Regionfullmäktige KALLELSE 16 december 2013

Kallelsen med handlingar finns på internet www.gotland.se

Regionfullmäktige

kallas till sammanträde i

Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby måndagen den 16 december 2013 kl. 13.00 www.gotland.se

Ärenden:

1. Justeringsledamöter och tid för protokollsjustering. Upprop 2. Utdelning av Ekokommunpriset 2013 3. Utdelning av Region Gotlands kulturpris 2013 Utdelningen sker med början kl 14.30 i sammanträdeslokalen 4. Fördjupad översiktsplan för Fårö; antagande 5. Tilläggsanslag för utbyggnad av vatten- och spillvattennätet i Västerhejde Vibble 1:122 6. Kulturplan 2014-2016 7. Handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 8. Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland 2013-2022 9. Upprättande av dagvattenstrategi. Motion av Isabel Enström m.fl. (MP) 10. Kretsloppsstrategi för hantering av vatten och avlopp. Motion av Tommy Gardell m.fl. (S), Matias Swartling m.fl. (MP) och Bodil Rosengren m.fl. (V) 11. Kommunalt veto mot oljeborrning. Motion av Stefaan de Maecker m.fl. (MP) 12. Reglementsändringar för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden med anledning av överenskommelse med Arbetsförmedlingen om praktikplatser 13. Reviderat reglemente för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar 14. Införande av FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar 15. Stiftelsen Liljewalchska donationen 16. Avsägelser och val av: a) En nämndeman i Förvaltningsrätten i Stockholm (MP) t.o.m. 2014-12-31 (bordlagt från föregående sammanträde) b) Två ersättare i hälso- och sjukvårdsnämnden (S) t.o.m. 2014-12-31 (bordlagt från föregående sammanträde) c) En ersättare i socialnämnden (V) t.o.m. 2014-12-31 (bordlagt från föregående sammanträde) d) En ersättare i styrelsen för Odinska Donationsfonden t.o.m. 2014-12-31 (efter Inger Hallén, MP, som avsagt sig uppdraget) e) Regionråd i opposition samt andre vice ordförande i regionstyrelsen fr.o.m. 2014-01-01 t.o.m. 2014-10-14 (efter Lena Celion, M, som avsagt sig uppdraget) f) Nominering av ledamöter till Viltförvaltningsdelegationen g) Nyval av: Ledamöter, ersättare, revisorer, ersättare för revisorer m.m. i styrelser, stiftelser, kommunala bolag, föreningar m.m. inför ny mandatperiod 2014-01-01. 17. Medborgarförslag; nyinkomna 18. Medborgarförslag; beslutade 19. Lennart Peterssons (S) interpellation till regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) om representationen inom Region Gotland. 20. Kerstin Kalströms (C) interpellation till tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) om Tingstäde f.d. skola. 21. Ola Lindvalls (C) interpellation till regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) om regionens upphandling av livsmedel. 22. Amy Öbergs (FP) interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Björkman (S) och tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) om tillgänglighet i den offentliga miljön på Gotland. 23. Eventuella frågor 24. Eventuella nya motioner och interpellationer

Kallelsen med handlingarna finns tillgängliga på Region Gotlands hemsida www.gotland.se, att hämtas i receptionen, Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby, eller beställas per tfn 26 93 35.

Regionfullmäktiges sammanträden är offentliga och alla är välkomna till Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby för att lyssna på debatten. Välkomna att ta del av regionfullmäktiges ärenden.

Visby den 7 december 2013 Björn Jansson Ordförande Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 2

Utdelning av Ekokommunpriset 2013

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 357 · Ledningskontoret 2013-10-23

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 357 Au § 336 Ekokommunpriset 2013

RS 2013/649 - Ledningskontoret 2013-10-23

Regionstyrelsens beslut

· Ekokommunpriset 2013 går till serviceförvaltningens måltidsförsörjning.

Dåvarande kommunstyrelsen beslutade år 1999 att inrätta ett ekokommunpris på 10 000 kronor till den förvaltning som gjort den bästa miljöinsatsen under året. I år delas priset ut för 15:e gången.

Två nomineringar har inkommit till 2013-års pris:

Teknikförvaltningens avloppsenhet, distrikt Avlopp söder, för utvecklingen av driften vid Burgsviks reningsverk. Under året har drifttekniker Jan-Olof Vahlgren utvecklat driften genom att se till att fällning av fosfor sker i två steg, vilket gjort att fosforhalterna i det utgående vattnet minskat avsevärt jämfört med tidigare i den känsliga och mycket hårt övergödda Burgsviken.

Serviceförvaltningens måltidsförsörjning, som målmedvetet arbetat med att minska måltidernas miljöbelastning genom att öka inslagen av ekologiska och närproducerade råvaror i de måltider man serverar. Vidare har man tillsammans med beställande nämnder satsat på tillagningskök nära elever och brukare och på vidareutbildning av personalen kring bland annat miljösmart matlagning.

Efter diskussion utsågs måltidsförsörjningen inom serviceförvaltningen som mottagare av 2013 Ekokommunpris, med följande motivering:

Med utgångspunkt i begreppet den goda måltiden arbetar måltidsförsörjningen inom serviceförvaltningen med frågorna kring matens miljöpåverkan hela vägen från inköp till den färdiga måltiden. Genom medvetna satsningar på bland annat ekologisk och närproducerad mat, tillagad nära elever, brukare och kunder, gör man verklighet av ambitionerna på det viktiga livsmedelsområdet i Region Gotlands miljöprogram och mat- och måltidspolicy.

Expedieras: Serviceförvaltningen Måltidsförsörjning Teknikförvaltningen, distrikt avlopp Ledningskontoret, Samhällsbyggnad

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/649 1 (3) Samhällsbyggnadsenheten Handlingstyp Tjänstemannaförslag

Datum 23 oktober 2013

Regionstyrelsen

Ekokommunpriset 2013 – Region Gotlands årliga interna miljöpris

Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar - att 2013 års Ekokommunpris går till serviceförvaltningens måltidsförsörjning, med motivering enligt nedan.

Bakgrund Dåvarande kommunstyrelsen beslutade 1999-06-15 att inrätta ett Ekokommunpris på 10 000 kronor till den förvaltning som gjort den bästa miljöinsatsen under året, se KS beslut § 217/99 samt § 2002/0024-40. Ekokommunpriset för Region Gotlands förvaltningar och bolag delas i år ut för femtonde gången. Tidigare års pristagare återfinns på www.gotland.se/ekokom.

Möjligheten att nominera kandidater till Ekokommunpriset har marknadsförts genom nyhetsnotis under september månad på regionens intranät med länk till prisets webbsida samt genom e-postutskick till samtliga enhetschefer inom Region Gotland.

Vilka kan nomineras till priset? Priset delas ut till en arbetsplats inom kommunens förvaltningar som · har ett aktivt miljöarbete som innebär minskad miljöpåverkan, · har någon form av miljöredovisning med miljönyckeltal som visar hur det går från år till år med miljöarbetet samt · har visat upp sitt miljöarbete som ett gott exempel.

Besöksadress Visborgsallén 19 Bankgiro 339-8328 Postadress SE-621 81 Visby Plusgiro 18 97 50-3

Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Org nr 212000-0803 E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/649 2 (3) Samhällsbyggnadsenheten

Till beredningsgruppen inkom två nomineringar till 2013 års pris:

Teknikförvaltningens avloppsenhet, distrikt Avlopp söder, för utvecklingen av driften vid Burgsviks reningsverk. Under året har drifttekniker Jan-Olof Vahlgren utvecklat driften genom att se till att fällning av fosfor sker i två steg, vilket gjort att fosforhalterna i det utgående vattnet minskat avsevärt jämfört med tidigare i den känsliga och mycket hårt övergödda Burgsviken.

Serviceförvaltningens måltidsförsörjning, som målmedvetet arbetat med att minska måltidernas miljöbelastning genom att öka inslagen av ekologiska och närproducerade råvaror i de måltider man serverar. Vidare har man tillsammans med beställande nämnder satsat på tillagningskök nära elever och brukare och på vidareutbildning av personalen kring bland annat miljösmart matlagning.

Bedömning Ledningskontoret har berett ärendet på samhällsbyggnadsenheten. I ett första steg bedömdes om de nominerade uppfyllde kriterierna för priset. Både teknikförvaltningens avloppsenhet och serviceförvaltningens måltidsförsörjning bedömdes göra det.

Avloppsenheten utför varje dag ett av de mest konkreta och betydelsefulla miljöarbetena genom att rena de cirka 7,5 miljarder liter avloppsvatten som varje år passerar någon av Region Gotlands reningsanläggningar. Att höja prestandan på reningsverket i Burgsvik har varit en välbehövlig insats med tanke på den höga belastningen sommartid, att verket använder den grunda och hårt belastade Burgsviken som recipient samt att Region Gotland har ett ansvar för att göra sin del av de åtgärder som nu börjar genomföras i det medborgardrivna projektet ”Rädda Burgsviken”.

Serviceförvaltningens måltidsförsörjning har i uppgift att servera god och näringsriktig mat samt att organisera, samordna och effektivisera produktion och servering av måltider för Region Gotlands verksamheter. De senaste åren har inslagen av ekologiska, rättvisemärkta och närproducerade råvaror ökat i de måltider man serverar; 2012 var 21,6 procent alla livsmedel Region Gotland köpte ekologiska. Måltidsförsörjningen har också genomfört vidareutbildning av 120 anställda med fokus på ekologisk, vegetarisk, årstidsanpassad och närproducerad mat. Vidare har man nyligen haft en "Gotlandsvecka" i öns skolmatsalar och äldreboenden, där man serverat lokalproducerad mat och informerat om ursprunget.

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/649 3 (3) Samhällsbyggnadsenheten

Beredningsgruppen inom samhällsbyggnadsenheten kunde konstatera att båda nominerade kandidaterna var värdiga priset. Som alltid, är uppdraget tyvärr att föreslå en kandidat. Efter en slutlig diskussion valde beredningsgruppen att rekommendera regionstyrelsen att utse måltidsförsörjningen inom serviceförvaltningen som mottagare av 2013 års Ekokommunpris med följande motivering:

Med utgångspunkt i begreppet den goda måltiden arbetar måltidsförsörjningen inom serviceförvaltningen med frågorna kring matens miljöpåverkan hela vägen från inköp till den färdiga måltiden. Genom medvetna satsningar på bland annat ekologisk och närproducerad mat, tillagad nära elever, brukare och kunder, gör man verklighet av ambitionerna på det viktiga livsmedelsområdet i Region Gotlands miljöprogram och mat- och måltidspolicy.

Ledningskontoret

Per Lindskog t.f. regiondirektör

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 3

Utdelning av Region Gotlands kulturpris 2013

Innehåll · Kultur - och fritidsnämnden 2013-11-05, § 83 · Förteckning på tidigare kulturpristagare

Kultur- och fritidsnämnden 2013-11-05 Protokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott 2013-10-21

KFN § 83 Au § 73 Kulturpris 2013

KFN 2013/252

Kultur- och fritidsnämndens beslut

· Thomas Lindholm, skapare av Kutens Bensin på Fårö, tilldelas 2013 års kulturpris med följande motivering: Kutens Bensin på östra Fårö liknar ingenting annat. Det är en värld för sig, ett joint venture mellan det omöjliga och det otroliga, skapat av årets pristagare Thomas Lindholm. Utan Elvis skulle Kutens Bensin inte kunna finnas. Förmodligen skulle det mesta här i världen inte kunnat existera om det inte vore för rock’n’roll enligt Kuten. Klöset, skällandet, svansandet, jamandet, rullandet, vrålandet och kraschandet som strömmar ur Kutens högtalare varje dag och varje natt minner om detta. Kutens neonskylt stavar E-l-v-i-s och är uppsatt av Gud själv. Sätt dig under den och avnjut det himmelska röda surret – ingen natt är tillräckligt lång när neonskylten brinner.

Annons om förslag till kulturpristagare, med sista inlämningsdag 2013-09-30, resulterade i 27 förslag och 17 nominerade mottagare däribland Thomas Lindholm. Hanna Lenholm redogjorde för beredningsgruppens sammanträde 2013-10-07. Priset delas ut vid Regionfullmäktiges sammanträde den16 december.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Expedieras: Registrator Rs Ledningskontoret

Förteckning på tidigare års kulturpristagare

1962 Författare Gustaf Larsson, Norrlanda 1963 Konstnär och författare David Ahlqvist, Ardre 1964 Skulptör Bertil Nyström, Slite 1965 Tonsättare Friedrich Mehler, Visby 1966 Riksspelman Svante Pettersson, Lärbro 1967 Konstnär Erik Olsson, Sanda 1968 Författare Arvid Olsson, Vallstena 1969 Författare Margit Olofsson, Levide (pseud. Anna-Kajsa Hallgard) 1970 Konstnär Staffan Rosvall,Klintehamn 1971 Chefredaktör Pelle Sollerman, Visby 1972 Föreståndarinnan Ella Skoglund, Gotlands Hemslöjd, Visby 1973 Musikledare Ernst Pettersson, Visby 1974 Folkskollärare Sture Engqvist, Stenkyrka 1975 Museiföreståndare Anna Erlandsson, Bunge 1976 Allan Nilsson, När 1977 Herr Bengt Ekedahl, Visby 1978 Herr Gunnar Olsson, Väskinde 1979 Herr Herbert Olsson, Fårö 1980 Herr Gustaf Kotz, Vall 1981 Herr Henry Karlsson, Slite 1982 Herr Gustav Jakobsson, Eskelhem 1983 Fil dr Herbert Gustafsson, Uppsala 1984 Redaktör Violet Bergdahl, Visby 1985 Ingrid och Gösta Johansson,Havdhem 1986 Margit och Martin Lindström, Vibble 1987 Ulf Ronander, Visby, 1988 Hjalmar Heidenberg, Visby 1989 Towan Obrador och Christer Hall, Visby 1990 Waldemar Falck, Visby 1991 Yngve Friberg, Lärbro 1992 Anders Dahlgren, Visby 1993 Wiveka Schwartz, Visby 1994 Erling Lindvall, Väte 1995 Ingeborg Lingegård, Visby 1996 Erik W Ohlsson, Fårö 1997 Evy Augustsson, Rute 1998 Lars Jacobsson, När och Bosse Carlgren, Visby 1999 Anders Mattsson, Visby 2000 Harriet Löwenhielm, Ardre 2001 Sven Wessman, Slite 2002 Harald Norrby, Klintehamn 2003 Ainbusk, När 2004 Eva Sjöstrand, Visby 2005 Bengt Hammarhjelm, Visby 2006 Smaklösa 2007 Lärbro Hembygdsförening 2008 Svante Hedin och Anders R Johansson 2009 Sofia Ahlin Schwanbom 2010 Lars Jonsson, Hamra 2011 Eva Pettersson, Väskinde 2012 Conny Carlsson Sundman, Stockholm

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 4

Fördjupad översiktsplan för Fårö; antagande

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 334 · Ledningskontoret 2013-10-22 · Granskningsutlåtande 2013-11-07 · Fördjupad översiktsplan Fårö, februari 2013 samt reviderad karta Fårö och Sudersand (externa länkar)

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 334 Au § 311 Fördjupad översiktsplan för Fårö, antagande

KS 2011/539 - (Regionstyrelsen 2010-03-25, § 68) - Fördjupad översiktsplan Fårö, februari 2013 Utställning - Granskningsutlåtande 2013-11-07 - Ledningskontoret 2013-10-22

Regionstyrelsens förslag till fullmäktige

· Fördjupad översiktsplan för Fårö antas med ändringen att det vid större exploatering bör det kommunala ansvaret för VA-hanteringen ses över avseende Kyrkviken, Klintsbrovik och Ödehoburga.

På uppdrag av regionstyrelsen (dåvarande kommunstyrelsen) har ledningskontoret i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat fram förslag till fördjupad översiktsplan för Fårö. Förslaget har varit ute på samråd under vintern 2011/2012. Samrådsredogörelse har upprättats med redovisning av inkomna remissvar och kommentarer. Trafikverket har under samrådstiden presenterat en förstudie, vilket betraktas som ett nytt viktigt underlag, om en möjlig fast förbindelse mellan Gotland och Fårö.

Ett av de viktigaste målen med den fördjupade översiktsplanen är att öka den bofasta befolkningen genom att skapa förutsättningar för en framtida levande landsbygd. I planen poängteras vikten av en förbättrad infrastruktur med en långsiktig lösning av vatten- och avloppsfrågan, utbyggnad av bredband, bättre kommunikationer samt en utbyggnad av cykelvägnätet. Ny bebyggelse föreslås i huvudsak tillkomma som för- tätning eller komplettering av befintlig bebyggelse och anpassas efter de byggnads- traditioner och strukturer som kännetecknar de olika utvecklingsområdena. Avvägning ska alltid göras mot jordbrukets och turismens intressen.

Ledningskontoret har, efter inkomna remissvar, under granskningsskedet gjort ett antal redaktionella ändringar samt mindre justeringar rörande några av de utpekade utvecklingsområdena.

Ett nytt förslag har arbetats fram för antagande i regionfullmäktige.

Arbetsutskottet överlämnade ärendet till regionstyrelsen utan eget yttrande.

forts

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 334 forts Au § 311 Yrkande

· Lars Thomsson (C) yrkade, med instämmande av Mats-Ola Rödén (FP) och Lena Celion (M), på att hela Sudersand ska utgöra så kallat LIS-område. · Mats-Ola Rödén (FP) yrkade, med instämmande av Lars Thomsson (C), Lena Celion (M) och Åke Svensson (S) att det som kommentar till VA-hanteringen för Klintsbrovik och Ödehoburga ska vara likalydande text som för Kyrkviken dvs. texten för dessa tre områden ska vara ”Vid större exploatering bör det kommunala ansvaret för VA- hanteringen ses över.” (Sidan 55 i den Fördjupade översiktsplanen).

Ordförande ställe proposition på Lars Thomssons yrkande och ledningskontorets förslag och fann att ledningskontorets förslag vunnit majoritet. Omröstning begärdes. JA för ledningskontorets förslag och NEJ för Lars Thomssons yrkande. 8 ledamöter röstade ja: Hanna Westerén (S), Brittis Benzler (V), Leif Dahlby (S), Isabel Enström (MP), Meit Fohlin (S), Tommy Gardell (S), Janica Sörestedt (S) och Åke Svensson (S). 7 ledamöter röstade nej: Lena Celion (M), Eva Gahnström (C), Stefan Nypelius (C), Rolf Öström (M), Mats-Ola Rödén (FP), Lars Thomsson (C) och Stefan Wramner (M). Ledningskontorets förslag hade vunnit majoritet.

Ordförande ställde proposition på Mats-Ola Rödéns yrkande och förklarade att det vunnit bifall.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/539 1 (2) Jan Von Wachenfeldt Handlingstyp Tjänsteskrivelse Planeringsstrateg Datum Den 22 oktober 2013

Regionstyrelsen

Fördjupad översiktsplan för Fårö, antagande

Förslag till beslut

Regionstyrelsen godkänner att förslaget till fördjupad översiktsplan för Fårö överlämnas till regionfullmäktige för antagande.

Bakgrund

Kommunstyrelsen gav under § 68/2010 ledningskontoret i uppdrag att i samarbete med dåvarande stadsarkitektkontoret arbeta fram ett förslag till fördjupad översiktsplan för Fårö. Ett planförslag har därefter arbetats fram och varit utställt för granskning under våren 2013. De synpunkter som kom in under tidigare samrådsskede har antingen arbetats in i det nya förslaget eller kommenterats i separat samrådsredogörelse.

Ett nytt viktigt underlag har tillkommit efter samrådet i och med att Trafik- verket presenterat en förstudie om en möjlig fast förbindelse mellan Gotland och Fårö. En eventuell fast förbindelse kommer att avsevärt förbättra tillgängligheten till Fårö och i förlängningen skapa förutsättningar för en betydligt gynnsammare utveckling än vad som är fallet utifrån dagens situation.

Den viktigaste utgångspunkten i arbetet med Fåröplanen har varit att försöka motverka den negativa trenden med en minskande och alltmer åldrande befolkningsstruktur. De senaste årens urholkning av servicen med bl a ned- läggning av skolan och konsumbutiken skapar negativa signaler för den framtida utvecklingen och då i synnerhet för de som vill bo permanent på Fårö.

För att motverka detta poängterar planen vikten av en förbättrad infrastruktur med en långsiktig lösning av vatten- och avloppsfrågan, utbyggnad av bred- band och bra kommunikationer. I planen föreslås, förutom områden för nya bostäder och verksamheter, också områden lämpliga för turism- och lands- bygdsutveckling i strandnära områden (LIS-områden). En VA-utredning har tagits fram liksom konsekvensbeskrivningar som belyser miljö- och sociala aspekter samt de övergripande konsekvenserna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vid ett plangenomförande.

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress SE-621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

Bedömning

De remissvar som inkommit under granskningsskedet har föranlett ett antal ändringar av redaktionell karaktär samt några mindre justeringar rörande några av de utpekade utvecklingsområdena. Planförslaget föreslås nu gå vidare för antagande i regionfullmäktige.

LEDNINGSKONTORET

Per Lindskog T f Regiondirektör

Samhällsbyggnadsförvaltningen

UTLÅTANDE Dnr 102005

Fördjupad översiktsplan för Fårö 2025

Utlåtande över yttranden och synpunkter som inkommit under utställningstiden

Regionstyrelsen beslutade i januari 2013 under RS§2 att ställa ut ett förslag till fördjupad översiktsplan för Fårö, vilket kungjordes på regionens anslagstavla. Planförslaget har enligt 3 kap 12- 14§§ plan- och bygglagen varit utställt för offentlig granskning vid Rådhuset på Visborg, på Biblioteket i Fårösund och på ICA Nyströms på Fårö, samt tillgängligt på regionens hemsida www.gotland.se och på Facebook.se mellan den 5 mars och den 6 maj 2013.

Utställningen har föregåtts av ett samråd mellan den 5 december 2011 och den 20 februari 2012 där allmänhet och statliga och regionala myndigheter, föreningar med flera lämnat yttranden. Framförda synpunkter och därav föranledda ändringar av förslaget har redovisats separat i en samrådsredogörelse som tillhör utställningshandlingarna.

Kungörelse angående utställningen har varit införd i ortstidningarna vid två tillfällen och annonsering har även skett på regionens hemsida. Handlingar har skickats ut enligt upprättad sändlista.

Under utställningstiden genomfördes ett Öppet Hus i Fårö Församlingshem under tre dagar, 4-6 april 2013, där tjänstemän från samhällsbyggnadsförvaltningen och ledningskontoret fanns på plats för att berätta om förslaget, ta emot synpunkter och besvara frågor. Det var cirka hundra personer som kom och var intresserade av att ta del av förslaget och ställa frågor.

Genomförda ändringar bedöms inte vara av sådan principiell karaktär eller sådan art att ett förnyat utställningsförfarande erfordras.

Utöver nedanstående ändringar och kompletteringar har redaktionella ändringar gjorts.

Handlingar som kommer att tillhöra antagandet är; planbeskrivning, plankarta, Bilaga 1 VA-utredning för Fårö, samt Länsstyrelsens granskringsyttrande.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 1 REVIDERING AV HANDLINGAR

Med anledning av inkomna yttranden och synpunkter har följande revideringar gjorts:

· PLANKARTAN

Kompletteringsområdet söder om Norrsunds träsk utgår

· PLANHANDLINGEN Förordet justeras till antagandehandlingen

Kapitel 1 Introduktion s.6-13 Introduktionen omarbetas för antagandehandling.

Kapitel 2 Planförslag s. 14 Förtydligande: en kortfattad definition läggs till efter de åtta olika områdena där de olika förutsättningarna för utveckling och ny bebyggelse klargörs. s. 15 Illustrationen över bebyggelseriktlinjernas funktion och hierarki revideras för att rubriksättning och innehållsförteckning ska stämma överens.

Generella gestaltningsriktlinjer vid bygglovprövning, Vägstruktur: s.21 Trafikverkets synpunkt angående att stor varsamhet krävs vid förändringar av vägstrukturen på Fårö, en punkt läggs till i rutan för riktlinjer: Stor varsamhet krävs vid förändringar av vägstrukturen. Detta behöver göras i dialog med Trafikverket. Bebyggelseområde 1-4

Område 2. Ödehoburga s.25 Näst sista stycket i förslagsrutan flyttas upp och omarbetas så att det bildar första stycket:

Vid en eventuell utveckling av Klintsbrovik och detaljplaneläggning av Ödehoburga bör ett planprogram tas fram för hela området. Utredningar ska klarlägga hur en eventuell exploatering kan vara möjlig utan att påtagligt skada riksintresset för natur samt de i övrigt mycket höga naturvärdena. s. 25 Tredje stycket i förslagsrutan: Ny bebyggelse bör ej placeras på åker- eller betesmark utan i skogsområden. Vid detaljplaneläggning ska hänsyn tas till åldriga tallar och andra höga naturvärden. Tillägg:… naturvärden, så som alvarmark. s. 26 Tillägg Länsstyrelsens avvikande utlåtande: Länsstyrelsen anser att förtätning av existerande bebyggelse i den del som ligger utanför riksintresseområdet för naturvård kan genomföras utan att höga naturvärden skadas. Exploatering i detta område bör dock ej ske i området Lansalundar. Området har i länets ängs- och hagmarksinventering (område 144) erhållit högsta naturvärdesklass. Området omfattas dessutom av Nationell Bevarandeplan för Odlingslandskapet. De landskap som upptas i denna plan anses som omistliga för Sverige.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 2 Område 3 Lassor-Sudergarda s. 26 Efter tredje stycket, tillägg: För att öka tillgängligheten till och i området samt säkerheten för oskyddade trafikanter föreslås en utbyggnad av gång- och cykelväg mellan Sudersand och Ekeviken. s.27 Kartan byts ut till en där även föreslagen gång- och cykelväg mellan Sudersand och Ekeviken finns med.

Område 4. Butleks s. 28 Andra stycket första meningen: ”[…] lämpligt att utveckla för ytterligare ca 10 mindre bostadshus”, ersätts med: lämpligt att utveckla för ytterligare ett antal mindre bostadshus. s. 28 Tillägg i Förslagsrutan, nytt stycke: Inom bebyggelseområdet finns områden som är torra under sommartid men våta under resten av året. Blöta skogsmiljöer där det krävs markavvattning anses ej lämpliga för bebyggelse. Vid bedömning av om området kräver markavvattning eller ej bör ett förändrat klimat tas i beaktande. s. 29 Första spalten sista stycket: Blå platta läggs till för riktlinjen för hantering av avstyckningsplaner utmed Ekeviken. Fördjupningsområde 5-6

5. Fördjupning Sudersandsområdet och område för turismändamål s. 32 Redaktionell ändring: andra spalten tredje stycket, Parkering: Fårö Vinor 1:39 skall vara Fårö Vinor 1:37.

6. Fördjupning Kyrkviken s. 36 Område 1 tillägg: Hänsyn bör tas till alvarmark vid exploatering s. 36 Andra spalten femte stycket under rubriken Möjlighet till landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS): Fjärde meningen: Från naturvårdens sida är bedömningen att området är näst intill ointressant – ersätts med: Från naturvårdens sida är bedömningen att området saknar särskilt utpekade naturvärden. Områden med planprogram

8. Norsta Auren s. 42 Länsstyrelsens yttrande läggs till: Det är angeläget att iordningsställandet av parkeringar och framkomlighet vid Holmudden inte leder till att förekomsten av spetsfingerört försvinner. Vilken hänsyn som är nödvändig att tas för att inte arten ska försvinna vid ett ianspråktagande bör utredas. Platser/områden för turismändamål 9-10 s. 44 Första spalten tredje stycket: Förtydligande; andra, tredje och fjärde meningen ersätts med: ”Den fördjupade översiktsplanen ser generellt positivt på en utveckling av redan befintliga anläggningar inom ramen för de riktlinjer som finns uppsatta för respektive område”.

10. Klintsbrovik s. 46 Förslagsrutan: konsekvens av förtydligande inom område 2: tillägg: Vid en eventuell utveckling av Klintsbrovik och detaljplaneläggning av Ödehoburga bör ett planprogram tas fram för hela

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 3 området. Utredningar ska klarlägga hur en eventuell exploatering kan vara möjlig utan att påtagligt skada riksintresset för natur samt de i övrigt mycket höga naturvärdena. s. 46 Länsstyrelsens yttrande angående riksintresse för naturvården läggs till: Som förutsättningar för bevarande av riksintresset anges bland annat att karaktären av orört landskap kan bibehållas, att pågående markanvändning med bl.a. bete på stora delar av området bör bibehållas och att de stora områden som i dag är fria från bebyggelse ska hållas fria från ny bebyggelse. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner kan skada naturvärdena.

11. Områdesbestämmelser för Lauter s. 47 Första stycket första meningen: hänvisning till PBL rättas till; ska vara ”Enligt 4 kap 41 § PBL” s. 47 Andra spalten, femte punkten ”att reglera placering, storlek och utformning för den tillkomna bebyggelsen” utgår (Det är inte möjligt enligt PBL att reglera byggandets omfattning, som till exempel byggnadshöjd och våningsantal, med områdesbestämmelser. De ger inte heller någon garanterad byggrätt.).

Kompletteringsområden s.49 Kartan: Kompletteringsområdet söder om Norrsunds träsk utgår.

Riktlinjer för vatten och avlopp s.53 Tillägg länsstyrelsens utlåtande: Länsstyrelsen förtydligar risken med avsaltning och påpekar att det föreligger en risk att områden som är obebyggda p.g.a. avsaknad på dricksvatten har dåliga möjligheter att omhänderta avloppsvatten. I dessa områden kan avloppsanläggningar försämra tillgången på bra dricksvatten genom dess negativa påverkan på grundvattenkvalitén. Avloppsfrågan bör enligt länsstyrelsen lösas i ett större sammanhang. Länsstyrelsen delar inte bedömningen att BDT är relativt harmlöst ur smittskyddssynpunkt eftersom det innehåller rester av kemikalier från hushållen vars risker uppmärksammas alltmer inom EU.

Kapitel 3 Riksintressen samt Hälsa och säkerhet Riksintressen för naturvård, Natura 2000 & Naturreservat s.66 Andra spalten andra stycket, tredje meningen. Tillägg: Utredningar ska klarlägga hur en eventuell exploatering kan vara möjlig utan att påtagligt skada riksintresset för natur samt de i övrigt mycket höga naturvärdena. Miljökvalitetsnormer för vatten s.76 Avsnittet kompletteras utifrån nytt planeringsunderlag från länsstyrelsen: Fårö är indelat i sex stycken kustvattenförekomster varav fyra kan betraktas som vikar men med god vattenomsättning. Till dessa tillkommer två kustvattenförekomster som är öppet vatten. Den vattenförekomst där det utförts flest undersökningar är Fårösund där både bottenfauna, vattenvegetation och näringsämnen pekar på en vattenstatus som är sämre än god. I närheten av Fårösunds samhälle har det även hittats ämnen i bottensediment som gjort att den kemiska statusen är bedömd till ej god. För övriga kustvattenförekomster runt Fårö finns inga eller enstaka provtagningar utförda. Expertbedömningar

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 4 är gjorda där utifrån data från utsjöstationer eller närliggande kustvattenförekomster. Alla kustvattenförekomster har måttlig ekologisk status i dagsläget men god kemisk status, Fårösund undantaget. Då ett av miljöproblemen är övergödning är det extra viktigt att långtgående reningskrav ställs på bland annat avlopp.

Kap 6 Konsekvensbeskrivningar Miljökonsekvensbeskrivningen revideras i enlighet med ovanstående ändringar.

Kap 7 referenser och bilagor Länsstyrelsens utlåtande läggs till handlingen.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 5 INKOMNA YTTRANDEN OCH BEMÖTANDEN

Nedan ges en redovisning av inkomna synpunkter och samhällsbyggnadsförvaltningens bemötanden av dessa. De yttranden som har inkommit arkiveras på samhällsbyggnadsförvaltningen (ärendepärmen U1-U21).

Följande yttranden har inkommit under utställningstiden:

Länsstyrelsen i Gotlands län U19 2013-05-06

Länsstyrelsens roll och förslagets handläggning Av Länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplan ska, enligt 3 kap 16 § plan- och bygglagen (PBL), framgå om: · förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) · förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm (MKN) enligt 5 kap. MB inte tillgodoses · redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) inte är förenlig med 7 kap 18 e § första stycket miljöbalken (MB). · en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Att verka för att mellankommunala frågor samordnas är inte aktuellt i Gotlands län.

Planförslaget sändes i samrådsskedet till berörda statliga myndigheter, flera lämnade ärendet utan erinran och några lämnade underlag att beakta i fortsatt planering. Länsstyrelsen har åter remitterat det nuvarande förslaget till myndigheterna, men har inte fått några synpunkter på utställningshandlingarna. Trafikverket kommer att lämna in sina synpunkter separat.

Länsstyrelsens sammanfattade synpunkter Länsstyrelsen anser att FÖP Fårö ger en god grund för att efterföljande detaljplanering och andra markanvändningsbeslut ska vara förenliga med statliga intressen. Efter samrådet har planförslaget ytterligare bearbetats och utvecklats. De synpunkter som kvarstår från Länsstyrelsen rör främst riksintresse för naturvård samt vatten och avlopp.

Länsstyrelsen bedömer att de flesta föreslagna bebyggelseområdena kan komma ifråga för detaljplaneläggning utan att stå i konflikt med de statliga prövningsgrunderna. Några synpunkter kvarstår dock.

Länsstyrelsen anser att riksintresse enligt 3 kap MB tillgodoses genom strategierna i planen.

Det område som Länsstyrelsen utifrån utställningsförslaget bedömer kan komma att inte tillgodose riksintressen enligt 4 kap MB är: · Bebyggelseområde 2. Ödehoburga. Exploatering i detta område bör ej ske i området Lansalundar. Området har erhållit högsta naturvärdesklass. Området omfattas dessutom av Nationell Bevarandeplan för Odlingslandskapet och anses därför som omistliga för Sverige.

När det gäller miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvatten anser Länsstyrelsen att Region Gotlands bedömning kring dessa är rimlig.

Länsstyrelsen anser att de nu utpekade LIS-områdena vid Kyrkviken uppfyller kriterierna för utpekande av LIS.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 6 Länsstyrelsen anser att det är bra att frågan om hantering av dagvatten har lyfts fram i FÖP Fårö. Länsstyrelsen är också positiv till att Region Gotland mer specifikt tagit upp problemen med avloppsutsläpp inom områden som Butleks.

Länsstyrelsen anser att ett resonemang bör föras om ett vattenskyddsområde för dricksvattentäkten vid Sudersand eftersom den idag saknar vattenskyddsområde. Ett sådant måste inrättas om den skall fortsätta att användas och eventuellt också utökas.

Länsstyrelsen anser fortfarande att avsaltning av grundvatten på Fårö inte kan ses som en godtagbar lösning. I detta yttrande förtydligar vi våra synpunkter angående detta. Det föreligger en risk att områden som är obebyggda p.g.a. avsaknad på dricksvatten har dåliga möjligheter att omhänderta avloppsvatten. I dessa områden kan avloppsanläggningar försämra tillgången på bra dricksvatten genom dess negativa påverkan på grundvattenkvalitén.

Region Gotland bedömer BDT-vatten1 som relativt harmlöst ur smittskyddssynpunkt (s 52). Länsstyrelsen delar inte den bedömningen även om riskerna är betydligt mindre än för wc-vatten. BDT-vatten innehåller rester av kemikalier från hushållen.

I förslaget framgår att Region Gotland har börjat ställa krav på mycket snålspolande toaletter. Länsstyrelsen är positiv till detta samt även till det fortsatta arbetet med att återföra närsalter från avloppslösningar till åkermark.

Länsstyrelsens prövningsgrunder Länsstyrelsen anser att FÖP Fårö ger en god grund för att efterföljande detaljplanering och andra markanvändningsbeslut ska vara förenliga med statliga intressen.

Riksintressen enligt 3 kap MB Länsstyrelsen ser positivt på de ändringar som gjorts sedan samrådet. Länsstyrelsen bedömer att den fördjupade översiktsplanen tillgodoser de riksintressen som berörs genom de strategier som presenteras.

Riksintressen 4 kap MB Länsstyrelsen anser att Region Gotlands riktlinjer i FÖP Fårö uppfyller de viktigaste förutsättningarna för att riksintressen enligt 4 kap MB kan tillgodoses i kommande markanvändning. Många synpunkter som Länsstyrelsen hade vid samrådsskedet har tillgodosetts vid granskningsskedet. Det kvarstår dock vissa områden där Länsstyrelsen kvarhåller synpunkter. Länsstyrelsen lyfter i avsnittet om ”bebyggelse och kompletteringsområden” fram dessa områden.

Sedan samrådsskedet har beskrivningar tillkommit och utökats i förslaget (s 103) för de naturtyper som särskilt är viktiga att värna på Fårö. Dessa är flygsanddyner, alvarmarker och trädklädda utmarker. Länsstyrelsen anser att beskrivningarna samt bevarandestrategierna är bra och har inte längre några synpunkter på dessa.

Miljökvalitetsnormer (MKN) vatten När det gäller miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvatten anser Länsstyrelsen att Region Gotlands bedömning kring dessa är rimlig (s 76).

1 Bad- disk och toalett

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 7 För kännedom kommer en ny bedömning av kvalitén i alla vattenförekomster att göras under 2013 det vill säga grundvatten, ytvatten och kustvatten vilket kan komma att påverka statusklassningen av vattnen och förhållandet till miljökvalitetsnormer för vatten.

Det som är beskrivet under miljökvalitetsnormer för vatten (sidan 76) överensstämmer inte helt med materialet i databasen VISS. Fårö är indelat i 6 stycken kustvattenförekomster varav 4 kan betraktas som vikar men med god vattenomsättning. Till dessa tillkommer 2 kustvattenförekomster som är öppet vatten. Den vattenförekomst där det utförts flest undersökningar är Fårösund där både bottenfauna, vattenvegetation och näringsämnen pekar på en vattenstatus som är sämre än god. I närheten av Fårösunds samhälle har det även hittats ämnen i bottensediment som gjort att den kemiska statusen är bedömd till ej god. För övriga kustvattenförekomster runt Fårö finns inga eller enstaka provtagningar utförda. Expertbedömningar är gjorda där utifrån data från utsjöstationer eller närliggande kustvattenförekomster. Alla kustvattenförekomster har måttlig ekologisk status i dagsläget men god kemisk status, Fårösund undantaget. Då ett av miljöproblemen är övergödning är det extra viktigt att långtgående reningskrav ställs på bland annat avlopp.

Landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen (LIS-områden) I samrådet föreslogs Klintsbrovik som ett LIS-område, men eftersom förutsättningarna ändrades med ny strandskyddsavgränsning efter samrådet, är inte området längre föreslaget som LIS-område.

De utpekade områdena i Kyrkviken kvarstår och Länsstyrelsen har ingenting att invända mot dessa. Vilken typ av verksamhet som är möjligt att genomföra inom de utpekade platserna kommer, enligt Region Gotland att avgöras i senare detaljplaneprocess.

Vatten och avlopp De naturgivna förutsättningarna för långsiktigt hållbara VA-lösningar på Fårö med dess begränsade vattentillgångar och dåligt naturligt skydd mot förorening av grundvattnet skapar en utmanande situation avseende VA-försörjning. VA-frågan är grundläggande för den fortsatta bebyggelseutvecklingen på Fårö. Den särskilda VA-utredning som har gjorts visar på en medvetenhet om detta.

Länsstyrelsen anser att det är bra att frågan om hantering av dagvatten har lyfts fram i FÖP Fårö. Länsstyrelsen är också positiv till att Region Gotland mer specifikt tagit upp problemen med avloppsutsläpp inom områden som Butleks.

Stora delar av utvecklingen av Fårö enligt FÖP:en grundar sig på ny bebyggelse inom områden som bör lösas med gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp, exempelvis Kyrkviken. Inga konkreta planer finns dock för att bygga ut kommunalt vatten, vilket lyfts fram som alternativ i VA- utredningen. Detta är en kostsam investering som tar tid att genomföra, men kommunal vattenförsörjning bör också medföra en långsiktigt robustare lösning beträffande driftsäkerhet och miljöaspekter.

Den kommunala dricksvattentäkten vid Sudersand saknar idag vattenskyddsområde vilket måste inrättas om den skall fortsätta att användas och eventuellt också utökas (s 54 i VA-utredningen). Länsstyrelsen kvarhåller synpunkten från samrådsskedet att ett resonemang bör föras om ett sådant vattenskyddsområde. Vattenmyndigheten anger i åtgärdsprogrammet 2009-2015 att alla kommunala vattentäkter skall ha ett långsiktigt skydd.

Avsaltning av havsvatten anges i planförslaget som lösning för vissa områden. Enligt Länsstyrelsen kan detta vara acceptabelt som gemensamhetslösning i större sammanhang. Men, Länsstyrelsen bedömer fortfarande att avsaltning av grundvatten på Fårö inte kan ses som en godtagbar lösning, bland annat på grund av riskerna för kringliggande vattentäkter. I detta yttrande, till skillnad mot

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 8 samrådsyttrandet vill Länsstyrelsen förtydliga risken med avsaltning. Det föreligger en risk att områden som är obebyggda p.g.a. avsaknad på dricksvatten har dåliga möjligheter att omhänderta avloppsvatten. I dessa områden kan avloppsanläggningar försämra tillgången på bra dricksvatten genom dess negativa påverkan på grundvattenkvalitén. Avloppsfrågan bör, enligt Länsstyrelsen, lösas i ett större sammanhang.

I förslaget framgår att Region Gotland har börjat ställa krav på mycket snålspolande toaletter. Länsstyrelsen är positiv till detta samt även till det fortsatta arbetet med att återföra närsalter från avloppslösningar till åkermark. Av underlaget framgår att Region Gotland bedömer BDT-vatten2 som relativt harmlöst ur smittskyddssynpunkt (s 52). Länsstyrelsen delar inte den bedömningen även om riskerna är betydligt mindre än för wc-vatten. BDT-vatten innehåller rester av kemikalier från hushållen vars risker uppmärksammas alltmer inom EU.

Trafikfrågor Ett nytt bra och viktigt detaljerat stycke har tillkommit som handlar om vägstrukturen på Fårö (s 21) sedan samrådsförslaget. Den nytillkomna texten om cykeltrafik med mer detaljerad beskrivning om var problem finns på ön bidrar till en mer komplett FÖP. Den förstudie som i ska presenteras av Trafikverket angående en fast förbindelse till Fårö kan ha stor inverkan på utvecklingen på Fårö framöver och underlaget bör beaktas i framtida planförslag.

Bebyggelse och kompletteringsområden Bebyggelseområde 2. Ödehoburga Länsstyrelsen anser att förtätning av existerande bebyggelse i den del som ligger utanför riksintresseområdet för naturvård kan genomföras utan att höga naturvärden skadas. Exploatering i detta område bör dock ej ske i området Lansalundar. Området har i länets ängs- och hagmarksinventering(område 144) erhållit högsta naturvärdesklass. Området omfattas dessutom av Nationell Bevarandeplan för Odlingslandskapet. De landskap som upptas i denna plan anses som omistliga för Sverige.

Bebyggelseområde 3. Lassor-Sudergarda Länsstyrelsen är positiv till att utställningen har föranlett att Region Gotland nu avser att genomföra en inventering av fagerrönn i samband med planläggning och/eller bygglovsprövning i området.

Bebyggelseområde 4. Butleks m.fl. Länsstyrelsens bedömning är att planen kan genomföras utan att höga naturvärden skadas i denna del. Dock råder blöta förhållanden på fastigheten Fårö Nors 1:49 och därför är inte bebyggelse lämplig där.

Fördjupningsområde 5. Sudersand Länsstyrelsen ser positivt på att synpunkter från samrådet har föranlett vissa förändringar i förslaget, bl.a. om parkering i Sudersandsområdet (s 32). Länsstyrelsen ser även positivt på att revideringar har gjorts så att det framgår i förslaget att platsens lämplighet kommer att prövas vid bygglov och detaljplaneläggning. Region Gotland hänvisar även i utställningshandlingarna att planering i detta område ska ske utifrån avsnittet Bygglovsriktlinjer med hänsyn till Fårös naturvärden.

Fördjupningsområde 6. Kyrkviken Länsstyrelsen anser att planförslaget kan genomföras på föreslaget sätt, men att hänsyn bör tas till nyckelbiotopen i området. Skrivningen ”Från naturvårdens sida är bedömningen att området är näst intill ointressant” bör utgå (s 36 under rubrik ”Möjlighet till landsbygdsutveckling i strandnära läge”).

2 Bad- disk och toalett

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 9

Avsaltning av havsvatten är en metod som föreslås för att förse utbyggnadsområdet vid Kyrkviken med vatten. Ett fördjupat underlag måste tas fram (s 35), för att kunna bedöma praktisk lösning. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att beakta att placering och skydd av intagspunkt till exempel är en fråga som kan vara problematisk då Kyrkviken är en grund vik.

Område med planprogram 8. Norsta Auren Förslaget är bra. Det är dock angeläget att iordningsställandet av parkeringar och framkomlighet vid Holmudden inte leder till att förekomsten av spetsfingerört försvinner. Vilken hänsyn som är nödvändig att tas för att inte arten ska försvinna vid ett ianspråktagande bör utredas.

Områden för turismändamål 10. Klintsbrovik Klintsbrovik ligger i ett område av riksintresse för naturvård. Länsstyrelsen anser att exploatering bör vara möjlig i det område som består av den gamla kalkstenstäkten utan att riksintresseområdet för naturvård påtagligt skadas.

Som förutsättningar för bevarande av riksintresset anges bland annat att karaktären av orört landskap kan bibehållas, att pågående markanvändning med bl.a. bete på stora delar av området bör bibehållas och att de stora områden som i dag är fria från bebyggelse ska hållas fria från ny bebyggelse. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner kan skada naturvärdena.

Kompletteringsområden Länsstyrelsen ser positivt på att de synpunkter som framfördes i samrådsskedet har föranlett förändringar i planförslaget. Länsstyrelsen anser dock att kompletteringsområdet som lagts söder om Norrsunds träsk är olämpligt lokaliserat utifrån naturvårdssynpunkt. En bebyggelseutveckling i detta område leder till påtaglig skada på riksintresset för naturvård.

Övriga synpunkter Det är bra att ett stycke tillkommit med problemen som kan uppkomma vid grannkonflikter (s91)

Sedan samrådsskedet har nationell utveckling av havsplanering påbörjats. Enligt nuvarande sådant förslag ska kommunala översiktsplaner möta och överlappa den statliga havsplan som planeras av havs- och vattenmyndigheten i samråd med länsstyrelser och kommuner. Kommunal planering av havet kommer på så vis att bli en del av framtida översiktsplanering. För FÖP Fårö innebär det att havsplaneringen kan komma att bli aktuell som tillägg till planen innan den vinner laga kraft.

Handläggning Beslut i detta ärende har fattats av länsråd Peter Molin efter föredragning för länsstyrelsens ledningsgrupp av planhandläggare Lisa Palmér. Handläggningen har skett tvärsektoriellt med representanter från samhällsbyggnadsenheten, natur- och friluftslivsenheten samt miljö- och vattenenheten.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Helhetsintrycket av Länsstyrelsens utlåtande över utställningsförslaget till fördjupad översiktsplan för Fårö 2025, är positivt. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att Länsstyrelsen och Region Gotland har en samsyn om huvuddragen samt inriktningar för exploatering och bevarande av de utpekade områdena.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 10 Nedan redovisas kommentarer och förslag till ändringar och tillägg av planhandlingen föranledda av Länsstyrelsens synpunkter. Vidare redovisas de synpunkter där Regionen inte delar Länsstyrelsens uppfattning.

Synpunkterna redovisas i den ordning de förekommer i Länsstyrelsens utlåtande.

Riksintressen 4 kap MB

Länsstyrelsen anser att riktlinjerna i FÖP Fårö uppfyller de viktigaste förutsättningarna för att riksintressen enligt 4 kap MB kan tillgodoses i kommande markanvändning. Dock kvarstår vissa områden där Länsstyrelsen kvarhåller synpunkter; bebyggelseområde 2 Ödehoburga samt ett utpekat kompletteringsområde mellan Norrsund och Alnäsaträsk. Regionen bemöter dessa synpunkter under rubriken ”Bebyggelse och kompletteringsområden” nedan.

Miljökvalitetsnormer (MKN) vatten

Region Gotland har fått information om att nya bedömningar av kvaliteten på vattenförekomster kommer att finnas tillgängiga först år 2015 varför skrivningarna angående statusklassningar och vattenkvalitet kvarstår i handlingen.

Avsnittet på s. 76 kompletteras med underlag som framkommit i utlåtandet.

Vatten och avlopp

Arbete med upprättande av ett vattenskyddsområde för den kommunala vattentäkten i Sudersand beräknas att påbörjas under hösten 2013.

Region Gotlands intentioner är inte att avsaltning av grundvatten är en godtagbar lösning för att klara vattenförsörjningen. Däremot kan avsaltning av havsvatten i en större gemensamhetsanläggning inom vissa områden vara en möjlig lösning. Samhällsbyggnadsförvaltningen är medveten om de e v risker en sådan anläggning kan medföra samt att lösningar för avloppsvattnet måste vara godtagbara enligt Regionens riktlinjer.

Länsstyrelsens yttrande avseende att avloppsfrågan bör lösas i ett större sammanhang läggs till i handingen på s. 51.

Bebyggelse och kompletteringsområden

Bebyggelseområde 2. Ödehoburga

Områdets nedre del, Lansalundar, är i sin helhet utpekat som ett område av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 § MB där förutsättningarna för att naturvärdena ska bevaras är att karaktären av ett orört landskap kan bibehållas samt att de områden som idag är fria från bebyggelse bör undantas från ny bebyggelse. Som planen är utformad idag skulle det enligt länsstyrelsen innebära en påtaglig skada på riksintresset.

Den fördjupade översiktsplanen föreslår att ett planprogram för hela området Ödehoburga och området Klintsbrovik ska tas fram innan en eventuell planläggning av området. Planförslaget understryker även vikten av att karaktären på området inte förvanskas och att en ny bebyggelse ska passas in i skogliga miljöer. Vid en ev. detaljplaneläggning av området måste en MKB utföras för att säkra att höga naturvärden inte påtagligt skadas. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att en försiktig och hänsynsfull exploatering inom området kan vara möjlig utan att påtagligt skada riksintresset för naturvården.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 11 Inom SBF pågår för närvarande ett för Sverige unikt projekt med framtagandet av en naturvärdeskarta som ska fungera som ett viktigt planeringsunderlag vid kommande detaljplanearbete och bygglovhandläggning.

I förslagsrutan s. 25 understryks även att hänsyn till alvarmark ska tas vid exploatering. Planområdets föreslagna utbredning på plankartan är schematiskt utlagt och revideras inte till antagandehandlingen.

Bebyggelseområde 4. Butleks m fl.

Vid en eventuell detaljplaneläggning utreds i vilken utsträckning tillkommande bebyggelse är lämplig utifrån platsens förutsättningar. Föranleder ingen ändring i planhandlingen.

Fördjupningsområde 6. Kyrkviken s. 36. Meningen ”Från naturvårdens sida är bedömningen att området är näst intill ointressant”, utgår och ersätts med att det inom området inte finns några särskilt utpekade naturvärden. s. 35 Avsaltning av havsvatten. Samhällsbyggnadsförvaltningen gör samma bedömning som Länsstyrelsen att ett fördjupat underlag måste tas fram gällande hur vattenfrågan på bästa sätt ordnas vid en mer storskalig exploatering i Kyrkviken, där en ev. avsaltningsanläggnings placering och skydd av intagspunkt är en grundläggande förutsättning för ett genomförande. Frågan anses vara beaktad i planförslaget.

Område 8. Område med planprogram Norsta Auren

Länsstyrelsens yttrande läggs till i handlingen s. 42.

Område 10. Område för turismändamål – Klintsbrovik

Länsstyrelsens yttrande ang. riksintresse för naturvården läggs till handlingen s. 46

Kompletteringsområden

Kompletteringsområdet söder om Norrsunds träsk s. 49, föreslås utgå ur planförslaget.

Övriga synpunkter

När det gäller anspråk till havs avser Region Gotland inte att göra anspråk på ytterligare områden till havs än de som omnämns i planförslaget, dvs. en eventuell fast förbindelse till Fårö samt eventuella avsaltningsanläggningar. Exakt lokalisering och utformning av dessa måste utredas vidare i kommande planering.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 12 Britte Grünewald U1 2013-03-10

Region Gotland verkar inte förstå att de turister som kommer till Fårö och Gotland vill se naturen, lammen och ljuset. De vill inte se stugbyar, tomma sommarstugor i massor from 15.8 - 20.6 varje år och de vill "vara ensamma på sin strand eller vid sin rauk". Det som är det stora problemet också är ju vattnet. Att kunna få fint vatten i kranen. Det vattnet kommer ju från Bäste träsk. Hur har man tänkt där, när det inte räcker under sommartid????? Man måste ju också göra reningsverk och ha kommunikationer.

Blir detta bättre för Fåröborna? Tror inte det. Men det är väl ett sätt för er att möjliggöra ett brobygge. då kan man ju säga att det är så många fastigheter på ön, så det måste till. Ett oförsvarligt sätt att förstöra Fårö, som den "orörda ö" det varit.

Bygg ingen bro och om ni måste bygg 20 nya hus. Ingen vill bo som på en tältplats under högsäsong när de är på Fårö. Förstör inte ön och dess kulturvärden och den lilla ro som alla behöver.

Alltså ingen bro - inte massbebyggelse

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Trafikverket är den myndighet som driver frågan om en eventuell fast förbindelse till Fårö. En förstudie som är det första steget i utredningen kring hur tillgängligheten kan förbättras till Fårö har presenterats och i nuläget har Trafikverket inte fattat beslut i frågan. Det är dock viktigt för Region Gotland i en översiktsplan peka ut den geografiska plats som Regionen anser bäst lämpad för en sådan eventuell ny infrastruktur. Region Gotland förespråkar att en ev. fast förbindelse ska anläggas mellan Broa på Fårö och Fårösund.

De utpekade bebyggelseområdena som förhoppningsvis kan leda till en positiv utveckling för Fårö, anses vara väl avväga mellan exploatering och bevarande, och föreslås till största del inom redan ianspråktagna områden.

Rolf Lindvall, Anders Ruthström U2 2013-03-20

FÖP FÅRÖ Fördjupad översiktsplan Sudersandsområdet Vi har tagit del av förslag till områdesfördjupningen av Sudersand, och sett att området Morarna respektive Fårö Werkegardsl:35 är utmärkta som utredningsområde på kartan. Vår förhoppning är att även vi som närmaste grannar får deltaga i utredningen. Där exploatering av fastigheterna Fårö Werkegards 1:35, Regionens fastighet, Fårö Bondans 1:7 och Fårö Mölnor 1:5 prövas i gemensam detaljplanläggning.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att detta måste prövas genom detaljplaneläggning och föreslår att fastighetsägarna lämnar in en förfrågan om planuppdrag till byggnadsnämnden.

Kultur- och fritidsförvaltningen U3 2013-04-12

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 13 Kultur- och fritidsförvaltningens synpunkter

Kultur- och fritidsförvaltningen uppskattar att man i den fördjupade översiktsplanen för Fårö värnar om det rörliga friluftslivet. En mycket bra avvägning mellan utveckling av bebyggelseområden och mark för friluftsliv har gjorts.

Förvaltningen ser med tillfredsställelse att planen har tagit upp Bergmancentret och dess betydelse för Fårö som helhet. Bergmancentret ges i planen möjlighet att utvecklas och växa även med bebyggelse i strandnära läge.

Bakgrund

Region Gotland har i det regionala utvecklingsprogrammet "Vision Gotland 2025" antagit en vision fram till år 2025. I programmet nämns regionens översiktsplan som ett bland flera viktiga konkretiseringsprogram för att nå visionens mål. I planen sägs att fördjupade översiktsplaner ska tas fram för de större serviceorterna samt för Storsudret, Fårö och Östergarnslandet. Nu har en FÖP för Fårö tagits fram där kultur- och fritidsförvaltningen getts möjlighet att lämna synpunkter.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Samhällsbyggnadsförvaltningen tackar för lämnade synpunkter och för ett bra samarbete.

Olof Pontusson U4 2013-04-16

Enligt FÖP Fårö föreslås en bilparkering mittemot vägen in till vår fastighet Nystugu 1:10. Jag finner placeringen helt olämplig då den förutsätts ligga på en plats där vägen gör en sväng och således där sikten är begränsad. Föreslår att parkeringen flyttas längre västerut eller läggs ihop med någon av de övriga föreslagna bilparkeringarna.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Allmänhetens tillgänglighet till en av Sveriges mest attraktiva stränder är en prioriterad fråga för Region Gotland. Vid en eventuell exploatering vid västra Sudersand bör även parkeringsmöjligheter prövas för att säkra allmänhetens tillgänglighet till stranden. Lämplig placering och utformning av en eventuell framtida parkeringsplats måste ske utifrån trafiksäkerhetsaspekter etcetera.

Gotlands Botaniska Förening U5 2013-04-22

Jörgen Petersson, ordf.

Gotlands Botaniska Förening (fortsättningsvis GBF) deltog i samrådet tidigt 2012 med en skrivelse daterad 20120220. De synpunkter från GBF som då framfördes gäller fortfarande för de områden som nu omfattas av det slutliga förslaget till FÖP Fårö (se dock angående spetsfingerört nedan). Några synpunkter från GBF har delvis inarbetats i planen t.ex. i fallet med fagerrönn (s. 17-18). Här vill GBF återigen kräva att en inventering, som klargör artens utbredning, måste göras innan FÖP kan tas! I ett senare detaljplanearbete har frågor om enskilda skyddsvärda arter en förmåga att försvinna. Andra synpunkter från GBF rörande andra arter och miljöer har inte ”noterats” på samma sätt.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 14 Särskilt bekymrad är GBF rörande de alvarmarker, som fortsatt berörs av FÖP. Denna miljötyp är prioriterad inom EUs Art- och Habitatdirektiv. Enligt Naturvårdsverket har inte landets alvar en gynnsam bevarandestatus. Eftersom närmare 71 % av all världens alvar finns i Sverige (ca 35 % på Gotland) är detta mycket oroande. Region Gotland har också som en följd av detta uttalat att denna miljö i möjligaste mån skall bevaras. Fortfarande utpekas trots dessa fakta alvarmarker för exploatering på Fårö: Bebyggelseområde 2 Ödehoburga, Fördjupning Kyrkviken (främst område I), Område med områdesbestämmelser 11 Lauter, Kompletteringsområden mellan Mölnorträsk och Alnäsaträsk. I dessa områden hänvisar GBF till sin tidigare skrivelse. Tillkommit i detta förslag har alvar och kalktallskog söder om Stora och Lilla Mauromyr gjort. I Ängs- och Hagmarksinventeringen anges att detta område utgörs av alvar. Från detta område eller i närmaste omgivningen är fagerrönn dessutom noterad. GBF anser därför att även detta område är olämpligt för komplettering av bebyggelse.

GBF har också noterat att ”P-platser” fortfarande är inlagda dels vid Skärsände, dels norr om Holmuddens fyr. Den sydligaste av de utpekade parkeringarna vid Skärsände är synnerligen olämplig beroende på de här öppna sandområdenas rika flora både vad gäller blomväxter och svampar (se GBF:s tidigare skrivelse). Ingen markering får här sättas upp om att parkering är OK! Vid Skärsände anges en fortsatt parkering i skogen, alltså skall ingen hårdgörning av P-platser ske. För Holmudden framgår det inte av FÖP vad som gäller i detta hänseende. Om en hårdgörning i form av t.ex. grus eller asfalt sker här kommer ofelbart den fridlysta växten spetsfingerört att försvinna. I dagsläget förekommer arten öster om den asfalterade vägen vid de två föreslagna parkeringarna mellan fyren och radiostationen. Efter ytterligare diskussioner i styrelsen för GBF har vi kommit fram till en annorlunda syn på artens växtplatser jämfört med föregående skrivelse. Då denna växt uppenbarligen har klarat av den spontana parkering, som hittills förekommit i området, bör status quo troligen vara bäst för dess fortlevnad. Den kräver öppen mark för att trivas och förmodligen visst slitage för att frön skall gro, men klarar absolut ingen hårdgörning av markytan. Även en eventuell avlysning av gräsmarken öster om vägen genom t.ex. stenar eller stockar kan på sikt bli negativ beroende på en följande igenväxning vid minskat slitage. Utvecklingen för spetsfingerörten på platsen måste dock följas och annan inriktning ske om en minskning märks av bestånden.

Vi bifogar vår tidigare skrivelse (bilaga 1).

(Bilaga 1 återfinns i slutet av utlåtandet).

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Samhällsbyggnadsförvaltningen tackar återigen GBF för det lämnade utförliga planeringsunderlag för kommande planering.

Kompletteringsområdet söder om Stora och Lilla Mauromyr föreslås utgå ur planförslaget och ersättas med beteckningen Kärnområde. När det gäller kompletteringsområdet mellan Mölnorträsk och Alnäsaträsk bedömer Samhällsbyggnadsförvaltningen att enstaka kompletteringar är möjlig utifrån platsens förutsättningar. Hänsyn till alvarmark ska tas vid bygglovärenden.

Fördjupningsområde 6. Kyrkviken - område I; s. 36. Tillägg att hänsyn bör tas till alvarmark vid exploatering.

Område 2. Ödehoburga: Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att en försiktig och hänsynsfull exploatering i samklang med naturvärdena i området kan vara möjlig utan att skada höga naturvärden. Det schematiskt utlagda planområdet markerar till stor del områden med skog och undantar alvarmarker och våtmarker. Innan en eventuell detaljplaneläggning bör ett planprogram tas fram för hela området ner till och med Klintsbrovik.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 15

Arbetet med framtagandet av en naturvärdeskarta där samtliga naturvärden finns som GIS-skikt pågår framgångsrikt inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Detta kommer att utgöra ett bra planeringsunderlag för kommande exploateringar för att värna värdena. En miljöbedömning utförs i varje fall i både bygglovärenden och planarbeten.

Yttrandet föranleder inga ändringar på plankartan för område 2.

Sven Secher U6 2013-04-24

Hej Magnus, tack för ditt samtal idag gällande BN 2012/2658 o Fårö Verkegards 1:35. För att inte få ett avslag på vår ansökan med motiveringen att området ska planläggas gör vi följande:

Vi tar tillbaka det östra läget för förhandsbeskedet men vill gärna gå vidare med det västra läget. Det byggläget uppfyller som jag förstår alla kriterier för att vi skulle kunna få bygga på platsen. Tomtstorlek, lösning för VA, tillfart m.m.

Vi ser inte att det behövs någon planläggning för att åstadkomma denna enda byggrätt. Vi är positiva till utveckling av hela, i den nya FÖP:ens föreslagna området, genom planförfarande. Men vi vill heller inte invänta den eventuella planen.

Om jag behöver förtydliga mig på något sätt så återkom till mig.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Yttrandet föranleder inga ändringar av förslaget.

Vänsterpartiet Gotland U7 2013-04-26

Brittis Benzler, gruppledare

Vi har inte haft möjlighet att lämna synpunkter på allt, men har läst och varit ute och tittat i en del områden, en del andra har vi inte fördjupat oss i.

