru Thyra af Edholm, E. M. Ed- holms arkiv 1940 och 1951 av överstinnan Louise Stedt. I Erik af Edholms arkiv är hans dagböcker och anteckningsböcker, familjekorrespondensen samt korrespondensen med prinsessan, senare drottning Lovisa av Danmark hemlig till år 2000. E. M. Edholms arkiv är ej tillgängligt utan tillstånd förrän år 2000. Arkiven finns förtecknade genom reversalen vid överlämnandet. Över Erik af Edholms arkiv har vidare utarbetats en serie brevförteckningar av hans son, generallöjtnant Erik G. af Edholm; om dessa finns p.m. av N. Staf 1955.

Teol il E hrenstiernas boutredning. 1 bd. Teofil Ehrenstierna, f. 1639, d. 1689, var sekreterare i amiralitetskolle- gium. 36 Bih. nr 42 år 1960

Ekermanska samlingen. Samlingen härrör från justitieborgmästaren i Stockholm Carl Fredrik Ekerman, f. 1743, d. 1792, som var son till stadssekreteraren och rådmannen i Stockholm Samuel Ekerman o.h.h. Rebecka Charlotta Falck, gift med sin kusin Maria Catha- rina Falck och far till bl.a. grosshandlaren Carl Ekerman, f. 1778, d. 1845; en syster till Ekerman, Eva Christina, var gift med hovrättsrådet Frans Paul Teuchler. Carl Fredrik Ekerman var bl.a. borgarståndets talman 1778/79 och 1786 och är även känd som en synnerligen flitig stockholmsforskare. Samlingen består av 53 vol., varav vol. 1-15 innehåller Stockholmiana och anteckningar i historiska ämnen. Vol. 16-40 utgör Ekermans enskilda arkiv och består av följande:

Handlingar angående Ekermans riksdagsmannaskap. Ekermans koncept i justitiekollegium och förmyndarkammaren. Handlingar angående Helmfeltska stipendiefonden. Ekermans enskilda handlingar. Brev till Ekerman. 21-22. Räkenskaper förda av Ekerman 1765-1791. 23. Räkenskaper för tobaksfabriken 1783-1784. 24-38. Ekermans betalda räkningar 1765-1791. Handlingar rörande Ekermans fastigheter. Fastebrev m.m. 1651-1767. Vol. 41-53 innehåller handlingar rörande släktingar och klienter till Carl Fredrik Ekerman, nämligen: Annotationsbok förd 1793 av Samuel Ekerman. Carl Ekermans kassabok 1801-1804. Diverse räkenskaper. Strödda handlingar angående familjen Ekerman. Grosshandlaren Fredrik Otto Burmans sterbhushandlingar. Handlingar rörande F. 0. Boman och L. Callerman. » angående arvet efter J. P. Ekerman. 48-49. » » de Falckska sterbhusen. » » arvet efter kanslirådet Bengt Ferrner 1802. » » » » handlanden Nils Modin. » » » » hovrättsrådet F. P. Teuchler. Catalogus dissertationum 1758. Bland brevskrivarna märks Daniel Bathius 1789-1790 (2), Petrus Ekerman 1777 (2), R. F. Hochschild odat., 1786 (3), Johan Ihre 1780 (1), Carl Lagerbring odat. (2), Elis Schröderheim odat., 1786 (7), Henrik von Sivers (Liljensparre) 1778, 1786 (2), Carl Sparre odat. (2) och Fredrik Sparre odat., 1778 (3). Förteckning av N. Östman; brevskrivarregister 1960 av E. Johnsson.

Ebbe Ekermanns samling. Rotemannen Ebbe Ekermann, f. 1882, d. 1942, efterlämnade en stor samling anteckningar och avskrifter om sin släkt. Samlingen består av 4 bt historik över släkten Ekermann samt 1 bt avskrifter med ett fåtal originalhandlingar. Samlingen överlämnades 1942 av Ekermann. Förteckning med p.m. 1942 av B. Broom. Bih. nr 42 år 1960 37 Johan Ekerman. Johan Ekerman, f. 1712, d. 1789, var handelsborgmästare i Stockholm och bror till Petrus och Samuel Ekerman. I Biographica förvaras några av hans ansöknings- handlingar m.m.

Petrus Ekermans samling. Petrus Ekerman, f. 1697, d. 1783, var eloquentive professor i Uppsala och farbror till justitieborgmästaren Carl Fredrik Ekerman. Samlingen, 1 bt, innehåller historiska och statsrättsliga redogörelser, anteckningar och excerpter.

C. J. Ekerot/is samling. Carl Johan Ekeroth, f. 1700, d. 1776, var rådman i Stockholm. Samlingen, 1 bt, innehåller hans koncept till tjänsteskrivelser; vissa tjänstehandlingar finns också i Biographica.

J. F. Eklund. Johan Fredrik Eklund, f. 1802, d. 1883, var justitieborgmästare i Stockholm. I Biographica ingår några brev till honom med anledning av en börsbal 1860 (sådana har även lagts på respektive brevskrivare).

Olof Eneroths m.fl. skolhandlingar. Samlingen, 1 bt, innehåller skripta, glos- och anteckningsböcker från 1840-talet, som tillhört elever vid Stockholms skolor, nämligen Olof Eneroth, f. 1825, d. 1881, den senare bekante pomologen, Gustaf Tingquist, Axel Lamm, L. V. Wretman, A. G. Ödman m.fl.

Eurenius' samling. Jacob Eurenius, f. 1793, d. 1879, grosshandlare i Stockholm, hade sönerna Jacob Leonard, f. 1826, d. 1881, fil. dr, läroverkskollega; Carl Edvard, f. 1828, d. 1897, protokollssekreterare i nedre justitierevisionen och Paul Ludvig, f. 1829, d. 1909, vice häradshövding. Samlingen, 8 bt, innehåller deras arkiv: brev och kvitton, reverser m.m. till Ludvig E. 1839 (2 bd), mottagna brev, bouppteckningar m.m. (1 bt), handlingar angående arvsprocesser, översättningar, dikter och diverse an- gående Sällskapet 25 (1 bt), tidningsurklipp (1 bt), kollegieanteckningar (1 bt), tillfällighetsversar, översättningar och dylikt; reverser, kvitton etc. (2 bt). Brev- samlingen innehåller främst familje- och affärskorrespondens. Bland brevskrivarna märks J. E. Rydqvist 1874 (1) och F. U. Wrangel 1897 (1).

Maria Fahlcrantz' hushållsböcker. Maria Fahlcrantz, f. Norling, f. 1854, d. 1937, var gift med bokförläggare Carl Johan Fahlcrantz. Samlingen innehåller hennes hushållsböcker 1888-1925 (2 bt) och överlämnades 1940 av bokförläggare C. J. Fahlcrantz. 38 Bih. nr 42 år 1960

Daniel Fallströms papper. Publicisten och poeten Daniel Fallströms, f. 1858, d. 1937, papper omfattar 4 bt, bestående av 1. Brev, vykort etc. 1883-1936, 2. Visitkort, 3. Tidningsurklipp av artiklar och dikter av Fallström 1884-1936, och 4. Matsedlar, restaurangnotor etc. 1890-1936. Samlingen överlämnades från bokauktionskammaren 1938. Bland brevskrivarna märks Hjalmar Bergman 1930 (1), Carl C:son Bonde 1913 (1), Christian X 1913, 1930 (2), Hjalmar Meissner 1916 (1), Carl Rosenblad 1919— 1925 (4), Karl Staaff odat. (1) och Carl Schwartz 1915 (1). Förteckning med brevskrivarregister 1941 av F. Sleman.

FiHenska arvet. Samlingen innehåller handlingar angående det uppmärksammade arvet efter Jonas FiMen (f. 1745, d. 1822), plantageägare i Demerary, Brit. Guyana, efter- lämnande en bror, kommerserådet Paul Edvard FiMen, f. 1749, d. 1829, som när- mast arvsberättigad. För att få arvet över till Sverige utsågs särskilda kuratorer att biträda Filken, bl.a. presidenten, greve G. F. af Wirsffi och justitierådet Gabriel Poppius. Samlingen består främst av handlingar från kuratorernas förvaltning.

Jonas FiHen (?): 1. Brevkopiebok 1816-1822.

Kuratorerna för FiHenska arvet: 2-4. Protokoll, rättegångshandlingar, korrespondens etc. 1822-1829 (vol. registrerade). 5-7. Diverse handlingar angående FiMenska arvet. 8-14. Räkenskaper 1822-1833. Förteckning med p.m. 1960 av G. Setterkrans.

Gustaf Mauritz Fischerströms räkenskaper. Fischerström var kapten, f. 1786, d. 1828. Räkenskaperna består av en räken- skapsbok 1818. P.m. 1953 av N. Staf.

Sigfrid Flodin. Sigfrid Flodin, d. 1910, var publicist, bokhandlare och bokförläggare i Stock- holm. I Biographica ingår en samling brev till honom 1855-1879. Bland brevskrivarna märks Per Götrek 1855 (1).

E. A. Forsbergs papper. Erik August Forsberg, f. 1875, d. 1946, var anställd vid Aktiebolaget Separator 1902-1940, slutligen som överingenjör, och är även känd som uppfinnare. Hans papper består av diverse manuskript, uppsatser, tal etc.; hans tekniska utredningar har överlämnats till Tekniska museet. Samlingen överlämnades 1955 av ingenjör Carl Bernström. P.m. 1955 av N. Staf.

Berndt Forsgrens samling. Berndt Forsgren, f. 1884 i Stockholm som son till rådman Marcus Forsgren, f. 1834, d. 1914, o.h.h. Nina Lychou, f. 1852, d. 1931, var sekreterare i kommers- Bih. nr 42 år 1960 39 kollegium 1912-1917 och därefter direktör i Trafikaktiebolaget Grängesberg— Oxelösund. Samlingen, 1 bt, består av hans barndomsminnen, »Ett borgarhem på nittiotalet» (manuskr.). P.m. 1955 av N. Staf.

Robert Forsgrhls sterbhushandlingar. Robert Forsgrffi, f. 1838, d. 1901, var grosshandlare i Stockholm och stor donator. Samlingen, 2 bt, består av räkenskaper 1900-1902 m.fl. handlingar från sterb- husförvaltningen och överlämnades från Stockholms stads kammarkontor 1932.

Jacob S. Freese. Jacob S. Freese, d. 1859, var kofferdikapten och ombudsman i Stockholms sjö- manshus. I Biographica förvaras en del koncept, anteckningar m.fl. handlingar från hans verksamhet där.

E. T. Fryklunds sterbhushandlingar. Samlingen, 1 bt, består av räkningar m.m. från förvaltningen av sterbhuset efter grosshandlare Teodor Fryklund, Stockholm, f. 1864, d. 1906. Samlingen över- lämnades 1932 från Stockholms stads kammarkontor.

P. A. Fräst. Hovpredikanten Per Axel Fröst, f. 1802, d. 1853, var kyrkoherde i Solna, senare i Jakob och Johannes och är känd som en framstående musiker och predikant. I Biographica förvaras en del handlingar rörande honom, bl.a. brev från honom till modern och till några andra personer, hans dagboksanteckningar 1853 och versar till honom.

Marie Louise Gagnörs samling. Samlingen, 1 bt, innehåller betyg och fullmakter för Marie Louise GagrAr, f. 1868, d. 1933, lektor vid folkskoleseminariet i Stockholm.

Claös Gartz. Clas Gartz, f. 1834, d. 1899, var bokauktionskommissarie i Stockholm. I Bio- graphica förvaras en del handlingar rörande honom, inköpta från bokauktionskammaren 1938, främst brev från honom till bibliotekarie Frithiof Cronhamn m.fl., kvitton undertecknade av honom, etc.

Georgiiska släktpapper. Samlingen, 1 ht, består av strödda handlingar, avskrifter och anteckningar rörande släkten Georgii och överlämnades 1958 av taxeringskommissarie Nils Georgii.

Anton Gigats samling. Samlingen, 1 ht, består av rättegångshandlingar m.m. från 1600-talets senare del. Gigat kallas handelsman. 40 Bih. nr 42 år 1960

Carl Christoffer Gjörwell d.ä. Rörande den bekante publicisten och samlaren Carl Christoffer Gjörwell, f. 1731, d. 1811, finns ett fåtal handlingar i Biographica, bl.a. några brev till och från honom.

Carl Christoff er Gjörwell d.y:s anteckningar. Anteckningarna (»Diverse samlade anteckningar 1824») har gjorts av arkitekten, prof. Carl Christoffer Gjörwell, f. 1766, d. 1837, och är främst av kulturhistorisk art.

Godenius-Odelbergska samlingen. Samlingen omfattar bruksägaren på Gustavsberg Wilhelm Odelbergs (f. 1844, d. 1924) o.h.h. Hilma, f. Godenius (f. 1844, d. 1945), privata arkiv. Däri ingår även handlingar från Odelbergs svärföräldrar, bruksägaren Samuel Godenius (f. 1806, d. 1891) o.h.h. Charlotta, f. Norbin, fadern, godsägaren Axel Odelberg (f. 1805, d. 1884), brodern, expeditionschefen i finansdepartementet Herman Odelberg (f. 1840, d. 1877), och dottern Axeline Odelberg (f. 1879, d. 1941). Wilhelm Odel- bergs och Samuel Godenius' affärsarkiv förvaras däremot ännu på Gustavsberg. I Enskede gårds arkiv, SSA, förvaras handlingar från Axel Odelbergs och stats- rådet Theodor Odelbergs (f. 1847, d. 1938) tid. Samlingen består av 56 vol, av följande innehåll: Samuel och Charlotta Godenius' papper. Brev m.m. 1834-1883. Kassabok 1836-1844. Axel och Wilhelmina Odelbergs papper. Brev från Wilhelm Odelberg 1860-1871. Herman Odelbergs papper. Koncept från tjänstgöringen i Svea hovrätt 1860-talet. Axeline Odelbergs papper. Betyg, anteckningsböcker m.m. 1895-1944. Wilhelm och Hilma Odelbergs arkiv. Hilma Odelbergs almanacksanteckningar 1891-1943. Inventarium på lösöre 1930-talet. 8-18. Brev 1859-1944. 19. Vy- och visitkort 1900-talet. 20-22. Telegram 1894-1943. 23-24. Kallelsebrev, förordnanden angående offentliga uppdrag, utmärkelser, för- eningar etc. 1865-1922. 25-26. Handlingar angående Wilhelm Odelbergs militärtjänstgöring, pass, hyreskontrakt m.m. 1860-1920. Hilma Odelbergs anteckningsböcker 1912. Handlingar angående julhögtiderna 1881-1942. 29-30. » » välgörenhet m.m. 1869-1938. 31. » » släkten Godenius 1875-1927. 32-33. » » » Odelberg 1810-1941. 34-38. Bjudningskort, tackskrivelser, placeringslistor m.m.

