Den Antika Historien Manipulerad. Felix Dahn Och Hans Roman En Strid
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Den antikahistorien manipulerad. Felix Dahn och hansroman En strid om Rom Av Conny Svensson I mflngatyska sttiderfinns en Felix Dahnstrasseeller Felix Dahnplatzttan att namngivarenair allmzint kiind i dagensTyskland. AndS eirhan upphovs- man till en av landetsgenom tiderna mest silda och liistaromaner. Felix Dahn foddesi Hamburg 1834och dog i Breslau1912. Forzildrarna var skidespelaremen sonengjorde karriiir pfl ett helt annat omride som akademiskforskare inom disciplinernaforngermansk historia och rtittshis- toria. Diirigenom blev han upphovsmantill en rad vetenskapligaarbeten som numeradr helt forildrade. Exempelvisutgav han i tolv digra volymer "Die med registerbanden studie civer Kdnige der Germanen",publicerad underhalvseklet 1861-1911. Ett arbetei fyra band tignadesdet vidlyftiga eimnet"Urgeschichte der germanischenund romanischenVcilker" (1881- 89). Han forfattadeocksi itskilliga historiskaromaner med motiv frfln sen- antikenoch folkvandringstiden,bland annatom celebritetersom Julianus avfiillingen och Karl den store. Sin storstaframgflng som skonlitteriir for- fatlarefick Dahn medEin Kampf um Rom (i fyra delar 1876).Attio 6r se- nare hade dennaroman utkommit i niistantusen upplagor (!) i Tyskland, och antaletdzir sfllda exemplar tros vara over miljonen. Svenskaoverszitt- ningar,med titeln En strid om Rom,publicerades av Albert Bonniersforlag 1882,1904 och 1930. EN ROMAN UTAN HUMOR Boken skildrar hur det ostgotiskariket i Italien gick under. Handlingen strzickersig frin Teoderikden storesdod 526 l.ill552 dh en bysantinskarm6 under fiiltherren Narses slutgiltigt besegradede gotiska styrkorna. Fcir dennautveckling redogor frirfattaren civer drygt 750 totalt humorfria sidor i stortformatpiren foga njutbarprosa som dr bide mflngordigoch tungfotad. Romanensstora popularitet grundar sig silunda alls inte pfl litteriira fcir- tjiinster. Berzittarteknikenrir minst sagt osofistikerad.Den allvetandeforfattaren llimnar inga omst?indigheterokommenterade och liter de agerandetala 26 Conny Svensson Bild 1. Bokomslaget av Einar von Strokirch till den svenska dver- siittningen av En strid om Rom (Bonniers 1904). hogt i ensamhetenfcir att diirigenomupplysa kisaren om sinatankar och av- sikter.Romanens serena gestalter ter sig upphcijtlivlcisa som figurer pi ett nationalistisktmonument. De deklameraroch predikaristiillet for att sam- tala naturligt. Sfl hrir uttrycker sig en ung fciriilskadman: "N"j, du ljufva, jag sliipperdig icke. Hur liinge och smiirtsamthar jag ej saknatdig. Hor du niiktergalensliingtande rop, kdnner du hur sommarnattensmilda fliikt och kaprifoliernasberusande doft andaskiirlek och trflnad?De alla manaoss att vara lyckliga!" Och si vidare. I den svenskaciverseittningen fcirstiirks det uppstyltadeintrycket av obsoletaverbformer i stil med "I tre, rdcken oss spjutenoch gifven akt pi allt." Budbiirareanliinder med odesdigrabudskap och faller dcidaner av ut- mattning (viirre iin Stenbockenskurir, som ju civerlevdesin rekordritt!). Fiiltslagenbeskrivs som parvis utkiimpadedueller, ungefzir som i den me- deltidaRolandssdngen. Tvi kiimpar presenteraskortfattat, pucklar pi var- andravarpi den ene stupar.Diirefter upptriider niista par pi arenanoch pro- cedurenupprepas. Till dennahandlingens monotoni kommer si den totala frinvaron av tvivel och sjiilvkdtik. Dahn ifrflgasiitterinte fcir ett ogonblick sina civertygelseroch saknarall distanstill hiindelseforloppet.Som hans Felix Dahn och hans romanEn strid om Rom 27 kontrastframstfir den historiskaromanens forste mdstare Walter Scott,som dessutomvar en stor humorist med sjiilvironisk distanstill sina egnaarbe- ten. Honom ltisterimligtvis Dahn, men tyvtirr tog han uppenbarligeningen liirdom av det forfattarskaPet. GOTISK IDYLL OCH UTOPI Trots alla litteriira brister finns goda skiil att begrundaDahns roman om det ostgotiskaviildets nedging och fall i Italien. Litterata biistsliljareiir intressantai kraft av sina mflnga ltisare och man frhgar naturligen efter popularitetensorsaker. Succ6romaner har rimligen uttryckt fcirviintningar och vrirderingarsom varit vitt spriddai samh[llet. Historikernsuppgift iir "vad enligt Leopold von Rankeskrinda maxim att utrcina som verkligen hdnt". Alla lever dock inte upp till det idealet.Dahns roman demonstrerar istiillet hur historien kan manipulerabfor att tjana ideologiskaoch agrta- toriska syften. Forfattarenvar stortysk historieromantikeroch rasmysti- ker, diirtill medlem av en hogerextremoch antisemitiskorganisation. Un- der det nazistiskatusenirsrikets tolvflriga existensanbefalldes han av re- gimen som litteriir forebild och ideologisk meningsfriinde.Dahns roman ingir i nazismensforhistoria genom att dess forfattare kritiklost hyllar Bild 2. Felix Dahn (1834-1912), professoroch romanforfattare. 