- Vi instämmer i planförslagets grundupplägg, att bevara natur och kulturmiljöer men ändå hitta platser lämpliga för bebyggelse. - Att det är viktigt att se Fårösund som Fårös serviceort, och att serviceutbudet där därmed är väldigt viktigt för Fårös framtid. - Vi är positiva till de föreslagna bebyggelseområdena vid Kyrkviken. - Vi undrar hur masten i/vid område 1, vid Kyrkviken påverkar möjligheterna att bygga där. - Vi är positiva till föreslagna bebyggelseområden 3 Lassor-Sudergårda och 4 Butleks. - Vad gäller område 4, Butleks instämmer vi i tanken att behålla den skogliga karaktären, men är tveksamma till om bästa sättet är att planera för stora tomter, vore det inte bättre att planera för lika många men något mindre tomter, men också allmän mark däremellan för att säkra allmänhetens möjlighet att röra sig i och igenom området.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 16 - Vi är positiva till föreslagen bebyggelse vid Klintsbrovik, vi anser att en eventuell småbåtshamn bör få kompletteras med mindre servicebyggnad i hamnområdet, vi anser också att publik verksamhet typ restaurang bör kunna få etableras i kanten av brott, – skogsområdet, på ett sätt som möjliggör utsikt över sundet. - Vi har inget att invända mot bebyggelseområde 2 Ödehoburga.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Samhällsbyggnadsförvaltningen tackar för lämnade synpunkter.

När det gäller masten i Kyrkviken kan det komma att krävas skyddsavstånd för ex risk för nedfallande is vintertid. Troligtvis handlar det om 2-3 gånger mastens höjd, men det är en fråga som kommande ev. planläggning får utreda.

Område 4. Butleks m fl. Regionen har antagit en riktlinje för tomtstorlek på landsbygden (Bygg Gotland) om minst 2000 kvm. Hur allmänhetens tillgänglighet till stranden på bästa sätt säkras är en fråga för ev. kommande detaljplaneläggning.

Yttrandet föranleder inga ändringar av förslaget.

Magnus Frelin, Christer Frelin U8 2013-04-29

Ang. föreslagen bilparkering i Område 6, Sudersand.

Vi ägare till fritidsfastigheten Vinor 1:79 tycker det är olyckligt att låta åkermark, såsom Vinor 1:37, övergå till bilparkeringsmark. Pga. att det inte går att undvika att bilparkeringsmark blir kemiskt förorenad. För bilparkering bör mindre värdefull mark än åkermark väljas.

Jörgen Folke U13 2013-05-03

Undertecknad har tidigare ingett skrivelse med synpunkter på Föp Fårö 2025 under samrådsperioden. Inför det omarbetade förslaget vill jag härmed ånyo protestera mot förslaget att göra del av Fårö Vinor 1:37 till parkeringsplats.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Allmänhetens tillgänglighet till en av Sveriges mest attraktiva stränder är en prioriterad fråga för Region Gotland. För ovan nämnda föreslagna parkering avses en tillfällig parkering på icke hårdgjord yta under några sommarveckor. För ett genomförande krävs markägarens tillstånd och initiativ. Yttrandena föranleder ingen ändring av förslaget.

Stefan Pettersson U9 2013-04-29

Yttrande över utställningsförslag till fördjupad översiktsplan för Fårö Hej! Detta yttrande avser synpunkter på avgränsningen av det markerade området för komplettering inom Butleksfastigheterna (mellan område 3 och 4).

Jag stödjer ändringen av kompletteringsområdet i den del som berör det öppna landskapet kring kvarnen. Dock anser jag, att det med stöd av den fördjupade översiktsplanen kan finnas lägen för

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 17 komplettering av bebyggelse på naturligt placerade lucktomter, enligt bifogad skiss, på min fastighet Butleks 1:3. Förslaget bygger vidare på rådande bebyggelsestruktur, där ny bebyggelse kan integreras i anslutning till befintlig bebyggelse och vegetation.

Jag önskar därför att det markerade kompletteringsområdet justeras så att FÖP-kartan omfattar dessa lägen.

Kartbilagan finns på samhällsbyggnadsförvaltningen i ärendepärmen.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

De anvisade bebyggelse- och kompletteringsområdena är schematiskt utlagda på plankartan. Exakta gränser för möjlig exploatering måste prövas i varje ärende efter platsens förutsättningar. Enstaka kompletteringar är även möjliga inom s.k. kärnområden om de angivna riktlinjerna kan uppfyllas.

Yttrandet anses beaktat och föranleder inga ändringar av planförslaget.

Stefan Pettersson U10 2013-04-29

Yttrande över utställningsförslag till fördjupad översiktsplan för Fårö

Hej!

Detta yttrande avser synpunkter på omfattningen av det markerade området för bebyggelse inom område 4. Butleks m fl.

Enligt inlämnad och 2013-02-06, Bn § 30, godkänd planansökan omfattar det utpekade området även de södra delarna av fastigheten Fårö Butleks 1:3. (Se bilaga) Det i FÖP:en utpekade området har begränsats i omfattning och tar inte hänsyn till befintlig skogs och bebyggelses utbredning i den södra delen. Hela området är i dag skogsbevuxet.

Vi önskar därför att det markerade bebyggelseområdet kompletteras så att FÖP-karta och Planområde överensstämmer med varandra.

Bifogade kartor finns på samhällsbyggnadsförvaltningen i ärendepärmen.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Under framtagandet av FÖP Fårö gjordes bedömningen att ytterligare bebyggelse närmare vägen skulle störa landskapsbilden då området anses vara exponerat med sin öppenhet. Även om planavgränsningen för planansökan är något större än det anvisade området gör samhällsbyggnadsförvaltningen bedömningen att det inte kan anses lämpligt med nya tomter närmare vägen.

Yttrandet föranleder inga ändringar av planförslaget.

Stefan Pettersson U11 2013-04-29

Yttrande över utställningsförslag till fördjupad översiktsplan för Fårö

Hej!

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 18 Detta yttrande avser synpunkter på att möjlighet till komplettering av bebyggelsen norr om Butleksvägen har utgått i utställningsförslaget.

Jag delar uppfattningen att bebyggelsen har stora kulturhistoriska värden, l dag är dock flera av gårdsmiljöerna eftersatta och gömda i en förvuxen vegetation. Enligt min uppfattning kan de kulturhistoriska värdena förstärkas om nya enheter tillförs på ett känsligt och värdigt sätt i miljön.

Jag föreslår därför att förslaget kompletteras med en sådan möjlighet. För att reglera bebyggelsens utformning kan denna på sikt regleras i en detaljplan eller områdesbestämmelser i likhet med bebyggelsen vid Lauter.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Det är även samhällsbyggnadsförvaltningens uppfattning att det inom området kan finnas möjlighet till försiktig komplettering utifrån platsens förutsättningar, men att komplettering inom detta område bör prövas enligt riktlinjerna för bebyggelse inom kärnområde.

Yttrande anses beaktat i planförslaget.

Stefan Pettersson U21 2013-04-29

Hej!

Detta yttrande avser redovisat läge för ny bebyggelse inom fastigheten Fårö Simunds 1:40.

I utställningsförslaget redovisas läge för en ny bebyggelsegrupp på fastigheten Simunds 1:40. Denna omfattar mark i sydost som är vattensjuk. I relation till markens beskaffenhet och till rådande bebyggelsestruktur skulle bebyggelsen inlemmas på ett bättre sätt om gruppen istället omformas mot väster. Se kartbilaga.

Den på fastigheten redovisade ängs- och hagmarken är av lägst klass. Vi delar uppfattningen att det är av stor vikt att den öppna hedmarken i norr lämnas oexploaterad.

Vi önskar att det markerade kompletteringsområdet på fastigheten Fårö Simunds 1:40 justeras enligt ovan.

Kartbilagan finns på samhällsbyggnadsförvaltningen i ärendepärmen.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

De anvisade bebyggelse- och kompletteringsområdena är schematiskt utlagda på plankartan. Exakta gränser för möjlig exploatering måste prövas i varje ärende efter platsens förutsättningar.

Yttrandet föranleder inga ändringar av förslaget.

Karin Julander, Bengt Julander U12 2013-05-02

Synpunkter och begäran om ändring

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 19 Med anledning av utställningen av Förslag till fördjupad översiktsplan för Fårö ber vi att få framföra följande synpunkter/önskemål.

Vi är ägare till en av de större, äldre gårdarna i Lauter, Lauter 1:68. Den nyttjas av tre generationer, framför allt under sommaren men även då och då under övrig del av året. Va-anläggningen består av vatten från egen brunn, sluten tank för toaalvopp och tvåkammarbrunn för gråvatten. Anläggningen fungerar men vi skulle, bl. a av miljöskäl, vilja anordna en bättre reningsanläggning, bl. a för att kunna nyttja gården i större utsträckning.

Sedan mer än fem år tillbaka har vi ett antal gånger ansökt om tillstånd för styckning av några tomter och i samband därmed anläggande av ett mindre reningsverk. Särskilda va-utredningar har gjorts med förslag till olika lösningar. Tomtstyckningarna är dels önskemål från våra barn, dels en åtgärd för att få nödvändigt underlag för en reningsanläggning, dvs. tillräckligt antal hushåll. Denna bedömning har delats av de kommunala tjänstemän vi haft kontakt med under åren och de har tidigare också ställt sig positiva till önskade förändringar. Något positivt nämndbeslut har dock aldrig erhållits. Det senaste beslutet, 2012, innefattade ett avslag med besked att områdesbestämmelser erfordrades.

Den nu föreslagna översiktsplanen, liksom den tidigare planen medger viss komplettering och vissa förändringar. Om vi är rätt underrättade, bedömdes kompletteringar endast tillåtas norr om allmänna vägen i den tidigare planen. Nu har det område som föreslås omfattas av områdesbestämmelser utökats mot Lauterviken. I och för sig förstår vi att avsikten där främst är att reglera befintlig bebyggelse och inte tillåta kompletteringar.

Avgränsningen i norra delen av Lauter, där vår gård ligger har dock snävats in till att enbart omfatta vår gårdsbildning. De tomtbildningar och den plats för reningsverk som vi tidigare ansökt om ligger således strax utanför det nu avgränsade området.

Vi är, som ni säkert förstår av våra tidigare ansökningar, angelägna att ordna vatten- och avloppsförsörjning på ett miljövänligt och bra sätt. Förutsättningar är dels att få ett visst antal hushåll som rimligt underlag för en fungerande anläggning, dels naturligtvis få flera kostnadsbärare för en relativt stor investering. Vi kan också nämna att grannar hört av sig och är intresserade av att delta i en eventuell anläggning. Vår begäran är därför att området för områdesbestämmelse utvidgas något norrut enligt bifogad kartbild.

Vi är naturligtvis medvetna om att detta inte innebär några utfästelser om styckningar. Dessa får ju bl. a avvägas mot kulturhistoriska och miljömässiga intressen och denna bedömning får ju ske inom ramen förarbetet med områdesbestämmelserna. Det vore dock önskvärt att våra tidigare begärda styckningar redan i översiktsplanen ligger inom det område som kan prövas för kompletteringar och således kan innefattas i en förutsättningslös diskussion.

Sammanfattning För att i områdesbestämmelser pröva anordnande av en miljömässigt bra va-anläggning för oss och eventuellt även grannar samt i samband därmed även tillskapande av några nya tomter begär vi att redovisat område över Lauter utvidgas något åt norr.

Bifogad karta finns på samhällsbyggnadsförvaltningen i ärendepärmen

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Samhällsbyggnadsförvaltningen ser positivt på att fastighetsägarna är intresserade av att hitta miljöanpassade lösningar för avloppshanteringen.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 20 De anvisade områdena är schematiskt utlagda på plankartan och exakta gränser och möjlighet till ev. exploatering måste klarläggas i ett skede när områdesbestämmelser tas fram och i ev senare detaljplane- eller bygglovprocess. För Lauter måste det göras mer detaljerade utredningar. För närvarande har en förfrågan om upprättande av områdesbestämmelser för en del av Lauter inkommit till samhällsbyggnadsförvaltningen.

Enligt PBL 4 kap 41-43 §§ är inte reglering genom områdesbestämmelser uttömmande och ger inte någon direkt rätt att använda marken på angivet sätt. Byggandets omfattning, som till exempel byggnadshöjd och våningsantal, får inte regleras med områdesbestämmelser. De ger inte heller någon garanterad byggrätt.

Yttrandet anses beaktat i planförslaget.

Visby Stift, Prästlönetillgångar U14 2013-05-03

Bertil Hägg/Annika Gäfvert

Yttrande rörande utställning - förslag till FÖP, fördjupad översiktplan Fårö 2010-2025 avseende fastigheten Fårö Svens 1:1 Gotlands kommun

Prästlönetillgångar i Visby stift har positivt tagit del av innehållet i FÖP Fårö 2010-2025 UTSTÄLLNING och vidhåller de tidigare synpunkter som lämnats i samrådsförslaget.

Det kan konstateras att kommunen i skissen på sidan 34, i FÖP förtydligar att en möjlig bebyggelseutveckling kan planeras i Kyrkviken, men att exakta gränser för tänkbar exploatering av marken kan klarläggas först i samband med en kommande detaljplanering.

Prästlönetillgångar är villiga att medverka vid en kommande detaljplanering samt också ges möjlighet att få deltaga i den diskussion som nu påbörjas avseende den omfattande och kommande bebyggelseutvecklingen.

Prästlönetillgångar äger som tidigare nämnts fastigheten Fårö Svens 1:1 om 505 ha, belägen med ett skifte runt Kyrkviken och ett skifte söder om Solhaga, vilket innebär att stora markresurser finns tillgängliga för kommunens framtida planläggning inom Kyrkviken.

Prästlönetillgångar föreslår att kommunen beaktar möjligheten att utvidga de nu angivna bebyggelseplanerna på så sätt att flera kan ges möjlighet att bo och verka på Fårö.

Prästlönetillgångar önskar att Fårö utvecklas i den positiva riktning som anges i kommunens vision och ser fram emot fortsatta diskussioner om möjligheterna till den framtida utvecklingen av Fårö.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Samhällsbyggnadsförvaltningen ser positivt på att Prästlönetillgångar är intresserade av att förverkliga FÖP Fårös intentioner och välkomnar utvecklingsidéer. För närvarande anses det inte vara motiverat att utöka området kring Kyrkviken väster ut mot Lauter. Intentionerna i fördjupningsområdet Kyrkviken är en sammanhållen bebyggelse med bykaraktär och att det utpekade områdena i första hand är lämplig för ny bebyggelse.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 21 Kerstin Edstam Gabrielsson, Lennart Gabrielsson U15 2013-05-05

Vi har tagit del av förslaget till fördjupad översiktsplan 2025 för Fårö med samrådsredogörelse och utställning och vill lämna följande synpunkter:

1) I del 5 av förslaget, Planeringsunderlag, slås fast att "Serviceortens utveckling är avgörande för Fårös befolkning året om och samtidigt är Fårö och dess befolkning av vikt för . Detta instämmer vi till fullo i, och finner det därför mycket märkligt att detta förslag till FÖP för Fårö inte omfattar Fårösund och vi yrkar därför att man inte går vidare med detta förslag utan tar fram ett nytt förslag som omfattar både Fårö och Fårösund.

2) Förslaget har tagit fram i en process, där ett färdigt samrådsförslag presenterades våren 2012. Men eftersom förverkligandet av planen bygger på enskilda entreprenörers vilja och förmåga att bygga bostäder, starta affär mm, så anser vi att man skulle ha inlett processen genom att bjuda in till ett möte med den befolkning som har Fårösund som sin serviceort och då presenterat förutsättningarna i form av planeringsunderlag (kapitel 5) och regionens mål för området, samt erbjudit intresserade att ingå arbetsgrupper, som tillsammans med regionens tjänstemän, arbetar fram ett förslag. Ett sådant arbetssätt medför att den berörda befolkningen blir delaktig i processen på ett helt annat sätt än nu, resultatet får högre kvalitet och får väsentligt högre acceptans och därmed ökar möjligheten att de framtagna planerna förverkligas.

3) Vi anser att byggandet av bostäder på Fårö bäst sker genom tillägg av enstaka bostäder vid befintliga boställen, och inte genom att anlägga småhusområden, som är helt avvikande från Fårös hävdvunna sätt att bygga och bo.

4) I förslaget saknas idéer om hur kollektivtrafiken kan förbättras, både året om men även sommartid, så att störningar av biltrafik kan minimeras och förutsättningarna för att hållbarare samhälle ökas.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Samhällsbyggnadsförvaltningen tackar för lämnade synpunkter.

1) I det uppdrag som ledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen har fått från regionstyrelsen angående att ta fram en fördjupad översiktsplan för Fårö, ingick enbart Fårö socken. År 2004 antog dåvarande kommunfullmäktige en fördjupad översiktsplan för Fårösundsområdet. Om ett eventuellt nytt infrastrukturprojekt i form av en fast förbindelse mellan Fårösund och Broa blir verklighet i framtiden kan det komma att bli aktuellt med en ny gemensam fördjupad översiktsplan för de båda områdena.

2) Det pågår ett ständigt arbete inom samhällsbyggnadsförvaltningen för att förbättra och öka dialogen i samband med fysisk planering. Samhällsbyggnadsförvaltningen tar till sig av kritiken men vill ändå framhålla att den slutgiltiga produkten till stor del är väl förankrad hos fåröbor och fastighetsägare på Fårö.

3) Det finns områden på Fårö med småhuskaraktär, under 1900-talet byggdes många mindre fritidshus och torp längs Ekeviken och Sudersand, samt i området däremellan, Lassor-Sudergarda. En av de grundläggande planeringsprinciperna på Gotland är att vi ska sträva mot en mer samlad bebyggelse och särskilt på Fårö är det av vikt att komplettera och förtäta kring redan ianspråktagna områden för att värna de värden som Fårö besitter. Det får även positiva effekter för det pågående lantbruket. En av de viktigaste politiska målbilderna är en högre andel bofast befolkning och det är

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 22 även en av utgångspunkterna för FÖP Fårö. De utpekade bebyggelseområdena och kompletteringsområdena anses vara väl avvägda utifrån Fårös unika natur och kulturvärden och samtidigt erbjuda fler möjligheten att bosätta sig på ön.

4) På s. 56 i utställningsförslaget finns en rad förslag för att förbättra och göra kollektivtrafiken mer attraktiv, vilka också stämmer väl överens med regionens trafikpolitiska mål. Kollektivtrafiken är en viktig del i den grundläggande infrastruktur som kan bidra till ett attraktivt vardagsliv på Fårö.

Yttrandet föranleder inga ändringar av förslaget.

Sven Secher U16 2013-05-06

Hej Frida, jag skriver till dig igen angående min önskan att få mina verksamheter utmarkerade i FÖP:en. (Lauters Café på Lauter 1:139 samt Fårögården B & B på Simunds 1:9)

Det är vad jag förstår så att flera verksamheter som är viktiga för Fårö inte är omnämnda i FÖP:en. Det är i min mening fel då ett av de övergripande målen med FÖP:en är att skapa förutsättningar för en levande landsbyggd och ett viktigt led i detta är att tillskapa nya arbetstillfällen (och behålla de arbetstillfällen man har). Kan man markera ut alla riksintressen kan man peka ut Fårös verksamheter som är öppna för allmänheten.

Så till mitt specifika önskemål: Generellt har ni tidigare svarat att "De platser/områden som är utpekade turiständamål är av den karaktären att pågående markanvändning bör fortgå och att verksamheten har möjlighet till viss utveckling inom området".

Fårögården är vad jag förstår inte utpekad som en sådan plats i FÖP:en och ligger dessutom utanför Sudersands utvecklingsområde.

Verksamheten på Fårögården är av hög kvalitet, med B & B, vandrarhem och restaurang sedan ca 40 år tillbaka i tiden.

Dock står det i svaret på mina synpunkter i Samrådsredogörelsen att SBF anser att det finns utvecklingspotential i verksamheten Fårögården. Och det är precis det som är min önskan, att en sådan formulering ska tas med i FÖP:en. Gotlands kommun och vi som driver Fårögården är överens om hur utvecklingen skulle kunna se ut och dialogen är bra med Stadsbyggnadskontoret. När åren går kommer dock nya tjänstemän och nya politiker och därför skulle jag önska att utvecklingspotentialen skrivs in i FÖP:en.

(Verksamheten vid Lauters är omnämnd med möjligheter att utvecklas så där är jag helt nöjd.)

Hoppas ni tar med min önskan!

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Texten på s. 44 under rubriken Platser/områden för turismändamål 9-10 har tydliggjorts vad gäller FÖP: ens intention att pågående turismverksamhet har möjlighet till utveckling: ”Den fördjupade översiktsplanen ser generellt positivt på en utveckling av redan befintliga anläggningar inom ramen för de riktlinjer som finns uppsatta för respektive områden”.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 23 Däremot pekas inte ytterligare pågående verksamheter och dess utvecklingspotential ut.

Yttrandet anses därmed beaktat i planförslaget.

Eva Janson, Pär Janson, Anna Pramsten U17 2013-05-06

Fastighetsägare Fårö Butleks 1:41

Bebyggelseområde 4 Butleks m.fl. Förslaget till fördjupad översiktsplan strider mot kap.4 4§ Miljöbalken av vilken det framgår att fritidsbebyggelse på Fårö endast får komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse.

Enligt Länsstyrelsens beslut angående vår överklagan på förhandsbesked för uppförande av fem fritidshus på fastigheten Gotland Fårö Stora Gasmora 4:18 (daterat 2011-09-23 dnr 403-1534-10 och 403-1608-10) står tänkt byggnation i strid med 4 kap. 4§ MB.

Länsstyrelsen skriver i sitt beslut: ”Ett ianspråktagande av en i dagsläget helt obebyggd skogsfastighet till största delen omgärdad av åkerlandskap för uppförande av fem fritidshus måste, enligt länsstyrelsens mening, sägas medföra att det för fritidsbebyggelse ianspråktagna området ökar anmärkningsvärt i omfattning. Länsstyrelsen kan inte finna att den tilltänkta bebyggelsen utgör en naturlig avrundning då det alltjämt kommer att finnas en teoretisk möjlighet att bebygga markerna runt om fastigheten Fårö Stora Gasmora 4:18. Länsstyrelsen finner därför att byggnadsnämndens beslut står i strid med 4 kap. 4 § MB och att beslutet skall upphävas av detta skäl.”

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att fastigheten Fårö Stora gasmora 4:18 undantas från ”Bebyggelseområde 4” och istället klassas som ”Kärnområde”.

Vidare yrkar vi att antalet tillkommande bostadshus för bebyggelseområde 4 måste minskas kraftigt med hänsyn till att bebyggelseområdets yta halveras när fastigheten Fårö Stora Gasmora 4:18 ej ingår i det.

Vi menar att den föreslagna bebyggelsekompletteringen på fastigheten Gotland Fårö Butleks 1:3 måste begränsas i förhållande till befintlig bebyggelse. Med komplettering till befintlig bebyggelse enligt 4 kap 4 § miljöbalken avses enligt förarbetena till balken (prop. 1985/86:3 s. 181) ”sådana tillskott till en befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det av fritidbebyggelse ianspråktagna området inte ökar nämnärt i omfattning. Vidare avses tillskott som innebär en naturlig avrundning av ett befintligt bebyggelseområde.”

Idag finns 5 eller 6 avstyckade fastigheter inom bebyggelseområde 4. Vi anser att det är svårt att hävda att bebyggelsen ”inte ökar nämnvärt i omfattning” om antalet fastigheter i området ökar med mer än 50 procent.

Vi yrkar därför att antalet tillkommande bostadshus inom bebyggelseområde 4 begränsas till två eller möjligen tre.

Vi tycker att det är bra att kommunen tagit till sig Länsstyrelsens synpunkt att bebyggelsen i området bör prövas genom detaljplan.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 24 Länsstyrelsen påpekar också att prövningen av den föreslagna bebyggelsen bör ske samlat. Att ägaren till Butleks 1:3 nu ensam redan dragit igång detaljplanearbete för Butleks 1:3 innebär vad vi kan förstå att detaljplanearbetet inte kommer att kunna bedömas i ett sammanhang för de båda fastigheterna.

Vi yrkar att eventuell detaljplaneläggning av bebyggelseområde 4 ska ske samlat.

Utöver detta vill vi även framhålla delar av de punkter vi framhöll i ärendet kring förhandsbesked för bygglov. Se bilaga.

Bilaga till yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Fårö

Riksintresse enligt 4 kap 4 § miljöbalken Med komplettering till befintlig bebyggelse enligt 4 kap 4 § miljöbalken avses enligt förarbetena till balken prop. (1985/86:3 s. 181) ”sådana tillskott till en befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det av fritidbebyggelse ianspråktagna området inte ökar nämnärt i omfattning. Vidare avses tillskott som innebär en naturlig avrundning av ett befintligt bebyggelseområde.”

Enligt vår bedömning måste tre kriterier vara uppfyllda för att en bebyggelse skall kunna anses utgöra en sådan komplettering till befintlig bebyggelse som avses i 4 kap. 4 § miljöbalken:

För det första måste den befintliga bebyggelsen utgöra en bebyggelsegrupp. Vår bedömning är att bebyggelsen i området i dagsläget utgörs av enstaka byggnader och ej av en bebyggelsegrupp. Den befintliga bebyggelsen ligger glest utplacerad i diskreta uthuggningar längs en liten skogsväg. Någon antydan till att området skulle utgöra en bebyggelsegrupp eller vara avsett att utvecklas i den riktningen finns inte heller i kommunens fördjupade översiktsplan där området betecknas som område för jordbruk, skogsbruk och bete.

Den aktuella fastigheten Gasmora 4:18 ligger på ett skogsskifte och nås västerifrån via relativt oexploaterade jordbruksmarker. Vår bedömning är därför att det inte finns någon befintlig bebyggelse som den aktuella exploateringen skulle kunna anses vara en komplettering till.

Inom angränsande områden mot Nors och Butleks finns enstaka fritidshus vilka nås via väg österifrån. Vår bedömning är att bebyggelse i dessa områden i dagsläget utgörs av enstaka byggnader och ej av en bebyggelsegrupp. Någon antydan till att området skulle utgöra en bebyggelsegrupp eller vara avsett att utvecklas i den riktningen finns inte heller i kommunens fördjupade översiktsplan där området betecknas som område för jordbruk, skogsbruk och bete.

För det andra får det av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte öka nämnvärt i omfattning

Vår bedömning är att det av fritidsbebyggelse ianspråktagna området kommer att öka nämnvärt i omfattning genom den föreslagna bebyggelsen i form av ca 10 fritidshus.

För det tredje skall tillskottet utgöra en naturlig avrundning av det befintliga bebyggelseområdet

Vår bedömning är att de aktuella åtgärderna inte kan anses utgöra en naturlig avrundning av den befintliga bebyggelsen i Butleks 1:3. Den befintliga bebyggelsen ligger utplacerad i diskreta uthuggningar längs en liten skogsväg. I ansökan om ny

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 25 bebyggelse bryts detta mönster genom att den föreslagna bebyggelsen via skaftvägar tränger sig fram till skogsbrynet och exponeras mot ett öppet fält. Vidare bildar den föreslagna bebyggelsen grupper av fastigheter som ej åtskiljs av skog vilket ändrar karaktären på hela området. Ett av de värdefullaste karaktärsdragen i området utgörs just av den sporadiska och diskreta bebyggelsen längs vägen i skogen. Ytterligare bebyggelse kring de befintliga husen kan därför enligt vår mening inte ses som en naturlig komplettering till den befintliga bebyggelsen.

Vår bedömning är att den aktuella exploateringen inte kan anses utgöra en naturlig avrundning av befintlig bebyggelse eftersom det inte finns någon befintlig bebyggelse att avrunda inom det aktuella området.

Den föreslagna exploateringen inom Gasmora 4:18 kan enligt vår mening inte heller anses utgöra en naturlig avrundning till den befintliga bebyggelsen inom angränsande områden mot Nors och Butleks. Den befintliga bebyggelsen ligger glest utplacerad längs två mindre grusvägar med tillfart österifrån. Den föreslagna exploateringen ligger väster om den befintliga bebyggelsen och nås västerifrån via oexploaterade jordbruksmarker. Den föreslagna exploateringen saknar även i övrigt naturlig koppling till den befintliga bebyggelsen i angränsande områden. Områdena skiljs till exempel åt av en befintlig ledningsgata.

Vid tillämpningen av 4 kap 4 § anges i prop. 1985/86:3, sid. 178, att betydande återhållsamhet bör iakttas med att tillåta ny fritidsbebyggelse på Gotland. Det gäller särskilt i de områden som har speciellt stora bevarandevärden vilket bland annat inkluderar Fårö.

Enligt vår bedömning kan inte den föreslagna exploateringen anses vara en sådan komplettering till befintlig bebyggelse som avses i miljöbalken, särskilt inte mot bakgrund av förarbetenas krav på betydande återhållsamhet vid tillståndsgivning.

Med hänvisning till ovanstående är vår bedömning att de föreslagna exploateringarna ej är förenliga med 4 kap 4 § miljöbalken.

Riksintresse enligt Naturvårdsverket 1987-12-21 De aktuella fastigheterna är belägna inom ett område av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt beslut från Naturvårdsverket 1987-12-21.

Områden av riksintresse för friluftslivet har enligt Naturvårdsverket stora fritidsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Syftet med riksintresset är att värna dessa värden.

Enligt 3 kap 6§ miljöbalken skall områden av riksintresse för friluftsliv skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.

De föreslagna exploateringarna kommer att medföra uthuggning av skog och omvandla den befintliga skogsfastigheten till ett lappverk av privata tomter med begränsad tillgänglighet för allmänheten.

Vår bedömning är att de värden som riksintresset omfattar påtagligt skadas av föreslagna exploateringar.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 26 Även om skadan på riksintresset inte skulle bedömas vara påtaglig skallen avvägning göras enligt 3 kap. 1 § miljöbalken. Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Vår bedömning är att de enskilda intressen som kan tillgodoses genom den föreslagna exploateringen ej har sådan tyngd att det allmänna riksintresset kan åsidosättas.

Marken är olämplig för bebyggelse ur vattenförsörjningssynpunkt Bebyggelse skall enligt 2 kap. 3 § plan- oh bygglagen lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att ordna vattenförsörjning.

Enligt vår bedömning är möjligheterna att ordna en långsiktigt hållbar vattenförsörjning för ytterligare bebyggelse mycket begränsad inom det aktuella området.

Vid en avvägning mellan olika enskilda intressen anser vi att den hotade vattenförsörjningen för befintliga fastigheter har sådan tyngd att ansökan skall avslås.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Yrkandet att Fårö Stora Gasmor 4:18 ska undantas från Bebyggelseområde 4 beaktas ej.

Yrkandet att antalet tillkommande bostadshus för bebyggelseområde 4måste minskas kraftigt med hänsyn till att området yta halveras när fastigheten Fårö Stora Gasmor 4:18 ej ingår i det beaktas ej.

Pågående detaljplaneläggning som har påbörjats för fastigheten Fårö Butleks 1:3 förbereder för och är anpassad efter att hela bebyggelseområdet ska få en fungerande infrastruktur och i slutändan upplevas som en helhet.

FÖP: ens intention är att pröva möjligheten för att genom detaljplaneläggning, och i samklang med MB, tillskapa ytterligare ett antal bostadshus inom det utpekade bebyggelseområdet 4. Länsstyrelsen har inte utryckt något hot mot 4 kap § 4 MB för detta område i sitt utlåtande över planförslaget.

Yttrandet föranleder följande ändring: Meningen ”Bedömningen att området är lämpligt att utveckla för ytterligare 10 mindre bostadshus” ändras till: ”Bedömningen är att det aktuella området är lämpligt att utveckla för ytterligare ett antal mindre bostadshus.”

Anna Pramsten U19 2013-05-05

Hej! Ett mycket ambitiöst dokument.

Skillnaden mellan Bebyggelseområde, kompletteringsområde, område med fördjupning, områdesbestämmelser, planprogram och kärnområde bör dock förtydligas, gärna tidigt i texten. Innehållsförteckning, bild på s. 15 och tecken förklaring på kartan stämmer ej helt överens och skall detta dokument användas vidare i över 10 år är det viktigt att vara tydlig med vad man menar och inte lämna för mycket till tolkning av de som läser.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 27 Samhällsbyggnadsförvaltningen uppskattar synpunkterna för att förbättra läsbarheten och kortfattade definitioner av de olika typerna av bebyggelseområden läggs till i början planhandlingen. Rubriksättningen kommer också att rättas till så att den blir konsekvent.

Trafikverket U20 2013-05-13 (Trafikverket har erhållit anstånd tom 2013-05-13)

Trafikverket har tagit del av utställning av förslag till fördjupad översiktsplan för Fårö.

Den fördjupade översiktsplanens syfte är att fördjupa och precisera intentionerna i Region Gotlands översiktsplan med fokus på Fårös särskilda behov. En ambition med planen är att skapa förutsättningar som kan vända trenden med minskat permanentboende och en urholkning av serviceutbudet på ön. Region Gotland lyfter bland annat fram förbättrade kommunikationer som en viktig del i detta.

Allmänt

Den fördjupade översiktsplanen är bra upplagd och tar upp viktiga frågor kring förutsättningarna för en hållbar utveckling av Fårö.

Det är bra att med en uttalad ambition om att verka för en mer samlad bebyggelsestruktur och att ny bebyggelse främst ska tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse. Detta kan som framgår i materialet underlätta utvecklingen av kollektivtrafiken och minska bilberoendet. Det är också positivt att regionen betonar vikten av att skapa bra gång- och cykelförbindelser.

Planförslag Områden för utveckling och ny bebyggelse Det är som nämns ovan bra med en inriktning som kan leda till en mer samlad bebyggelsestruktur. Vad gäller beskrivningarna av områden för utveckling och ny bebyggelse så vore det en fördel om det tydligare framgåt vilken omfattning av tillkommande bebyggelse som kan bli aktuell.

Trafikverket saknar även en beskrivning av rådande trafiksituation och förhållandena för oskyddade trafikanter för de områden som beskrivs och hur detta påverkas av planerad exploatering. Det hade varit bra om det funnits en analys utifrån trafiksäkerhet i planen. I kommande program och detaljplaner bör trafikutredningar tas fram för att belysa aktuell situation och eventuellt behov av åtgärder att en lämplig fysisk miljö ska kunna uppnås.

Kollektivtrafik och cykeltrafik Det framgår att det finns en medvetenhet hos Region Gotland om vikten av att verka för en utvecklad kollektivtrafik och en utbyggnad gång- och cykelförbindelser för att åstadkomma en hållbar utveckling. Trafikverket anser dock att dessa områden kunde behandlas utförligare i delarna som beskriver områden för utveckling och ny bebyggelse. Detta bör utvecklas i fortsatt arbete. Vad gäller utbyggnad av vatten- och avloppssystem skulle detta kunna kombineras med ett resonemang om samordning med utbyggnad av gång- och cykelbanor.

Förslaget om vänthall vid färjeläget är intressant och skulle kunna utvecklas ytterligare.

Det skulle även vara positivt om planen tog ett tydligare grepp om hur bilberoendet för turistbesökarna skulle kunna minska. Hur skulle exempelvis insatser för kollektivtrafik och cykel kunna kombineras för att minska problematiken med biltrafiken under högsäsong?

Fast förbindelse till Fårö

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 28 Av planen framgår att Region Gotland förordar en fast förbindelse till Fårö i anslutning till nuvarande färjelägen. Trafikverket utreder för närvarande förutsättningarna för en fast förbindelse mellan Fårö och Gotland. Förstudiearbetet bedrivs utifrån fyrstegsprincipen med ett trafikslagsövergripande synsätt. När förstudien är klar kommer Trafikverket ta ställning till fortsatt process. Innan förstudien är avslutad anser Trafikverket att frågan om fast förbindelse ska vara öppen. Trafikverket vill även vara tydlig med att det i dagsläget inte finns några avsatta medel för finansiering av en fast förbindelse.

Parkering Det är vikigt att tillkommande parkeringar lokaliseras så att trafikmiljön inte påverkas negativt. Planen skulle även kunna ta upp eventuellt behov av cykelparkeringar.

Riksintressen Vad gäller påverkan på sjöfartens riksintresse av en eventuell fast förbindelse så hanteras det inom ramen för förstudien.

Hälsa och säkerhet Buller Trafikverket anser att ingen ny bebyggelse bör tillkomma som utsätts för bullernivåer över riktvärdena för trafikbuller.

Vägstruktur Modernisering och nyanläggande av vägar på Fårö innebär stora ingrepp i befintliga värdefulla miljöer och i landskapsbilden. Detta kan medföra stor negativ påverkan på de riksintresseklassade natur- och kulturmiljöerna, samt friluftsliv. Vägsystemet är mycket gammalt och känsligt för förändringar. Stor varsamhet krävs vid alla förändringar av vägstrukturen. Detta behöver göras i dialog med Trafikverket. Den känsliga naturmiljön med häll- och alvarmarker är också känslig för ökat tryck av trafik till följd av ökat antal besökare.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Region Gotland har som mål att öka cykeltrafiken och kollektivtrafikresandet på Gotland. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på Fårö är en viktig fråga varför planförslaget också föreslår att en cykel- och gångväg i första hand planeras mellan Ekeviken och Sudersand då det redan idag är ett tätbebyggt område där många människor rör sig året runt samt att planförslaget föreslår ytterligare förtätning inom området.

I avsnittet Vägstruktur på s. 21 läggs Trafikverkets synpunkt till att förändringar av vägstrukturen behöver göras i dialog med Trafikverket.

Samhällsbyggnadsförvaltningen vill gärna utveckla dialogen med Trafikverket och få ta del av viktigt planeringsunderlag för framtiden. Förstudien över fast förbindelse utgör ett bra planeringsunderlag för framtida utveckling av Fårö.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 29 Bilaga 1 samrådsyttrande Gotlands Botaniska Förening Gotlands Botaniska Förening För förkortningar se faktaruta i slutet av skrivelsen. (S52) Gotlands Botaniska Förening (GBF) har tagit del av och studerat Jörgen Petersson, ordf. föreliggande handlingar ingående i Samrådet. Till stora delar är bedömningar av de olika områdenas naturförhållanden korrekt. I 2012-02-20 andra delar finns brister i det ingående faktaunderlaget, vilket i synnerhet gäller skyddade arter, rödlistade eller ingående i EU:s AHD. Särskilt måste trädet fagerrönn (avarönn), Sorbus meinichii (S. teodori), och dess utbredning på Fårö uppmärksammas tydligare i FÖP. Arten avarönn (numera ingående i fagerrönn) uppmärksammades tidigast på östra Fårö, därav dess tidigare svenska namn avarönn. Då ansågs avarönn vara en egen art, S. teodori, men efter genetiska studier har denna art förts samman med fagerrönn under namnet S. meinichii. Detta träd ingår i EU:s AHD, är rödlistad (VU) 2010 och ingår i Artskyddsförordningen. Enligt Naturvårdsverkets ”Vägledning för arter i habitatdirektivets bilaga 2” (NV-01162-10; se bilaga 1) gäller bl.a. följande för avarönn (räknas här delvis som underart till fagerrönn):

Gängse åtgärder för att upprätthålla gynnsam bevarandestatus så att inga försämringar för arten sker, (dvs. att artens intressen respekteras i fysisk planering, tillståndsprövning, generell naturvårdshänsyn, förvaltning av skyddade områden, artskydd och uppföljning samt övervakning).

Arten kräver noggrant skydd enligt art- och habitatdirektivet. Den ingår i art- och habitatdirektivets bilaga 4 och betecknas med N i artskyddsförordningens bilaga 1.

Vilt levande exemplar av underarten är fridlyst enligt 7§ Artskyddsförordningen (2007:845) vilket innebär att det är förbjudet att avsiktligt plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna eller förstöra underarten i naturen. Förbudet gäller alla stadier i underartens livscykel.

Detta innebär ett mycket starkt skydd för detta träd, som har ett av sina mest omfattande bestånd på östra Fårö. Trädets utbredning på Fårö beskrivs av Fåhraeus (1980) och Högström (2003), där även kartor finns (se bilaga 2 och 3). Uppenbarligen har redan vissa träd försvunnit öster om Ajkesträsk (runt gamla Konsumaffären = Sylvis döttrar) vid jämförelse mellan kartorna. Här har Gotlands kommun (numera Region Gotland) tydligen inte uppmärksammat arten vid tillståndsgivningen för bebyggelse i området. Skyddet kan dock i vissa fall ha införts senare än vid tidpunkten för beslutat tillstånd. Att Region Gotland i den nu pågående planeringsprocessen måste ta hänsyn till de förekommande träden av fagerrönn på östra Fårö fram- går tydligt av Naturvårdverkets vägledning. Enligt tillgängliga kartor i FÖP berörs följande områden: Kyrkviken med LIS-område vid f.d. skolan (möjligen står träden just norr om LIS), Lassor-Sudergårda, Nors-Ekeviken-Skär, Butleks (?), Bohakasandet, Sudersand och Norsta

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 30 Auren (specifikt P-platser vid Holmudden och Skärsände). Självklart kan förekomst av träd även finnas utanför de tidigare kända förekomsterna. En noga utförd inventering, särskilt i de föreslagna områdena för olika typer av exploatering, måste alltså utföras innan FÖP kan tas upp till beslut.

GBF:s synpunkter på olika områden för exploatering

Broa I GBF:s databas finns inga rödlistade växter registrerade för detta område.

Solhaga camping I GBF:s databas finns inga rödlistade växter registrerade för detta område. Stora delar utgörs dock av en fin hassellund, varför förekomst av t.ex. rödlistade lavar inte kan uteslutas. Hasselnötterna är även en mycket viktig födoresurs för Gotlands enda bestånd av nötkråka. Dessa buskar får inte beröras av exploateringen. Notera även förekomsterna av fornlämningar i detta område. Eventuell bebyggelse bör därför begränsas till det öppna fältet i öster.

Ödehoburga Betesmarkerna väster om landsvägen och längs körvägen mot Klintsbrovik har erhållit klass 1 i Ängs- och Hagmarksinventeringen (1991). Dominerande naturtyp anges vara betade alvarmarker, dessutom betad skog. Enligt karta över området föreslås i FÖP bebyggelse främst inom de skogområden, som finns norr om körvägen till Klintsbrovik. Gotlands kalktallskogar är föremål för ett Åtgärdsprogram framtaget av Naturvårdsverket (Nitare 2009), vilket även bör omfatta dessa skogar. Detta tyder på stora naturvärden, varför det här pågående fårbetet bör fortgå.

Markerna mot söder längs landsvägen verkar inte ha samma värde enligt utförda inventeringar, varför bebyggelse kan accepteras från kraftledningen (V-O) och söderut enligt markerad planfärg. Samma acceptans finns för markerat område öster om landsvägen. Öppna marker bör dock undvikas då de ofta i detta område kan klassas som alvarmark, en mycket hotad naturtyp som Region Gotland även i andra sammanhang har sagt sig vilja skydda.

LIS Klintsbrovik I GBF:s databas finns inga rödlistade växter registrerade för detta område, men troligen är det dåligt undersökt under inventeringarna. Omgivande betesmarker har dock erhållit klass 1 i Ängs- och Hagmarksinventeringen (1991). Dominerande naturtyp anges vara betade alvarmarker, vilka är mycket skyddsvärda och utgör en prioriterad naturtyp enligt EU:s AHD. Enbart de av militären tidigare påverkade områdena sydost om körvägen samt själva hamnområdet får därför användas som LIS-område. Detsamma gäller den markerade platsen för uppställning av husbilar/-vagnar, vilken inte får förläggas till den markerade platsen. Vid en eventuell exploatering får inte heller de skyddsvärda marktyperna i omgivningarna användas för t.ex.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 31 upplag, körning el. likn., vilket tyvärr ofta är fallet vid byggnation. Dåliga exempel på detta finns t.ex. på Furildens södra delar, väster om Kuse och vid Bilmuséet i Västerhejde, där skyddsvärda och undantagna arter och miljöer vid tillståndsgivningen för bebyggelsen istället påverkats som en sekundär effekt vid exploateringen. I FÖP skall det därför skrivas in som ett krav att omgivande marker absolut inte får användas av en eventuell exploatör.

Kyrkviken Platsen för uppställning av husbilar/-vagnar ned mot Friggars/Hammars är illa vald. Omgivningarna utgörs av betade alvarmarker, vilka erhållit klass 2 i Ängs- och Hagmarksinventeringen (1991). Alvar utgör en prioriterad naturtyp enligt EU:s AHD, varför den pågående betesverksamheten med får skall fortgå utan störningar. Uppställningsplatsen flyttas upp till området vid kyrkan och infocentret. II Verkegards: Den föreslagna bebyggelsen undviker de öppna alvarmarkerna, vilket är positivt. En rad rödlistade växter förekommer dock inom detta område, men flertalet är inte angivna mer noga än inom km2-ruta i inventeringarna. Dessa är tovsippa, röd skogslilja och salepsrot alla rödlistade (NT) 2010. Ett fynd är angivet på 100 m när, nämligen hjärtstilla (RT90: 64255-; 16974-), som är rödlistad (VU) 2010. En inventering bör göras innan en eventuell exploatering för att om möjligt undvika dessa rödlistade växter.

V Strandområdet: Föreslagna anordningar stryks ur FÖP, då detta område ligger inom område för strandskydd. Den naturliga miljön är alltid den mest rogivande för boende och turister. I dagsläget har en viss förbuskning skett efter upphört bete, så en försiktig gallring kan vara ett alternativ. Rastplatserna längs den tvärgående grusvägen kan möjligen accepteras.

I Svens/FBU: Här ligger huvuddelen av de föreslagna husen inom ett område som tycks vara alvarmark. Ingen ytterligare alvarmark får exploateras, då den är en prioriterad naturtyp enligt EU:s AHD. De föreslagna husen flyttas söderut mot körvägen. Flockarun, som är rödlistad (VU) 2010, är registrerad närmast sydost om FBU-lägret (RT90: 6426050; 1696900). Även toppjungfrulin (VU) och gotlandssolvända (NT) finns i området. I skogsdungen just norr be- fintligt hus vid vägen mot Lauter finns ett fynd av mörk kraterlav (NT). Även här bör en inventering göras innan en eventuell exploatering för att om möjligt undvika dessa eller andra rödlistade arter.

III Gamla Konsum: Eftersom detta område redan är exploaterat både söderut (Konsum) och mot nordost (hus) kan planskissen bebyggelse i stort accepteras. Byggnaden i nordost bör dock halveras genom att den yttre delen mot viken tas bort. IV Bergmancentret: Motsvarande area för nya utställningar m.m. fås lika bra om de två sydliga husen flyttas till området direkt bakom de befintliga. Inga bostäder accepteras i detta område.

Lauter

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 32 Vid Lauter finns rika, utbredda alvarmarker, där fragment av alvar även finns mellan befintlig bebyggelse. T.ex. har i vätar nära vägen i områdets norra del (RT90: 64304334; 1695146) hittats två sällsynta strandmaskrosor, kalkmaskros (NT) och sumpmaskros (EN). Även i öv- rigt finns längre ut på de öppna alvarmarkerna flera rödlistade växter (Petersson & Ingmansson 2007). Det framgår dåligt av den skrivna texten om mer omfattande ny bebyggelse skall accepteras i detta område. Färgmarkerat är t.ex. ett större område öster om landsvägen vid körvägen mot Starkänge, där det idag nästan saknas bebyggelse (1 hus). Miljön här är rik med naturlig växtlighet typisk för alvar, vätar och kalktallskog och måste bevaras. I hela Lauter-området kan endast enstaka komplettering i direkt anslutning till befintliga hus accepteras.

Lauterhorn Uppställningsplatsen för husbilar/-vagnar begränsas till området söder-sydost om fornlämningen, där området redan är skadat av körning.

Mölnor Detta område innehåller flera beteshagar i den västra och sydvästra delen, vilka enligt Ängs- och hagmarksinventeringen hyser omfattande alvarmarker med typisk flora. Alvar utgör en prioriterad naturtyp enligt EU:s AHD, varför den pågående betesverksamheten med får skall fortgå utan inskränkningar från ny bebyggelse. Lammbetesdriften (eller annat bete) skall alltid prioriteras i förhållande till fritidsbebyggelse och annat. Söder om landsvägen förekommer de rödlistade växterna låsbräken (NT), tovsippa (NT), toppjungfrulin (VU) och paddfot (NT). Norr om landsvägen nära gården Hammars är östkustarv (NT) antecknad. Vid körvägen 350 m nordväst om Broskogs har kalkmaskros (NT) noterats.

Området mellan Alnäsavik och landsvägen utgörs av en fin sandhed med typiska arter som sandmaskrosor, pysslingmaskros, sandstarr och sandsvingel. Den senare var rödlistad fram till 2010. Denna sandhed är klart olämplig som uppställningsplats för husbilar/-vagnar då eventu- ella körningar utanför markeringar kraftigt skadar växtligheten. Möjligen kan något område nära åkern i väster användas istället. Även norr om landsvägen finns ytor med sandhed, en miljötyp som har haft en stark minskning i landet och är prioriterad i naturvårdsarbetet.

I hela detta område bör yttersta restriktivitet råda vad gäller ny bebyggelse, endast kompletteringar invid den befintliga kan accepteras. Särskilt viktigt är det att alvaren i väster och sydväst förblir intakta. Bygdegården Här kan det vara lämpligt med en uppställningsplats för husbilar/- vagnar närmast bygdegården.

Stora Gasmora En eventuell uppställningsplats för husbilar/-vagnar här bör planeras först efter kontroll i omgivningarna efter fagerrönn. Detta starkt skyddsvärda träd har en förekomst vid vägen väster om Stora

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 33 Gasmora (RT90: 642940; 170157), men varje exemplar antecknades inte under inventeringarna för Projekt Gotlands Flora förrän de hade 200 m lucka (= ny lokal). Öster om Stora Gasmora och nordost om körvägen ligger alvarmarker bedömda som klass1 i Äng- och hagmarksinventeringen (1991). De får inte utnyttjas för denna uppställningsplats.

Sudersand Inom detta område finns flera fynd av fagerrönn, varför en särskild inventering måste utföras innan planläggningen. I den västra delen finns dessutom fynd av toppjungfrulin (VU) och honungsblomster (VU). I området runt campingen tillkommer noteringar av klittviol (VU), låsbräken (NT), höstlåsbråken (NT) och sandtimotej (EN) (Petersson & Ingmansson 2007). Vid och öster om stugbyn finns åter sandtimotej (EN) i den öppna sanden och dessutom sanddådra (VU). I den östra delen finns fynd av klittviol (VU), plattsäv (NT) och loppstarr (VU). Särskilt sandtimotej kan skadas om bebyggelse tillåts på områdes dyner, då den står i sandblottor just på dyner. De i planen utpekade dynerna måste kontrolleras för förekomst av sandtimotej och klittviol innan planen tas.

Lassor-Sudergårda Även inom detta område finns flera fynd av fagerrönn, varför en särskild inventering måste utföras innan planläggningen. Det gäller självklart även hela det kompletteringsområde som föreslås från vägkorset mot Sudersand och upp mot Butleks och Bohakasandet. På vissa åkrar inom området har fynd gjorts av luddvicker (VU), råglosta (EN) och klätt (EN), arter som för en tynande tillvaro i Sverige. Eftersom markeringen för det ovala Bebyggelseområdet till stora delar berör åkermark, trots förslaget att ”hänsyn skall tas till aktiva jordbruk och dess utvecklingspotential”, kan det innebära risk för att dessa arter skadas.

Butleks (Ajkeslunda) Även inom detta områdes närhet finns flera fynd av fagerrönn, varför en särskild inventering måste utföras innan planläggningen. Ingen utvidgning får heller ske av området mot norr till den där liggande betesmarken. Här finns ett av få bestånd på Gotland av ljungögontröst (VU), en växt som snabbt minskar i landet.

Bohakasandet Även inom detta område finns flera fynd av fagerrönn, varför en särskild inventering måste utföras innan planläggningen. Här finns också noteringar av ljungögontröst (VU), en växt som snabbt minskar i landet. Delar av markerat område omfattas av strandskydd tillika naturreservatet Gotlandskusten, vilket inte kan komma ifråga för bebyggelse!

Nors-Ekeviken-Skär Även inom detta område finns flera fynd av fagerrönn från Bohakasandet hela vägen bort mot Skärsände, varför en särskild inventering måste utföras innan planläggningen. Delar av markerat

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 34 område omfattas av strandskydd tillika naturreservatet Gotlandskusten varierande 100 till 300 m, vilket inte kan komma ifråga för bebyggelse! I planens markering innefattas även stora arealer av jordbruksmark norr om Nors och Austers, vilka istället bör avsättas för fortsatta jordbruksändamål, särskilt som just detta framhävs i plandokumentet s. 30 ”Ska det småskaliga odlingslandskapet bibehållas får inte jordbruksmarken bebyggas”. Även här har sällsynta åkerogräs registrerats (se Lassor-Sudergårda).

Inom detta stora område i väst-öst finns flera rödlistade växter förutom den ovan nämnda fagerrönnen, som finns spridd längs hela sträckan. På udden Stadar öster om Bohakasandet växer ett rikt bestånd av ryl (EN). Inom de västra delarna finns också fynd av backklöver (NT). Orkidén honungsblomster (VU) växer i området nordväst om Fitagarda. Just söder om Fitagarda finns en notering av östkustarv (NT). Runt Fitgarda finns också fynd av luddvicker (VU) och sandtimotej (EN). Inom området söder om Nordersand finns registreringar av låsbräken (NT) och ryl (EN). Den senare anges som talrik i området söder om landsvägen, vilket också gäller i området vid Fifang längre österut (Delområde 1). I den sandiga tallskogen på båda sidor av landsvägen finns rika förekomster av rödlistade svampar sandkremla (NT), talltaggsvamp (NT), svartvit taggsvamp (NT), svart taggsvamp (NT), skrovlig taggsvamp (NT) och blåfotad taggsvamp (VU), där de två sista Sarcodon-arterna ingår i ”Åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar (Sarcodon)” (Nitare 2006). I samband med detta åtgärdsprogram har inventeringar genomförts i detta område av länsstyrelsen i Gotlands län (Edvinsson 2007, Edvinsson m.fl. 2007, Gahne m.fl. 2009).

Dessa svampar är beroende av de grova tallar som finns i skogarna. Dessa får inte avverkas.

Inom Delområde 1 i området norr om agmyren på udden vid Fifang finns både honungsblomster (VU) och ryl (EN). Agmyrar är dessutom en prioriterad naturtyp i EU:s AHD. Just sydost om landsvägskröken i detta område finns ytterligare en liten våtmark med ett bestånd av gulyxne. Denna orkidé är rödlistad (VU), ingår i ett Åtgärdsprogram för rikkärr (Sundberg 2006) framtaget av Naturvårdsverket samt är upptagen inom EU:s AHD. I samma våtmark finns även ängsstarr (NT) och honungsblomster (VU) samt andra fridlysta orkidéer. Ingen bebyggelse kan över huvud taget tillåtas i dessa områden. Söder om Kursoriv har tallticka (NT) och ryl (EN) rapporterats nära landsvägen. Inom de sydvästra och södra delarna av området vid Fifang och Stora Gasmora finns också noteringar av låsbräken (NT), backklöver (NT), honungsblomster (VU), plattsäv (NT), ängsstarr (NT) och sandtimotej (EN), där den senare växer i sandblottor. Söder och sydost om Raudstajnssand finns fynd av låsbräken (NT), backklöver (NT), plattsäv (NT), honungsblomster (VU), ryl (EN) (642397; 170543), rutlåsbräken (EN) (RT90: 643287; 170548) och höstlåsbräken (NT) (RT90: 643303; 170542).

Delområde 2 utgörs till stora delar av strandskyddsområde och

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 35 naturreservatet Gotlandskusten, vilket inte kan komma ifråga för bebyggelse i någon form. Endast renovering av befintlig bebyggelse kan tillåtas. Inom markerat område finns dvärglin (VU) och just norrut ryl (EN). I delarna söder om landsvägen kan enstaka hus tillåtas enligt plandokumentet.

Delområde 3 med åkrar upp mot Skär undantas från bebyggelse, vilket även föreslås i plandokumentet. På dessa åkermarker har noteringar gjorts av en rad sällsynta ogräs: riddarsporre (NT), luddvicker (VU), klätt (EN) och råglosta (EN).

Delområde 4: Inga noterade rödlistade växter finns i GBF:s databas.

Delområde 5: Enbart fynd av rödlistade ogräs i åkrar finns i GBF:s databas för detta område (jfr delområde 3). Åkrarna får inte överföras till t.ex. bebyggelse utan skall fortsatt brukas. Den sydostligaste spetsen av delområdet ligger inom Riksintresse för Naturvård. Här får ingen bebyggelse föreslås i FÖP. Närheten till de rika våtmarkerna i sydost kan utgöra en fara för den starkt skyddade orkidén gulyxne (se delområde 1), som här växer i ett rikt bestånd. Eftersom våtmarkerna ingår i ett Natura 2000 får de inte på något sätt påverkas av människlig verksamhet i närheten. Denna del tas bort från område 5.

Skärsände Även inom detta område finns flera fynd av fagerrönn, varför en särskild inventering måste utföras innan eventuell planläggning genomförs. Enligt FÖP planeras tre parkeringar inom området. GBF vill påminna Region Gotland om (vilket även framgår av FÖP) de skydd som råder för detta område: strandskydd med för just detta område särskilda bestämmelser för allmänheten, naturreservatet Gotlandskusten samt Riksintresse för Naturvård. Tillkommer gör en rad rödlistade arter, av vilka flera finns på torrbackarna längs körvägen mellan de nordligaste gårdarna nära Skärsände och fiskeläget vid Skärsviken. Här växer låsbräken, östkustarv, rosabrun nopping, ljus ängsfingersvamp, vridfingersvamp och skär fingersvamp alla rödlistade (NT). Svamparna noterades vid en inventering 2009 av ängssvampar på Gotland genomförd i länsstyrelsens regi. Även i övrigt finns rika bestånd av fridlysta växter t.ex. Adam och Eva och krutbrännare. Just inom detta område är en P-plats markerad i FÖP. På dessa rika marker får ingen P-plats anläggas. Även i övrigt råder viss tvekan om det enligt gällande bestämmelser och lagar för området kan vara möjligt att anlägga P-platser vid Skärsände, eller ens föreslå i FÖP att den vilda parkeringen i skogsdungarna får fortgå. Dessutom har ju under senare år markägarna stängt av vägen för trafik upp mot Skärsände! Har någon kontakt över huvud taget tagits med markägarna?

Holm Inga noterade rödlistade växter finns i GBF:s databas. Detta område med kalkfattig sand utgör dock ett område med ett flertal arter, som är mycket ovanliga på Gotland. Särskilt gäller detta det alkärr som ligger i anslutning till åkerområdets sydöstra del samt åker och

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 36 skogmarker norr om stigen mot stranden. En nyckelbiotop verkar enligt karta i FÖP finnas mot öster. Den inritade vägen mot den föreslagna parkeringen verkar dessutom passera rakt över de befintliga husen väster om åkrarna. På andra sidan dynerna ostnordost om åkersystemet finns mycket rika bestånd av knärot (NT), vilka inte får påverkas. Möjligen bör denna P-plats anläggas något längre mot norr i åkrarnas norrkant och i anslutning till stigen mot stranden, så att besökare kanaliseras längs densamma.

Holmudden Även inom detta område finns flera fynd av fagerrönn, varför en särskild inventering måste utföras innan eventuell planläggning genomförs. En husbilsplats och fyra parkeringar är markerade i FÖP. Förutom eventuell förekomst av fagerrönn verkar platsen för husbilarna vara OK ur växtsynpunkt. Förekomst av fagerrön är tidigare känd nära fyren, varför det måste ske en noga utförd inventering av omgivningarna innan en utvidgning av den befintliga P-platsen eventuellt görs. Vid båda gläntorna för de två tänkta parkeringarna mot norr från fyren växer den i Sverige sällsynta växten spetsfingerört, vilket mycket riktigt påpekas i FÖP. Denna växt är fridlyst, varför en placering av bilar på växtplatserna verkar lite ogenomtänkt! Dessa stryks! En koncentration sker istället vid den f.d. radiostationen norrut. För att bilar inte skall påverka spetsfingerörten bestånd i området negativt avskärmas sidorna av vägen med stenar/stockar där vägen passerar dessa gläntor. Ryl (EN) har även noterats i skogen just väst om den södra gläntan nära kraftledningens slut. Längs vägen väster om fyren finns flera bestånd av ryl (EN) samt knärot (NT) och då främst söder om densamma. En parkering kan möjligen ändå anläggas norr om denna infartsväg mot fyren, där en stig går mot nordnordost. Innan dess måste dock markområdet undersökas med avseende på sällsynta arter.

Infrastruktur

Vatten och avlopp GBF har noterat att de tidigare mycket våta kärren på Avanäset under senare år blivit torrare. Därmed har en igenväxning skett, vilket påverkat växtligheten negativt. Här finns bl.a. den skyddsvärda orkidén gulyxne, vilken är rödlistad (VU), ingår i ett Åtgärdsprogram för rikkärr (Sundberg 2006) framtaget av Naturvårdsverket samt är upptagen inom EU:s AHD. Denna process har skett samtidigt som en ökad fritidsbebyggelse skett i områdets kanter. Möjligen finns här ett samband, men det är självklart svårt att påvisa. En utbyggnad av vattentillförseln från t.ex. Bästeträsk till områdets hushåll kan vara att föredra, vilket kan minska risken för en eventuell ytterligare avsänkning av grundvattnet på Avanäset.

Bro-/tunnelförbindelse I FÖP diskuteras något runt en eventuell fast förbindelse till Fårö med en bro över eller tunnel under Fårösundet. GBF:s åsikt om en förbindelse planeras är att den i så fall anläggs där färjetrafiken sker idag, d.v.s. mellan Fårösund och Broa. Det andra alternativet som har

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 37 diskuterats är en förbindelse vid Norra gattet. Ur botanisk synvinkel är detta ett sämre alternativ, då det främst på Fårö-sidan finns en rad skyddsvärda växter i av EU prioriterade naturtyper. Långsiktigt ger det södra alternativet även en energivinst då körsträckan för fordon blir kortare.

Faktaruta De fetstilta förkortningarna används i textavsnitten. GBF = Gotlands Botaniska Förening EU:s Fågeldirektiv (FD) och Art- och Habitatdirektiv (AHD) ligger till grund för Nätverket Natura 2000, där Sverige genom att avsätta tillräckligt stora markområden skall för framtiden säkerställa skyddet av de i direktiven ingående arterna och habitaten (Cederberg & Löfroth 2000, Croneborg 2005). Den svenska rödlistan fastställs av ArtDatabanken vart femte år, nu senast år 2010 (Gärdenfors 2010). Här ingår sällsynta organismer som på något sätt anses riskera att minska eller i värsta fall försvinna som naturligt förekommande i Sverige. Genom olika kriterier bedöms graden av risk för arterna, vilket sedan leder till en klassning i de olika kategorierna för rödlistning eller att arten inte tillhör dessa kategorier utan är Livskraftig (LC). De olika kategorierna för rödlistning är efter stigande risk för minskning/försvinnande följande: Nära hotad (NT), Sårbar (VU), Starkt hotad (EN), Akut hotad (CR) och Regionalt utdöd (RE). Arterna i kategorierna VU, EN och CR anses som hotade. Då kunskapsläget för arten inte är tillräckligt, men arten ändå bör vara rödlistad, kan den klassas i kategorin Kunskapsbrist (DD). Bifogat kartmaterial finns i ärendepärmen på samhällsbyggnadsförvaltningen

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÅRÖ 2025 – Utställningsutlåtande RS au 2013-11-07 38 Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 5

Tilläggsanslag för utbyggnad av vatten- och spillvattennätet i Västerhejde Vibble 1:22

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 337 · Ledningskontoret 2013-10-17 · Tekniska nämnden 2012-12-19, § 294

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 337 Au § 314 Tilläggsanslag för utbyggnad av vatten- och spillvattennätet Västerhejde Vibble 1:122

RS 2013/654 - Tekniska nämnden 2012-12-19, § 294 - Ledningskontoret 2013-10-17

Regionstyrelsens förslag till beslut i fullmäktige

· Tekniska nämnden medges tilläggsanslag med 750 000 kronor för utbyggnad av Region Gotlands vatten- och spillvattennät inom exploateringsfastigheten Västerhejde Vibble 1:122.