Bih. nr 42 år 1960 41

39. Handlingar angående Gustavsberg, Farstavik, de anställda etc. 40--41. Kassaböcker 1869-1944. 42-43. Kvittenser 1885-1923. 44. Diverse tryck och tidningsurklipp. 45-47. Fotografier.

Övriga handlingar. 48. Fastebrev m.m. 1654-1722. 49-50. Vapenböcker. 51-56. Avskrifter av politiska, historiska, litterära handlingar, 1700- och förra delen av 1800-talet.

Brevsamlingarna består i hög grad av familj ebrev. Bland brevskrivarna till Wilhelm Odelberg märks t.ex. Theodor Adelswärd 1912-1916 (2), C. J. Beck-Friis 1915-1920 (5), F. Boberg 1909-1915 (3), E. G. Boström 1873-1899 (3), Hans Hildebrand 1901 (2), Carl Juhlin-Dannfelt 1862-1899 (10), I-I. Key 1892, 1922 (2), James Lumsden 1862-1876 (117), Carl Swartz 1911 (1), Nathan Söderblom 1916, 1926 (2), R. Themptander 1889 (2), L. Tingsten 1901 (1), K. A. Wallenberg 1910 (1), Gunnar G:son Wennerberg 1897-1913 (10), Hj. Wijk 1914 (3) och Gustaf Åkerhielm 1873, 1895 (2). Samlingen överlämnades genom överbibliotekarien Wilhelm Odelberg 1946. Förteckning med p.m. och brevskrivarregister 1952 av G. Utterström.

J. A. Grand insons räkenskaper. Samlingen, 1 bt, innehåller enskilda räkenskaper 1808-1857 för Johan Alexan- der Grandinson, d. 1864, Stockholm, myntmästare och regementsskrivare. Sam- lingen överlämnades 1940 av lektor K. G. Grandinson.

Paul Grices samling. Paul Grice, f. 1764, d. 1842, var överstelöjtnant och krigsarkivarie. Samlingen, 1 bt, består av hans testamente, handlingar angående sterbhusförvaltningen etc. samt hans och sterbhusets räkenskaper 1833-1842.

Carl Göranssons samling. Carl Göransson, f. 1782, d. 1844, var apotekare i Stockholm. Samlingen, 1 bt, består av koncept, mottagna brev och räkningar 1806-1820 m.m. och överläm- nades från stadsmuseet 1948.

H ag b e rgsk a släklarkivel. Arkivet innehåller handlingar, som tillhört olika medlemmar av släkten Hagberg från Rasbo och med dem befryndade personer, såsom pastor primarius Carl Petter Hagberg (d. 1841), professor Carl August Hagberg (d. 1864) och överste Hjalmar Hagberg (d. 1892). Arkivet består av bouppteckningar och arvshandlingar 1840— 1919, C. P. Hagbergs merithandlingar 1795-1838 m.m. (2 bt) samt överste Hj. Hagbergs räkenskaper 1859-1892 (3 bd). Arkivet överlämnades 1931, 1934 och 1935 av kamrer Theodor Hagberg. 42 Bih. nr 42 år 1960

L. J. Hagelins samling. Lars Johan Hagelin, d. 1867, var garvare i Stockholm. Samlingen, 1 bt, inne- håller arvskiftes-, rättegångs- och fastighetshandlingar m.m. från 1840- till 1870- talet. Samlingen inköptes 1936.

H ahrsk a släktarkivet. Samlingen har hopbragts av överste Gösta Hahr (f. 1883) och består huvudsakligen av excerpter m.m. angående olika medlemmar av släkten Hahr, nämligen följande:

1. Genealogica. 2-5. Handelsmannen i Stockholm Hinrich Hahr (f. 1693, d. 1747). 6-7. Superkargören Henrik W. Hahr (f. 1724, d. 1794). Jacob Hahr d. ä. (f. 1727, d. 1785). Olika släktmedlemmar under 1700-talet. Anders Hahr (f. 1764, d. 1845). Maria Schenson, f. Hahr. Adolf Hahr (f. 1793, d. 1861) och hans barn. Zuleima Thulstrup, f. Hahr. » » : album. 14-15. Diverse biographica. 16-17. Robert Hahr d. ä. med familj, korrespondens. Gustaf Hahr, London: korrespondens. Henrik Hahr. Mauritz Hahr d. ä. Maria (Mia) Hahr: korrespondens. 22-24. Gösta Hahr: manuskript. 25. Theodor Hahr, Baltiska släktgrenens historia. 26-27. Baltiska grenen. Vana. Minnesstenen i Gryts kyrka. Diverse tidningsurklipp. Maria Schensons, f. Hahr, dagbok 1808-1813. Major August Hahrs resedagbok från Europa och Norra Afrika 1828-1830. Erik Hahr: 50-årshyllningar. Hahrska familjebibeln. Frans Hahr: teckningar. Gustaf Hahr: engelskt doktorsdiplom. Släktarkivet förvaras som en tillfällig deposition och har kommit till stadsarkivet i omgångar 1949-1960.

Jonas Halls samling. Jonas Hall, d. 1748, var kämnär i Stockholm. Samlingen, 1 ht, innehåller brev, affärshandlingar m.m. angående överstelöjtnanten, friherre Carl Bonde och översten, friherre Lago Meyendorff von Yxkull, brev till Hall samt räkenskaper och anteckningar 1704-1728. - Rödings samling (se nedan) har sannolikt proveniens härifrån. Bih. nr 42 år 1960 43

Gustaf Hall~. 1 Biographica förvaras fem brev 1905 till stud. Gustaf Hall~, Malmö, från August Strindberg angående gemensamma alkemistiska intressen och försök.

Fingal Hamillons papper. Samlingen består av 1 bt förmyndarräkningar 1885-1891 för greve Fingal Hamilton, f. 1840, d. 1893, son till överståthållaren Jakob Essen Hamilton. De medföljde av okänd anledning en leverans från Stockholms stadskanslis juridiska avdelning 1951.

John Hammarberg. John Hammarberg, f. 1854, d. 1919, var rådman i Stockholm. I Biographica ingår en samling brev till honom 1898-1899, mestadels missiver.

Christian Hammer. Juveleraren Christian Hammer, f. 1818, d. 1905, är känd för sina stora konst- och kulturhistoriska samlingar; hans handskriftssamling inköptes av RA 1919. I Biographica förvaras en mindre samling brev till honom och av hans brevkoncept.

Ossian Hamrins samling. Ossian Hamrin, f. 1855, d. 1907, var skådespelare vid Kungl. teatern. Sam- lingen, 2 bt, innehåller anteckningar om skådespelare och skådespelerskor, brev till Hamrin, handlingar angående skådespelareföreningar, teaterpjäser (manuskr. och tryck), tidningar, föreläsningsanteckningar i filosofi 1877 m.m.

Johan Hassel. Sekreteraren Johan Hassel, d. 1801, ägde tomt i Stockholm samt Lövsta, En- hörna sn. I Biographica förvaras en fasc. arvskifteshandlingar, brev m.m. 1766— 1826.

Gustaf Hedströms samling. Roteman Gustaf Hedströms, f. 1845, d. 1935, samling består av merithandlingar, kallelser m.m. 1877-1915 (1 ht) samt förslag till kyrklig och civil bok- föring i Stockholm (manuskr.; 1 bt). Samlingen överlämnades från stadsmuseet 1939 och 1943.

Carl Axel H eg ardts sterbhushandlingar. 1 ht. Carl Axel Hegardt, f. 1794, d. 1829, var grosshandlare i Stockholm.

Gunnar von Heidekens släktpapper. Samlingen, som hopbragts av redaktör Gunnar von Heideken (f. 1874, d. 1941), består huvudsakligen av avskrifter samt ett fåtal originalhandlingar rörande olika medlemmar av släkten von Heideken 1649-1937. Samlingen omfattar 2 bt och påträffades i stadsarkivet, där Heideken tidvis tjänstgjorde som amanuens. För- teckning med p.m. 1951 av N. Staf. 44 Bih. nr 42 år 1960

I stadsarkivet förvaras också en G. von Heidekens samling avskrifter, register m.m. rörande Stockholm, herdaminnen, släkten von Heideken m.m., tillsammans 11 bt, 1 kortregister och 2 ritningar, vilka överlämnades 1941. Förteckning 1942 av B. Broom6

Verner von Heidenstam. I Biographica förvaras två autografer (1919) och ett brev (kopia) från kyrko- gårdsnämnden till Verner von Heidenstam.

Helsingius-Wesers samling. Jakob Mikael Helsingius, f. 1816, d. 1874, var notarie vid kämnärsrätten och kamrerare vid Allmänna änke- och pupillkassan. Carl Jacob Weser, d. 1861, var bankokommissarie. Samlingen består av 3 bt handlingar från deras verksamhet som juridiska biträden (anteckningar, korrespondens etc.) m.m. Samlingen över- lämnades från Allmänna änke- och pupillkassan 1950.

Nils Hiertstedts samling. Genealogen Nils Hiertstedts samling, 5 bt, består av fotografier, tidningsurklipp, tryck m.m. gällande svenska målarlaget i Paris, Luleå m.m. och överlämnades 1948 från Genealogiska föreningen.

Holmströmska papper. Samlingen består av 1 ht strödda handlingar — merithandlingar, räken- skaper etc. — rörande apotekaren Erik Axel Holmström, f. 1836, d. 1912, Stock- holm, och kanslisekreterare Gunnar Holmström, f. 1876, d. 1953; vissa handlingar finns också i Biographica. Samlingen överlämnades 1932 och 1957 från respektive kanslisekreterare Gunnar Holmström och stadsmuseet.

Gorius Holst. Gorius Holst(e), d. c:a 1547, var borgmästare i Stockholm under 1520-talet och spelade en politisk roll som en av stadens ledande män under Sten Sture d.y., Kristian II och Gustaf I. Han föll emellertid i onåd och var 1543 fängslad på Tyn- nelsö. I Biographica finns en uppteckning från 1540-talet (av stadsskrivaren Blasius Olofsson), förvärvad med Högbergska inköpet 1908, »Thetta är Gorius Holsthz tall han talade thå han på tynnelse j fengilse logh.»

Olof Pedersson Humblas samling. Olof Pedersson Humbla, f. 1572, d. 1621, var borgmästare i Stockholm 1608— 1619. Samlingen, som sammanförts av Ivar Simonsson, utgör 1 ht, innehållande brev från sonen Peder Olofsson i Lfileck 1616-1617, från brodern, fogden Nils Pedersson Humbla i Gävle 1611-1619 och från andra personer 1615-1620, bl.a. Govert Silens 1615 (1), vidare diverse handlingar och brev rörande Olof Pedersson och hans familj, bl.a. kungl. brev, utredning om arvet efter Wilhelm de Wijk d.ä. och brev till Peder Olofsson Humbla i Lilbeck 1617, Bih. nr 42 år 1960 45

Gösta Huselius' papper. Advokaten Gösta Huselius', f. 1861, d. 1943, papper, 1 bt, består av handlingar rörande fastigheterna Drottninggatan 45 och Döbelnsgatan 6 samt angående greve Axel Fredrik Cronhielm (f. 1817, d. 1902). Samlingen överlämnades från KB 1958.

P. 0. Ingelgren. Per Olof Ingelgren, d. 1864, var hovkamrerare. I Biographica förvaras 3 fasc. handlingar, tillhöriga honom, bl.a. processhandlingar i De Flon'ska arvsmålet 1845-1847, avlöningsräkenskaper (koncept) för anställda vid Ulriksdal 1832— 1834 m.m.

Sophie Iserhjelm. I Biographica förvaras en fasc. handlingar och räkenskaper 1827-1830 an- gående förmynderskapet för systrarna Ebba och Sophie Iserhjelm, döttrar till justitierådet Carl Johan Iserhjelm, vilket förmynderskap utövades av Johan S. Moberg (se nedan).

Carl Alfred Janssons samling. Carl Alfred Jansson, f. 1839, d. 1907, var lärare i historia vid Lyceum för flickor. Samlingen, 1 bt, består av brev till honom, bl.a. från Otto von Feilitzen 1872 (1).

Sven Gustaf Johanssons samling. Sven Gustaf Johansson var vaktmästare. Samlingen, 1 bt, består av diverse merithandlingar och dylikt angående familjen 1884-1911 samt räkenskapsanteck- ningar 1886-1922. Samlingen överlämnades 1949 av fru Anna Valentin.

Sven Kempendahl. I Biographica förvaras en fasc. rättegångshandlingar och räkenskaper 1745— 1767 rörande hökarna Sven (d. 1740), Johan och Daniel Kempendahl, Stockholm.

Olof Johan Kihlbergs samling. Olof Johan Kihlberg var rektor vid Jakobs lägre elementarläroverk 1868-1887. Samlingen, 1 bt, innehåller bouppteckningar över hans föräldrar och släktingar 1808-1862.

Karl Alrik Kjellgrens papper. Kjellgren var skådespelare och kamrerare vid Intima teatern, senare kanslist vid Kungl. teatern. Samlingen består av 2 bt; den ena innehåller manuskript till Kjellgrenska släktboken 1690-1915, avskrifter av brev till Kjellgren från August Strindberg 1908-1910 samt diverse inkomna brev 1918-1925, den andra innehåller strödda handlingar angående Intima teatern 1911-1924 samt angående Djurgårds- teatern 1917-1924. Samlingen tillvaratogs vid vindsröjningen 1938. Förteckning med p.m. 1941 av E. Johnsson. 46 Bih. nr 42 år 1960

Fredrik af Klintebergs sterbhushandlingar. Samlingen, 1 vol., består av utredning i dödsboet efter hovrättsrådet Fredrik af Klinteberg, f. 1852, d. 1922, och överlämnades 1925.

