DOCSLIB.ORG

Historiska Och Litteraturhistoriska Studier 95 - - - - ­ - - Isbn 978-951-583-509-3 9 789515 835093 ­ (1998)

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Historiska Och Litteraturhistoriska Studier 95 - - - - ­ - - Isbn 978-951-583-509-3 9 789515 835093 ­ (1998) 846 HLS 95 HISTORISKA OCH LITTERATURHISTORISKA STUDIER STUDIER LITTERATURHISTORISKA OCH HISTORISKA Teman för HLS 95 är mellanrum, gråzoner och gränser. Konflik- ten mellan finländsk och rysk lagtolkning behandlas i Johanna Wassholms artikel om Brutus Lagercrantz och konflikten kring likställighetslagen 1912. Möten mellan djur och det mänskliga behandlas i Ylva Pereras analys av den antifascistiska potenti- alen i Mirjam Tuominens djurskrivande, medan Hilda Forss utforskar gränslanden mellan det digitala och analoga i Cia Rinnes poesiverk. Anna Sundelin och Mats Wickström skildrar Aili och Runar Nordgrens revolutionära livsresa medan Matias Kaihovirta diskuterar socialdemokrati och nation hos K. H. Wiik. Kroppsliga och språkliga gränsområden eller perspektiv står i fokus i flera artiklar, till exempel Pia Vuorios analys av Bo Carpelans och Kerstin Thorvalls ungdomsromaner från 1960- och 1970-talen, samt Hanna Lahdenperäs artikel om relationen mellan språk och kropp i Monika Fagerholms Diva (1998). Hanna Lindberg behandlar de finlandssvenska teckenspråkigas gräns- position och rättighetskamp på 1980-talet. Maria Renman analy- serar språkliga möten och sammanblandningar i Joel Petterssons prosa medan Kirsi Kanerva presenterar språkförhållandena i 1800-talets Övermark i en fallstudie om Wilhelm Forsman. I årets HLS ingår också essäer, av Elisabeth Stubb som disku- terar Elsa Lindberg-Dovlettes författarskap i gränslandskapen mellan Norden, Orienten och Kontinenten, och av Janne Väistö som behandlar debatten om ”tvångssvenskan”. I numret pub- liceras även Claes Ahlunds festtal från SLS årshögtid, om Sveriges relation till Finland – det drömda landet, avläst i 1840-talslitte- ratur. 95 ISBN 978-951-583-509-3 ISBN 978-951-583-509-3 Historiska och litteraturhistoriska studier ISSN 0073-2702 Skrifter utgivna av Svenska litteratur- 9 789515 835093 sällskapet i Finland ISSN 0039-6842 95 HLS 95_omslag (ID 7831).indd 2,4-5 24.09.2020 11:18:37 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 846 Redigerade av 95 Anna Biström och Maren Jonasson Svenska litteratursällskapet i Finland Helsingfors 2020 Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0). Omslag, grafisk form: Antti Pokela Ombrytning: Margita Lindgren, Ekenäs TypoGrafi Omslagsillustration av Lena Frölander-Ulf (2020). I bakgrunden av illustrationen en passagerarlista från FÅA:s arkiv, Arkivsamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek. Typsnitt: Adobe Caslon och Exemplar ISBN 978-951-583-509-3 (tryckt utgåva) ISBN 978-951-583-515-4 (pdf) http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-515-4 Historiska och litteraturhistoriska studier ISSN 0073-2702 (tryckt) ISSN 2489-5512 (digital) Skrifter utgivna av Svenska litteratur- Johanna Wassholm s. 17 Ylva Perera s. 43 sällskapet i Finland Hilda Forss s. 69 Anna Sundelin & Mats Wickström s. 95 ISSN 0039-6842 (tryckt) Matias Kaihovirta s. 121 Pia Vuorio s. 145 ISSN 2490-1547 (digital) Hanna Lahdenperä s. 169 Hanna Lindberg s. 191 Maria Renman s. 219 Kirsi Kanerva s. 245 UDK 009 HLS 95 CLAES AHLUND Finland – det drömda landet. Föredrag vid Svenska litteratursällskapet i Finlands årshögtid den 5 februari 2020 7 * * * ARTIKLAR JOHANNA WASSHOLM Det passiva motståndets praktiker. Brutus Lagercrantz (1857-1929) och konflikten kring likställighetslagen 1912 17 YLVA PERERA ”Från djurets synvinkel är människan nazisten”. Djurskrivandets antifascistiska potential i Mirjam Tuominens prosa 43 HILDA FORSS Mellan digitalt och analogt. Medium och materialitet i Cia Rinnes zaroum och archives zaroum 69 ANNA SUNDELIN & MATS WICKSTRÖM Kärlek och klasskamp över Atlanten. Aili och Runar Nordgrens revolutionära livsresa 95 MATIAS