· Medel anvisas genom anslutningsavgifter.

Tekniska nämnden har begärt tilläggsanslag med 750 000 kronor för utbyggnad av Region Gotlands vatten- och spillvattennät inom exploateringsfastigheten Västerhejde Vibble 1:122. Området är beläget strax söder om Västerhejde skola.

Området ska anslutas till Region Gotlands vatten- och spillvattennät. Finansiering av utbyggnaden, som beräknas kosta ca 750 000 kronor, säkerställs genom en bankgaranti på en summa motsvarande sex anslutningsavgifter.

Ledningskontoret har tillstyrkt begäran om tilläggsanslag i enlighet med tekniska nämndens förslag. Kontoret föreslår att medel anvisas genom anslutningsavgifter.

Arbetsutskottet föreslog, i enlighet med ledningskontoret, att tilläggsanslag medges.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/654 1 (1) Åke Wennerberg Handlingstyp Tjänsteskrivelse

Datum 17 oktober 2013

Regionstyrelsen

Begäran om tilläggsanslag för utbyggnad av vatten- och spillvattennätet

Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Tekniska nämnden medges tilläggsanslag på 750 tkr för utbyggnad av det regionala vatten- och spillvattennätet inom exploateringsfastigheten Västerhejde Vibble 1:122. Medel anvisas genom anslutningsavgifter.

Bakgrund Tekniska nämnden begär i protokollsutdrag 2012-12-19, § 294, tilläggsanslag på 750 tkr för utbyggnad av det regionala vatten- och spillvattennätet inom exploateringsfastigheten Västerhejde Vibble 1:122. Området ska anslutas till det regionala vatten- och spillvattennätet. Utbyggnaden beräknas kosta ca 750 tkr och finansieras genom anslutningsavgifter.

Bedömning Ledningskontoret tillstyrker att tilläggsanslag medges enligt tekniska nämndens förslag och att medel anvisas genom anslutningsavgifter.

Ledningskontoret

Per Lindskog tf regiondirektör

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress SE-621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Tekniska nämnden 2012-12-19

TN § 294 Exploateringsavtal för Västerhejde Vibble 1:122 samt tilläggsanslag för utbyggnad av vatten- och spillvattennätet

Bakgrund Som grund för förslag till avtal ligger detaljplan för Västerhejde Västerhejde Vibble 1:122, lagakraftvunnen 2012-11-30. Exploateringsområdet som motsvarar planområdet ligger strax söder om Västerhejde skola, ca 100 m öster om landsvägen och två km söder om Vibble.

Exploatörerna ansvarar för anläggandet av gator och övrig allmän platsmark inom planområdet. En eller flera gemensamhetsanläggningar skall bildas för allmän platsmark. För genomförandet av planen skall exploatören ställa en säkerhet på 500 000 kr Området skall anslutas till det regionala vatten- och spillvattennätet. Utbyggnaden beräknas kosta ca 750 000 kr vilket finansieras genom att exploatören ställer en bankgaranti på en summa motsvarande sex anslutningsavgifter enligt då gällande taxa som löses in av regionen i samband med påbörjande av anläggningsarbetena.

Tekniska nämndens beslut

Tekniska nämnden föreslår Regionstyrelsen:

• Godkänna upprättade förslag till exploateringsavtal med Jarl Skytén

• Föreslå Regionfullmäktige att bevilja Samhällsbyggnadsförvaltningen tilläggsanslag på 750 000 kr för utbyggnad av det regionala vatten- och spillvattennätet inom exploateringsfastigheten Västerhejde Vibble 1:122 ___

Protokollsutdrag: RS

Justerare Utdragsbestyrkande

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 6

Kulturplan 2014-2016

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-10-31, § 313 · Ledningskontoret 2013-09-23 · Kultur - och fritidsnämnden 2013-09-10, § 76 med förslag till kulturplan

Regionstyrelsen 2013-10-31 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-10-07-09, 11

Rs § 313 Au § 296 Kulturplan 2014-2016

RS 2013/567 - Kulturplan, förslag daterat 2013-08-21 - Kultur- och fritidsnämnden 2013-09-10, § 76 - Ledningskontoret 2013-09-23

Regionstyrelsens beslut

· Regionstyrelsen godkänner förslaget till Kulturplan för Region Gotland 2014-2016, som grund för Kulturrådets beslut.

Kultur- och fritidsnämnden har utarbetat förslag till Kulturplan 2014-2016, för god- kännande i regionstyrelsen. Kulturplanen ska därefter tillställas Kulturrådet för att ligga tillgrund för rådets beslut om statliga kulturmedel. Kulturplanen ska sedan slutligen fastställas av regionfullmäktige.

Förslaget till kulturplan har tagits fram med ett brett deltagande från civilsamhället. Kulturplanen har diskuterats på Kulturting och kulturfrukostar. Möten har skett med kulturinstitutionerna, det professionella kulturlivet

Inför sitt slutliga förslag hade kultur- och fritidsnämnden en offentlig och öppen sammanträdespunkt om kulturplanen. Nämnden beslöt om några korrigeringar i Kulturplanen. Dessa, av nämnden, beslutade korrigeringar är ännu inte inskrivna i den till regionstyrelsen överlämnade kulturplanen.

Arbetsutskottet föreslog i enlighet med ledningskontoret att förelagda förslag till Kulturplan godkänns som grund för Kulturrådets beslut.

Expedieras: Kultur- och fritidsnämnden, för åtgärd (expediering) Ledningskontoret Näringsliv

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/567 1 (2) Britta Samsioe Handlingstyp Tjänsteskrivelse

Datum 23 september 2013

Regionstyrelsen

Kulturplan 2014-2016

Förslag till beslut Regionstyrelsen antar förelagda Kulturplan 2014-2016

Bakgrund Inför 2014 har Region Gotland i uppdrag att skriva en ny Kulturplanför 2014- 2016, som också ska ligga till grund för Kulturrådets beslut om statliga kulturmedel till Region Gotland - Kultursamverkansmodellen.

Samverkansmodellen är begränsad till sju områden: · Professionell teater-, dans- och musikverksamhet · Regional museiverksamhet · Regional biblioteksverksamhet · Konst och kulturfrämjande verksamhet · Regional enskild arkivverksamhet · Filmkulturell verksamhet · Främjande hemslöjd

På Gotland ingår inte regional enskild arkivsamverkan i modellen. De internationella centra på Gotland Baltic Art Center (BAC), Baltic Centre for Writers and Translators (BCWT), Visby International Centre for Composers (VICC) och Bergmangårdarna på Fårö ingår inte heller i modellen men fick i revideringen av förra kulturplanen ett regionalt uppdrag, som innebär att bidra till den regionala utvecklingen av Gotland.

Framtagandet av kulturplanen har skett med ett brett deltagande från civilsamhället. Kulturplanen har diskuterats på Kulturting och kulturfrukostar. Möten har skett med kulturinstitutionerna, det professionella kulturlivet samt en politisk referensgrupp.

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress SE-621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/567 2 (2) Region Gotland

Bedömning Kulturrådets intentioner att uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur och tillgänglighet för alla till kulturen har fått särskilda kapitel i planen. Mål har också satts för samverkan mellan regionala kulturinstitutioner, fria professionella kulturskapare och civilsamhället. Ett kapitel berör också likabehandlingspolicyn med jämställdhet och mångfald.

Kulturplanen tar också upp internationellt arbete och betonar utvecklingsområdet Kulturhamn i Östersjön, där samverkan kultur och näringsliv betonas samt att besöksnäring och kulturturism är en viktig del.

Gotland som kulturmötesplats ska bidra till nya innovationer och kvalitetsutveckling inom kulturområdet.

En av scenkonsulenterna kommer också att få i uppdrag att bilda en scenkonstorganisation vilket är en del av visionen Kulturhamn.

Kulturplanen ligger som en bra grund för samverkansmodellen. Analyser och strategier för länsinstitutionerna ger en klar bild av fortsatta verksamheter. Det finns också en budget för de statliga och regionala medlen i modellen.

I planen omnämns en ”en sökbar pott, kallad regionala utvecklingsmedel” för 2015-2016. Dessa medel är avsedda för att kunna växla upp statliga kulturprojektmedel från Kulturrådet. Länsinstitutionerna ska kunna söka dessa medel. Medlen är tänkta att tas från årliga uppskrivningar av den regionala budgeten, vilket är en politisk prioritering. Form och funktion för dessa medel är idag otydliga och bör särskilt utredas.

Ledningskontoret

Per Lindskog tf regiondirektör

Kulturplan 2014-2016 Region Gotland

2013-08-21 Region Gotland Maria Modig Kultur- och fritidsdirektör

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kulturen på Gotland ...... 3

Kultursamverkansmodellens spelregler ...... 4

Så här gick det till – Regional Kulturplan 2014-2016...... 5

Avgränsningar i Kulturplanen ...... 6

Fokusområden 2014-2016 ...... 6

Barns och ungas rätt till kultur ...... 7

Tillgänglighet ...... 9

Samverkan ...... 10

Likabehandlingspolicy ...... 12

Jämställdhet ...... 12

Mångfald ...... 12

Primärkommunal kulturverksamhet ...... 13

Internationellt arbete och Utvecklingsområden ...... 14

UTVECKLINGSOMRÅDE: ”Kulturhamn” i Östersjön – en visionär symbol ...... 14

Internationella centra ...... 15

Samarbete med andra politikområden ...... 16

Regional kulturverksamhet 2014-2016 ...... 17

PROFESSIONELL TEATER, DANS OCH MUSIK - SCENKONST ...... 17

MUSEIVERKSAMHET ...... 20

FRÄMJANDE av HEMSLÖJD ...... 22

BIBLIOTEKSVERKSAMHET ...... 23

FILMKULTURELL VERKSAMHET ...... 24

KONST- OCH KULTURFRÄMJANDEVERKSAMHET - Kulturkonsulenterna på Gotland ...... 25

FRIA PROFESSIONELLA KULTURskapare OCH KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR ...... 27

Redovisning och uppföljning ...... 29

Budget 2014-2016 ...... 30

Ny fördelningsmodell på Gotland ...... 30

Slutord ...... 31

2

KULTUREN PÅ GOTLAND

Gutland hitti fyrsti maþr þan sum þieluar hit. þa war Gutland hittade först den man som hette Tjelvar. gutland so eluist at þet daghum sanc Oc natum war Då var Gutland bundet av mörka makter, så att det uppj. En þann maþr quam fyrsti eldi a land Oc siþan om dagen sjönk och om natten var uppe. Med sanc þet aldri denne man kom första elden till landet och sedan sjönk det aldrig.

Gutasagan, del av Gutalagen, nedtecknat omkring 1350

Gotland är en speciell plats. När du stiger i land på den ö, som Tjelvar enligt legenden räddade från att sjunka ner i havet, möts du av ett rikt kulturlandskap både med gamla anor och spännande nya innovationer. Med 92 medeltida kyrkor, en stad med ringmur, mängder av fornlämningar och spår från dåtid till nutid är kulturarvet alltid närvarande och påtagligt. Det inspirerar och lockar många till ön vilket skapar en fantastisk kulturell kokande gryta där samtid och historia förenas.

Det genuint gotländska är det unika kulturarvet och kulturmiljön vilka skapar en god boendemiljö och den turism som berikar inte bara Sverige utan hela östersjöområdet.

Det geografiska läget innebär intressanta utmaningar och möjligheter. Det centrala läget i Östersjön har genom alla tider bidragit till att Gotland byggt upp omfattande internationella kontakter, nätverk och vänorter. Till Gotlands unika möjligheter hör också de över 800 000 besökare som årligen kommer till ön. Utmaningen ligger i ö-läget vilket ställer särskilda krav på samarbete och tillgänglighet.

Gotland är en region med ansvar för frågor som berör kommun, region och landsting. Inom kultursamverkansmodellen skapas därigenom möjligheter till tät dialog med medborgare, besökare av verksamheterna och kulturaktörer. Kultursamverkansmodellen är därför unik i sin utformning på Gotland.

3

KULTURSAMVERKANSMODELLENS SPELREGLER

Kultursamverkansmodellen innebär att regioner och landsting har fått i uppdrag att fördela de statliga medlen till den regionala kulturverksamheten. Modellen innebär att det fortfarande är regeringen via riksdagen som sätter nivån för statens regionala kulturmedel. Regeringen pekar dock inte ut vilka institutioner eller verksamheter pengarna ska gå till. Samverkansmodellen är begränsad till sju områden:

1. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet 2. Regional museiverksamhet 3. Regional biblioteksverksamhet 4. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 1 5. Regional enskild arkivverksamhet 6. Filmkulturell verksamhet 7. Främjande av hemslöjd

Därutöver har Region Gotland valt att även prioritera området fria professionella kulturskapare och utövare inom kulturella och kreativa näringar.

På Gotland har kultur- och fritidsnämnden det regionala ansvaret för kultursamverkansmodellen.2

Kulturplanen ligger till grund för Kulturrådets beslut om de statliga kulturmedel som Region Gotland årligen erhåller.

1 Regional enskild arkivverksamhet på Gotland uppbär inte medel ur kultursamverkansmodellen. 2 Enligt beslut i Regionfullmäktige 2012-11-26 § 153

4

SÅ HÄR GICK DET TILL – REGIONAL KULTURPLAN 2014-2016

Startskottet för det konkreta arbetet med Region kulturutveckling och utgör en stödfunktion för den Gotlands nya kulturplan var Kulturtinget som hölls regionala kulturstrategen. RFKUs uppgift i i februari. Via dagspress, sociala medier och andra kulturplanearbetet har varit att bistå med informationskanaler bjöds medborgarna in till en kulturkompetens. heldag med det övergripande temat ”Hur kan Gotland växa som kulturplats?”. Vid Kulturtinget Civilsamhället på Gotland håller på att definieras i fanns representanter för kulturinstitutioner, ett regionövergripande arbete. Den definition företrädare för kulturorganisationer, regionen i dagsläget arbetar efter är: alla som studieförbund, kulturkonsulenter, fria definierar sig som civilsamhälle ingår i det. professionella kulturskapare inom kulturella och Civilsamhället har bland annat genom regionens kreativa näringar, kulturföreningar, det civila föreningsregister fått påminnelse via e-post om att samhället och allmänt kulturintresserade. komma in med remissvar på kulturplanen. Dialog har skett i den mån organisationerna, Bland de som deltog på Kulturtinget från föreningslivet och de ideella krafterna har civilsamhället kan räknas fyra studieförbund, tio medverkat på kulturting och kulturfrukostar samt i kulturföreningar inklusive arrangörsföreningar, två övriga kontakter med kulturkonsulenter och kultur- museer och ett antal från övriga civila och fritidsförvaltningen. Syftet med dialogerna har organisationer. varit att få en bred förankring och ge inflytande i arbetet med kulturen på Gotland. Av de fria professionella kulturskaparna deltog cirka femton personer som arbetar inom Det professionella kulturlivet definierar Region områdena bildkonst, keramik, reklam, Gotland som de aktörer inom kulturområdet som, kulturturism, musik, dataspelsutveckling, endera som näringsidkare inom kulturella och produktion och marknadsföring, journalism samt kreativa områden eller som ”frilansande” film- och tv-produktion. kulturaktör, har relevant högre utbildning eller motsvarande, har Gotland som bas för sitt boende De idéer och förslag som framkom bearbetades och har sin kulturutövning som huvudsaklig vidare dagen efter av en mindre grupp bestående inkomstkälla. Dialog har skett i den mån dessa av kulturkonsulenter, institutionschefer, regionråd, aktörer har medverkat på kulturting och kultur- och fritidsnämnden samt representanter kulturfrukostar samt i övriga kontakter med från ledningskontoret och kultur- och kulturkonsulenter och kultur- och fritidsförvaltningen. fritidsförvaltningen. Syftet med dialogerna har varit att fånga upp tendenser, önskemål och behov Under vårens fyra kulturfrukostar har den nya samt att tydliggöra regionens politiska regionala kulturplanen varit en stående prioriteringar och de förutsättningar som råder, diskussionspunkt. Kulturfrukostarna är kultur- och särskilt vad gäller kultursamverkansmodellen. fritidsförvaltningens främsta dialogforum, öppet för alla kulturintresserade medborgare på ön, såväl Utkast av planen har funnits på regionens hemsida aktör som konsument. med möjlighet för alla att lämna remissvar, ett 30- tal svar inkom. Även via Facebook har möjlighet till Parallellt med arbetet skedde möten med kommunikation funnits. kulturinstitutionerna. En politisk referensgrupp har knutits till arbetet Det nybildade regionala forumet för för att på nära håll följa processen med den kulturutveckling (RFKU), som fått en tydligare roll i framväxande planen. arbetet med kultursamverkansmodellen, sammanträdde regelbundet under hela processen. Forumet är ett nätverk för samordnad

5

AVGRÄNSNINGAR I KULTURPLANEN

Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016 ersätter tidigare dokument 3 och är från och med 2014 det kulturpolitiska verktyg som omfattar all kultur på Gotland och det styrdokument som stakar ut strategin för den regionala kulturen.

Region Gotland har valt att göra avgränsningen att bygga den regionala kulturplanen för 2014-2016 kring de regionala kulturinstitutionerna. Dock omfattas även den så kallade primärkommunala kulturverksamheten av planens visioner. De primärkommunala verksamheterna uppbär inte medel ur kultursamverkansmodellen utan har andra anslag.

Väl medvetna om alla kulturaktörers stora värde för Gotland har regionen valt ett övergripande förhållningssätt för kulturplanen, där utrymmet för beskrivning av Gotlands omfattande kulturverksamhet är begränsat enligt principen ”ingen nämnd ingen glömd”. Tonvikten har legat på att skapa ett lättillgängligt och användarvänligt dokument.

FOKUSOMRÅDEN 2014-2016

Region Gotland har beslutat att kulturplaneperioden 2014-2016 huvudsakligen ska fokusera på tre utvecklingsområden:

· barns och ungas rätt till kultur · tillgänglighet · samverkan

Bakgrunden till denna prioritering ligger i de nationella kulturpolitiska målen4 och övriga uppdrag från Kulturrådet samt i de regionala utvecklingsbehoven. Målen omfattar samtliga länsinstitutioner på Gotland. De följs upp årligen tillsammans med mer verksamhetsspecifika mål, som regleras av beslut i kultur- och fritidsnämnden, vilket även gäller aspekter såsom kvalitet, konstnärlig förnyelse och jämställdhet.

3 Kulturpolitiskt program 2009 och Regional kulturplan Region Gotland 2011-2013. 4 Nationella kulturpolitiska mål: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, • främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, • särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

6

BARNS OCH UNGAS RÄTT TILL KULTUR

Vision:

”Alla barn och unga på Gotland ges möjlighet att ta del av kulturupplevelser som ger dem en grund att stå på i sitt identitetsbyggande, sin personlighetsutveckling och sina möjligheter att uttrycka sig kreativt. Alla barn och unga på Gotland uppmuntras genom kulturupplevelserna till att utveckla en naturlig nyfikenhet inför konstnärliga uttryck och för kulturarvet. Den kulturella bildningen ger en grundläggande förståelse och tolerans, som är grunden i ett demokratiskt samhälle.”

NULÄGE - BARN OCH UNGDOMAR PÅ GOTLAND

FN:s konvention om barns rättigheter ligger som Tillgänglighet är en av de mest påtagliga faktorerna grund för den del i regionens kulturpolitiska som påverkar förutsättningarna för gotländska program som betonar kulturens betydelse för ett barns och ungdomars kulturkonsumtion och demokratiskt samhälle. Barn och unga på Gotland deltagande i kultursammanhang. Då Gotland i är en prioriterad målgrupp i kulturutvecklings- första hand består av landsbygd och mindre arbetet. tätorter är kulturutbudet för landsbygdsboende begränsat, eftersom majoriteten av utbudet sker i Region Gotland har länge arbetat för att långsiktigt Visby. Kollektivtrafik finns, men den når inte alla stärka barns och ungas tillgång till kultur, och har begränsad turtäthet. Därtill skapar ö-läget synliggöra barn- och ungdomskultur samt förstärka minskade möjligheter att ta del av andra och sprida föredömliga arbetsformer. Detta arbete kommuners kulturutbud. Rent generellt finns även har dels bestått i kulturkonsulenternas, andra tillgänglighetsproblem, såsom institutionernas och andra aktörers nätverksarbete kommunikations- och informationsvägar och kring barn- och ungdomskultur, dels i arbetet med socioekonomiska faktorer.5 att ta fram årliga bokslut för ”Barn- och ungdomskultur”. Dessa bokslut ger en översiktlig I en kartläggning av ungas önskemål och behov beskrivning av den omfattande gällande kultur på Gotland6 framkom att kulturverksamheten och de samarbeten som görs målgruppen inte alltid nås av information om för barn och unga. Inom regionen finns ett stort kulturutbudet. antal organisationer som aktivt bidrar till ett brett utbud för barn och unga över hela ön, bland andra Ur ett barnperspektiv anser Region Gotland att studieförbunden, kulturföreningarna, genom upplevelser av lek och kreativt arbete med filmorganisationer, kulturinstitutionerna, konstnärliga uttryck såsom färg, form, bild, rörelse biblioteken, museerna, kulturskolan, skolväsendet och ton, utforskas och utvecklas alla sinnen. En inklusive Skapande skola och ungdomsgårdarna. kreativitet grundläggs och behålls som stärker identitetsutveckling och självkänsla. Den stora mångfalden inom barn- och ungdomskulturen ställer krav på struktur, sammanhang och samordning – där målgruppen är delaktig. Denna kulturplan innehåller mål och 5 Tendensen är att barnfattigdomen på ön minskade fram till år beskriver genomförande för att bygga den struktur 2006, men vände 2007 och är nu långsamt på väg att öka igen. för samverkan inom området barn och unga. Dock är den låg i förhållande till början av 2000-talet. Jämförelsevis är ohälsotalen för gotländska ungdomar i snitt På Gotland finns 17 227 (2012 års statistik) barn med riket i övrigt, förutom att Gotland har ett större antal och unga i åldrarna 0-26, vilket motsvarar cirka 30 aborter än genomsnittet. procent av befolkningen. Av Gotlands cirka 57 000 invånare bor knappt hälften i Visby med omnejd. 6 Slutrapport Ung kultur, kartläggning, 2012-10-23.

7

Ur ett medborgarperspektiv är en satsning på det rika kulturlivet är viktiga faktorer som påverkar barns och ungas rätt till kultur viktig för att främja många att återvända eller besöka ön som turister. hälsa, delaktighet och inkludering i samhället. Ett rikt kulturutbud innebär större attraktionskraft Kulturen ger barn och unga möjlighet till och är en konkurrensfördel i en region. meningsfull sysselsättning. Barn och unga har som Möjligheterna att fler väljer att flytta till ön ökar medborgare på Gotland samma rätt till ett rikt, om kulturutbudet för barn och unga är stort, vilket professionellt kvalitetssäkrat kulturutbud som barn är ett mål i Vision Gotland 2025. och unga i resten av Sverige. Region Gotlands kultursyn utgår också från ett Ur ett näringslivsperspektiv är en satsning på delaktighetsperspektiv. barns och ungas rätt till kultur viktig för att det ger en reseanledning som bidrar till att utveckla Ur ett samhällsperspektiv är barns och ungas rätt företagande inom kulturella och kreativa näringar, till kultur viktig för att de ska få tillgång till turist- och besöksnäringen. historien och ges möjlighet till utveckling genom eget skapande. Kulturarvet, den unika naturen och

Mål 1: Alla barn, ungdomar och unga vuxna 0-26 år på Gotland ska erbjudas regelbundna möjligheter att aktivt delta i kultursammanhang samt att få ta del av ett varierat utbud av professionella kulturupplevelser.

Delmål 1: Att en Barn- och ungdomskulturgrupp bildas under 2014 med syfte att arbeta gränsöverskridande med uppdraget att tillvarata barns och ungas kulturintressen och eget skapande. Barn- och ungdomskulturgruppen har politisk förankring genom att respektive nämnders arbetsutskott tillsammans bereder frågorna. Kultur- och fritidsnämndens ordförande leder mötena. Gruppen organiserar en ungdomsreferensgrupp som man arbetar tätt ihop med.

Delmål 2: Att Barn- och ungdomskulturgruppen under åren 2014-2016 ska ha arbetat fram en kulturgaranti som säkerställer utbudet av professionell kultur till alla barn och ungdomar i åldern 0-18 år, färdig att implementera 2017.

Delmål 3: Att Barn- och ungdomskulturgruppen senast år 2015 redovisar ett förslag på hur unga vuxna 19-26 år ska erbjudas regelbundna möjligheter att aktivt delta i kultursammanhang samt att få ta del av ett varierat utbud av professionella kulturupplevelser.

8

TILLGÄNGLIGHET

Med begreppet tillgänglighet avser Region Gotland geografisk och socioekonomisk tillgänglighet samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Digitaliseringen inom kultursektorn har möjliggjort att tillgängligheten till kultur har ökat. Dock behövs fortfarande större kunskaper för att fler ska kunna tillgodogöra sig de möjligheter som den digitala tekniken ger. Kulturskolan är en verksamhet som finns över hela ön och som till vissa delar är avgiftsfri till exempel "Kultur-i-skolan", som är kulturprojekt där kulturskolelärare och grundskolelärare samarbetar med en hel klass eller skola.

NULÄGE - TILLGÄNGLIGHET PÅ GOTLAND Geografisk tillgänglighet ledningskontorets arbete. En kartläggning över hur regionens förvaltningar arbetar med frågan En stor del av befolkningen är bosatt på genomförs och handlingsplaner på åtgärder ska tas landsbygden och därmed beroende av bil, fram under 2014. Kultur- och fritidsförvaltningen kollektivtrafik eller andra färdmedel för att kunna genomför en bidragsöversyn som bland annat ta del av det kulturutbud som erbjuds i tätorter. synliggör funktionshindrades möjligheter till en Största delen av kulturutbudet finns i Visby, men aktiv fritid på lika villkor. både institutioner och fria utövare eftersträvar att förlägga delar av sin verksamhet i de gotländska Region Gotland bekräftar att alla institutioner som socknarna. Bygdegårdar, föreningshus, biografer, får medel ur samverkansmodellen under 2013 har lokala museer och andra typer av samlingsplatser tagit fram handlingsplaner för tillgänglighet enligt fungerar i praktiken som lokala kulturhus, dit den checklista som Kulturrådet hänvisar till. gästspel, turnéer, föreläsningar och utställningar – av både lokal och nationell karaktär – förläggs. De flesta bygdegårdar på landsbygden har tillgänglighetsanpassat sina lokaler, men flera Socioekonomisk tillgänglighet kulturhistoriskt intressanta gårdar och kulturmiljöer kräver en mer omfattande analys för Den kartläggning som gjordes kring ungdomars att tillgodose behoven. Visby har med sin gamla behov och önskemål kring kultur visade att flickor bebyggelse framförallt i staden innanför ringmuren upplevde större ekonomiska hinder än pojkar. Vad i vissa fall begränsad tillgänglighet. I gäller andelen hushåll med försörjningsstöd ligger kulturminnesmärkta byggnader går det inte alltid Gotland marginellt över snittet. Ö-läget bidrar dock går att göra de ingrepp som skulle behövas. till att möjligheten för alla att ta del av andra kommuners kulturutbud är begränsad. Inom Region Gotland pågår ett arbete med att öka tillgängligheten för funktionsnedsatta i offentliga Tillgänglighet för personer med miljöer. En annan del i arbetet är Gotlands funktionsnedsättning tillgänglighetsguide som är en inventering av boendeanläggningar, möteslokaler och andra Region Gotlands arbete med att förverkliga offentliga lokaler. Kollektivtrafiken i innerstaden är funktionshinderspolitikens mål genomförs på begränsad, då gator och gränder är för smala. uppdrag av regionstyrelsen genom

Mål 1: Alla på Gotland – oavsett förutsättningar – ska kunna erbjudas regelbundna möjligheter att aktivt delta i kultursammanhang samt att få ta del av ett varierat utbud av professionella kulturupplevelser.

Delmål 1: Att institutionerna under perioden upprättar strategier för geografisk och socioekonomisk tillgänglighet och tillgänglighet för funktionshindrade. Befintliga grupper och nätverk ska vara representerade i arbetet.

9

SAMVERKAN

NATIONELLA MINORITETSKULTURER

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. En enklare kartläggning har visat att antalet personer inom minoriteterna boende på Gotland är mycket få och att de inte är organiserade. Ambitionen från Region Gotlands sida framgent är att informera individerna om möjligheten att delta i den kulturpolitiska dialogen samt att sprida kunskap om lagen och de särskilda rättigheter minoriteterna har. Detta gäller minoriteterna själva, likväl som regionens övriga kulturaktörer såsom exempelvis institutionerna. Det övergripande syftet är att synliggöra minoriteternas kultur och därmed öka kunskaperna bland allmänheten, öka minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sina kulturer, samt ge dem möjlighet till eget skapande. Region Gotland ger stöd och information till kulturaktörer, föreningar och organisationer som en del i detta arbete.

NULÄGE – SAMVERKAN PÅ GOTLAND

Gotland är en ö, en region, ett landsting och en som utgör basen för dialog och samverkan. kommun i ett. Det är cirka 10 mil sjövägen till Forumen är öppna för alla intresserade som önskar fastlandet. Detta ger speciella förutsättningar för ta del av aktuell information eller ge synpunkter. kulturlivet och därmed för arbetet med Kulturkonsulenternas roll som dialogförare med kultursamverkansmodellen. Samverkan sker därför det fria konst- och kulturlivet utgör också en mellan regionen och institutionerna, mellan mycket viktig del av samverkan med denna grupp. kulturaktörer och kulturintresserade i allmänhet. Sektorn med fria professionella består av cirka På det begränsade område som Gotland utgör är 1 000 kulturskapare. närheten mellan de olika parterna stor och kan vara komplex. Nya sätt att samverka och ha dialog Samverkan sker även inom civilsamhället med cirka har vuxit fram framför allt mellan 160 kulturföreningar för såväl amatörer som länsinstitutionerna, inte minst tack vare professionella utövare inom dans, musik, teater, kultursamverkansmodellen. Samverkan sker även film, konst, kulturarv och hembygd, varav ett 15-tal mellan kulturaktörer på Gotland och på fastlandet lokala museer samt nio studieförbund med bred samt internationellt. kulturverksamhet.

Region Gotlands ambition är att utveckla Samverkansarbetet inom regionen handlar samverkan med framförallt tre externa framförallt om att starta förvaltningsövergripande huvudparter; de regionala kulturinstitutionerna, dialoger. fria professionella kulturskapare och civilsamhället. Gotlands Kulturförbund är en idé som uppkom på De olika grupperna har olika strukturer. Vad gäller kulturtinget och som går ut på att de fria institutionerna sker dialog och samverkan främst professionella kulturskaparna kunde gå samman i genom möten mellan institutionerna och med en paraplyorganisation, likt idrottens, så att man representanter för kultur- och fritidsförvaltningen. kan tala med en röst. Initiativet för bildandet ligger För fria professionella kulturskapare och på de fria professionella, och Region Gotland kan civilsamhället är det de öppna och månatliga bistå med rådgivning. kulturfrukostarna och ett öppet årligt kulturting

10

SAMVERKAN PÅ GOTLAND UR OLIKA PERSPEKTIV

Ur ett samhälls- och medborgarperspektiv är Ur ett näringslivs- och samverkan inom kulturlivet viktig eftersom den destinationsutvecklingsperspektiv är samverkan främjar kulturutveckling. Dialoger mellan olika viktig för att kulturen har mycket att vinna på att ta kulturaktörer är en del av del av entreprenörstänkande och kultursamverkansmodellens idé och marknadsföringsstrategier. Vad gäller grundfundament. Meningen med modellen är destinationsutveckling är de gotländska natur- och också att flytta beslut om prioriteringar av den kulturvärdena underutnyttjade. Strategier för hur lokala kulturen närmare brukarna, vilket gör kulturella och kreativa näringar ska kunna öka är hanteringen av all kultur mer demokratisk. beskrivet under rubriken kulturella och kreativa Behovet av större samverkan och horisontellt näringar. Det finns ett 10-tal utvecklingsbolag på tänkande är tydligt. Gotland som startat för att samverka i sina närområden och vara motorer för företagande på Ur ett barn- och ungdomsperspektiv är samverkan landsbygden. Dessa är viktiga samverkanspartners särskilt viktig, eftersom flera förvaltningar inom för kulturaktörer. regionen hanterar kulturfrågor för barn och unga. Tydligare strategier behövs, vilka är under uppbyggnad (se målen kring barns och ungas rätt till kultur).

Mål 1: Genom samverkan skapa synergier för att uppnå högre effektivitet och därmed ökat nyttjande av resurser samt utveckling och högre kvalitet genom idéskapande och nytänkande.

Delmål 1: Att kulturorganisationer som samverkar kring ansökningar av extern finansiering ökar.

Delmål 2: Att Länsdansen, Länsteatern och GotlandsMusiken, med stöd av kultur- och fritidsförvaltningen, under 2014 genomför bildandet av en gemensam scenkonstorganisation för dans, teater och musik.

Sluttillståndet för scenkonstorganisationen beskrivs utifrån parametrarna styrning, bemanning, ekonomi, lokaler, teknisk utrustning, gemensam marknadsföring, biljettförsäljning, uppföljning av verksamhet, juridisk person, bolagsform och intern organisation. Under 2014 ska en samlad scenkonstorganisation med nytt namn vara bildad.

Delmål 3: Att kultur- och fritidsförvaltningen under 2014 och 2015 genomför möten, exempelvis kulturfrukostar, i syfte att skapa kontaktytor där olika aktörer i det gotländska samhället möts.

Syftet med att samverka gränsöverskridande kring kulturfrukostarna är att skapa ett gemensamt engagemang kring kultur samt att integrera kulturfrågor i samhällsutvecklingen.

11

LIKABEHANDLINGSPOLICY

Likabehandling är grunden i värderingarna för Region Gotland. Regionen ser, förstår, värdesätter och tillvaratar individers olikheter såväl hos medarbetare som hos brukare och kunder. Ambitionen är att se och möta människor som individer och se de möjligheter till utveckling som detta ger.

JÄMSTÄLLDHET

Regionen vidtar aktiva framåtsyftande åtgärder i verksamheterna för att främja lika rättigheter och möjligheter för båda könen. Regionstyrelsen beslutade i september 2009 att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Det betyder att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av en verksamhet. Ledningskontoret har sedan 2010 ansvaret för att samordna arbetet med att jämställdhetsintegrera sina tjänster. Arbetet innefattar följande aktiviteter:

· Fortbilda nämndpolitiker och ledningsgrupper i samtliga nämnder och förvaltningar · Leda processer för jämställdhetsintegrering (på initiativ från avdelning/enhet) · Fortbilda nämndsekreterare · Delta i regionens arbete kring uppföljning av verksamheter · Arrangera konferensdagar och nätverk om jämställdhetsintegrering · Handleda och stödja förvaltningar eller enheter som önskar stöd i att jämställdhetsintegrera sin verksamhet.

I arbetet med jämställdhetsintegreringen ställs idag högre krav på att återrapportering och statistik för all typ av verksamhet ska vara könsuppdelad, vilket gör att analys kan ske och att slutsatser ur ett genusperspektiv kan dras. Regionen arbetar också med en barnkonsekvensanalys som används vid all handläggning. Ett av perspektiven att ta hänsyn till är jämställdhet

Som ett exempel på regionens jämställdhetsarbete kan nämnas att en jämställdhetsutbildning av personalen på ungdomsgårdarna har skett. Därefter gjordes kartläggningar av den egna verksamheten och analys av resultatet som resulterade i ett förändringsarbete.

Inom kultursamverkansmodellen ställs krav som främjar jämställdhet i besluten om tilldelning av medel. I kultur- och fritidsnämndens beslut om medel till verksamheterna ges konkreta uppdrag gällande jämställdhet. Även i den redovisning som länsinstitutionerna lämnar till staten följs jämställdhetsaspekten upp.

Att jämställdhetsperspektiv efterfrågas i ansökningar, redovisningar och vid uppföljning ger effekten att frågan lyfts och medvetandenivåerna höjds då institutionerna tvingas tänka igenom hur aspekten kan tillgodoses. I arbetet med att lyfta frågan och starta diskussioner står regionen till förfogande som bollplank och för rådgivning.

MÅNGFALD

Regionen ska vidta aktiva framåtsyftande åtgärder på kulturområdet för att främja lika rättigheter och möjligheter till kultur oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Regionen ansvarar för att likabehandlingspolicyn med riktlinjer implementeras samt att handlingsplaner för jämställdhet upprättas, genomförs och följs upp.

12

PRIMÄRKOMMUNAL KULTURVERKSAMHET

Eftersom Gotland består av endast en kommun är den regionala och kommunala kulturen tätt sammanlänkade. Kommunala verksamheter, såsom bibliotek, ungdomsverksamhet, folkbildning, skolväsendet inklusive Skapande skola, kulturskola med flera, skapar den mångfald som bidrar till det rika kulturlandskapet med både bredd och spets.

Kulturskolan är viktig för barn och ungas tillgång till kultur, då den når alla barn i skolan och dessutom erbjuder verksamhet utanför skoltid. Det finns idag planer på att samlokalisera kulturskolan och det nya gymnasiet som ska byggas. Detta skapar en bra grund för samarbeten mellan olika parter, bland annat institutionerna och konsulenterna.

De primärkommunala biblioteken, integrerade högskolebiblioteket, bokbussen och ”boken kommer” är en grund i det demokratiska samhället genom kunskapsförmedling. Biblioteken är också viktiga lokala kulturmötesplatser på hela ön.

På Gotland finns ca 160 kulturföreningar inom dans, musik, teater, film, konst, kulturarv och hembygd, samt ett 50-tal lokala museer. Dessa utgör en solid grund för kulturutbudet på Gotland och bidrar till utveckling av en levande landsbygd.

Samverkan som idag sker mellan de primärkommunala kulturverksamheterna och de regionala institutionerna skapar en unik dialog som kännetecknar Gotlands kulturliv. Dialogen utgör en samverkansbas för kulturaktörer och främjar utveckling samt skapar kvalitet i bredden.

Barn och unga är den prioriterade målgruppen i regionens hantering av stöd till dessa verksamheter liksom verksamhet på landsbygd och evenemang utanför högsäsong.

13

INTERNATIONELLT ARBETE OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN

Gotlands kulturaktörer är aktiva på många sätt gällande internationellt arbete. Det internationella utbyte som sker inom ordinarie verksamheter är betydande och genomförs såväl i offentliga sammanhang som mellan privatpersoner, ideella organisationer och näringsliv. Region Gotland är också aktiv medlem i Baltic Island Network (B7), Union of the Baltic Cities (UBC), Europas Perifera och Maritima Regioner (CPMR) och Hansan (City league The Hanse).

UTVECKLINGSOMRÅDE: ”KULTURHAMN” I ÖSTERSJÖN – EN VISIONÄR SYMBOL

Havet är Östersjön, hamnen är Gotland

Gotland är en naturlig kulturmötesplats i Östersjön och framhävs ofta som ett historiskt kulturellt nav och är med tanke på det internationellt kända kulturarvet redan en ”kulturhamn” i Östersjön. Men den kan utvecklas och kompletteras med idag relevant innehåll och strukturer som underlättar för den kulturella infrastrukturen. I en hamn kan många verksamheter lägga till, för kortare eller längre tid. Begreppet ”kulturhamn” är i ett internationellt sammanhang en visionär symbol för den kultur som regionen producerar och önskar sprida och synliggöra. ”Kulturhamnen” är ett paraplybegrepp som innefattar samverkan och lokalisering av de kulturella verksamheter som har potential att återge Gotland något av sin forna attraktivitet som ett dynamiskt kulturellt nav i Östersjön.

De delar av näringslivet som tangerar kulturområdet är väsentliga och ska beaktas. En större samverkan mellan kultur och näringsliv är lika önskvärd som nödvändig för regionens utveckling och tillväxt, där kulturen har en potential som idag inte nyttjas till fullo. ”Kulturhamnen” som visionärt begrepp kan användas i varumärkesbyggande som ett exempel på kultur som tillväxtfaktor i regionen, samt underlättar för olika kulturinstitutioner att närma sig varandra och på sikt bidra till att gotländska kulturinnovationer i framtiden kan hålla högsta klass.

Även besöksnäring och kulturturism har mycket att vinna på ett kulturklusternätverk i syfte att uppnå regionens långsiktiga vision om att öka inflyttningen. ”Kulturhamnen” kan ge goda möjligheter att bidra till den visionen då en av de viktigaste faktorerna för bosättning är kulturellt betingad. Ett rikt kulturliv är en lockande magnet som kan vara avgörande för om platsen anses mer eller mindre attraktiv att flytta till.

Som ett exempel på en konkret utvecklingsmöjlighet i en framtida ”kulturhamn” skulle Östersjökulturträffar kunna genomföras för att öka Gotlands inflytande som en betydelsefull internationell kulturmötesplats. Östersjökulturträffarna skulle utgå från de tre internationella centren som har sin verksamhet på Gotland i samverkan med övriga kulturaktörer, utifrån konstområdena ord, bild och ton.

Gotland som kulturmötesplats där många aktörer möts och samverkar skulle sannolikt bidra till nya innovationer och kvalitetsutveckling inom kulturområdet liksom större kontaktytor utåt både nationellt och internationellt – en fyr i Östersjön!

14

INTERNATIONELLA CENTRA

Verksamheten vid de tre internationella centren är huvudsakligen en nationell angelägenhet. Centren uppbär inte medel ur kultursamverkansmodellen, men berikar regionen genom sin närvaro och sina verksamheter och erhåller primärkommunalt stöd.

Genom sina internationella och professionella verksamheter, som syftar till att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, bidrar de tre internationella centrumbildningarna till den regionala utvecklingen av Gotland som en internationell mötes- och kulturutbytesplats och är ett nav för konstnärligt skapande och samverkan.

Samlingen av konstnärscentra på Gotland är unik ur ett internationellt perspektiv, då man på en begränsad yta finner tre konstområdesspecifikt utvecklade centra, Baltic Art Center (BAC), Baltic Centre for Writers and Translators (BCWT) och Visby International Centre for Composers (VICC) samt Bergmangårdarna på Fårö. Visbys långa historia som nationellt och internationellt centrum gör staden självklar som kulturmötesplats. På Gotland finns den arbetsro som gör centren attraktiva bland konstnärer världen över. Med sin operativa verksamhet och sin residensverksamhet bildar centren Östersjöregionens fönster mot världen och verkar som inspirerande förebilder.

Centrens nationella uppdrag har som främsta syfte att vara en internationell arbets- och mötesplats för professionella konstnärer inom bild, ord och ton. Syftet med verksamheterna och det statliga stödet är att främja internationella kulturutbyten och samverkan samt etnisk och kulturell mångfald.

De tre internationella centren har som grunduppdrag att genom sina verksamheter som internationella mötes- och kulturutbytesplatser vara nav för konstnärligt skapande och samverkan. Enligt revideringen av kulturplanen inför 2013 har centren även fått ett regionalt uppdrag, som innebär att bidra till den regionala utvecklingen av Gotland. Detta ska göras genom ett större synlighetsgörande av verksamheterna, formalisering av samarbetet centren emellan, start av samarbete med Bergmangårdarna samt genom att utöka samarbetet med övriga kulturutövare på Gotland.

En etablering av en plats med en publik yta och eventuell samlokalisering är en möjlighet för att synliggöra centrens verksamhet som ligger i linje med regionens vilja. I så fall kan Gotland – tack vare ett stärkt samarbete mellan centrens olika konst- och kulturområden inklusive Bergmangårdarna – ytterligare utvecklas som en kulturell mötesplats i Östersjön med nationell och internationell relevans.

15

SAMARBETE MED ANDRA POLITIKOMRÅDEN

Ett rikt och spännande kulturliv är en faktor som på senare år har lyfts fram som en av de absolut viktigaste konkurrensfördelarna en region kan erbjuda. Med större kulturutbud och fler skapande individer i befolkningen ökar en regions möjligheter att växa och att locka till sig kreativa och kunskapsintensiva människor och i deras spår investeringar och företag.

Hälsovård

Kulturen på Gotland ska vara en egen angelägenhet och även finnas med som en viktig byggsten i det gotländska samhällets alla delar. I regionens folkhälsopolitiska program 2009-2013 står att närhet till kulturen är en viktig hälsofrämjande faktor.

Äldreomsorg

I regionens äldrepolitiska program 2010-2025 står att äldre ska ha tillgång till kulturella inslag i vardagen. Strategin är att öka medvetenheten inom äldreomsorgens verksamheter kring kulturens betydelse. Ett aktivt och kulturellt rikt liv ger positiva hälsoeffekter. Ett socialt sammanhang bidrar till en ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet. Ett friskare liv – livet ut.

Samhällsbyggnad

I egenskap av världsarv ska Region Gotland slå vakt om Visbys skönhets- och kulturvärden så att de säkerställs långsiktigt. Detta kräver att underhåll och utveckling måste ske på ett högkvalitativt och varsamt sätt, så att inte grunderna för världsarvsutnämningen äventyras. Hansestaden Visbys utvecklingspotential ska tas tillvara och ses som en resurs för hela Sverige. Även samtidskulturen ska beredas plats i den nutida och framtida stadsbilden.

Skola

För att ett barn ska växa upp och bli en hel människa behövs kreativitet och skapande, så att barnet utvecklar fler sätt att uttrycka sig på. Bild och form, musik, teater, dans, media och hantverk är exempel på uttryckssätt som bidrar till inlärning och socialt samspel. Samverkan med det professionella kulturlivet och Skapande skola är därför en viktig parameter för varje barns utveckling i skolans alla stadier.

16

REGIONAL KULTURVERKSAMHET 2014-2016

I den regionala kulturverksamheten under perioden fokuseras på de tre prioriterade områdena barn och unga, tillgänglighet och samverkan.

PROFESSIONELL TEATER, DANS OCH MUSIK - SCENKONST

Vision

”Scenkonsten på Gotland är en professionell och innovativ mötesplats för kulturella upplevelser och deltagande, tillgänglig för alla gotlänningar. Nya publikgrupper i hela östersjöområdet ska nås genom samverkan utifrån symbolen om Gotland som en ”kulturhamn”.

Bakgrund

Länsteatern och GotlandsMusiken är de organisationer på Gotland som ansvarar för den regionala teatern, dansen och musiken. Länsteatern på Gotland och GotlandsMusiken har traditioner som sträcker sig tillbaka i tiden. Länsdansuppdraget är av senare datum, då Länsteatern från 2013 även har det regionala uppdraget för dans, som dessförinnan bedrevs i projektform. Sedan länsdansuppdraget övertagits av Länsteatern har dansen beretts både en organisation och en fysisk plattform.

Länsteatern på Gotland

Länsteaterns rötter finns i de fria teatergrupper som startade på 1970-talet och teatern är en av Sveriges minsta regionteatrar. År 1995 startade Länsteatern på Gotland som därmed fick en större stabilitet och ett mer tydligt uppdrag. Kärnan i verksamheten är att ge gotlänningar i alla åldrar teaterupplevelser samt tjäna som resurs och spjutspets i det gotländska kulturlivet. Ansvarig är en styrelse som består av politiker och företrädare för kulturlivet.

GotlandsMusiken

GotlandsMusiken var från början en militär blåsorkester, men ombildades 1988 till Gotlands Musikstiftelse, som idag har ett bredare uppdrag omfattande skola, vård och offentliga konserter. GotlandsMusiken arbetar efter mottot att vara ”hela Gotlands orkester” och en professionell musikresurs för såväl lyssnare som utövare. Man arbetar med att värna och utveckla ett rikt musikliv på hela Gotland i samarbete med andra musikgrupperingar, artister och arrangörer.

GotlandsMusikens ensembler är GotlandsMusikens Blåsorkester, Storband, Brass, Jazzkvartett samt Gotlands Blåsarkvintett. GotlandsMusiken är också huvudman för Gotlands Sinfonietta, en stråkensemble bestående av både professionella musiker och amatörer.

Länsuppdrag

Länsuppdraget för teater, dans och musik, som på Gotland genomförs av Länsteatern (teater och dans) och GotlandsMusiken, innebär att:

1. Sörja för ett professionellt utbud av teater, dans och musik i regionen genom att varje år genomföra ett antal egna produktioner för barn, ungdomar och vuxna. Produktionerna ska ske i samarbete mellan teater-, dans- och musikinstitutionerna, med övriga kulturinstitutioner, fria professionella kulturskapare och i förekommande fall övriga kulturaktörer. Produktionerna ska hålla en sådan kvalitet att de är av nationellt intresse. 2. Tydligt prioritera barn och unga i verksamheten. 3. Varje år få till stånd ett antal gästspel genom inhyrda professionella enskilda aktörer/artister

17

alternativt hela produktioner som är av nationellt eller internationellt intresse. 4. Regionalt tillgängliggöra teater, dans och musik genom att verka för att ge alla invånare på Gotland, oberoende av ålder, kön, ekonomiska, geografiska eller sociala hinder, möjlighet att delta i och ta del av det regionala dans-, teater- och musikutbudet. 5. Vara en drivande och utvecklande resurs, ett nav och en sammanhållande aktör och medverka i sammanhang där frågor om teater- och dans- och musikutveckling i regionen är aktuella. 6. Skapa strukturer för kulturutveckling på regional nivå. 7. Samordna, förmedla och bygga kunskap genom att medverka till att skapa och utveckla mötesplatser och nätverk (exempelvis musikråd) som rör samarbeten med fria aktörer och föreningslivet på Gotland. 8. Delta i samarbeten med och erbjuda kulturprogram till andra offentliga förmedlare av barn- och ungdomskultur genom samarbete med exempelvis skolan. 9. Främja kvalitetsutveckling, innovationer och förnyelse och ansvara för omvärldsbevakning. 10. Främja samverkan mellan institutioner och det fria kulturlivet. 11. I alla produktioner, samt gällande personal och publik, beakta jämställdhetsaspekten. 12. Synliggöra den gotländska kulturen både nationellt och internationellt. 13. Identifiera utvecklingsområden. 14. Varje år ta fram en verksamhetsplan som beskriver uppdraget och som visar vilka prioriteringar som planeras under perioden. I denna ska också framgå hur teater-, dans- och musikinstitutionen avser att arbeta med de prioriterade områdena barns och ungas rätt till kultur, tillgänglighet och samverkan, liksom övriga horisontella mål; jämställdhet, internationalisering och interkulturell verksamhet. 15. Varje år redovisa verksamhet för uppföljning och utvärdering enligt anmodan från regionen, Kulturrådet eller annan myndighet.

Länsteatern och GotlandsMusiken ska fortsätta arbetet med att fullfölja uppdraget om en samlad scenkonstorganisation.

Scenkonst

Framtiden för professionell teater, dans och musikverksamhet innebär en förändring i och med uppdraget att forma en gemensam scenkonstorganisation. Syftet med en samlad scenkonstorganisation är att det blir lättare att samverka kring strategier för att öka tillgänglighet och arbetet med målgruppen barn och unga. Målet är att ett breddat sceniskt utbud och uttryck ska bidra till ökad kvalitet och därmed en större attraktionskraft för medborgarna.

Analys av behov

Scenkonsten på Gotland saknar basal infrastruktur i form av en scen som fungerar för större produktioner och både lokala uppsättningar och nationella gästspel. Länsteatern är trångbodd och har inte tillgänglighetsanpassade lokaler. Länsdansen saknar ändamålsenliga golv och annan specialutrustning. GotlandsMusiken har ingen scen utan måste hyra lokaler för varje konsert. För att uppnå en större samverkan och ökad tillgänglighet behövs en fysisk kulturmötesplats som uppfyller ovanstående behov.

Det finns även ett behov av att engagera fria professionella kulturskapare med inriktning på barn och unga samt skapa en gemensam strategi för arbetet med målgruppen och dess delaktighet i scenkonsten.

Tillgängligheten till institutionernas utbud över hela ön är ett förbättringsområde.

18

Framtidsstrategier

Flera parallella idéer kring samverkan för ett gemensamt scenkonsthus håller på att utvecklas och det finns en stor vilja till samarbete inom scenkonstinstitutionerna.

Den planerade scenkonstorganisationen förutsätts samverka med kultur och näringsliv, såväl gällande ett framtida scenkonsthus som strategier för att paketera kulturupplevelser som en betydelsefull del avseende kulturarvsturism och destinationsutveckling.

En scenkonstkonsulent kommer, förutom främjandeuppdraget inom teater, dans och musik, att arbeta med bildandet av en scenkonstorganisation samt förverkligandet av ett framtida scenkonsthus. Innan detta kan bli verklighet krävs klara idéer för regionens planer med stadsbilden som helhet, samt synkronisering av planering för infrastrukturella satsningar. Strategin syftar till att ta steget mot ”Kulturhamnen” där hela Gotland får en ännu större del av scenkonsten och blir en nationell angelägenhet för besökare under hela året.

Nyttjandet av de digitaliserade landsbygdsbiograferna är en strategi för att sprida scenkonsterna över ön bland annat genom att webbsända olika föreställningar och konserter.

19

MUSEIVERKSAMHET

Vision

”Museum för alla! Oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet och kulturell bakgrund ska museets besökare få kunskaper och goda upplevelser med möjlighet till reflektion och kreativitet. Våra kärnvärden är äkta, levande, lockande och lärande och allt ska ske i dialog och samverkan.”

Bakgrund

Region Gotland ska medverka till att levandegöra och utveckla kulturarvet och verksamheter kring detta samt att utveckla nya samarbetsformer mellan antikvariska institutioner, högskola och hembygdsrörelse. Genom metodutveckling och pilotprojekt ska kunskapsförmedling och insikter om gotländsk historia och kulturarv stärkas. Gotlands Museum utgör en viktig part i detta arbete och är en transparent kulturmötesplats, både fysiskt och på nätet. Gotlands Museum är även en resurs för övriga museer och hembygdsföreningar på ön. Regionens kulturarvsråd administreras av museet.

Gotlands Museum fokuserar sitt internationella arbete på östersjöregionen. Museet fungerar som skyltfönster för öns kulturarv och är aktivt inom kulturarvsturism genom att gestalta och förmedla kulturarvet samt att tillgängliggöra ruiner och ringmur för att möjliggöra ett levande världsarv.

Analys av behov

Gotlands Museum har i flera år arbetat efter visionen att vara ”Ett museum för alla”. Museet har idag många olika målgrupper, museibesökare i alla åldrar, från olika länder och med blandad bakgrund och utbildning. Forskare från hela världen, men även företag, föreningar och privatpersoner i behov av rådgivning.

För att uppnå visionen fördjupas arbetet med att identifiera vilka grupper som vanligtvis inte kommer till museet och fokusera mer på dessa, exempelvis barn, unga vuxna och personer med annan etnisk tillhörighet.

Gotlands Museum medverkar i styrelser och andra grupperingar i ett 50-tal kulturarvsorganisationer på Gotland samt andra intressegrupper kopplade till besöks- och kulturarvsnäringen. Ett utvecklingsområde är att nå andra grupper än dem museet når idag för att finna möjligheter till nya samarbeten.

Gotlands Museum är en väl fungerande organisation, som tack vare affärsutveckling och publikarbete till drygt hälften är ekonomiskt självbärande. Pedagogisk och interaktiv verksamhet på museet skulle med fördel kunna öka för att besökare ska bli mer delaktiga, i synnerhet barn och unga.

Framtidsstrategier

Gotlands Museum ska i samverkan med andra regionala institutioner, arbeta fram nya pedagogiska metoder för att nå fler barn och unga, exempelvis genom museiklubbar och dramatiserade interaktiva utställningar.

För att nå utanför Gotland söker museet samarbete med andra organisationer och aktörer inom turism och besöksnäringen och planerar att etablera kontakter med internationella journalister för information och spridning av sin verksamhet i olika medier. Gotlands Museum är en drivande och central aktör i museisamarbetet kring Östersjön, som syftar till att skapa en kulturell identitet och utveckla kulturturism runt Östersjön, bland annat utifrån visionen om ”kulturhamnen”.

20

KONSTOMRÅDET

Vision

”Gotlands Konstmuseum är en självklar mötesplats där människor möter konsten i dess olika gestaltningar. Konstmuseet är en plats med kvalitativa utställningar och pedagogisk verksamhet som lockar publik lokalt likväl som nationellt och internationellt. Verksamheten är uppsökande och flexibel samt tillgodoser de behov som finns regionalt på Gotland.”

Bakgrund

Region Gotland arbetar för att stärka olika scener för samtidskonsten och att utveckla nya publikkontakter genom konstvisningar och konstpedagogik. Gotlands Konstmuseum är den arena på vilken Region Gotland stödjer och utvecklar konstområdet. Konstverksamheten ska vända sig till alla människor, oavsett kunskaper och förutsättningar, men prioriterade målgrupper är barn och ungdom. I detta arbete har även den nuvarande konstfrämjande verksamheten inom regionen en viktig roll att fylla, alltifrån att skapa hållbara strukturer och samordning, till utbildning och konsultation. Dessa olika insatser ska också involvera de konstutbildningar som finns på olika nivåer inom regionen samt andra aktörer såsom enskilda kulturskapare.

En uppdatering av mål och riktlinjer för den offentliga konsten har skett i regionen. Bland annat har verksamhetsområdet kring den så kallade 1 %-regeln breddats till att omfatta även torg, parker och andra offentliga utomhusmiljöer och rollerna kring ansvar för uppförande och underhåll förtydligats. Region Gotland tillämpar MU-avtalet.7

Analys av behov

Det finns ett behov av att hitta nya metoder och kontaktytor för att ge barn och unga möjlighet att utforska och ta del av konsten.

Att tillgängliggöra konsten för alla oavsett var man bor på ön är ett utvecklingsområde.

Nya grupper av människor ska ges möjlighet att möta konsten varför det finns behov av samverkan på många plan.

Framtidsstrategier

Om konsten, som ett led i samtidens uttryck, tillgängliggörs och synliggörs såväl i tätort som på landsbygd, utvecklas människor. Gotlands Konstmuseum ska därför öka sin närvaro på hela Gotland. Genom utställningar och pedagogisk verksamhet tillgängliggörs konsten för alla – såväl för gotlänningar som besökare med barn och unga i fokus.

För att attrahera och nå en bredare publik krävs en tydligare profil och väl anpassade lokaler. Genom att upprusta Konstmuseets lokaler till dagens krav på klimat, säkerhet och besöksservice ges förutsättningar för detta. Därmed möjliggörs även att kunna låna in och visa konst av nationellt och internationellt intresse.

Genom nära samverkan, och med fler aktörer i Konstmuseets byggnad, skapas synergieffekter för konsten och närliggande intresseområden.

Fördjupad översyn och revidering av Region Gotlands konstplan kommer att påbörjas inom perioden.

7 MU står för medverkans- och utställningsersättning. MU-avtalen består av ett ramavtal och ett normalavtal. 21

FRÄMJANDE AV HEMSLÖJD

Vision

”Att ge det gotländska samhället kreativitet och kunskap genom slöjd, konsthantverk och design”.

Bakgrund

Gotlands läns hemslöjdsförening är en ideell förening med syfte att främja hemslöjd och konsthantverk på Gotland och är som sådan huvudman för länets hemslöjdskonsulenter inom hård och mjuk slöjd.

Region Gotland vill medverka till att levandegöra och utveckla kulturarvet inklusive hemslöjden genom utbildning och utveckling inom bevarande, tillverkning, nationella och internationella utbyten och samarbeten. Den primära målgruppen är konsthantverkare, designer och hemslöjdsutövare.

Konst, konsthantverk, slöjd och formgivning/design är begrepp som alltmer närmat sig varandra, samtidigt som områdena också har mycket olika målgrupper med vitt skilda behov. Hemslöjdskonsulenternas verksamhet spänner över tre områden; näring, kulturarv och kunskapsöverföring.

Analys av behov

På uppdrag av kultur- och fritidsnämnden har en utredning genomförts där föreningen tillsammans med Gotlands Museum utrett möjligheten för Gotlands läns hemslöjdsförening att etablera ett närmare samarbete. Ett utökat samarbete skulle syfta till ökad tillgänglighet, breddat utbud och utökade målgrupper för båda parter. Frågor om samlokalisering och huvudmannaskap för konsulenterna kvarstår.

Barn och unga är en målgrupp som är svår att nå. Hemslöjdskonsulenterna behöver upprätta strategier för att nå denna målgrupp och att skapa en jämnare köns- och åldersfördelning i verksamheterna.

Framtidsstrategier

För att hemslöjden ska kunna utvecklas och ha en bred förankring i det gotländska samhället även i fortsättningen behövs strategier för hur hemslöjdskonsulenterna ska säkra tillväxten av aktiva utövare, utöka samarbeten och skapa mötesplatser där verksamheten når ut.

Hemslöjdskonsulenterna ska ha ett mer mobilt arbetssätt för att nå barn och unga.

Region Gotland vill se nya okonventionella samarbeten i syfte att öka synligheten och jämställdheten för hemslöjdsverksamheten.

En redan etablerad väg till ökade resurser och ökad kompetens är att både konsulenter och förening arbetar på riksplanet för en utveckling av verksamhet och organisation tillsammans med SHR (Sveriges hemslöjdsföreningars riksförbund) och NFH (Nämnden för hemslöjdsfrågor).

Hemslöjden uppdras fortsatt utredning kring frågorna om eventuell samlokalisering och nytt huvudmannaskap för konsulenterna.

22

BIBLIOTEKSVERKSAMHET

Vision

”Biblioteken skapar förutsättningar för det demokratiska samtalet och bidrar till människors delaktighet i samhällsutvecklingen. Alla Gotlands invånare har likvärdig tillgång till den information var och en behöver i sin livssituation. Biblioteken har en viktig roll som samordnare av litteraturförmedling och kulturverksamhet.”

Bakgrund

Länsbiblioteket är en samarbetspartner inom länets olika kulturinstitutioner och nätverk. Bibliotekens grund är yttrandefrihet och alla medborgares möjligheter att ta del av en mångfald av information och kultur. Att tillgängliggöra litteratur och medier för bildning, utbildning och kulturupplevelser, är det centrala i all biblioteksverksamhet. Gotlands länsbibliotek ska främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet samt i största möjliga mån skapa förutsättningar för att de kvalitetsmässiga skillnaderna mellan folkbiblioteken utjämnas. Detta görs genom att bistå biblioteken med rådgivning, inspiration och stöd i utvecklingsarbetet.

