Den antikahistorien manipulerad. Felix Dahn och hansroman En strid om Rom

Av Conny Svensson

I mflngatyska sttiderfinns en Felix Dahnstrasseeller Felix Dahnplatzttan att namngivarenair allmzint kiind i dagensTyskland. AndS eirhan upphovs- man till en av landetsgenom tiderna mest silda och liistaromaner. Felix Dahn foddesi Hamburg 1834och dog i Breslau1912. Forzildrarna var skidespelaremen sonengjorde karriiir pfl ett helt annat omride som akademiskforskare inom disciplinernaforngermansk historia och rtittshis- toria. Diirigenom blev han upphovsmantill en rad vetenskapligaarbeten som numeradr helt forildrade. Exempelvisutgav han i tolv digra volymer "Die med registerbanden studie civer Kdnige der Germanen",publicerad underhalvseklet 1861-1911. Ett arbetei fyra band tignadesdet vidlyftiga eimnet"Urgeschichte der germanischenund romanischenVcilker" (1881- 89). Han forfattadeocksi itskilliga historiskaromaner med motiv frfln sen- antikenoch folkvandringstiden,bland annatom celebritetersom Julianus avfiillingen och Karl den store. Sin storstaframgflng som skonlitteriir for- fatlarefick Dahn medEin Kampf um Rom (i fyra delar 1876).Attio 6r se- nare hade dennaroman utkommit i niistantusen upplagor (!) i Tyskland, och antaletdzir sfllda exemplar tros vara over miljonen. Svenskaoverszitt- ningar,med titeln En strid om Rom,publicerades av Albert Bonniersforlag 1882,1904 och 1930.

EN ROMAN UTAN HUMOR

Boken skildrar hur det ostgotiskariket i Italien gick under. Handlingen strzickersig frin Teoderikden storesdod 526 l.ill552 dh en bysantinskarm6 under fiiltherren slutgiltigt besegradede gotiska styrkorna. Fcir dennautveckling redogor frirfattaren civer drygt 750 totalt humorfria sidor i stortformatpiren foga njutbarprosa som dr bide mflngordigoch tungfotad. Romanensstora popularitet grundar sig silunda alls inte pfl litteriira fcir- tjiinster. Berzittarteknikenrir minst sagt osofistikerad.Den allvetandeforfattaren llimnar inga omst?indigheterokommenterade och liter de agerandetala 26 Conny Svensson

Bild 1. Bokomslaget av Einar von Strokirch till den svenska dver- siittningen av En strid om Rom (Bonniers 1904). hogt i ensamhetenfcir att diirigenomupplysa kisaren om sinatankar och av- sikter.Romanens serena gestalter ter sig upphcijtlivlcisa som figurer pi ett nationalistisktmonument. De deklameraroch predikaristiillet for att sam- tala naturligt. Sfl hrir uttrycker sig en ung fciriilskadman: "N"j, du ljufva, jag sliipperdig icke. Hur liinge och smiirtsamthar jag ej saknatdig. Hor du niiktergalensliingtande rop, kdnner du hur sommarnattensmilda fliikt och kaprifoliernasberusande doft andaskiirlek och trflnad?De alla manaoss att vara lyckliga!" Och si vidare. I den svenskaciverseittningen fcirstiirks det uppstyltadeintrycket av obsoletaverbformer i stil med "I tre, rdcken oss spjutenoch gifven akt pi allt." Budbiirareanliinder med odesdigrabudskap och faller dcidaner av ut- mattning (viirre iin Stenbockenskurir, som ju civerlevdesin rekordritt!). Fiiltslagenbeskrivs som parvis utkiimpadedueller, ungefzir som i den me- deltidaRolandssdngen. Tvi kiimpar presenteraskortfattat, pucklar pi var- andravarpi den ene stupar.Diirefter upptriider niista par pi arenanoch pro- cedurenupprepas. Till dennahandlingens monotoni kommer si den totala frinvaron av tvivel och sjiilvkdtik. Dahn ifrflgasiitterinte fcir ett ogonblick sina civertygelseroch saknarall distanstill hiindelseforloppet.Som hans Felix Dahn och hans romanEn strid om Rom 27 kontrastframstfir den historiskaromanens forste mdstare Walter Scott,som dessutomvar en stor humorist med sjiilvironisk distanstill sina egnaarbe- ten. Honom ltisterimligtvis Dahn, men tyvtirr tog han uppenbarligeningen liirdom av det forfattarskaPet.