Carl David Ko/ils papper. C. D. Kohl, f. 1708, d. 1780, var revisor vid stadskamrerarekontoret i Stockholm. Samlingen består av 2 bt, 1. Brev till Kohl 1736-1761, 2. Handlingar angående Kohls personliga förhållanden och befattningar, räkenskaper m.m. 1724-1760- talet. I Biographica ingår vidare några rättegångshandlingar 1747-1755 rörande Kohl. Samlingen har sannolikt medföljt en leverans från stadskamrerarekontoret. Förteckning med p.m. och brevskrivarregister 1945 av T. Höjer.

Kolmodinska samlingen. Samlingen består av handlingar tillhörande följande medlemmar av släkten Kolmodin: bruksinspektoren och handlanden Niklas Kolmodin (f. 1735, d. 1772), dennes söner bankokamreraren Carl Abraham Kolmodin (f. 1768, d. 1810) och bankokommissarien Niklas Kolmodin (f. 1773, d. 1847) samt den senares son bankokamreraren Abraham Kolmodin (f. 1804, d. 1887). Dessutom ingår en del papper, som har tillhört presidenten, friherre Gustaf Adolf Reuterholm. Samlingen omfattar 12 vol, med följande innehåll:

Brev till Niklas Kolmodin 1819-1834. Diverse koncept och utkast av Niklas och Abraham Kolmodin. Förmynderskapshandlingar rörande Beata Fredrika och Märtha Gabriella Wik. Handlingar angående proviant- och räntmästaren Sven Brask o.h.h. f. Gebhart. Rättegångshandlingar i mål mellan Niklas Kolmodin och förmyndaren för löjtnant Ebbe Forsbergs omyndiga barn. Hyreskontrakt. Diverse handlingar. Brev och räkenskapshandlingar rörande G. A. Reuterholms affärer. Räkenskapsböcker 1827-1843. Två familjebiblar. Versio Xenophontis Cyropxdix 1822. Kartor. Samlingen överlämnades från stadsmuseet 1954. Förteckning med p.m. 1955 av N. Staf; brevskrivarregister av E. Johnsson.

Oscar Krooks brevsamling. Teol. dr Oscar Krook, f. 1879, d. 1949, var kyrkoherde i Kungsholms för- samling 1937-1949 samt en av de mest bemärkta prästerna i Stockholm vid denna tid, känd bl. a. som predikant och som utarbetare av ett förslag till ny evangeliebok. Hans brevsamling, 1 bt, innehåller brev från hans senare år från bl.a. Gustaf Aulffi 1944 (1), Manfred Björkqvist 1948 (1), Max v. Bonsdorff 1942 (1), Yngve Brilioth 1946 (1), Erling Eidem 1938-1946 (4), Ronald Fangen 1939 (1), Arne Fjellbu 1944 (1), Richard Lindström 1948 (1), Anders Nygren 1946 (1), Hilding Pleijel 1944 (1). Brevskrivarregister av N. Staf 1960. Bih. nr 42 år 1960 47

Otto Lagerströms samling. Otto Lagerström, f. 1879, d. 1951, var advokat i Stockholm och rättens ombudsman i Aktiebolaget Kreuger & Tolls konkursförvaltning. Samlingen består av 2 bt handlingar från denna verksamhet och överlämnades till stadsarkivet 1953 av advokaten, greve G. Lewenhaupt.

C. H. Lalrs samling. Carl Henrik LaMr, f. 1764, d. 1830, var magistratssekreterare i Stockholm 1807— 1830. Samlingen, 1 bt, består av tjänstehandlingar, brev etc.

Lambertska arvet. Samlingen består av 1 bt avskrifter av rättegångshandlingar.

GalatHe Lamms hushållsräkenskaper. 1 bd, 1854-1857. GalatMe Lamm, f. Jacobson, f. 1833, d. 1913, var gift med direktören för Ludvigsbergs verkstads Aktiebolag, Jacques Lamm, son till Ludvig Lamm.

C. R. Lamms räkenskaper. Carl Robert Lamm, f. 1856, d. 1938, var son till Jacques Lamm och verkställande direktör för Ludvigsbergs verkstads Aktiebolag; han är även känd som godsägare (Näsby) och konstsamlare. Samlingen består av hans privata räkningar 1890— 1938 (29 bt) och överlämnades 1950 av fru Dora Lamm. — 1960 har överlämnats en större samling Lammska handlingar av fil. stud. J. P. Lamm, bl.a. C. R. Lamms kassaböcker 1878-1935, 18 bd. Denna samling är för närvarande under ordnande.

Ludvig Lamms samling. Salomon Ludvig Lamm, f. 1786, d. 1857, var industriledare i Stockholm (Lud- vigsbergs verkstadsindustri, Heleneborgs färgeri, bomullsväverier) och hade bl.a. dottern Thse, gift med grosshandlaren John Levisson, f. 1805, d. 1838, Stock- holm. Samlingen, 1 bt, består av diverse fastighets- och rättegångshandlingar. — I Biographica förvaras en del rättegångshandlingar rörande Salomon Ludvig m.fl. äldre medlemmar av släkten Lamm.

Carl G. Laurins brevsamling. Se särskild redogörelse av B. Löw i SSÅ 1957.

Johan Lidman. Johan Lidman, f. 1840, d. 1905, var kapten vid flottan och farbror till författaren Sven Lidman. I Biographica förvaras en fasc. handlingar (skrivelsekoncept, manuskript etc.) angående upprättande av ett flottans minnesmärke på Skeppsholmen och av ett marinmuseum 1903. Handlingarna överlämnades tillsammans med de Pontinska släktpappren 1939. 48 Bih. nr 42 år 1960

C. F. Liljevalchs sterbhushandlingar. Carl Fredrik Liljevalch j:r, f. 1837, d. 1909, var industriledare, bl.a. verkstäl- lande direktör i Grängesbergs gruvaktiebolag, och stor donator. Samlingen, 11 vol., består av sterbhusförvaltningens arkiv, nämligen koncept 1915-1917 (1 bd), handlingar (3 bt) och räkenskaper 1909-1917 (7 vol.). Samlingen överlämnades från Jernkontoret 1949. Förteckning med p.m. 1949 av E. Johnsson.

C. C. Lilljenwaldhs almanacksanteckningar. 1 bt, 1800, 1804. Carl Christian Lilljenwaldh, f. 1769, d. 1845, var kyrkoherde i Maria Magdalena. Samlingen inköptes antikvariskt 1948 och 1954.

Ernst Linds af Hageby samling. Ernst Lind af Hageby, f. 1874, d. 1950, var överste samt mycket verksam inom sällskapet Par Bricole, där han en tid var stormästare. Samlingen består av 4 vol. från denna verksamhet 1926-1935. Samlingen deponerades av Lind 1947.

Anders Lindebergs samling. Anders Lindeberg, f. 1789, d. 1849, är känd som publicist och teaterledare. Samlingen, 2 vol., består nästan uteslutande av teaterpapper, pjäser etc., Linde- bergs dagboksanteckningar 1842-1846, diverse anteckningar etc. Den ena vol. skänktes 1911 av Andrea Lindeberg, den andra köptes av J. A. Unman antikvariskt 1909 och skänktes till Stockholms stads arkiv.

Gurli Linders hushållsräkenskaper. 1 bt, 1904-1916. Gurli Linder, f. Peterson Kavli, f. 1865, d. 1947, var gift med lektor Nils Linder och är känd som författarinna. Samlingen överlämnades 1957 av bibliotekskonsulent Greta Linder.

Albert Lindhagens (d. 1887) samling. Justitierådet Albert Lindhagen (f. 1823, d. 1887) är känd som den ledande kom- munalmannen i Stockholm under 1860-, 1870- och 1880-talen och en av tillskyn- darna till Stockholms högskola. Hans samling, 2 bt, består den ena volymen av mottagna brev 1869-1881 från politiker och vetenskapsmän, t.ex. Axel Adler- sparre 1871 (1), Louis De Geer 1875 (1), Gustaf von Dfiben 1868-1880 (44), Ludvig Manderström 1870-1872 (5), Gustaf Mittag-Leffier 1880 (2), Gustaf Retzius 1880 (1), Gustaf af Ugglas odat. (2), A. 0. Wallenberg 1869 (1). För denna samling har närmare redogjorts i N. Staf, Stockholms högskolas historia. Några randanteck- ningar, PHT 1958. Denna bunt överlämnades från Stockholms högskola 1957. Brevskrivarregister med p.m. 1957 av N. Staf. Den andra volymen består av brev ang. byggande av järnvägen Stockholm- Västerås—Bergslagen, funna bland Carl Lindhagens papper 1960, arbetspapper i olika kommunala ärenden, t.ex. angående instruktion för stadsingenj ören, råd- stugukällarens lokaler, gaturenhållningen, gatuprofilerna, gaturegleringen etc. Bland brevskrivarna märks Claes Adelsköld 1872 (1), K. A. Almgren 1875 (1) och Curry Treffenberg 1871-1872 (9). Bih. nr 42 år 1960 49 Albert Lindhagens (d. 1923) samling. Kanslirådet i ecklesiastikdepartementet Albert Israel Lindhagen (f. 1865, d. 1923) var son till justitierådet Albert Lindhagen. Hans samling, 1 bt, består av handlingar i flottstationeringsfrågan 1917-1918, bl.a. brev till honom och dr Gustaf Upmark, Nordiska museets styresman. Samlingen återfanns bland brodern, borgmästare Carl Lindhagens papper i stadsarkivet.

Anna Lindhagens samling. Anna Lindhagen, f. 1870, d. 1941, var barnavårdsinspektris i Stockholm samt livligt verksam i kvinnorörelsen och i andra sociala och politiska sammanhang. Hennes bevarade papper består därför i hög grad av handlingar med anknytning till olika organisationer, ofta helt enkelt dessa organisationers arkiv. Sådana handlingar har ordnats särskilt, vilket förklarar förekommande luckor i den nummer- serie, som har åsatts handlingarna. Samlingen består av följande: 1. Brevkoncept. 2-4. Brev till Anna Lindhagen och andra. 5. Handlingar angående justitierådet Albert Lindhagens död. 6-7. 'Diverse biografica, såsom pass, betygsavskrifter, fotografier, tidningsurklipp etc. 8-9. Handlingar angående hyllningar 1923 och 1930. » » donation och fridlysning av Sandböteöarna i Stock- holms skärgård 1937-1938. » » memoarverket »Vad vi tänkt» 1940-1941. Medlemskort, inbjudningskort, matsedlar etc. Räkningar 1908-1930. Handlingar angående barnavårdsnämnden 1902-1931 (övervakningar, för- mynderskap, utackordering, inspektioner, fosterhem m.m.). » » Stockholms tjänarinneförening 1903-1905. » » kommerskollegii arbetsstatistiska specialundersök- ningar 1903. » » insamling till vandringsbibliotek för samerna 1905- 1908. » » petition till Kungl. Maj:t om förbättrad lagstiftning rörande behandling av försumliga familjeförsörjare 1910. » » lagstiftning om kvinnoarbete i utlandet 1912. » » barnbespisning i Solna 1914. » » den internationella barnavårdskongressen i Genbre 1925. 27. » » opinionsyttringar i nationalitetsfrågan 1916-1917. 36. » » insamling till förmån för en hjälpexpedition till Fin- land 1918. 40. » » Svenska hjälpkommittén för ryska flyktingar 1921- 1924. » » insamling till förmån för de politiska fångarna i Ryssland 1924-1929. » » Kvinnliga hjälpkommittén för den tyska fascismens offer 1933-1935.