Analys av behov

Utmaningen under perioden är att nå de grupper som inte känner till eller känner sig hemma på biblioteken samt att erbjuda alla möjligheter till delaktighet i samhällsutvecklingen. Särskilt är barns och ungas rätt till och förmåga att orientera sig i litteratur och medier är viktig då läsförståelsen försämrats under de senaste åren.

Utmaningen för länsbiblioteket är framförallt att skapa plattformar för att implementera läsfrämjande åtgärder, att nå nya grupper i samhället och att fånga upp de nya arenor för läsande och litteratur som etablerats i och med digitaliseringen.

Länsbiblioteket har behov av att hitta nya samarbetspartners och vägar för att öka måluppfyllelsen.

Framtidsstrategier

Länsbiblioteket ska ta fram strategier för arbetet med minoriteter, funktionshindrade samt barn och unga för ökad måluppfyllelse.

Regionen ser ett behov av att utreda länsbiblioteksfunktionen och se över möjligheter kring ett samarbete med annan region i syfte att höja kvaliteten på verksamheten samt hitta nya metoder för länsbiblioteksfunktionen.

Länsbiblioteket ska i samarbete med befintliga och nya aktörer främja små barns språkutveckling och läsförståelse samt utveckla metoder för bibliotekens arbete med skönlitteratur och barns och ungas eget skrivande.

Gotlands länsbibliotek ska aktivt medverka till att utveckla folkbiblioteksverksamheten genom utbildning och nationella och lokala projekt.

23

FILMKULTURELL VERKSAMHET

Vision

”Gotland ska vara en av Östersjöns mest attraktiva filmregioner, inom både filmkulturell och filmpedagogisk verksamhet. Filmverksamheten på Gotland ska ge avtryck i hela landet och även nå utanför landets gränser”

Bakgrund

Film på Gotland, ett av Sveriges 19 regionala resurscentrum för film, är mottagare av stödet till filmkulturell verksamhet på Gotland. Genom att använda film- och mediepedagogik som ett verktyg för skolutveckling kan barn och unga ta del av ett brett och varierat utbud av film samt vara delaktiga i eget skapande med rörlig bild. Film på Gotland arbetar även med talangutveckling och att ge stöd till regional kort- och dokumentärfilm, samt att stärka och utveckla biografernas roll och de fönster i vilka filmen kan visas. Film på Gotland organiserar filmens olika områden i olika nätverk och är en motor för samarbeten i regionen.

Analys av behov

Kartbilden över det gotländska filmområdet har ritats om rejält de senaste åren. Behovet av nya samverkansformer inom filmområdet lokalt, nationellt och internationellt, är stort och av avgörande betydelse för bland annat öns framtida filmproduktion och för vidareutvecklingen av arvet efter Ingmar Bergman.

Det finns behov av kompetensutvecklande insatser för att tillvarata och utveckla den nya digitala teknikens möjligheter på öns biografer för att bredda utbudet, nå nya målgrupper och öka tillgängligheten.

Film på Gotland behöver locka fler unga till arrangörskap och nå fler barn och unga utanför skoltid på landsbygden med den filmpedagogiska verksamheten.

Framtidsstrategier

Film på Gotland ska hitta nya samverkansformer och samlokaliseringar med film- och kulturaktörer på och utanför Gotland för att stärka Gotland som produktions-, utbildnings- och kulturmötesplats. Tillsammans kan de olika aktörerna skapa en nationellt intressant filmprofil med ett starkt och levande filmarv, kvalitativa utbildningar och en attraktiv produktions- och inspelningsmiljö.

Genom samverkan ska filmmediet ges ökade förutsättningar för att kunna vara ett läsfrämjande och språkutvecklande verktyg i förskolan. Barn i förskoleålder på Gotland ska även ges möjligheter till skapande med film.

Barn och unga ska inom verksamheter på fritiden ges ökade möjligheter till eget filmskapande och erbjudas möten på nationella och internationella filmarenor på och utanför Gotland.

Unga filmtalanger som tänker sig en framtid inom filmbranschen, ska ges ökade förutsättningar att vidareutvecklas och se Gotland som en naturlig plats för filmproduktion.

Regionen avser att fortsätta att förvalta och levandegöra Ingmar Bergmans konstnärskap.

24

KONST- OCH KULTURFRÄMJANDEVERKSAMHET - KULTURKONSULENTERNA PÅ GOTLAND

Bakgrund

Region Gotland ska tillsammans med andra aktörer inom kultursektorn vara drivande för utveckling av kulturlivet och stödja och stimulera samverkan mellan enskilda professionella aktörer inom kulturområdet, kulturinstitutioner, föreningslivet, högskolan, skolorna och besöksnäringen. Att främja ett rikt kulturliv kan bland annat innebära att utveckla publikkontakter, främja barns och ungas delaktighet och deltagande samt främja olika samverkansformer med kulturskapare, andra regioner, nationellt och internationellt.

Konsulentverksamhet på Gotland finns 2013 inom områdena dans (50 %), film (50 %), hårdslöjd (100 %), textilslöjd (75 %), konst (50 %) och kulturarv (100 %), samt inom scenkonst med fokus på lika delar dans, musik och teater (100 %). Därutöver har sakkunniga inom områdena teater, bibliotek och musik fungerat som experter i dialogforum och nätverk.

Kulturkonsulenterna på Gotland bildar ett nätverk för samordnad kulturutveckling och har fått ett tydligare uppdrag och en tydligare roll i det regionala kulturarbetet och i arbetet med kultursamverkansmodellen. Detta sker bland annat genom det nystartade regionala forumet för kulturutveckling (RFKU) där konsulenter och kulturutvecklare ingår under ledning av den regionala kulturstrategen.

Syftet med kulturkonsulenternas främjandeverksamhet är enligt Region Gotland att:

1. Främja alla människors möjligheter till att möta kultur, i tätorter och på landsbygden. 2. Ha barn och unga som prioriterad målgrupp och ge dem möjlighet att möta den professionella kulturens olika uttrycksformer hos såväl institutioner som fria utövare. 3. Ha en bred och djup kännedom inom kulturområdet - lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. 4. Vara ett stöd för kulturaktörer, bland annat gällande nätverk och frågor om extern finansiering.

Analys av behov

Konsulenterna arbetar i vissa fall i verksamheterna och det kan uppstå gråzoner mellan främjandeuppdraget och huvudmännens operativa verksamhet. Det finns ett behov att synliggöra konsulenternas roll så att deras kompetens tas tillvara i högre grad. Konsulenternas uppdrag behöver konkretiseras ytterligare och effekterna av deras arbete följas upp för att tydligöra deras roll och identitet.

Vidare saknas gemensamma strukturer och samordning för de prioriterade områdena barn och unga, tillgänglighet och samverkan i syfte att uppnå högre effektivitet och långsiktig hållbarhet i arbetet med målgruppen.

Utifrån tillgänglighetsperspektivet finns behov av en större samverkan mellan institutionerna, de fria professionella kulturskaparna och amatörkulturen med syfte att fånga upp tendenser och utvecklingsområden.

Framtidsstrategier

För att kunna få en tydlig bild över de olika kulturområdenas utvecklingspotential och ge kvalitativa beslutsunderlag krävs strategier för information och kunskapsöverföring. Under perioden 2014-2016 vill Region Gotland att konsulenterna ska ta en tydligare strategisk roll och arbeta mer enhetligt och långsiktigt. Konsulenterna är motorn för regionens kulturutvecklingsarbete i samverkan med alla aktörer, fria professionella kulturskapare såväl som institutioner och civilsamhälle. Därför avser regionen att förtydliga konsulenternas uppdrag runt ansvaret att tillhandahålla miljöer, mötes- och informationsstrukturer som

25 stimulerar och gynnar samverkan, så att idéer och samarbeten kan uppstå.

Tack vare konsulenternas nära kontakter i sina respektive nätverk finns stora möjligheter att urskilja de områden som ligger närmast till hands för kvalitetshöjande och samverkansfrämjande utvecklingsåtgärder. En större aktivitet och samverkan i konsulenternas nätverk är av betydelse för landsbygdens utveckling, då många av aktörerna finns utanför tätort.

Region Gotland är av uppfattningen att detta förhållningssätt i ett längre perspektiv är ett mer hållbart och effektivt sätt att arbeta som kommer att generera mer kultur för pengarna, ökad kvalitet och fler innovationer. Upplägget innebär också att konsulenternas arbete i förlängningen kan bidra till att en större del av extern finansiering för kulturprojekt tillkommer Gotland. Syftet är att möjliggöra för flera grupper att kunna förverkliga sina visioner, vilket i sin tur genererar ökad verksamhet och fler arbetstillfällen inom kulturområdet.

Mål 1: Konsulenterna ska varje år tillsammans med sina olika nätverk identifiera de tre till fem viktigaste kulturutvecklingsområdena inom respektive konsulentområde.

Det konkreta genomförandet ligger i att tillhandahålla fysiska möten. Varje år kallas samtliga aktörer inom respektive nätverk till träffar med syfte att identifiera utvecklingsområden och generera samverkan som kan utmynna i ett antal projektidéer. Alla berörda organisationer och aktörer bjuds in – bland annat institutioner, det fria professionella kulturlivet, föreningar, folkbildning, utbildningsväsendet, besöksnäringen och civilsamhället.

I konsulenternas uppdrag ingår att leverera en bild kring nuläge, svara för prioriteringar och ge förslag på kommande projekt. Konsulenternas samlade bedömning utifrån nätverksmötena ska stå i relation till och följa kulturplanens prioriteringar.

Delmål 1: Att inför 2014 genom avtal knyta tre sakkunniga personer till det regionala forumet för kulturutveckling, där det idag saknas konsulenter. Områdena är bibliotek, barnkultur och ungdomskultur. De sakkunniga ska bidra med sin expertkunskap.

Delmål 2: Att RFKU ska bilda en referensgrupp med fria professionella kulturskapare som knyts till forumet för att både ge och få information med syfte att utveckla kulturen på Gotland.

Mål 2: Konsulenternas uppdrag konkretiseras ytterligare och effekterna av deras arbete följs upp.

Region Gotland ska tillsammans med länsinstitutionerna utforma mätetal gällande konsulenternas främjande verksamhet som ska visa på måluppfyllelsen och ligga till grund för utredning av behov av kompetensutveckling.

26

FRIA PROFESSIONELLA KULTURSKAPARE OCH KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR

Vision

”På Gotland lever och verkar ett mycket stort antal fria professionella kulturskapare. Flertalet är näringsidkare inom kulturella och kreativa näringar, som har kulturen som inkomstkälla. Gotland är en självklar och attraktiv plats för kulturskapare att etablera sig på. Gotland ligger långt framme i utvecklingen med att nyttja kultur som tillväxtfaktor.”

Bakgrund

Kulturpolitik och näringspolitik är olika perspektiv men kan stödja samma verksamhet. Båda behövs för att skapa identitet och kvalitet i det goda samhället. Stöd till kulturen ger ofta positiva näringspolitiska effekter.

Gotland har bra förutsättningar för ett rikt professionellt kulturskaparliv där kulturskapare är verksamma inom kulturella och kreativa näringar. De professionella kulturutövarna är en motor för tillväxt på ön, de är varumärkesstärkande och en viktig faktor för utveckling och innovation inom konstområdena.

De fria professionella kulturskaparnas förutsättningar på Gotland idag är delvis goda, men det finns flera förbättringsområden. Även om de gotländska kulturinstitutionerna spelar en huvudroll i den regionala kulturplaneringen, är de nära tusen fristående kulturaktörerna8 en ovärderlig tillgång och en nödvändig resurs för att infria såväl nationella som regionala kulturpolitiska mål.

Analys av behov

Det finns behov av att utveckla de strukturer som idag stödjer de fria kulturaktörerna för att bidra till ett gynnsamt klimat för ett liv som professionell kulturskapare och därmed att öka andelen utövare på Gotland.

Vidare finns behov av fortsatt och utvecklat samarbete mellan kultur- och näringslivssatsningar för att skapa ett innovativt klimat och därmed tillväxt på Gotland.

Framtidsstrategier

Regionfullmäktige på Gotland antog 2012-02-20 det näringspolitiska programmet, som är ett program för näringspolitiska mål, utvecklingsområden och prioriteringar på Gotland. En av prioriteringarna som ska gälla för perioden 2011-2015 är kulturella och kreativa näringar. För Gotlands del innebär hållbar tillväxt en ambition att värna om den inomregionala balansen, eftersom en levande landsbygd är en viktig utvecklingsfaktor. Den inomregionala målbilden i Vision Gotland 2025 är tydlig då den säger att ”oavsett var man bor ska det finnas tillgång till affärer, kultur och upplevelser inom rimligt avstånd”. Entreprenörskap och innovationsförmåga stöds i första hand genom rådgivning och finansiering till potentiella nyföretagare och till företagare som vill utveckla sina företag.

Mål och delmål för kulturella och kreativa näringar utgår alla från de befintliga insatser som görs inom ramen för Region Gotlands näringspolitiska program 2012-2015.

Region Gotland avser att skapa en medfinansieringspott för utvecklingsbidrag för länsinstitutionerna i samarbete med bland annat de professionella kulturskaparna.

8 Med fristående kulturaktörer menas både näringsidkare med F-skattsedel, frilansare med tillfälliga anställningsformer och uppdragstagare med A-skatt 27

Region Gotland avser även att i samverkan med externa aktörer stödja det fria professionella kulturlivet med att hitta vägar för större samverkan med näringslivet, kulturturism- och destinationsutvecklingsaktörer.

Region Gotland ska skapa mötesplatser mellan kultur och näringsliv för att utveckla besöksnäringen och attrahera fler att arbeta inom sektorn.

Mål 1: Att, i enlighet med det näringspolitiska programmet, öka antalet verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna med 2 % per år under kulturplaneperioden 2014-2016.

Delmål 1: Att de kulturella och kreativa näringarna ska ha tillgång till stödjande åtgärder såsom rådgivning med mera, för att underlätta företagande inom kultursektorn.

Region Gotland har uppdragit åt ALMI Företagspartner Gotland att tillhandahålla tjänsten.

28

REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING

Region Gotland har under kulturplaneperioden 2011-2013 skapat strukturer för kultursamverkansarbetet. Dessa strukturer behandlar de olika delar som ingår i ett demokratiskt samhälle, exempelvis jäv och politikens förhållningssätt enligt principen om armlängds avstånd.

För att skapa kontinuitet, stabilitet och hållbarhet ska en strategi för uppföljning och utvärdering inom kulturområdet på Gotland tas fram. Strategin ska omfatta såväl den regionala kulturverksamheten som den primärkommunala.

Kultur- och fritidsnämnden har från och med 2013 tecknat årliga uppdragsöverenskommelser med respektive kulturinstitution. Från och med 2014 kommer överenskommelserna att övergå till formen av beslutdokument, vilka ligger till grund för fördelning av medel inom kultursamverkansmodellen som kultur- och fritidsnämnden fattar beslut om. Besluten är kopplade till de offentliga bidrag (statliga och regionala) som institutionerna erhåller. I besluten regleras regionens kulturpolitiska mål och regionala utvecklingsprogram men även de riktlinjer och villkor som gäller för statligt verksamhetsbidrag. Besluten ska, utan att detaljstyra, beskriva mål och uppdrag kopplat till bidraget samt krav på verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och redovisning.

Institutionerna ska varje år redovisa kulturplanens uppnådda mål, använda medel och statistik. Detta görs med utgångspunkt från regionens och kulturrådets prioriterade målområden, barn och ungas rätt till kultur, tillgänglighet och samverkan liksom kulturrådets övriga horisontella perspektiv jämställdhet, interkulturell verksamhet och internationalisering.

Region Gotland kommer därefter att sammanställa uppföljningarna samt tydliggöra, utvärdera och analysera eventuella orsakssamband.

För att få kulturkonsumenternas åsikter används undersökningar och utvärderingar i syfte att utveckla och kvalitetsförbättra utifrån ett lärandeperspektiv.

29

BUDGET 2014-2016

Region Gotland beslutar årligen om budgetfördelning till nämnderna. I dagsläget omfattas kultur- och fritidsförvaltningen av ca 3,4 % av den totala budgeten för Region Gotland. Jordbruk och turism är basnäringar på ön och kulturen i bred bemärkelse är en viktig förutsättning för besöksnäringen och därmed Region Gotlands tillväxt.

NY FÖRDELNINGSMODELL PÅ GOTLAND

Under perioden 2011-2013 förändrades inte den ekonomiska fördelningen mellan institutionerna. Fördelningen byggde på arv och var inte anpassad till dagens bidragssystem. Inför den nya kulturplaneperioden 2014-2016 införs ett nytt fördelningssystem som bygger på procentuell fördelning mellan stat och region.

För att skapa medel för utveckling och motivera till ökad samverkan kommer Region Gotland att skapa en pott där institutionerna kan söka regionala utvecklingsmedel. Prioriterade projekt är de som sker i samverkan med en annan länsinstitution eller med någon annan aktör9, lokalt på Gotland, nationellt eller internationellt.

Region Gotland 45,23% Staten 54,77% 2014 (exkl uppräkning) Total Länsteatern 8 317 400,00 kr Länsmusiken 12 725 500,00 kr Gotlands Museum 14 362 100,00 kr Gotlands läns hemslöjdsförening 1 139 600,00 kr Länsbiblioteket 1 620 400,00 kr Film på Gotland 1 594 000,00 kr Summa 39 759 000,00 kr

2015 och 2016 (exkl uppräkning) Total Professionell teater, dans och musik - scenkonst 21 042 900,00 kr Gotlands Museum 14 362 100,00 kr Gotlands läns hemslöjdsförening 1 139 600,00 kr Länsbiblioteket 1 620 400,00 kr Film på Gotland 1 594 000,00 kr Summa 39 759 000,00 kr

Under 2015 och 2016 kommer Region Gotland avsätta medel i en särskild sökbar pott, kallad regionala utvecklingsmedel. Endast länsinstitutionerna kan söka bidrag från potten.

Budgeten ovan bygger på 2013 års siffror. Procentfördelningen mellan stat och region är rörlig utifrån den tilldelade budgetramen.

Från och med 2015 kommer danskonsulenten att ingå i scenkonstorganisationen tillsammans med scenkonstkonsulenten.

9 ”Annan aktör” kan vara fria professionella utövare, ideella föreningar, kommersiella aktörer etc.

30

SLUTORD

När Region Gotland som en av fem regioner anmälde sitt intresse till att vara först ut med det nya sättet att fördela statliga medel till regionala institutioner var det okänd mark som skulle beträdas. Frågorna var många och det blev en resa med mycket lärande och många samtal.

Region Gotland har dragit erfarenheter och fått inspiration att tänka på nya sätt kring kulturen på ön och det myllrande kulturliv som berikar oss själva, resten av Sverige, Östersjöområdet och världen. Tack vare processen med genomförandet av kultursamverkansmodellen och förverkligandet av kulturplanens innehåll står regionen nu beredd att staka ut nya mål och att med ny energi gå vidare in i det fortsatta arbetet med att skapa goda förutsättningar för kulturens vidare utveckling på Gotland.

Nya utmaningar har tillkommit eller finns fortfarande kvar, exempelvis arbetet med ”kulturhamnen”, en infrastruktur för scenkonsten, att utveckla samarbetet med näringslivet och att skapa ytterligare reseanledningar genom åretruntevenemang.

Den allra största utmaningen kanske är att sprida kunskapen om och förståelsen för kulturens egenvärde. Kulturen fyller livet med mening och hjälper människor med val i livet och att tolka sin samtid, vilket är ovärderliga kunskaper. Ett samhälle utan musik, bild, form, teater, dans, film, litteratur med mera vore ett samhälle utan själ och hjärta.

Undertecknad vill å Kultur- och fritidsförvaltningens vägnar tacka alla som har kommit med synpunkter och inspel för det stora engagemanget som visats i arbetet med den nya kulturplanen. Det åskådliggör kulturens betydelse för Gotland med sin mångfald av aktiva kulturutövare och konsumenter.

Det är en glädje och förmån att, som inflyttad, få leva och bo på denna ö.

Maria Modig

Kultur- och fritidsdirektör

31

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 7

Handlingsprogram enligt lagen (2003:788) om skydd mot olyckor

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 347 · Ledningskontoret 2013-11-07 med handlingsprogram · P rotokoll från samrådsmöte, 2013-11-18 · Länsstyrelsen Gotlands län 2013-12-02

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 347 Au § 325 Handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

RS 2012/573 - Ledningskontoret 2013-10-25 - Ledningskontoret, ojusterat protokoll från samrådsmöte, 2013-11-18

Regionstyrelsens förslag till beslut i fullmäktige

· Bifogade handlingsprogram, enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), fastställs att gälla för perioden 2014-01-01 till och med 2015-12-31. Handlingsprogrammen omfattar operativ räddningstjänst och brandförebyggande verksamhet, enligt LSO.

· Handlingsprogrammet (Operativa insatser) gäller med följande tillägg och ändring: 1. Ingen förstärkning av ett fristående befäl. 2. Inriktningen, långsiktigt, skall bygga på ett deltidsbrandmannaupplägg (RIB, räddningsman i beredskap) på Gotlands landsbygd. Den föreslagna organisationen med delvis heltidsanställningar skall ses som en övergångslösning till full bemanning uppnås. 3. Genom en modernare och flexiblare organisation och ledarskap, skapa förutsättningar för ett deltidsbrandmannaupplägg, långsiktigt. Detta bland annat genom flexibel anställningsort, bredare rekryteringsbas - genom ändrade krav, delade dygns- och veckoscheman, kombinationstjänster inom Regionen, kontinuerlig rekrytering året runt i nya kanaler, skapa vi-anda i kåren där heltid- och deltidskårerna kompletterar varandra. 4. Tabellen över bemanning (sid 10 Operativa insatser) omformuleras så att Hemse och Slite bemannas 1+4, Befäl + 4 RIB eller brandman heltid utifrån förutsättningar.

· Tekniska nämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag att snarast inleda arbetet med ökat trygghetsskapande och skadeförebyggande arbete, med syfte att öka den enskildes förmåga samt skapa en ökad trygghet. Arbetet ska genomföras i samverkan med andra aktörer och förvaltningar.

- Ansvariga nämnder ska redovisa resultatet av detta arbete, samt lämna förslag till förändringar till regionstyrelsen senast kvartal 3 år 2015.

· Regionstyrelsen uppdras att ta fram ett övergripande och samlat handlingsprogram för ”trygghet och säkerhet på Gotland”, arbetsnamn för Trygga Gotland, vilket ska fastställas av regionfullmäktige senast under 2015. Handlingsprogrammet ska vara övergripande och innehålla framgångsfaktorer, målsättningar och särskilda satsningar under respektive mandatperiod. Forts.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 347 forts. Au § 325

· Beslut om fastställande ska fattas av regionfullmäktige senast ett år efter varje ny mandatperiods början.

Ledningskontoret har utarbetat förslag till handlingsprogram, enligt lagen om skydd mot olyckor, LSO. Handlingsprogrammen omfattar operativ räddningstjänst och brandföre- byggande verksamhet, enligt denna lag. Ledningskontoret redogör i sin tjänsteskrivelse för bakgrunden till förändringarna, som redovisas i de föreslagna handlingsprogrammen. Bland annat framgår att länsstyrelsen i beslut kräver att ett handlingsprogram snarast bör färdigställas och fastställas – dock senast vid utgången av år 2013.

Ledningskontoret föreslår en oförändrad organisation jämfört med föregående hand- lingsprogram.

Kontorets samlade bedömning är att de redovisade åtgärderna samt förslagen till beslut tillgodoser tillsynsmyndighetens krav och skapar förutsättningar för ett ökat och breddat förebyggande arbete på hela Gotland. Ledningskontoret konstaterar även att genom uppdraget, om att ta fram ett övergripande och samlat handlingsprogram för ”trygghet och säkerhet på Gotland”, inleds ett strategiskt och långsiktigt arbete om trygghets- och säkerhetsfrågorna inom hela regionen.

Samråd, enligt LSO 3 kap 3 § och 8 §, med berörda myndigheter genomfördes den 18.e november. Ojusterat protokoll från detta samråd delades ut på regionstyrelsens sammanträde.

Regiondirektör Per Lindskog meddelade, på arbetsutskottet, att ledningskontoret reviderar sin tjänsteskrivelse med avseende på det andra beslutsförslaget, på så sätt att ordet upplevd utgår.

Arbetsutskottet föreslog att det fjärde beslutsförslaget, i ledningskontorets tjänsteskrivelse, utgår. Stycket inleds med ”Tekniska nämnden får i uppdrag att redovisa kostnadsreducerande åtgärder…”

forts

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 347 forts Au § 325

Yrkanden · Lars Thomsson (C) yrkade 1. Nej till förstärkning av ett fristående befäl. 2. Inriktningen långsiktigt ska bygga på ett deltidsbrandmannaupplägg (RIB, räddningsman i beredskap) på Gotlands landsbygd. Den föreslagna organisationen med delvis heltidsanställningar skall ses som en övergångslösning till full bemanning av deltidsbrandmän uppnås. 3. Genom en modernare och flexiblare organisation och ledarskap, skapa förutsättningar för ett långsiktigt deltidsbrandmannaupplägg. Genom bland annat flexibel anställningsort, bredare rekryteringsbas genom ändrade krav, delade dygns- och veckoscheman, kombinationstjänster inom regionen, kontinuerlig rekrytering året runt i nya kanaler, skapa vi-anda i kåren där heltid- och deltidskårerna kompletterar varandra. · Brittis Benzler (V) yrkade att tabellen över bemanning omformuleras så att Hemse och Slite bemannas 1+4, Befäl + 3 RIB eller brandman heltid utifrån förutsättningar. Ordförande ställde proposition på Lars Thomssons yrkanden och fann att dessa hade bifallits.

Ordförande ställde proposition på Brittis Benzlers yrkande och fann att även detta hade bifallits.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret ÄÄrendenr RS 2012/573, rev 7 nov-13 sid 1 av 6 Region Gotland Christer Stoltz, Beredskapschef

Regionstyrelsen

Handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Förslag till beslut Ledningskontoret föreslår att:

- Bifogade handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) fastställs att gälla för perioden 2014-01-01 till 2015-12-31. Föreslagna handlingsprogram omfattar operativ räddningstjänst och brandförebyggande verksamhet enligt LSO.

- Tekniska nämnden och miljö och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att snarast inleda arbetet med ökat trygghetsskapande och skadeförebyggande arbetet med syfte att öka den enskildes förmåga samt skapa en ökad trygghet. Arbetet skall genomföras i samverkan med andra aktörer och förvaltningar.

- Ansvariga nämnder skall redovisa resultatet av detta arbete, samt lämna förslag till förändringar till regionstyrelsen senast kvartal 3 2015.

- Tekniska nämnden ges i uppdrag att redovisa kostnadsreducerande åtgärder i den del av verksamheten som är utöver tillsynsmyndighetens redovisade nivå. Anpassning skall ske till tillsynsmyndighetens redovisade nivå och tilldelade ekonomiska resurser. Detta arbete skall sedan ligga till grund för inriktningen av delprogram operativ insatser och skadeförebyggande verksamhet som skall gälla fr o m 2016-01-01.

- Regionstyrelsen uppdras att ta fram ett övergripande och samlat handlingsprogram för ”trygghet och säkerhet på Gotland” (Trygga Gotland- arbetsnamn), vilket fastställs av regionfullmäktige senast under 2015. Detta handlingsprogram skall vara övergripande och innehålla framgångsfaktorer och målsättningar samt särskilda satsningar under respektive mandatperiod. Det övergripande programmet beslutas av regionfullmäktige senast ett år efter varje mandatperiods början.

Ledningskontoret ÄÄrendenr RS 2012/573, rev 7 nov-13 sid 2 av 6 Region Gotland Christer Stoltz, Beredskapschef

I det övergripande programmet skall de föreslagna handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor ingå som delprogram, tillsammans med övriga områden inom trygghets- och säkerhetsområdet. Delprogram som föreslås ingå är bl a krisberedskap, internt skydd, brottsförebyggande arbete och trafiksäkerhet. Respektive delprogram skall beslutas av ansvarig nämnd utifrån inriktningen i det övergripande programmet (”Trygga Gotland”).

I samband med att det övergripande programmet fastställs av regionfullmäktige under 2015 så skall även den av Kommunfullmäktige fastställda ”policyn för säkerhets- och trygghetsarbete i Gotlands kommun” upphävas och ersättas av delprogram internt skydd, vilket fastställs av ansvarig nämnd.

Bakgrund År 2004 ersatte ”lagen om skydd mot olyckor” (LSO) den dåvarande räddningstjänstlagen. En intention från staten var då att kommunerna skulle ta ett bredare grepp runt skydd mot olyckor, framförallt det skadeförebyggande arbetet och då inte enbart ur ett räddningstjänst perspektiv.

Kommunfullmäktige fastställde 2005-12-12 det första handlingsprogrammet för skydd och säkerhet som skulle gälla fram till och med 31/12 2006 och som i stort var en omarbetning av tidigare räddningstjänstplan.

Efter redaktionell översyn förlängdes detta handlingsprogram av KF 2007-12-17 att gälla till och med utgången av år 2008. Samtidigt fick ledningskontoret och räddningstjänsten i uppdrag att utarbeta nytt handlings- program i två steg. Steg 2 avsåg perioden 2009-2010 och steg 3 skulle omfatta mandatperioden 2010-2014. Detta handlingsprogram skulle då utvidgas att även omfatta andra delar av kommunens trygghets- och säkerhetsarbete.

Kommunfullmäktige fastställde 2009-11-23 handlingsprogram för skydd och säkerhet för perioden 2009-2010 (steg 2 enligt ovan). Programmet inkluderade även vissa delar från dåvarande miljö- och hälsoskyddsförvaltning, tekniska förvaltningen, socialförvaltningen och ledningskontoret. Enligt beslutet skulle steg tre (enligt ovan) omfatta alla förvaltningar i kommunen och fastställas i början av 2011 för att gälla under mandatperioden (2011-2014). Steg tre genomfördes aldrig och det handlingsprogram som fastställdes 2009-11-23 gäller fortfarande.

Ledningskontoret ÄÄrendenr RS 2012/573, rev 7 nov-13 sid 3 av 6 Region Gotland Christer Stoltz, Beredskapschef

I samband med att Länsstyrelsen 2010-12-21, med stöd av lagen om skydd mot olyckor (2003:778) 5 kap. 1§, genomförde tillsyn konstaterades att det fanns brister och avvikelser vad gäller numerären i beredskapsstyrkorna och möjligheten att upprätthålla beredskapsnivån enligt fastställt handlingsprogram.

Den 21 december 2012 genomförde Länsstyrelsen tillsyn och tillsynsvägledning enligt lagen om skydd mot olyckor och kunde konstatera att: - handlingsprogrammet för Region Gotland är tidsbegränsat till 2010 och något beslut om förlängning eller beslut om nytt handlingsprogram har inte beslutats av kommunfullmäktige eller annan nämnd eller styrelse. - vid länsstyrelsens tillsynsbesök 2010-12-21 konstaterades att det fanns brister och avvikelser vad gäller numerären i beredskapsstyrkorna och möjligheten att upprätthålla beredskapsnivån enligt fastställt handlingsprogram. Från Regionens sida hänvisade man då till en pågående utredning om räddningstjänstens verksamhet och dess organisation. - länsstyrelsen kunde konstatera att man ännu inte löst de problem som påtalades vid tillsynen 2010 och att det nu pågår diskussioner om förändringar utan att något nytt handlingsprogram beslutats. Ett handlingsprogram skall bygga på en riskanalys och skall tillställas Länsstyrelsen innan det fastställs och börjar gälla.

Länsstyrelsens beslut/krav från genomfört tillsynsbesök är: - att ett handlingsprogram snarast bör färdigställas och fastställas, senast vid utgången av 2013

Detta är också bakgrunden till de förändringar som redovisas i de föreslagna handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO).

Dessutom förslås att ledningskontoret får i uppdrag att ta fram ett övergripande och samlat handlingsprogram för ”trygghet och säkerhet på Gotland” (Trygga Gotland (arbetsnamn)). Syftet är att detta handlingsprogram skall vara övergripande och innehålla framgångsfaktorer och målsättningar samt särskilda satsningar under respektive mandatperiod för olika områden inom trygghets- och säkerhetsområdet.

Det övergripande programmet beslutas av regionfullmäktige senast ett år efter varje mandatperiods början och ger en tydlig inriktning av arbetet.

Ledningskontoret ÄÄrendenr RS 2012/573, rev 7 nov-13 sid 4 av 6 Region Gotland Christer Stoltz, Beredskapschef

Till det övergripande handlingsprogrammet utarbetas under 2014/15 delprogram för områdena brottsförebyggande arbete, krishantering och internt skydd. Dessutom skall de föreslagna handlingsprogrammen enligt LSO ingå som delprogram senast fr o m 2016.

Delprogram bör också utarbetas för andra delar inom trygghets- och säkerhetsområdet i samråd med respektive förvaltning/nämnd. Exempel på områden är: fallprevetion, vattensäkerhet, suicidprevention och trafiksäkerhet. Delprogrammen skall omfatta områden som kräver en tvärsektoriell samverkan mellan olika nämnder och förvaltningar inom trygghets- och säkerhetsområdet för att uppnå bästa och tydligast effekt mot medborgarna.

Uppföljning skall sedan ske genom en årlig verksamhetsberättelse för det samlade arbete med trygghet och säkerhet samt genom fortlöpande uppföljning och utvärdering inom respektive område. Respektive delprogram fastställs av ansvarig nämnd/nämnder.

Att på detta sätt ta ett helhetsgrepp runt dessa frågor är en tydlig intention/inriktning som funnits från både staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) alltsedan lagen kom. Man vill se ett samlat grepp runt dessa frågor hos kommunerna med en tydlig inriktning mot ett ökat trygghetsskapande och skadeförebyggande arbete.

Ett övergripande program både skapar och visar en helhetssyn för arbetet med de trygghetsskapande och skadereducerande frågorna gentemot medborgarna. Långsiktigt skapas en tydligare struktur (samlat grepp) både internt och externt med syftet att få färre oönskade händelser, mindre konsekvenser av sådana händelser och en ökad förmåga att hantera oönskade händelser.

Det ger också tydlighet i avgränsningen mellan samhällets ansvar och den enskildes ansvar vilket skapar större trygghetskänsla och i förlängningen ett ökat skydd för medborgaren.

Bedömning Ledningskontoret föreslår, utifrån bifogat handlingsprogram för perioden 2014-01-01 till 2015-12-31, en oförändrad organisation jämfört med föregående handlingsprogram.

Ledningskontoret ÄÄrendenr RS 2012/573, rev 7 nov-13 sid 5 av 6 Region Gotland Christer Stoltz, Beredskapschef

För att säkerställa, den av tillsynsmyndigheten påpekade, beredskapen på norra Gotland (Slite) och på södra Gotland (Hemse) heltidsanställs personal för att trygga främst rökdykarförmågan inom dessa delar av Gotland. Bakgrund till detta är åtskilliga års rekryteringsproblem till RiB (räddningsman i beredskap) inom dessa områden. Något som inte är unikt för Gotland utan ses som ett nationellt problem. Detta är också något som måste följas upp de kommande åren på övriga delar av Gotland.

I Slite förstärks den befintliga RiB-styrkan (1-befäl + 2 RiB) med 2 heltidsbrandmän dygnet runt, vilket innebär att förmågan till rökdykning på norra Gotland säkerställs. De två heltidsanställda brandmännen skall dessutom ha ett utökat fokus på trygghetsskapande och olycksförebyggande åtgärder på hela norra Gotland genom att aktivt arbeta med bl a utbildning, information och rådgivning. Denna förmåga skall uppnås senast under hösten 2014.

I Hemse förstärks den befintliga RiB-styrkan (1 befäl + 4 RiB) med 2 heltidsbrandmän dagtid (vardagar), vilket innebär att förmågan till rökdykning på södra Gotland säkerställs på dagtid. Även dessa två heltidsanställda brandmännen skall ha ett utökat fokus på trygghetsskapande och olycksförebyggande åtgärder på hela östra/södra Gotland genom att aktivt arbeta med bl a utbildning, information och rådgivning. Denna förmåga skall uppnås senast under hösten 2014.

Dessutom omflyttas en del interna arbetsuppgifter inom räddningstjänsten från Visby heltidsstation till Slite och Hemse för frigörande av tid för ett ökat trygghetsskapande och olycksförebyggande arbete inom Visby heltidsstyrkas ansvarsområde.

För att säkra och stärka ledningsförmågan, enligt tillsynsmyndighetens påpekade, förändras befälsstyrkturen inom räddningstjänsten med ett fristående befäl som skall utgöra ledningsförstärkning för hela Gotland. Denna förmåga skall skapas vid inledningen av 2015.

Ansvariga nämnder får även i uppdrag att senast under 2015 inleda arbetet med ökat trygghetsskapande och skadeförebyggande arbete i samverkan med andra aktörer och nämnder med syfte att öka den enskildes förmåga samt skapa en ökad upplevd trygghet på hela Gotland.

Ledningskontoret ÄÄrendenr RS 2012/573, rev 7 nov-13 sid 6 av 6 Region Gotland Christer Stoltz, Beredskapschef

Detta arbete skall sedan ligga till grund för inriktningen av de delprogram operativ räddningstjänst och förebyggande insatser som skall gälla senast fr o m 2016-01-01.

Ledningskontorets samlade bedömning och motivering av förslaget till beslut. Ledningskontorets bedömning är att de redovisade åtgärderna samt förslagen till beslut tillgodoser tillsynsmyndighetens krav samt skapar förutsättningar för ett ökat och breddat förebyggande arbete på hela Gotland. Dessutom inleds ett strategiskt och långsiktigt arbete under ledning av ledningskontoret att ta ett samlat helhetsgrepp runt trygghets- och säkerhetsfrågorna inom hela regionen.

Samråd, enligt LSO 3 kap 3 o 7 §, med berörda myndigheter är planerat i mitten av november och redovisas i samband med regionstyrelsens sammanträde.

Ledningskontoret

Per Lindskog tf regiondirektör

Handlingsprogram för skydd mot olyckor – SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778)

Gäller för perioden 2014-01-01—2015-12-31

Detta program kommer under perioden att integreras med det övergripande handlingsprogrammet ”TRYGGA GOTLAND” och därefter utgöra delprogram skadeförebyggande verksamhet.

Allmänt

Detta handlingsprogram anger hur den skadeförebyggande verksamheten enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska bedrivas.

För att kunna uppnå ett effektivt skadeförebyggande arbete regleras Region Gotlands åtgärder och organisation av olika program, planer och styrdokument enligt nedan.

Dokument Beskrivning Antas av

Delprogram för skadeförebyggande Redovisar hur kommunen Regionfullmäktige verksamhet stödjer den enskilde genom rådgivning information och utbildning samt bedriver tillsyn, sotning och brandskyddskontroll

Rutiner Rutiner och instruktioner som Räddningschefen behövs för verksamheten

Riskbild

Varje år inträffar cirka 150 bränder på Gotland, ca 90 av dessa i byggnader och ca 60 i det fria. Förutom personskador och dödsfall orsakar bränderna egendomsskador för stora värden varje år. Dessutom har bränder potential att utvecklas till katastrofala händelser med många omkomna eller omfattande brandspridning. För detaljerade uppgifter om riskbilden hänvisas till Riskanalysen samt sammanställningen av bland annat brandstatistik.

2

Mål för brandsäkerhetsarbetet

Brandsäkerhet kan grovt delas in i två huvudspår, dels att arbeta för att bränder inte ska inträffa och dels att minimera skadorna.

Ett brandsäkerhet Gotland uppnås genom:

- att den enskilde (individ, verksamhet, fastighetsägare) tar ansvar för sin brandsäkerhet

- att kunskapen om brandsäkerhet ökar i samhället

- att alla bostäder är utrustade med minst en fungerande brandvarnare

- att offentliga eller andra byggnader där individer vistas tillfälligt erbjuder möjlighet utrymma innan farlig miljö uppstår i samband med brand

Att Region Gotland:

- stödjer enskilda genom utbildning, rådgivning och information

- kontrollerar brandsäkerheten genom tillsyn

- ansvarar för sotning och brandskyddskontroll av eldstäder

- stödjer andra myndigheter i frågor om brandsäkerhet inom deras respektive verksamhetsområden

- räddningstjänsten bevakar frågor och yttrar sig rörande skydd mot olyckor i remisser från polismyndigheten, socialförvaltningen (alkoholtillstånd) och länsstyrelsen.

SATSNINGAR

Under perioden avser Region Gotland:

- att ytterligare utveckla brandskyddet hos äldre och funktionsnedsatta

- att genom förebyggande insatser minska antalet bostadsbränder

- att fokusera tillsyn/stöd på utrymningssäkerhet, grannskydd och åtgärder mot anlagd brand

3

Att stödja den enskilde

VERKSAMHETSMÅL

Den enskilde ska ha god kunskap och ta ansvar för sin brandsäkerhet. Genom rådgivning, utbildning och information ska enskilda individer och organisationer stödjas i denna strävan.

HUR VERKSAMHETEN ÄR ORDNAD OCH PLANERAS

Utbildning, information och rådgivning är ett led i att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor.

Utbildning av kommuninvånare och organisationer bedrivs av räddningstjänsten i samverkan med andra organisationer.

Utbildningsverksamheten prioriteras särskilt för elever inom skolan, allmänhet, samt vårdpersonal.

För spridning av brandskyddsbudskap används bland annat Region Gotlands hemsida, informationskampanjer, aktivt samarbete med media och personliga kontakter vid olika arrangemang. I samband med tillsyn i flerfamiljshus informeras de boende via hembesök av räddningstjänstens personal. Särskild vikt läggs vid information om vikten av en fungerande brandvarnare och ett korrekt beteende vid brand.

Vid räddningstjänsten bedrivs brandteknisk rådgivning till medborgare, verksamheter, samt i samband med ny- och ombyggnationer. I samband med införande av systematiskt brandskyddsarbete inom fastigheter och verksamheter, stöder räddningstjänsten med information, utbildning, rådgivning och underlagsmaterial.

Arbetet med att utföra riktade förebyggande insatser mot särskilt riskutsatta grupper ska utvecklas. Arbetet innebär att de särskilt riskutsatta personerna ska identifieras och därefter erbjudas särskilt stöd anpassat till den enskildes situation.

Tillsyn LSO och LBE

VERKSAMHETSMÅL

Att ett skäligt brandskydd som uppfyller lagstiftningens krav ska kontrolleras genom tillsyn.

HUR VERKSAMHETEN ÄR ORDNAD OCH PLANERAS

Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 2 §

Tillsyn av 2 kap. 2 § görs över byggnader och anläggningar för att säkerställa ett skäligt brandskydd. Tillsynen utgörs i huvudsak av kontroll av det samlade brandskyddet som finns på enskilda verksamheter, byggnader eller anläggningar. Vid kontroll av brandskydd beaktas verksamhetens systematiska arbete med brandskydd samt om befintlig skyddsnivå är skälig.

Tillsynen kan även utgöras av kontroll av vissa delar av brandskyddet på grupper av verksamheter, byggnader eller anläggningar, så kallade tematillsyner.

4

Planerad tillsyn görs löpande under året på verksamheter, byggnader och anläggningar som redovisas i den årliga tillsynsplanen.

Tillsyn kan även utföras på förekommen anledning:

- Tillsyn på föreningslokaler som uppbär kommunalt bidrag.

- Tillsyn på verksamheter i samband med ansökan om alkohol- och polistillstånd.

- Tillsyn vid ny eller ändrad verksamhet.

- Tillsyn vid kännedom eller misstanke om brister i brandskyddet.

Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 3 §

Ägare av vissa byggnader eller anläggningar är tillsammans med nyttjanderättshavare skyldiga lämna in en skriftlig redogörelse över brandskyddet. Tillsynen innebär kontroll av att de byggnader, anläggningar och nyttjanderättshavare som omfattas av Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10), inkommer med skriftlig redogörelse inom angiven tid, samt att innehållet är korrekt. Tillsynen utförs genom uppföljning av inkomna redo- görelser och görs fortlöpande för nya verksamheter och i samband med att ny redogörelse begärs in.

Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 4 §

Tillsyn av 2 kap. 4 § görs på de anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Länsstyrelsen beslutar efter samråd med Region Gotland vilka anläggningar som omfattas av dessa skyldigheter. Tillsynen utförs genom granskning och bedömning av anläggningens riskanalyser samt besök på plats och kan samordnas med andra berörda myndigheters tillsyn samt i samband med tillsyn över 2 kap. 2 §.

Lag om brandfarliga och explosiva varor

Tillsynen utgörs i huvudsak av kontroll av hantering av brandfarliga och explosiva varor på enskilda verksamheter. Vid kontroll av hanteringen beaktas verksamhetens systematiska arbete med säker- heten i hanteringen och att krav och villkor ställda i lag, förordning, föreskrifter och tillstånd uppfylls. Tillsynen kan även utgöras av kontroll av vissa delar av hanteringen på grupper av hanteringsställen, så kallade tematillsyner.

Planerad tillsyn görs i första hand i samband med tillsyn av 2 kap. 2 § lag om skydd mot olyckor. Särskild tillsyn enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) kan även utföras på före- kommen anledning:

- Tillsyn vid ny eller ändrad verksamhet.

- Tillsyn vid kännedom eller misstanke om brister i hanteringen.

5

FAKTORER SOM STYR URVALET AV PLANERAD TILLSYN

- Stor risk för, eller stora konsekvenser vid, brand.

- Behovet av systematiskt brandskyddsarbete för att säkerställa brandskyddet.

- Erfarenheter från utförda olycksutredningar.

- Erfarenheter från tidigare tillsyner (med avseende på såväl grupper av byggnader, anläggningar eller verksamheter som enskilda byggnader, anläggningar eller verksamheter).

- Väsentliga eller ofta förekommande förändringar som påverkar brandskyddet.

- Ansökan om alkoholtillstånd.

- Ej inlämnad skriftlig redogörelse av brandskyddet eller brister i densamma.

- Brister i brandskyddet eller i säkerheten vid hantering av brandfarliga och explosiva varor (som redovisats i den skriftliga redogörelsen av brandskyddet eller som framkommit på annat sätt).

- Tillstånd att hantera brandfarlig vara.

PLANERAD TILLSYN UNDER PROGRAMPERIODEN

Lag om skydd mot olyckor

Under perioden planeras tillsyn på följande verksamheter:

- Nya verksamheter där tillsyn inte genomförts tidigare och där riskerna för brand inte kan antas vara ringa.

- Befintliga verksamheter där räddningstjänsten bedömer att riskerna för brand inte kan antas vara ringa och där räddningstjänsten vid tidigare genomförda tillsyner bedömt omfattningen av den fortsatta tillsynen.

- Verksamheter där tillsyn särskilt prioriteras under perioden är äldre trähus i centrumbebyggelse, skolor, hotell, större butiker, flerbostadshus, samlingslokaler, studentboenden och vårdanläggningar, samt tillsyn av livräddningsutrustning.

Vissa verksamheter där riskerna för-, eller konsekvenserna vid brand, bedöms som större än övriga verksamheter i kommunen genomförs tillsyn årligen. Dessa verksamheter är större sjukhus, större samlingslokaler, restauranger med alkoholtillstånd och kvällsverksamhet, samt de verksamheter som omfattas enlig LSO 2 kap. 4§, enligt Länsstyrelsens beslut.

6

Lag om brandfarliga och explosiva varor

Under perioden planeras tillsyn på följande verksamheter:

- Bensinstationer.

- Verksamheter med tillstånd för större mängder brandfarlig vara.

- Restauranger med tillstånd hantering av brandfarliga varor där tillsyn inte har genomförts

- Försäljningsställen med tillstånd för hantering av brandfarliga och/eller explosiva varor.

- Övriga verksamheter med tillstånd av explosiva varor.

Brandskydd i byggprocessen

VERKSAMHETSMÅL

Ett bra brandskydd i nya och ombyggda byggnader ska uppnås genom tydligt fokus på brandskydd i byggprocessen.

HUR VERKSAMHETEN ÄR ORDNAD OCH PLANERAS

Räddningstjänsten medverkar i Region Gotlands planprocess.

Räddningstjänsten medverkar även med brandteknisk rådgivning till byggherren och övriga i ett byggprojekt.

Rengöring och brandskyddskontroll

VERKSAMHETSMÅL

God säkerhet mot eldstadsrelaterade bränder ska uppnås genom rengörning och brandskyddskontroll av eldstäder och imkanaler.

HUR VERKSAMHETEN ÄR ORDNAD OCH PLANERAS

Rengöringsverksamheten och brandskyddskontrollen inom Region Gotland bedrivs på entreprenad. För närvarande har Region Gotland avtal med Brandförebyggarna Gotland AB för brandskyddskontrollen och med Gotlands sotningsdistrikt för rengöringen.

Verksamheten bedrivs enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter. På Gotland finns totalt ca 23000 sotnings- och brandskyddskontrollsobjekt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har antagit sotningsfrister, samt regler för handläggning av ansökan om egensotning (möjlighet för ägare att själv utföra rengöring).

Särskild vikt läggs vid att nyinstallation av rökkanal och eldstad ska utföras på ett korrekt sätt. Dessa ärenden handläggs inom ramen för byggprocessen.

7

Tillståndsprövning Lag om brandfarliga och explosiva varor

VERKSAMHETSMÅL

God säkerhet vid hantering av brandfarliga och explosiva ämnen ska uppnås genom tillståndsprövning.

HUR VERKSAMHETEN ÄR ORDNAD OCH PLANERAS

Räddningstjänsten prövar ansökningar om hantering om brandfarliga och explosiva varor. Ansökningarna prövas utifrån de lokala förutsättningarna och kraven i Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) och tillämplig förordning, föreskrifter och allmänna råd. Särskild rutin finns utarbetad för denna handläggning.

Riskbaserat arbete

VERKSAMHETSMÅL

Konkreta och uppenbara risker för bränder och olyckor ska förebyggas genom direkta åtgärder.

HUR VERKSAMHETEN ÄR ORDNAD OCH PLANERAS

I vissa fall finns uppenbara och i närtid möjliga risker som kan utvecklas till olyckor och bränder. Exempel på det är vågor av anlagda bränder och extrema torrperioder med hög brandrisk. Arbetet mot anlagd brand sker på räddningstjänsten i samverkan med polismyndigheten och andra intressenter. Arbetet bedrivs problemorienterat.

Beslut om eldningsförbud enligt FSO 2 kap. 7 § fattas av räddningschefen enligt delegationsordning.

Olycksutredning

VERKSAMHETSMÅL

Orsak, förlopp och skyddsåtgärder ska utredas efter inträffande olyckor och bränder.

HUR VERKSAMHETEN ÄR ORDNAD OCH PLANERAS

Brand- och olycksutredningar ska vara ett underlag för såväl planeringen av kommunens förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar: orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärdering. Utredningar sker i tre nivåer beroende på hur allvarlig olyckan varit. Resultaten av utredningarna kommuniceras som statistik och i vissa fall som rapporter. Utredningarna utgör underlag för uppföljningen och utvärderingen av handlingsprogram och andra styrdokument.

8

Kompetens

Den kompetens som går åt till den brandförebyggande verksamheten är brandingenjörer, brandinspektörer, brandmästare, brandmän och informatörer. Omfattande, komplexa och/eller känsliga tillsynsärenden handläggs av två tjänstemän för att säkerställa rätt bedömningar och kvalitet.

Av vem och hur myndighetsbeslut fattas på delegation från miljö- och hälsoskyddsnämnden och redovisas i delegationsbestämmelser för Samhällsbyggnadsförvaltningen Gotland daterad 2011-12-13, § 172/20111 och reviderad 2012-02-07, § 5 samt 2012-06-12 § 88.

9

Handlingsprogram för skydd mot olyckor – OPERATIVA INSATSER enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778)

Gäller för perioden 2014-01-01—2015-12-31

Detta program kommer under perioden att integreras med det övergripande handlingsprogrammet ”TRYGGA GOTLAND” och därefter utgöra ett delprogram operativa insatser.

Innehåll

Inledning...... 3 Förmåga ...... 3 Allmänt ...... 5 Räddningsstyrkornas förmåga ...... 5 Enheter ...... 5 Förstainsatsperson (FIP/FIB) ...... 5 Räddningsenhet ...... 5 Höjdenhet ...... 6 Vattenenhet ...... 6 Ledningsnivåer ...... 6 Specialenhet ...... 6 Styrkeuppbyggnad ...... 7 Trafikolyckor ...... 7 Bränder ...... 7 Miljöolyckor ...... 8 Dokumenten som anges i detta kapitel reglerar vilken förmåga som räddningsstyrkorna ska klara...... 8 Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer ...... 9 Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning ...... 9 Alarmering och kommunikation ...... 9 Hamnar och dess gränser i vatten ...... 9 Beredskap för räddningsstyrkor ...... 10 Operativ organisation ...... 11 Operativ förmåga ...... 11 Ledning av räddningsinsatser och andra nödlägen ...... 11 Samverkan ...... 12 GotSam-samverkan ...... 12 Kompetens ...... 12 Information och varning ...... 13 Släckvattenförsörjning ...... 13 Vattenförsörjning under höjd beredskap...... 14 Ansvarsfördelning ...... 14 Uppföljning och utvärdering ...... 15 Höjd beredskap ...... 15

2

Inledning

Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från samhället (polis, ambulans och räddningstjänst).

Region Gotlands räddningstjänst larmas årligen till ungefär 1 000 händelser där misstanke om att räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor föreligger. Avtal finns med Storstockholms brandförsvarsförbund om räddningstjänstsamverkan.

Utöver detta larmas enheter från räddningstjänsten ut vid andra nödlägen som till exempel vid IVPA (i väntan på ambulans) och brådskade assistans till socialtjänsten enligt olika samarbetsavtal. Dessutom används resurserna för fler akuta uppdrag utan att ansvaret från andra myndigheter övertas.

De resurser som finns tillgängliga för insatser utgörs av Region Gotlands egen brandpersonal. I Region Gotland ska det i normalfallet finnas 33 brandpersonal i ständig beredskap. Brandstationer finns i Visby, Klintehamn, Hemse, Burgsvik, Garda, Kräklingbo, Dalhem, Slite, Fårösund och Fårö

Förmåga

Den enskilde får hjälp från Region Gotlands organisation för räddningsinsats vid olyckor och andra nödlägen. Hjälpen består dels av en första insats som består av en eller flera personer, dels en styrkeuppbyggnad i nivåer upp till en samlad insats som består av de taktiska enheter som krävs för att ha förmåga att klara att göra en effektiv insats vid aktuell olycka. Inriktningen av insatsförmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter som hanterar olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede

Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också Region Gotland i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer.

Inom Region Gotland uppnås effektiva operativa insatser genom:

- att samhällets insatser kompletterar den enskildes förmåga

- en förmåga att snabbt bygga upp insatsens omfattning beroende på händelse

- en väl övad förmåga anpassad till aktuella risker

- samverkan mellan olika hjälpinstanser

- snabbhet i larmkedjan

3 att Region Gotland:

- påbörjar akuta insatser inom 30 minuter för 90 procent a befolkningen

- ser till att tillräckliga resurser finns

- inriktar insatserna på att rädda liv, egendom och miljö

- snabbt kan förmedla hjälpbehov till enheter som kan vara snabbt på plats

Särskild satsning under programperioden:

- förmågan till att följa händelser på Gotland i samverkan med andra organisationer och möjligheter till snabb respons vid akuta nödlägen ska utvecklas

- utreda förutsättningarna för beviljande av bygglov i relation till räddningstjänstens insatsförmåga och yttäckning. Detta innebär att insatsförmågan inte kan ändras utan att konsekvenserna för nya planer och bygglov analyseras

- med de operativa helhetsstyrkorna som resurs skall ett ökat trygghetsskapande och skadeförebyggande arbete genomföras på hela Gotland

- översyn av brandvattenförsörjningen i Visby innerstad och föreslå eventuella åtgärder

4

Allmänt

Detta handlingsprogram anger hur räddningstjänst enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska bedrivas. Handlingsprogrammet är antaget av Regionfullmäktige xx-xx-xx

Personal i utryckningsstyrkor och ledningsansvariga ansvarar för räddningsinsatser enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt andra uppdrag som följer av förvaltningens verksamhetsplanering.

Dokument Beskrivning Antas av Regionfullmäktige Handlingsprogram för operativa Redovisar hur Region insatser Gotlands resurser i form av personal, fordon och materiel ska organiseras för att effektiva räddningsinsatser ska kunna genomföras

Rutiner Rutiner och instruktioner Räddningschefen som behövs för verksamheten

Räddningsstyrkornas förmåga

Räddningsstyrkan ska upprätthålla en förmåga som består av täckning och insatsförmåga. Med täckning avses den tid inom vilken räddningstjänstens enheter kan nå olika delar på Gotland. Insatsförmågan utgörs av enheternas samlade förmåga.

Enheter

Räddningsstyrkorna är indelade i enheter. Dessa finns placerade på de tio brandstationerna. Nedan följer en övergripande beskrivning av respektive enhets förmåga

Förstainsatsperson (FIP/FIB)

Gruppens befäl, eller annan, förfogar över ett fordon i bostaden. Detta gör att denne snabbt kan komma till platsen. Dels kan en livräddande eller skadeavhjälpande insats påbörjas, dels hinner befälet bilda sig en uppfattning om olyckan innan räddningsstyrkan anländer.

Räddningsenhet

Stor Räddningsenhet ( 5 man rökdykarkapacitet )

Liten Räddningsenhet ( 3 man ej rökdykarkapacitet)

5

Utgörs av ett fordon med tre eller fem personers bemanning och finns på alla Region Gotlands brandstationer. Dessa enheter klarar grundläggande livräddning och skadebegränsning vid de flesta olyckor. På vissa stationer följer befäl med räddningsenheten till platsen.

Höjdenhet

I Region Gotland finns två typer av höjdenheter. Kombihävare/stege finns till för livräddning från bostäder upp till åtta våningar och som arbetsfordon. Dessutom finns maskinstege till för livräddning från bostäder upp till åtta våningar.

Vattenenhet

Vatten för brandsläckning finns dels i räddningsenheter och dels i brandpostsystemet. Utöver detta finns vattenenheter som utgörs av tankbilar med ca 10 000 liter vatten.

Ledningsnivåer

För att leda räddningsinsatser finns fem olika ledningsnivåer. Beroende av olyckans art används olika antal ledningsnivåer för att leda insatser och att etablera staber.

Specialenhet

I Region Gotland finns ett flertal olika specialenheter. Exempel på specialenheter är kemdykning för kemiska olyckor, rappelleringsenhet för räddning på höga höjder, uppsamlingsplats för skadade, terrängmotorcykel för terrängtransport etc. På alla brandstationer finns förmåga till ytlivräddning vilket innebär möjlighet att rädda personer i vattenytan. I Visby finns förmåga till vattendykare vilket innebär möjlighet att rädda personer strax under vattenytan ned till 40 meter.

I Region Gotland finns i normalfallet tio räddningsenheter fördelade på en heltidsstyrka, fyra stationer med RIB-personal, två kombinerade RIB/heltid (Slite och Hemse) och tre brandvärn, fyra vattenenheter, två höjdenheter och en ledningsenhet. Utöver detta finns en förmåga att resursmässigt bemanna specialenheter beroende på vilket behov som föreligger.

6

Styrkeuppbyggnad

Olika händelser kräver en samlad insats som består av flera enheter. Nedan beskrivs exempel på vilken operativ insatsförmåga som förstainsatsperson (FIP), en, två, tre, respektive fyra räddningsenheter kan uppnå.

Trafikolyckor

Operativ(a) enhet(er) Förmåga

Förstainsatsperson Livsuppehållande åtgärder

En räddningsenhet Prehospitalt omhändertagande

Två räddningsenheter Losstagning av fastklämda personer

Tre räddningsenheter Räddningsinsats vid bussolyckor

Fyra räddningsenheter Insats vid stora olyckor

Bränder

Operativ(a) enhet(er) Förmåga

Förstainsatsperson Inledande begränsande insats

En räddningsenhet Invändig livräddning i bostäder med hjälp av rökdykning (stor räddningsenhet), alternativt Delas upp: utvändig livräddning med stegutrustning. Liten räddningsenhet (ej rökdykning) Begränsning och släckning av mindre Stor räddningsenhet (rökdykning) bränder

Två räddningsenheter (varav en stor) Samtidig in- och utvändig livräddning vid bränder. Begränsning och släckning av normala bostadsbränder

Tre räddningsenheter (varav två stora) Brandsläckning vid omfattande bränder i bostäder och mindre bränder i stora objekt

Fyra räddningsenheter (varav tre stora) Brandsläckning vid omfattande bränder i stora objekt

7

Miljöolyckor

Operativ(a) enhet(er) Förmåga

Förstainsatsperson Initial riskbedömning, varning

En räddningsenhet Livräddning samt inledande skadebegränsande insats

Två räddningsenheter Skadebegränsande insats

Tre räddningsenheter Skadebegränsande insats i farlig miljö

Fyra räddningsenheter Skadebegränsande insats i farlig miljö med uthållighet

Dokumenten som anges i detta kapitel reglerar vilken förmåga som räddningsstyrkorna ska klara

Dokument Beskrivning Antas av

Avtal om samverkan avseende Avtalet reglerar hur resurser i Räddningschefen taktiska enheter inom Region form av taktiska enheter inom Gotland Region Gotland kan användas vid räddningsinsatser

Uppgiftskatalog, Visar vilka olika arbetsupp- Räddningschefen Räddningstjänsten Gotland gifter som ska klaras vid räddningsinsats.

Övningsplanering Stomplan och övningsschema Koordinator som anger hur övningsverk- samheten är planerad för att personalen ska klara de upp- satta målen

8

Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer

Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också Region Gotland i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer.

På Gotland finns en samlad förmåga att etablera ledning och stöd till ledning samt räddningsresurser för att klara stora olyckor i samarbete med Storstockholm brandförsvarsförbund.

Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Vid denna typ av olyckor krävs stora räddningsresurser från hela Sverige och även hjälp från utlandet.

Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning

Inom Visby tätort tillhandahåller räddningstjänsten möjlighet till nödutrymning via höjdenhet från fönster eller balkong högst 33 meter ovan mark inom normal insatstid. Särskild räddningsväg ska anordnas om inte åtkomlighet finns via ordinarie gatunät.

Nödutrymning med räddningstjänstens bärbara stegar kan ske från högst tredje våning eller max elva meter från fönstrets karmunderstycke eller balkongräckets överkant till marken. Marken nedanför fönster eller balkong ska vara plan intill tre meter från fasad.

Alarmering och kommunikation

Region Gotland har lagstadgat ansvar för att fungerande alarmsystem finns, där medborgarna kan nå räddningstjänsten. Lagen behandlar dock inte vem som utför alarmeringstjänsten.

Ingående alarmering sker via upphandlad entreprenör på larmnummer 112. För att säkerställa allmänhetens möjligheter att larma räddningstjänstens enheter i samband med teleavbrott eller störningar på telenätet ställer räddningstjänsten upp kommunikationsmöjligheter (Rakel) på centrala platser.

Information om uppställningsplatser sker via Radio Gotland alternativt riksradion.

Utgående alarmering: Räddningstjänstens enheter larmas av upphandlad entreprenör via en av två oberoende larmvägar. Alarmeringssystemet är försett med reservkraft.