GOTISK IDYLL OCH UTOPI

Trots alla litteriira brister finns goda skiil att begrundaDahns roman om det ostgotiskaviildets nedging och fall i Italien. Litterata biistsliljareiir intressantai kraft av sina mflnga ltisare och man frhgar naturligen efter popularitetensorsaker. Succ6romaner har rimligen uttryckt fcirviintningar och vrirderingarsom varit vitt spriddai samh[llet. Historikernsuppgift iir "vad enligt Leopold von Rankeskrinda maxim att utrcina som verkligen hdnt". Alla lever dock inte upp till det idealet.Dahns roman demonstrerar istiillet hur historien kan manipulerabfor att tjana ideologiskaoch agrta- toriska syften. Forfattarenvar stortysk historieromantikeroch rasmysti- ker, diirtill medlem av en hogerextremoch antisemitiskorganisation. Un- der det nazistiskatusenirsrikets tolvflriga existensanbefalldes han av re- gimen som litteriir forebild och ideologisk meningsfriinde.Dahns roman ingir i nazismensforhistoria genom att dess forfattare kritiklost hyllar

Bild 2. Felix Dahn (1834-1912), professoroch romanforfattare. 28 ConnySvensson id6er och teorier som i nristaflrhundrade skulle fi sin fasansfullapraktik i koncentrations kigren. Nlir Dahn skrev Ein Kampf um Rom var han verksam som professori Konigsberg (nu ryska Kaliningrad). Diirefter flyttade han till Breslau (polskaWroctaw), och verkadedair som professoroch universitetetsrektor till sin ddd 1912.Dahn bodde alltsfi i tyska ytteromriden eller utposter,i sttideromgivna av landsbygdmed civerviigandeslavisk befolkning. Det lig onekligen niira till hands fcir honom att identifiera sig med goternai det forntida Italien, en hiirskandeminoritet av germaneri ett freimmandefolk- hav. Fdr att skildra det yttre hiindelsefcirloppetanvdnde fcirfattarensom friimsta kiilla den bysantinskehistorieskrivaren Prokopios arbete Histori- kon, men samtidigtidealiserar han goternaoch beskriverderas viilde som idyllisk utopi och forlorat paradis.Drirmed blir de ocksi fciredcimenatt ef- terlikna i nuet och att iterskapai framtiden.Historisk troviirdighetbekym- rar sig inte fcirfattarenom; antikens goter zir nrirmastmodellerade efter samtidenstyskar, inte sfldanade var i verklighetenutan som de framstodi Dahnsonskedrommar. Naturligtvis iir goterna ariskt skdna. Om kvinnornasutseende formiils originellt nog inte mycket, medanmdnnens ansikten siigs iiga regelbundet vackra drag diir de skarpacigonen lyser av lugn och nykter klokhet. Hflret faller i guldgulalockar, och spriket (kiint frfln Silverbibeln!)klingar stolt. Givetvis hiller de sitt iidla blod rent och outspdtt,rasskzindande giftermil med romare och greker tolererasinte. Spir av dennarenrasiga perfektion pistfls i en passusdnnu leva kvar hos den tyske bonden,men framfor allt finns anledning vallfiirda till alpstadenMerano, numera kiind kurort i ita- lienska delen av Sydtyrolen ndra ostenikiska grdnsen.I omgivningarna kvarlever enligt Dahn tin i modern tid iittlingar till de gamla goterna,och till skillnad frin omgivandefolk zir dessagermaner "utmd.rkta fcir en siill- synt,lidel, allvarlig skcinhet". "De Goternaiir fciddakrigare: stcirtadejublande mot spjuten - for sitt folk." Den goda hustruniir lydig och trogen sin man, till skillnad frin ro- maresoch grekerskittsinniga damer. En belysandeidyll tecknasi romanen, den som rider i blivandekejsaren Witigis villa i Fiesolepi kullarna ovan- fcir nuvarandeFlorens. Far i huset rir ofta fri.nvarandepi grund av militrira plikter, i hans frfl:nvaroh[rskar hustrun som klok stiillfciretriidare.Hon styr "slafvinnor" over romerska och gotiska"tjainstekvinnor", mild mot de fli- tiga och strtingmot de lata. Sliindornasuffar och fliten rflder, ocksfl nio- flrige sonenbidrar genomatt med sin kiipp kiickt manapi de forsumliga. "en Witigis familj bor i romersk villa med stor forsal i germanskstil". Denna legering av romerskt och germansktframstzills som en ideal livs- form, dock med bestiimdrollfordelning. Goterna svarar frir vapenmaktoch Felix Dahn och hans roman En strid om Rom 29 "I samhiilleligordning, romarna for kultur och andlig odling: ldren ossvis- "italisk dom och konst, vi gifva eder fred och skydd." Denna syntesav skonhetoch bildning och gotisk kraft och trohet" forestdlldesig viil Dahn somfdrverkligad i sin samtid,vid de tyska universitetdlir han verkade. Parallellernamellan Dahns antika goter och tredje rikets nazisteriir tyd- liga. Som belysandedetalj kan nzimnasatt goternatir overtygadedjurviin- ner, till skillnadfrfin de hjiirtlosaromarna. I Hitlers Tysklandberomde man sig av att agaviirldens mest djurvZinligalagstiftning - med den miinskliga omsorgenvar det ju siimrebestiillt. Den nzistsiste av ostgoternaskungar, den unge , skulle utan sv6righet ha enrolleratsi Waffen-SS med arierintyg och allt. Vid partidagarnasmilit[rparader hade han verkligen "ur passatviil in i friimstaledet: hansogon lyste en krigisk eld, som gjorde honom dnnu skcinare".Totila ger anakronistisktuttryck for en under anti- "Det ken okiind nationalism: hogsta iir folket, fdderneslandet!Och jag liingtar efter att fh k?impafor detta gotiska folk." Totila framstir som en psykologisktokomplicerad pojkbokshiiilte, och beriittelsernaom hansbra- vader bidrog nog i hcig grad till romanenspopularitet bland unga lzisare som redan var indoktrineradei nationalistisk krigsromantik. Idealbild- ningen ar pil intet vis enastiendei tidenstyska litteratur; aggressivchauvi- nism och preussiskmilitarism rir utmeirkandeocksfr for Karl Mays popullira indianbocker.Diir utspelasalltsfl handlingeninte bland tappragoter i 500- talets Italien utan bland lika tappratyskar i 18O0-taletsNordamerika och Mexiko.