KAIHOVIRTA Den svenske partisekreteraren och den mångnationella staten. Socialdemo- krati och nation i Karl H. Wiiks politiska agerande under 1920-talet 121 PIA VUORIO Kropp, röst och beröring. Pojkens blick på moderns kropp i Kerstin Thorvalls och Bo Carpelans ungdomsromaner 145 HANNA LAHDENPERÄ ”Det enda som hjälper mot tankar är hud”. Språk och kropp i Monika Fagerholms Diva (1998) 169 HANNA LINDBERG Att värna om en minoritet inom en minoritet. Finlandssvenska dövas gränsposition och arbete för rättigheter i 1980-talets Finland 191 MARIA RENMAN ”Högsvenska och dialekt måtte gärna blandas samman”. Språkliga möten och mönster i Joel Petterssons prosa 219 KIRSI KANERVA Mellan två språk. Språkförhållanden i 1800-talets Östermark: fallet Wilhelm Forsman (1781–1865) 245 * * * ESSÄER JANNE VÄISTÖ Finland, Sverige och ”tvångssvenskan”. I språkfrågans gråzon 271 ELISABETH STUBB Norden, Orienten och Kontinenten i Elsa Lindberg-Dovlettes författarskap 297 MINNESRUNOR Erik Allardt. Av Lauri Karvonen & Susan Sundback 323 Max Engman. Av Håkan Andersson 327 Bengt Nordberg. Av Marika Tandefelt med Ann-Marie Ivars, Pirkko Nuolijärvi, Heikki Paunonen och Leif Höckerstedt 331 Vigdis Ystad. Av Pia Forssell 333 * * * Medverkande 335 Om Svenska litteratursällskapet i Finland 338 Om Historiska och litteraturhistoriska studier 340 Claes Ahlund Finland – det drömda landet Föredrag vid Svenska litteratursällskapet i Finlands årshögtid den 5 februari 2020 Hur har man i Sverige sett på Finland efter 1809? Går det att urskilja några huvudlinjer? Statsvetaren Olof Ruin har gjort ett försök att sammanfatta de successiva svenska bilderna av Finland efter självständigheten. Först Finland som det osäkra landet ‒ det framstod som osäkert i vilken riktning den unga nationen utvecklades, och dess överlevnad sattes till och med i fråga. Efter krigsslutet 1945 med de hårda fredsvillkoren dominerade i stället bilden av Finland som det olyckliga landet. Under 1970- och 1980-talen blev Finland i stället det 1 framgångsrika landet ‒ allt detta alltså enligt Olof Ruin. Frågan om hur den svenska Finlandsbilden har utvecklats under de senaste decen- nierna lämnar jag tills vidare obesvarad. Jag rör mig i stället i motsatt riktning och går till den ryska tiden, närmare bestämt till 1840-talet. Den bild av Finland som framträder i svensk litteratur och press under den här perioden skulle kunna sammanfattas som det drömda landet. Föreställningarna om Finland har nämligen ofta inte så mycket att göra med den faktiska situationen i storfurstendömet, vare sig med samhällsutveckling eller med opinioner. Orsaken är ibland ren okunskap, men ofta handlar det nog snarare om en ovilja att se. Innan jag går till det drömda landet vill jag för att ge en bakgrund stanna ett ögonblick vid en text som ger en intressant bild av den osäkerhet om identiteter och tillhörigheter som var rätt utbredd under den första tiden efter 1809. Den är skriven av Gustaf Unonius, en av ett flertal 1. Olof Ruin, ”Finlandsbilden i Sverige”, Tapani Suominen & Anders Björnsson (red.), Det hotade landet och det skyddade. Sverige och Finland från 1500-talet till våra dagar. Historiska och säkerhetspolitiska betraktelser, Stockholm: Atlantis 1999, s. 194–195. HLS 95 Finland – det drömda landet 7 svenskspråkiga författare som under 1800-talets första decennier som barn eller vuxna flyttat från Finland till en exil i Sverige. Gustaf Unonius var född 1810 i Helsingfors, och skulle under 1840- och 1850-talen komma att bli en förgrundsgestalt inom den protestantiska episkopalkyrkan i Wisconsin. Dessförinnan hade han i späd ålder flyttat till Sverige, där han redan som trettonåring började som kadett på krigsakademien Karlberg. Den militära banan övergav han dock snart efter att han 1829 som nittonåring debuterat som författare med blankversberättelsen Gustaf eller den finska flyktingen. I Unonius versberättelse finns en scen där relationen mellan svenskar och finländare ställs på sin spets. Huvudpersonen