Mottagning av automatiska brandlarm sker till larmcentral

Hamnar och dess gränser i vatten

Räddningsinsatser i Östersjön är ett statligt ansvar förutom inom hamnområden där ansvaret för räddningsinsatser är kommunalt. Gränsen mellan statligt och kommunalt ansvar går i en linje längs med de yttre pirarna.

På Gotland finns följande hamnar.

Bilaga Hamnar

9

Beredskap för räddningsstyrkor

I Region Gotland ska det i normalfallet finnas 33 brandpersonal tillgängliga dygnet runt.

I de fall befälskompetens, lägst räddningsledare A, inte kan upprätthållas vid en räddningsstyrka ska en arbetsledare utses som leder och fördelar arbetsuppgifter samt ansvarar för arbetsmiljöuppgifter.

Personal ingående i heltidsstyrka ska kunna påbörja utryckning från brandstationen inom 90 sekunder. RIB-personal (Räddningstjänstpersonal i beredskap) ska kunna påbörja utryckning från respektive brandstation inom 5 – 10 minuter. I samband med övning eller andra uppdrag ska utryckning kunna påbörjas snarast.

Jourhavande brandchef ska vara omedelbart anträffbar på kommunikationsmedel inom 90 sekunder samt kunna inställa sig på ledningscentral inom 45 minuter.

Uppgift Benämning Resurser Antal i jour eller beredskap

Ledning Jourhavande brandchef BI 11) (SSBF) 1) Inre befäl (SSRC) 2) IB 12) Högre befäl – Gotland RÄL B eller högre 1

Utryckningsstyrkor Visby Heltid Befäl + 4 bmh 5 Visby RIB 0+3 RIB 3 Klintehamn Befäl + 4 RIB 5 Hemse Befäl + 2 RIB+2bmh(dagtid) 5 Burgsvik Befäl + 2 RIB 3 Kräklingbo Befäl + 2 RIB 3 Slite Befäl + 2 RIB+2 bmh 5 Fårösund Befäl + 2 RIB 3 Dalhem 12 värnbrandmän * Garda 12 värnbrandmän * Fårö 12 värnbrandmän *

Bemanning 33

1) SSBF=Stor-Stockholms Brandförsvarsförbund

2) SSRC=Stor-Stockholms Räddningscentral

* Ingen beredskap

10

Operativ organisation

Räddningschefen ansvarar för ledning av räddningstjänstens operativa organisation. Uppdraget är delegerat till jourhavande brandchef (SSBF) som på räddningschefens uppdrag ansvarar för systemledning och operativ ledning. Till jourhavande brandchef finns ett inre befäl och ett befäl för ledning av operativa insatser. På varje brandstation finns en räddningsstyrka med ett befäl. Inom Region Gotland är alla befäl; Brandmästare, brandförmän, delegerade att vara räddningsledare.

Operativ förmåga

- Räddningstjänsten på Gotland har, med tillgänglig personal i beredskap, förmåga att utföra rökdykning i hög riskmiljö under minst 30 minuter.

- Räddningstjänsten har förmåga att genomföra samtidiga räddningsinsatser vid sju stycken vanliga olyckor inom sju skadeområden på Gotland. Som vanlig olycka definieras sådan händelse som tar en av räddningstjänstens styrkor i anspråk, såsom mindre trafikolycka, gräsbrand eller dylikt.

- Räddningstjänsten på Gotland har förmåga att samtidigt genomföra räddningsinsatser vid tre olyckor, där en olycka är stor och två är vanliga olyckor, inom tre skadeområden i kommunen. Som stor olycka definieras sådan händelse som tar två till fyra av räddningstjänstens stationer i anspråk såsom villabrand, större trafikolycka och liknande.

- Räddningstjänsten ska ha förmåga att genomföra samtidiga räddningsinsatser vid två stycken olyckor där en är omfattande och en är vanlig olycka, inom två skadeområden i kommunen. Som omfattande olycka definieras sådan händelse som tar fler än fyra av räddningstjänstens stationer i anspråk såsom större industribrand, större flygplanshaveri eller liknande.

Ledning av räddningsinsatser och andra nödlägen

Räddningstjänsten ska ledas av en räddningschef med lägst brandmästarkompetens. Ledning av räddningsinsatser sker i samverkan inom Storstockholms brandförsvarsförbund, genom avtal. Detta avtal säkerställer att det finns resurser för att leda i olika nivåer och bygga upp staber till stöd för räddningsledningen. På brandstationen i Täby (SSRC) ska det finnas en förmåga att etablera en bakre operativ stab. Inom Region Gotland ska det finnas möjlighet att etablera en strategisk stab med beslutsfattare. Tjänsteman i beredskap är sammankallande av Region Gotlands krislednings- organisation.

Inom Storstockholms brandförsvar finns en gemensam brandchef i beredskap (BIB). Denna bemannas gemensamt av brandingenjörer/brandmästare inom Storstockholm brandförsvarsförbund. BIB ska vid större insatser infinna sig i ledningscentralen och stödja befäl i yttre tjänst samt säkerställa att beredskap för ytterligare larm säkerställs enligt respektive kommuns önskemål. BIB är också en kontaktväg från samverkande organisationer och myndigheter i länsgemensamma frågor.

Brandchef i beredskap (BIB) och operativ chef i Storstockholms brandförsvarsförbund fattar beslut å Region Gotlands räddningschefs vägnar när så krävs.

11

Samverkan

Region Gotlands räddningstjänst är organiserad för att klara flera samtidiga räddningsinsatser på Gotland samt för att klara omfattande insatser genom samverkan med StorStockholms brand- försvarsförbund.

GotSam-samverkan

Myndigheter och organisationer på Gotland har behov av samverkan för att kunna utföra sitt uppdrag för medborgarna vid kriser och olyckor. På Gotland sker denna samverkan genom Gotsam. I Gotsam-samverkan ingår förutom Region Gotland även Polisen, Länsstyrelsen, Försvarsmakten och Kustbevakningen. Arbetet organiseras av en styrgrupp. Inom Gotsam finns permanenta och tillfälliga arbetsgrupper. Alla organisationer har en vakthavandefunktion. Region Gotland representeras i detta sammanhang av tjänsteman i beredskap (TIB) i regionen.

Dokument Beskrivning Antas av

Rutin för ledning och stabstjänst Beskriver hur Brandchef räddningsinsatser leds StorStockholm

Kompetens

Räddningstjänstens befäl och brandmän ska lägst ha den kompetens som anges i tabellen nedan. Tillfälliga beslut om avsteg från kompetenskraven kan fattas av räddningschefen.

Befattning Kompetenskrav

Räddningschef Lägst Brandmästarutbildning

Brandingenjörer Brandingenjörsexamen

Högre brandbefäl Räddningsledare B, tillsyn A

Brandbefäl i heltidstjänst Räddningsledare A, tillsyn A

Brandbefäl deltid Räddningsledare A

Brandmän heltid Utbildning för räddningsinsats alternativt utbildning i skydd mot olyckor vid MSB

Brandmän deltid Utbildning för räddningsinsats alternativt preparandutbildning

Kompetensen ska vidmakthållas genom övningsverksamhet. Övningsverksamheten planeras utifrån gemensamma mål i Räddningstjänstens uppgiftskatalog.

12

Information och varning

Rutiner ska finnas för information till allmänheten i samband med räddningstjänst. Räddningsledaren har rätt att begära sändning av viktigt meddelande i radio och tv som kan vara informationsmeddelande eller varningsmeddelande.

Exempel på olyckor där allmänheten kan behöva varnas och informeras är vid:

- utsläpp av giftiga eller brännbara kondenserade gaser

- spridning av giftiga gaser från bränder

- utsläpp av radioaktiva ämnen

- dammbrott och översvämningar

- ras och skred

- skogsbränder

Signalen ”Viktigt meddelande” ska med hjälp av systemet för utomhusvarning kunna ges inom tätorterna Visby, Slite och Fårösund samt de platser där det finns brandstationer. Räddningsledare ska omedelbart kunna utlösa signalen via SSRC (StorStockholms RäddningsCentral). Ledningskontoret ansvarar för VMA-systemets struktur. Räddningstjänsten svarar för drift och underhåll av varningssystemet. Rutin för VMA ska finnas hos räddningstjänsten.

Information om signalen ”Viktigt meddelande” finns på region Gotlands webbplats.

Vidare ska information ges genom räddningstjänstens försorg i samband med studiebesök, informationsträffar och utbildningar.

Släckvattenförsörjning

Förutom dricksvatten förser det kommunala vattenledningsnätet på Gotland räddningstjänsten med släckvatten.

- Brandpostnät med ett längsta avstånd om 150 meter mellan brandposterna ska finnas i Visby tätort samt i Västerhejde, Fårösund, Slite, Roma, Klintehamn, Hemse, Havdhem och Burgsvik.

- Vid normal bebyggelse såsom bostadsområden lägre än fyra våningar och liknande ska brandposterna ge lägst 10 liter/sekund. Vid övrig bebyggelse ska brandposterna ge lägst 20 liter/sekund.

13

- Inom industriområden ska flödet vara lägst 20 liter/sekund om inte hög eller extremt hög brandbelastning förekommer, vilket kan kräva brandposter med ett lägsta flöde av mer än 40 liter/sekund. Oljedepån i Visby hamn är ett exempel där extremt hög brandbelastning förekommer. Brandpostsystemet ska vara utfört enligt Svenskt vattens anvisningar. Inom övriga områden med koncentrerad bebyggelse16 kan alternativsystem accepteras. Exempel på alternativsystem är räddningstjänstens tankbil tillsammans med tappställen som brandpost med flöde av lägst 10 liter/sekund, branddamm eller annat vattentag med minst 30 m3 sötvatten inom 1 000 meter, alternativt brandpost med flöde av lägst 15 liter/sekund inom 3 000 meter. Särskilda bedömningar kan göras i samråd med räddningstjänsten i enskilda fall.

Vattenförsörjning under höjd beredskap.

Med höjd beredskap vid ofred följer behov av fler vattenkällor, framförallt i form av branddammar. För närvarande finns kompletterande krigsbranddammar inom Visby-området. Ansvarsfördelning

För att klara vattenförsörjning för brandsläckning enligt ovan har tekniska nämnden följande ansvar.

- anlägga och underhålla anordningar för försörjning av vatten för räddningstjänsten

- ajourhålla kartdatabas för brandposter, område för alternativsystem och branddammar ansvara för säkerheten i och omkring av kommunen ägda branddammar, uppställningsplatser för pumpar samt andra anordningar för brandvattenförsörjning

- genomföra årlig kontroll och tömning av alla brandposter

- ansvara för att brandposter och vattentag är tydligt utmärkta

- se till att räddningstjänsten underrättas om planerade och akuta förändringar på brandpostnätet och övrig brandvattenförsörjning

Räddningstjänsten ska:

- förfoga över fyra vattenenheter med personal för vattenförsörjning enligt alternativsystem

- förfoga över motorsprutor för vattenförsörjning från öppet vattentag

- förfoga över räddningsenheter för vattenförsörjning från brandposter

- meddela teknikförvaltningen vid större vattenuttag i brandposter

- inventera pumpplatser inom kommunen

14

Uppföljning och utvärdering

Olycksutredningarna ska vara ett underlag för såväl planeringen av regionens förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar: orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärdering. Utredningar sker i tre nivåer beroende på hur allvarlig olyckan varit. Resultaten av utredningarna kommuniceras som statistik och i vissa fall som rapporter. Utredningarna utgör underlag för uppföljningen och utvärderingen av handlingsprogrammet.

Höjd beredskap

Det som anges i denna plan avseende normala förhållanden gäller även under höjd beredskap.

Höjd beredskap är antingen skärpt eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när:

- Sverige är i krig

- Sverige är i krigsfara

- det råder utomordentliga som är föranledda av att det är krig

- utomlands

- Sverige har varit i krig, eller i krigsfara

Räddningstjänsten ska ha förmåga till räddningsinsats under höjd beredskap. Denna förmåga ska uppnås efter en anpassnings-/ återtagningsperiod.

15

Bilaga 4

Hamnar och dess gränser i vatten.

Bilderna visar av- gränsningar inom hamnområden där kommunen svarar för räddningstjänst. AJKESVIK, FÅRÖ 57° 58,4’ N, 19° 16,0’ O I området utanför 731 markeringarna svarar INSEGLING HAMNBESKRIVNING Sjöfartsverkerket Insegling sker med ledning av sjökort 731. Hamnen bildas och skyddas av en vågbry- för livräddning och Hamnen ligger i Ajkesviken där en bärings- tare med kaj på insidan. Vid vindar från linje i 155° från fyren Norsholm skär vikens västnordväst–nordost kan besvärande sjö- Kustbevakningen för södra strand strax nord om höjdsträck- hävning uppstå i hamnen. ningen Ullahau. Hamnen bör inte anlö- miljöräddning. pas med större djupgående än 1,5 m. Ett alternativ är att ankra upp strax syd om Norsholms fyr utanför ett nedlagt kalk- stensbrott i Ajkesvikens västra del.

LAUTERHORN, FÅRÖ 57° 57,2’ N, 19° 0,50 O 731

INSEGLING HAMNBESKRIVNING Fyrarna Svingrund och Aurgrund utgör I yttre delen av hamnen finns en lastpir an göringsmärken för insegling till med ca 3 m djup vid insidan. Den yttre Lauterhorn. Ett farligt rev beläget strax delen av piren är avspärrad pga ras. I Sjöfartsverkets syd om hamnen är utmärkt med ett hamnens inre del ligger fiskehamnen med publicerings- babordsmärke utan topp tecken, se foto. 3,0–2,0 m djup. Hamnen är väl skyddad för tillstånd Enslinjer/ensfyrar till hamnen saknas men vind och sjö. 010207-9709227 under mörker kan insegling ske i fyren Aurgrunds östra, gröna sektor akterut. Observera att hamnbelysningen felaktigt 1 kan uppfattas som ledande ensfyrar. FÅRÖSUND, FISKEHAMNEN 57° 52’ N, 19° 0,4’ O 73, 731

INSEGLING HAMNBESKRIVNING En väl utprickad, fyrbelyst farled leder Hamnen skyddas av en 330 m lång, båg- genom sundet, se special i sjökort 731. formad vågbrytare. Innanför denna finns Eftersom djupförhållandena är goda en 60 m lång betongpir med 6,5–2,5 m saknas inseglingsmärken till hamnen. djup. I anslutning till betongpiren finns en 125 m lång kajpir i nordvästlig rikt- ANKRINGSFÖRBUD ning med 4,5–3,7 m djup. Det är förbjudet att ankra inom mine- rade områden. Gränser, se sjökort.

FÅRÖSUND, MERCURINA 57° 51,9’ N, 19° 03,8 O 73, 731

INSEGLING HAMNBESKRIVNING En väl utprickad, fyrbelyst farled leder Hamnen bildas och skyddas av två pirar- genom sundet, se special i sjökort 731. mar. Vinkelrätt från mitten av den norra Eftersom djupförhållandena är goda sak- armen går en pontonbrygga. Djup i ham- nas inseglingsmärken till hamnen. nen; 4,5–2,2 m. Hamnen är under upp- byggnad och man kommer bl a att anläg- ANKRINGSFÖRBUD ga bryggdäck längs pirarmarnas insidor Det är förbjudet att ankra inom minerade och en slip med 25 tons kapacitet. områden. Gränser, se sjökort. 2 FÅRÖSUND, SMÅBÅTSHAMNEN 57° 51,4’ N, 19° 0,4,1 O 73, 731

INSEGLING HAMNBESKRIVNING En väl utprickad, fyrbelyst farled leder Hamnen bildas och skyddas av en L-for- genom sundet, se special i sjökort 731. mad vågbrytare. Eftersom det sker en Eftersom djupförhållandena är goda sak- långsam uppgrundning mot land skall nas inseglingsmärken till hamnen. Minsta man passera pirhuvudet ganska snävt och djup i farled till hamnen; 2,5 m. följa bryggan in till gästplatserna.

ANKRINGSFÖRBUD Det är förbjudet att ankra inom minerade områden. Gränser, se sjökort.

BLÄSE 57° 53,5’ N, 18° 50,5’ O 731

INSEGLING HAMNBESKRIVNING Insegling sker dels med hjälp av de goda Hamnen bildas och skyddas av en pir och kännemärkena fyren Hallshuk, Fleringe en f.d. lastkaj. En muddrad ränna med ca kyrka och den skogbevuxna höjden 2,5 m djup löper från sjön utmed lastkajen Norsklint, dels av en hög vit kalkhög vid in i hamnen. Observera grundområdet sidan av två skorstenar. Vid hård sydostlig närmast piren, se foto. Vid inre delen av vind kan besvärande sjöhävning råda i lastkajen finns en träbrygga med förtöj- 3 hamnen. ningsbojar liksom en längst inne i ham- nen, djup ca 2,0 m. KAPPELSHAMN ANKRINGSFÖRBUD 57° 50,9’ N, 18° 47,5’ O Det är förbjudet att ankra inom minerat 73, 731 område. Gränser, se sjökort.

INSEGLING HAMNBESKRIVNING Insegling sker mot fyren Hallshuk; vit Vid färjeläget finns en 60 m lång kaj. fyrkur bredvid vit byggnad. Ett gott kän- I kajens förlängning ostvart finns 3 st nemärke är även Norsklint, en 43 m hög stöddykdalber. Strax väst om färjeläget skogbevuxen höjd, strax sydväst om finns en 55 m lång landkaj med 4,0–2,0 Hallshuk. Fortsatt insegling i väl utmärkt m djup. Landkajens nock är 19 m bred farled. Tvärs Storugns industrikaj girar med 4,0 m djup. Sydväst om landkajen man styrbord tills man når landkajen där ligger en privat fiskehamn. Vid vindar gästhamnen ligger. Hamnområdet är väl från syd–sydost kan besvärande sjöhäv- upplyst under mörker. ning uppstå i hamnen.

VARNING Hamnens färjeläge används som reservfärjeläge för de ordinarie fast- landsfärjorna. Färjeläget får därför aldrig blockeras av gästande båtar.

STORUGNS 57° 50,5’ N, 18° 48’ O HAMNBESKRIVNING 731 Hamnen bildas och skyddas av en vågbry- tare från vars yttre del en 140 m lång last- INSEGLING ningspir, kaj nr 1, är utbyggd i sydlig riktning. Insegling sker med ledning av ensfy- Storugns gamla hamn ligger syd om indu- rarna Storugns nedre och övre ens i ca strihamnen. 169°. För navigering i den inre rännan har ett gult styrljus anordnats på fyren LASTNING: Kappelshamn. Kalksten och kalkstensprodukter. LOSSNING: Gasol. 4 VALLEVIKEN Fjaugens norra udde. Största djupgå- 58° 47,3’ N, 18° 57,0’ O ende för säkert anlöp till kaj är 2,2 m. 731 Privat bojutmärkning markerar leden in till hamn. INSEGLING Insegling sker från ett läge strax nord om HAMNBESKRIVNING ön Fjaugens norra udde i två ensmärken; Hamnen ligger vid ett nedlagt kalkbruk små, vita kummel med röda trekantiga och har en rymlig och väl skyddad bas- tavlor. Märkena är svåra att se men man säng. Södra kajen utnyttjas av hamnäga- har god hjälp av en flaggstång som står ren för bogserbåtar, pontonkranar mm. i enslinjen, se foto. Observera den far- Djupet varierar mellan 3,2–2,2 m. liga grundklacken från halvön mittemot

LICKERSHAMN VARNING 57° 49,7’ N, 18° 31,0’ O Risk för ändrade djupförhållanden till följd 731 av sanddrift i farled och hamnbassäng.

INSEGLING HAMNBESKRIVNING Goda kännemärken vid insegling är Lickershamn är en rymlig och relativt Stenkyrkehuk fyr; vitt 15 m högt fyrtorn, väl skyddad hamn. Vid hård pålandsvind samt Stenkyrka kyrka och luftradiofyrens och sjö från nord–nordväst uppstår dock höga mast med positionsljus. Fiskefyrarna, besvärande sjöhävning i hamnbassängen. som är ens i 148° och hålls tända vid Hamnen skyddas av en vågbrytare med behov, består av lampor på stolpar med 3,0–2,0 m djup vid insidan. I inre hamn- röda, trekantiga dagmärken. Från piren bassängen finns en betongpir med 45 m räknat till ca 1 m ut från hamnen finns upp- kaj och 2,5–1,5 m djup samt en fristående grundningar på ömse sidor av leden, varför 64 m lång brygga med 2,5–2,0 m djup enslinjen noggrant måste hållas. Vid anlöp som används av lokala fiske- och fritids- skall man efter passage av vågbrytaren båtar. gira hårt styrbord och lägga till vid våg- 5 brytarens insida. Hamnbassängen grundar snabbt upp i enslinjens fortsättning. S:T OLOFSHOLM VARNING 57° 43,2’ N, 18° 55,0’ O Ett outprickat rev, som sträcker sig mel- 731 lan Ytterholmen och hamnens inre del, hindrar insegling från ost. Revet skyddar INSEGLING dock hamnen för sjöhävning från nord Insegling sker rakt sydifrån mellan och ost. Ytterholmen och udden S:t Olofsholm. Ett bra kännemärke är den gråvita väderkvar- HAMNBESKRIVNING nen på S:t Olofsholms udde. Djup i leden Hamnen består av en betongkaj på uddens till kaj: ca 6 m. östra sida, djup ca 6–5 m. Observera upp- grundning vid betongkajens sydöstra del. Innanför kajen finns en brygga med för- hyrda båtplatser. Vid hård ostlig vind kan besvärande sjöhävning uppstå i hamnen.

SJÄLSÖ VARNING 57° 41,6’ N, 18° 21,5’ O Utrymme i hamnbassäng och i inseglings- 731 leder är begränsat. Vattenområdet utan- för den inre muddrade rännan är grund- INSEGLING uppfyllt. I den yttre enslinjen (099°) är det Insegling sker med hjälp av två par fis- fritt vatten ca 100 m på vardera sidan. kefyrar; Själsö Yttre, nedre och övre samt I hamnbassängen kan svår sjöhävning Själsö Inre, nedre och övre. Fiskefyrarna, uppstå vid pålandsvind. Fritidsbåtar bör med vita, trekantiga dagmärken, är ens endast anlöpa hamnen under gynnsam- i 099° respektive 038°, hålls tända vid ma väderleksförhållanden. behov. Den ca 3,5 m djupa, muddrade, inre inseglingsrännan är utsatt för sand- HAMNBESKRIVNING drift. Anlöp bör ej ske vid hårda vindar I hamnen, som skyddas av en vågbrytare, från väst-nord. finns 46+20 m kaj med ca 3,5 m djup och en 40 m lång småbåtsbrygga med ca 1,5 6 m djup. SLITE, LANTHAMNEN HAMNBESKRIVNING 57° 44’ N, 18° 40’ O Slite lanthamn bildas av två kajpirar. Norra 731 kajpiren, Apotekskajen, har på utsidan en 110 m lång kaj med 7,0 m djup avslu- INSEGLING tad med en Ro-Ro-ramp och vid insidan Skorstenarna, silobyggnaderna och vat- en 140 m lång kaj med 5,8-3,5 m djup. tentornet i Slite är de kännemärken som Apotekskajen är främst avsedd för han- syns långt ut till sjöss på norra delen av delstrafik. Krokiga kajen, södra hamnpi- Gotlands ostkust. Farleden till Slite är fyr- ren, är ca 110 m lång med 5,5–5,0 m djup belyst och väl utmärkt. och reserverad för yrkesfiskare. Gamla fiskekajens landkaj med brygga har ca ANKRINGSFÖRBUD 2,5 m djup. I hamnbassängen finns två Det är förbjudet att ankra inom minerat pontonbryggor med 3,5–2,5 m djup. Vid område. Gränser, se sjökort. hårda vindar från nordost–sydost kan besvärande sjöhävning uppstå i hamnen.

SLITE, LÄNNAHAMNEN HAMNBESKRIVNING 57° 43,1’ N, 18° 48,6’ O Småbåtshamn med förhyrda platser, belä- 731 gen nord om industrihamnen. Hamnen är mycket väl skyddad. Yttre delen av bas- INSEGLING sängen är 2,5 m djup medan inre delen Skorstenarna, silobyggnaderna och vat- är grund. tentornet i Slite är de kännemärken som syns långt ut till sjöss på norra delen av Gotlands ostkust. Farleden till Slite är fyr- belyst och väl utmärkt.

ANKRINGSFÖRBUD Det är förbjudet att ankra inom minerat område. Gränser, se sjökort. 7 SLITE, INDUSTRIHAMNEN (OCEANKAJEN) HAMNBESKRIVNING 57° 42,7’ N 18° 48,6’ O Slite Industrihamn utnyttjas även för transporter som inte går till Cementa, tex INSEGLING lossas olja till kommunens värmekraftverk Skorstenarna, silobyggnaderna och vat- vid hamnen. tentornet i Slite är de kännemärken som syns långt ut till sjöss på norra delen av LASTNING: Cement Gotlands ostkust. Farleden till Slite är fyr- belyst och väl utmärkt. LOSSNING: Gips, kol, olja och sand

VISBY i inseglingsleden och inte heller manöv- 57° 39’ N, 18°N 17’ O rera på så sätt att nyttotrafiken störs. 73, 731 ANKRINGSFÖRBUD INSEGLING Förbud mot ankring, icke militär dykning, För fritidsbåtar utrustade med radiopejl fiske från båt samt fiske med förankrade kan angöring vid nedsatt sikt underlättas redskap gäller inom vattenområdet utan- av radiofyrarna Salthamn och Visby. Vid för Visby. Gränser, se sjökort. normal sikt är Visby höga domkyrka, vat- tentornet med spetsigt tak, ruiner av kyr- FARTBEGRÄNSNING kor, murar och torn nordost om stan goda Högst 5 knop inom hamnområdet. kännemärken. Fritidsbåt ska vid färjornas ankomst och avgång inte uppehålla sig 8 BOTVALDEVIK Ensfyrarna leder i 255° in till norra yttre 57° 35,1’ N, 18° 48,5’ O vågbrytaren. I god tid girar man babord 731 hän – undvik grundflaket syd om ham- ninloppet – och styr in i hamninloppets INSEGLING mittdel. Insegling sker nord om ön Sildungen. Ett mycket bra märke utgör Gothems HAMNBESKRIVNING kyrka, 52 m hög med fyrkantig silhuett, Djupet i piröppningen är ca 3,5 m. I som syns långt ut till sjöss. Vid angöring hamnbassängen finns en betongbrygga håller man kyrkan i 253° till dess de vita med 3,0–1,5 m djup. Övriga delar av trekantiga dagmärkena på fiskefyrarna hamnen är grunda och trånga. Botvaldsvik, nedre och övre, framträder.

GNISVÄRD grundgående motorbåtar – för djupgå- 57° 30,2’ N, 18° 0,70’ O ende båtar är insegling besvärligt och 731 kräver lokalkännedom. Vid hård sydväst- INSEGLING lig vind kan besvärande ström förekom- Insegling sker med hjälp av ensfyrarna ma i inloppet till hamnen. Gnisvärd nedre och övre ens i 100°; fyr- lyktor på stolpar med röda, trekantiga HAMNBESKRIVNING dagmärken. Inseglingsrännan skall hålla Hamnen bildas och skyddas av två våg- 1,5 m djup och 20 m bottenbredd men brytare. Längs med norra vågbrytaren pga sanddrift bör djupgående ej över- och landkajen finns sammanlagt 120 m stiga 1,3 m vid anlöp av hamnen. kaj med ca 1,5 m djup. Träbryggan i bas- sängens södra del har 1,5–1,3 m djup VARNING och den friliggande träbryggan har ca Sanddrift i farleden till hamnen gör att 1,5 m djup. Hamnen ger gott skydd för hamnen endast kan rekommenderas för alla vindar, utom hårda sydvästliga. 9 VÄSTERGARN förhållanden kan djupet i inseglingen 57° 27’ N, 18° 09’ O minska till 0,6 m. 731 HAMNBESKRIVNING INSEGLING I hamnbassängens yttre, södra del finns Anlöp sker från sydväst. Området utanför en 30 m lång betongkaj med ca 1,5 m hamnen är grunt och utsatt för sanddrift. djup vid yttre delen. Vid insidan av den Insegling bör ske med stor försiktighet. norra vågbrytaren finns småbåtsplatser med 1,5–1,0 m djup. VARNING Hamnen bör endast anlöpas av grundgå- ende motorbåtar. Inseglingsrännan är utsatt för igensandning. Vid vissa ström-

KATTHAMMARSVIK HAMNBESKRIVNING 57° 26,2’ N, 18° 51,4’ O Vid stenpirens yttre del finns 70 m kaj med 73, 731 3,5–3,0 m djup. Längre in, på västra sidan, finns gästbryggan; en konsolbrygga av trä INSEGLING med ca 2,7 m djup. Strax sydväst om sten- Sydifrån är det relativt enkelt att nå piren finns en mycket trång och grund Kattham mars vik. Man måste dock hålla småbåtshamn med förhyrda platser. väl ut från Grogarns Huvuds grundklackar när man rundar udden. Nordifrån sker insegling säkrast från Anesbådars kardi- nalmärke (ostmärke) med kurs 203° som leder direkt till den L-formade pirkajen. Minsta djup i farleden till hamnen är 2,7 m. Observera att hamnen är oskyddad vid hård nordostlig sjö och vind. 10 HERRVIK denna period och i all synnerhet under 57° 25,4’ N 18° 55,1’ O mörker. 73, 731 HAMNBESKRIVNING INSEGLING Hamnen skyddas av två hamnpirar. Yttre Insegling till Herrvik sker företrädesvis bassängen har inga kajer utan utgör våg- nordväst om Östergarnsholm i ca 210° i och vindskydd för den inre bassängen. Herrviks fyr vita sektor. Farleden medger 4 Innanför östra inre piren finns nya fiske- m djupgående. hamnen med 98 m kaj och 4,5–3,5 m djup. Vid pirens insida finns reserverad plats för VARNING sjöräddningskryssare. I hamnbassängens Mellan Östergarnsholm och Gotland inre del ligger småbåtshamnen med ca pågår drivgarnsfiske efter lax under tiden 2,0 m djup. Nord därom ligger en modern 15 mars–15 juni. Under mörker kan det varvsanläggning och gamla fiskehamnen vara stor risk för översegling/skadegö- med isverk och ca 3 m djup. Vid hårda relse av fiskeredskapen – undvik således vindar från nord–nordost kan besvärande att passera ovanstående område under sjöhävning uppstå i hamnen.

KLINTEHAMN handelshamnen utan fortsätta insegling- 57° 23,4’ N, 18° 11,6 O en i prickad led till fiske- och småbåts- 73 hamnen. Rekommenderat största djupgå- ende till gästkaj: 1,8 m. INSEGLING Stora och Lilla Karlsö med sina höga, tvär- HAMNBESKRIVNING branta och ljusa sidor syns långt ut till Den stora hamnbassängen har färjeläge sjöss. Ön Utholmen är mycket låg och samt 330 m kaj med 5,0 m djup. Fiske-, kal med ett hus och en trädgrupp på öns gäst- och småbåtshamnen ligger vid nor- mittdel. Till handelshamnen går en fyr- ra hamnpirens nordsida. Djupet är 3,0–2,0 belyst farled för max 4,7 m djupgående. m i området närmast piren men mycket 11 Fritidsbåtar skall inte förtöja i den stora grunt strax utanför babordsmärkena. SYSNE 57° 23,4’ N, 18° 52,9’ O 73

INSEGLING HAMNBESKRIVNING Hamnen ligger på västra sidan av Hamnen är väl skyddad av vågbrytare Sysneudd. Man angör farleden till ham- och har 220 m kaj med 4,0–1,5 m djup. nen genom att sätta K 356° mot den vid vikens norra strand belägna ruinen av Skaks kalkugn, varvid man går ost om de två outprickade 7,3 respektive 5,5-m- grunden.

LJUGARN Syd om fiskehamnen girar man in i den ca 57° 19,3’, 18° 43,0’ O 1,8 m djupa inseglingsrännan som anges 73 av två ensfyrar med vita, trekantiga dag- märken i 034°. INSEGLING Om man i dessa farvatten överraskas av HAMNBESKRIVNING hårda ostliga vindar bör man inte anlö- Lanthamnen, som är öppen och oskyd- pa Ljugarn utan ankra innanför de låga, dad, består av en lång pir med ca 50 m kaj gräsbeväxta Laus holmar, 5–9 m djup och 3,0–2,7 m djup. Observera dock att med god hållbotten av sand och lera. piren är utsatt för svåra sättningar med Hamnarna ligger vid samhällets södra risk för utrasade stenar. del. Insegling till lanthamnen, stenpiren, sker direkt från sjön med högst 2,7 m Fiskehamnen är skyddad för sjö och vind djup gående fartyg till förtöjningsplats men grund och trång. Djupet i inseglings- vid yttre delen av bryggans västra sida. rännan är ca 1,8 m och vid gästbryggan Insegling till fiske hamnen sker på västlig ca 1,7–1,6 m. kurs ca en kabellängd syd om stenpiren. 12 DJUPVIK 57° 18,5’ N, 18° 09,3’ O 73

INSEGLING HAMNBESKRIVNING Hamnen ligger rätt ost om Lilla Karlsö. Hamnen är liten, trång och dåligt skyddad Insegling från öppen sjö till hamn via för svår sjö och vind från nord till nordväst. fiskefyrar – fyrlyktor på stolpar med vita, Vid södra piren finns reserverade platser trekantiga dagmärken – som är ens i 137°. för tur båtar till Lilla Karlsö samt för ortens Vid hamninloppet finns grundbankar fiskebåtar, djup 2,2–1,7 m. Vid norra pirens strax nord om enslinjen. Hamnen bör ej insida finns förhyrda småbåtsplatser samt anlöpas med större djupgående än 1,6 en gästplats; djup 1,7–1,3 m. m. Tillfälligtvis kan kraftig strömsättning försvåra inseglingen till hamnen.

NÄRSHAMN 57° 13,6’N, 18° 40,0’ O 73

INSEGLING HAMNBESKRIVNING Insegling sker från sydost med ca 0,4 m Hamnen bildas och skyddas av två våg- passageavstånd från det rev som sträcker brytare med en ca 25 m bred genomfarts- sig sydvästvart från Närsudde. Fortsatt öppning. Från denna till betongkajen är insegling sker mot fyren på södra pir- muddrat en ränna med minsta bredd 30 huvudet ens med Auster vikens väder- m och 4,0 m djup. Betongkajen är 100 m kvarn i 350°. Fiskefyren är sektorerad och lång med 4,0 m djup och reserverad för hålls tänd vid behov. Södra pirhuvudet yrkesfiskare. Ost om betongkajen finns 13 är fasadbelyst. Hamnen är väl skyddad, kajer med 3,0–1,6 m djup för mindre fis- rymlig och djup. kefartyg och fritidsbåtar. RONEHAMN inloppet. Vid hård sydlig vind kan besvä- 57° 10,4’ N, 18° 29,6’ O rande sjöhävning uppstå i hamnen. 73 HAMNBESKRIVNING INSEGLING Hamnen bildas och skyddas av en våg- Från sjön leder två inlopp till Ronehamn. brytare och en lastpir. Yttre delen av Norra inloppet är fyrbelyst och tillåter 4,0 lastpiren nyttjas främst av handelsfartyg m djupgående medan södra inloppet är medan övriga delen av hamnbassängen dagerled för 3,0 m djupgående. Södra främst används av fiskefartyg. Djupet farleden kan vara svårnavigerbar vid varierar från 4,7–2,4 m. Lastpirens yttre nedsatt sikt eftersom om givande land del har 4,7–4,3 m djup. är lågt och saknar kännemärken. Anlöp under mörker bör således ske via norra

BURGSVIK OBSERVERA den obelysta, flytande 40 57° 02,0’ N, 18° 15,8’ O m långa, vågdämparen som utgår från 73 kassunen ost om betong pirens nock och sträcker sig i västnordvästlig riktning, se INSEGLING foto. Insegling sker med ledning av fyren Valar och vindkraftverket på Näsudden. HAMNBESKRIVNING Kardinalmärket (sydmärket) som skyddar Vid insidan av betongpiren finns en för Näsrevet ligger längre ut än man först vinklad kaj, 50+60 m lång med 3,6–3,0 vill tro – det låga landet gör det svårt att m djup, med gästhamn vid yttre delen bedöma rätt avstånd. Fortsatt insegling och fiskehamn vid inre delen. Strax syd sker med hjälp av fyrarna Burgsvik nedre om huvudkajen ligger en småbåtshamn och övre ens i 073° (vit-röd-vita, fyrkantiga med förhyrda platser och 3,0–0,9 m djup. dagmärken) och tvärs hamnpiren i ens- Hamnen är rymlig och tämligen säker. fyrarna Burgsviks hamns nedre och övre Vid hårda vindar från nord till nordost i 175° (röd-vit-röda, trekantiga dagmär- kan dock svallsjö uppstå i hamnen. 14 ken). Största djupgående till kaj är 3,5 m. Gamla hamnen

Nya hamnen

VÄNDBURG 56° 56,8’ N, 18° 19,0’ O 73

INSEGLING HAMNBESKRIVNING Inloppet till nya hamnen är nedsprängt till 4,6 m. Inseglingsrännan och hamnbas- NYA HAMNEN består av tre hamnbas- sängen – med undantag av norra delen sänger skyddade av vågbrytare; djup – medger 4,0 m djupgående. Den gamla 4,6–3,1 m, se skiss. Inseglingsrännan och hamnen, belägen ca 400 m nord om den hamnbassängerna är sprängda ur berg- nya, är utsatt för kraftigt sanddrift och grunden av kalksten. Hamnen är byggd tillåter högst 1,3 m djupgående. Fyren främst för en effektiv fiskhantering och Heligholmen är vit och ca 9,5 m hög. är många gånger fullbelagd av fiskebåtar. Fiskefyrarna Vändburg nedre och övre Därför ska man kontakta hamn fogden består av lampor på fackverksmaster med vid förtöjning för att undvika störningar vita, trekantiga dagmärken vilka är ens i verksamheten. Tillfällig förtöjning är till- i 322°. Vändburgs Nya Hamn nedre och låten vid bunkerkajen, djup 3,1 m. övre, lampor på fackverksmaster med vita, trekantiga dagmärken, är ens i 222°. Den nya hamnen är klassificerad av STF.

OBSERVERA att de sistnämnda fyrarna GAMLA HAMNEN är väl skyddad men kan ses på stort avstånd men skall bara grund, 1,7–1,5 m djup, och utsatt för sand- användas i farledsrännan in till nya ham- drift. Observera att endast södra delen av nen. hamnen är muddrad.

15 LEDNINGSKONTORET Ärendenr RS 2012/573 1 (2) Handlingstyp SAMRÅD ASB-enheten Christer Stoltz, Beredskapschef Datum 18 november 2013

REGIONSTYRELSEN

SAMRÅDSMÖTE - enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO 2003:778)

Närvarande: Kicki Scheller, Jan Eriksson, Erik Sigward, Mats Lagerqvist - Länsstyrelsen Gotland, Daniel Romehed – Kustbevakningen, David Smitterberg – Polisen Gotland, Christer Stoltz – Region Gotland (föredragande)

Bakgrund Enligt LSO § 8 är kommunen (Regionen) skyldig att teckna samråd de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Därav hade Region Gotland kallat ovanstående myndigheter till samrådsmöte.

Christer Stoltz redovisade genomfört arbetet med framtagande av nya handlingsprogram utifrån LSO, bland annat ny struktur, tidsplan m m.

Samrådssynpunkter Utifrån denna redovisning lämnade myndigheterna följande kommentarer/synpunkter:

- Länsstyrelsen framförde att det var mycket positivt att de nu föreligger ett förslag till handlingsprogram enligt LSO, vilket påtalats sedan 2010 års tillsynsbesök

- alla myndigheterna såg positivt på den framtida helhetssynen inom det olycksförebyggande o skadebegränsande området med syftet att åstadkomma en samsyn i trygghetsarbetet

- alla såg också positivt på ett ökat fokus på det förebyggande arbetet samt

- att man även betonar den enskildes ansvar

- Länsstyrelsen konstaterade att regionens ansvar avseende resurser endast finns redovisat i handlingsprogram – operativa insatser. Länsstyrelsen förutsätter att

Besöksadress Visborgsallén 19 Bankgiro 339-8328 Postadress SE-621 81 Visby Plusgiro 18 97 50-3

Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Org nr 212000-0803 E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se

Förvaltning 2 (2)

Region Gotland

regionen också tar ansvar för resurstilldelning till den förebyggande verksamheten och att det inte blir ett motsatsförhållande mellan skadeförebyggande och skadeavhjälpande insatser.

- Länsstyrelsen framförde även vikten av att föreslaget handlingsprogram träder i kraft och framförallt börjar tillämpas innan sommaren 2014.

Med beaktande av ovanstående punkter tecknar myndigheterna samråd på föreslagna handlingsprogram.

Visby 2013-11-18

Kicki Scheller Daniel Romehed Länsstyrelsen Gotlands län Kustbevakningen

David Smitterberg Polismyndighet Gotland

BESLUT Datum Diarienummer , 2013-12-02 456-4189-13 Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN Sida 1/2 Ert datum Er beteckning

2013 -12- O 3

REGION GOTLAND

Betr. Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

Bakgrund

Länsstyrelsen har erfarit att det kan komma att ske förändringar i det handlingsprogram vi samrått om. Förändringen avser, som vi uppfattar det, att den redovisade ledningsorganisationen inte organiseras som den redovisats vid samråd 2013-11-18. Detta underlag ska ses som en komplettering till tidigare genomfört samråd. Länsstyrelsens bedömning av föreslagna åtgärd, ses med stor oro då åtgärden får konsekvenser av att det inte kommer att finnas en effektiv ledning.

Ställningstagande

Länsstyrelsens uppfattning är att det inom Region Gotland skall finnas en tillfredställande ledningsorganisation med uppgift att kunna samordna och operativt leda komplicerade insatser med stort samverkansbehov och insatser där fler än en station är insatta. Ledningsfunktionen/befälet skall verka över hela Gotland och ha erforderlig kompetens, fordon och utrustning för att i samverkan med operativ chef på Storstockholms räddningscentral kunna samordna och leda räddningsinsatser på Gotland. Befälet ska kunna svara på larm inom 90 sek och omedelbart bege sig mot olycksplatsen.

Skäl för beslut/ställningstagande

Räddningstjänsten på Gotland har att verka över en stor yta och är organiserad med ett flertal stationer som ofta samverkar. Samtliga stationer/enheter består av befäl och varierande antal brandmän. Dessa är organiserade så att respektive befäl har att hantera sin egen styrka och kan inte förväntas att effektivt kunna hantera samordning och operativ ledning. Nuvarande organisering av ledning innebärande ett befäl skall lämna ordinarie styrka i Visby och sänka beredskapen inom ett befolkningsmässigt stort område är inte en lösning som kan anses tillfredsställande. Vid bränder och olyckor är det oftast mycket mer att hantera än själva olyckan. I många sammanhang talar man om det drabbade sammanhanget som består av drabbade, indirekt drabbade, vittnen, anhöriga, verksamhetsutövare, försäkringsbolag m fl. Att hantera detta utöver själva olyckan är inte möjligt för ett befäl som samtidigt effektivt skall leda en räddningsstyrka på relativ detaljnivå.

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEB 621 85 VISBY Visborgsallén 4 010-223 90 00 [email protected] www.lansstyrelsen.se/gotland TELEFAX 0498-21 72 89 BESLUT Datum Diarienummer Länsstyrelsen 2013-12-02 456-4189-13 GOTLANDS LÄN Sida 2/2

Räddningstjänsten Gotland bygger till största delen på deltidsstyrkor. De befäl som ingår i dessa styrkor inte har i sin utbildning att leda komplicerade insatser med stort samverkansbehov med en mängd samverkansparter såsom ambulans, polis, kommun, försäkringsbolag m.fl. eller insatser med flera insatta styrkor. För att kunna ge invånarna på Gotland ett likvärdigt skydd och service när det inträffar bränder och olyckor behöver räddningstjänsten ha en organisation där det finns en effektiv ledningsorganisation organiserad som ett yttre befäl/insatsledare med eget fordon och erforderlig teknisk utrustning för samband mm. Gotlands geografiska placering gör att det är långt innan förstärkning inom både ledning och insatsstyrkor tar mycket lång tid. Detta gör att det är av stor vikt att man under lång tid kan verka självständigt, både vad gäller ledning som insatsstyrkor. Vid en jämförelse med andra kommuner och hur de räddningstjänster/kommuner som är organiserade till Storstockholms räddningscentral är organiserade så behöver räddningstjänsten Gotland förstärkas vad gäller samordning och operativ ledningsförmåga. Vid en sådan jämförelse kan också konstateras att samtliga yttre befäl/insatsledare då har förstärkning inom relativt kort tid av en vaktahavande brandingenjör/operativ chef. Det senare har inte räddningstjänsten Gotland tillgång till inom rimlig tid. Alltså ställs det högre krav på förmåga och förväntningar på det yttre befälet på Gotland än på de jämförbara organisationerna som larmas och leds från Storstockholms räddningscentral. I detta ärende har enhetschef Kicki Scheller beslutat på föredragning av Jan Eriksson, Länsstyrelsen Stockholm.

acki Scheller Enhetschef

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEB 62185 VISBY Visborgsallén 4 010-223 90 00 [email protected] www.lansstyrelsen.se/gotland TELEFAX 0498-21 72 89 Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 8

Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland 2013-2022

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 345 · Ledningskontoret 2013-10-18 med plan

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 345 Au § 323 Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland 2013-2022

RS 2012/558 - Långsiktig plan för kommunal VA-utbyggnad på Gotland 2013-2022, rev 2013-10-18 - Ledningskontoret 2013-10-18

Regionstyrelsens beslut

· Regionstyrelsen uttalar önskemål om att VA-utbyggnaden för Burgsvik-Fide och Roma kyrkby prioriteras.

· Tekniska nämnden ges i uppdrag att redovisa strategin för vattenförsörjningen samt den övergripande långsiktiga ekonomin för VA. Uppdraget ska redovisas budget- beredningen våren 2014.

· Tekniska nämnden ges i uppdrag att undersöka hur VA-planen bättre kan synkroniseras med de fördjupade översiktsplanerna.

· Tekniska nämnden ges i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt avseende dagvatten, för ett pilotområde.

Regionstyrelsens förslag till fullmäktige

· Förslag till Långsiktig plan för kommunal VA-utbyggnad på Gotland 2013-2022 antas.

· Reinvesteringar ska, om förutsättningar finns, finansieras enligt dagens modell via driftbudgeten. Detta ska framgå av förordet, under principiella ställningstaganden.

· Tekniska nämnden ges i uppdrag att arbeta fram ett förslag till dagvattenstrategi där syftet är att minska belastningen från inläckande dagvatten på VA-nätet.

· Som en del av den framtida vattenförsörjningen, på Gotland, kan nedlagda stenbrott användas som vattenreservoarer.

En grupp bestående av tjänstemän från samhällsbyggnadsförvaltningen, teknik- förvaltningen och ledningskontoret har arbetat fram ett nytt förslag till plan för den långsiktiga kommunala vatten- och avloppsutbyggnaden, VA, på Gotland. Förslaget har varit ute på remiss till berörda nämnder samt länsstyrelsen.

Ett seminarium/workshop genomfördes efter önskemål, i september, som belyste VA- frågorna ur ett brett perspektiv. En kortare sammanfattning av de då framförda syn- punkterna redovisas i VA-planen. Forts. Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 345 forts. Au § 323

I samband med höstens budgetavstämning har VA-planen justerats, efter de nya ekonomiska förutsättningarna, med årliga anslag för VA-investeringar på 60 miljoner kronor (tidigare 50 mkr).

Som ett resultat av de ökande anslagen föreslår ledningskontoret och samhällsbygg- nadsförvaltningen att utbyggnaden av Klintehamns avloppsreningsverk samt VA- ledningarna mellan Kvarnåkershamn-Klintehamn och Burgsvik-Fide tidigareläggs med 2 år - från 2015-2019 till 2013-2017 i det förstnämnda fallet och från 2018-2022 till 2014-20 i det sistnämnda. Det primära syftet med den föreslagna förändringen är att stimulera utvecklingen på södra Gotland, i enlighet med de intentioner som redovisas i den fördjupade översiktsplanen för Storsudret och Burgsvik.

Ledningskontoret har föreslagit att det upprättade förslaget till VA-plan godkänns. De föreslår även att tekniska nämnden får i uppdrag att arbeta fram ett förslag till dag- vattenstrategi i syfte att minska belastningen till VA-näten och att denna strategi arbetas in i nästa revidering av VA-planen.

Arbetsutskottet överlämnade ärendet till regionstyrelsen utan eget yttrande. Yrkanden

· Mats-Ola Rödén (FP) yrkar, - Att VA-planen ska utvärderas årligen för att följa eventuella förändringar i prioriteringar, teknikutveckling och genomförande, detta ska framgå av förordet. En mer omfattande omarbetande ska göras vart fjärde år. - Att en ny vattenplan, för Region Gotland, arbetas fram till maj 2014. - Att en dagvattenstrategi arbetas fram under 2014, för att komplettera VA-planen. - Att tillägg görs i första punkten, under principiella ställningstaganden sid 4, med ”Kretsloppsanpassade lösningar ska eftersträvas.” - Att tillägg görs i näst sista punkten, under principiella ställningsstaganden sid 4, med ”Kan avloppsfrågan lösas via kretsloppsanpassning sker utbyggnad med endast vattenförsörjning. När så inte är möjligt sker utbyggnad med såväl vatten som avloppsförsörjning. Det skall också finnas möjlighet till undantag i form av andra avloppslösningar.”

Forts.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 345 forts. Au § 323

- Att ändring görs under rubriken Huvudmannaskap för VA-anläggningar som inte är allmänna (1.9), så att ny bebyggelse ska föreskrivas i stället för som föreslås ”kan”, sidan 13 tredje stycket. - Att VA-utbyggnad för Burgsvik-Fide läggs med start 2015, i övrigt samma investeringsvolym och interfall, för att vara färdigt 2017, samtidigt som ARV (avloppsreningsverk) i Klintehamn. Anslutning i Burgsvik blir då möjlig tre år tidigare än enligt nuvarande plan. Utsläppen till Burgsviken upphör då 2017. - Att Fårö kompletteras med kommunalt VA till Klintsbrovik och Kyrkviken med dragning kortaste vägen rakt över Sundet. Uppskattad kostnad 26 miljoner kronor, vilket ryms inom investeringsbudgeten. Start samtidigt som Fårösunds ARV uppgraderas, 2016. Sex miljoner kronor 2016, 10 miljoner kronor 2017 och år 2018 ytterligare 10 miljoner kronor. Färdigt 2018. · Åke Svensson (S) yrkade avslag på Mats-Ola Rödéns yrkanden. · Lars Thomsson (C) yrkar att reinvesteringar ska finansieras, enligt dagens modell, via driftsbudgeten, samt att tekniska nämnden ges i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt med avseende på dagvatten, för ett pilotområde. · Lena Celion (M) yrkar att, som en del av den framtida vattenförsörjningen, kan nedlagda stenbrott användas som vattenreservoarer.

Ordförande ställde proposition på Mats-Ola Rödéns yrkanden och sitt eget förslag om avslag och fann att yrkandena hade avslagits.

Ordföranden ställde proposition på Lars Thomssons yrkande om reinvesteringar via driftsbudget och fann att det hade vunnit bifall.

Ordförande ställde proposition på Lars Thomssons yrkande om pilotprojekt för dagvatten och fann att det hade vunnit bifall.

Ordförande ställde proposition på Lena Celions yrkande om att använda nedlagda stenbrott som vattenreservoarer och fann att det hade vunnit bifall.

Expedieras: Tekniska nämnden

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr RS 2012/558 1 (2) Jan von Wachenfeldt Handlingstyp Tjänsteskrivelse Planeringsstrateg Datum 18 oktober 2013

Regionstyrelsen

Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland 2013-22

Förslag till beslut

Regionstyrelsen beslutar att

· förslag till ”Långsiktig plan för kommunal VA-utbyggnad på Gotland 2013-22” godkänns och överlämnas till regionfullmäktige för antagande · föreslå regionfullmäktige ge tekniska nämnden i uppdrag att arbeta fram ett förslag till dagvattenstrategi där syftet är att minska belastningen från inläckande dagvatten på VA-nätet

Bakgrund

En grupp bestående av tjänstemän från samhällsbyggnadsförvaltningen, teknikförvaltningen och ledningskontoret har arbetat fram ett nytt förslag till plan för den långsiktiga kommunala VA-utbyggnaden på Gotland. Förslaget har varit ute på remiss till berörda nämnder samt länsstyrelsen.

Under remisstiden har det framförts önskemål från de politiska partierna att det skall anordnas ett seminarium/workshop som belyser VA-frågorna ur ett brett perspektiv. Den 23 september genomfördes ett sådant med deltagande av politiker från regionstyrelsen, tekniska nämnden, byggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. Dessutom deltog ett antal tjänstemän från regionen samt länsstyrelsen. En kortare sammanfattning av de synpunkter som kom fram under workshopen redovisas i VA-planen.

En viktig fråga som kom upp under workshopen var behovet att minska belastningen på VA-nätet från inläckande dagvatten. Frågan har även tagits upp i en motion från miljöpartiet där det föreslås att en dagvattenstrategi skall upprättas och inarbetas i VA-planen. När motionen behandlades av regionstyrelsen under § 262/2013 beslutades om återremiss av det förslag

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress SE-621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

som tagits av tekniska nämnden. Beslutet blev att invänta de synpunkter som kommit in från det ovan nämnda seminariet/workshopen samt att dessa synpunkter skulle inarbetas i förslaget till VA-plan.

Som ett resultat av de beslut som tagits i samband med höstens budget- avstämning har VA-planen justerats utifrån de nya ekonomiska förut- sättningarna med årliga anslag för VA-investeringar på 60 mnkr.

Bedömning

Ledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår, som ett resultat av de beslutade ökade anslagen i samband med höstens budget- avstämning, att utbyggnaden av Klintehamns avloppsreningsverk samt VA- ledningarna mellan Kvarnåkershamn-Klintehamn och Burgsvik-Fide tidigareläggs med 2 år - från 2015-2019 till 2013-2017 i det förstnämnda fallet och från 2018-2022 till 2014-20 i det sistnämnda. Det primära syftet med den föreslagna förändringen är att stimulera utvecklingen på södra Gotland i enlighet med de intentioner som redovisas i den fördjupade översiktsplanen för Storsudret och Burgsvik.

Ledningskontoret föreslår att regionstyrelsen godkänner det upprättade förslaget till VA-plan.

Att ta fram en dagvattenstrategi är en angelägen men tidskrävande process och eftersom det av olika skäl brådskar att få fram en VA-plan föreslår ledningskontoret att regionstyrelsen beslutar uppdra till tekniska nämnden att arbeta fram ett förslag till dagvattenstrategi i syfte att minska belastningen till VA-näten och att denna strategi arbetas in i nästa revidering av VA-planen.

Ledningskontoret

Per Lindskog T f Regiondirektör

Långsiktig plan för kommunal VA-utbyggnad på Gotland 2013-2022

REV 2013-10-18

Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland 2013-2022

Innehållsförteckning Sid

FÖRORD 3

1. BAKGRUND

1.1 Behovet av en plan för VA-utbyggnad 5 1.2 Kommunala mål som berör VA-försörjningen 5 1.3 Skydd av Gotlands vattenförsörjning 6 1.4 Historisk tillbakablick över VA-utbyggnaden 7 1.5 Historisk tillbakablick på bebyggelse- och befolkningsutveckling 9 1.6 Fastighetsägares/verksamhetsutövares ansvar för VA-frågor– miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och plan- och bygglagen 10 1.7 Kommunens ansvar för VA-frågor - Lag om allmänna vattentjänster 11 1.8 Fastställande av verksamhetsområden 12 1.9 Huvudmannaskap för VA-anläggningar som ej är allmänna 13 1.10 Val av teknik 13 1.11 Kommunal respektive enskild/privat VA-försörjning 17 1.12 Restriktioner ur VA-synpunkt i kommunala dokument och vattenskyddsområden 18 1.13 Taxefrågor för allmän VA-anläggning: enhetlig taxa – särtaxa 20 1.14 Diskussion kring strategier inför den framtida VA-planeringen 21

2. PLAN FÖR UTBYGGNAD

2.1 Arbetssätt vid översynen och förändringar jämfört med den ursprungliga planen 24 2.2 Kriterier för prioriteringar 24 2.3 Planerad VA-utbyggnad områdesvis 24 2.4 Utbyggnadstakt 26 2.5 Underhåll av befintlig VA-infrastruktur 27 2.6 Fårö, Östergarnslandet och Storsudret – behov av särskilda utredningar 27 2.7 Plan för kommunal VA-utbyggnad 2013-2022 29 2.8 Planens aktualitet och uppföljning 30 2.9 Behov av miljökonsekvensbeskrivning 30

Bilagor

Kommunalt VA 2001

FÖRORD

Vatten, av tillfredsställande mängd och kvalitet, är en grundläggande förutsättning för en god samhällsutveckling. I det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland, Vision Gotland 2025, sägs att grundvattnet och insjöarna skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning över hela Gotland - året runt – samt att dricksvattentäkterna skall vara tjänliga.

För att få ett underlag för prioriteringar och ett fastläggande av en utbyggnadsordning för vatten och avlopp på lång sikt antog kommunfullmäktige i juni 2002 ”Långsiktig plan för VA- utbyggnad på Gotland” (reviderad i november 2006 och juni 2010). Planen utgör ett värdefullt planeringsunderlag såväl internt inom regionen som för andra aktörer (myndigheter, fastighets- ägare, exploatörer m fl).

Samtidigt som långsiktigheten i planen är grundläggande för dess användbarhet måste en översyn regelbundet ske för att anpassa planen till ändrade förutsättningar och behov, vilket skall göras vart fjärde år. Med anledning av bland annat föreläggande från VA-nämnden att bygga ut kommunalt VA i Ireviken samt mot bakgrund av aviserade nedskärningar i budgeten för kommande VA-investeringar har denna översyn tidigarelagts i förhållande till planeringen. Det nu framtagna planförslaget gäller för perioden 2013-2022.

Det nya förslaget till plan för VA-utbyggnad har flera syften. VA-planen skall vara såväl en saneringsplan och en utvecklingsplan som en reinvesteringsplan för befintliga anläggningar och ledningsnät – där målet är att de olika syftena skall säkerställa en trygg långsiktig god VA- försörjning för den framtida bebyggelseutvecklingen på Gotland. Planen inriktar sig i första hand mot den kommunala mer storskaliga VA-utbyggnaden. Parallellt med detta finns det, i områden som inte bedöms komma att omfattas av kommunal VA-anslutning, ett behov att som komplement anlägga enskilda vatten- och avloppslösningar för att möjliggöra den önskade bebyggelseutveckling som beskrivs i regionens övergripande plandokument.

Regionen har inte någon skyldighet att trygga VA-försörjningen för alla boende på Gotland. Det vore orimligt, inte minst ur ekonomisk synpunkt, att ha ett sådant mål. VA-försörjningen är därför ett delat ansvar där Regionen svarar för den storskaliga VA-försörjningen. Vatten- och avloppsfrågan i områden utan kommunalt VA måste antingen lösas genom enskilda anläggningar eller genom gemensamhetsanläggningar. Det är också en gemensam angelägenhet att på olika sätt bidra till att hushålla med vattnet t ex genom att installera extremt snålspolande toaletter och vattenbesparande armatur.

Ledningskontoret har i samverkan med teknikförvaltningen och samhällsbyggnads- förvaltningen kartlagt ett 80-tal områden på Gotland som analyserats mot bakgrund av behov, förutsättningar och önskvärd utveckling i ett VA-perspektiv. Utifrån ett antal olika kriterier har därefter en prioritering skett av områdena. Prioriteringen ligger till grund för upprättandet av denna plan för kommunal VA-utbyggnad under den närmaste 10-årsperioden. Utöver dessa prioriterade områden har även övriga områden som tidigare bedömts som angelägna förtecknats för senare prioritering.

3.

Planen innehåller också vissa principiella ställningstaganden:

· När så inte är möjligt gäller i första hand att avloppsfrågan skall lösas via anslutning till det kommunala nätet, i andra hand till gemensamhetsanläggning och i tredje hand genom rening i enskild reningsanläggning

· Vattenförsörjningen skall i första hand ske via det kommunala nätet, i andra hand genom enskilda vattentäkter eller via gemensamhetsanläggning och i tredje hand genom avsaltning av Östersjövatten · Lämpligaste huvudmannaskapet skall bedömas i ett tidigt skede för varje område Verksamhetsområde för respektive utbyggnadsområde skall fastställas i ett tidigt skede (normalt i samband med förprojektering) · VA-lagens bestämmelser om betalningsskyldighet för fastighetsägare inom fastställt verk- samhetsområde, oavsett faktisk anslutning, skall tillämpas · I frågan om enhetlig taxa eller särtaxa innebär planen inget förändrat synsätt i hittillsvaran- de tillämpning där utgångspunkten är en enhetlig taxa inom hela Region Gotland. En närmare bedömning av denna princip kan dock vara befogad i enskilda speciella utbyggnadsområden · Kommunal medverkan vid VA-försörjning inom områden utöver denna plan skall normalt endast ske om det inte påverkar den fastställda tidplanen · Utbyggnaden skall normalt omfatta både vatten- och avloppsförsörjning. Undantag kan dock ske utifrån områdenas speciella förutsättningar · Uppföljning av planen skall normalt ske vart fjärde år

4.

1. BAKGRUND

1.1 Behovet av en plan för VA-utbyggnad

Varje kommun har ett centralt ansvar att lösa VA-frågan med hänsyn till människors hälsa och miljön. För att kunna göra helhetsbedömningar och prioriteringar av erforderliga utbyggnader är det viktigt att Regionen tar initiativ till en fortsatt VA-utbyggnad genom att fastlägga en plan för denna. I arbetet sammanställs de behov som finns för åtgärder i befintlig bebyggelse, för önskvärd bebyggelseutveckling, ur ett kommunalekonomiskt perspektiv mm. Ett ökat säkerhetskrav både när det gäller den hygieniska delen som mot sabotage m m ställer ytterligare krav på den långsiktiga VA-planeringen. Det finns ett starkt behov att skapa möjligheter för ny bostadsbebyggelse. Förtätning/utbyggnad av befintliga områden liksom exploatering av nya områden förutsätter tillfredsställande långsiktigt hållbara VA-lösningar. Dessa behov bör ses i ett större sammanhang och samordnas med behovet av förbättrade VA-lösningar i befintlig bebyggelse.

1.2 Kommunala mål som berör VA-försörjningen

Vision Gotland 2025 (antogs av kommunfullmäktige den 14 juni 2010, § 79) · Grundvattnet och våra insjöar ger en säker och hållbar dricksvattenförsörjning över hela Gotland, året runt. Drickvattentäkterna skall vara tjänliga · Östersjön är ett levande innanhav med rent vatten, säker och miljöanpassad fartygstrafik och flora och fauna i balans

Bygg Gotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025 (antagen av kommunfullmäktige den 14 juni 2010, § 79) · Långsiktigt hållbara system för vatten och avlopp skall utvecklas. Dessa skall möjliggöra ny bebyggelse där det finns efterfrågan och marken i övrigt är lämplig · Riktlinjer för principiell avloppslösning - i första hand kommunalt nät, i andra hand gemensam anläggning, i tredje hand enskild avloppsanläggning · Riktlinjer för principiell vattenförsörjning – i första hand kommunalt nät, i andra hand enskild vattentäkt, om möjligt gemensam anläggning, i tredje hand avsaltningsanläggning

Miljömål Flera av de nationella miljömålen berörs av VA-försörjningsfrågorna. I sammanhanget nämns dock särskilt miljömålet Grundvatten av god kvalitet.