HISTORIEN MANIPULERAS "den En fiktiv personmed framtreidanderoll iir Cethegus, sisteromaren". Han intrigerarhiinsynslost for att flterskapadet fallna viildet i Julius Cae- sarsanda och fflr liimpligt nog svarafor de lonnmord och illdid som i den historiskaverkligheten utfordes av gotiskahzirskare. Det ingir niimligen i Dahns strategiatt manipulerabilden av det forflutna si att de gamla go- terna visar sig stiindigt oforvitliga. Ett belysandeexempel utgtir beskriv- ningenav den redanndmnde Wiiigis. Han liit i sjlilva verket morda den le- gitime hdrskaren,men hos Dahn accepterurhan blott motvilligt att bli kung och har inget med foregingarensdod att gora.Diirefter forskot han hustrun for att kunna gifta sig med Teoderiksdotter. Det bedrcivligabeteendet iir ju litteriirt kiint frfln EuripidesMedea, deir opportunisten Jason av politisk be- riikning kimnar hustru och tvi barn for nytt iiktenskap. Dahn tolkar dock alltsammanstill det biista.Witigis har i romanensupp- takt hogtidligt lovat att gora allt for sitt fosterland,och om han nu inte fcir folkets biista gifter om sig har han ju svikit det heliga loftet. Den trogna 30 ConnySvensson