Gustaf betraktar sig som svensk, men kommer alltså från Finland, där han deltagit i försvaret mot de invaderande ryssarna. Ett par år efter fredsslutet 1809, som han inte vill acceptera, flyr han till Sverige. Där möter han i skogen oväntat en ung kvinna. Mathilda, så heter hon, hör på avstånd Gustaf sjunga att han är en flykting, som på den svenska jorden söker ”Trefnad, lugn och foster- ländska dygder” – inget av dessa räknar han tydligen längre med att finna i Finland. Trots att han använder svenska språket är det något med hans sätt att tala som gör henne orolig: ”Ert uttal är mig fyllest ej bekant”, säger hon, och vill försäkra sig om att han inte är ”någon utaf dem, / Min far plär kalla fiender, och som / För några år se’n 2 redo hit på isen”. Hon syftar här uppenbarligen på händelserna i mars 1809, då en större rysk styrka gick över Kvarken och bland annat intog Umeå, men en mindre enhet också gick över isen från Åland till Grisslehamn. Mathilda tycker sig höra en brytning, ett främmande uttal av svenskan, men hennes slutsats är inte att det handlar om en östlig varietet av svenskan eller om en brytning på finska. Hon fruktar i stället att det främmande uttalet skvallrar om en fientlig ryss. I Unonius versberättelse om ”den finska flyktingen” framträder med andra ord, i en handling förlagd till tiden strax efter riksdelningen, en svensk misstro, om man så vill en tröskel för den svensktalande finländare som kommer till Sverige. Man skulle förstås kunna påminna om vilken betydande omfattning det finska folkelementet historiskt 2. G[ustaf ] U[nonius], Gustaf eller den finska flyktingen, Stockholm: P.A. Norstedt & Söner 1829, s. 8, 11. 8 Claes Ahlund hade haft på den västra sidan av Östersjön, och hävda att Gustafs uttal därför inte borde ha väckt särskilt stor uppmärksamhet. Men den här berättelsen syftar knappast till att återge
Load more

Recommended publications
  • 132. KESKIVIIKKONA 17. JOULUKUUTA 2014 Kello 10.00
    Keskiviikkona 1 PTK 132/2014 vp 132. KESKIVIIKKONA 17. JOULUKUUTA 2014 kello 10.00 Päiväjärjestys Ilmoituksia Ainoa käsittely 1) Hallituksen esitys eduskunnalle valtion talousarvioksi vuodelle 2015; Hallituksen esitys eduskunnalle vuoden 2015 talousarvioesityksen (HE 131/2014 vp) täydentä- misestä ............................................................................ 2 Hallituksen esitys HE 131/2014 vp Hallituksen esitys HE 247/2014 vp Valtiovarainvaliokunnan mietintö VaVM 37/2014 vp Talousarvioaloite TAA 1—538/2014 vp Puhetta johtivat puhemies Eero Heinäluoma (10.00—12.39 ja 18.15— 19.57), ensimmäinen varapuhemies Pekka Ravi (14.05—16.00 ja 19.57—22.00) ja toinen varapuhemies Anssi Joutsenlahti (16.00— 18.15 ja 22.00—23.16). Versio 6.1 Keskiviikkona 2 Nimenhuuto Nimenhuudossa merkittiin täysistunnosta poissa oleviksi seuraavat 5 edustajaa (e = eduskuntatyöhön liittyvä tehtävä; s = sairaus; p = perhe- vapaa): Markku Mäntymaa /kok (s) Pentti Oinonen /ps (s) Aino-Kaisa Pekonen /vas (s) Annika Saarikko /kesk (p) Juha Sipilä /kesk PÄIVÄJÄRJESTYKSEN ASIAT: 1) Hallituksen esitys eduskunnalle valtion talousarvioksi vuodelle 2015 Hallituksen esitys eduskunnalle vuoden 2015 talousarvioesityksen (HE 131/2014 vp) täydentämisestä Ainoa käsittely Hallituksen esitys HE 131/2014 vp Hallituksen esitys HE 247/2014 vp Valtiovarainvaliokunnan mietintö VaVM 37/2014 vp Talousarvioaloite TAA 1—538/2014 vp Puhemies Eero Heinäluoma: Käsittelyn pohjana on valtiovarainva- liokunnan mietintö. Asian käsittely keskeytettiin 16.12.2014 pidetyssä istunnossa. Versio 6.1 Keskiviikkona 3 Nyt ryhdytään pääluokkien 21, 23, 25—28 ja 32 yksityiskohtai- seen käsittelyyn. Salissa liikkuminen on seuraavaksi kielletty, jotta nähdään, ketkä pyytävät puheenvuoron. Pyydän edustajia ottamaan paikkansa. Pääluokka 21 Eduskunta Seuraavaa pääluokkaa koskeva, hyväksytyn menettelytavan mukaisesti keskuskansliaan kirjallisena jätetty, edustajille monistettuna ja nume- roituna jaettu ehdotus tehtiin keskustelun kuluessa: 1.