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Så lyder generationsmålet som är ett inriktningsmål för den svenska miljöpolitiken. Nationella miljömål har regionaliserats till gotländska delmål som länsstyrelsen och dåvarande Gotlands kommun antog 2004 och med tillägg 2007. Delmålen som rör grundvatten återfinns bl.a. i Region Gotlands vattenplan och handlar om skydd av vattentäkter, stabil grundvattennivå och god grundvattenkvalitet.

5.

Vattenplan för Gotlands kommun, antagen av kommunfullmäktige under § 3/2005, anger mål för VA-försörjningen på Gotland utifrån antagna miljömål samt lokala förutsättningar.

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar, antagna av miljö och hälsoskyddsnämnden under § 154/2008, behandlar avloppsanläggningar för 1-40 hushåll. Riktlinjerna kommer att revideras under 2013.

Riktlinjer för hantering av vattenförsörjning vid nyetablering antagna av byggnadsnämnden under § 51/2008. En översyn av riktlinjerna planeras det närmaste året.

Strategi för den kommunala VA-försörjningen antagna av tekniska nämnden under § 30/2008.

Vattendirektivet

Den 22 december 2000 trädde EG:s ramdirektiv för vatten i kraft. Målsättningen med vatten- förvaltningen är att alla vatten ska ha en god vattenkvalitet år 2015. För varje vattendistrikt finns ett åtgärdsprogram och en förvaltningsplan. Åtgärdsprogrammet för Södra Östersjöns vattendistrikt innehåller 38 åtgärder riktade till myndigheter och kommuner. Åtgärdsarbetet ska påbörjas senast 2012. Åtgärdsprogrammet pekar ut generella insatser för att uppnå miljö- kvalitetsnormerna för grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Förvaltningsplanen redovisar nuvarande miljötillstånd, påverkan och övervakning. En viktig princip är att inget vatten får försämras. Den 15 december 2009 fastställdes miljökvalitetsnormer för vatten- förekomster inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Utgångspunkten är att sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus senast år 2015. Grundvatten ska uppnå god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus senast år 2015. För våra kustvatten gäller tidsfristen för miljökvalitetsnormen för ekologisk status till 2021 med avseende på övergödning och den problematik som hänger ihop med själva Östersjön.

1.3 Skydd av Gotlands vattenförsörjning

Vattenplan för Gotlands kommun antogs av dåvarande kommunfullmäktige i oktober 1996 och har därefter reviderats under 2005. Arbetet med vattenplanen visade att olika försiktighets- åtgärder behöver vidtas för att säkerställa vattenförsörjningen på Gotland. På Gotland fördelas nederbörden ojämnt under året vilket påverkar nybildningen av grundvatten. Generellt är grundvattenbildningen tillräcklig för befolkningens behov. Lokalt kan dock bristen på vatten vara påtaglig, varför omfattande distributionssystem har anlagts eller planeras att anläggas. Till skillnad från huvuddelen av Sverige har Gotland sedimentär berggrund som utgörs av lag- rad kalksten, märgelsten, revkalksten och mindre områden med sand- och siltsten. Stora delar av Gotland utgörs av hällmarker eller av områden med tunna jordlager. Berggrunden är ofta sprickig och karstvittrad. Finkorniga jordar som lera och moränlera av större mäktighet utgör teoretiskt ett gott skydd mot föroreningar medan grövre sandiga jordar och områden utan jordtäcke är mycket förore- ningskänsliga. I hällmarksområden och områden med tunt jordtäcke kan infiltrationen ske di- rekt genom spricksystem vilket medför ett mycket dåligt eller helt obefintligt skydd för grund- vattnet, då föroreningar lätt når grundvattnet. Dessa förhållanden gör att för Gotlands vidkommande blir speciellt synen på grundvatten väsentlig, då det råvatten som hämtas upp

6.

från grundvattenlagren ofta är av sådan beskaffenhet att det inte förutsättningslöst är att betrakta som ett kvalitativt optimalt grundvatten. Framför allt gäller det förekomst av organiskt material och bakterier. Även kemiska föroreningar förekommer, exempelvis rester av bekämp- ningsmedel. På grund av den sprickiga berggrunden på Gotland krävs betydande försiktighetsåtgärder för att grundvattnet skall ha en god kvalité. 63 % av Gotlands fasta befolkning får sitt hushållsvatten från kommunala vattentäkter (fördelade på 46 verksamhetsområden) som i de flesta fall erfordrar någon form av rening för att säkerställa kvalitén (vanligast klorering). Övrig vatten- försörjning, inbegripet huvuddelen av djurhållningen, sker via enskilda vattentäkter (antalet fas- tigheter med enskild vattenförsörjning uppskattas till mer än 10 000 st). Många av dessa har un- der längre eller kortare perioder problem med vattenkvalitén, ofta i form av bakteriologiska för- oreningar. Undersökningar och sammanställningar har visat att ca 40 % av vattentäkterna är eller har varit påverkade. Vattentäkterna kan påverkas av olika föroreningskällor. En orsak till att vattentäkterna är bakte- riologiskt förorenade är påverkan från avloppsvatten. Risken för påverkan avgörs av ett flertal faktorer: · avloppsanläggningens reningsfunktion, · vattentäktens konstruktion, · områdets geologi och · mängden utsläppt avloppsvatten och uttaget dricksvatten inom ett område (bebyggelsens omfattning och standard). Inventeringar har visat att minst 30-40 % av de enskilda avloppsanläggningarna på Gotland inte uppfyller gällande krav. Vattentäkter kan ha en bristfällig konstruktion, som gör att förorenat ytvatten och avloppsvatten lättare påverkar vattenkvalitén. De geohydrologiska förhållandena har också stor betydelse för hur avloppsvatten sprids, och på Gotland är som nämnts ovan det sprickiga kalkberget ofta överlagrat endast av ett tunt jordtäcke, vilket innebär att föroreningar kan sprida sig lång väg utan att genomgå någon rening av betydelse. Resultatet av detta är att även utsläpp från avloppsanläggningar som uppfyller ställda krav på reningsfunktion utgör en risk för påverkan på grundvattnet då hundraprocentig rening aldrig kan uppnås i praktiken. Renovering av enskilda anläggningar har hittills skett i mycket liten omfattning, vanligen enbart i akuta situationer. Under 2009 inleddes ”Klart vatten”, ett projekt som med grundvatten och hälsoskydd i fokus syftar till att förbättra enskilda avlopp runt om på ön. Under ett antal år framöver görs en genomgång av de enskilda avloppen sockenvis. Projektet bygger på att fastighetsägare på frivillig väg söker tillstånd för och åtgärdar sina bristfälliga avlopp. Fastighetsägare ges god tid att planera för ett bättre avlopp.

1.4 Historisk tillbakablick samt uppföljning av den kommunala VA-utbyggnaden

K H Bergström, VIAK AB, gjorde 1973, som ett led i regionplaneringen på Gotland, en sammanställning av uppgifter om VA-förhållanden på Gotland. I samarbete med kommunens byggnadsnämnd utarbetades rapporten Vatten och avlopp på Gotland (september 1973). Länsstyrelsen har vid två tillfällen beslutat om åläggande mot Gotlands kommun enligt 2 § 2 st i dåvarande VA-lagen att ”sörja för eller tillse att allmän VA-anläggning kommer till stånd” - 1996 gällande Kvarnåkershamn samt 1998 (fastställt år 2000 av regeringen) gällande Själsö- Brissund-området. Länsstyrelsen har handlagt ytterligare en handfull ärenden rörande krav på att kommunen skall åläggas att tillse att allmän VA-anläggning kom till stånd, Axelsro 7.

respektive Lickershamn (2001), Ireviken (2005) samt Hideviken och återigen Ireviken 2008. Dessa resulterade inte i beslut om åläggande från länsstyrelsens sida. När det gäller Ireviken så har VA-nämnden 2011 beslutat att regionen skall inrätta kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Beslutet har senare fastställts av mark- och miljööverdomstolen i juni 2011.

Utarbetandet av en långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland påbörjades 2001. Planen, som antogs av kommunfullmäktige i juni 2002 (reviderad i november 2006), har i stort sett följts. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp har skett inom Själsö-Brissund i Väskinde och i Hamra kyrkby, inom Kneippbyn-Ygne-området i Västerhejde samt i Hangvars kyrkby. Även några områden som har lägre prioritet har av särskilda skäl byggts ut som Tofta, Ansarve och L:a Varbos i Sanda. Utbyggnaden av VA-systemet mellan Kvarnåkershamn och Nisseviken har också färdigställts under de senaste åren liksom överföringsledningar mellan Lärbro och Slite samt etapp 1 och 2A inom Gnisvärd. Utbyggnaden till Lickershamn har förskjutits något i tid och beräknas vara färdig sommaren 2013. Anledningen är att den infrastrukturella VA- utbyggnaden tagit större del av de ekonomiska resurserna än beräknat. Av samma anledning kommer delar av utbyggnaden i Gnisvärd att senareläggas. Genom hittillsvarande utbyggnad har ca 700 fastigheter getts möjlighet att ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp (ca 75 % hade i februari 2009 anslutits till vatten och/eller avloppsnätet). Därmed har ett stort antal bristfälliga enskilda avloppsanläggningar kunnat tas ur bruk. Utbyggnaden har också möjliggjort ny-, till- och/eller ombyggnad av bostadshus. Viktiga ”framgångsfaktorer” för planen har varit att

· Planen utgick från ett kommunövergripande behov och togs fram av flera förvaltningar i samverkan · Metoden för utarbetande har baserats på beaktande av många olika kriterier · Det har funnits en stor politisk enighet om både planens behov och dess innehåll · Den har i huvudsak följts och därmed upplevts som trovärdig · Den är långsiktig – mycket starka skäl krävs för förändringar (vilket hittills skett i ett par fall, se ovan) vilket ytterligare stärker trovärdigheten · Det har funnits möjlighet till kommunala insatser för VA-utbyggnad utöver planen – så länge det inte påverkat planen.

Svårigheter med planen och dess genomförande som konstaterats är att · Tillgången på lämpligt råvatten är begränsad · Med de långa överföringsledningar som måste anläggas kan det bli det stora svårigheter att kunna hålla tillräckligt hög kvalitet på det levererade vattnet · Brist på kapacitet vid befintliga reningsverk som i regel är konstruerade för betydligt mindre belastning än vad ett genomförande kan innebära · Projekten ofta växer när detaljplaneringen genomförs i och med trycket från omgivande fastigheter som gärna vill ingå vilket också är positivt ur ett ekonomiskt perspektiv för att finansiera investeringar i befintliga och nya anläggningar/infrastrukturer · Tryck från boende i områden där områdena inte är prioriterade för utbyggnad i antagen plan men som likväl av olika skäl genomförts

8.

1.5 Historisk tillbakablick på bebyggelse- och befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Gotlands befolkningsutveckling är till stor del en avspegling av jordbrukets strukturomvand- ling. Under 1940-talet hade Gotland ca 59 000 invånare, för att fram till 1960 minska med ca 5 000 st. Under 70-talet började befolkningen öka. I dag bor drygt 57 000 på ön. Koncentration till stadsregionen har, liksom i övriga Sverige, även skett på Gotland. Under 60- talet ökade Visby sin befolkning med mer än 20 % på bekostnad av landsbygden. Under 70- talet påbörjades en utbyggnad i en pendlingszon runt Visby, och befolkningstillväxten i Visby stagnerade. Jämfört med riket har Gotland en spridd bostadsbebyggelse, med ca 45 % av befolkningen boende utanför tätorter (i riket ca 15 %). Detta ställer särskilda krav på offentlig och kommer- siell service. För att kunna upprätta och bibehålla en god servicenivå har lokalisering av bostadsbebyggelse utanför tätorterna uppmuntrats. Ur VA-synpunkt är därvid främst tre utvecklingsmönster av särskilt intresse: · förtätning och modernisering av äldre bebyggelse · ökat nyttjande/permanentning av fritidsbostäder · nya bebyggelseområden

Permanentboende Sverige hade långt in på 30-talet, näst efter Finland, sämst boendestandard i Europa, med trång- boddhet och låg sanitär standard. Detta har nu förändrats till att en genomsnittlig boendestan- dard som är bland de högsta i världen. Under 70- och 80-talen tillkom ett stort antal bostadshus utanför tätorterna, ofta i form av för- tätning av äldre bebyggelse. Då dessa områden ofta ligger utanför VA-verksamhetsområden löstes VA-frågorna enskilt, för enstaka hus eller mindre grupper av hus. Med Gotlands dåliga geologiska förutsättningar för omhändertagande av avloppsvatten innebar denna förtätning inom många områden en ökad risk för påverkan på grundvattnet från avloppsutsläpp. En sam- tidig modernisering av den befintliga bebyggelsen, med en högre sanitär standard och därmed ökade vattenuttag och avloppsvattenutsläpp, medförde att problem med dricksvattenkvaliteten uppkom inom vissa områden.

Fritidsboende Då fritidshus började byggas i lite större omfattning på 30-talet lokaliserades dessa till de attraktivaste strandlägena, helst med goda kommunikationer. Planer för fritidsbebyggelse upp- rättades först i områden som Brissund, Ireviken, Tofta och Fridhem. Tomterna var ofta små, och fritidshusen var enkla för ett nyttjande enbart under sommaren. Även de följande år- tiondenas fritidshus hade en enkel standard. Vatten hämtades ofta från pump. Diskning och tvagning skedde inte sällan utomhus, eller vid en diskbänk inne, varifrån avloppsvattnet bars ut och spreds till växtligheten.

Under årens lopp har nyttjandet av fritidshusen ökat i takt med att standarden förbättrats. I många fall har steget tagits till att permanent bosätta sig i det ursprungliga fritidshuset. Denna utveckling har inneburit att avloppsanläggningar belastas på ett annat sätt än de var

9.

projekterade och utförda för, att områdena belastas med avloppsutsläpp av en omfattning som inte förutsågs och att vattenuttaget inom området blivit större än det ursprungligen förväntade. Resultatet har i många fall blivit problem med dricksvattenkvaliteten. Vid nylokalisering av de ursprungligen enkla fritidshusen ställdes krav på lämpliga förut- sättningar utifrån dåtidens användningssätt av fritidshus. Idag jämställs permanent- och fritidsboende när det gäller kravet på VA-lösning.

1.6 Fastighetsägares/verksamhetsutövares ansvar för VA-frågor – miljöbalken, livs- medelslagen, djurskyddslagen och plan- och bygglagen

I 9 kap 7 § miljöbalken (1998:808) stadgas:

Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanord- ningar eller andra inrättningar utföras.

I förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd föreskrivs att tillstånd eller anmälan krävs innan avloppsanläggning anordnas · Tillstånd krävs för avloppsanordning till vilken vattentoalett är ansluten. I ”Lokala hälso- skyddsföreskrifter för Region Gotland” har tillståndsplikten utökats till att gälla även av- loppsanläggningar utan wc anslutet. Sådan tillståndsansökan prövas av miljö- och hälso- skyddsnämnden. Tillstånd erfordras inte för anläggning som kräver anmälan enligt nästa punkt · Anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall göras innan avloppsanläggning för mer än 200 personekvivalenter anordnas. Avloppsanläggning som belastas med mer än 2 000 personekvivalenter kräver tillstånd från länsstyrelsen innan utförande

Enligt miljöbalken har varje fastighetsägare ansvar för att det avloppsvatten som släpps ut från fastigheten inte orsakar olägenhet. Att påvisa ett direkt samband mellan ett visst avloppsutsläpp och ett förorenat grundvatten är oftast mycket svårt. Enligt miljöbalken räcker det med risk att olägenhet skall uppkomma, för att fastighetsägaren skall vara skyldig att vidta rimliga försiktighetsåtgärder. Många fastighetsägare är dock inte beredda att självmant kontrollera att utsläppet av avloppsvatten inte förorsakar någon olägenhet, utan ett omfattande och resurskrävande tillsynsarbete från tillsynsmyndigheten (miljö- och hälsoskyddsnämnden) erfor- dras. I projektet Klart vatten bedöms att ett stort antal fastighetsägare med äldre avloppsanläggningar, samt anläggningar som idag saknar tillstånd, kommer att åtgärda sina avlopp på frivillig väg fram till år 2020. För fastighetsägare som inte väljer att göra det kommer särskilda tillsynsinsatser att genomföras (förelägganden om förbud mot utsläpp av avloppsvatten).

I förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH), Livsmedels- verkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) respektive djurskyddslagen (1988:534) (DL) ställs krav rörande tillgång till vatten:

10.

FMH, § 33: I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa ska en bostad särskilt; ---- 6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål.

SLVFS § 7 Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent. Det skall anses vara hälsosamt och rent om det - inte innehåller mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller sådana halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa, och - uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2.

DL, § 3: Djur skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras. (krav på vattnets kvalitet ställs i följdför- fattningar)

Vid upplåtelse av bostäder finns ett särskilt ansvar enligt miljöbalken på upplåtaren att se till att vatten finns i tillräcklig mängd och av godtagbar kvalitet. Så är också den som bedriver verksamhet med vatten- och livsmedelshantering eller djurhållning enligt livsmedelslagen respektive djurskyddslagen skyldig att för denna verksamhet ha tillgång till vatten av tillfreds- ställande mängd och kvalitet. Ovan återgivna bestämmelser gäller givetvis även Regionen i egenskap av fastighetsägare och/eller verksamhetsutövare (vilket också omfattar huvudman för avloppsanläggning).

Av 5 § plan- och bygglagen (2010:900) framgår att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat möjligheterna att ordna vattenförsörjning och avlopp. Bestämmelsen tillämpas såväl vid planläggning som i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. I samband med prövningen görs i regel VA- utredningar. För översiktsplaner tas generella utredningar fram. Vid fråga om förhandsbesked ställs mer eller mindre långtgående krav på utredningar om vattentillgång och kvalitet samt redovisning av den specifika platsens lämplighet för infiltration av avloppsvatten.

1.7 Kommunernas ansvar för VA-frågor - Lag om allmänna vattentjänster

I 6§ Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) stadgas:

Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VA-anläggning.

Kommunens skyldighet att ordna en allmän VA-anläggning utvidgas, jämfört med tidigare lagstiftning, från att inte bara gälla när en sådan anläggning behövs av hänsyn till skyddet för människors hälsa till att också gälla när en sådan anläggning behövs av hänsyn till miljön. Liksom tidigare får länsstyrelsen förelägga kommunen att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet

11.

får förenas med vite. Ett exempel på ett sådant föreläggande är VA-nämndens beslut gällande Ireområdet. VA-anläggningens verksamhetsområde är viktigt att fastställa, då det inte bara reglerar kommunens skyldigheter/fastighetsägarens rättigheter utan även fastighetsägarens skyldigheter att betala avgifter för allmän VA-anläggning. Rätten att använda en allmän VA-anläggning skall även fortsättningsvis vara beroende av att fastighetens bebyggelse behöver anordningar för vatten och avlopp och att detta behov inte med större fördel kan tillgodoses på annat sätt. Användningsrätten begränsas av att huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen kan få vänta med utbyggnadsåtgärder om det behövs för samordning med andra arbeten och följer en utbyggnadsplan. Användningsrätten begränsas också av att huvudmannen inte behöver låta en fastighet kopplas till den allmänna VA-anläggningen, om fastighetsägaren inte har betalat avgift eller ställt säkerhet eller om fastighetens VA-installation har väsentliga brister. Möjligheten att allmänförklara enskilda VA-anläggningar har upphört. Allmänna vattentjänster skall tillhandahållas genom VA-anläggningar som kommunen äger eller har ett rättsligt be- stämmande inflytande över. Huvudmannen får upplåta åt någon annan att sköta driften av VA- anläggningen. Huvudmannen för en allmän VA-anläggning skall ordna de pumpar och andra särskilda anordningar som på grund av den allmänna VA-anläggningens konstruktion eller utförande behövs för att fastighetsägaren skall kunna använda VA-anläggningen. Lagen innehåller även bestämmelser om avgifternas storlek och grunderna för hur de beräknas.

1.8 Fastställande av verksamhetsområden Enligt 6 § Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster skall kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas. Av beslutet skall framgå vilka fastigheter som verksamhetsområdet omfattar. Syftet med fastställande av verksamhetsområden är dubbelriktat: dels har fastigheter som ligger inom fast- ställda områden rätt till anslutning till och brukande av vatten- och/eller avloppssystemen, dels har huvudmannen rätt att erhålla ersättning för anslutningsmöjligheten, även om denna inte nyttjas. På Gotland finns f n 51 verksamhetsområden med Regionen som huvudman. Med hänsyn till de rättsverkningar som fastställande av verksamhetsområde innebär, bör verk- samhetsområde fastställas i ett tidigt skede vid VA-utbyggnad. Enligt Lag om allmänna vattentjänster skall ägaren av en fastighet inom allmän VA-anläggnings verksamhetsområde betala avgifter till huvudmannen om fastigheten behöver anordningar för vattenförsörjning och avlopp om behovet inte med större fördel kan tillgodoses på annat sätt än genom anläggningen. Det vanligaste alternativet är att fastigheten har egen vattentäkt och egen avloppsanläggning. Fastighetsägaren har bevisbördan att de enskilda anordningarna innebär en större fördel. Enligt rättspraxis har renvattenbehovet ansetts kunna tillgodoses genom fastighetens egen vatten- brunn, men när det gäller spillvattenavloppet har fastighetsägaren mera sällan lyckats fullgöra denna bevisskyldighet. Fastighetens VA-behov i detta sammanhang skall bedömas efter objektiva grunder, vilket innebär att avgiftsskyldighet föreligger även om fastighetsägaren inte utnyttjar anläggningen. När det gäller obebyggda fastigheter gäller dock avgiftsskyldigheten endast om den enligt detaljplan är avsedd för byggande (på ett sätt som medför behov av VA). Då planering och projektering av en VA-utbyggnad underlättas, ur såväl teknisk som ekono- misk synpunkt och om antal och belägenhet av berörda fastigheter från början är känt, bör nor- malt verksamhetsområdet fastställas i samband med förprojektering av ett utbyggnadsområde.

12.

1.9 Huvudmannaskap för VA-anläggningar som ej är allmänna

Enskilda VA-anläggningar kan anordnas för enstaka fastigheter eller som gemensamma anläggningar vilka kan drivas av såväl kommunen som av privat huvudman. Den enklaste formen av gemensam VA-anläggning är när en grupp fastighetsägare inom ett område kommer överens om att vatten- och/eller avloppsfrågorna för bebyggelsen (befintlig och/eller planerad) skall lösas med gemensam anläggning. Överenskommelse träffas om kost- nadsfördelning för anläggningens utförande. Servitutsavtal upprättas normalt för att reglera och säkerställa anläggningens drift och fortbestånd. När fler än ett fåtal fastigheter ingår i en gemensam VA-anläggning bildas normalt en förening, en samfällighet eller ett bolag för driften av anläggningen (om inte en förening, exempelvis vägförening, stugförening eller liknande, redan finns). Även kommunen kan, i egenskap av ägare till fastighet inom området, ingå i sådan gemensam anläggning. I samband med planläggning för nybebyggelse kan föreskrivas att bygglov inte beviljas förrän erforderliga anordningar för VA-försörjning inrättats. Om planen förutsätter gemensam VA- anläggning kan krav ställas på utförande av denna innan området får bebyggas. Förutsättningarna för inrättande av gemensamhetsanläggningar regleras i Anläggningslagen (1973:1149). Anläggningslagen ger en allmän möjlighet att genom förrättning inrätta anläggningar som är gemensamma för två eller flera fastigheter, om anläggningarna är av stadigvarande betydelse för fastigheterna. Sådan förrättning handläggs av fastighetsbildnings- myndigheten. I lagen uppställs vissa villkor som måste vara uppfyllda för att en gemensamhets- anläggning skall få komma till stånd t ex att en gemensamhetsanläggning inte får inrättas om ägarna av de fastigheter som skall delta i anläggningen mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för detta. Vid denna prövning skall främst beaktas den syn som har störst nytta av anläggningen. Om behovet av anläggningen är synnerligen angeläget, behöver villkoret inte vara uppfyllt. Mer komplicerat blir det att inrätta och driva en gemensam VA- anläggning när behov av en lösning av VA-frågorna i ett större sammanhang föreligger men inte alla berörda fastighetsägare i området har intresse av att delta i en sådan lösning. Allmän VA-anläggning utgörs av en VA-anläggning över vilken den enskilda kommunen har ett rättsligt bestämmande och inflytande. Anordnandet av en allmän VA-anläggning för ett fastlagt verksamhetsområde innebär rättigheter för fastighetsägaren att utnyttja anläggningen, men också skyldighet att erlägga avgifter oavsett om faktisk anslutning sker till anläggningen eller inte. Tidigare möjlighet att ansöka om allmänförklaring av en privat avloppsanläggning föreligger inte efter att Lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft 2007-01-01. Även i Ledningsrättslagen (1973:1144), som reglerar rätten att dra fram olika slags ledningar över fastigheter, hänvisas till begreppet ”allmän VA-anläggning”.

1.10 Val av teknik

För att kunna bygga ut den kommunala VA-försörjningen måste det finnas produktions- kapacitet för såväl vatten- som för avloppsrening. Produktionstaket är i princip nått när det gäller den kommunala vatten- och avloppsförsörjningen under sommarsäsongen. För den planerade framtida VA-utbyggnaden har dåvarande tekniska förvaltningen tagit fram en rapport

13.

”Strategi för den kommunala VA-försörjningen” som antogs av tekniska nämnden i februari 2008. Rapporten utgår från den antagna VA-planen (2006) med komplettering av redovisning av infrastrukturella utbyggnader av avloppsreningsverk och vattenverk.

Vatten Generellt är beredning av vatten i större verk att föredra, eftersom förutsättningarna här är bättre tekniskt/ekonomiskt för att trygga vattenkvalitén. Det gotländska yt- och grundvattnet är känsligt för påverkan och kan snabbt förändras efter t ex ett kraftigt regn. Personal i beredskap med god kompetens måste finnas tillgänglig för att garantera att konsumenterna får ett kvalitativt bra dricksvatten, vilket underlättas vid koncentration av distributionen från ett begränsat antal större verk. Tekniskt bör flera skyddsbarriärer finnas vid reningen av vattnet för att inte riskera att otjänligt dricksvatten distribueras ut i ledningsnätet liksom fungerande larmanordningar om fel skulle inträffa. Förutsättningarna för att kostnaden för dessa tekniska system skall vara rimliga i förhållande till mängden distribuerat vatten är självklart bättre vid större anläggningar. Beroende på bl a grundvattnets kvalitet kan i vissa fall, även för allmänna anläggningar, en lo- kal lösning för vattenförsörjningen visa sig fördelaktig. Att lösa vattenförsörjningen genom distribution i tankbil måste betraktas som en högst tillfällig nödlösning. Avsaltningsanläggningar Vattenförsörjningen för framför allt norra Gotland är i behov att förstärkas. De undersökningar som gjorts på File Hajdar för att finna möjliga grundvattenmagasin har inte gett de resultat man hoppats på och tanken har då väckts att undersöka förutsättningarna för att helt eller delvis basera den framtida vattenförsörjningen genom avsaltning av havsvatten med hjälp av membranteknik. Bland annat används den tekniken redan idag för att rena ytvatten i Valleviken och för boravskiljning i Åminne.

Membranteknik är en sedan flera decennier välkänd teknik för att bland annat avsalta havsvatten och det finns många ställen runt om i världen där vattenförsörjningen baseras på membranteknik. Den vanligaste metoden för avsaltning av havsvatten är omvänd osmos vilket i praktiken ger ett så ”rent” vatten att man ofta tillsätter salter för att få vattnet smakrikare. Fördelen med omvänd osmos är den höga reningsgraden. Nackdelen är att det är en energikrävande metod beroende på att man måste använda ett högt tryck för att pressa råvattnet genom de små porerna i membranet. De höga energikostnaderna och kostnaderna för membranfiltren har bidragit till att kostnaderna varit förhållandevis höga för att producera dricksvatten.

Omvänd osmos är fortfarande det vanligaste sättet att avsalta havsvatten globalt eftersom inga andra typer av filter har förmågan att avskilja de höga kloridhalter som finns i världshaven. I Östersjön är däremot salthalten - och kloridhalten - mycket lägre än i världshaven, vilket skulle kunna möjliggöra en avsaltning genom membran med större porer än när det gäller omvänd osmos. För att pröva denna teori har försök inletts på Gotland med avsaltning genom en alternativ membranmetod (nanofilter). Nanofiltren har en betydligt större porstorlek vilket i praktiken medför att energikostnaderna blir väsentligt lägre än i fallet omvänd osmos. I gengäld får man inte samma avskiljningsgrad av bland annat klorider som när omvänd osmos används.

14.

För att undersöka möjligheten att använda nanoteknik har ett pilotförsök genomförts som ett led i arbetet med reservvattenförsörjningen för Visby lasarett.

Erfarenheterna från försöken är genomgående positiva och bidrar till att öppna upp möjligheterna fören storskalig vattenförsörjning baserad på membranteknik genom nanofiltrering. Genom att använda förfiltrering har problem med algblomning kunnat undvikas. Fortfarande krävs ytterligare undersökningar för att få visshet och erfarenhet inför en eventuell framtida vattenförsörjning i stor skala. För att t ex undvika korrosion måste det renade vattnet bland annat pH-justeras. Dessutom krävs någon form av efterbehandling för att uppfylla Livsmedelsverkets krav på mikrobiologiska skyddsbarriärer vilket kan t ex ske genom UV-behandling och en avslutande klorering. Avsaltning av havsvatten kan utgöra ett komplement i områden som idag har problem med vattentillgång. Detta kan också bidra till att lokalt avlasta grundvattenmagasinet och minska risken för saltvatteninträngning. För enstaka fastigheter bedöms avsaltning utifrån dagens teknik och kunskapsläge, inte generellt vara en uthållig lösning, utan metoden lämpar sig bättre i ett större sammanhang.

Avlopp Hur VA-försörjningen löses tekniskt måste avgöras utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. Inför planering och projektering av allmänna VA-anläggningar måste avvägningar ske av för- och nackdelar med lokala, mindre VA-verk jämfört med ledningsdragning till större verk. En kommunal lösning av vattenfrågan i kombination med en lokal avloppslösning kan vara ett möjligt alternativ för att lösa VA-frågan i områden med speciella förhållanden.

Den tekniska utvecklingen av såväl storskaliga som småskaliga VA-anläggningar går ständigt framåt och de fördelar som idag finns med vissa typer av anläggningar kan mycket väl ändras i takt med utvecklingen av alternativa anläggningar.

För att få en högre kapacitet på avloppsreningen föreslås att ett antal regionala reningsverk byggs. De kan dessutom ersätta flera av de befintliga små reningsverken. Den konventionella reningstekniken med mekanisk, biologisk och kemisk rening är generellt att föredra i större sammanhang såväl ur ekonomisk som ur miljömässig synpunkt. Det pågår dessutom en utveckling på avloppssidan med membranteknik i Europa som kan visa sig vara intressant för gotländska förhållanden inte minst med tanke på Gotlands känsliga recipienter, eftersom det renade vattnet har mycket låga utsläppshalter.

Generellt bör alltför små anläggningar för kommunal avloppsvattenbehandling undvikas, då dessa blir mer störningskänsliga för fluktuationer i flöde och sammansättning. Drift och tillsyn av små anläggningar orsakar normalt en högre kostnad per omhändertagen volym avlopps- vatten jämfört med omhändertagande i större anläggningar. Det finns därför motiv att sträva efter att överföra avloppsvatten från mindre anläggningar för behandling i större reningsverk och därmed i förlängningen släppa ut det renade avloppsvattnet i bättre recipienter.

Ledningssystem Traditionella självfallsledningar är att föredra, då driftsäkerheten är bättre och kostnaden för tillsyn lägre ju enklare teknik som användes. Pumpning erfordras dock oftast vid längre ledningsdragning. Pumpning på Gotland är oftast relativt billigt eftersom landskapet i regel är flackt. Pumpstationerna bör koncentreras till ett begränsat antal punkter längs huvudledningen. System med små pumpstationer på respektive fastighet som arbetar med låga tryck och klena rördimensioner har under senare år använts både vid utbyggnaden inom Själsö och Axelsro. 15.

Systemet är bra vid kuperade områden. Transport av spillvatten med tankbil till reningsverk bör inte betraktas som en slutlig lösning. Kretsloppsanpassning Vatten- och avloppsförsörjningen är en avgörande faktor för bebyggelseutvecklingen på Gotland. Som tidigare har nämnts är Regionens principiella synpunkt att avloppsfrågan i första hand ska lösas genom anslutning till det kommunala VA-nätet, i andra hand till gemensamhets- anläggning och i tredje hand genom enskild reningsanläggning. I 2 kap. 5 § miljöbalken stadgas att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Detta är ett uttryck för den s.k. kretsloppsprincipen. Vad gäller avloppshantering innebär detta bl.a. att man bör verka för att möjliggöra återföring av näringsämnen ur avloppsslam till åkermark. Även i Regionens vattenplan finns resonemang kring behovet av mera kretsloppsanpassade system. Inom överskådlig tid kommer det också att ställas nationella krav på fosforåterföring till åkermark. I känsliga och perifera områden (t.ex. A1 och A3-områden och områden som omfattas av de fördjupade översiktsplanerna) som inte bedöms vara möjliga att ansluta till det kommunala nätet bör gemensamhetslösningar eftersträvas samt lösningar som bygger på skyddsåtgärder vid källan (källsorterade avloppsfraktioner) och kretsloppsprincipen. Vinsterna är dels ett säkrare grundvattenskydd, dels att det möjliggör lokal återföring av näringsämnen till åkermark.

Gotlands kommun har tidigt utvecklat kretsloppsanpassat omhändertagande av avloppsvatten från hela samhällen. Uppsamling av avloppsvatten i dammar för lagring och därefter bevattning på åkermark, har pågått sedan 1984 i Stånga och finns idag, under kommunalt huvudmanna- skap, på fyra platser (Stånga, Roma, Hemse och Väskinde). Dammar för långtidslagring av avloppsvatten finns i Träkumla och Havdhem, där vattnet efter lagring släpps till recipient. ”Traditionella” reningsverk med rening i flera steg finns på 19 platser, medan kommunala avloppsanläggningar av enklare utformning (slamavskiljare med markbädd eller infiltration eller endast biodamm) finns på åtta platser. Val av metod för omhändertagande är avhängigt ett flertal faktorer som mängden avloppsvatten som skall omhändertas, avloppsvattnets innehåll, naturliga förutsättningar på platsen m m. Erfarenheterna från modellen med lagringsdammar och bevattning av åkermark med avloppsvatten är övervägande positiva. Vissa dammar har dock haft problem med täthet, reningsresultat och kapacitet. På Fårö finns idag system för lokalt omhändertagande av slam från slutna tankar. Ytterligare steg mot mer kretsloppsanpassade avloppslösningar skulle exempelvis kunna vara en övergång till större andel biologiska-/komposteringstoaletter eller uppsamling av avloppsvatten till sluten tank och lokalt omhändertagande även i andra områden och med effektivare metoder. Numera finns extremt snålspolande teknik som leder till mindre omfattande transporter och en bättre slamkvalitet när det gäller slam till sluten tank. Särskilda system för omhändertagande av denna relativt sett rena fraktion skulle kunna utvecklas via lantbruket, i biogasprocesser eller liknande. Hur detta skulle kunna organiseras bör förankras med lantbruksnäringen, lokala entreprenörer och andra berörda. En viktig faktor är också att i planläggningen styra mot gemensamma och kretsloppsanpassade system.

16.

1.11 Kommunal respektive enskild/privat VA-försörjning

Kommunalt/Regionalt VA Med Region Gotland som huvudman finns som tidigare nämnts 51 verksamhetsområden för vatten och/eller avlopp.11 700 fastigheter (inkl anslutna via gemensamhetsanläggningar) är anslutna till det kommunala vatten- och/eller avloppsnätet. Inom verksamhetsområdena är ca 35 000 personer folkbokförda. Andel av befolkningen som har kommunal VA-försörjning har ett direkt samband med andelen tätortsboende. I följande tabell redovisas en jämförelse mellan Gotlands kommun och riket i helhet (2008).

Gotland Riket Folkmängd 58 000 9 300 000 Andel tätortsboende 58 % 86 % Andel anslutna till kommunalt vatten 61 % 82 % Andel anslutna till kommunalt avlopp 64 % 81 %

2010 2000 1972 Antal anslutna fastigheter till kommunalt VA-nät Visby 4 100 3 700 2 900 Övriga Gotland 8 450 5 550 2 950 Totalt 12 550 9 250 5 850

Levererad vattenmängd (milj m3): 2010 2000 1972 Visby 2,2 2,8 3,2 Övriga Gotland 1,3 1,4 1,2 Totalt 3,5 4,2 4,4

Av de totalt levererade 3,5 milj kbm/per år vatten baseras ca 85 % på grundvatten.

Enskilt/privat VA Ur tekniska förvaltningens register för slamtömning av enskilda avloppsanläggningar kan utläsas följande (2008). Statistiken omfattar såväl permanentboende, fritidsboende och verksamheter):

- antal anläggningar med trekammarbrunn (motsv för WC-anslutning), kommunal tömning ca 7 200 - antal anläggningar med tvåkammarbrunn (motsv för BDT-vatten), kommunal tömning ca 2 340 - antal slutna tankar för avloppsvatten, kommunal tömning ca 2 330 - antal gemensamma avloppsanläggningar, kommunal tömning ca 710 Antal fastigheter som omfattas av dispens för eget eller lokalt omhänder- tagande av slammet ca 1 250 Antal fastigheter med enskild avloppsanläggning, totalt ca 14 000 17.

En säker siffra på antalet enskilda vattentäkter saknas (sedan 1975 gäller uppgiftsskyldighet om upptagande av vattentäkt). SGU har f n registrerat ca 5 300 borrade brunnar för vatten- försörjning. Uppskattningsvis finns ungefär lika många till som är äldre och inte registrerade. Utöver dessa finns även ett antal grävda brunnar. Antalet anslutna fastigheter till kommunalt vatten är högre än till kommunalt avlopp, vilket skulle kunna tolkas som att det finns färre enskilda vattentäkter än avloppsanläggningar. Många fastigheter med kommunal vatten- anslutning har dock även kvar den enskilda vattentäkten för visst bruk, framför allt om det bedrivs djurhållning på fastigheten. Antalet privata vattentäkter som är i bruk uppskattas till mer än 10 000. Vattenförbrukningen från privata vattentäkter beräknas till ca 4 miljoner m3 per år (Vattenplan för Gotlands kommun 2005). Generellt sett är vattenkvaliteten i enskilda vattentäkter ofta dålig. Det kan röra sig om bakteriepåverkan och saltvatteninträngning.

1.12 Restriktioner ur VA-synpunkt i kommunala dokument och vattenskyddsområden

Sedan den 1 augusti 2006 gäller Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7). Råden avser anläggningar som betjänar 1-40 hushåll. I råden läggs stor vikt vid anläggningarnas funktion istället för som tidigare på anläggningarnas konstruktion. Det är varje kommuns uppgift att bedöma vilka reningskrav som ska ställas i olika områden inom kommunen. Utgångspunkten är att reningsbehovet kan variera i olika delar av kommunen, både utifrån hälsoskydds- och miljöskyddsaspekter. Krav ställs även på att avloppsanordningen skall vara fackmannamässigt utförd. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan också besluta om att tillståndet tidsbegränsas i det enskilda fallet.

Riktlinjer för enskilda avlopp (MHN § 154/2008) Miljö- och hälsoskyddsnämnden har antagit riktlinjer för enskilda avlopp med utgångspunkt från Naturvårdsverkets allmänna råd. Riktlinjerna har inarbetats i ”Planera för avlopp” som är en handledning för användare. Av dokumentet framgår vad Region Gotland har bedömt vara hög- respektive normal skyddsnivå när det gäller utsläppskrav på utgående avloppsvatten samt var på ön de olika skyddsnivåerna gäller (bilaga 3). Förutom dessa skyddsnivåer finns det även en nivå benämnd ”Särskilda skyddsområden”.

Funktionskrav för enskilt avlopp på Gotland Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Recipientskydd - Minst 90 % reduktion av organiska ämnen (BOD7) - Minst 95 % reduktion av organiska ämnen (BOD7) - Minst 70 % reduktion av fosfor (Ptot) - Minst 90 % reduktion av fosfor (Ptot) samt minst 40 % reduktion av kväve (Ntot) - Utsläpp av avloppsvatten till grundvatten skall inte Kraven gäller medverka till en ökad risk för människors hälsa. - vid anläggande av större nya avloppsanläggningar Vid infiltration i mark krävs därför minst 1 m (5-40 hushåll) över hela Gotland omättad zon under spridningsledning. - Inom 100m från vattendrag och 300 m från strand- - Utsläpp av avloppsvatten till ytvatten och hav skall linjen i havsvikar som enligt vattenförvaltnings- uppnå badvattenkvalité där vattnet exponeras fritt. förordningen inte når god ekologisk status

Särskilda områdeskrav - Inom vattenskyddsområden och områden med kända problem och/eller konfliktrisker, A1-områden, råder förbud mot utsläpp från vattentoalett (Vattenplan 2005) - I områden där det är begränsade förutsättningar för enskild avloppsförsörjning och där det finns ett exploateringstryck, A3-områden, tillåts endast gemensamma avloppslösningar (Vattenplan 2005). Vilka områden som omfattas av de olika kravnivåerna framgår av karta bilaga 3. 18.

Vattenplan (KF § 3/2005)

I Vattenplan för Gotlands kommun, fastställd av kommunfullmäktige 1996 och reviderad 2005, redovisas vissa områden där restriktioner bedömts nödvändiga när det gäller avloppsutsläpp. Dessa områden har utgjort en grund för att fastställa kravnivåerna i de ovan redovisade riktlinjerna.

A1-områden är områden med kända problem och/eller konfliktrisker

A2-områden utgörs av de ”sårbarhetsklass 1-områden” som är rödmarkerade på sårbarhetskar- tan (bil 4 i Vattenplan för Gotlands kommun) och som inte omfattas av något av de andra be- gränsningsområdena, A1 eller A3.

A3-områden är områden med begränsade förutsättningar för enskild vatten- och avloppsför- sörjning där det finns ett exploateringstryck.

Riktlinjer om krav på vattenutredning (BN § 51/2008)

Vid nyetableringar av bostäder med enskild vattenförsörjning ställer kommunen krav på redovisning av bl a vattentillgången enligt riktlinjer beslutade av byggnadsnämnden. Detta sker vid lokaliseringsbedömningen vid förhandsbesked för bygglov och vid planläggning (bilaga 4). Riktlinjerna anger vilka krav på undersökningar av vattentillgången som ska ställas inom olika områden och bygger till stor del på grundvattentillgången enligt en reviderad version av en grundvattenkarta från SGU (Sveriges geologiska undersökning). Det finns sex olika typområden. I riktlinjerna anges att den vattenmängd som ska kunna redovisas är 600 liter/hushåll och dygn.

Vattenskyddsområden Enligt miljöbalken får länsstyrelsen eller kommunen fastställa vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller som kan komma att utnyttjas för vatten- täkt. För ett vattenskyddsområde skall meddelas sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Frågor om vattenskyddsområden reglerades tidigare främst i Vattenlagen. På Gotland finns 20 skyddsområden (varav 18 med kommunal huvudman) fastställda enligt vattenlagen (som särskilda beslut om skyddsbestämmelser eller som restriktioner inskrivna i vattendomar) och ett, för Tingstäde Träsk, som har fastställts av kommunen med stöd av miljöbalken. För ytterligare ett fåtal vattentäkter finns förslag till vattenskyddsområden upprättade. För Visby- Vibble grundvattentäkter pågår en översyn av skyddsområdet och bestämmelserna. Bäste träsk har genom regeringsbeslut fått benämningen ”skyddsområde” med stöd av miljöskyddslagen.

Generellt sett finns behov av att långsiktigt säkra befintliga och planerade vattentäkter både vad gäller långsiktiga avtal med andra fastighetsägare samt långsiktigt skydd av vattentäkter. Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om åtgärdsprogram enligt 5 kap. 5 § miljöbalken och 6 kap. 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. En av åtgärderna rör inrättande av vattenskyddsområden. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk 19.

respektive kvantitativ status. Utöver detta har man i regionala miljömål uttalat behovet av ett långsiktigt skydd av vattentäkter. Målsättningen var att relevanta avgränsningar av vattenskyddsområden med relevanta och entydiga föreskrifter skulle finnas för alla kommunala vattentäkter år 2010. Reservvattentäkter eller områden för sådana ska finnas utpekade och ha relevant och långsiktigt skydd år 2015.

Generella myndighetsbeslut Miljö och hälsoskyddsnämnden är såväl tillståndsgivande myndighet som tillsynsmyndighet när det gäller enskilda avloppsanläggningar. Utifrån kännedom om rådande VA-förhållanden har miljö och hälsoskyddsnämnden för närvarande två beslut om generella restriktioner att beakta vid tillståndsprövning. Principområdena omfattar dels ett område kring Ajkes träsk, Fårö (MHN § 27/2006), dels ett område kring Åminne, Gothem (MHN § 57/2008). Vid nybyggnation inom principområde likställs krav med de bestämmelser som gäller för anläggande av avlopp inom sekundärzon för vattenskyddsområde (avstånd mellan högsta grundvattenyta eller berg och spridningsledningar bör ej understiga 2 meter samt att de infiltrerbara jordlagren bör ha en mäktighet av minst 2 meter).

1.13 Taxefrågor för allmän VA-anläggning: enhetlig taxa – särtaxa

Frågor rörande avgift för anslutning till och nyttjande av allmän VA-anläggning regleras i Lag om allmänna vattentjänster (§ 24 – 38). Utgångspunkten är att all kommunal VA-utbyggnad skall finansieras genom uttagande av anläggningsavgifter av berörda fastighetsägare. Om särskilda förhållanden gör att kostnaderna för en viss fastighet kraftigt avviker från andra fastigheter, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna (särtaxa). Möjligheten att fastställa särtaxa för ett visst område har tidigare ansetts mycket begränsade. Högsta domstolen har dock i två avgöranden godtagit särtaxor med förhöjd anläggningsavgift för vissa fastigheter där förhållandena (svåra markförhållanden respektive stort avstånd till ledningsnätet) avsevärt fördyrat VA- försörjningen till fastigheterna. Regeringen har tidigare uttryckt att så små kostnadsskillnader som 15-20 % normalt sett inte utgör skäl för att fastställa en särtaxa. En svårighet för VA-huvudmannen att tillämpa reglerna om särtaxa bedömes vara att kunna fastställa den ”normalkostnad” som kostnaderna i de olika områdena skall jämföras med. I praktiken har det visat sig att på Gotland är det svårt att använda möjligheten till särtaxa då vissa tidigare utbyggnader varit mycket dyra i förhållande till den genomsnittliga kostnaden.

Inom Region Gotland har principen tidigare varit att anslutning till kommunalt VA i huvudsak varit frivilligt. Vissa fastighetsägare har valt att inte ansluta sin fastighet och avgift har då inte tagits ut förrän faktisk anslutning skett. Detta har inneburit dels att utbyggda ledningar inte har utnyttjats optimalt dels att det kan gå lång tid från investering till dess avgifter kommer in. Den antagna planen för VA-utbyggnad på Gotland innebär omfattande investeringar för kommunen som inte skall belasta skattebetalarna utan VA-kollektivet. För att investeringarna inte på ett oacceptabelt sätt skall drabba de redan anslutna fastigheterna måste en striktare tillämpning av tillkommande fastighetsägares betalningsskyldighet ske. När en förbindelse- punkt upprättats skall en anläggningsavgift tas ut från fastighetsägaren. Detta förutsätter dock att verksamhetsområde fastställts.

20.

1.14 Diskussion kring strategier inför den framtida kommunala VA-planeringen

Reinvesteringsbehov Långsiktigt innebär ”uppskjutna” reinvesteringar att det kommer att kosta stora pengar i framtiden. Av denna anledning är det angeläget att utveckla planeringen av reinvesteringarna och hur medel sätts av för insatserna. Angelägna projekt för reinvesteringar utgör dels dricksvattenledningen mellan Tingstäde och Visby, dels vattenledningssystemet i Visby. Dricksvattenledningen mellan Tingstäde och Visby är en förutsättning för hela Visby och delar av södra Gotland (åtminstone sommartid). Den är 2,1 mil lång och skulle vid anläggande i dag kosta ca 40 - 50 milj. Det pågår en utredning om hur den skall säkerställas för framtiden. Vattenledningssystemet i Visby innerstad som i år (2013) fyller 88 år börjar bli föråldrat och är i behov av förnyelse för att utvecklingen med stigande underhållskostnaderna för akutåtgärder ska kunna vändas. Konsekvenserna märks främst genom ökande risker för olika avbrott och översvämningar. Även riskerna för mera omfattande samhällsekonomiska konsekvenser, exempelvis i form av vattenburna sjukdomsutbrott till följd av överföring av föroreningar till dricksvattnet, ökar då underhållet blir eftersatt. Förslagsvis skulle planen kunna kompletteras med en lämplig figur som visar hur stor del av de totala VA-investeringarna som är reinvesteringar. På så vis skulle det bli lättare för läsaren att förstå hur stor del av avsatta medel som är tänkt att gå till upprustning av befintliga nät och anläggningar.

Utbyggnader i Visby Det pågår arbete med att planlägga områden för bostäder i Visby. Utbyggnaden motsvarar omkring 7 000 lägenheter, vilket ger ytterligare anslutningar motsvarande cirka 25 000 pe. Visby avloppsreningsverk har i dag tillstånd att ansluta 60 000 pe. Belastningen är vid högsäsong ungefär 53 000 pe vilket möjliggör anslutning av ytterligare motsvarande ca 7 000 pe (ca 2000 lägenheter). Det innebär att den planerade utbyggnaden skulle motsvara en ökning av belastningen med totalt cirka 50 % mot i dag. Detta kommer att medföra behov av stora investeringar både i avloppsverket och för att tillgodose behovet av vatten. Utbyggnaderna av bostäder sträcker sig förstås över lång tid, men planering, tillståndsansökan och projektering behöver påbörjas inom kort. Med en prognos på byggandet av bostäder för ca 700 pe/år (200 lgh/år) samt övriga anslutningar motsvarande 50 pe/år behöver utbyggnaden av avloppsreningsverket vara färdig om ca 9 år. Tillståndsansökan bör då sändas in senast under 2017. De planer som idag finns på byggandet av ett bryggeri samt en kryssningskaj kan, om de realiseras inom de närmaste åren, kräva att utbyggnaden av Visbys VA-verk tidigareläggs.

VA-strategin VA-strategin från 2008 anger bl a att ett stort nytt avloppsreningsverk för hela sydöstra Gotland skall ersätta de mindre verken. Denna lösning förefaller inte möjlig med de förutsättningar som gäller i dag. En översyn av strategin via en extern kunnig konsult borde inrymmas i VA-planen. En målsättning för framtiden bör vara att sammanföra och integrera VA-strategin och vattenplanen med den framtida VA-planen. På så vis erhålls en strategisk plan för Region Gotlands VA-system (till skillnad mot dagens långsiktiga plan för VA-utbyggnad) som skulle passa väl in i den struktur som ges av det övergripande styrdokumentet ”Strategisk plan och budget” 21.

VA-kollektivets resurser Med tanke på de stora exploateringar som planeras både i Visby och på andra håll, förefaller det inte möjligt att VA-kollektivet (nuvarande abonnenter) skall stå för hela kostnaden för utbyggnad av verken då det samtidigt finns stora behov av reinvesteringar. En möjlighet skulle då vara att exploatören som önskar och bedömer det angeläget att bygga nya bostäder, via upprättande av olika avtal står för en del av dessa kostnader utöver taxan. Den första VA-planen omfattade inte hela investeringsbudgeten för VA, utan bara utbyggnaderna. Då gick den också att följa eftersom det fanns utrymme för andra mer eller mindre akuta åtgärder utanför själva planen. Det vore en stor fördel om det kunde finnas en ”fri pott” för obestämda åtgärder. Generellt behövs en flexibilitet för investeringarna som inte är öronmärkta för specifika projekt. Detta ökar också sannolikheten för att VA-planen ska kunna hållas, vilket skulle vara en styrka vid processer i VA-nämnden.

Konsekvenser för detaljplaneproduktion och bygglovhantering För att få ett sammanhängande system för hela samhällsutvecklingen behöver konsekvenser och eventuella möjligheter att ta hänsyn till större förskjutningar i planen belysas. I och med att en reviderad VA-plan antas görs omprioriteringar som får konsekvenser för hur den framtida byggproduktionen ska hanteras. Omprioriteringarna i VA-planen påverkar detaljplaneläggning och pågående bygglovhantering. I somliga områden där kommunal VA-anslutning varit planerad i närtid har förutsättningarna ändrats så att genomförandet skjutits upp till mera avlägsen framtid. Rent generellt kan förskjutningar på mer än tre år vara förödande för ett detaljplaneprojekts genomförande. I dagsläget saknas till stor del strategi, rutiner och handlingsberedskap för hur detaljplaner, såväl påbörjade som nya, ska hanteras inom de områden där möjlighet till kommunal VA-anslutning inte är möjlig inom en treårsperiod. Planen bör ange vilken strategi som är önskad för att lösa problematiken. Tänkbara strategier kan vara att stoppa detaljplaner och bygglov inom vissa områden i avvaktan på kommunal VA-utbyggnad, att öppna upp för enskilda anläggningar som anpassas för senare anslutning till det kommunala nätet eller någon annan strategi för att hantera påverkan från försening eller omprioritering av VA-planen.

Det bör även påpekas att det finns en del exploateringsprojekt som både kan och ska förverkligas utan kommunal anslutning eftersom projektet i sig finansierar såväl vatten (avsaltning) som avlopp (egen membranlösning) både när det gäller anläggande och drift.

Enskilda anläggningar Parallellt med den kommunala VA-utbyggnaden ökar antalet enskilda anläggningar kontinuerligt. Ökningen hör samman med den bebyggelsestruktur som finns på Gotland med spridd bebyggelse delvis utanför detaljplanelagt område. De enskilda anläggningarna ger upphov till slam som måste tas omhand. I dagsläget uppgår slammängden till en stor volym från enskilda anläggningar. Planen borde därför även redovisa utvecklingen av antalet enskilda anläggningar och därtill konsekvenserna av denna utveckling, då ökande antal anläggningar också innebär ökande mängder slam som ska hämtas och omhändertas.

22.

Slutsatser i samband med workshop 23 sep 2013

Vid det seminarium/workshop som anordnades för i första hand politiker från regionstyrelsen och berörda nämnder redovisas synpunkter som ett resultat av den dialog som genomfördes i gruppform · Skyddet av grundvattnet har högsta prioritet · VA-planen har större betydelse än översiktsplanen för Gotlands framtida utveckling · Avsaltning av havsvatten genom membranteknik måste bli en del i den framtida kommunala vattenförsörjningen för att komma tillrätta med den vattenbrist som uppkommer under sommarsäsongen · Storskalig VA-utbyggnad måste kompletteras med småskaliga kretslopps- anpassade lösningar i områden där förutsättningar finns och där det sannolikt aldrig kommer att bli ekonomiskt försvarbart att bygga ut kommunalt VA. · Viktigt att fundera över fördelningen av resurser när det gäller nyinvesteringar av VA- infrastruktur kontra reinvesteringar av befintlig VA-infrastuktur. Skall vi arbeta med förebyggande åtgärder eller bara genomföra renoveringar när det uppkommer läckor på ledningsnäten ? · Finn metoder och incitament för att på olika sätt minska hushållens vattenförbrukning, t ex genom installation av vattenmätare i bostäder eller genom annan konstruktion av VA-taxan · Ett stort problem är belastningen av inläckande dagvatten på VA-näten. Utred möjligheten till LOD-system t ex i samband med planläggning av nya exploateringsområden. · Uppmuntra samfällda/gemensamma lösningar som kan anslutas till det kommunala VA- nätet · Sök metoder för att reducera kopparinnehållet i avloppsslammet så att slammet kan tas tillvara inom jordbruket · Utsläpp av bekämpningsmedelsrester och andra miljöstörande ämnen måste på alla sätt förhindras

23.

2. PLAN FÖR UTBYGGNAD

2.1 Arbetssätt vid översynen och förändringar jämfört med den ursprungliga planen

Planens upplägg och struktur följer i stort den ursprungliga planen som antogs av dåvarande kommunfullmäktige i juni 2002 (reviderad 2006 och 2010). Ett antal områden har tagits bort och några har förändrats till sin omfattning. De deltagande förvaltningarna har bedömt områdena utifrån sina ansvarsområden och kriterier. Därefter har en sammanvägning gjorts. Resultatet har blivit en prioriteringslista utifrån behovet av en kommunal VA-utbyggnad inom de olika områdena. I den nuvarande VA-planen har infrastruktursatsningarna lagts ut över en längre tidshorisont varvat med planerade anslutningar av områden som kan bli aktuella för anslutning genom den successiva utbyggnaden av VA-infrastrukturen. I den nu aktuella planen har förutom ovanstående även en kraftsamling av utbyggnaden av infrastruktur i form av vatten- och reningsverk, regionala ledningar samt behövliga reinvesteringar gjorts. Orsaken till den längre investeringsperioden är att få en bättre balans i VA-ekonomin för täckning av de omfattande och kostnadskrävande investeringarna.

2.2 Kriterier för prioriteringar

För att den fortsatta VA-utbyggnaden skall styras av ett övergripande samhällsbehov och önsk- värd bebyggelseutveckling har ett antal kriterier legat till grund vid den sammanvägning som lett fram till ett prioriterat utbyggnadsprogram. · ”bebyggelsetryck” - områden som under senare år haft många bygglovsansökningar/för- handsförfrågningar, och där önskemål om bebyggelse bedöms vara fortsatt starkt · efterfrågan på kommunal VA-försörjning , t ex områden som periodvis måste försörjas med distribuerat vatten på grund av vattenbrist · A-områden i fastställd vattenplan (områden med kända VA-problem, rödmarkerade i sårbarhetskartan eller områden med begränsade förutsättningar för enskilda lösningar) · vattenskyddsområden · antal berörda fastigheter · utbyggnadsmöjligheter med hänsyn till olika gällande restriktioner (gällande planer/avsak- nad av planer, flygbuller, strandskydd, naturskydd, fornminnesskydd, andra skyddszoner såsom vindkraft mm) · befintliga kommunala VA-verksamhetsområden, svårighetsgrad att utvidga befintligt VA- verksamhetsområde/ansluta till befintliga VA-verk · önskvärd bebyggelseutveckling utifrån översiktsplan och fördjupade översiktsplaner · område med stort behov av sanering av enskilda avlopp

2.3 Planerad VA-utbyggnad områdesvis

Visbyområdet I Visby har stora investeringar nyligen gjorts såväl på avloppsreningsverket som på Bingeby vattenverk. För att avlasta pumpstationerna vid Kneippbyn planeras åtgärder vid Lunds-övre

24 .

Kneippbyn under 2013 eller under 2014. De södra delarna av VA-utbyggnaden i Kneippbyn- Ygne har skjutits fram på obestämd tid i avvaktan resultatet av miljöprövningen rörande Tofta skjutfält. I tabell under avsnitt 2.7 har insatserna i Kneippbyn-Ygne tidsatts till 2018-2019 vilket är senare än i tidigare plan.

Slite-Lärbro-Hangvar-Ire-Lickershamn-(Tingstäde) Slite nya avloppsreningsverk färdigställdes under 2010. Nybyggnaden har kraftigt fördyrats och slutkostnaden uppgick till drygt 60 mnkr. VA-ledningen Slite-Lickershamn har nyligen färdigställts så ock det interna VA-nätet i Lickershamn. För Ire har en anslutningspunkt till VA-nätet upprättats. Planer finns för ny bebyggelse i Kappelshamnsområdet. En kommande utredning får visa hur VA-frågan lämpligen skall lösas. För att trygga vattenförsörjningen för bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen i Lickershamn planeras på sikt en överledning mellan Tingstäde och Lickershamn. En förutsättning för att kunna säkerställa en god vattenkvalitet för vattenförsörjningen från Tingstäde mot Visby och Lickershamn är att Tingstäde vattenverk renoveras, en åtgärd som planeras genomföras 2016-18. Under 2013-2014 kommer vattenverket dessutom att kompletteras med ett UV-filter.

Fårösund En utveckling av Fårösundsregionen kräver att Fårösunds avloppsreningsverk, som anlades i början av 1970-talet, byggs ut och om alternativt ett nytt verk på ny plats på grund av dålig recipient. Dessa insatser planeras inledas 2016. Vattenförsörjningen till Fårösund sker idag via uttag från Hau Träsk med rening i vattenverket i Hau. Vattenkvalitén i Hau Träsk är inte tillräckligt bra. Ett framtida utnyttjande av Bäste Träsk kommer att ge ett nödvändigt tillskott till vattenförsörjningen till gagn för Fårösundsområdet. En ny dom för uttag av vatten ur Bäste Träsk meddelades av mark- och miljödomstolen hösten 2009. Vattenverket i Hagen (Fårösund) kommer därmed att ersättas.

Fårö I samband med att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Fårö har en separat VA- utredning tagits fram. Stundtals sker en överbelastning på de kommunala VA-anläggningarna under sommarsäsongen. Under 2014 planeras insatser för åtgärder i det kommunala avlopps- reningsverket i Sudersand. Någon överledning av avloppet till Fårösund bedöms i nuläget inte vara realistiskt. När det gäller vattenförsörjningen kan kommunala avsaltningsanläggningar vara en möjlig lösning.

Tofta-Klintehamn-Djupvik Till Klintehamns avloppsreningsverk leds kommunalt avloppsvatten från Tofta i norr till Djupvik i söder. Reningsverket, som byggdes i mitten av 1970-talet och är dimensionerat för 8 000 personekvivalenter, tar även emot slam från mindre reningsverk och enskilda avlopp. Åtgärder planeras för att höja reningsverkets kapacitet till 20 000 pe, i form av en utbyggnad av ett kvävereningssteg och möjligen i framtiden en rötkammare för slambehandling. Planen föreslår en omfattande utbyggnad av avloppsreningsverket i Klintehamn under 2015-2019 för omhändertagande av allt kommunalt avloppsvatten från Tofta i norr till Burgsvik i söder. Samtidigt läggs avloppsreningsverken i Kvarnåkershamn och Burgsvik ned.

25.

Kvarnåkershamn-Hagsarve-Nisseviken-Näs-Burgsvik-Havdhem Kvarnåkershamns avloppsreningsverk är dimensionerat för 1000 personekvivalenter. I enlighet med nuvarande VA-plan har Nisseviken under 2012 anslutits till det kommunala VA-nätet i Kvarnåkershamn. Kvarnåkershamn avloppsreningsverk har en bra placering och utsläppspunkt med tanke på recipientförhållandena och det har därför bedömts kunna ta emot inkommande avloppsvatten i väntan på utbyggnaden av Klintehamns avloppsreningsverk samt anslutningen dit. Det finns även ett föreläggande från miljö och hälsoskyddsnämnden att ansluta Hagsarve avloppsnät till Kvarnåkershamn, vilket i planenligt genomfördes under 2012.