Bild 3. Kejsarinnan Teodora tar emot i Bysans. (Ill. Einar von Stro- Eu hrolndd rig pl kni: mr b*jwionm. kirch) hustrunavtreider frivilligt, hon till och med uppmuntrarmakens osjiilviska och patriotiskabeslut. Liigligt nog har den spfldesonen just mordats av svekfull romerskgranne, varfcir Witigis inte kan beskyllasfcir att dessutom ha overgettsitt barn. Uppoffringen visar sig emellertidvarit forgiivesniir han luras in i fflngenskap.Diirefter divergerarroman och verklighet iin tyd- ligare. Den avsatteWitigis fcirdestill Bysansoch levde diir som lyxfinge med hederstitelnpatricius. Dahn hittar pfl ett mer iirofullt slut, martyrdriden med pilar i brostet efter sorgligt kortvarig fi,terforeningmed forsta hustrun. Cethegusefterstreivar envflldsmakt for egendel, han iir nihilistisk cyniker utan ideal. Sina landsmrinforaktar han, "ovdrdiga iittlingar af storafdder". Romarnasaknar nationalkdnsla, som besegrat folk tir de rotlosakosmopoli- ter. Cethegushat mot goternaberor pi avund eftersomdessa iir si uppen- bart skonaoch tappra.Som bevis pi skillnadenmellan humanagoter och grymma romare ndmns att de fcirstntimndaforvisso ger sina slavar stryk, medande sistnrimndalflter dem eitaslevande av illar och giiddor. Ett myste- rium i Dahnsfiktiva forntid rir fcirstis att befolkningenpfl italienskahalvon gir civertill fienden sfi:snart tillfiille bjuds, detta trots att de av sina ger- Felix Dahn och hans roman En strid om Rom 3I manska hairskarestiindigt overhopatsmed viilgiirningar. Tvi forklaringar skymtar: dels iir befolkningen vilseledd av intrigerande aristokrati och priisterskap,dels ingir hatet som medfott karakttirsdraghos rasen.Diirtill kommer att det gotiska viildet nog inte iir s6 k[rleksfullt som forfattarenvill pflskina,och Witigis hustru pliiderarfor hirda tag mot de opilitliga toska- narna: "Ack, de viilska driingarnaoch de viilska grannarna.De hata oss alla. Ve oss,om de ej liingre frukta oss." Kring goternasfreimste motstindare, kejsar Justinianusi Bysans,rider orientaliskunderdinighet och listigt intrigmakeri. I praktiken iir det kvin- noregementemed kejsarenslosaktiga hustru Teodora som styrande.Ett trevligt tidsfordriv for hennebestir i att med en vasskApp sticka fumliga slavinnorblodiga i skuldror och armar.Hon framstir i romanensom rena "Om djlivulsgestalteni feminin skepnad: dennakvinna vore en man, si mAstejag dodahonom, - ty han vore farligare zinbide barbarernaoch By- zantium tillsammans.Men di vore troligen icke hennesondska si out- grundligt satanisk!"Den bysantinska"krigforingenbeskrivs som utpraglat grym och hiinsynslos,men dn mer graverandeiir tydligen att det bland trup- "barbariska perna ingir veirvadehunner och andra hopar". Sammarasis- tiska anklagelseriktade den tyska propagandanmot viistmakternaunder de bfldav[rldskrigen. Dahn tillhorde som ndmntsen antisemitiskorganisation, men i sin roman skrinkerhan likviil judarna en roll som alls inte stiimmermed nazismens kommandeideologi och praktik. Totila har riiddat juden Isak och hans vackradotter Mirjam frfln en pogrom i Neapel,och dessager som tack sina liv frir att bisti goterkungenskrigfciring. Det innebar att Dahnsgermanska utopi unnar judarna plats itminstone som trogna och tacksammatj?inare. De behriverinte utrotas,tvzirtom skyddar goterna dem mot romarnasfcirfol- jelser.Pi Totilas orderblir en romaretill och med avrdttadfor brottet attha rcivatbort en judisk flicka. Dahn vill trots detta uppenbarligenundvika att ge ett alltfor liberalt in- tryck i rasfrigor. Diirfor liter han Mirjam vara piverkad av den endasanna "riktig" religionen,hon eir inte judinna och ber till de kristnas gud infor martyrdoden.Dessutom har Dahn infort en jude som tecknasi enlighet med antisemitismenspopuliira schabloner.Han iir forstis ful och girig, "fcirrider" goternaoch mutastill att visa de dstromerskatrupperna vtigen in i Neapel.Totila glommer inte Isaks och Mirjams offerdcid,och som tack skiinkerhan efter itererovringenstadens judar skattebefrielse.Och mestre- "tiilAt markabeltav allt, med tanke pi hur det sedangick: Totila dem att som hedersteckenbdra ett gyllne hjiirta pi brostet".AllBe ingen femkantig judestjiirnai gult tyg, den som predestineradebeiraren fdr koncentrationslti* ger och gaskammare. 32 ConnySvensson DE,TOSTCOUSKA VAI-OBIS UNDERCANC