4-70 60 50 Bih. nr 42 år 1960

47. » föreningen Tolfterna 1905-1913. » » Folkbildningsförbundet 1908-1912. » » studiecirklar om Stockholms historia 1927-1928. » » Samfundet för hembygdsvård 1926-1941. » » massprotest mot de tyska deporteringarna i Belgien 1917. » » planerad svensk vädjan till den finska regeringen om humanitet mot de politiska fångarna juli 1918. » » möte för asylrätten i National, Stockholm, den 1 mars 1935. » » högtidlighållande av ryska marsrevolutionens 20-års- minne på Borgarskolan, Stockholm, den 30 mars 1937. » » massprotest mot Sveriges erkännande av Italiens annektering av Etiopien 1938. » » insamling för resande av ett monument över konst- nären Carl Larsson i Stockholms stadshus 1923. » » opinionsuttalande om religionsundervisningen i folk- skolan 1930. Register över artiklar av Anna Lindhagen. Tidningsurklipp. 66-67. Manuskript. 68-70. Diverse anteckningar, tryck etc. Bland brevskrivarna märks Gertrud Adelborg 1903 (2), Claes Adelsköld odat. (2), Nils Alexanderson odat. (1), Ivar Bendixson 1915 (3), Johan Bergman odat. (1), Signe Bergman 1908 (1), Nath. Beskow 1917-1938 (5), Poul Bjerre 1910-1930 (19), Manfred Björkquist 1918 (1), Erik Blomberg 1934 (2), Hjalmar Branting 1917, 1924 (2), Ivan Bratt 1918-1919 (2), Emilia BroonA 1917, 1923 (2), Cecilia Bååth Holmberg 1904 (1), Ida Bäckman 1906-1934 (5), prins Carl 1919-1924 (3), Frigga Carlberg 1902-1918 (9), Henriette Coyet 1921 (1), Ernst Didring 1908 (1), Albert Ehrensvärd 1934 (1), Anna Lenah Elgström 1915 (1), Sophie Elkan 1898 (1), Arthur Engberg 1938 (1), Fredrik von Essen 1905 (1), prins Eugen 1924-1925 (2), Axel Fahlcrantz 1915 (1), Emilia Fogelklou 1918-1930 (7), Torsten Fogelqvist 1918 (1), Karl Erik Forsslund 1905 (1), Peter Freuchen 1936 (1), Arne Garborg 1908 (1), Ellen Hagen 1902-1903 (2), Harald Hallffi 1925 (1), Johan Hansson 1905-1941 (9), Erik Hedén 1909-1916 (3), Verner von Heidenstam 1905-1908 (2), Mauritz Hellberg 1905-1917 (7), Honorine Hermelin 1930 (1), Ann Margret Holmgren 1905-1935 (12), Israel Holmgren odat., 1925 (3), Axel Hägerström 1908 (1), Malte Jacobsson 1921 (1), Gustaf Jansson 1908 (1), Otto Järte 1918 (1), Ellen Key 1903-1924 (16), Martin Koch 1919 (1), Halvdan Koht 1909 (1), Alexandra Kollontay odat. (4), Peter Krapotkin 1914 (1), Alfred Lager- heim 1917-1918 (2), Selma Lagerlöf odat. (1), Carl Larsson 1913 (1), Hans Larsson 1917 (1), Carl G. Laurin 1921-1923 (2), Mia Leche-Löfgren odat., 1936 (4), Arthur Lindhagen 1904-1914 (4), Carl Lindhagen 1918 (1), Vilhelm Lundstedt 1921 (1), Harry Martinsson 1936 (1), Henning von Melsted 1909 (2), Carl Milles 1925 (1), Gustaf Möller 1917 (1), Fritiof Nansen 1922 (1), Karl Nordström 1917 (1), Ludvig Nordström 1917 (1), Ernst Norlind odat. (1), Helena Nyblom 1915, 1923 (2), K. G. Ossiannilsson 1908 (1), Jeanna Oterdahl 1925 (1), Fredrik Paasche 1909 (2), Georg Pauli 1908 (1), Jakob Pettersson 1908, 1918 (2), Amelie Posse 1940 (2), Johnny Roosval 1927 (1), Algot Ruhe 1911-1917 (5), P. J. Rösiö 1919 (1), Torgny Seger- stedt odat. (1), G. M. Silfverstolpe 1923 (1), Hannes Sköld odat. (1), Sam Stadener Bih. nr 42 år 1960 51 1917 (1), Gustaf Steffen 1908-1909 (4), Georg Stiernstedt 1925 (1), Marika Stiern- stedt 1914-1935 (8), Nathan Söderblom 1920 (1), Werner Söderhjelm 1918 (1), Anna Bugge Wicksell 1898-1917 (18), Knut Wicksell 1908 (2), Karolina Wider- ström 1917 (1), Ernst Wigforss 1917-1918 (2), Elin Wägner 1918 (1), Hasse Zetter- ström 1916-1941 (6), Otto von Zweigbergk odat. (1), Ragnar Östberg 1921- 1923 (4). Samlingen överlämnades 1957 av Sten Lindhagen. Förteckning med brevskrivarregister 1960 av F. Ludwigs och J. P. Wieselgren.

Carl Lindhagens arkiv. Borgmästare Carl Lindhagens (f. 1860, d. 1946) privata arkiv är av mycket stor omfattning. Det består av dels en brevsamling, deponerad av Arbetarrörelsens arkiv 1957, dels en stor samling brev, dagböcker, manuskript, anteckningar och övriga handlingar, överlämnade 1955 och 1957 av fru Jenny Lindhagen. Breven, som för närvarande är under ordnande, omfattar 45 ht, nämligen kopior av avgångna brev 1902-1942, 3 bt. och inkomna brev, 42 ht. Bland brevskrivarna märks Gertrud Adelborg 1899-1904 (5), Theodor Adel- swärd 1917-1931 (6), Nils Alexanderson 1901, 1929 (2), John Almkvist odat. (1), Svante Arrhenius 1898-1911 (12), Olof Aschberg 1927-1938 (5), Henri Barbusse 1933 (1), Ivar Bendixson 1900-1926 (7), Nathanael Berg 1940 (1), Eivind Berg- grav 1940 (1), Signe Bergman 1936, 1939 (2), Bengt J:son Bergquist 1919-1920 (2), Olof Bergquist 1901-1927 (5), David Bergström 1937 (2), Nath. Beskow 1919 (1), Jakob Billström 1929 (1), Manfred Björkquist 1919 (1), Carl Boberg 1930 (1), Kaj Bonnier 1939, 1942 (2), Karl Otto Bonnier 1906-1939 (14), Tor Bonnier 1938, 1943 (2), Jöns BroonA 1900-1921 (8), Emilia BroonA 1903 (2), Frigga Carlberg 1909-1919 (3), Gustav Cassel 1938 (1), Kata Dalström 1897-1918 (11), Ludvig Douglas 1901-1903 (4), Nils Edén 1905 (1), Birger Ekeberg 1905-1938 (3), C. G. Ekman 1927 (1), Carl Eldh 1938 (1), Anna Lenah Elgström 1920 (1), Ossian Elg- ström 1919 (1), Henning Elmquist 1929 (1), Arthur Engberg 1924 (1), bernt erikson odat. (1), Tage Erlander 1940 (1), prins Eugen odat. (1), Pontus Fahlbeck 1905 (1), Nils Flyg 1920 (1), Emilia Fogelklou 1917 (1), Torsten Fogelqvist 1912 (1), Karl Erik Forsslund 1910 (1), Gunnar Furugård 1938-1939 (2), Arne Garborg 1920 (2), Alexis Gripenberg 1918 (1), Helmer Grundström 1927, 1937 (2), Ellen Hagen 1905- 1935 (11), Francis Hagerup 1900 (1), Carl Hallendorff 1922 (1), Hugo Hamilton 1891-1904 (3), Hjalmar Hammarskjöld 1918, 1922 (2), Johan Hansson 1903- 1938 (22), Ola Hansson 1918 (1), Per Albin Hansson 1907-1923 (3), Sigurd Hans- son 1931 (1), Eli Heckscher 1927 (1), Erik Hedén 1906-1908 (4), Adolf Hedin odat. (2), Henrik Hedlund 1906 (2), Mauritz Hellberg 1908-1939 (7), Nils Herlitz 1919-1930 (7), Honorine Hermelin 1930 (1), Karl Hildebrand 1935, 1941 (2), Gunnar Hirdman 1918 (2), Jarl Hjalmarson 1929 (1), 011e Hjortzberg 1930 (2), Åke Holmbäck 1922 (2), Ann Margret Holmgren 1897-1935 (14), Israel Holmgren 1921-1940 (5), Zeth Höglund 1943 (1), Sigurd Ibsen 1911 (1), prinsessan Ingeborg 1938 (1), Cyrillus Johansson 1926, 1937 (2), Gustav Johansson 1933 (3), Ellen Key 1917 (2), Leif Kihlberg 1942 (1), Karl Kilbom 1910-1920 (3), Gunnar Knudsen 1914 (1), Karin Kock 1930 (1), Halvdan Koht 1938 (1), Alexandra Kollontay 1910- 1942 (16), Vera von Kraemer 1937 (1), Edvard von Krusenstierna 1897-1906 (4), Martin Lamm 1930-1939 (5), John Landquist 1918-1939 (5), Christian Lange 1912-1938 (24), Carl Larsson i By 1909-1911 (2), Hans Larsson 1916-1923 (4), Carl G. Laurin 1924-1929 (3), Wilhelm Leche 1918 (1), Oscar Levertin odat. (1), 52 Bill. nr 42 år 1960 Tryggve Lie 1935 (1), Andreas Lindblom 1937 (1), Anna Lindhagen 1929-1940 (9), Arvid Lindman 1922 (1), Erik Lindorm 1935 (1), Richard Lindström 1918- 1942 (5), Knut Lundmark 1927-1928 (3), Vilhelm Lundstedt 1930 (2), Eliel Löfgren 1911 (1), Julius Mankell 1892 (1), Oscari Mantere 1925 (1), Hjalmar Mehr 1944 (1), Ture Nerman 1914-1938 (6), Erland Nordenskiöld 1918 (1), Ernst Norlind 1916 Torsten Nothin 1923-1934 (3), Theodor Odelberg 1903 (1), Ivan Oljelund 1916-1919 (4), Sven Palme 1918 (1), Erik Palmstierna 1907-1922 (4), Georg Pauli 1930 (1), Axel Pehrsson-Bramstorp 1937 (1), Jakob Pettersson 1919, 1938 (2), Anna Hierta Retzius 1891-1892 (4), Gustaf Retzius 1888-1903 (3), Carl Axel Reuterskiöld 1904, 1930 (2), Romain Rolland 1915 (1), Gustaf Roos 1913-1936 (4), Algot Ruhe 1906-1923 (4), P. J. Rösiö 1902-1906 (4), Josef Sachs 1925-1929 (2), Richard Sandler 1907-1912 (3), Johan Lindström Saxon 1901-1929 (11), Karl Schlyter 1914-1931 (6), Torgny Segerstedt 1905-1941 (4), Emil Sjöberg 1901 Nils Nilsson Skum 1929-1939 (6), Harald Sohlman 1906 (1), Ragnar Sohlman 1899-1932 (8), Valfrid Spångberg 1906-1941 (6), Karl Staaff 1903-1909 (3), Sam Stadener 1930 (2), Fredrik Stang 1913-1938 (3), Gustaf Steffen 1902-1910 (25), Georg Stiernstedt 1908, 1925 (2), Marika Stiernstedt 1917-1920 (4), Fredrik Ström 1906-1945 (24), Bertha von Suttner 1899 (1), Axel B. Svensson 1935-1936 Oscar von Sydow 1934 (1), Hjalmar Söderberg 1920 (1), Verner Söderberg 1923 (1), Nathan Söderblom 1918 (2), Hugo Tamm 1897-1898 (2), Knut Tengdahl 1932 (1), Johan Thyrén 1900-1918 (12), Oscar Torp 1938 (1), Sven Tunberg 1928- 1935 (6), Gustaf af Ugglas 1888 (1), Elisabet Wxrn-Bugge 1918 (1), Lydia Wahlström 1910 (1), Karl Warburg 1908 (1), Valdemar Vedel 1905-1907 (4), Ivar Venner- ström 1935, 1939 (2), K. G. Westman 1905-1941 (3), Knut Wicksell 1908-1910 (2), Ernst Wigforss 1916-1938 (7), Karl Harald Wiik 1919-1941 (12), Hjalmar Wijk 1903 (3), Albert Viksten 1927-1934 (3), Allan Vougt 1929, 1938 (2), F. U. Wrangel 1903 (1), Herluf Zahle 1922 (1), Hasse Zetterström 1927 (1), Ragnar Öst- berg 1917-1936 (6), Anders Österling odat. (1). Bland i samlingen ingående brev till andra personer än Carl Lindhagen märks brev från bl.a. Aug. Säfström 1935 (1; till riksdagsman Erik Dalberg), Eliel Löf- gren 1910 (1; till fröken Ida Johansson). Brevskrivarregister 1960 av B. Löw och F. Ludwigs. Några handlingar tillhörande Carl Lindhagen finns också i Biographica. - Ytterligare delar av Carl Lindhagens papper överlämnades 1960.

Per Ljung. Per Ljung, f. 1743, d. 1819, var ornamentbildhuggare, lärare vid Konstakade- mien och flitigt anlitad av kungafamiljen och de högre kretsarna för olika arbeten. I Biographica förvaras en räkenskapsbok, tillhörig honom, över förfärdigade arbeten och utgifter 1779-1782.

G. I. Londicers samling. George Isaac Londicer, f. 1815, d. 1897, var grosshandlare och superkargör i Stockholm. Samlingen, 1 ht, består av hans brevkopiebok 1836-1844.

K. R. Looströms papper. Bankokommissarien Karl Robert Looström, f. 1811, d. 1889, var även bokhandlare och bokförläggare. Samlingen, 1 bt, består av sånger och dikter bl.a. framförda i Södermanlands gille. Samlingen överlämnades av fil. lic. Ragnar Loo- ström. Bih. nr 42 år 1960 53

C. J. Lorentz' sterbhushandlingar. 1 bt. Carl Johan Lorentz, d. 1855, var hattmakarålderman i Stockholm.

N. G. Lundborgs samling. Nils Gustaf Lundborg, f. 1781, d. 1830, var protonotarie i nedre justitierevisionen. Samlingen, 1 bt, består av hans merithandlingar m.m.

Johan Lundius. Johan Lundius, f. 1724, d. 1800, var kamrerare i krigskollegii husesynskontor och titulärt krigsråd. I Biographica förvaras en fasc. handlingar, tillhörande honom, bl.a. brev till honom 1786-1798, räkenskapsbok 1780, räkningar och kontribu- tionssedlar.

K. F. och P. A. Lundströms arkiv. Ekonomidirektören Anders Lundström, f. 1781, d. 1865, förestod Bergianska trädgården 1822-1860 och var sin tids ledande trädgårdsman i Sverige. Han var far till bl.a. godsägare Fredrik Lundström, f. 1815, d. 1899, även han direktör för Bergianska trädgården. Denne hade två söner, Karl Fredrik, marinintendent, och Per Axel, godsägare. Samlingen inköptes på bokauktionen efter bröderna 1941 och består av handlingar rörande följande (12 bt): Bergianska trädgården 1809-1864 (2 bt). A. och F. Lundströms fröhandel 1827-1902 (2 bt). Nedre Frösunda, Råstasjöns sänkning och delning etc. 1'7 ;4-1903 (3 bt). Fastigheter i Stockholm (Hägern större nr 1 m.fl.) 1745-1907 (2 bt). Nya Elementarskolan, släktpapper etc. (bl.a. manuskript av A. Lundström) 1829-1928 (2 bt). Jonas Johansson Wallin 1816-1837 (1 bt). Förteckning med p.m. 1945 av B. Broom6

J. W. Löfving. Johan Wilhelm Löfving, d. 1890, var bokhandlare i Stockholm. I Biographica förvaras en samling brev till honom från 1850- och 1860-talen.

Vilhelm Löwens samling. Friherre Vilhelm Löwen, f. 1783, d. 1863, ägde fideikommisset Häringe, Väster- haninge sn. Samlingen, 1 bt, består av handlingar från processer med majoren Henrik Adolph Gyllensvan på Vestanå, 1820-talet.