Ljugarn-Östergarnslandet Ljugarns avloppsreningsverk är dimensionerat för 2000 personekvivalenter. Under sommaren är verket fullt belastat. För den framtida utvecklingen har diskussioner förts om avloppsvattnet från Östergarnslandet skall ledas till Ljugarn. I så fall måste ett nytt reningsverk byggas i Ljugarn på en annan plats än där verket är placerat idag. En överledning från Katthammarsvik till Ljugarn kan också motiveras av att tillsynsmyndigheten aviserat att det krävs förbättringar av Katthammarsviks ARV. Eftersom vattentillgången generellt är begränsad på Östergarns- landet skulle en vattenledning kunna läggas parallellt med en framtida avloppsledning mellan Ljugarn och Katthammarsvik. Av kostnadsskäl prioriterar planen i första hand att VA-frågan på Östergarnslandet löses genom enskilt vatten eller avsaltning av havsvatten i kombination med lokala avloppslösningar, t ex minireningsverk. I Ljugarns avloppsreningsverk planeras en uppgradering under 2019-22. Enligt VA-strategin skall Katthammarsvik, Lye, Garda, När, Etelhem och Stånga anslutas till den nya anläggningen. Vattenförsörjningen för Ljugarn har säkerställs temporärt genom omläggning av ca 2 km ledning samt tryckstegring. På längre sikt krävs ytterligare åtgärder för att trygga vattenförsörjningen i Ljugarns-området.

Övriga områden I tidigare plan för kommunal VA-utbyggnad (2006) fanns Roma Kyrkby inlagd för åtgärder under 2009-2010. Denna tidpunkt har flyttats fram i den nya planen till 2017-2019. Huvud- orsaken till förskjutningen i tid är att fördyringen av utbyggnaden av Slite avloppsreningsverk medfört att det inte funnits ekonomiska förutsättningar för åtgärder i Roma Kyrkby.

Nya vägar för att trygga VA-försörjningen Parallellt med utbyggnaden av ledningsnät och ny- och ombyggnad av reningsverk genomförs undersökningar i syfte att hitta nya vattentäkter för att trygga vattenförsörjningen. Tekniken går ständigt framåt inom VA-sektorn vilket medför att förutsättningarna för den långsiktiga VA- försörjningens lösning kan förändras radikalt över tiden. Exempel på detta, och som kan bli aktuellt i områden där vattenförsörjningen inte kan lösas på andra sätt, är storskalig avsaltning av havsvatten. I samband med Cementa AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt täktverksamhet (tillstånd meddelat för 10 år 2010-10-01) i Sliteområdet har en dialog inletts mellan Region Gotland och Cementa om företagets roll och eventuella åtaganden i syfte att medverka till att säkerställa den långsiktiga kommunala vattenförsörjningen.

2.4 Utbyggnadstakt

Den prioriterade och tidsatta utbyggnadsplanen för 2013-2022 utgår från 80-talet bedömda om- råden, där behov av gemensam VA-försörjning av olika skäl föreligger. Områdena är spridda över hela Gotland, och varierar i omfattning från 10-talet fastigheter till flera hundra. Eftersom planen sträcker sig över en så lång tidsperiod finns det flera osäkerhetsfaktorer, såväl praktiska som ekonomiska. En osäker faktor som redan har och även framöver kan påverka genom- 26.

förandet av planen är hur VA-nämnden eller dess motsvarighet kommer hantera framtida framställanden om föreläggande för Regionen om utbyggnader. Även om gemensamma VA- anläggningar på sikt skall bekostas av nyttjarna via anläggningsavgifter och taxor erfordras i initialskedet omfattande investeringar, pengar som Regionen får ligga ute med under inte sällan lång tid. För det praktiska genomförandet måste resurser finnas tillgängliga för såväl projektering som utförande av anläggningarna. I tabellen under avsnitt 2.7 redovisas en översiktlig plan för de kommande 10 årens planerade VA-satsningar. Stora investeringar kommer att läggas på renovering av befintliga verk och utbyggnad av överföringsledningar. Denna utbyggnad möjliggör i sin tur inkoppling av lokala nät utmed överföringslednings sträckning. Det är inte möjligt att i detalj redovisa vilka specifika områden som kommer att anslutas till ledningsnätet och därmed är det inte heller möjligt att kvantifiera kommande intäkter i form av anläggningsavgifter. Genom att VA-planen revideras vart fjärde år är det dock möjligt att anpassa utbyggnaden utifrån nya ekonomiska och andra förutsättningar som kan dyka upp under tidens lopp.

2.5 Underhåll av befintlig VA-infrastruktur

Gotlands kommunala ledningsnät för vatten och avlopp har successivt byggts ut sedan de första ledningarna las ner i Visby under 1920-talet. Idag belastas ledningsnäten av ovidkommande vatten. Upprustning och underhåll av det befintliga nätet är därför en viktig del av VA- verksamheten som måste ske parallellt med den pågående utbyggnaden och det är därför nödvändigt att årliga medel avsätts i budgeten för dessa behov. Kraven på översyn och underhåll av befintligt ledningsnät framgår bland annat av villkor för tillståndsgivna reningsverk.

För att få en uppfattning om storleken när det gäller reinvesteringar kan följande räkneexempel göras: Totalt finns det 1325 km huvudledningar på Gotland (vatten, avlopp och dagvatten). Ledningskostnaden uppgår till ca 1000 kr per m vilket med 75 års avskrivningstid motsvarar ett reinvesteringsbehov på 17,5 miljoner kr/år. Det finns 24 mindre och 4 större avloppsrenings- verk där investeringskostnaderna uppskattningsvis uppgår till 3 respektive 60 miljoner. Med en avskrivningstid på 25 år ligger därmed reinvesteringskostnaden på 12,5 miljoner kr/år . Dessutom finns det 49 vattenverk/reservoarer av skiftande storlek där motsvarande kostnad för reinvestering uppgår till uppskattningsvis 10 miljoner kr/år. Sammantaget betyder det en reinvesteringskostnad på totalt 40 miljoner kr/år för att garantera en säker VA-verksamhet i ett långsiktigt perspektiv.

2.6 Fårö, Östergarnslandet och Storsudret – behov av särskilda utredningar

Att lösa VA-frågorna inom dessa områden är svårt och kräver särskilda utredningar vilket gjorts inom ramen för det pågående framtagandet av fördjupade översiktsplaner (FÖP) för Fårö, Östergarnslandet och Storsudret.

Fårö Problem med vattenförsörjningen föreligger inom stora delar av Fårö. I fördjupad översiktsplan för Fårö (antagen 1995-02-13) sägs att ”från kommunens sida anser man att en fortsatt utbyggnad av fritidsbebyggelsen är ett medel för att hindra en fortsatt tillbakagång av service och arbetstillfällen i glesbygden”. Bebyggelsetrycket är inom vissa områden på Fårö högt vilket kan komma att förstärkas av en eventuell framtida fast förbindelse mellan Fårö och Gotland.

27.

För att kunna genomföra en fortsatt utbyggnad av fritidsbebyggelse men även för att klara VA- frågorna för befintlig bebyggelse måste VA-försörjningen för Fårö lösas i ett långsiktigt perspektiv. En särskild VA-utredning har tagits fram inom ramen för översynen av den fördjupade översiktsplanen för Fårö. FÖP Fårö 2010-2025 har under 2012 varit ute på samråd och beräknas vara antagen under 2013.

Östergarnslandet Stora delar av Östergarnslandet kännetecknas av vattenbrist. Även den kommunala vattentäkten i Katthammarsvik är otillräcklig, och transport av vatten för att klara behovet sker i stort sett varje sommar. Möjligheten att säkerställa vattenförsörjningen genom en regional vattenledning utgör ett av framtida möjliga alternativ för att få till stånd en långsiktig lösning. Med hänsyn till de stora investeringar detta medför är det angeläget att sträckning, dimensionering och utformning i övrigt medger ett högt utnyttjande. I Herrvik planeras en lösning av VA-frågan i privat regi med stöd av Leader-medel. Även i den fördjupade översiktsplanen för Östergarnslandet (antagen 1995-02-13) anges, liksom i den för Fårö, att ”från kommunens sida anser man att en fortsatt utbyggnad av fritidsbebyggelsen är ett medel för att hindra en fortsatt tillbakagång av service och arbets- tillfällen i glesbygden”. Ett visst bebyggelsetryck finns inom delar av Östergarnslandet. Även här krävs ett säkerställande av VA-försörjningen såväl för utveckling av ny bebyggelse av större omfattning som för befintlig bebyggelse. En översyn av den fördjupade översiktsplanen för Östergarnslandet planeras att inledas under 2013. En VA-utredning för Östergarnslandet är påbörjad och kommer att presenteras under samrådet till FÖP Östergarnslandet.

Storsudret På Storsudret finns starka natur- och kulturvärden. Eftersom trycket på nybyggnad av fritidshus är starkt, och också önskvärt för att bibehålla och utveckla arbets- och servicesituationen, är det angeläget att bebyggelsen lokaliseras till områden där konflikter med såväl de areella näringarna som med de höga bevarandevärdena undviks. Strategin för bebyggelseutvecklingen är en koncentration till området Burgsvik-Hamra där det finns en utbyggd VA-infrastruktur.

Det avloppsreningsverk som finns i Burgsvik har idag kapacitet för 1000 personekvivalenter, vilket inte är tillräckligt för avloppsförsörjningen på Storsudret under sommarsäsongen. Problemet förstärks av Burgsvikens begränsade möjlighet att fungera som recipient. Även den kommunala vattenförsörjningen är otillräcklig sommartid. I Vattenplanen är stora delar av Storsudret markerade som områden med begränsade förutsättningar för vatten- och avlopps- försörjning där exploateringstrycket är högt. En framtida önskvärd utveckling av Storsudret kräver, liksom på Fårö och på Östergarnslandet, att VA-frågan löses långsiktigt. Detta är också utgångspunkten i FÖP Storsudret och Burgsvik 2010-2025 som nyligen antogs av region- fullmäktige. I planen presenteras en möjlig bebyggelseutveckling för ca 400 nya enheter, varav ca 200 i Burgsvik. En VA-utredning har också tagits fram för Storsudret.

28.

Plan för kommunal VA-utbyggnad 2013-2022 = Vatten = Avlopp = V + A (Rev. 2013-10-14) 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Fårö vattenförsörjn. 2,0 3,0 2,0 5,0 12,0

Fårö-Sudersand ARV 3,0 1,0 4,0

Fårösund/ Bäste vattenverk inkl. VA-ledn. 9,0 16,0 7,0 32,0

Fårösund ARV 10,0 10,0 20,0

Ihre 2,0 10,0 5,0 17,0

Lickershamn VA-ledn. etapp2 3,0 3,0

Lärbro- Slite 2,5 2,5

Tingstäde-Lickershamn 1,0 4,0 6,0 11,0

Tingstäde vattenverk, UV 1,8 0,5 1,0 5,0 4,0 12,3

Tingstäde-Visby V-ledn. 2,0 2,0 4,0

Hellvi-Kyllaj-Valleviken 1,0 1,0

Kneippbyn-Ygne, etapp 5 1,5 5,5 7,0

Gnisvärd VA-utbyggnad 2,0 3,5 5,0 5,0 15,5

V-garn - Klintehamn oml VA-ledn 2,5 2,5

VH Botmun 1:90 + Hallbr 1:10 0,5 0,5

Roma kyrkby 1,0 7,0 2,0 10,0

Roma dagvatten 2,5 2,5

Ljugarn-Katthammarsvik 5,0 14,0 21,0 40,0

Ljugarn vattenverk 1,0 1,0

Ljugarns ARV 5,0 10,0 16,0 31,0

Katthammarsvik ARV 5,0 5,0 10,0

Klintehamns ARV 1,0 9,0 12,0 10,0 3,0 35,0

Kvarnåkershamn-Klintehamn VA-ledn. 1,5 6,5 5,0 3,0 6,0 9,0 9 40,0

Nisse, Lickershamn vattenverk mm 3,5 3,5 7,0

Vatten till Visby (Visborg, A7)(LundKnejp) 2,0 1,5 3,5

Katthammarsviks vatten 1,0 5,0 4,0 10,0

Visby, Annelund P-station 1,5 1,5

Visby närområde exploatering/sanering 10,0 10,0 10,0 30,0

Burgsvik-Fide VA-ledn. 4,0 1,0 12,0 17,0

Sanering VA-nät/ovidk. Vatten 3,7 1,5 5,0 5,0 5,0 3,0 5,0 5,0 5,0 5,0 43,2

Omb vatten/avloppsverk 2,0 2,0 4,0 4,0 4,0 3,0 5,0 5,0 5,0 5,0 39,0

Vattenförsörjning Gotland 2,0 4,0 10,0 20,0 30,0 30,0 10,0 15,0 5,0 126,0

Ledningsbyggnad ospec/serviser 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 20,0

SUMMA 31,0 60,0 60,0 65,0 65,0 67,5 67,5 65,0 66,0 64,0 611,0

Mkr

Slite vattenverk (membran) 1,0 10,0 15,0 14,0 40,0

Mkr

Reinvesteringar, ledningar och verk 32,0 34,0 24,0 22,0 12,5 24,0 24,0 19,0 18,0 27,0 236,5

Mkr

SUMMA 64,0 104,0 99,0 101,0 77,5 91,5 91,5 84,0 84,0 91,0 887,5

De årliga insatserna i planen, exklusive byggnation av ett eventuellt membranverk i Slite samt behov av reinvesteringar för befintliga verk och ledningar (se avsnitt 2.5), utgår från de ekonomiska förutsättningar som beslutades vid budgetberedningen våren 2012, att 20 mnkr avsätts för VA- investeringar under 2013 och att den årliga investeringsbudgeten för VA- verksamheten följande år förväntas uppgå till 40 mnkr. I tabellen redovisas även de uppskattade kostnaderna för de planerade insatserna. Ju längre bort i tiden insatserna planeras desto osäkrare blir kostnadsbilden, därav de större marginalerna upp mot 40 mnkr för de planerade insatserna i slutet av slutet av planperioden.

Planförslaget utgör en avvägning av tidigare i rapporten nämnda kriterier för prioriteringar och följer dessutom ett mönster när det gäller att synkronisera nödvändiga utbyggnader av befintliga och nya verk till den planerade nätutbyggnaden för anslutning av prioriterade områden. Inom ovanstående för kommunal VA-utbyggnad prioriterade områden bör stor restriktivitet råda när det gäller medgivande av nya tillstånd för enskilda avloppsanläggningar då sådana tillstånd motverkar utbyggnaden av det kommunala VA-nätet. Övriga områden I bilaga 2 redovisas, utan inbördes ordning, områden som identifierats som möjliga områden som i som i framtiden kan komma att anslutas till kommunalt/regionalt VA.

2.8 Planens aktualitet och uppföljning

Eftersom VA-utbyggnaden erfordrar stora planerings- och projekteringsinsatser krävs en lång- siktighet i arbetet. För att kunna ta ställning och hänsyn till nya planeringsförutsättningar sker en översyn av planen vart fjärde år.

2.9 Behov av miljökonsekvensbeskrivning

Bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar samt miljöbedömningar av planer och program finns i 6 kap. miljöbalken. Regionens plan för den långsiktiga VA-utbyggnaden på Gotland bedöms inte omfattas av krav på vare sig miljöbedömning eller upprättande av miljökonsekvensbeskrivning. 30.

Bilagor:

Befintlig och planerad kommunal VA-utbyggnad m m 1 Övriga kartlagda områden med olika behov av åtgärder 2 Skyddsnivåer för recipienter 3 Grundvattenkarta 4

31.

Bilaga 2

Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland

Sammanställning samtliga kartlagda områden

Sortering efter bokstavsordning Beteckning inom parentes = delvis berört

Prioritet MHK: prioritering avseende VA-problem, 1 är högst Rangord SAK: rangordning avseende bebyggelsetryck, 1 är högst Behov TF: önskemål om kommunal medverkan i VA-försörjning anmält till tekniska förvaltningen A-område: A1-, A2- eller A3-område enligt kommunens vattenplan VSO: vattenskyddsområde för vattentäkt (fastställt, förslag eller under utarbetande – för Visby gäller fastställt) Omfattn: Totala antalet byggnader inom området: 1 = >200, 2 = 100-200, 3 = 50-99, 4 = 25-49, 5 = 10-24, 6 = < 10 Andel fritidshus: 1 = <10 %, 2 = 10-39%, 3 = 40-60%, 4 = 61-90%, 5 = >90% Karta: hänvisning till karta i arbetsmaterial

Socken Område Prio Rang Behov A- VSO Omfatt- Andel Karta MHK SAK TF område ning frit.hus nr*) Ardre Vitvär-Kaupungs 2 1 - (A3) - 4 4 06-01 Barlingbo Lillåkre m fl 3 - - - - 4 1 06-02 Bro Kyrkbyn 2 - - (A2) - 3 1 06-03 Bro-Väskinde Tors, Ekes m fl 1 - - (A2) (I,Y) 3 1 06-04 Bunge Bungeviken – Bungenäs 1 2 X A2 - 3 3 06-05 Burs Sigdes-Hummelbos 3 3 - - - 2 2 06-06 Burs-När Ammunde-Bomunds i Bur- 2 3 - (A1, - 2 3 06-07 gen, Herte A2) Bäl Kyrkbyn 3 - - - - 4 1 06-08 Eksta Käbbe-Vavle 3 3 - (A3) - 5 3 06-09 Eskelhem Kvarne, Bringsarve m fl 3 - - - (Y) 3 2 06-10 Fide Fidenäs-Odvalds 3 2 - (A2) - 4 3 06-11 Fide-Öja L:a Västergårde-Olovs 2 2 X (A2) - 4 3 06-12 Fleringe Bläse 3 3 - A1 - 3 3 06-13 Fole Krampbro 3 - - - - 4 1 06-14 Fole Ryftes 3 - - (A2) - 4 2 06-15 Follingbo Klinte, Norrbys, Gerete m fl 1 3 - (A2) I, Y 2 1 06-16 Follingbo- Kallings, Dede, Glammunds 3 3 - (A2) (Y) 3 1 06-17 Akebäck m fl Fårö Ajkesträsk-Gasmora 1 1 X (A1, - 1 3 06-18 A2), A3 Fårö Broa 1 3 - (A2), - 4 4 06-19 A3 Fårö Ekeviken 3 3 - A1 - 3 4 06-20 Fårö Kyrkviken-Alnäsaträsk 2 2 - A2, A3 - 3 2 06-21 Fårö Skärsviken-Fifangsriv 3 2 - A3 - 3 4 06-22 Fårö Sudersand, östra delen 3 2 - A3 - 2 2 06-23 Gammelgarn Gartarve, Klints m fl 2 2 - (A2, (Y) 3 4 06-24 A3) Gammelgarn- Ängmans, Mattsarve m fl 3 2 (X) (A2, - 3 3 06-25 Östergarn A3) Gothem Kyrkbyn 1 - - - - 4 1 06-26 Gothem Medebys, Tjälder m fl 2 2 - A3 - 1 4 06-27 Halla Högbro 3 - - - - 6 1 06-28 Hamra Långmyre, Skogs, Sindarve 3 2 X (A2, - 4 4 06-29 m fl A3) Hangvar Ireviken 2 2 X A1, - 2 4 06-30 (A2) Hangvar Kyrkbyn 1 - X (A2) - 4 2 06-31 Hejdeby-Endre Allkvie, Suderbys m fl 2 - - (A2) (I,Y) 4 1 06-32

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 2

Socken Område Prio Rang Behov A- VSO Omfatt- Andel Karta MHK SAK TF område ning frit.hus nr*) Hellvi Malms 2 3 - A3 - 4 3 06-33 Hellvi Stengrinde, Sajgs 2 3 - A3 - 2 4 06-34 (Hideviken) Levide Prästgården-skolan mm 3 - - - - 4 1 06-35 Lummelunda Burge 2 3 - A1, A2 (I,Y) 3 4 06-36 Lummelunda Nyhamn 3 3 - A2, A3 - 3 4 06-37 Martebo Medebys m fl (OBS 2 omr) 3 - - - (I),Y 5 1 06-38 När Siglajvs-Hamngården- 2 3 - (A3) - 2 2 06-39 Mickelgårds m fl Näs Kyrkbyn 1 - - (A2) - 5 2 06-40 Näs-Havdhem Nisseviken 1 - X A1,A2 - 2 4 06-41 Roma Kyrkbyn 1 - - A1 (Y) 2 1 06-42 Rone Hus fiskeläge-hamnen 1 3 X (A2) - 5 3 06-43 Rute Lergrav 3 3 - A3 - 6 4 06-44 Sanda Runne 3 2 - (A2) - 6 1 06-45 Sproge-Silte Kvarnåkershamn 3 2 - (A2) - 3 4 06-46 Stenkumla- Bertels, Bjärs m fl 2 3 - (A2) (I,Y) 4 1 06-47 Västerhejde- Träkumla Stenkyrka Lickershamn 1 2 X A1, A2 - 2 4 06-48 Stenkyrka Sudergårds, St Bjärs m fl 2 3 - (A1, A2, - 4 2 06-49 A3) Stenkyrka Stenkyrkehuk 3 3 - A2, A3 - 4 4 06-50 Stånga Strömma-området 3 - - - - 4 1 06-51 Sundre Hallbjäns 3 3 - A2 - 6 4 06-52 Sundre Skoge 3 3 - - - 6 5 06-53 Tofta Ansarve 2 - X A2 (I,Y) 3 4 06-54 Tofta Gnisvärd 2 2 X - - 1 4 06-55 Träkumla Ingvards, Gottskalks, 1 3 - (A2) (I),Y 3 1 06-56 Tjängdarve m fl Träkumla- Traume, Klinte m fl 2 3 - (A2) Y 5 1 06-57 Follingbo-Visby Vamlingbo Västlands-Sigrajvs 3 2 - (A2, - 5 4 06-58 A3) Vamlingbo- Sallmunds-Austre 2 2 - A1, A3 - 2 4 06-59 Hamra Vamlingbo- Bottarve-Majstre- 3 2 - (A2) - 2 3 06-60 Sundre Västergårde-Bonsarve Visby Bergbetningen 2 1 X A2 (I,Y) 2 2 06-61 Visby-Hejdeby Österby 1 - - (A2) (I),Y 5 1 06-62 Visby-Väskinde Hästnäs, Björkome m fl 2 - - (A2) (I),Y 4 1 06-63 Vänge Kyrkbyn 3 - - (A2) - 4 2 06-64 Väskinde Butter, Nors 2 3 - - - 4 3 06-65 Väskinde Gällungs, Knuts, Björkome m 3 - - - (Y) 4 1 06-66 fl Väskinde L:a Bläsnungs, Björkome 2 - - (A2) (I),Y 6 1 06-67 Väskinde Klintegårde, Norrgårde m fl 3 - - (A2) - 4 2 06-68 Väskinde Mickelgårds, St Klintegårde 3 - - - - 4 1 06-69 Väskinde Väskinds, St Bläsnungs m fl 3 3 - - - 3 2 06-70 Västerhejde Hunnelund, Gåshagen m fl 3 3 - (A2) Y 4 1 06-71 Västerhejde Kneippbyn-Ygne 1 1 X A1, (Y) 1 3 06-72 (A2) Öja Lasses, Burge m fl 3 3 - (A2),A3 - 4 3 06-73 Östergarn Gutenviks, Vassmunds m fl 3 2 - (A2),A3 - 3 3 06-74 Östergarn- Falhammars-Rodarve-Bengts 1 2 (X) (A1, - 1 3 06-75 Gammelgarn m fl A2), A3

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 2

Områden med bebyggelsetryck, där VA för befintlig bebyggelse i princip är utbyggt (eller utbyggnad pågår) och VA för nybebyggelse får lösas i samband med planläggning/ exploatering

Socken Område Prio Rang Behov A- VSO Omfatt- Andel Karta MHK SAK TF område ning frit.hus nr*) Ardre Ljugarn - 1 - (A3) - 1 3 06-85 Bunge Fårösund - 2 - A2 - 1 1 06-86 Eksta-Fröjel Bottarve-Sandhamn-Djauvik - 2 X (A3, - 2 3 06-87 A2) Rone Ronehamn - 3 - (A2) - 3 2 06-88 Rute Valleviken - 2 X A3 (Y) 3 2 06-89 Tofta Tofta Strand-Tofta Södra - 3 - - - 1 4 06-90 Västergarn- Västergarn-Björkhaga - 2 X (A2) - 1 3 06-91 Sanda Västerhejde Lunds-skolan - 2 - - (Y) 2 1 06-92 Västerhejde Norra Vibble - 2 - - Y 4 2 06-93

*) Kartbladen finns i arbetsmaterial och ingår endast delvis (prioriterade områden) i den samman- ställda rapporten.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Skyddsområden för recipienter Bilaga 3

Vita områden – Normal skyddsnivå

Röda områden – Hög skyddsnivå

Blå områden – Yttre/sekundärt vattenskyddsområden och områden med kända problem och/eller konfliktrisker (A1-områden) Grå områden – Områden med begränsade förutsättningar för enskild avloppsförsörjning och där det finns ett exploateringstryck (A3-

Grundvattenkarta Bilaga 4

Kartans färger anger områden med olika krav på redovisning av dricksvattenförhållanden vid nyetablering av bostäder, enligt särskilt schema.

Bättre grundvattentillgång

Ökande krav på redovisning vid bygglov och planläggning

Sämst grundvattentillgång

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 9

Upprättande av dagvattenstrategi. Motion av Isabel Enström m.fl. (MP)

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 361 · Motion 2012-06-18 · Ledningskontoret 2013-11-15 · Tekniska nämnden 2013-06-27, § 135

MOTION 2012-06-18 Till regionfullmäktige Isabel Enström, Matias Swartling mfl

Ekonomiskt och miljömässigt hållbar avloppshantering genom upprättande av en dagvattenstrategi

Denna motion syftar till att motivera till upprättandet av en strategi för hanteringen av dagvatten, i likhet med andra kommuners som bl.a. Nynäshamns dagvattenpolicy, som en integrerad del av Vatten och avloppsplanen för att nyttja reningsverkens kapacitet på bästa sätt, så väl ekonomiskt, miljömässigt som i enlighet med gällande lagstiftning. Vi ser även att behovet av ett långsiktigt hållbart omhändertagande av dagvatten ökar på grund av nuvarande återkommande torrperioder samt klimatförändringar. I den nuvarande VA-planen omnämns heller inte dagvatten varför ingen strategi för detta finns vare sig gällande avloppshanteringen eller som en resurshushållningsstrategi.

Nuläge Regionens befintliga avloppsreningsverk med tillhörande ledningssystem är idag i stort behov av kostsamma renoveringar. Ett antal av Regionens avloppsreningsverk uppfyller inte lagreglerad standard på rening, detta trots att vissa inte ens är anslutna upp till den tillståndsgivna kapaciteten. Idag leds ofta dagvattnet till avloppsreningsverk, med påföljden att dessa verk vid vissa tillfällen måste bredda orenat eller delvis orenat avloppsvatten, och på andra ställen leds det orenat ut i Östersjön eller annan recipient. I och med detta är förverkligandet av pågående och framtida detaljplaneläggning i farozonen om exploatören eller Regionen inte kan trygga en avloppshantering för dessa. Ovanstående innebär även onödiga påfrestningar på pumpstationer och reningsverk. Strategin utifrån denna motion är att minimera dagvattenmängden i spilledningar, både när det gäller ledningssystem inom fastigheter och utanför på allmänna vägar och platsmark.

I översiktsplanen ”Bygg Gotland” står på sid 17: ”Den stora andelen hårdgjord yta gör det också svårare att klara av de enorma mängder vatten som en översvämning eller ett skyfall innebär. Öppna avvattningssystem börjar komma mer och mer, liksom öppna dagvattensystem, som ger nederbörden möjlighet att infiltrera och hitta ytor mellan asfalten”.

I bokslutet för 2011, sid 78 står: ”Hanteringen av dagvatten måste prioriteras för att klara häftiga regn, och dessutom bidrar förtätningen i samhället med större areal hårdgjorda ytor vilket medför ytterligare krav på dagvattenhanteringen”.

Innehållet i ovanstående referenser bör för att få verkan införlivas även i VA-planen.

Dagvatten är avloppsvatten Dagvatten är vatten från regn, snösmältning eller spolning som rinner av från gator, tak, grönytor med mera. Enligt Miljöbalken, MB, är allt dagvatten inom detaljplanelagt område likställt med avloppsvatten och utsläpp av dagvatten både inom och utom detaljplanelagt område är miljöfarlig verksamhet. Föroreningar som samlats på trafikytor, centrum- industri- och bostadsområden fångas upp av dagvattnet och förs vidare till recipienten. För att skydda recipienterna behöver dagvattnet i vissa fall renas. En stor del av föroreningarna är partikelbundna och kan därför avskiljas genom infiltration i marken och sedimentation innan dagvattnet når ett vattenområde.

MILJÖPARTIET DE GRÖNA PÅ GOTLAND Sidan 1 av 3

MOTION 2012-06-18 Till regionfullmäktige Isabel Enström, Matias Swartling mfl

Avgifter för dagvatten Lagen om allmänna vattentjänster, LAV, ger kommuner rätt att ta ut avgifter inom verksamhetsområde för dagvatten, däremot det finns inga möjligheter att ställa krav på reducering av flöde, rening etc. Regionen kan genom ekonomisk kompensation uppmuntra lokalt omhändertagande av dagvatten för fastighetsägare.

Omhändertagande av dagvatten och fördröjning och rening inom och utanför privata tomter Genom att minimera andelen hårdgjorda ytor och ta hand om dagvattnet så nära källan som möjligt, kan dagvattenvolymen minskas. Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, sker inne på privat mark och innebär att man i bebyggda områden försöker efterlikna naturens sätt att ta hand om dagvatten på platsen där nederbörden faller. Det gäller att avdunsta, fördröja och infiltrera vattnet i marken. Ett gott exempel på detta är stadsdelen Augustenborg i Malmö. Metoder kan vara att ersätta hårdgjorda ytor med grönytor, vegetationsbeklädda tak där växterna hjälper till att ta upp och avdunsta vatten eller att samla upp regnvattnet i vattentunnor för bevattning. Regionen kan, och bör anser Miljöpartiet, i exploateringsavtal ställa krav på dagvattenhanteringen.

Fördröjning och rening utanför privata tomter kan ske genom svackdiken, dvs gräsbeklädda diken med flacka slänter som normalt är torrlagda när det inte regnar. Kommunen kan också göra punktinsatser med fördröjningsmagasin och dammar där det som mest behövs. Ett redan befintligt exempel på detta går att se söder om Säveskolan. Fördelen med detta är att den totala mängden dagvatten som behöver ledas bort minskar och mängden som slutligen hamnar i reningsverk/recipient fördröjs så att en tidsmässig spridning- och delvis reningseffekt uppstår. Av vikt är att inse att dagvattnet som en viktig resurs för en ö med begränsad vattentillgång.

Miljöpartiet de gröna föreslår regionfullmäktige följande beslut: - att i den pågående översynen och revideringen av VA-planen inkludera en strategi för en ekonomisk och miljömässigt effektiv hantering av dagvatten och smältvatten från snö

- att maximera nyttan och minimera kostnaderna i befintliga avloppsreningsverk för att om möjligt spara in utgifter genom att om möjligt undslippa utbyggnad alternativt möjliggöra anslutning av fler till befintliga verk som inte uppnått tillståndsgiven maxbelasting

- att strategin ska gälla både för större ombyggnationer och nyexploatering

- att en dagvattenutredning ska göras i varje framtagande av detaljplan

- att i strategin ska ingå en översyn av befintliga dagvattenlösningar görs för att behålla mer vatten på land samt minska föroreningar i recipienterna

- att strategin ska prioriteras i regionens arbete vid renovering av gata, ledningssystem, omprövning av tillstånd och upprättande av detaljplaner samt vid grönstrukturplanering osv.

- vid ombyggnationer av kommunens ledningar och vägar ska öppen avledning av dagvatten i t ex svackdiken utnyttjas så långt som möjligt

- att en översyn av taxorna för dagvatten enligt LAV görs så att stimulans i form av sänkta taxor kan ges för fastighetsägare som gör åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten

MILJÖPARTIET DE GRÖNA PÅ GOTLAND Sidan 2 av 3

MOTION 2012-06-18 Till regionfullmäktige Isabel Enström, Matias Swartling mfl

Referenser http://www.nynashamn.se/download/18.7ecb7fff125dc6df8f68000591/Dagvattenpolicy+2010-01-01.pdf http://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/Avlopp/Ta_hand_om_ditt_vatten.pdf http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/planera_bygga_bo/2010/Nummer-6/vatten- kommer.pdf http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2010/Lat-staden-gronska.pdf

Isabel Enström (MP) Matias Swartling (MP) Stefaan de Maecker (MP)

Cecilia Nygren (MP) Daniel Bergvall (MP) Nina Hallberg (MP)

Hjalmar Croneborg (MP)

MILJÖPARTIET DE GRÖNA PÅ GOTLAND Sidan 3 av 3

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

RS § 361 Motion. Upprättande av dagvattenstrategi

RS 2012/361 - Motion 2012-06-18 - Tekniska nämnden 2013-06-27, § 135 - Ledningskontoret 2013-07-29 - Regionstyrelsen 2013-09-19, § 262 - Ledningskontoret 2013-11-15

Regionstyrelsens förslag till fullmäktige

· Motionen bifalls – förutom med avseende på punkten 4 (fyra) om dagvatten- utredning, där motionen anses besvarad. Punkt 7 (sju) i motionen ändras enligt följande: ”Vid ombyggnationer av kommunens ledningar och vägar ska öppen avledning av dagvatten i t ex svackdiken eller andra absorberande vattenreservoarer, utnyttjas så långt som möjligt.”

Isabel Enström m.fl.(MP) har i en motion föreslagit att en dagvattenstrategi ska upprättas för att komma tillrätta med problem med dagvattenhantering. Motionären föreslår att:

1. I den pågående översynen och revideringen av VA-planen inkludera en strategi för en ekonomisk och miljömässigt effektiv hantering av dagvatten och smältvatten från snö.

2. Maximera nyttan och minimera kostnaderna i befintliga avloppsreningsverk för att om möjligt spara in utgifter genom att slippa utbyggnad alternativt möjliggöra anslutning av fler till befintliga verk som inte uppnått tillståndsgiven maxbelastning.

3. Strategin ska gälla både för större ombyggnationer och nyexploatering.

4. Dagvattenutredning ska göras i varje framtagande av detaljplan.

5. I strategin ska ingå en översyn av befintliga dagvattenlösningar för att behålla mer vatten på land samt minska föroreningar i recipienterna.

6. Strategin ska prioriteras i regionens arbete vid renovering av gata, ledningssystem, omprövning av tillstånd och upprättande av detaljplaner samt vid grönstrukturplanering osv.

7. Vid ombyggnationer av kommunens ledningar och vägar ska öppen avledning av dagvatten i t ex svackdiken utnyttjas så långt som möjligt. Forts.

Justerare: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

RS § 361 forts

8. En översyn av taxorna för dagvatten enligt LAV görs så att stimulans i form av sänkta taxor kan ges för fastighetsägare som gör åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten.

Tekniska nämnden har i sitt förslag till svar gett en översiktlig beskrivning av problema- tiken med dagvatten och belyst detta i två delar. Den ena handlar om problemet med ovidkommande vatten som rinner i spillvattenledningarna men som dock inte är spill- vatten i egentlig bemärkelse. Den andra delen handlar om svårigheten att bli av med dagvatten från både allmän mark och fastighetsmark inom vissa befintliga och planerade områden. De välkomnar ett upprättande av dagvattenstrategi och påpekar att Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en nationell vägledning för kommunal VA-planering. I denna vägledning, som är framtagen i medverkan med Sveriges kommuner och lands- ting, inryms allt som ska ingå i en dagvattenstrategi.

Tekniska nämnden har tillstyrkt stora delar av motionen genom att föreslå bifall till motionens att-satser 2, 3, 5, 6 och 8. Att-satserna 1 och 7 besvaras till nästa VA-plan. Att-sats 4 anses besvarad.

Ärendet återremitterades av regionstyrelsen i september med motivet att invänta det kommande vattenseminariet och involveras i VA-planen.

Ledningskontoret föreslår, i reviderad tjänsteskrivelse, att motionen anses besvarad genom att tekniska nämnden ges i uppdrag att arbeta fram en dagvattenstrategi i syfte att minska belastningen från inläckande dagvatten på VA-nätet.

Yrkande · Isabel Enström (MP) yrkade bifall till motionens punkter 1-3 samt 5-8 och att punkt 4 anses besvarad samt att det i punkt 7 görs tillägg med ”eller andra absorberande vattenreservoarer” så att skrivningen blir: ”Vid ombyggnationer av kommunens ledningar och vägar ska öppen avledning av dagvatten i t ex svackdiken eller andra absorberande vattenreservoarer, utnyttjas så långt som möjligt.” Ordförande ställde proposition på Isabel Enströms yrkande och fann att det vunnit bifall.

Justerare: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr RS 2012/361 1 (1) Jan von Wachenfeldt Handlingstyp Tjänsteskrivelse Planeringsstrateg Datum Den 15 november 2013

Regionstyrelsen

Motion angående upprättandet av en dagvattenstrategi

Förslag till beslut Motionen anses besvarad genom att tekniska nämnden får i uppdrag att arbeta fram en dagvattenstrategi i syfte att minska belastningen från inläckande dag- vatten på VA-nätet. Detta under förutsättning att fullmäktige antar VA-planen i enlighet med regionstyrelsens förslag.

Bakgrund Isabel Enström m fl, inom MP har i en motion föreslagit ett antal åtgärder för att komma tillrätta med problem inom dagvattenhanteringen.

Motionen har internremitterats till tekniska nämnden som behandlat ärendet under § 135/2013. Tekniska nämndens beslut har därefter legat till grund för det förslag till motionssvar som arbetats fram av ledningskontoret. Vid regi- onstyrelsens behandling av förslaget (RS § 262/2013) beslutades att ärendet skulle återremitteras och involveras i arbetet med framtagandet av regionens nya långsiktiga plan för VA-utbyggnad.

Bedömning I regionstyrelsens förslag till fullmäktige rörande antagandet av en ny VA- plan föreslås även att tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram en dagvat- tenstrategi. Denna kan lämpligen arbetas in i nästa revidering av VA-planen. I väntan på detta är det angeläget att det dagliga arbetet fortsätter att på olika sätt finna lösningar för att minska belastningen från dagvatten till VA-näten.

Ledningskontoret

Per Lindskog T f Regiondirektör

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress SE-621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Tekniska nämnden 2013-06-27

TN § 135 Motion om att upprätta dagvattenstrategi AU § 90

Handlingar i ärendet Motion; Ekonomiskt och miljömässigt hållbar avloppshantering genom upprättande av en dagvattenstrategi, daterad 18 juni 2012 Tjänsteskrivelse, daterad 3 juni 2013

Bakgrund Ledningskontoret har för yttrande översänt en motion med titeln "Ekonomiskt och miljömässigt hållbar avloppshantering genom upprättande av en dagvattenstrategi". Handläggning har skett inom samhällsbyggnadsförvaltningens avdelning infrastruktur genom enheterna Detaljplaner, Mark & Stadsmiljö respektive Vatten & Avfall samt inom teknikförvaltningens VA-avdelning.

Allmänt Motionen ligger väl i tiden då den belyser ett nationellt problem som kan sägas bestå av flera delar. En del handlar om reningsverken och det så kallade ovidkommande vatten som rinner i spillvattenledningarna, men som inte är spillvatten i egentlig bemärkelse. Detta vatten kommer in genom läckande ledningar eller serviser i områden med högt grundvatten och från legitimt anslutna dräneringar och takvattenanslutningar som skett lång tid tillbaka. Men ovidkommande vatten kommer även från illegalt påkopplade dräneringar och takvattenanslutningar. Detta extra vatten belastar alltså avloppsreningsverken i onödan. Olika åtgärder som minskar inflödet av ovidkommande vatten till reningsverken skulle således kunna bidra till att öka verkens nytta och reducera reningskostnaden.

Den andra delen gäller svårigheten att bli av med dagvatten från både allmän mark och fastighetsmark inom vissa befintliga och planerade områden. Inte sällan har svårigheten sin grund i ett ur hanteringsperspektiv olämpligt placerad bebyggelse. På berörda platser föreligger återkommande risk för översvämningar.

Förutom att stärka arbetet med att minska inflödet av ovidkommande vatten till reningsverken, skulle upprättande av en dagvattenstrategi vara välkommet som ett led i att skapa en mera enhetlig hantering av dagvattenfrågorna i samhällsplaneringen och för att åskådliggöra och förtydliga roll- och ansvarsfördelningen kring dessa frågor. Detta för att förhindra tillkomsten av nya platser med svårigheter i dagvattenhanteringen.

Justerare Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Tekniska nämnden 2013-06-27

Forts § 135

Havs- och vattenmyndigheten har i samarbete med en rad andra myndigheter och organisationer tagit fram en nationell vägledning för kommunal VA- planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus som för närvarande är ute på remiss. I vägledningen föreslås bland annat att en kommunal VA-plan inrymmer allt som ska ingå i en dagvattenstrategi. Genom att Sveriges kommuner och landsting medverkat vid framtagande av förslaget till vägledning, kan ett färdigställt dokument förväntas få stor spridning bland kommunerna. Den föreliggande motionen föreslår på liknande vis att en upprättad dagvattenstrategi blir en del av VA-planen.

Motionens förslag till beslut I motionens första att-sats föreslås att en dagvattenstrategi läggs till i VA- planen i samband med den pågående revideringen av planen. Förvaltningarna vill avstyrka första att-satsen beroende på tidsskäl. Om en dagvattenstrategi ska upprättas och inkluderas inom ramen för pågående revideringsarbete innebär det sannolikt att planen inte blir klar under år 2013, vilket skulle medföra stora problem i fortlöpande verksamheter. En större översyn av VA-planen är tänkt att ske inom mindre än två år, varför en dagvattenstrategi lämpligare borde kunna integreras då och en strategi kan tas fram i god ordning under mellantiden.

Att-sats två handlar om åtgärder för att minska inflödet av ovidkommande vatten till reningsverken, vilken förvaltningarna vill tillstyrka. Arbetet kräver på kort sikt förhållandevis stora resurser, men är nödvändigt för att åstadkomma långsiktigt hållbara drift- och underhållsbetingelser av både anläggningar och nät.

Att-sats tre, fem och sex tillstyrks av förvaltningarna.

Att-sats fyra handlar om att göra en dagvattenutredning vid framtagandet av varje ny detaljplan. För närvarande håller samhällsbyggnadsförvaltningen på att se över hur förvaltningen på bästa sätt kan hantera dagvattenfrågorna i detaljplanearbetet. I processen ingår att formalisera hur dagvattenfrågorna ska behandlas under framtagandet av detaljplaner och hur dagvattenhanteringen kan fullföljas i olika situationer. Det handlar således ett redan pågående arbete som har ett bredare anslag än en dagvattenutredning. Förvaltningarna vill därför anse att-sats fyra som besvarad.

Att-sats sju berör att öppen avledning i så kallade svackdiken ska nyttjas så långt möjligt vid ombyggnationer av kommunens ledningar och vägar. Förvaltningarna avstyrker detta utifrån att det utifrån praktiska skäl finns anledning att inte låsa sig vid en metod. Justerare Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Tekniska nämnden 2013-06-27

Forts § 135

Slutligen att-sats åtta som vill ha en översyn av dagvattentaxan i syfte att möjliggöra sänkt taxa för fastighetsägare som genomför åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten. Förvaltningarna tillstyrker detta, men vill i detta sammanhang framhålla att det även kan finnas andra sätt att stimulera till en minskad belastning på dagvattennätet som det vid en översyn kan behöva hållas öppet för.

Förvaltningars förslag till beslut: Tekniska nämnden beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta: -bifall till att-sats nummer 2, 3, 5, 6 och 8 -avslag till att-sats nummer 1 och 7 -besvara att-sats nummer 4 utifrån samhällsbyggnadsförvaltningens och teknikförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 3 juni 2013. ___

Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden

• Ärendet hänskjuts till tekniska nämnden ___

Tekniska nämndens beslut

Nämnden ger bifall till att-satserna: - 2. att maximera nyttan och minimera kostnaderna i befintliga avloppsreningsverk för att om möjligt spara in utgifter genom att slippa utbyggnad alternativt möjliggöra anslutning av fler till befintliga verk som inte uppnått tillståndsgiven maxbelasting

- 3. att strategin ska gälla både för större ombyggnationer och nyexploatering

- 5. att i strategin ska ingå en översyn av befintliga dagvattenlösningar för att behålla mer vatten på land samt minska föroreningar i recipienterna

-6. att strategin ska prioriteras i regionens arbete vid renovering av gata, ledningssystem, omprövning av tillstånd och upprättande av detaljplaner samt vid grönstrukturplanering osv.

-8. att en översyn av taxorna för dagvatten enligt LAV görs så att stimulans i form av sänkta taxor kan ges för fastighetsägare som gör åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten Justerare Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Tekniska nämnden 2013-06-27

Forts § 135

Att besvaras till nästa VA-plan: 1. att i den pågående översynen och revideringen av VA-planen inkludera en strategi för en ekonomisk och miljömässigt effektiv hantering av dagvatten och smältvatten från snö - 7. vid ombyggnationer av kommunens ledningar och vägar ska öppen avledning av dagvatten i t ex svackdiken utnyttjas så långt som möjligt

Anses besvarad: - 4. att en dagvattenutredning ska göras i varje framtagande av detaljplan Att-satsen anses besvarad utifrån SBF:s och TKF:s skrivelse dat. 3 juni 2013. ___

Protokollsutdrag: RS

Justerare Utdragsbestyrkande

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 10

Kretsloppsstrategi för hantering av vatten och avlopp. Motion av Tommy Gardell m.fl. (S), Matias Swartling m.fl. (MP) och Bodil Rosengren m.fl. (V)

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 341 · Motion 2013-02-25 · Ledningskontoret 2013-10-21 · Tekniska nämnden 2013-10-02, § 215 · Miljö - och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18, § 81

MOTION 2013-02-25

Näringsämnen och vatten i ett kretslopp

Olika former av avloppslösningar som möjliggör återföring av näringsämnena i toalettavfall har under ganska lång tid varit aktuellt och prövats. Vid ett nyligen genomfört temamöte om vattenfrågor, arrangerat av Gotlands länsstyrelse, presenterades positiva erfarenheter från det så kallade Södertäljeprojektet. Ett projekt med 500 hushåll som installerat helt kretsloppsanpassade avloppssystem som möjliggör en återföring av toalettavfallet till jordbruksmark. På Gotland finns ett stort antal slutna tankar för wc-spillvatten. Det borde därför finnas goda förutsättningar att genomföra liknande lösningar här på ön. Det nya förslaget till VA-plan är nu ute på remiss och det framgår klart att de medel som regionen har för nyetableringar och reinvesteringar inte räcker till för alla nödvändiga investeringar. I planen skrivs: ”I 2 kap. 5 § miljöbalken stadgas att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning eller återvinning. Detta är den s.k. kretsloppsprincipen. Vad gäller avloppshantering innebär detta bl.a. att man bör verka för att möjliggöra återföring av näringsämnen ur avloppsslam till åkermark.” Både bland politiker och tjänstemän har tankar om detta länge funnits och diskuterats, men hittills har vi inte på ett konkret sätt kommit till skott med frågan. De traditionella lösningarna har fått gå före vilket vi behöver ändra på. Vi föreslår därför att Regionstyrelsen får i uppdrag att inrätta en projektgrupp framtagande av en kretsloppsstrategi för avloppsvattenhantering. Gruppen bör ha en bred sammansättning. Målet är ett dokument med konkreta åtgärder och förslag på kretsloppslösningar och metoder som kan vara lämpliga för gotländska förhållanden. Här skall även kostnadsberäkningar ingå. Dokumentet skall vara så konkret utarbetat att det kan användas vid nämndernas detaljplaneläggning, tillståndsgivning m m. Kretsloppsstrategin kan med fördel införlivas i VA-planen.

Vi yrkar på att · Regionstyrelsens får i uppdrag att ta fram en kretsloppsstrategi för vattenhantering enligt vad som anges i motionen

Tommy Gardell (S) Matias Swartling (MP) Bodil Rosengren (V)

Elisabeth Karlström (S) Isabel Enström (MP) Therese Mangard (V)

Bo Björkman (S) Daniel Bergvall (MP)

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 341 Au § 319 Motion. Kretsloppstrategi för hantering av vatten och avlopp

RS 2013/125 - Motion 2013-02-25 - Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18, § 81 - Tekniska nämnden 2013-10-02, § 215 - Ledningskontoret 2013-10-21

Regionstyrelsens förslag till beslut i fullmäktige

· Motionen bifalls och miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag att i samråd med berörda facknämnder och regionstyrelsen utarbeta en kretsloppsstrategi för avloppsvatten på Gotland, inom följande ramar:

- Strategin ska kunna användas som en del av beslutsunderlaget vid detalj- planering, tillståndsgivning och anläggning av avlopp och hantering av avloppsslam samt innefatta teknikfakta för metoder lämpliga för gotländska förhållanden. - Strategin avgränsas till avloppsanläggningar som medger återföring till produktiv mark av näringsämnen och/eller vatten i avlopp. Kompetens inom berörda förvaltningar tas tillvara, samt referenser från lantbruksnäringen och andra berörda inom lokalt näringsliv. - I uppdraget ingår att undersöka möjligheten till extern medfinansiering, att samverka med pågående biogasprojekt samt att bedöma om frågan om dag- vattenhantering ska ingå i strategin. - Strategin ska införlivas i VA-planen samt bidra till att uppfylla intentioner på VA-området enligt översiktsplanen och Vision 2025” samt att återrapportering ska ske till budgetberedningen våren 2014. - Återrapportering ska ske till regionstyrelsen i samband med budgetberedningen våren 2014.

I en partiövergripande motion från Tommy Gardell m.fl. (S), Matias Swartling m.fl. (MP) och Bodil Rosengren m.fl. (V) yrkas att en kretsloppsstrategi för avloppshantering tas fram.

I motionen föreslås att en projektgrupp med bred sammanslutning ska inrättas för att ta fram ett dokument med konkreta åtgärder och förslag på kretsloppslösningar och metoder lämpliga för gotländska förhållanden. Denna kretsloppsstrategi ska kunna användas vid detaljplaneläggnig, tillståndsgivning m.m. och kunna införlivas i VA- planen. Forts.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 341 forts. Au § 319

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i sitt svar på motionen ställt sig positiv till att inrätta en projektgrupp och föreslagit att i denna projektgrupp bör även frågan om dagvatten ingå.

Tekniska nämnden har ställt sig positiv till motionen och har föreslagit att motionen och svaret på motionen ska beaktas i arbete med VA-planen. Nämnden föreslår att en kretsloppsstrategi för avloppsvattenshantering ska avse såväl enskilda anläggningar som allmänna anläggningar.

Ledningskontoret har föreslagit att motionen bifalls och att berörda nämnder får i uppdrag att ta fram en kretsloppsstrategi för avloppsvatten på Gotland.

Regiondirektör Per Lindskog reviderade ledningskontorets beslutsförslag på arbetsutskottets sammanträde genom att uppdrag ges till miljö- och hälsoskyddsnämnden att, tillsammans med berörda facknämnder, utarbeta kretsloppsstrategi för avloppsvatten inom föreslagna ramar.

Yrkande · Isabel Enström (MP) yrkade att även regionstyrelsen ska involveras i arbetet med kretsloppsstrategin.

Ordförande ställde proposition på Isabel Enströms yrkande och fann att det vunnit bifall.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/125 1 (4) Helena Andersson Handlingstyp Tjänsteskrivelse

Datum 21 oktober 2013

Regionstyrelsen

Motion om att inrätta en projektgrupp för att ta fram en kretsloppsstrategi för avloppsvattenhantering på Got- land

Förslag till beslut Regionstyrelsens förslag till beslut i Regionfullmäktige · Motionen bi falls oc h miljö- och hä lsoskyddsnämnden g es i uppdr ag a tt i samråd med berörda facknämnder (tekniska nämnden, byggnadsnämnden) utarbeta en kretsloppsstrategi1 för avloppsvatten på Gotland, inom följande ramar: · Strategin ska kunna användas som en del av beslutsunderlaget vid de- taljplanering, tillståndsgivning och anläggning av avlopp och hanter- ing avloppsslam samt innefatta teknikfakta för metoder lämpliga för gotländska förhållanden. · Strategin avgränsas t ill avloppsanläggningar som medger å terföring till produktiv mark av näringsämnen och/eller vatten i avlopp. Kom- petens i nom berörda f örvaltningar t as t illvara, samt re ferenser frå n lantbruksnäringen och andra berörda inom lokalt näringsliv. · I uppdraget ingår att undersöka möjligheten till extern medfinansie- ring, att samverka med pågående biogasprojekt samt att bedöma om frågan om dagvattenhantering ska ingå i strategin. · Strategin ska samverka med VA-planen samt bidra till att uppfylla in- tentioner på VA-området enligt översiktsplanen och Vision 2025. ______

Bakgrund På Gotland bedöms det idag finnas cirka 14 000 fastigheter med enskilda av- lopp och omkring 40 procent av befolkningen bor i hushåll med enskilt av- lopp. Samtidigt saknas lösningar för att återföra näringsämnen från avlopp från såväl enskilda som gemensamma avloppsanläggningar. Ett flertal politiker

1 Namnet på det färdiga dokumentet kan komma att bli något annat än ”strategi” med hän- syn till föreslagen nomenklatur för styrdokument i Region Gotland

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress SE-621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/125 2 (4) Region Gotland

inom majoriteten har tillsammans lagt fram en motion med förslag om att ta fram en kretsloppsstrategi för avlopp. Bedömning Frågan om vatten, avlopp och kretslopp på näringsämnen och vatten från av- lopp berör många aktörer på ön i enskilda hushåll och inom lokalt näringsliv. Inom regionen är olika ekonomiska faktorer ifråga om taxor, behandlingsavgif- ter, kostnader för planläggning och investeringar i infrastruktur för avfalls- och slamhantering investeringar, såväl som kompetens inom anläggning, planering och tillståndsgivning samlade inom de samhällsbyggande nämndernas förvalt- ningar, varför ansvar för det projekt som motionen föreslår naturligt faller un- der dessa nämnders ansvar.

Förslaget till långsiktig plan för kommunal VA-utbyggnad på Gotland 2013- 2022 hänvisar till översiktsplanens inriktningsbeslut · Långsiktigt hållbara system för vatten och avlopp skall utvecklas. Dessa skall möjliggöra ny bebyggelse där det finns efterfrågan och marken i övrigt är lämplig · Riktlinjer för principiell avloppslösning - i första hand kommunalt nät, i andra hand gemensam anläggning, i tredje hand enskild avloppsanlägg- ning · Riktlinjer för principiell vattenförsörjning – i första hand kommunalt nät, i andra hand enskild vattentäkt, om möjligt gemensam anläggning, i tredje hand avsaltningsanläggning men konstaterar samtidigt att enskilt avlopp kommer att var den enda rimliga lösningen även framöver för ett stort antal fastigheter på Gotland.

Ur förslaget till långsiktig plan för kommunal VA-utbyggnad citeras vidare: ”I 2 kap. 5 § miljöbalken stadgas att alla som bedriver en verksamhet eller vid- tar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Detta är ett uttryck för den s.k. kretslopps- principen. Vad gäller avloppshantering innebär detta bl.a. att man bör verka för att möjliggöra återföring av näringsämnen ur avloppsslam till åkermark. Även i Regionens vattenplan finns resonemang kring behovet av mera kretsloppsan- passade system. Inom överskådlig tid kommer det också att ställas nationella krav på fosforåterföring till åkermark. I känsliga och perifera områden (t.ex. A1 och A3-områden och områden som omfattas av de fördjupade översiktsplanerna) som inte bedöms vara möjliga att ansluta till det kommunala nätet bör gemensamhetslösningar eftersträvas samt lösningar som bygger på skyddsåtgärder vid källan (källsorterade avloppsfrak- tioner) och kretsloppsprincipen. Vinsterna är dels ett säkrare grundvatten- skydd, dels att det möjliggör lokal återföring av näringsämnen till åkermark.

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/125 3 (4) Region Gotland

Gotlands kommun har tidigt utvecklat kretsloppsanpassat omhändertagande av avloppsvatten från hela samhällen. Uppsamling av avloppsvatten i dammar för lagring och därefter bevattning på åkermark, har pågått sedan 1984 i Stånga och finns idag, under kommunalt huvudmannaskap, på fyra platser (Stånga, Roma, Hemse och Väskinde). Dammar för långtidslagring av avloppsvatten finns i Träkumla och Havdhem, där vattnet efter lagring släpps till recipient. ’Traditionella’ reningsverk med rening i flera steg finns på 19 platser, medan kommunala avloppsanläggningar av enklare utformning (slamavskiljare med markbädd eller infiltration eller endast biodamm) finns på åtta platser. Val av metod för omhändertagande är avhängigt ett flertal faktorer som mäng- den avloppsvatten som skall omhändertas, avloppsvattnets innehåll, naturliga förutsättningar på platsen m m. Erfarenheterna från modellen med lagrings- dammar och bevattning av åkermark med avloppsvatten är övervägande posi- tiva. Vissa dammar har dock haft problem med täthet, reningsresultat och ka- pacitet. På Fårö finns idag system för lokalt omhändertagande av slam från slutna tan- kar. Ytterligare steg mot mer kretsloppsanpassade avloppslösningar skulle kun- na vara en övergång till större andel biologiska/komposteringstoaletter eller uppsamling av avloppsvatten till sluten tank och lokalt omhändertagande även i andra områden och med effektivare metoder. Numera finns extremt snålspo- lande teknik som leder till mindre omfattande transporter och en bättre slam- kvalitet när det gäller slam till sluten tank. Särskilda system för omhänderta- gande av denna relativt sett rena fraktion skulle kunna utvecklas via lantbruket, i biogasprocesser eller liknande. Hur detta skulle kunna organiseras bör förank- ras med lantbruksnäringen, lokala entreprenörer och andra berörda. En viktig faktor är också att i planläggningen styra mot gemensamma och kretsloppsan- passade system.” Under arbetet med Region Gotlands framgångsrika tillsynsprojekt för enskilda avlopp, Klart Vatten, har behovet av teknikvägledning om enskilda avlopp framgått, men ansvaret för tillsyn enligt miljöbalken tillåter inte miljö- och häl- soskyddsmyndigheten som driver Klart Vatten att ge sådan vägledning, utan en- bart råd om funktionskrav. Samtidigt har inventeringar inom projektet indikerat att en mycket stor andel av dessa avloppsanläggningar på Gotland inte uppfyller dagens krav. Det vanli- gaste valet av anläggning idag, för att ta hand om avloppsvatten från enskilda avlopp är slamavskiljare och infiltration. I vissa områden, t ex vattenskyddsom- råden eller områden med högt exploateringstryck i förhållande till markförut- sättningarna föredras sluten tank för WC-vattnet eller torra toalettlösningar och infiltrationsanläggning enbart för hushållens BDT-vatten, vanligen sker ingen återföring av näringsämnen från dessa anläggningar.

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/125 4 (4) Region Gotland

I arbetet med avloppslösningar såväl inom planeringen för kommunalt VA som inom arbetet i projektet Klart Vatten har mycket material redan tagits fram. Samtidigt har behovet av konkreta råd och goda exempel på kretslopps- anpassade avloppslösningar också blivit tydligare, vilket också framgått av LOVA-projektet ”Lokala kretslopp, Gotland En utredning av förutsättningar och möjligheter för lokala kretsloppsanpassningar med fokus på små avlopps- reningsanläggningar”, 2010-2011 av Region Gotland samt konsultfirman Cas- tor&Pollux samt förstudien ”Fosfor – och kväveneutral kommun”, Teknik- marknad, på uppdrag av region Gotland, sept 2012 I motionen hänvisas bland annat till erfarenheterna från det så kallade Södertäl- jeprojektet där ett antal hushåll i samverkan med ett lantbruksföretag installerat vakuumtoaletter, vilket möjliggör att insamlat toalettavfall, efter bl a hygienise- ring med urea, kan spridas på jordbruksmark som inte omfattas av livsmedels- industrins slamrestriktioner. Vissa kommuner har startat projekt med avloppsrådgivning, där rådgivare som inte har myndighetsuppdrag ger teknikvägledning till fastighetsägare i form av konsumentvägledning om små avlopp. Det blir i dessa fall viktigt att vara tydlig med kommunens olika roller som konsumentvägledare alternativt tillstånds- myndighet, och alltid hänvisa till miljömyndigheten för beslut. Beredning Motionen har varit ute på internremiss till berörda nämnder, vars beslut refere- ras nedan, samt i viss mån beaktats i förslaget till reviderad plan för VA– utbyggnad, se ovan. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, MHN 2013/1956, är positiv till att inrätta en projektgrupp och tillägger att i projektet bör även frågan om dagvatten ingå. Tekniska nämnden, TN 2013/ 876, bifaller motionen utifrån samhällsbygg- nadsförvaltningens och teknikförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 9 septem- ber 2013, vilken bl a understryker behovet av tid och kompetens för att sam- ordna frågans många berörda aktörer samt föreslår att slam från de allmänna anläggningarna kan övervägas ingå i en kretsloppsstrategi för avloppsvatten- hantering. Byggnadsnämnden har ännu inte yttrat sig över motionen.

Ledningskontoret

Per Lindskog Regiondirektör

Tekniska nämnden 2013-10-02 Protokoll

TN § 215 Motion.27B Näringsämnen och vatten i ett kretslopp AU § 132

Tekniska80B nämndens beslut

Enligt arbetsutskottets förslag.

Motionen och svaret till motionen skall beaktas i arbete med VA-planen.

Vid nämndens sammanträde yrkar Björn Söderberg att motionen och svaret till motionen skall beaktas i arbete med VA-planen. Yrkandet bifalls. ___

Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden

Föreslå regionfullmäktige besluta att bifalla motionen utifrån samhällsbyggnadsförvaltningens och teknikförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 9 september 2013.

Bakgrund Ledningskontoret har för yttrande översänt en motion från de röd/gröna med titeln "Näringsämnen och vatten i ett kretslopp". Handläggning har skett inom samhällsbyggnadsförvaltningen genom enheterna Mark & Stadsmiljö respektive Vatten & Avfall samt inom teknikförvaltningens avdelning Gata Park Återvinning. I motionen föreslås i huvudsak att regionstyrelsen får i uppdrag att inrätta en projektgrupp med bred sammansättning för att ta fram en kretsloppsstrategi för avloppsvattenhantering. Kretsloppsstrategin föreslås vidare bli ett dokument som innehåller förslag på kretsloppslösningar och metoder lämpade för gotländska förhållanden jämte konkreta åtgärder som kan användas vid bland annat nämndernas detaljplaneläggning och tillståndsgivning.