    [Show full text]
  • Nordiska Gemenskaper Detta Har Man Låtit Trycka Upp Denna Bok
    Johan Strang Johan Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org I år, 2012, fyller Nordiska rådet 60 år och för att fira Nordiska Gemenskaper Nordiska detta har man låtit trycka upp denna bok. Men det är ingen vanlig jubileumsbok. Nordiska rådet vill denna gång se framåt och följa upp den förnyade diskussionen om det nordiska samarbetet. Mycket tyder på att det nordiska upplever en renässans. Krisen i EU, välfärdsmodellens styrka och det globala in- tresset för den arktiska regionen är några av de faktorer som driver de nordiska länderna samman. Utrikes- och Nordiska försvarspolitiken har blivit centrala områden för sam- arbetet vilket betyder att de strukturer som byggdes Gemenskaper upp för samarbetet på 1950- och 70-talen inte längre är tidsenliga. en vision för samarbetet Centrum för Norden-studier (CENS) e skapades vid Helsingfors universi- N tet 2002 med uppdraget att identi- Denna bok presenterar en vision för Norden som bygger v fiera och studera de specifika fak- på ett synligt, profilerat och resultatorienterat samar- ISI Johan Strang torer som gör de nordiska länderna bete i Nordiska Gemenskaper. o nordiska. CENS analyserar Nordens N för historia, samhälle, politik och kultur som områden för spänningar där olika krafter drar mot sina egna S mål. De nordiska länderna analy- amar seras ur ett komparativt perspektiv vilket betyder att dialogen med utom nordiska forskare är essen- B etet tiell. Genom externt finansierade projekt (EU, NordForsk, Finlands Akademi) har CENS skapat sig en ledande ställning i fälten för begreppshistoria, politisk kultur, välfärd, regionalism och regionalt ISBN 978-92-893-2419-9 samarbete.
    [Show full text]
  • Pehtoori Ja Kansa
    3HKWRRULMDNDQVD ³6LOWDODQSHKWRRULQ´ LQWHUWHNVWXDDOLVHW\KWH\GHWMD \KWHLVNXQQDOOLQHQVLVlOW| Helsingin yliopisto Historian laitos Suomen historian pro gradu -tutkielma syksy 1998 Jyrki Ilva 8511%1ILIH 3')YHUVLR Sisällysluettelo -2+'$172 6,/7$/$13(+7225,-$$16$//,1(1(/289$8/77885, 2.1. SUOMI-FILMI JA 1930-LUVUN ALUN ELOKUVAKULTTUURI 12 2.2. "KÄÄNTEENTEKEVÄ ELOKUVA”? 22 7$5,1$1+,6725,$ 3.1. HARALD SELMER-GEETH JA HÄNEN ROMAANINSA 33 3.2 HJALMAR PROCOPÉ JA "INSPEKTORN PÅ SILTALA" HUVINÄYTELMÄNÄ 43 3.3. ELOKUVA KÄÄNNEKOHTANA TARINAN HISTORIASSA 49 3.4. ROMAANIN JA NÄYTELMÄN MYÖHEMMÄT VAIHEET 57 6,/7$/$13(+7225,-$$16$ 4.1. "AATAMI JA EEVA VAATTEISSA" - PEHTOORI JA PALUU LUONTOON 65 4.2. KILTTI JA HARMITON VAI YHTEISKUNTAMORAALILTAAN KYSEENALAINEN? 72 4.3. "ISOÄIDIN AIKAINEN ONNENSOPUKKA" 80 4.4. KOKO KANSAN KANSALLINEN ELOKUVA 82 886,(10(1(67<67(1(9bb7" 5.1. AARETTI JA MIINA PALAAVAT VALKOKANKAALLE 98 5.2. PEHTOORIN PALUU - TUHLAAJAPOIKA SAA UUDEN TILAISUUDEN 102 -2+723bb7g6(7!6,/7$/$13(+7225,192,6,-2812+7$$!" /b+7((7-$,5-$//,6886 1. Johdanto Risto Orkon vuonna 1934 ohjaamasta "Siltalan pehtoorista" on tapana muistaa, että se oli en- simmäinen miljoonan katsojan rajan ylittänyt suomalainen elokuva. Tätä myyttiä1 on toistet- tu myös elokuvan televisioesitysten yhteydessä julkaistuissa kritiikeissä, mutta muuten mo- derneista kommenteista jää kuitenkin päällimmäiseksi vaikutelmaksi se, että nykykatsojan on enää vaikea ymmärtää elokuvan aikanaan saavuttamaa suosiota. "Senaikaisten katsojien maku tuntuu nyt käsittämättömältä", Pertti
    [Show full text]
  • Parliament of Finland 2017