"liit Totilas regeringstidinnebar enligt Dahnshistorieskrivning att man goter och viilsker i trettio flr lefva som i ett himmelrike". Andi gick ju dennaEdens lustgird under, miirkligt nog. Dahn presenteraren serie fcirklaringar som samtidigteir avsedda som varningartill samtiden.Goterna i Italien var fcir ffl och utgjordeen isoleradgermansk o mitt i det romerskakrirnlandet, diir deras "fcirskdmning". friska folkstam stiindigt hotadesav romaniseringens Diirtill "partiviisende" kommer inbordessplittring med och tidsodandediskussioner som forlamar beslutsprocessen,varfor stark kungamaktmflste vara att fcire- dra framfcirparlamentarism. Kvinnoregemente iir forodande,pi den punkten har Dahn sammauppfattning som senareStrindberg i skfldespeletom drott- ning Kristina. Olyckligtvis styrs goternaperiodvis av kvinnliga iittlingar till "spinnrocken Teoderik, och detta ansesavgjort vara mot naturensordning: ofver spjuten". Dessahtirskande kvinnor agerarondsint och svekfullt, dess- utom lir de omdomeslostmottagliga ftir romarnassmicker. Enligt nazistiskpropaganda fdrlorade Tyskland aldrig forstaviirldskriget pfl slagfiiltet, men besegradesinifrin genom fcirr?ideri.Denna populiira "dolkstotslegend"fcirebidas redan i Dahnsroman. Witigis andrahustru ha- tar av svartsjukamaken och vill diirfor sitt folks underg6ng.I det fordolda skickar hon viirdefulla upplysningartill motstindarna,vilket forklarar go- "En ternasmilitiira motgingar trots derasutomordentliga fiiltherrar: listig, h?imndtorstandekvinna uppveigerhela legioner." Till dem som sviker den germanskasaken hor ocksi Witigis fciretriiddreTeodahad, betecknad som "okrigisk och feg". Han intrigerarmed den ostromerskefliltherren Belisa- rius och forr6der sina krimpandelandsmzin. Ett annat fdrriideri bestflr i att Ostrom fflr hjAlp av langobardiskatrupper, vilka alltsi medverkari krig mot sinagermanska rasfriinder. Pfl sfl vis kan de tappragoterna overvinnas: "Endastgermaner kunna besegra dessa germaner." Ytterligareen viktig faktor utgor motstindarnasfalskhet och listiga intriger, som de iirligt riittframmagoterna inte fcirmfrrgenomskflda. Romaren Cethegus ser till att den unge och sjuklige Atalarik avlivas genom giftmord niir han plotsligt visar patriotiskhandlingskraft. Den svekfulleBelisarius hycklar for- handlingsviljavid belligringenav Ravenna,detta for att med bedriigerikunna inta stadenoch lura in Witiges i fingenskap. Goterna kan fora krig med blankavapen, men de behiirskarinte diplomatinslogner och forstiillning.