28 ConnySvensson id6er och teorier som i nristaflrhundrade skulle fi sin fasansfullapraktik i koncentrations kigren. Nlir Dahn skrev Ein Kampf um Rom var han verksam som professori Konigsberg (nu ryska Kaliningrad). Diirefter flyttade han till Breslau (polskaWroctaw), och verkadedair som professoroch universitetetsrektor till sin ddd 1912. Dahn bodde alltsfi i tyska ytteromriden eller utposter,i sttideromgivna av landsbygdmed civerviigandeslavisk befolkning. Det lig onekligen niira till hands fcir honom att identifiera sig med goternai det forntida Italien, en hiirskandeminoritet av germaneri ett freimmandefolk- hav. Fdr att skildra det yttre hiindelsefcirloppetanvdnde fcirfattarensom friimsta kiilla den bysantinskehistorieskrivaren Prokopios arbete Histori- kon, men samtidigtidealiserar han goternaoch beskriverderas viilde som idyllisk utopi och forlorat paradis.Drirmed blir de ocksi fciredcimenatt ef- terlikna i nuet och att iterskapai framtiden.Historisk troviirdighetbekym- rar sig inte fcirfattarenom; antikens goter zir nrirmastmodellerade efter samtidenstyskar, inte sfldanade var i verklighetenutan som de framstodi Dahnsonskedrommar. Naturligtvis iir goterna ariskt skdna. Om kvinnornasutseende formiils originellt nog inte mycket, medanmdnnens ansikten siigs iiga regelbundet vackra drag diir de skarpacigonen lyser av lugn och nykter klokhet. Hflret faller i guldgulalockar, och spriket (kiint frfln Silverbibeln!)klingar stolt. Givetvis hiller de sitt iidla blod rent och outspdtt,rasskzindande giftermil med romare och greker tolererasinte. Spir av dennarenrasiga perfektion pistfls i en passusdnnu leva kvar hos den tyske bonden,men framfor allt finns anledning vallfiirda till alpstadenMerano, numera kiind kurort i ita- lienska delen av Sydtyrolen ndra ostenikiska grdnsen.I omgivningarna kvarlever enligt Dahn tin i modern tid iittlingar till de gamla goterna,och till skillnad frin omgivandefolk zir dessagermaner "utmd.rkta fcir en siill- synt,lidel, allvarlig skcinhet". "De Goternaiir fciddakrigare: stcirtadejublande mot spjuten - for sitt folk." Den goda hustruniir lydig och trogen sin man, till skillnad frin ro- maresoch grekerskittsinniga damer. En belysandeidyll tecknasi romanen, den som rider i blivandekejsaren Witigis villa i Fiesolepi kullarna ovan- fcir nuvarandeFlorens. Far i huset rir ofta fri.nvarandepi grund av militrira plikter, i hans frfl:nvaroh[rskar hustrun som klok stiillfciretriidare.Hon styr "slafvinnor" over romerska och gotiska "tjainstekvinnor",mild mot de fli- tiga och strtingmot de lata. Sliindornasuffar och fliten rflder, ocksfl nio- flrige sonenbidrar genomatt med sin kiipp kiickt manapi de forsumliga. "en Witigis familj bor i romersk villa med stor forsal i germanskstil". Denna legering av romerskt och germansktframstzills som en ideal livs- form, dock med bestiimdrollfordelning. Goterna svarar frir vapenmaktoch Felix Dahn och hans roman En strid om Rom 29 "I samhiilleligordning, romarna for kultur och andlig odling: ldren ossvis- "italisk dom och konst, vi gifva eder fred och skydd." Denna syntesav skonhetoch bildning och gotisk kraft och trohet" forestdlldesig viil Dahn somfdrverkligad i sin samtid,vid de tyska universitetdlir han verkade. Parallellernamellan Dahns antika goter och tredje rikets nazisteriir tyd- liga. Som belysandedetalj kan nzimnasatt goternatir overtygadedjurviin- ner, till skillnadfrfin de hjiirtlosaromarna. I Hitlers Tysklandberomde man sig av att agaviirldens mest djurvZinligalagstiftning - med den miinskliga omsorgenvar det ju siimrebestiillt. Den nzistsiste av ostgoternaskungar, den unge Totila, skulle utan sv6righet ha enrolleratsi Waffen-SS med arierintyg och allt. Vid partidagarnasmilit[rparader hade han verkligen "ur passatviil in i friimstaledet: hansogon lyste en krigisk eld, som gjorde honom dnnu skcinare".Totila ger anakronistisktuttryck for en under anti- "Det ken okiind nationalism: hogsta iir folket, fdderneslandet!Och jag liingtar efter att fh k?impafor detta gotiska folk." Totila framstir som en psykologisktokomplicerad pojkbokshiiilte, och beriittelsernaom hansbra- vader bidrog nog i hcig grad till romanenspopularitet bland unga lzisare som redan var indoktrineradei nationalistisk krigsromantik. Idealbild- ningen ar pil intet vis enastiendei tidenstyska litteratur; aggressivchauvi- nism och preussiskmilitarism rir utmeirkandeocksfr for Karl Mays popullira indianbocker.Diir utspelasalltsfl handlingeninte bland tappragoter i 500- talets Italien utan bland lika tappratyskar i 18O0-taletsNordamerika och Mexiko. HISTORIEN MANIPULERAS "den En fiktiv personmed framtreidanderoll iir Cethegus, sisteromaren". Han intrigerarhiinsynslost for att flterskapadet fallna viildet i Julius Cae- sarsanda och fflr liimpligt nog svarafor de lonnmord och illdid som i den historiskaverkligheten utfordes