Peter Malmberg (-Palmcreutz) . Peter Malmberg, f. 1672, d. 1738, 1719 adlad Palmcreutz, var generalkrigs- kommissarie under stora nordiska kriget, slutligen med krigsråds titel. I Biographica förvaras 6 brev till honom 1714 från Johan Dunt, Hamburg.

Malmstenska brevsamlingen. Samlingen har bildats av läkaren, professor Pehr Henrik Malmsten (f. 1812, d. 1883) o.h.h. Emelie, f. Hård af Segerstad (f. 1813, d. 1884). Den omfattar 8 bt och består av dels brev från släktingar, vänner och patienter till P. H. Malmsten 54 Bih. nr 42 år 1960

1838-1873, dels brev från släktingar och vänner till Emelie Malmsten 1829-1859. Därtill kommer ett 20-tal brev till andra adressater, främst Emelie Malmstens släktingar. Bland brevskrivarna märks Hjalmar Abelin 1859-1866 (6), Nils Almlöf 1857 (1), Christian Aspelin odat. (1), A. W. Björck odat. (1), Knut Bonde 1861 (1), Jakob Cederström 1848 (1), A. W. Dufwa 1861-1867 (6), Oscar Ekman 1861 (1), Nils Ericson odat. (1), Paul Genberg 1852 (1), J. A. Gripenstedt 1861-1865 (5), Jakob Essen Hamilton 1861 (2), Thore Petre 1850-1853 (7), Georg Sibbern 1873 (1) och C. J. Thyselius 1861 (1). Samlingen överlämnades 1937 av majorskan Signe Lovén, f. Fröding. Brev- skrivarregister med p.m. 1959 av B. Löw. Andra delar av Malmstens privatarkiv förvaras i Svenska läkarsällskapets arkiv, RA.

Ludvig Manderström. Greve Ludvig Manderström, f. 1806, d. 1873, var utrikesstatsminister 1858— 1868. I Biographica förvaras ett 10-tal brev och biljetter från honom till olika personer.

Medinska samlingen. Samlingen innehåller privata räkenskaper och hushållsräkenskaper 1888-1951 för läkaren, professor Oscar Medin (f. 1847, d. 1927) o.h.h. Gerda, f. Abramson, 10 bt. Samlingen överlämnades genom professorskan Gerda Medins förordnande 1951.

C. H. Men ge!. I Biographica förvaras en samling brev till landssekreteraren C. P. Weltzin 1774-1776, avskrifter m.m. angående C. H. Mengels fordran på löjtnant J. F. Bergenhielm.

P. F. Men ge!. Paul F. Mengel, f. 1813, d. 1889, var publicist och politiker. I Biographica för- varas några brev till honom samt rättegångshandlingar.

Carl Meurlings samling. Carl Meurling, f. 1876, var 1908-1919 direktör för Stockholms stads lantegen- domsnämnd samt borgarråd 1920-1924; senare statsråd (kommunikationsminister 1926-1928), överdirektör för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och slutligen rege- ringsråd. Samlingen, 1 bt, består av handlingar, korrespondens etc. 1917-1919 rörande statens bostadskommission och Stockholms tomträttskassa.

Johan S. Mobergs arkiv. Johan Svensson Moberg, d. 1832, var assessor i Svea hovrätt. Arkivet, 4 vol., består av brev till Moberg 1809-1827 (1 bt), fullmakter och kommissionärshand- lingar (1 bt), räkenskaper 1810-1832 (2 vol.) m.m. Handlingar från hans kom- missionärsuppdrag finns även annorstädes, se t.ex. Iserhjelm, Rosenborg. Bih. nr 42 år 1960 55

A. F. Mollberg. Anna Florentina Mollberg, f. 1867, d. 1949, var musiklärarinna i Stockholm. Till stadsarkivet överlämnades 1949 av kapten K. G. A. Lindell några handlingar angående henne, såsom faderns arvskifteshandlingar, bevis m.m., vilka förvaras i Biographica.

Bengt Månsson. Bengt Månsson, d. 1667, var stadsbokhållare, senare rådman i Stockholm. I Biographica förvaras några brev till honom, egenhändiga avskrifter m.m.

Janne Nathorst. Janne Nathorst, f. 1794, d. 1862, ägde Näs, Adelövs sn (Smål.), och är känd som en föregångsman beträffande jordbruk och fåravel. I Biographica förvaras hans merithandlingar samt avskrifter av skrivelser till Kungl. Maj :t och Vetenskaps- akademien.

Didrik Nietzel. I Biographica förvaras arvskifteshandlingar och räkenskaper 1768 efter träd- gårdsmästaren Didrik Nietzel.

Nissen-Kullbergska samlingen. Samlingen består av hushållsräkenskaper 1880-1940, 4 bt, förda av Gulla Lispe, f. 1857, d. 1938, gift 1:o med grosshandlaren Albert Nissen (d. 1884), 2:o med överstelöjtnanten Olof Kullberg, och av hennes dotter, fröken Margareta Kullberg. Samlingen överlämnades 1958 av fröken Margareta Kullberg. P.m. 1958 av N. Staf.

Margareta Gustava Nordenheim. Margareta Gustava Nordenheim, f. Eichhorn, f. 1774, d. 1852, var gift med majoren Johan Gustaf Adolf Nordenheim. I Biographica förvaras räkningar till henne 1807-1853.

NyMnska samlingen. Samlingen består av handlingar, tillhöriga sjökaptenen Pehr Gustaf Nylkn (f. 1793, d. 1870) och yrkesinspektören, civilingenjör Herman August NyMn (f. 1844, d. 1939), och består av följande:

P. G. NyMn. Handlingar till bouppteckning efter NyMn och hans änka m.m. 1870-1910 1 vol. Räkenskaper 1841-1870 5 »

H. A. NyHn. Kontrakt och diverse affärshandlingar 1860-talet-1930-talet 1 vol. Styrelse- och revisionsberättelser 1875-1932 1 Strödda handlingar 1865-1920-talet 1 » Räkenskaper med verifikationer 1862-1939 25 Samlingen överlämnades 1940 från Stockholms stads statistiska kontor (till- läggsaccession 1947). Förteckning med p.m. 1940 av E. Johnsson. 56 Bih. nr 42 år 1960

Anton Nyströms samling. Läkaren, dr Anton Nyström, f. 1842, d. 1931, är känd för sin livliga verksamhet inom sociala och politiska områden samt beträffande folkbildningsarbetet decen- nierna kring sekelskiftet. Hans samling, 39 bt, består av korrespondens - bl.a. från ledande positivister, - anteckningar m.m. 1-3. Brev från familjen och släktingar. 4. Diverse släktpapper. 5-7. Mottagna brev från övriga. 8-10. Biographica, diverse affärshandlingar m.m. 11-13. Medicinska populärföreläsningar och anteckningar. 14. Föredrag och manuskript från ungdomstiden. 15-17. Kulturhistoriska manuskript och anteckningar. 18-19. Manuskript i historiska ämnen. 20. Föreläsningar i svensk politik. 21-23. » » utrikespolitiska ämnen. 24-25. » » sociologi. 26-27. » » sexualfrågor. 28. » » religiösa frågor. 29-30. Diverse föredrag. Handlingar ang. Positivistiska samfundet. Handlingar ang. Ruheska målet och Waernstedtska docenturen. Nykterhetsföredrag, handlingar ang. Arbetarnas ring m.m. Manuskript och anteckningar rörande positivismen. Handlingar rörande olika arbetarfrågor, Sundsvallsstrejken 1888, kommittén för utredande av fackföreningsidén. Handlingar ang. Radikala klubben, Föreningen för religionsfrihet, Folk- partiets februariförening 1881-1884, Föreningen för beredande av be- gravningsplats för husdjur. Gravyrer. Korrespondens med olika bokförläggare m.m. Diverse koncept och anteckningar. Bland brevskrivarna märks Gertrud Adelborg odat., 1892 (2), Claes Adelsköld 1887-1892 (3), Gustaf Aldén 1884 (1), Fritz Arlberg 1893 (1), K. P. Arnoldsson 1882, 1885 (2), Ernst Beckman 1890 (1), Hinke Bergegren 1886 (1), August Bondeson 1885 (1), Adolf Bonnier 1891 (1), Karl Otto Bonnier 1904 (1), F. Th. Borg 1885 (1), Charles Bradlaugh 1884, 1887 (2), Hjalmar Branting 1881 (1), Ivan Bratt 1912 (1), Coquelin odat. (1), Richard Congreve 1877-1891 (10), Axel Danielsson 1883 (1), Gerard De Geer 1886 (1), Robert Dickson 1883-1895 (7), Albert Ehrensvärd 1916 (1), E. J. Ekman 1885 (1), Daniel Fallström 1892 (1), Fredrik Fehr 1885(1), Wilhelm Foerster 1899-1911 (3), Frederik Hammerich 1866 (1), Frederic Harrison 1884-1900 (17), Adolf Hedin odat. (1), S. A. Hedlund 1886 (1), Mauritz Hellberg 1900 (1), Hans Hildebrand 1883 (1), Emil Hillborg 1885 (1), Harald Hjärne 1891-1900 (5), Teodor Holmberg 1900 (1), Sigurd Ibsen 1903 (1), Knut Kjellberg 1900 (1), Carlo Landberg 1892-1893 (2), Wilhelm Leche 1890, 1892 (2), Wilhelm Liebknecht 1889 (1), C. F. Lundqvist 1885 (1), B. Munthe af Morgen- stierne 1900 (1), Birger Mörn er odat., 1891 (4), A. G. Nathorst 1886-1893 (4), Herman Nydqvist 1918 (1), Gustaf Retzius 1885-1895 (5), Seved Ribbing 1893 (1), J. F. E. Robinet 1876-1897 (34), J. E. Sars 1898 (1), Frans von Scheele 1887 (1), Gustav Schwalbe 1902 (1), Henrik Schönbeck 1887 (1), P. A. Siljeström Bih. nr 42 år 1960 57

1886 (1), August Sohlman odat. (1), Harald Sohlman 1893 (2), Karl Staaff 1893 (2), Herman Sätherberg 1892 (1), Knut Tengdahl 1894 (2), Robert Themptander 1887 (1), Otto Torell 1885, 1890 (2), T. Troels-Lund 1911 (1), E. Wawrinsky 1882-1885 (8), Anna Whitlock 1883-1900 (5). Samlingen överlämnades 1959 från Stockholms arbetarinstitut. Förteckning med brevskrivarregister 1960 av N. Staf.

C. V. Olssons samling. Carl Viktor; Olsson, f. 1862, d. 1934, var bokhandelsmedhjälpare i Stockholm. Samlingen, 1 bt, består av korrespondens 1878-1883.

Maria Catharina von der Ostens sterbhushandlingar. 1 bd, 1823-1840. Maria Catharina von der Osten, f. Högman, var gift med fabrikören Rutger Wilhelm von der Osten, d. 1825. Samlingen överlämnades 1938 av hovurmakare C. L. Linderoth.

Jacob Palm Svenssons papper. Jacob Palm Svensson, f. 1748, d. 1821, var kryddkramhandlare i Stockholm. Samlingen består av 30 handlingar 1744-1817, bl.a. ägorättshandlingar angående Lindbacken 31, fullmakter, diverse anteckningar och avskrifter m.m. Förteckning med p.m. 1953 av L. Wilson.

Erik Palmstedt. I Biographica förvaras en del skisser och dylikt av arkitekten Erik Palmstedt, f. 1741, d. 1803.

E. F. Pladecius. Erik Filip Pladecius, f. 1758, d. 1827, var präst; tjänstgjorde 1783-1821 i olika församlingar i Strängnäs' stift och blev först 1821 kyrkoherde i Halla och Vrena. Pladecius hade för vana att göra en mängd privata anteckningar i kyrkböckerna, vilka numera har stort kulturhistoriskt intresse. I Biographica förvaras en fasc. avskrifter av Pladecius' anteckningar som kapellpredikant i Erstavik 1798-1808.

von Platen. I Biographica förvaras flera handlingar angående olika medlemmar av ätten von Platen, bl.a. ett brev 1820 från hovmarskalken, friherre Achates Carl von Platen (d. 1832), ett brev 1836 från överste Achates Carl von Platen (d. 1850), tre brev 1812-1828 från riksståthållaren greve Baltzar Bogislav von Platen (d. 1829) till presidenten, friherre C. D. Skogman och domprosten Sven Lidman, ett brev 1862 från utrikesstatsministern, greve Baltzar von Platen (d. 1875), ett brev 1817 från generallöjtnanten, friherre Carl Gustaf von Platen (d. 1819), ett brev 1865 från grevinnan Charlotta von Platen, f. De Geer (d. 1888).

Pontinska släktarkivet. Samlingen härrör främst från medicinalrådet Magnus Martin af Pontin, f. 1781, (i. 1858, vidare från hans hustru Jeanette Elfving, f. 1796, d. 1833, hennes föräldrar 58 Bih. nr 42 år 1960 grosshandlaren Abraham Elfving, d. 1821, och Jeanette Zettersten-Hedenqvist, d. 1825, den sistnämndas fosterfar kommerserådet Erik Zettersten, f. 1732, d. 1801, vidare makarna af Pontins barn, Malin Pontin, f. 1817, d. 1863, ogift; Constans Pontin, f. 1819, d. 1852, kammarherre, författare; Fredrik af Pontin, f. 1821, d. 1906, överste; Jan Carl Pontin, f. 1825, d. c:a 1849, sjöman; Marie Aurore Pontin, f. 1827, d. 1899, gift med major J. A. Stålhammar; Lotten Pontin, f. 1829, d. 1887, ogift, och Elisabet Pontin, f. 1829, d. 1909, gift med generalmajor P. S. V. Björk- man. Ett mindre antal handlingar har tillhört protokollssekreteraren Asmund Myhrman, f. 1788, d. 1819. Samlingen har bildats på Rosenvik (Stärkelsebruket) på Djurgården, som gått i arv mellan flera av de ovan berörda. Den består av 20 vol, av följande innehåll:

Erik Zetterstens, Abraham och Jeanette Elfvings papper: 1. Brev, handlingar och räkenskaper (även i Zettersten-Elfvingska samlingen, SSA).