    parliament of finland 2017 arliament convened for its first 2017 plenary In addition to the formation of the new parliamentary session on 1 February on the substitute premises group, Parliament gained several new MPs in 2017 to P in the Sibelius Academy, where it still operated replace the MPs leaving Parliament. for the spring term due to the renovation of the Olli Rehn (Centre Party) was granted a release Parliament Building. The honorary speaker of from the office of Member of Parliament as of 1 Parliament by age, MP Pertti Salolainen (National February. Rehn was replaced by Pekka Puska (Centre Coalition Party), chaired the opening session until Party). the election of the Speaker and two Deputy Speakers. Nasima Razmyar (Social Democratic Party) was Parliament re-elected Maria Lohela (Finns Party) as released from the office of Member of Parliament as Speaker, Mauri Pekkarinen (Centre Party) as First of 9 June. Razmyar was replaced by Pilvi Torsti (Social Deputy Speaker and Arto Satonen (National Coalition Democratic Party). Party) as Second Deputy Speaker. The opening Hanna Mäntylä (New Alternative) left Parliament ceremonies of the parliamentary session took place at on 30 June. She was replaced on 3 July by Matti Finlandia Hall on 2 February. Torvinen (New Alternative). Alexander Stubb (National Coalition Party) Many changes in the composition of Parliament was granted a release from the office of Member of Parliament as of 30 July. As of 2 August, he was There were exceptionally large changes in the replaced by Pia Kauma (National Coalition Party). composition of Parliament during the parliamentary The government parties, i.e.
    [Show full text]
  • Nordic Communities a Vision for the Future
    Nordic Communities a vision for the future Johan Strang Nordic Communities a vision for the future Johan Strang Centre for nordiC StudieS, univerSity of HelSinki 1 Content Foreword 4 Summary 6 1 · The Nordic community and Nordic Communities 16 i. The Nordic Region in the world and in Europe 20 ii. The Stoltenberg and Wetterberg models 23 iii. Nordic Communities 25 iv. The democratic challenge 27 v. The Nordic community 29 2 · Key policy areas 34 i. Foreign and defence policy 36 ii. EU policy 40 iii. Economic and welfare policy 42 iv. Environmental and energy policy 46 v. Research, innovation, education and training 50 vi. Culture and language 52 vii. Law and legislation 55 2 3 · Official Nordic ­­co-operation 60 i. The Nordic Council of Ministers 63 ii. The Nordic Council 69 iii. A Nordic network think tank 74 iv. The Nordic institutions 76 v. Unofficial and official co-operation 77 vi. Informal co-operation at the official level 78 4 · The Nordic brand 84 List of people involved in the re search for this book 90 3 Foreword Although commissioned to mark the 60th anniversary of the Nordic Council in 2012, this is no run-of-the-mill commemorative publica- tion. Rather than taking a retrospective approach, it looks to the future of Nordic co-operation, following up on the debate rekindled by the Swedish historian Gunnar Wetterberg’s book United Nordic Federation (2010) and the Stoltenberg report (2009) on working more closely together on foreign and security policy. In spring 2011, the Nordic Council commissioned the Centre for Nordic Studies (CENS) at the University of Helsinki to conduct a study and to pre- sent proposals for strengthening Nordic co-operation.