GE,RMANSKF'RAMTID

Goternasviilde kunde a11ts6inte besti, och Dahn forefaller se med skepsis pi planernaatt under slutet av 1800-taletaktivt bedriva tysk kolonialpoli- Felix Dahn och hans romanEn strid om Rom 33 tik. Destomer overtygadair han om det nodviindigai germansksamverkan "Endast pi hemmaplan. goter kunna hjalpa gciter" heter det i romanens upptakt.I dessslut forekommerett bisarrt avsnitt,ddr svenskavikingar an- liinder ti|l Rom for att bringa Totila sin hyllning. Deputationenhar tidigare "Thule, h[rjat runt Medelhavetefter attha utgitt frin som skaldernakalla det, Gotalandkalla vi det sjrilfva". HistorikernDahn troddetydligen pfl den gamlaskronan om goternashiirstamning frin gciternai Sverige. De germanskastamfriinderna frfln norr leds av kungasonenHarald iford hjAh av bjornhud, etfdljd av systernHaralda, en wagnerskvalkyria in- svept i stitlig isbjcirnsfiill. Harald formedlar ett budskap frin sin far dtir hemma,den vise kung Frode. Rimligtvis instdmmerDahn i de framforda synpunkterna,och finner dem relevantafcir samtiden.Frodes rfld gflr ut pfl goternaborde liimna sodernoch tillsammansmed svenskarnagrunda ett att "Le- storgermansktrike i norr. Vad betr?iffardet som senareskulle kallas bensraum"behover problem alls inte uppstfl.Den starkasteparten forser "Vi sig helt enkelt av det geografiskabytet: skola flytta tillsammanseller taga frin finnarna,venderna och esternasfl: mycket land som I behofven. Och dfl skolen I bevarasfriska och blomstrande."Det vapenbrddraskap foresvdvarkung Frode och Dahn var vtil ndrmastsitt forverkligande som "modig under forsta viirldskriget,di svenskaaktivister foresprflkade upp- slutningpfl Tysklandssida". Dessvdrreavvisar Totila besokarnasanbud om bistind, han menar sig kunna besegraalla fiender pi egen hand. Efter Totilas dod och sista stri- densRagnarok vid randenav Vesuvius flterkommerdock den svenskavi- kingaflottan och rriddar kvarvarandegoter over till den germanskahem- bygden.Romanens sista mening fdrkunnar trosvisstfolkspillrans civerlev- nad in i framtiden:I'till norden! Till Thule! Vi fora med oss hem de sista goter." Aven Teoderiksbalsamerade lik zirmed bland resendrerna,sittande pfl purpurtron.Den vetgirige leisarenundrar forstfls vart det imposantaeki- pagetsedan tog vaigen.

EPILOG OM EN FILMINSPELNING

Dahnsrasistiska och nationalistiskauttolkning av den antika historien iir sjiilvklartalldeles orimlig i dagensmflngkulturella Europa och romanenhar som ndmntsndrmast fallit i glomska efter tredje rikets dagat.Remarkabelt nog tillkom 1968 en film i ffe delar, fritt efter Ein Kampf um Rom' De ideologiskaimplikationerna saknas helt i dettaunderhflllande kostymspek- takel for bred publik. Kritiken blev iindi genomgiendenegativ, och forgii- ves tillkom pe sjuttiotaleten nedbantadversion diir dubbelfilmenkompri- meratsner till 94 minuter. 34 Conny Svensson

Bild 4. Mosaik i Basilica di San Vitale, Ravenna. I mitten kejsar Justinianus, mannen nrirmast till hoger om honom kan vara friltherren som framgingsrikt forde krig mot goterna i Italien.

Produktionenvar mflngnationelltviisttysk-italiensk-rumdnsk, och inspel- ningen gjordes miirkligt nog i den kommunistiskadiktaturens Bukarest. Fcirstridsscenerna kunde sex utkommenderadebataljoner rumdnskt kaval- leri disponeras.Vflr egenHarriet Anderssonmedverkade som gotisk prin- sessa,och en numerabortglcimd svensk skidespelerska, Ewa Strcimberg, som gjorde internationell filmkarriiir under nflgra ilr, framtriidde i en mindre roll. Storstabercimdheten bland de medverkandevar OrsonWelles som kejsarJustinianus. Harriet Anderssonminns att han disponerade"den stcirstasviten pi hotelletoch massorav lingbenta flickor somkom och hiil- sadepfl". Den gamleregissciren Robert Siodmakgjorde sin sistafilm, som knappastblev ett cineastisktmdsterverk. Personinstruktionen var enligt Anderssonobefintlig. Med rutta hn opusethamnat utanfor filmhistorien, och har veterligenej visatspi svenskabiografer. Tiderna iindrasoch vi med dem. Trots filmiska tillkortakommandengcir sig de gamla goternanog biittre i siillskapmed Harriet Anderssonoch Or- son Welles f,n med Felix Dahn. Hellre underhillningsfilm dn prenazistisk propagandai bokform. Felix Dahn och hans roman En strid om Rom 35