Magnus Martin af Pontins papper: 2-3. Mottagna brev. 4. Manuskript. 5-6. Tal, dagboksanteckningar, anteckningar, bjudningskort, matsedlar, kallelser, tjänstehandlingar m.m. Räkenskaper 1815-1856. Handlingar och räkenskaper angående sonen Jan Carl.

Jeanette af Pontins, Malin, Marie Aurore, Lotten och Elisabet Pontins papper: Brev, betyg, manuskript, anteckningar m.m. Handlingar angående Jeanette och M. M. af Pontins dödsfall och begravningar 1833, 1858.

Constans Pontins papper: Brevkoncept, mottagna brev, dagboksanteckningar, räkenskaper m.m. Utkast och manuskript till äreminnet över Erik Dahlbergh. Diverse manuskript och utkast.

Fredrik af Pontins papper: Brev, handlingar och räkenskaper.

Asmund Myhrmans papper: Mottagna brev, stilövningar, betyg, fullmakter m.m.

Diverse. 16-17. Manuskript, avskrifter m.m. Teater- och konsertprogram, tidningsurklipp m.m. 1814-1901. Musiknoter. Tryckta skrifter av M. M. af Pontin och Constans Pontin. Brev från J. J. Berzelius och Es. Tegnér har överlämnats till Vetenskapsakade- mien respektive KB. Bland brevskrivarna till M. M. af Pontin märks 0. Acrel (1), C. A. Agardh (7), B. von Beskow (1), C. G. von Brinkman (15), Lars von Engeström Bih. nr 42 år 1960 59

(1), Aug. von Hartmansdorff (4), B. von Platen (1) och G. af Wetterstedt (1). Bland brevskrivarna till Malin Pontin återkommer C. G. von Brinkman (1), bland dem till Fredrik af Pontin, Edv. M. Edholm (1) och Erik af Edholm (1). Bland diverse handlingar finns ett brevfragment av J. J. Berzelius. Samlingen överlämnades i fem omgångar 1939 och 1940 genom fil. lic. Henrik Alm av fru Ebba Koch, fru Elisabet Silfverhielm och professorskan Signe Henschen. Förteckning med p.m. och brevskrivarregister 1940 av B. Broom6

Knut Posses bouppteckning. 1 bt, 1733. Kaptenen, greve Knut Posse var född 1697 och dog 1733.

Olof Rabes samling. Samlingen, 1 ht, består av brev och räkningar 1683-1684 till Olof Rabe (Have Raaff), Stockholm.

A. F. och C. Raphaels hushållsräkenskaper. 3 ht, 1880-1895. Fil. dr Axel F. Raphael, f. 1850, d. 1921, var publicist samt socialt och politiskt verksam; han var gift med Cecilia Saloman. Räkenskaperna överlämnades från stadsmuseet 1940.

Reuterswärdska samlingen. Samlingen innehåller papper härrörande från godsägaren, överstelöjtnant Knut Axel Herman Reuterswärd, f. 1838, d. 1931, som ägde säteriet Åkershult, Ö. Kors- berga sn, Smål., hans son kulturhistorikern, kapten Knut Axel Hakon Reuter- swärd, f. 1873, d. 1943, fragment av vissa äldre Reuterswärdars papper samt handlingar tillhörande Reuterswärdska släktföreningen. Den består av följande 38 ht: Knut Axel Herman Reuterswärd: Strödda Reuterswärdska familjebrev 1810-1935 1 bt Levnadsteckning 1 » Räkenskapsjournal vid Åkershult 1864-1897 1 » 4-8. Brev till Knut Reuterswärd o.h.h. Elisabet 1874-1931 (främst familje- korrespondens) 6 » Kassabok och boutredning efter Sofia Lovisa Reuterswärd 1894-1895 1 » Telegram 1 » Genealogiska anteckningar om släkterna Lindström och Reuterswärd m.m. 1 » Knut Axel Hakon Reuterswärd: 1-3. Familjebrev 1889-1941 4 ht 4. Brev från diverse personer 1889-1942 2 » 5. Kulturhistoriska uppsatser m.m. av Knut Reuterswärd 1 » 6. Stockholms värdshus m.m. (artiklar, fotografier m.m.) 1 » 7-10. Biljetter, tackkort, inbjudningskort, placeringskort m.m 5 » Tack- och vykortsalbum 1925-1933 5 » Manuskript av Knut Reuterswärd 1 » »Haga rediviva» m.m. 1 Diverse autografer 1 » Avskrifter av Knut Reuterswärds merithandlingar m.m. 1 » 16-17. Fotografier och plåtar 3 » 60 Bih. nr 42 år 1960

Reuterswärdska släktföreningen: Verifikationer 1920-1930 1 bt Samlingen överlämnad 1943 av kapten Knut Reuterswärds sterbhus. Bland brevskrivarna märks C. 0. Berg 1900 (1), Matilda Jungstedt 1905 (5), Gustaf Petri 1929 (3), Carl Rappe 1891 (1), J. H. Tawast 1837 (1). Förteckning med p.m. 1951 av N. Staf; brevskrivarregister av E. Johnsson.

Carolina Christina RoUn. Fröken Carolina Christina RolCn, f. 1789, d. 1874, var dotter till vice presidenten Erik af RolCn o.h.h. Hedvig Maria Indebetou. I Biographica förvaras dels hennes anteckningar om kyrkobesök 1804-1870, 1 vol., dels hennes mors släktanteckningar 1786-1808.

Rosenborg. I Biographica förvaras en fasc. handlingar 1828 angående den konkurs, som drabbade majoren Anders Rosenborg, f. 1802, d. 1840, och hans mor Augusta Ro- senborg, f. Wennerstedt, f. 1781, d. 1843, änka efter brukspatronen Anders Fredrik Rosenborg. Handlingarna härrör troligen från ett av Johan S. Mobergs (se ovan) juridiska uppdrag.

Nils Eriksson Rosenfell. Nils Eriksson, f. 1605, d. 1682, 1654 adlad Rosenfelt, var vice president i reduk- tionskollegium. I Biographica förvaras en mindre samling brev till honom.

Anton Teodor Rosenström. Anton Teodor Rosenström, f. 1812, d. 1893, var kanslist i Överståthållarämbetet och sterbhusnotarie i Stockholm. I Biographica förvaras hans betyg och övriga merithandlingar 1834-1866.

A. M. Rosenströms samling. Axel Mårten Rosenström, f. 1845, d. 1935, var syssloman vid Sabbatsbergs fattighus. Samlingen, 3 bt, innehåller huvudsakligen handlingar i samband med denna verksamhet. Diverse personalia angående Rosenström och hans hustru. Reglementen och instruktioner för Sabbatsbergs ålderdomshem och hälsobrunn 1768-1904. Handlingar angående kyrkan och prästerna 1817-1891. Blanketter, matsedlar, poletter etc. Tidningsartiklar angående Sabbatsberg m.m. (sigillstampar, porträtt). Mottagna brev. Fotografier. Handlingar angående juridiska uppdrag. Diverse handlingar och tryck. Bland brevskrivarna märks J. C. Bring 1885 (1), F. Fehr 1884 (1), Ebba Munck 1883 (1) och Gustaf af Ugglas 1882-1883 (3). Samlingen överlämnades 1934. Förteckning med p.m. 1952 av N. Staf. Bih. nr 42 år 1960 61

Moritz Rubensons papper. Salomon Moritz Rubenson, f. 1834, d. 1906, var 1867-1904 Stockholms stads- fullmäktiges sekreterare och 1873-1884 riksdagsman för Stockholm i Andra Kam- maren. Samlingen, 4 bt, innehåller följande: 1. Mottagna brev. Personliga handlingar. Handlingar angående Stockholms högskola 1886-1893. Protokoll vid extra bolagsstämma med Stockholms yllefabriks Aktiebolag 1896. Handlingar angående Abraham Nachmansons fond 1904. » » riksdagsmannaval 1884-1893. » » flottstationsfrågan 1900-1904. förslag till stadsplanelag 1904. Manuskript till föredrag, uppsatser och artiklar 1883-1906. Pan. i kommunala frågor och arbeten för den kommunala statistiken 1901-1906. Diverse uppsatser och tidningsurklipp 1893-1901. Breven utgör främst familjebrev; dock märks brev från bl.a. Leo Mechelin 1884 (1). Förteckning med p.m. 1944 av T. Höjer; brevskrivarregister 1960 av E. Johns- son.

Semmg Rubensons papper. Semmy Rubenson, f. 1839, d. 1922, blev polismästare i Stockholm 1885 efter att tidigare ha varit polisintendent och sekreterare för polisärenden i Överståt- hållarämbetet. Han tog avsked 1899 och blev då direktör för Aktiebolaget Göte- borgssystemet i Stockholm. Samlingen har följande innehåll: Koncept till ämbetsskrivelser 1880-1900. Handlingar angående »L'institution de Police en SuMe» 1884-1890, den social- demokratiska rörelsen 1886-1889, Polisunderrättelser m.m. Handlingar från arbeten i kommittéer och utredningar, tidningsuppsatser, tryck 1892-1902. Handlingar från tjänstgöringen i Aktiebolaget Göteborgssystemet 1899-1913. Samlingen överlämnades 1922. Förteckning med p.m. 1944 av T. Höjer.

Fredrik och Johan Rudbergs samling. Fredrik Rudberg, fiskal i Svea hovrätt, f. 1767, d. 1826, studerade i Uppsala, blev därefter notarie i överståthållarämbetet och titulär assessor. Samlingen, 1 ht, består av brev till främst Fredrik Rudberg under hans studenttid i Uppsala 1787— 1792.

W. Rundqvist. I Biographica förvaras en samling brev från Oscar Frölich 1864-1866 till vice häradshövding W. Rundqvist, Stockholm.

J. E. Rgdqvist. I Biographica förvaras 4 brev 1817-1835 till den kände språkforskaren Johan Erik Rydqvist, f. 1800, d. 1877, bibliotekarie vid KB. 62 Bih. nr 42 år 1960

Rydwalls papper. C. Wilhelm Rydwall, f. 1808, d. 1880, var landssekreterare i Västernorrlands län. Samlingen, 1 bt, består av koncept och kladdar från hans tjänstgöring i nedre justitierevisionen 1834-1838.

Rödings samling. Anders Röding, d. 1750, var kamrerare i kammarkollegiet. Samlingen, 1 bt, består av handlingar 1732-1735 i en process mot svågern, kämnären Jonas Hall om bättre rätt till tre hemman vid Norrköping och har sannolikt samlats av Hall (se vidare Jonas Halls samling).

Sandelska släktpapper. Samlingen innehåller papper gällande slottsarkitekten Hjalmar Gottfrid Sandels, f. 1843, d. 1910, hans far, häradshövdingen i V. Färnebo Knut Sandels, f. 1808, d. 1860, hans farfar, vice presidenten Benjamin Sandels, f. 1763, d. 1831, och hans svågrar majoren J. 0. Waldau, f. 1839, d. 1877, och fabrikören C. A. Lönneberg, f. 1844, d. 1892. Samlingen, 5 ht, innehåller 1. tillfällighetsversar, 2. Knut Sandels sterbhushandlingar, 3-4. J. 0. Waldaus fullmakter och sterbhushandlingar m.m. samt 5. C. A. Lönnebergs papper 1872-1891. Samlingen överlämnades från kungl. slottet vid vindsröjningen 1938. Förteckning med p.m. 1939 av B. BoRhius.

David Schinkels papper. Kommerserådet David Schinkel, f. 1743, d. 1807, var bl.a. delägare i Stora skeppsvarvet och i Tjärhovet, Stockholm. Pappren gäller dels denna hans verksamhet, dels hans syjungfru Maria Helena Salander och hennes bror P. Salander, sockenskrivare i Nederkalix sn. Samlingen omfattar 1 ht och innehåller handlingar angående Stora skeppsvarvet 1773-1806, angående Tjärhovet 1796-1806, an- gående Maria Salanders begravning och bouppteckning 1806 och brev m.m. till Nils P. Salander 1798-1800. Samlingen överlämnades 1909. Förteckning med p.m. 1954 av W. Pursche. von Schlangerfelt. Melker von Schlangerfelt, genannt Degingk, f. 1616, d. 1682; 1647 adlad och 1654 friherre, var generalfaktor vid svenska armén under 30-åriga kriget, senare generalkriegszahlmeister, och gjorde kronan ansenliga försträckningar. Han ägde bl.a. Huvudsta, Solna sn. I Biographica förvaras hans bouppteckningsakt med bilagor (ofullständig) 1682.

A. V. Schiitzercrantz. Adolf Viktor Schätzercrantz, f. 1842, d. 1908, var verksam i Stockholms rådhus- rätt 1866-1907, från 1894 som magistratssekreterare. I Biographica förvaras vissa arbetspapper, kladdar etc., som har tilhört honom.

Edvard Seldener. Edvard Cimon Daniel Valentin Seldener, f. 1825, d. 1870, var son till kyrko- herden Jöns Seldener, studerade i Lund under 1840-talet och blev senare protokollssekreterare i Kungl. Maj :ts kansli. I Biographica förvaras diverse papper från hans studenttid, middagsbjudningar m.m., bl.a. ett brev från Octavia CarMn 1868. Bih. nr 42 år 1960 63

Jöns Seldener. Jöns Henrik Seldener, d. 1859, var skolman och präst, bl.a. rektor i Hälsingborg, slutligen kyrkoherde i Burlöv. I Biographica förvaras hans dagboksanteckningar 1816-1817, manuskript m.fl. papper.

Christian Simonsens samling. Samlingen, 1 bt, består av rättegångshandlingar, räkenskaper m.m. rörande assessor Christian Simonsen i process med assessor Johan Brehmer, 1705 adlad von Brehmer; samlingen har sannolikt samband med Johan Brehmers samling.

Cornelius Sjöcrona. Cornelius Sjöcrona, f. 1835, d. 1917, var landshövding i Skaraborgs län och var dessutom bl.a. ordförande i stadsplanekommittén 1884-1885. I Biographica för- varas 8 brev från honom, berörande kommitténs arbete.