    [Show full text]
  • FINLANDS LINJE © Paavo Väyrynen Och Kustannusosakeyhtiö Paasilinna 2014
    Paavo Väyrynen FINLANDS LINJE © Paavo Väyrynen och Kustannusosakeyhtiö Paasilinna 2014 Omslag: Laura Noponen ISBN 978-952-299-055-6 TILL LÄSAREN Under de senaste åren har jag sökt fördjupa mig i historien – såväl i händelser i det förgångna som i historieskrivning. Min första tidsresa hänger samman med Kemi stads åldringshem Niemi-Niemelä som vi köpte 1998. Jag skrev om det i boken Pohjanranta som utkom 2005. Verket har starka kopplingar till olika skeden i Norra bottens och hela Finlands utveckling. Min andra tidsresa gick till skeden knutna till min egen släkt. När min far fyllde 100 år i januari 2010 skrev jag en bok om honom – Eemeli Väyrysen vuosisata (Eemeli Väyrynens århundrade). Jag studerade min släkts rötter så långt dokumenten sträckte sig. Också detta arbete öppnade perspektiv på både min hembygds och hela landets historia. I min senaste bok Huonomminkin olisi voinut käydä (Det kunde också ha gått sämre) tillämpade jag en kontrafaktuell historieskrivningsmetod på mitt eget liv och min verksamhet. Jag funderade på hur det kunde ha gått om något avgörande gjorts på annat sätt. Denna granskningsmetod har sitt berättigande då beslut i praktiken ofta fattas som val mellan olika alternativ. Speciellt inom den ekonomiska historien kan 5 man i efterhand bedöma visheten i gjorda beslut. Inom politisk historia har kontrafaktuella metoder brukats i liten utsträckning. Detta är märkligt då beslut ofta fattas genom omröstning och ibland med knapp majoritet. I efterhand vore det klokt att fundera på vilken utvecklingen blivit med en alternativ lösning. Även i beslutsfattande som riktar sig framåt i tiden borde ett kontrafaktualt grepp finnas med.
    [Show full text]
  • Ohjelma 27.–28.8
    Ohjelma 27.–28.8. TORSTAI Hotel Radisson Blu Marina Palace Kaupunginteatterin lämpiö 10.00–10.45 09.00–09.45 Pellolta pöytään osana Green Dealia Eurooppa-foorumin avaus Järjestäjät: MTK, Europe Direct Varsinais-Suomi Moderaattori: Toimittaja Jouni Kemppainen, Maaseudun 10.00–11.00 tulevaisuus Turun terveysklusteri eurooppalaisen Puhujat: Puheenjohtaja Juha Marttila, MTK, MEP Elsi tutkimuksen veturina, lääkekehityksessä ja Katainen, viljelijä Tero Sarkala, kansanedustaja Ritva “Kike” kuvantamisessa – Vahvuusalueet ja merkitys Elomaa, hallituksen puheenjohtaja ja perustajaosakas Erkki akuuttien terveysongelmien ratkaisemisessa Mikola, Suomisen Maito Oy Järjestäjät: Turun yliopisto & Åbo Akademi 11.00–13.00 Moderaattori: Tutkimuspäällikkö Pasi Kankaanpää, TY & ÅA Green Deal -paneeli Puhujat: Johtaja John Eriksson, Euro-Bioimaging, toimitusjohtaja Lasse Leino, Delsitech Oy, professori Järjestäjä: Turku Science Park Oy Jukka Westermarck, Turun Biotiedekeskus • 11.00 Tervetuliaissanat 11.15–12.00 Toimitusjohtaja Niko Kyynäräinen, Turku Science Park Oy Kaupunginjohtaja Minna Arve, Turun Kaupunki Itämeri ja EU:n ilmastopolitiikka • 11.05 Keynote-puheenvuoro: Järjestäjät: Baltic Area Legal Studies BALEX ja Korona-taantuma, elvytys ja EU:n kehitys Centrum Balticum -säätiö Moderaattori: Ympäristöneuvos ja työelämäprofessori Maria VTT Vesa Vihriälä, Helsinki Graduate School of Economics Laamanen, Åbo Akademi • 12.00 Suuri paneelikeskustelu: Puhujat: MEP Ville Niinistö, apulais professori Anna Törnroos-Re- Suomi ja Euroopan unioni: kestävää mes, Åbo Akademi, johtava hallintoviranhaltija Ismo Ulvila, kasvua, Investointeja ja kilpailukykyä Euroopan komission ilmasto-pääosasto Toimitusjohtaja Jaakko Hirvola, Teknologiateollisuus 12.15–13.00 Toimitusjohtaja Piia-Noora Kauppi, Finanssiala MEP Miapetra Kumpula-Natri S & D, puheenjohtaja Juha Itämeri yritysten muuttuvana Marttila, MTK, MEP Henna Virkkunen, Kok / EPP toimintaympäristönä Järjestäjät: Turun yliopisto & Åbo Akademi 13.30–14.30 Moderaattori: Toni Ahlqvist Green Deal -talouskeskustelu Puhujat: Ph.D.