LITTERATUR

oversiitt- citaten i uppsatsenfrin Ein Kampf um Rom iir hiimtade fran den svenska nng"n'in strid om Rom (oversrittarenej angiven).Andra svenskaupplagan, del 1-2, Bonniersftirlag 1904. Om den tyska receptioien av Felix Dahns Ein Kampf um Rom och andrahistoriska romaner,i synnerhetderas ftirhillande till nazismen: Li- Frank Westenfelder, Genese, Problematik und Wirkung nationalsozialistischer teratur am Beispiel des historischenRomans zwischen 1890und 1945' Frank- furt am Main 1989. Rainer Kipper, Der Germanenmythosim DeutschenKaiserreich. Formen und F unktioien historischer Selb stthematis ierun 8. Gottingen2002.

Om filminspelningen av Ein Kampf um Rom: HarrietAndersson, Samtal med Jan Lumholdt,Stockholm 2006. Breit- En 6versiktlig framstiillning av Roms historia ca 500-ca 800 ger Lennart holtz: Vid medeltidens-gryning.Rom,under barbarernassvrird. Norrt[lje & Lund 1983,Svenska Humanistiska Forbundets skriftserie, nr 95.

Bland skonlitteriira skildringar av de gotiska krigen i Italien kan frdmst rekommen- deras: RobertGraves roman CountBelisarius (1938 och senareupplagor)'

SUMMARY A The History of Antiquity Manipulated. Felix Dahn and his Novel Struggle for Rome. the Felix Dahn's(1834-1912) historical novel A Strugglefor Rome(1376) is oneof most widely read and sold books in Germanliterature. This popularity is not moti- and vated by aestheticmerits but like other best-sellersit expressesculrent values expectationsamong the readingpublic. The subjectof Dahn's novel is the Ostro- gottti" period of poiver in Rome during the 6th celturl A.D. Historical truth has not all 6""n uloncern of the author, who foi ideological and agitatorial reasonsnot at hesitatesto recklesslymanipulate his picture of the past.Dahn was a right-wing ex- tremist and racist, during the time of th. Third Reich recommendedas a spiritual fore-runnerand inspiring literary pattern.His novel, nowadaysforgotten, therefore belongsto the important prehistory of Nazi ideology' they ThJ Ostrogothsin Qahn's veision appeal with blamelessArian beauty, avoid racial mixture ("Rassenschande"),are excellent warriors and love animals (like the Nazis did; human beings were a completely different matter). The atroci- car- ties,which in historicalreality *"t".o.*itted by 'ale in the novel ried out by others, Romansfor instance.The representationof the past is thereby Sur- distorted in order to let the old Goths make a totally impeccableimpression' prisingly enough, in this Gothic utopia there is a place for those Jews who the per- botnii iulers protect againstRoman persecutions.As a sign of honour they are mitted to carry a golde"nheart of yeliow cloth on the breastof their dresses,in this casenot as a tickel to the concentrationcamp and the gas chamber. 36 ConnySvensson

The decline and fall of Gothic power on the Italian peninsula is explained with reference to the factthat they constituted a small minority, a German island drown- ing in a sea of Roman peoples. Another important reason is said to be the Roman tactic to engage Langobardian troops in the warfare, because only Germans are cap- able of defeating Germans. Internal division and controversies among the ancient Goths are blamed, authoritarian rule is supposed to be much better than parliamen- tarism founded upon elections. Quite naturally this kind of interpreting history was considered very attractive in Nazi Germany. In the multi-cultural Europe of today the situation is of course different, such a vision of the past does not have any rele- vance and, consequently, a multi-national film version from 1968 freely based upon the novel was a total failure.

Addressof author Professorem. Conny Svensson Birger Jarlsgatan106 B SE-11420 Stockholm Sweden e-mail:conny.f.svensson @telia.com