C. M. Sjögreen. Carl Magnus Sjögreen, f. 1828, d. 1906, var jägmästare och en föregångsman som skogsodlare. I Biographica förvaras några brev från honom m.m.

Per Erik Skjölde brand. Per Erik Skjöldebrand, f. 1769, d. 1826, friherre 1819, var landshövding i Söder- manland, senare generaltulldirektör. I Biographica förvaras hans sterbhushand- fingar.

Smerlingska släktpapper. Släktpappren har samlats hos kammarrättsrådet Carl Otto Smerling, f. 1869, d. 1939, och kan hänföras till honom, hans föräldrar, kanslirådet Carl Fredrik Smerling, f. 1823, d. 1901, o.h.h. Eva Lode, f. 1833, d. 1875, hans farfar, grosshandlaren Gottlob Fredrik Smerling, f. 1783, d. 1856, dennes syster Lovisa Ulrika Smer- ling, f. 1788, d. 1847, och hans farfars föräldrar, auktionskommissarie Magnus Fredrik Smerling, f. 1740, d. 1810, o.h.h. Brita Christina Brusell, f. 1754, d. 1828. Bland övriga arkivbildare märks Eva Smerlings, f. Lodes, föräldrar, överstelöjtnan- ten Torsten Vilhelm Lode, f. 1796, d. 1867, dennes hustrus sysslingar Margareta Eleonora Gyllenborg, f. 1765, d. 1845, och kammarherren, greve Johan Gyllenborg, f. 1767, d. 1835, gift med Maria Charlotta af Botin, f. 1778, d. 1823; Carl Otto Smer- lings bror, vice häradshövdingen Gottlob Wilhelm Smerling, f. 1857, d. 1936; vidare Catharina Charlotta Falkenberg, f. 1747, d. 1788, gift med domprosten C. G. Bark- man i Strängnäs, hennes son lagmannen Johan Adolph Carlson, f. 1784, d. 1855, dennes dotter Adolfina Amanda Kristina Carlson, f. 1817, d. 1903, och måg, kom- merserådet Johan Sjöberg, f. 1816, d. 1897, samt den sistnämndes son, notarien Henrik Sjöberg, f. 1853, d. 1911. Samlingen består av följande volymer: Ägorättshandlingar, kontrakt m.m. och räkenskaper angående kvarteret Gropen nr 1, 1819-1900. Arvskifteshandlingar, betyg, kontrakt m.m. angående familjen Smerling 1795-1884. 3-4. Carl Fredrik Smerlings m.fl. Smerlingars räkenskaper 1828-1897. 64 Bill. nr 42 år 1960

Torsten Vilhelm Lodes räkenskaper m.m. 1827-1863. Arvskiftes- och ägorättshandlingar, kontrakt, räkenskaper m.m. rörande ätten Gyllenborg 1823-1858. Johan Sjöbergs m.fl. släktingars handlingar 1788-1911. Diverse anteckningar, tryck etc. I samlingen förekommer en del brev, bl.a. i vol. 6 ett brev från Gudmund Göran Adlerbeth, odat. I vol. 7 finns brev till J. Sjöberg från bl.a. Ludvig Almqvist 1859 (1), August Blanche odat. (1), Helga De la Brasche odat. (1), Louis De Geer odat. (1), Pehr Ehrenheim 1886 (1), Henning Hamilton 1868 (1), L. J. Hierta 1864-1869 (3), Ludvig Manderström 1868 (1), Arvid Posse 1880 (1), R. Themptander 1887 (1) och C. J. Thyselius 1883 (1). Samlingen överlämnades av fröken Elisabeth Smerling 1940, 1941, 1949 och 1951. Förteckning med p.m. och personregister av B. Broonik 1941.

Sneckenberg. I Biographica förvaras tre brev 1699-1700 från fröken Catharina Helena Wal- lenstedt, f. 1653, d. 1727, till löjtnanten Jakob Sneckenberg (d. 1701) o.h.h. Edla Regina Klöfverskjöld. Samlingen förvärvades med riksbankens gåva 1912.

N. P. Sommelius. Nils Peter Sommelius, d. 1862, var registrator vid rådhusrätten 1847-1862. I Biographica förvaras en fasc. brev till honom, hans personliga handlingar och arbetspapper m.m. 1842-1862.

Henrik Spak. Henrik Spak, f. 1708, d. 1776, var titulärrådman i Stockholm, inspektör vid Dan- viken och direktör vid barnhuset. I Biographica förvaras en samling av hans koncept till tjänstehandlingar m.m.

F. W. Stcd1 von Holsteins samling. Friherre Fabian Wilhelm Staa von Holstein, f. 1797, d. 1873, var kapten och 1866-1869 riksdagsman (Första kammaren). Samlingen, 1 bt, består av korrespondens samt konceptjournal för brev 1838-1843 och överlämnades av N. Östman 1934.

Stjerngvistska familjepapper. Samlingen innehåller handlingar, tillhöriga arbetaren Anders Victor Stjernqvist, och hans son, kontoristen Gustaf Wiktor (Gösta) Stjernqvist. Den har visst social- historiskt intresse för kännedom om levnadsförhållandena inom småborgerliga och arbetarkretsar under 1890-1920-talen. Samlingen har följande innehåll: Arbetsböcker, pass, resehandböcker, fotografier m.m. Stjernqvist & Co :s order- och kassaböcker, kontrakt m.m.; brev. Fotografier. Betygsavskrifter och brev. Samlingen överlämnades 1956 av fröken Hilda Stjernqvist. Bih. nr 42 år 1960 65 af Strömska familjearkivet. Arkivet innehåller handlingar från direktören Israel af Ström, f. 1778, d. 1856, och hans son, ståthållaren Knut af Ström, f. 1824, d. 1902, deras syskon, barn och övriga släktingar, bl.a. Knut af Ströms son, majoren Oskar af Ström, f. 1867, d. 1952. Arkivet består av följande bt: Israel af Ström: kungl. brev angående utnämningar, arvskiftes- och ägorätts- handlingar m.m. 1768-1867 samt brev till generaldirektören Ludvig Falkman 1829-1834. Knut af Ström: kungl. brev angående utnämningar m.m. 1846-1902 samt mottagna brev 1848-1879. Ägorätts-, arvskiftes- och utnämningshandlingar m.m. angående övriga medlemmar av släkten 1771-1928, bl.a. även brev till Oskar af Ström. Tryck, avskrifter, fotografier m.m. Arkivet överlämnades 1938 av major Oskar af Ström. Förteckning med p.m. 1942 av E. Johnsson.

Axel Sutthoffs kassaböcker. 1 bt, 1892-1898, 1905-1908. Axel Sutthoff, f. 1837, d. 1909, var lektor vid Tekniska högskolan. Kassaböckerna överlämnades 1947 av advokat Gerhard Tauvon.

Sven Svenssons samling. Sven Svensson var kofferdikapten, bosatt i Stockholm. Samlingen, 1 ht, består av diverse handlingar och brev 1811-1817.

L. von Sydows samling. Lars von Sydow, f. 1837, d. 1921, var kronolänsman och ägnade sig efter avskeds- tagandet åt olika juridiska uppdrag; han var då bosatt i Stockholm. Samlingen, 1 bt, består av handlingar från dessa samt angående hans egen konkurs 1887; sådana förvaras även i Biographica.

Anna Sörensens samling. Anna Sörensen, f. 1875, d. 1943, var rektor vid folkskoleseminariet för kvinnliga elever i Stockholm. Samlingen, 1 bt, innehåller hennes merithandlingar m.m. 1884— 1939 och överlämnades 1945.

Valdemar Sörensens samling. Fredrik Valdemar Sörensen var fotograf i Göteborg och far till rektor Anna Sörensen. Samlingen består av merithandlingar, kallelser etc. 1835-1887 och överlämnades 1945. Knut Ten gdahls samling. Knut Tengdahl, f. 1867, d. 1935, var en av de ledande kommunalmännen i Stockholm under 1900-talets förra del; stadsfullmäktig 1905-1935, vice ordförande 1920-1927 och ordförande 1927-1935, dessutom riksdagsman 1908-1925. Sam- lingen, 5 bt, består främst av handlingar från hans verksamhet som stadsfullmäk- tiges ordförande, nämligen 1-4. korrespondens 1927-1933 och 5. handlingar angående löneregleringen 1910-1911. Korrespondensen består främst av inbjudningar och dylikt. 66 Bih. nr 42 år 1960

Bland brevskrivarna märks Nils Ahnlund 1932 (1), Gösta Bagge 1931-1932 (3), Birger Ekeberg 1930 (1), Gösta Forssell 1927 (2), John Forssell 1929, 1932 (2), Axel Hirsch 1927, 1931 (2), Israel Holmgren 1931 (1), S. H. Kvarnzelius 1927 (1), Carl G. Laurin 1931 (1), Emanuel Linderholm 1931 (2), Olallo Morales 1929 (2), Sven Palme 1927 (1), Rutger Sernander 1924 (1), J. Åkerman 1933 (1), Ragnar Östberg 1928-1932 (5). Samlingen överlämnades från Stockholms stadskansli 1940. Förteckning 1960 av G. Setterkrans; brevskrivarregister av E. Johnsson.

0. R. Thorell. I Biographica förvaras betyg och merithandlingar 1863-1908 rörande aktuarien vid Stockholms rådhusrätt, Otto Reinhold Thorell, f. 1839, d. 1914, vilka över- lämnades 1928.

Theiströms papper. Nils Ludvig Thåström, d. 1808, var sterbhusnotarie i Stockholm. Pappren, 1 bt, innehåller diverse rättegångshandlingar, fastighetshandlingar och räkenskaper be- rörande honom och hans familj samt andra, bl.a. viktualiehandlaren Daniel Heden- ström.

E. G. Tjäder. Erik Gustaf Tjäder, f. 1803, d. 1875, var tobakshandlare i Stockholm. I Bio- graphica förvaras en samling brev m.fl. handlingar från 1830- och 1840-talen an- gående hans verksamhet som ombud för arvingarna efter ingenjören Johan Adam Sundbaum, f. 1802, d. 1839; även brev till denne m.m. ingår. Samlingen återfanns 1936 i tobakshandelssocietetens arkiv.

C. Tollstens visbok. 1 bd, daterat 1821. Visboken överlämnades från stadsbiblioteket 1951.

Mathias Trosis arkiv. Mathias Trost, f. 1582, d. 1648, var borgmästare i Stockholm. Arkivet, 1 bt, innehåller koncept och avskrifter från av honom förda rättegångar, mottagna brev 1624-1644, handlingar angående hustvist med Olof Pedersson Humbla 1630 samt handlingar och räkenskaper angående Stockholms slotts ladugård 1606-1634. Bland brevskrivarna märks Per BalAr 1630 (1). P.m. 1949 av C.-Fr. Corin.

Alfred Törnebohms samling. Professor Alfred Elis Törnebohm, f. 1838, d. 1911, var lektor vid Tekniska hög- skolan och chef för Sveriges geologiska undersökning samt gift med Sigrid Helena Fogelström, dotter till notarien Adolf Fogelström, Stockholm. Samlingen, 1 bt, innehåller ägorätts- och arvskifteshandlingar 1847-1905 rörande dem och några övriga släktingar Fogelström.

Petrus Uglas almanacksanteckningar. 1 bt, 1753, 1759, 1761. Petrus Ugla, f. 1709, d. 1786, var kyrkoherde i Hedemora och far till presidenten, greve Samuel af Ugglas. Bih. nr 42 år 1960 67

M. F. Ullgrens samling. Mauritz Fabian Ullgren var c:a 1833 lärare vid söndagsskolan i Adolf Fredriks församling och 1833-1838(39) predikant vid Serafimerlasarettet. Samlingen består av en volym med förteckningar över barn, inskrivna i skolan 1832-1834, samt död-, begravnings- och kommunionför teckningar för Serafimerlasarettet 1833-1836. Volymen överlämnades från landsarkivet i Uppsala 1951. P.m. 1951 av A. Forssell.

Magnus Ullholms samling. Polismästaren i Stockholm Magnus Ullholm var född 1743 och dog 1809. Sam- lingen består av 1 ht: Handlingar angående Armfeltska högmålsprocessen 1793-1794 m.m. (brev från justitiekanslern J. W. Lode, presidenten, friherre Axel Reuterholm, avskrifter av Magdalena Rudenschölds korrespondens m.m.) Handlingar angående Ullholms verksamhet som sekreterare, respektive ombud för greve A. F. Munck 1789-1794 Poliskammarens konceptprotokoll från förhören i Armfeltska processen december 1793—april 1794 (1 bt), som ursprungligen förvarades här, har inordnats i poliskammarens arkiv. Samlingen överlämnades 1948 av grevinnan Hedvig Piper, Be- llinga. Förteckning med p.m. 1949 av D. Almqvist.

J. A. Unmans samling. Grosshandlaren Johan August Unman, f. 1843, d. 1913, var en ivrig stockholmsforskare och samlare. Samlingen innehåller såväl handlingar angående detta som Unmans enskilda papper och består av följande volymer: 1 Koncept till avg. brev 1904-1912, avskrifter och anteckningar (Stock- holmiana). 2-3. Mottagna brev. Kallelser, tackskrivelser, inträdes- och inbjudningskort, upprop m.m. 1889-1913. Handlingar rörande förfäder, syskon och släktingar (rättegångs-, arvskiftes- och ägorättshandlingar, brev, avskrifter, tidningsurklipp, tryck etc.) 1761-1910. Handlingar angående Unmans fastigheter i Stockholm (Gjutaren 6, Heim- dal 23, Jasminen 6, Kamelian 1, Pionen 4, Stallmästaren 14, Surbrunn 8 och 10, Vingråen 29) 1887-1913. Diverse handlingar angående Unman och hans familj (arvskifteshandlingar, tidningsurklipp, handlingar angående föreningar m.m.) 1866-1913. 8-12. Verifikationer, fastigheterna 1908-1913. 13-14. Tidningsurklipp 1838-1913. Handlingar angående byggnads- och bostadsföreningar i Stockholm 1880-1881. Tryck, fotografier, tidningsurklipp, diverse. Topografiska register över Stockholm (5 vol.) Biografi över Unman av N. Östman (konc.). Bland brevskrivarna till J. A. Unman kan nämnas Ferdinand Boberg 1911 (1), Carl C:son Bonde 1911 (1), I. G. Clason 1906-1907 (2), Johan Flodmark 1907— 1912 (20), Samuel Fries 1907-1908 (3), Anna Lindhagen 1912 (1), Carl Milles 1911 (2), Oscar Montelius 1907-1909 (4), Georg Nordensvan 1896 (1), Gustaf Retzius 1911 (1), Johnny Roosval 1906-1908 (3), Hjalmar Selander 1908 (4), Gustaf Up- 68 Bih. nr 42 år 1960

mark 1906-1913 (31), Erik Wettergren 1912 (2), F. U. Wrangel 1907-1912 (12), Ragnar Östberg 1906-1912 (3), Nils Östman 1907-1913 (46). Breven till Unman överlämnades 1941 med N. Östmans papper; övriga handlingar fanns då redan i stadsarkivet. Förteckning med p.m. och brevskrivarregister 1942 av B. BroonA.