    [Show full text]
  • Nodes of Contemporary Finnish Literature
    Nodes of Contemporary Finnish Literature Edited by Leena Kirstinä Studia Fennica Litteraria The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Studia fennica editorial board Markku Haakana, professor, University of Helsinki, Finland Timo Kaartinen, professor, University of Helsinki, Finland Kimmo Rentola, professor, University of Turku, Finland Riikka Rossi, docent, University of Helsinki, Finland Hanna Snellman, professor, University of Jyväskylä, Finland Lotte Tarkka, professor, University of Helsinki, Finland Tuomas M. S. Lehtonen, Secretary General, Dr. Phil., Finnish Literature Society, Finland Pauliina Rihto, secretary of the board, M. A., Finnish Literary Society, Finland Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Nodes of Contemporary Finnish Literature Edited by Leena Kirstinä Finnish Literature Society • Helsinki Studia Fennica Litteraria 6 The publication has undergone a peer review. The open access publication of this volume has received part funding via a Jane and Aatos Erkko Foundation grant. © 2012 Leena Kirstinä and SKS License CC-BY-NC-ND 4.0 International A digital edition of a printed book first published in 2012 by the Finnish Literature Society.
    [Show full text]
  • Noitarummun Ja Tuohitorven Kaikuja: Suomalaislyriikka Ruotsalaissilmin
    PIRJO VAITTINEN Noitarummun ja tuohitorven kaikuja: suomalaislyriikka ruotsalaissilmin 1. Antologioita ja klassikoita Suomalaisen lyriikan varhaisin ruotsinnosantologia vuodelta 1870 viit- taa otsikollaan Från Saimens och Päjänes stränder Runebergin runojen suomalaiseen maisemaan ja Suomeen kuuluviin paikannimiin. Samalla se liittyy mielenkiintoisella tavalla käännöksen syntyajalle ominaiseen ajatteluun: kun käsite "Suomi" on korvattu tiettyyn alueeseen viittaa- vien luonnonmuodosteiden nimillä, on kansalliselle identiteetille annet- tu maantieteellis-maisemallinen sisältö. 1 Suomalaismaiseman eksotiik- kaan viitannut antologia sisälsi Kantelettaren runojen lisäksi Oksasen, Suonion ja Juteinin runoja sekä Suoniolta myös proosakatkelmia ynnä suomalaisia kansansatuja. Ruotsintaja oli suomenruotsalainen kirjailija Rafael Hertzberg, joka aloitti kirjallisen uransa käännöksillä ja mu- kaelmilla suomalaisesta, ranskalaisesta, espanjalaisesta ja italialaisesta kansanrunoudesta. Toinen Hertzbergin toimittama antologia Finska to- ner ilmestyi seuraavana vuonna.2 1 Saimaan ruotsinkielinen nimi esiintyy esim. Fänrik Ståls sägner -kokoelman runos- sa "Den femte juli". Matti Klinge on osoittanut artikkelissaan "Runebergin kaksi isän- maata", miten ajatus isänmaasta maisemana Runebergillä muuttui historiaan perustu- vaksi. Matti Klinge, Kaksi Suomea. Keuruu 1982, 126-142. Vrt Johan Wrede, Kommen- tar till Fänrik Ståls Sägner. Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg, under redaktion av Carl-Erik Thors och Tore Wretö. Fjortonde delen. Första häftet.
    [Show full text]
  • Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (F
    Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (f. 1971) är forskare och kritiker Pärm, foto: Anna Möller-Sibelius Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FIN-20500 ÅBO, Finland Tel. int. +358-2-215 3292 Fax int. + 358-2-215 4490 E-post: [email protected] http://www.abo.fi/stiftelsen/forlag/ Distribution: Oy Tibo-Trading Ab PB 33, FIN-21601 PARGAS, Finland Tel. int. +358-2-454 9200 Fax. int. +358-2-454 9220 E-post: [email protected] http://www.tibo.net MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL En tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi Anna Möller-Sibelius ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Möller-Sibelius, Anna Mänskoblivandets läggspel : en tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi / Anna Möller-Sibelius. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-2 (digital) Åbo Akademis tryckeri Åbo 2007 Och hur kan det ta så lång tid att börja förstå sig själv och andra, hur kan det dröja så länge innan man blir mänska? Varje dikt är en bit i mänskoblivandets läggspel som väl aldrig blir färdigt. (Den heliga oron) Lika litet som livet kommer med definitiva lösningar, lika litet kan författaren göra det när han lägger pussel med bitar ur det vi kallar verklighet. Men man vet vad man hoppas på. (Ur författarens verkstad) Nu när jag ser tillbaka tycker jag att det under alltsammans går en envis strävan att komma vidare, jag menar: att genom att helt och fullt bejaka det här, att vara kvinna, kunna nå fram till en fri rymd där båda könen förenas i det viktigaste: att vara mänska.
    [Show full text]
  • S V E N S K a L I T T E R a T U R S Ä L L S K a P E T I N F O R M E R
    SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll Samarbete i västerled......................................................................... 1 Aktuellt ................................................................................................ 3 Anna Aminoff: Arkivskatter från Stensböle gård ............................ 4 Lena Huldén: Rädda det finlandssvenska ljudet Digitalisering av ljudbanden i litteratursällskapets arkiv ........ 9 Anne Bergman: Berättelser om märkliga personer och platser Folkkultursarkivets specialfrågelista om det ovanliga ............. 14 Ingalill Ihrcke-Åberg: Krigstiden i våra minnen Folkkultursarkivets insamling av krigsminnen ......................... 22 Jessica Parland-von Essen: Helena Frese och Augusta Armfelt Två adelsflickors värld under slutet av 1790-talet ..................... 24 Arne Toftegaard Pedersen: Det dynamiska 1880-talet ...................... 26 Max Engman: Prästerskap i kulturens tjänst Tankar kring det ingermanländska herdaminnet ...................... 28 Pris, stipendier och forskningsbidrag ............................................. 31 Björn Vikström: Den skapande bibelläsaren ................................. 31 Från Källans läsare ............................................................................. 36 Bettina Wulff: Den finlandssvenska boken ...................................... 37 Statens informationspris till Finlands svenska litteraturhistoria .............................................................................. 39 Nya böcker .........................................................................................
    [Show full text]
  • Uutisia Miehistä Ja Rahasta – Politiikan Sukupuolittunut Työnjako
    Uutisia miehistä ja rahasta Politiikan sukupuolittunut työnjako Yleisradion televisiouutisissa 1988–2018 Joonas Valtteri Lehtonen Pro gradu -tutkielma Helsingin yliopisto Valtiotieteellinen tiedekunta Poliittinen historia Lokakuu 2018 Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Laitos – Institution – Department Valtiotieteellinen tiedekunta Politiikan ja talouden tutkimuksen laitos Tekijä – Författare – Author Joonas Lehtonen Työn nimi – Arbetets titel – Title Uutisia miehistä ja rahasta – Politiikan sukupuolittunut työnjako Yleisradion televisiouutisissa 1988–2018 Oppiaine – Läroämne – Subject Poliittinen historia Työn laji – Arbetets art – Level Aika – Datum – Month and year Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages Pro gradu -tutkielma Lokakuu 2018 77 + liitteet ja lähteet Tiivistelmä – Referat – Abstract Politiikan sukupuolittumisella on Suomessa pitkät perinteet. Poliittisen kansalaisuuden normi on jo lähtökohtaisesti miehinen, ja miehet ovat historiallisesti tarkasteltuna selvä enemmistö kansanedustajien ja ministereiden joukossa. Politiikka on sukupuolittunutta myös työnjaoltaan, joka noudattelee essentialistisen sukupuolikäsityksen ja yksityinen/julkinen-dikotomian määrittelemiä linjoja. Miesten poliittinen toiminta on siis keskittynyt julkiselle alueelle, ”koviin aiheisiin”, ja naisten yksityiselle alueelle, ”pehmeisiin aiheisiin”. Suomalaisen politiikan sukupuolittunut työnjako alkoi purkautua ja naisten määrällinen edustus kasvaa toden teolla vasta 1980- ja 1990-luvuilta lähtien, mutta kehitys taantui hieman 2010-luvulla.
    [Show full text]