Gustaf Upmarks samling. Samlingen innehåller intendenten vid Nationalmuseum Gustaf Upmarks, 1. 1844, d. 1900, o.h.h. Eva, f. Kindstrands enskilda räkenskaper och omfattar: Enskilda och hushållsräkenskaper med verifikationer 1872-1925 8 bt Samlingen överlämnades 1938 av fru Eva Upmark. Förteckning 1941 av E. Johnsson.

J. E. Upplings samling. Johan Erik Uppling, f. 1811, d. 1871, var magistratssekreterare, senare rådman i Stockholm. Samlingen består av koncept m.fl. handlingar (1840-talet) från hans offentliga verksamhet och avser huvudsakligen drätselkommissionen; de har 1948 uttagits ur dennas arkiv. I Biographica förvaras en mindre samling av hans tjänste- handlingar och handlingar angående juridiska uppdrag.

Hulda Wahlströms samling. Hulda Wahlström, f. 1860, d. 1929, var lärarinna vid Kungsholms folkskola och förestod länge Kungsholmens församlingsbibliotek. Samlingen, 1 bt, består av hyllningsadress 1920, tidningsurklipp m.m. och överlämnades från stadsbiblioteket 1952.

P. K. Wahlströms brevsamling. Bokförläggaren Per Karl Wahlström, f. 1860, d. 1932, grundade 1884 tillsammans med Otto Wilhelm Widstrand bokförlaget Wahlström & Widstrand. Brevsam- lingen, 7 bt, består av enskild korrespondens i samband med förlagsverksamheten; den egentliga förlagskorrespondensen förvaras hos förlaget. I brevsamlingen ingår en del autografer samt, inordnade i den övriga korrespondensen, en hel del brev till andra, främst Gottfrid Kallstenius, Karl Wåhlin och fru Lotten Wahlström. Bland brevskrivarna märks J. A. G. Acke 1897 (1), G. 0. Adelborg 1916 (2), Ottilia Adelborg odat. (2), Juhani Aho 1897 (2), Hugo Alfvffi 1904-1905 (3), Knut Almlöf 1897 (1), Gunnar Andersson 1897-1915 (15), Gustaf Ankarcrona 1897-1902 (6), Ludvig Annerstedt 1899 (1), Svante Arrhenius 1904, 1906 (2), Viktor Balck 1900 (2), Fridtjuv Berg odat. (1), Ruben G:son Berg odat. (2), Henning Berger odat. (1), Richard Bergh 1897-1916 (3), Henri Bergson 1911 (1), John Bernström 1903 (1), Elsa Beskow 1898-1915 (12), Nathanael Beskow 1898-1915 (8), Carl Bildt 1895-1917 (5), Gottfrid Billing 1913 (1), Poul Bjerre 1899 (1), Ferdi- nand Boberg 1904 (1), Johan Bojer 1909-1911 (2), Eva Bonnier odat. (1), Otto Borchsenius 1906-1907 (2), J. J. Borelius 1901 (1), Edward Brandes 1901 (1), A. U. Bååth 1894-1899 (4), Cecilia Bååth Holmberg 1904-1917 (4), Ida Bäck- man 1911 (1), Fredrik Böök 1904 (1), Frigga Carlberg 1903-1906 (2), Gustaf Cassel 1908 (1), Gunnar Castrén 1913 (1), Gustaf Cederström 1897 (2), Louis De Geer 1896 (1), James Dickson 1870 (1), Lorentz Dietrichson 1900-1901 (5), Christopher Eichhorn 1888 (1), Vilhelm Ekelund 1906-1914 (4), J. A. Ekman 1900 (2), drott- Bih. nr 42 år 1960 69 ning Elisabet av Rumänien 1899 (1), Albert Engström 1901-1911 (7), Fredrik Fehr 1888 (1), Karl Erik Forsslund 1900-1916 (74), Niels W. Gade 1889 (1), Gustaf af Geijerstam 1895-1906 (8), August Hahr 1902-1904 (3), Per Hallström 1898- 1904 (5), Erik Hedén 1908-1910 (2), Verner von Heidenstam 1896 (1), Hans Hilde- brand 1891-1904 (5), Karl Hildebrand 1896 (2), Emil Hillberg 1896-1903 (2), Yrjö Hirn 1908-1913 (7), 011e Hjortzberg 1903-1910 (4), Harald Hjärne 1897- 1904 (7), Ann-Margret Holmgren 1895-1915 (2), Zeth Höglund 1909 (1), Sigurd Ibsen 1906 (1), Klara Johanson 1905-1909 (9), drottning Josephine odat. (1; till drottning Desideria), Ludvig Josephson 1895 (1), Gottfrid Kallstenius 1904- 1915 (14), Erik Axel Karlfeldt 1895-1929 (42), Ellen Key 1898-1916 (20), Axel Kielland 1882 (1), Julius Kronberg 1896-1902 (2), Pär Lagerkvist 1912 (1), John Landquist 1914 (1), Carl Larsson 1885-1914 (13), Carl Larsson i By 1917 (1), Carl G. Laurin 1909 (1), Jonas Lie 1902 (1), Bruno Liljefors 1897-1912 (7), Leon. Ljunglund 1914 (1), Hjalmar Lundbohm 1913 (1), Christian Lundeberg 1905 (1), Axel Lundegård 1901 (1), Leo Mechelin 1902-1905 (6), Carl Milles 1902 (1), Harald Molander 1896-1898 (20), Pelle Molin 1893 (1), Axel Munthe odat. (1), Einar Nerman 1910 (2), Christina Nilsson 1907 (1), Georg Nordensvan 1887-1906 (7), Conrad Nordqvist 1915 (1), Karl Nordström 1898 (1), Ernst Norlind 1903 (1), Anton Nyström 1904 (1), K. G. Ossiannilson 1905 (2), Fredrik Pacius 1889 (1), Georg Pauli odat. (1), Gustaf Retzius 1901-1903 (2), Levi Rickson 1904 (1), Anna Maria Roos 1896-1909 (3), Georg von Rosen 1892-1902 (4), Algot Ruhe 1903-1914 (7), Anshelm Schultzberg 1895-1915 (78), Henrik Schiick odat. (1), Osvald Sir61 1900-1913 (8), Emil Sjögren 1889 (1), David Sprengel 1903 (1), Valfrid Spångberg 1916 (1), Emerik Stenberg 1900-1905 (8), Marika Stjernstedt 1895-1916 (11), August Strindberg 1904-1905 (2), Pelle Svedlund 1900-1910 (50), Hjalmar Söder- berg 1895 (2), Nathan Söderblom 1908 (1), Alma Söderhjelm 1913-1914 (3), Werner Söderhjelm 1897-1898 (7), Hans Thoma 1905 (1), C. A. Torffi 1870 (1), Fredrik Wachtmeister 1900 (1), Karl Warburg 1896 (1), Fritz Wedel-Jarlsberg 1896 (2), Edv. Westermarck odat. (1), Carl Wilhelmson odat. (1), C. D. af Wirshi 1896 (1), Henrik Wran& 1907 (1), Evert Wrangel 1903-1917 (36), F. U. Wrangel 1900- 1915 (72), Flerman Wrangel 1905 (1), Ragnar Östberg 1915 (1). Samlingen överlämnades 1940 av fru Lotten Wahlström. Brevskrivarregister med p.m. 1943 av B. Broom6 Ärkebiskopinnan A. M. Wallins arvskifteshandlingar. 1 bt. Ärkesbiskopinnan Anna Maria Wallin, f. Dimander, var född 1781 och dog 1866. Folke Wanckes samling. Folke Wancke, f. 1854, d. 1948, var kamrer i Stockholms inteckningsgaranti Aktiebolag och är känd som en pionjär inom idrottsrörelsen; han var vidare länge en av de ledande i Svenska turistföreningen och bl.a. dess skattmästare 1887-1913. Samlingen består av 12 vol.; 1 bt släkthandlingar och 11 bd hyllningar etc. 1899- 1944. Släkthandlingarna överlämnades av kamrer F. Wancke 1939, övriga handlingar 1959. J. E. Wellanders brev. Johan Erik Wellander, f. 1778, d. 1812, var grosshandlare i Stockholm och dotterson till bankokommissarien Erik Samuel Wennberg, f. 1720, d. 1801. Sam- lingen, 1 bt, består av Wennbergs och lärarens brev till Wellander 1795-1796. 70 Bih. nr 42 år 1960 Wennergvisl. I Biographica förvaras förmyndarräkenskaper 1841-1845 för barnen till kapten Daniel Richard Wennerqvist: Adelaide, Herman, Sophie, Alfred, Eduard, Fredrik, Charlotta och Henrik.

F. Werners papper. Se särskild redogörelse av C.-Fr. Corin i SSÅ 1944.

A. Wesers samling. Lars August Weser, f. 1809, d. 1886, var handelsborgmästare i Stockholm och mycket verksam i samtidens teater-, förenings- och sällskapsliv; han sysslade själv med författarskap och var en anlitad festtalare. Samlingen, som hårt gallrats av Weser själv, har närmast samband med dessa hans intressen. Vissa delar har tidigare avskilts, bl.a. brev från Emelie Högquist, som överlämnats till KB. — I samlingen ingår också handlingar tillhöriga Wesers far, byggnings- och ämbetsborg- mästaren i Stockholm Lars Ludvig Weser, f. 1779, d. 1831. Samlingen innehåller följande: Betyg, fullmakter, förordnanden, hyreskontrakt 1798-1880. Brev 1823-1885. Kuriositeter och minnen 1824-1886. Notifikationer av dödsfall och inbjudningar till begravningar (2 bt). Inbjudningar till bröllop, middagar och barndop. Handlingar angående tjänsten samt juridiska och politiska uppdrag. » » föreningar 1822-1883. Koncept till tal i Frimurarorden m.m. Biljetter, medlemskort m.m. Program. Diverse handlingar från festligheter och möten 1835-1864. Matsedlar. Dramatiska arbeten, Wesers och andras; recensioner 1834-1880. Sagor och berättelser av Weser 1824-1829. Versar till och av Weser. Prosamanuskript, uppsatser och anteckningar. Bland brevskrivarna märks bl.a. Karl Johan Berg 1870 (1), Axel Bergström 1883 (1), Gillis Bildt 1863-1864 (3), August Blanche 1846-1868 (4), Knut F. Bonde 1852-1866 (2), Fredrika Bremer 1856 (2), P. 0. Bäckström 1860 (1), F. F. Carlson 1868 (1), Fredrik Deland 1847 (1), Fredrik Fehr 1885 (1), Jakob Essen Hamilton 1861 (1), Magnus Huss 1863 (1), G. 0. Hylikn-Cavallius 1860 (1; i Bio- graphica), Emelie Högqvist 1841-1842 (2), E. Lagerheim 1863 (1), Anders Linde- berg 1844 (2), Marie Sophie Schwartz 1852 (1), Elias Sehlstedt odat. (1), Erik Josias Sparre odat. (1), J. W. Sprengtporten odat. (1), Anton Niklas Sundberg 1874 (1), 0. U. Torsslow 1844 (1), A. 0. Wallenberg 1871 (1), P. A. Wallmark 1852 (1). Samlingen överlämnades 1934 och 1935 av fröken Kerstin Wall. Förteckning med p.m. och brevskrivarregister 1935 av B. Bonhius.

Anders Wetterblads samling. Anders Wetterblad, d. 1737, var kamrerare. Samlingen, 4 bd, består av mottagna brev från friherre Axel Johan Fleming 1726-1730 (1 bd), överstelöjtnanten, Bih. nr 42 år 1960 71 friherre Erik Mauritz Soop 1726-1729 (1 bd), kammarherren, friherre Ulrik Alexan- der Stromberg 1726-1729 (1 bd) och diverse personer 1718-1719 med register och postbok över avgångna brev (av Wetterblad) (1 bd). Wetterblad var då fält- bokhållare vid det svenska fälttåget mot Norge.

C. F. Willds samling. Carl Fredrik Willd, f. 1845, d. 1896, var provinsialläkare i Piteå. Samlingen, 1 bt, består av hans merithandlingar 1858-1895.

Johan Wretmans samling. Johan Wretman, f. 1852, d. 1923, var rådman i Stockholm. Samlingen, 1 bt, består av tjänstehandlingar m.m. 1904-1921; en mindre samling likartade handlingar finns i Biographica.

Järgen Zederitz. Jfirgen Zederitz var borgmästare i Falun. I Biographica förvaras hans släkt- anteckningar 1624-1647 (ur en Bibel), vilka överlämnades 1940.

Anders Ågrens samling. Samlingen, 1 bt, innehåller handlingar gällande slottsknekten Anders Ågren, f. 1800, d. 1840, m.fl. och överlämnades 1938 av vaktkonstapel E. A. Sundler.

Axel Bernhard Ångmans samling. Skogsingenjören Axel Bernhard Ångman var född 1832 och dog 1897. Sam- lingen, 1 b t, består av hans betyg, förordnanden m.m. samt indelningshandlingar och hushållningsplaner för skogsegendomar m.m. 1847-1896. Samlingen medföljde av okänd anledning en leverans från stadskansliets juridiska avdelning 1951. För- teckning 1951.