Bedömning Föreliggande motion är helt i linje med Regionens arbete för en hållbarare miljö genom bland annat intentionerna i Ekokommun Gotland och vattenplanen. Det framgår inte tydligt av motionen om den avser både den enskilda och allmänna avloppsvattenhanteringen. Motionen talar generellt om kretsloppsstrategi för avloppsvattenhantering, men ger å ena sidan exempel och beskrivningar på avloppsvattenhantering som avser enskilda anläggningar.

Justerare: Utdragsbestyrkande:

Tekniska nämnden 2013-10-02 Protokoll

Forts § 215

Å andra sidan återger motionen citat som även passar väl in på hantering inom allmänna anläggningar. Förvaltningarna anser emellertid att även Regionens slam från de allmänna anläggningarna kan övervägas ingå i en kretsloppsstrategi för avloppsvattenhantering. I det slammet finns mycket näringsämnen att hämta om det går att överbrygga problemet med för höga kopparhalter. Det synes nödvändigt inför framtiden återföra näringsämnen till jordbruket – inte minst fosfor – vilken är en ändlig resurs vars minskande tillgänglighet skapar oro inför framtiden. Samhällsbyggnadsförvaltningen genom Tekniska nämnden är ansvarig för insamling och behandling av flytande avfall i form av slam, latrin och fett från enskilda anläggningar. Detta ingår som en del av det kommunala ansvaret för avfallshanteringen. Det praktiska insamlings- respektive behandlingsarbetet utförs av teknikförvaltningen och externa entreprenörer.

Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar också för det allmänna VA-systemet och teknikförvaltningen, genom sitt driftsuppdrag, för de fraktioner som bildas där. Tillsynsmyndighet för att pröva enskilda och allmänna anläggningar är samhällsbyggnadsförvaltningen genom Miljö- och hälsoskyddsnämnden och länsstyrelsen för vissa större allmänna anläggningar. Det kan konstateras att det är ett flertal aktörer bara inom regionen som har del i arbetet med avloppsvattenhanteringen. Inräknas de olika entreprenörer som utför olika insamlings- respektive behandlingstjänster och de inom den gröna näringen som i form av lantbrukare och organisationer är tänkta att sköta avsättningen, blir det i praktiken ännu fler aktörer. Det faktum att det finns många aktörer som kunnigt kan bidra med olika delar av en aktuell kretsloppsstrategi gör att förvaltningarna delar motionens förslag om att de som tar fram strategin bör ha en bred sammansättning. Formerna för ett sådant projekt, med många olika typer av representanter, måste emellertid noga övervägas så att arbetet blir genomförbart och därtill framgångsrikt. Förvaltningarna erfar att en viktig framgångsfaktor kan vara att regionen skaffar sig externa samarbetspartners, likt så som skett i Södertälje.

Förvaltningarna konstaterar även att arbetet som helhet med att realisera motionens intention fordrar en viss strategisk nivå i att precisera, avgränsa och planera uppdraget, ett omfattande projektledningsarbete och tillgång till en egen ekonomisk budget som är i paritet med uppdragets storlek och längd. Det synes därmed lämpligt, i likhet med motionen, att regionstyrelsen får uppdraget att gå vidare med kretsloppsstrategin.

Justerare: Utdragsbestyrkande:

Tekniska nämnden 2013-10-02 Protokoll

Forts § 215

I detta sammanhang bör även påpekas Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland (Ärendenr TN 2013/876 3 (3) att i det fall samordning och projektledning inte kan ske med hjälp av regionens personal och kunnande, kan det bli aktuellt med en offentlig upphandling i dessa delar. Utifrån erfarenhet vill förvaltningarna även påpeka att det är en väsentlig framgångsfaktor att projekt av denna storlek ges en projektledare utan åtaganden inom ordinarie verksamhet med fokus att hålla ihop projektet och nå resultat.

Förvaltningarna ställer sig därför vid en samlad bedömning och utifrån ovan givna kommentarer positiva till motionens förslag. ___ Protokollsutdrag: RS

Justerare: Utdragsbestyrkande:

Region Gotland

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18 Protokoll

Mhn § 81 RS Remiss - näringsämnen och vatten i ett kretslopp

MHN 2013/1956 - Mhn au § 37

Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ät positiv till att inrätta en projektgrupp. I projektgruppen bör projektet även motionen om dagvatten ingå.

Bakgrund Remiss från regionstyrelsen angående fråga om att inrätta projektgrupp.

vät

Regionstyrelsen

Justerare: Utdragsbestyrkande: / r /n/? Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 11

Kommunalt veto mot oljeborrning. Motion av Stefaan de Maecker m.fl. (MP)

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 342 · Motion 2012-10-15 · Ledningskontoret 2013-08-28

MOTION 2012-09-17

Till regionfullmäktige Stefaan De Maecker m.fl.

KOMMUNALT VETO MOT OLJEBORRNING

Enligt Vision 2025 ska Gotland vara en världsledande ö-region i klimat- och miljöfrågor. Där anges bland annat också att ”Gotland har som mål att år 2025 ha en lokal energiförsörjning som är klimatneutral och bygger på en hög andel av lokalt producerad förnyelsebar energi”

Regionstyrelsen har i olika omgångar avstyrkt ansökan om undersökningstillstånd enligt minerallagen för olja och gasformiga kolväten. Syftet av de sökande var att så småningom provborra och utvinna olja på Gotland igen – ett arbete som troligen snart påbörjas trots regionens avvisande inställning. Regionstyrelsen motiverade sitt ställningstagande med att en framtida oljeutvinning på Gotland motverkar antagna policydokument om att ersätta fossila bränslen med långsiktigt hållbara energikällor. De geologiska och hydrologiska förutsättningarna på Gotland har dessutom generellt en hög sårbarhet vad gäller yttre påverkan på yt- och grundvatten. Alla aktiviteter som kan påverka vattnets kvalitet bör undanröjas eller minimeras.

Antagligen kommer vi även på Gotland i ett övergångsskede behöva använda oss av olja inom den närmaste tiden. Vi vet däremot att det är bråttom med omställningen och att hela klimatarbetet förutsätter att vi människor kan avstå från att ta upp olja. Om inte ens vi i den rika delen av världen kan gå före, hur ska vi då någonsin kunna motivera att andra gör det?

Energiomställningen bort från fossila bränslen är en del av lösningen på klimathotet. Dessutom kan detta medföra varaktiga arbetstillfällen på Gotland där såväl vindkraft som biogas och på sikt antagligen också solenergi har en stor outnyttjad potential. Vi måste då också få verktygen för att sätta större fart på arbetet och kunna göra det till en del av varumärket Gotland.

Enligt miljöbalken har kommuner rätt att säga nej mot vindkraftsetableringar (16 kap. 4 §) och uranbrytning (17 kap. 6 §). Däremot finns det inga direkta möjligheter för oss på Gotland att säga nej till oljeutvinning. Det är uppenbart att möjligheten till att lägga in sitt veto mot olje- och gasutvinning bör vara ett verktyg som kommunerna kan använda sig av.

Miljöpartiet de gröna föreslår regionfullmäktige: • att Region Gotland tillskriver regeringen om vikten att kommuner måste ha möjlighet att lägga in sitt veto mot olje- och gasutvinning

Visby, datum som ovan

Stefaan De Maecker (MP) Cecilia Nygren (MP) Daniel Bergvall (MP)

Viveca Bornold (MP) Matias Swartling (MP) Nina Hallberg (MP)

Joachim Höggren (MP)

MILJÖPARTIET DE GRÖNA PÅ GOTLAND Sidan 1 av 1

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 342 Au § 320 Motion. Kommunalt veto mot oljeborrning

RS 2012/581 - Motion 2012-09-17 - Ledningskontoret 2013-08-17

Regionstyrelsens förslag till beslut i fullmäktige

· Motionen bifalls.

· Regionstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta skrivelse till regeringen och att söka samverkan med fler kommuner eller regioner för stöd till skrivelsen.

Stefaan De Maecker m.fl. (MP) har i en motion föreslagit att regeringen ska tillskrivas, om vikten att kommuner måste ha möjlighet att lägga in sitt veto mot olje- och gasut- vinning. I motionen påpekas att ”enligt Vision 2025 ska Gotland vara en världsledande ö-region i klimat- och miljöfrågor”. Där anges bland annat också att "Gotland har som mål att år 2025 ha en lokal energiförsörjning som är klimatneutral och bygger på en hög andel av lokalt producerad förnyelsebar energi". I motionen anförs att ”Enligt miljö- balken har kommuner rätt att säga nej mot vindkraftsetableringar (16 kap. 45) och uranbrytning (17 kap. 6 §). Däremot finns det inga direkta möjligheter för oss på Gotland att säga nej till oljeutvinning. Det är uppenbart att möjligheten till att lägga in sitt veto mot olje- och gasutvinning bör vara ett verktyg som kommunerna kan använda sig av.”

Ledningskontoret har bedömt att utsikterna att lyckas påverka regeringen som mycket små. Frågor om kommunalt veto mot utvinning eller prospektering efter fossila bränslen har nyligen (21 mars 2013) behandlats av riksdagen och avslagits.

Arbetsutskottet föreslog att motionen bifalls och att regionstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta skrivelse till regeringen och att söka samverkan med fler kommuner eller regioner för stöd till skrivelsen.

Yrkande · Lars Thomsson (C) yrkade, med instämmande av Lena Celion (M), bifall till lednings- kontorets förslag. · Åke Svensson (S) yrkade bifall till arbetsutskottets förslag.

Ordförande ställde proposition på Lars Thomsson yrkande och fann att det hade avslagits.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr RS 2012/581 1 (2) Jan Olsson Handlingstyp Tjänsteskrivelse

Datum 28 augusti 2013

Regionstyrelsen

Motion. Kommunalt veto mot oljeborrning

Förslag till beslut Motionen anses besvarad med ledningskontorets yttrande.

Bakgrund I en motion från Stefaan De Maecker m.fl. (MP) föreslås att Region Gotland tillskriver regeringen om vikten att kommuner måste ha möjlighet att lägga in sitt veto mot olje- och gasutvinning.

Motivet är att Gotland enligt Vision 2025 ska Gotland vara en världsledande ö- region i klimat- och miljöfrågor och som bl.a. har som mål att år 2025 ha en lokal energiförsörjning som är klimatneutral och bygger på en hög andel av lokalt producerad förnyelsebar energi. Utifrån detta har regionstyrelsen i olika omgångar avstyrkt ansökan om undersökningstillstånd enligt minerallagen för olja och gasformiga kolväten. Regionstyrelsen har motiverat sitt ställningstagande med att en framtida oljeutvinning på Gotland motverkar antagna policydokument om att ersätta fossila bränslen med långsiktigt hållbara energikällor. De geologiska och hydrologiska förutsättningarna på Gotland har dessutom generellt en hög sårbarhet vad gäller yttre påverkan på yt- och grundvatten. Alla aktiviteter som kan påverka vattnets kvalitet bör undanröjas eller minimeras.

Energiomställningen bort från fossila bränslen är en del av lösningen på klimathotet. Dessutom kan detta medföra varaktiga arbetstillfällen på Gotland där såväl vindkraft som biogas och på sikt antagligen också solenergi har en stor outnyttjad potential. Vi måste då också få verktygen för att sätta större fart på arbetet och kunna göra det till en del av varumärket Gotland.

Enligt miljöbalken har kommuner rätt att säga nej mot vindkraftsetableringar (16 kap. 45) och uranbrytning (17 kap. 6 §). Däremot finns det inga direkta möjligheter för oss på Gotland att säga nej till oljeutvinning. Det är uppenbart att möjligheten till att lägga in sitt veto mot olje- och gasutvinning bör vara ett verktyg som kommunerna kan använda sig av.

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress SE-621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

Ledningskontoret Ärendenr RS 2012/581 2 (2) Region Gotland

Bedömning Enligt minerallagen krävs det tillstånd för prospektering (undersökningstillstånd) av alunskiffer (en bergart som är rik på uran), olja, gasformiga kolväten eller diamant. I dessa fall har kommunen alltid rätt att yttra sig men har ingen vetorätt. Bergmästaren är den myndighet som fattar beslut om undersökningstillstånd. Beslutet innebär endast att den som fått tillståndet har ensamrätt att undersöka marken; markägaren och andra sakägare får tåla att undersökning sker på de villkor som gäller i övrigt. Beslutet kan överklagas av markägaren och övriga kända sakägare.

Miljöpartiet (2012/13:N336) och Vänsterpartiet (2012/13:U327) har i oktober 2012 motionerat i riksdagen om ett förbud mot utvinning av eller prospektering efter olja, kol, gas eller andra fossila bränslen i Sverige samt att kommunerna ska få vetorätt mot sådan utvinning. I utskottsbehandlingen har motionen inte vunnit gehör. Dels med motivering att miljölagstiftningen redan innehåller sådana restriktioner för dylik utvinning att ett förbud inte kan anses vara nödvändigt och dels att de naturgivna förutsättningarna i Sverige inte är av det slaget att sådan utvinning kan väntas annat än i mycket begränsad skala. Inte heller har man funnit anledning att införa ett kommunalt veto mot sådan utvinning. Riksdagen avslog motionerna 2013-03-21.

Då frågan som motionärerna tar upp nyligen riksdagsbehandlats framstår utsikterna att lyckas påverka regeringen att självmant lyfta frågan till riksdagen som mycket små.

Ledningskontoret

Per Lindskog regiondirektör

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 12

Reglementsändringar för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden med anledning av överenskommelse med Arbetsförmedlingen om praktikplatser

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 346 · Ledningskontoret 2013-10-28 · Socialnämnden 2013-09-17, § 90 · Gymnasie - och vuxenutbildningsnämnden 2013-09-04, § 82

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 346 Au § 324 Reglementsändringar för gymnasie- och vuxenutbildnings- nämnden och socialnämnden med anledning av överenskommelse med Arbetsförmedlingen om praktikplatser

RS 2013/581 - Ledningskontoret 2013-10-28

Regionstyrelsens förslag till beslut i fullmäktige

· Socialnämndens reglemente 1 § 3 st ändras enligt följande: Texten: ”Nämnden ansvarar för kommunens mottagande av flyktingar samt kommunens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå” stryks och ersätts med ”Nämnden ansvarar för Region Gotlands mottagande av flyktingar. Socialnämnden ansvarar också för behov enligt socialtjänstlagen och lagen stöd och service till vissa funktionshindrade av arbetsmarknadsinsatser på individ- och gruppnivå.”

· Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens reglemente 1 § 1 st får ett tillägg (med fet stil) enligt följande: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har utifrån tilldelade resurser ansvar för att fullgöra den del av Region Gotlands utbildning inom det offentliga skolväsendet för ungdom och vuxna som bildar gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi), samt uppdragsutbildning och yrkeshögskola samt för regionens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå.

Regionfullmäktige beslutade 2013-09-09, § 91, att ge uppdrag åt gymnasie- och utbild- ningsnämnden att ansvara för en arbetsmarknadsfunktion som organiserar de praktik- platser som följer av den överenskommelse med Arbetsförmedlingen i Visby om praktikplatser vilka som regionstyrelsens beslut om 2013-06-19, § 185.

Till följd av fullmäktiges beslut ska ändring ske av nämndsreglementen.

I socialnämndens reglemente, § 1, anges att nämnden ansvarar för kommunens mot- tagande av flyktingar samt kommunens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå. I och med att ansvaret för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, enligt avtalet med Arbetsförmedlingen, ska flyttas till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen måste reglementstexterna ändras för de båda nämnderna så att de motsvarar det uppdrag fullmäktige gett nämnderna. Forts.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

RS § 346 forts Au § 324 forts

Socialnämnden har dock fortfarande åtaganden, enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som bör beaktas.

Till följd av detta får nuvarande formulering av § 1, stycke 3, i socialnämndens reglemente ändras till: ”Nämnden ansvarar för Region Gotlands mottagande av flyktingar. Socialnämnden ansvarar också för behov enligt socialtjänstlagen och lagen stöd och service till vissa funktionshindrade av arbetsmarknadsinsatser på individ- och gruppnivå.”

I samband med att ansvaret för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna överflyttats till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har socialnämnden också beslutat att överföra medel motsvarande en tjänst om 450 000 kr. Detta eftersom tjänsten som ansvarig för offentligt skyddade anställningar (OSA) inom socialförvaltningen också överförs till den nya arbetsmarknadsenheten inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Detta har sitt stöd i beslutsunderlaget till regionstyrelsens beslut 2013-05-30, § 146, där uppdraget ges till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att ansvara för en arbets- marknadsfunktion som organiserar de praktikplatser enligt överenskommelse med Arbetsförmedlingen. Överenskommelsen ska omfatta arbetspraktik, förberedande insatser, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsträning, förstärkt arbetsträning, sysselsättningsplatser för deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin och offentligt skyddat arbete.

I reglementet för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden genomförs ansvars- ändringen genom att reglementet ges ett tillägg där det utsägs att nämnden svarar för regionens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå vilket gör inrättandet av en arbetsmarknadsfunktion kompetensenligt för nämnden.

Arbetsutskottet har föreslagit att reglementena ändras i enlighet med ledningskontorets förslag.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/581 1 (2) Jan Olsson Handlingstyp Tjänsteskrivelse

Datum 28 oktober 2013

Regionstyrelsen

Reglementsändringar för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) och Socialnämnden (SON) med anledning av träffad överenskommelse om praktikplatser med Arbetsförmedlingen

Förslag till beslut Socialnämndens reglemente 1 § 3 st ändras enligt följande: Texten: ”Nämnden ansvarar för kommunens mottagande av flyktingar samt kommunens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå” stryks och ersätts med ”Nämnden ansvarar för kommunens mottagande av flyktingar. Socialnämnden ansvarar också för behov enligt socialtjänstlagen och lagen stöd och service till vissa funktionshindrade av arbetsmarknadsinsatser på individ- och gruppnivå.”

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens reglemente 1 § 1 st får ett tillägg (med fet stil) enligt följande: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har utifrån tilldelade resurser ansvar för att fullgöra den del av Region Gotlands utbildning inom det offentliga skolväsendet för ungdom och vuxna som bildar gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi), samt uppdragsutbildning och yrkeshögskola samt för regionens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå.

Bakgrund Regionfullmäktige beslutade 2013-09-09, § 91, att ge uppdrag åt gymnasie- och utbildningsnämnden att ansvara för en arbetsmarknadsfunktion som organiserar de praktikplatser som följer av den överenskommelse med Arbetsförmedlingen i Visby om praktikplatser som regionstyrelsens beslut om 2013-06-19, § 185.

Tidigare har det i socialnämndens reglemente § 1 angetts att nämnden ansvarar för kommunens mottagande av flyktingar samt kommunens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå. I och med att ansvaret för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna enligt avtalet med Arbetsförmedlingen ska

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress SE-621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/581 2 (2) Region Gotland

flyttas till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen måste reglementena för såväl socialnämnden som gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ändras så att de motsvarar det uppdrag fullmäktige nu gett nämnderna.

Socialnämnden har dock fortfarande åtaganden enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som bör beaktas. Till följd av detta får den nuvarande formuleringen av § 1 stycke 3 i socialnämndens reglemente ändra still att bli: ”Nämnden ansvarar för kommunens mottagande av flyktingar. Socialnämnden ansvarar också för behov enligt socialtjänstlagen och lagen stöd och service till vissa funktionshindrade av arbetsmarknadsinsatser på individ- och gruppnivå.”

I samband med överflyttandet av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har socialnämnden också beslutat att överföra medel motsvarande en tjänst om 450 000 kr till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden eftersom tjänsten som ansvarig för offentligt skyddade anställningar (OSA) inom socialförvaltningen också överförs till den nya arbetsmarknadsenheten inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Detta har sitt stöd då det i underlaget till regionstyrelsens beslut 2013-05-30, § 146, där förslaget initierades att ge gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden uppdraget att ansvara för en arbetsmarknadsfunktion som organiserar de praktikplatser enligt överenskommelse med Arbetsförmedlingen, sägs avser att uppdraget omfattar arbetspraktik, förberedande insatser, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsträning, förstärkt arbetsträning, sysselsättningsplatser för deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin och offentligt skyddat arbete.

I reglementet för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden genomförs ansvarsändringen genom att reglementet ges ett tillägg där det utsägs att nämnden svarar för regionens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå vilket gör inrättandet av en arbetsmarknadsfunktion kompetensenligt för nämnden.

Bedömning I och med den nya uppdragsfördelningen så ska reglementena för de två nämnderna ändras i enlighet med förslaget ovan.

LEDNINGSKONTORET

Per Lindskog regiondirektör

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2013-09-04 Protokoll

GVN §82 GVN AU § 60 Ändring i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens reglemente med anledning av överfört ansvar för regionens arbetsmarknadsfunktion Ärendenr GVN 2013/49

Beslutsunderlag: − GVF Ändring i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens reglemente med anledning av överfört ansvar för regionens arbetsmarknadsfunktion 2013-08-20

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att • Nämnden framställer hos regionstyrelsen, för senare beslut i regionfullmäktige, om komplettering av nämndens reglemente, 1 § första stycket, (se understruken text) och förändring till följande ordalydelse:

o Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har utifrån tilldelade resurser ansvar för att fullgöra den del av kommunens utbildning inom det offentliga skolväsendet för ungdom och vuxna som bildar gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi), uppdragsutbildningar samt för kommunens arbetsmarknads- politiska åtgärder på individnivå.

Regionstyrelsen beslutade den 30 maj 2013 i § 146 att ge gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att ansvara för en arbetsmarknadsfunktion som organiserar de praktikplatser samt övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder som Region Gotland i en överenskommelse med Arbetsförmedlingen avser att tillhandahålla.

Justerare: Utdragsbestyrkande:

Page 1 of 1

Korrigering av beslut:

I gymnasie- och utbildningsnämndens protokoll GVN § 82 2013-09-18 beslutades om en komplettering av nämndens reglemente 1 § första stycket med texten samt för kommunens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå.

I beslutsmeningen har tyvärr ordet yrkeshögskola fallit bort, som finns med sedan tidigare i reglementets 1§. Den fullständiga texten i första stycket ska alltså lyda:

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har utifrån tilldelade resurser ansvar för att fullgöra den del av kommunens utbildnings inom det offentliga skolväsendet för ungdom och vuxna som bildar gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi), uppdragsutbildning, yrkeshögskola samt för kommunens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå.

Med vänlig hälsning

Helena Wottle Nämndsekreterare, handläggare för inackorderings- och resetillägg E-post: [email protected] Hemsida: www.gotland.se/gvf Tel: 0498-26 94 44 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Region Gotland Regementsgatan 6, 621 81 Visby

http://w3d3.gotland.se/Asp/Download.asp?inline=1&FILEREF=578940&frame=1 2013-11-21 Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 13

Reviderat reglemente för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 349 · Ledningskontoret 2013-10-15

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 349 Au § 327 Reviderat reglemente för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar

RS 2013/619 - Ledningskontoret 2013-10-15

Regionstyrelsens förslag till beslut i fullmäktige

· Reviderat reglemente, för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar, antas.

· Gotlands handikappråd namnändras till Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar.

Handikapprådets reglemente har reglerats av Program för handikappfrågor. Programmet ska nu ersättas med ett system byggt på FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Mot den bakgrunden behöver Handikapprådets reglemente revideras.

Regionens nuvarande Handikappråd har fått information om förslaget till reviderat reglemente den 23 september av chefsjuristen. Synpunkt framkom att det finns önskemål om att få någon form av arvode. Det finns möjligheter i dagens reglemente att få ersättning för förlorad arbetsinkomst och resor. Ledningskontoret bedömer att det i nuläget inte är möjligt att utge arvode på grund av den ekonomiska situationen.

Ledningskontoret föreslår bland annat nedanstående förändringar av reglementet: - Namn på reglementet – Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar. - § 2 Region Gotland arbetar utifrån FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar samt implementerar nationella begrepp. - § 3 Förtydligande att ersättare endast har närvarorätt när denne tjänstgör på grund av ordinarie ledamots förhinder. Ordinarie ledamot får själv kalla in ersättare till tjänstgöring. - § 4 Förtydligande av system för samrådsgrupper. - § 5 Ordförande ska samråda med 1:e vice ordförande angående dagordning. Tjänsteman/handläggare ingår i rådet. Vid ny mandatperiod genomförs utbildning för ledamöter och ersättare i tillgänglighetsrådet för personer med funktionsnedsättningar och samrådsgrupperna. - § 6 Förtydligande gällande Regionstyrelsens ansvar för rådets personella och ekonomiska resurser. Forts.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 349 forts. Au § 327

Arbetsutskott har, i enlighet med ledningskontoret, föreslagit att reviderat reglemente antas - med namnändring av Handikapprådet till Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr RS 2013/ 619 1 (2) Eva Sellberg Handlingstyp Missiv reglemente Jan Olsson Datum 15 oktober 2013

Regionstyrelsen

Reviderat reglemente för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar

Förslag till beslut i Regionstyrelsen för beslut i Regionfullmäktige

Förslag av reviderat reglemente antas för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar.

Gotlands Handikappråd föreslås byta namn till Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar.

Bakgrund Nuvarande gällande ”Program för Handikappfrågor” 2002 har varit ett styrdokument för Region Gotland som bland annat reglerat samrådsformer mellan Region Gotland och handikapporganisationerna i handikappfrågor. Regionstyrelsen har beslutat att programmet ska upphävas och ersättas med FN konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, struktur och arbetsformer. Regionstyrelsen har också givit i uppdrag till berörda nämnder att upprätta åtgärdsplaner för att uppfylla konventionens mål. (redovisas i beslutsärende KS 2011/556).

Sverige fick godkännande av FN 2009 för att använda konventionen. Flertalet kommuner och landsting använder begreppet Tillgänglighetsråd eller Råd för personer med funktionsnedsättningar och tar bort begreppet ”Handikappråd”. Vid mandatperiodens början genomfördes seminarium dels om FN- konventionen och dels samarbetet och uppdragen tillsammans med nämndernas samrådsgrupper och handikapprådet. Man kom bland annat fram till behovet av att byta namn på Handikapprådet.

Regionens nuvarande Handikappråd har fått information om förslaget till reviderat reglemente den 23 september av chefsjuristen. En synpunkt framkom att det finns önskemål om att få någon form av arvode. Det finns möjligheter i dagens reglemente att få för förlorad arbetsersättning och resersättning.

Besöksadress Visborgsallén 19 Bankgiro 339-8328 Postadress SE-621 81 Visby Plusgiro 18 97 50-3

Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Org nr 212000-0803 E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se

2 (2)

Ledningskontoret bedömer att det i nuläget inte är möjligt att utge arvode på grund av den ekonomiska situationen.

Nedan beskrivs kort några delar ur förslaget till nytt reglemente

- Namn på reglementet – Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar. - § 2 Region Gotland arbetar utifrån FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar samt implementerar nationella begrepp - § 3 Förtydligande att ersättare endast har närvarorätt när denne tjänstgör på grund av ordinarie ledamots förhinder. Ordinarie ledamot får själv kalla in ersättare till tjänstgöring. - § 4 Förtydligande av system för samrådsgrupper. - § 5 Ordförande ska samråda med 1:e vice ordförande angående dagordning. Tjänsteman/handläggare ingår i rådet. Vid ny mandatperiod genomförs utbildning för ledamöter och ersättare i tillgänglighetsrådet för personer med funktionsnedsättningar och samrådsgrupperna. - § 6 Förtydligande gällande Regionstyrelsens ansvar för rådets personella och ekonomiska resurser.

Per Lindskog tf regiondirektör

Bilaga: Förslag till reglemente för Region Gotlands tillgänglighetsråd

Bilaga 1 (5) Ledningskontoret

Eva Sellberg Jan Olsson

Ändringar i Reglemente för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Verksamhetsområde Syfte (Verksamhetsområde)

§ 1 § 1 Samverkan med Regionens samverkan med handikapporganisationerna är organisationer som företräder lagstadgad och skall ingå som en personer med naturlig del i all planering i funktionsnedsättningar är Gotlands kommun. Handikapprådet lagstadgad och ska ingå som en är ett organ för samråd och naturlig del i all planering inom ömsesidig information mellan Region Gotland. kommunen och företrädare för tillgänglighetsrådet är ett organ för handikapporganisationerna. samråd och ömsesidig information mellan Regionen och organisationerna

Verksamhet Verksamhet § 2 § 2 Kommunen skall informera rådet Regionen ska informera rådet om om övergripande kommunal regionens övergripande planering planering och större och större verksamhetsförändringar verksamhetsförändringar som berör som berör organisationerna och handikapporganisationerna och därvid inhämta synpunkter från därvid inhämta synpunkter från rådet i så tidigt skede att rådet kan rådet i så tidigt skede att rådet kan påverka ärendets handläggning. påverka ärendets handläggning. Rådet kan aktivt informera om och Rådet kan aktivt informera om och ge förslag till lämplig anpassning av ge förslag till lämplig anpassning av de delar av Regionens de delar av kommunens verksamhetsutbud som berör verksamhetsutbud som berör funktionsnedsattas förhållanden i funktionshindrades förhållanden i samhället. Rådet ska vara samhället. Rådet skall vara remissinstans i frågor av principiell remissinstans i frågor av principiell och övergripande karaktär för och övergripande karaktär för personer med funktionshindrade. funktionsnedsättningar. Rådet skall svara för uppföljning av Rådet ska svara för uppföljning av

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress 621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon 0498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

2 (5)

hur samverkansarbetet utförts på hur samrådsgrupperna utförts på nämnd/förvaltningsnivå, vilket bl.a. nämnd/förvaltningsnivå. Detta sker sker genom att nämnder och bl.a. genom att nämnder och styrelser till rådet överlämnar de styrelser till rådet överlämnar de avsnitt i verksamhetsberättelsen som avsnitt i verksamhetsberättelsen som beskriver samverkan med beskriver samverkan med handikapprörelsen samt hur organisationerna. Dessutom ska Handlingsprogrammet för nämnder och styrelser också handikappfrågor avspeglats i redogöra för hur FN:s konvention planering och genomförande av om rättigheter för personer med årets verksamhet. funktionsnedsättningar hanterats i planeringen och genomförandet av Från kommunstyrelsen och övriga årets verksamhet. nämnder/styrelser får rådet kalla förtroendevald eller särskilt sakkunnig samt i övrigt infordra de yttranden och upplysningar som behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Vid behov kan utskott, kommitté eller särskilt adjungerad utses.

3 (5)

Handikapprådets Tillgänglighetsrådets för personer sammansättning med funktionsnedsättningar sammansättning § 3 Handikapprådet är organisatoriskt § 3 knutet till kommunstyrelsen och Rådet är organisatoriskt knutet till består av 8 ledamöter och 8 regionstyrelsen och består av 8 ersättare. Gotlands kommun utser en ledamöter och 8 ersättare. Region- ledamot och en ersättare bland fullmäktige utser en ledamot och en kommunstyrelsens ledamöter. ersättare bland regionstyrelsens ledamöter. Ordförande och 2:e vice

ordförande i rådet utses av fullmäktige och 1:e vice ordförande utses av rådet på förslag från representantgruppen. De handikapporganisationer med betalande medlemmar som finns i De organisationer med verksamhet kommunen och som tillhör på Gotland som tillhör rikssammanslutning skall beredas rikssammanslutning ska beredas representation i handikapprådets representation i rådets representantgrupp. Varje representantgrupp. Varje organisation utser en ledamot med organisation utser en ledamot med ersättare. Representantgruppen utser ersättare vilka ska vara folkbokförda sju ledamöter och sju ersättare som på Gotland. Representantgruppen tillsammans med kommunens utser sju ledamöter och sju ersättare representanter utgör kommunala som tillsammans med regionens handikapprådet. representanter utgör tillgänglighetsrådet.

Är ledamot förhindrad att delta i ett sammanträde får denne kalla in ersättare för tjänstgöring. Ersättare har endast rätt att närvara vid Handikapporganisationerna skall sammanträde då denna tjänstgör. före 1 november det år kommunfullmäktige väljs, lämna in Organisationerna ska före 1 uppgift till kommunstyrelsen på sina november det år regionfullmäktige representanter i väljs, lämna in uppgift till representantgruppen. regionstyrelsen på sina representanter i representantgruppen.

Samrådsgrupper § 4 I Region Gotland finns ett system med samrådsgrupper med representanter från organisationer i vissa nämnder. Utformningen av

samrådsgrupperna bestäms av respektive nämnd efter dialog med

berörda organisationer.

4 (5)

Organisation och arbetsformer Organisation och arbetsformer § 4 § 5 Ordförande i handikapprådet utses av kommunstyrelsen. Vice Rådet ska sammanträda minst fyra ordförande utses av handikapprådet gånger per kalenderår, varav ett på förslag från handikapporganisa- sammanträde ska hållas i anslutning tionerna. (flyttas till § 3, 2 st, reviderad till regionens budgetbehandling. text) Rådet skall sammanträda minst fyra Rådet sammanträder på dag som gånger per kalenderår, varav ett ordföranden bestämmer. Extra sammanträde skall hållas i sammanträde ska hållas om rådets anslutning till kommunens budget- ordförande, vice ordförande eller behandling. Rådet sammanträder på hälften av rådets ledamöter begär dag som ordföranden bestämmer. detta. Extra sammanträde skall hållas om Ordföranden ska samråda med 1:e rådets ordförande, vice ordförande vice ordförande om upprättande av eller hälften av rådets ledamöter dagordningen inför sammanträde. begär detta. Ordföranden ansvarar för att kallelse tillställs rådets ledamöter och ersättare senast två veckor före sammanträdesdatum. Kallelsen ska åtföljas av förteckning över de ärenden som ska behandlas samt Ordföranden ansvarar för att kallelse handlingar och övrigt tillställs rådets ledamöter och beslutsunderlag som tillhör ersättare senast 3 veckor före ärendena. sammanträdesdatum. En tjänsteman från Region Gotland Kallelsen skall åtföljas av ska vara sekreterare/handläggare i förteckning över de ärenden som tillgänglighetsrådet för personer skall behandlas samt i med funktionsnedsättningar. förekommande fall handlingar och övrigt beslutsunderlag. Representantgruppen sammanträder tre veckor före rådets sammanträden och kan då väcka nya frågor. Vid sammanträde förs protokoll som Representantgruppen sammanträder justeras av ordföranden jämte en av två veckor före rådets rådet utsedd ledamot. Protokoll ska sammanträden och kan då väcka nya delges ledamöter och ersättare i frågor. rådet, ledamöter i representant- gruppen, regionstyrelsen, övriga Vid sammanträde förs protokoll som nämnder och styrelser samt inom justeras av ordföranden jämte en av regionens verksamma organisa- rådet utsedd ledamot. Protokoll skall tioner som företräder personer med delges ledamöter och ersättare i funktionsnedsättningar. rådet, ledamöter i representant- gruppen, kommunstyrelsen, övriga Från regionstyrelsen och övriga nämnder och styrelser samt i nämnder får rådet kalla förtroende- kommunen verksamma handikapp- vald eller särskilt sakkunnig samt i

5 (5)

organisationer. övrigt infordra de yttranden och En tjänsteman från kommunen skall upplysningar som behövs för att vara sekreterare/handläggare i rådet ska kunna fullgöra sina uppgifter. (flyttat från § 2) handikapprådet.(flyttat till § 5) Vid behov kan utskott, kommitté eller särskilt adjungerad utses. (flyttat från § 2) Vid varje ny mandatperiod ska regionstyrelsen i samarbete med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning svara för erforderlig utbildning för ledamöter och ersättare i tillgäng- lighetsrådet. Gäller även för nämndernas samrådsgrupper.

Ekonomi Ekonomi § 5 § 6 Regionstyrelsen svarar för rådets Till kommunens representanter personella och ekonomiska resurser. utgår arvode, traktaments- och reseersättningar enligt av kommun- Till regionens representanter i rådet fullmäktige fastställda regler för utgår arvode, traktaments- och ersättning till förtroendevalda. reseersättningar enligt av region- fullmäktige fastställda regler för Till handikapporganisationernas ersättning till förtroendevalda. representanter utgår traktamentes - Till organisationernas och reseersättningar samt i före- representanter i rådet utgår kommande fall ersättning för traktaments- och reseersättningar förlorad arbetsinkomst. Till samt i förekommande fall ersättning ledamöter i representantgruppen för förlorad arbetsinkomst. Till utgår reseersättning. ledamöter i representantgruppen utgår reseersättning.

Övrigt Övrigt 6§ § 7 Ändring av detta reglemente kan Tillgänglighetsrådet för personer aktualiseras i handikapprådet, med funktionsnedsättningar får kommunstyrelsen eller lägga fram förslag till ändringar vårdnämnderna. och kompletteringar av detta reglemente till regionstyrelsen.

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 14

Införande av FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 348 · Ledningskontoret 2013-10-23

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 348 Au § 326 Införande av FN-konvention för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar i Region Gotland

RS 2011/556 - (Regionstyrelsen 2012-05-31, § 160) - Ledningskontoret 2013-10-23

Regionstyrelsens beslut

· Ledningskontorets och serviceförvaltningens åtgärdsplaner enligt FN-konventionen godkänns.

· Beslutet om att fastställa struktur och rutiner för samordnad uppföljning, med hjälp av Handisams och Sveriges kommuner och landstings e-verktyg för tillgänglighets- arbete, upphävs.

· Ledningskontoret ges i uppdrag att undersöka lämpliga alternativ för uppföljning.

Regionstyrelsens förslag till beslut i fullmäktige

· Program för handikappfrågor i Gotlands kommun (2002) ersätts med ett system byggd på FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktions- nedsättning. Systemet innebär att Region Gotland arbetar genom: - en struktur för dialog med handikapporganisationer genom ett centralt tillgänglig- hetsråd, samrådsgrupper för nämnderna samt tillgänglighetsrådgivare inom tekniska nämnden, byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden - en process där nämnder och styrelser identifierar förbättringsområden utifrån FN- konventionen, planerar och genomför åtgärder samt följer upp resultat två gånger per mandatperiod - övergripande uppföljning av hela systemet, i regionstyrelsen, en gång varje mandatperiod.

Regionstyrelsen fattade i maj 2012 beslut om att FN:s konvention om mänskliga rättig- heter skulle ersätta Program för handikappfrågor i Gotlands kommun från 2002. I samband med detta beslut gavs även nämnder och styrelser i uppdrag att identifiera egna förbättringsområden och planera åtgärder utifrån FN:s konvention, för personer med funktionshinder.

forts

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

RS § 348 forts Au § 326

Uppdrag gavs även om att fastställa struktur och rutiner för samordnad uppföljning med hjälp av Handisams och Sveriges kommuner och landstings e-verktyg för tillgänglighets- arbete.

Ledningskontoret föreslår nu att Program för handikappfrågor i Gotlands kommun (2002) ersätts med ett system byggd på FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Systemet innebär att man ska arbeta genom en struktur för dialog med handikapporganisationer och en process där nämnder och styrelser identifierar förbättringsområden utifrån FN-konventionen .

I enlighet med regionstyrelsens uppdrag har ledningskontoret och serviceförvaltningen utarbetat åtgärdsplaner för fastställande av regionstyrelsen.

Då Handisam inte längre arbetar med Sveriges kommuner och landstings e-verktyg föreslår ledningskontoret att regionstyrelsens beslut i denna del upphävs. Nytt uppdrag ges till kontoret att, tillsammans med berörda intressenter, undersöka andra verktyg som kan underlätta tillgänglighetsinformation och uppföljning.

Arbetsutskottet har, i likhet med ledningskontoret, föreslagit att program för handikapp- frågor ersätts med ett system byggt på FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Expedieras: Ledningskontoret Folkhälsa Serviceförvaltningen

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 1 (4) Cora Juniwik/Eva Sellberg Handlingstyp Tjänsteskrivelse

Datum 23 oktober 2013

Regionstyrelsen

Införande av FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar i Region Gotland

Förslag till beslut i regionfullmäktige Regionfullmäktige föreslås ersätta program för handikappfrågor i Gotlands kommun(2002) med ett system byggd på FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Systemet innebär att Region Gotland arbetar genom - en struktur för dialog med handikapporganisationer genom ett centralt tillgänglighetsråd, samrådsgrupper för nämnderna samt tillgänglighetsrådgivare inom tekniska nämnden, byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden - en process där nämnder och styrelser identifierar förbättringsområden utifrån FN-konventionen, planerar och genomför åtgärder samt följer upp resultat två gånger per mandatperiod - övergripande uppföljning av hela systemet, i regionstyrelsen, en gång varje mandatperiod.

Förslag till beslut i regionstyrelsen Ledningskontorets och serviceförvaltningens åtgärdsplaner enligt FN- konventionen fastställs.

Beslutet om att fastställa en struktur och rutiner för samordnad uppföljning med hjälp av Handisams och Sveriges kommuner och landstings e-verktyg för tillgänglighetsarbete upphävs. Ledningskontoret ges i uppdrag att undersöka andra lämpliga alternativ för uppföljning.

Bakgrund Handikapprådet har föreslagit, HR 2011-11-09, att nuvarande Program för handikappfrågor (2002) ska ersättas av FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning vilken Sverige har godkänt 2009.(Bilaga 1, Utdrag ur FN-konventionen. Fulltext http://handisam.se/Filer/dennyakonventionen/konvention.pdf).

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress SE-621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 2 (4) Region Gotland

I regionstyrelsen, RS 2012 § 160, beslutades följande; - att FN:s konvention om mänskliga rättigheter ersätter program för handikappfrågor i Gotlands kommun från 2002. 1. Nämnder och styrelser uppdras att identifiera egna förbättringsområden och planera åtgärder utifrån FN:s konvention om mänskliga rättigheter, för personer med funktionsnedsättning. 2. Regionstyrelsen uppdras att fastställa struktur för dialog mellan handikapporganisationer, förvaltningar och nämnder. 3. Regionstyrelsen uppdras att fastställa en struktur och rutiner för samordnad uppföljning med hjälp av Handisams och Sveriges kommuner och landstings e- verktyg för tillgänglighetsarbete.

1. Identifiering av förbättringsområden och åtgärdsplaner enligt FN-konventionen I arbetet med att identifiera förbättringsområden deltog förvaltningarnas ansvariga för funktionshinderfrågorna i en workshop den 14 maj 2013 om konventionen i relation till regionens mål och styrsystem. Vidare har Handikapprådet och nämndernas samrådsgrupper medverkat i arbetet med åtgärdsplaner vid en workshop den 26 augusti 2013.

Nämnderna, inklusive regionstyrelsen, har identifierat pågående och nya förbättrings/utvecklingsområden som har bäring på konventionen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte utformat egna åtgärder då deras förvaltning, samhällsbyggnadsförvaltningen, valt att identifiera sina åtaganden via byggnadsnämnden. Gotlandshem planerar för att ta fram en åtgärdsplan. Åtgärdsplanerna bifogas(bilaga 2).

2. Struktur och dialog En struktur för dialog mellan handikapporganisationer, förvaltningar och nämnder ska fastställas samt rutiner för samordnad uppföljning. Region Gotlands Handikappråd har vid sammanträde den 23 september 2013(§ 120) föreslagit ändringar i reglementet (redovisas i beslutsärende RS 2013/619). Handkapprådet föreslår bland annat att byta namn till Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar. Denna benämning kommer därför fortsättningsvis att användas i detta dokument. Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar är organiserat under regionstyrelsen och sammanträder fyra gånger om året. Rådet är ett organ för övergripande samråd och ömsesidig information mellan regionen och företrädare för handikapporganisationerna. (Bilaga 3, Organisationsskiss).

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 3 (4) Region Gotland

Nämnderna har i sin tur samrådsgrupper vars syfte är att tillvarata kunskaper och erfarenheter hos brukare och deras företrädare, så att regionen kan bedriva ett långsiktigt och systematiskt tillgänglighetsarbete. Samrådsgrupperna utses inom representantgruppen för handikapporganisationerna vid ny mandatperiod. I samrådsgrupperna ingår också förtroendevalda och tjänstemän utsedda av respektive nämnd/förvaltning. Enligt beslut av tekniska nämnden 2001-05-23 och byggnadsnämndens arbetsutskott 2004-09-15 ska vid större projekteringar samråd hållas med utsedda tillgänglighetsrådgivare. (Bilaga 4, Uppdrag för tillgänglighetsrådgivare).

4. Uppföljning Konventionen reglerar staternas skyldigheter att avge rapporter minst vart fjärde år. Regeringen i sin tur avser i sin strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011 -2016 att årligen ge myndigheterna i uppdrag att redovisa genomförda insatser dess resultat och effekter. Senast våren 2017 kommer en slutlig redovisning av strategin för funktionshinderpolitiken att ske. På lokal nivå bör uppföljning av nämndernas åtgärdsplaner ske två gånger per mandatperiod för att kunna identifiera och prioritera nya förbättrings/utvecklingsområden. Åtgärdsplanerna revideras och redovisas i respektive nämnd. Regionstyrelsen gör en samlad uppföljning av hela systemet med samråd och åtgärdsplaner för redovisning i regionfullmäktige en gång per mandatperiod.

Handisams e-verktyg för uppföljning av tillgänglighetsarbete är nerlagt och kan därför inte introduceras i rutinbeskrivningen. Alternativa verktyg för en systematisk uppföljning av miljöer som är tillgängliga och som uppfyller regionens informationskrav till medborgarna bör undersökas för att sedan introduceras i strukturen.

Ledningskontorets bedömning Sammanfattningsvis visar nämndernas åtgärdsplaner att arbetet med information, utbildning och anpassning i enlighet med FN:s konvention prioriteras. Framför allt väljer nämnderna att lyfta arbetet med webbaserad information men också behovet av att förenkla blanketter och annan medborgarinformation. Utbildning till medarbetare i bemötande samt ytterligare kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tar de flesta nämnder upp som ett utvecklingsområde. Vidare anser man att arbetet ska fortsätta med att anpassa den fysiska miljön. Det finns en önskan att utveckla, tillgängliggöra och anpassa olika sätt att mötas såsom i nätverk och i föreningsverksamhet. Nämnderna vill även utveckla den sociala miljön genom ökat pedagogiskt stöd och komplettera likabehandlingsplaner med tillgänglighetsperspektiv.

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 4 (4) Region Gotland

Förbättrings/utvecklingsarbeten som anges i åtgärdsplanerna bör föras in i nämndernas styrkort, budget och verksamhetsplaner. Revidering samt identifiering av nya förbättringsområden utifrån konventionen ska ske i samverkan med samrådsgrupper och i tillgänglighetsrådet för personer med funktionsnedsättning. Ledningskontoret bör få i uppdrag att en gång under varje mandatperiod följa upp hela systemet för samråd och dialog inklusive nämndernas åtgärdsplaner.

Ledningskontoret föreslår regionstyrelsen att upphäva tidigare beslut om att fastställa en struktur och rutiner för samordnad uppföljning med hjälp av Handisams och Sveriges kommuner och landstings e-verktyg för tillgänglighetsarbete. Detta p g a att Handisam inte längre arbetar med verktyget. Ledningskontoret bör härmed få ett nytt uppdrag att tillsammans med berörda intressenter undersöka andra verktyg som kan underlätta tillgänglighetsinformation och uppföljning.

Ledningskontoret

Per Lindskog tf regiondirektör

Bilaga 1

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning är en del av den mänskliga mångfalden och har lika värde och samma rättigheter som andra. Rättigheterna finns förtydligade i en FN-konvention.

Bakgrund och grundtankar

År 2006 undertecknade Förenta Nationerna, FN, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen började gälla i Sverige 2009.

Bakgrunden till konventionen är att personer med funktionsnedsättningar har farit illa och fortfarande behandlas sämre än andra människor. I vissa länder kanske man skiljer barn med funktionsnedsättning och föräldrar åt och gömmer undan barnen på institutioner.

Syftet med konventionen är att se till att personer med funktionsnedsättning inte hindras från att ta del av sina mänskliga rättigheter och att bidra till respekten för människor med funktionsnedsättnings eget värde.

Personer med funktionsnedsättning är bland annat personer som har varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska nedsättningar som kan utgöra hinder för att delta i samhället på lika villkor som andra.

Konventionens allmänna principer är följande:

· respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende, · ingen får diskrimineras på grund av att hon eller han har en funktionsnedsättning, · respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden, · fullständigt och faktiskt deltagande i samhället, · lika möjligheter som alla andra, · tillgänglighet till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, · jämställdhet mellan kvinnor och män, · respekt för utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för barnens rätt att bevara sin identitet.

Konventionen i teorin

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning består av ett antal artiklar. Artiklarna beskriver vilka rättigheter personer med funktionsnedsättning har och vilka åtgärder staten behöver vidta för att förverkliga rättigheterna. Sverige har ratificerat konventionen. Alla lagar och all offentlig verksamhet, statliga myndigheter, landsting och kommuner ska följa reglerna i konventionen.

Konventionen i fulltext, http://handisam.se/Filer/dennyakonventionen/konvention.pdf. Bilaga 2 Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 1 (15) Cora Juniwik Handlingstyp Åtgärdsplan, bilaga

Byggnadsnämnden, BN 2013/835

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Mark och stadsmiljö 12036 ”Lätt avhjälpta hinder” 2013 -- 689 tkr 2013 Tekniska nämnden Enligt bilagor Kollektivtrafik 22701 Anpassning 2013 100 t kr Tekniska nämnden funktionshinder Information Lättläst information på 2013-2014 Inom ordinarie Respektive Samhällsbyggnads- verksamhet verksamhetsområde förvaltningens hemsida Information Förenklade blanketter 2013-2014 Inom ordinarie Respektive verksamhet verksamhetsområde, Samhällsbyggnads- förvaltningen

Bemötande Bemötandeutbildning Vår 2013 50 tkr Förvaltningsledning Genomfört enligt plan

Beslut Utbildning i att skriva tydliga Höst 2013 Under utredning Förvaltningsledning och lättlästa beslut

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress 621 81 Visby Webbplats www.gotland.se/socialtjanst Telefon 0498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 2 (15)

Tekniska nämnden, TN 2013/2047

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Park, mark och Vilplatser 2013 900 tkr 2012 och 2013 Gata/Parkavdelningen Art 6, 7, 9, 17, 19, 20, anläggningsarbeten 29 & 30 Fastighet Tillgänglighetsanpassning till 2013 -- 1,5 mkr/år Fastighetsförvaltnings- Anpassning Rådhuset exempel kontraster, avdelningen och övriga offentliga hörselslinga osv fastigheter Hamnen och Utformning av nya resecentrum 2011-2013 80 mkr Projektavdelningen projektavdelningen Projektavdelningen Processutveckling - Fortlöpande 20 timmar, 15 tkr/projekt Projektavdelningen Projekt Tillgänglighetsrådgivarnas tidiga medverkan i byggprocessen 20-50 tkr/projekt Granskning och godkännande av tillgänglighetssakkunnig Teknikförvaltningen Sammanställning av Månadsvis 25 tkr/år Teknikförvaltningen Återföring av synpunkter från brukare vid synpunkter till driftuppdrag till beställaren. beställare(Samhälls- byggnadsförvaltning) Teknikförvaltningens Utbildning av tekniska 2014 70 tkr Teknikförvaltningsledning Halvdagsutbildning ledning och arbetsledare förvaltningens ledning och berörda arbetsledare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bemötande och tillgänglighet generellt Teknikförvaltningens övriga Utbildning enligt ovan 2015 500 tkr Teknikförvaltningsledning Ca 230 pers i medarbetare halvdagsutbildning

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 3 (15)

Barn- och utbildningsnämnden, BUN 2013-09-18 § 71

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) För-, grund- och särskola Utbildning för medarbetare. Höst 2013 – vår Europeiska socialfonden Barn- och ”Vad är neuropsykiatriska 2014 utbildningsförvaltningen i funktionsnedsättningar - samarbete med ASD- Ansvar, utmaningar och resurs, att se dold resurs, möjligheter inom skolan.” (Hansautbildningen) Förskola Barn med neuropsykiatrisk 2014 1 000 000kr/år, Hälso- Barn- och utbildnings- Barnhabiliteringen ges diagnos erbjuds platser inom och sjukvårdsför- förvaltningen i förutsättningar att den ordinarie förskolan. valtningen/Habiliteringen samarbetete med hälso- behandla barn från 3 Aktuella förskolor begränsar utökning av tjänster och sjukvårdsför- års ålder i barnets antalet inskrivna barn. valtningen/Habiliteringen egen förskolemiljö. Barn- och Samverkan kring föräldrar Handlingsplan Personal från respektive Barnnätverket Pågående utbildningsförvaltningen, med intellektuella 2012-2014 berörd förvaltning utvecklingsarbete; hälso- och begränsningar(SFIB) tillsammans med Samverkansstrukturer sjukvårdsförvaltningen samt Barnnätverket Kartläggning socialförvaltningen Föräldra- och barngrp Insatser i hemmet Kognitiva hjälpmedel Barn- och Utbildning Höst 2013 -- Barnnätverket Former för delaktighet utbildningsförvaltningen, gällande barn och barn hälso- och med funktionsned- sjukvårdsförvaltningen samt sättning socialförvaltningen Barn- och Samverkan inom ramen för 2013 -- -- Barn- och utbildningsförvalt- Pågående utbildningsnämnden samrådsgruppen för ningen/nämnd i samverkan utvecklingsarbete handikappfrågor med samrådsgruppen

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 4 (15)

Kultur- och fritidsnämnden, KFN 2013-09-10 § 64

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Samtliga avdelningar Inventera vad som görs inom Höst 2013 Ordinarie verksamhet Kultur- och Avseende området fritidsförvaltningen tillgänglighet, hjälpmedel, stöd för kunder, besökare och personal med funktionsnedsättning. Samtliga avdelningar Identifiera 2013 - 2014 Ordinarie verksamhet Kultur- och Uppföljning 2 gånger förbättringsområden inom fritidsförvaltningen per år inom kultur- och respektive avdelning samt fritidsförvaltningen. göra detaljerad plan för det fortsatta förbättringsarbetet Samtliga avdelningar Lättläst och tydlig information 2013 -- -- Kultur- och på hemsidan samt på skyltar, fritidsförvaltningen inbjudnings, brev, blanketter m m. Samtliga avdelningar Medarbetarutbildning i Ledningsgruppen, kultur- Eventuellt finns behov bemötande, och fritidsförvaltningen av utbildningsmedel. behovsanpassning m m. Samtliga avdelningar Arrangera riktad verksamhet 2014 -- Kultur- och Utvecklingsarbete - för personer med särskilda fritidsförvaltningen Utökad tillgänglighet behov. Prioritera barn och och service. ungdomar.

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 5 (15)

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Ungdoms- och Nätverk för att främja, 2013 -- Ungdoms- och Tvärsektoriellt arbete i fritidsverksamheten informera och utveckla fritid fritidsverksamheten i samband med främst för barn och ungdomar samverkan med arrangemang såsom med funktionsnedsättning. föreningar cuper m m. Samtliga avdelningar Motivera och stödja föreningar 2013 -- Bidragsöversyn pågår Fritidsavdelningen, och andra aktörer att öppna kulturavdelningen samt upp verksamhet för personer föreningar med funktionsnedsättning, integrera eller i vissa fall skapa handikappsektioner. Kultur- och fritidsnämnden Beakta 2014 -- Inom ordinarie Kultur- och Vid sidan om tillgänglighet/handikapperspek verksamhet fritidsförvaltningen / jämställdhets- och tiv vid beslut Kultur- och barnrättsperspektivet fritidsnämnden också beakta tillgänglighet och funktionsnedsättning

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 6 (15)

Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN 2013-09-16 § 372

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Personalavdelning, resp Anpassa arbetsplatsen när Vid behov Arbete verksamhet behov uppstår. Arbetar för jämställd arbetsplats. Respektive verksamhet Ta emot för praktikplats Arbete - ”Vägen in”. Utvecklingsarbete inom Arbetsmarknad och kompetensför- sörjning inom Region Gotland.

Återvinnarna på Visborg. Arbete - Lämnat servicearbetsuppgifter till Serviceförvalt- ningen.

Frukostmöte med föreningen Finsam i samverkan med Bemötande Grunden(Finsam) angående bl a Hälso- och bemötande och delaktighet för sjukvårdsförvaltningen alla. Utbildningsinsatser kring 2013 I samarbete med Bemötande bemötande och Finsam(Hälso- och förhållningssätt till mindre sjukvårdsförvaltningen) synliga handikapp. Fem och ASD resurs, att se tillfällen. dold resurs,(Hjärnkoll) Generellt behov av att öka Bemötande – kunskap om hur man bemöter Utvecklingsbehov människor med framför allt kognitiva och neuropsy- kiatriska svårigheter.

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 7 (15)

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Diabetessköterskor önskar Höst 2013 Enhetschef GotIT Bemötande, kunskap behov av kunskap om kognitiva Utvecklingsbehov funktionsnedsättningar. Vidareutveckla goda exempel 2014 Kommunikation från tandvården med bildbank för att beskriva behandlingar och arbetsmoment. Talande nummerpresentation 2013 Kommunikation vid kassan i sjukhusets entré

Klarspråk på Vården på Ledningskontoret Kommunikation, webben. tillgänglighet

HabRehab Hörcentral och studenter vid 2013 Kommunikation, campus Gotland utvecklar tillgänglighet och APP, applikation/ bemötande tilläggsprogram, till hörselskadade barn för att förbereda dem inför hörseltest för att på så sätt få en säkrare bedömning. Länka till Uppsala universitets webbsida. Generellt behov av att se över Kommunikation - kallelser och informationsblad Utvecklingsbehov som patienter får med sig hem. Alla verksamheter Allmän information som idag Respektive verksamhet Kommunikation - ges skriftligt på sjukhuset, kan Önskemål från även ges via taltidning. synskadades förening

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 8 (15)

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) HabRehab Ev filmprojekt kring visuell 2013/2014 Kunskap - Målgruppen information om hur kognitiva är studenter vid hjälpmedel används. campus Gotland, dataprogrammering, för att visa hur tekniken används i verkligheten. Hälso- och Utbildningsdag om barn, Höst 2013 Personaltid för Barnnätverket Kunskap sjukvårdsförvaltningen, funktionsnedsättning och respektive verksamhet Barn- och delaktighet. utbildningsförvaltningen samt Socialförvaltningen Ombyggnation av sjukhusets 2013 - 2015 Tillgänglighet – vårdsalar och Utvecklingsbehov för hygienutrymmen enligt vårdcentraler och tillgänglighets- och psykiatri arbetsmiljönormer. Användande av intern och Tillgänglighet extern kompetens plus brukarorganisationer för beaktande av tillgänglighetsperspektiv vid ombyggnationer. Generellt behov av att Information – tydliggöra information på mer Utvecklingsbehov än ett sätt, till exempel genom text, bild, taltidning etc.

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 9 (15)

Socialnämnden, SON 2013-09-17 § 80 Åtgärdsplanen utgår från Handlingsplanen med utvecklingsområden för stöd till personer med funktionsnedsättning från Sveriges kommuner och landstingsorganisations, SKL, överenskommelse. Arbetet gäller till och med 2014.

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Socialförvaltningen, barn- Gemensam utbildning för Höst 2013 Barnnätverket Kunskap/kompetens- och utbildningsförvaltningen att förbättra professionens utveckling. samt hälso- och förmåga att kommunicera sjukvårdsförvaltningen med barn - Förstärka delaktighet och inflytande.

Hemsidor och 2013 Inköp av tjänst Barn och unga ska ges informationsmaterial ska möjlighet att ta del av anpassas till olika information via webb funktionsnedsättningar. och i pappersform.

Utarbeta enkel broschyr om 2013 Informatör, utvecklingsledare funktionsnedsättningar och Region Gotland.

Socialtjänsten Skapa strukturer och 2013 Utvecklingsansvarig vid rutiner för barns delaktighet LSS-handläggarna vid LSS-handläggare.

Skapa strukturer för barns 2014 delaktighet på verksamhetsnivå (jämför Barnchecklistor).

Utbilda och pröva 2014 För ökat brukarrevision. brukarinflytande.

Skapa anpassad 2014 Öka lättillgänglig information om LSS- information för brukare. insatser.

Not: Lagen om stöd och service för funktionshindrade(LSS)

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 10 (15)

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Socialförvaltningen Kompetensutveckling i 2014 En god Samtalsmetodik och kommunikationsförmåga funktionsnedsättning. hos professionen.

LSS-utförare Kompetensutveckling med 2014 Fortsättning på ”Ta din fokus på etik- och roll på jobbet”. värdegrundsfrågor.

Socialförvaltningen Skapa strukturer och 2013-2014 Handläggarenheten Utveckla metoder och processer hos strukturer för uppföljning handläggarenheten. med stöd från Forskning och utveckling.

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 11 (15)

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, GVN 2013-09-18 § 83

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Gymnasieskolan Göra en samlad uppföljning 2014 Inom budgetram Rektor genom Kvalitetsarbete; Vad, och utvärdering av särskilda kvalitetsutvecklare hur, effekt. insatser/stöd till elever, inte minst med dokumenterad funktionsnedsättning, som en del av ett kvalitetsarbete.

Gymnasie- och Revidera nämndens Vår 2015 Inom budgetram Förvaltningschef vuxenutbildningsnämnden nuvarande styrkort så att /förvaltning konventions intentioner belyses och mål kopplat till denna mäts.

Gymnasieskolor Komplettera Höst 2014 Inom budgetram Rektor Komvux elev/studerandeenkäter med frågor som har koppling till funktionsnedsättning, enligt folkhögskolans modell.

Gymnasieskolor Komplettera Höst 2014 Inom budgetram Rektor 1 Art 9, Tillgänglighet Komvux likabehandlingsplaner med Art 24, Rätt till ett tillgänglighetsperspektiv.1 utbildning

Gotlands Folkhögskola Fortsatt satsning på Under Rektor 2 Art 24, Rätt till studiemotiverande planperioden utbildning utbildning för arbetslösa Art 27, Rätt till arbete unga vuxna utan och sysselsättning grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen.2

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 12 (15)

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Komvux Stärka vuxenstuderandes Under Extra anslag 450 tkr/år Rektor Utökad tjänst i läs- och möjligheter till special- planperioden skrivarverkstaden pedagogiskt stöd för att 3 Art 24, Rätt till kunna erbjuda vuxenut- utbildning bildning på lika villkor.3 Art 27, Rätt till arbete och sysselsättning

Gymnasie- och Förbättra samordningen av Läsåret Förvaltningschef /Barnsam Klargöra ansvar och vuxenutbildningsförvalt- insatser kring elever med 2013/2014 uppdrag. ningen neuropsykiatrisk diagnos, 4 Art 24, Rätt till tvångstillstånd och liknande utbildning mellan hälso- och sjukvårds- Art 25, Rätt till bästa förvaltningen, socialför- möjliga hälsa valtningen och gymnasie- Art 26 Rätt till och vuxenutbildnings- habilitering och förvaltningen.4 rehabilitering

Ungdomskraft Förbättra samordningen av Fortlöpande Inom budgetram Förvaltningschef 5 Art 24 Rätt till insatser kring under utbildning Ungdomskrafts målgrupp – planperioden Art 27 Rätt till arbete ungdomar utanför studier och sysselsättning och arbete. Samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen och gymnasie- och vuxen- utbildningsförvaltningen.5

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 13 (15)

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Gotlands folkhögskola, Se över och Läsåret Inom budgetram Rektor och informatör 6 Art 9 Tillgänglighet Komvux tillgänglighetsanpassa 2013/2014 Art 21 Rätt till Lärcentrum hemsidor utanför gotland.se, yttrandefrihet alternativt flytta in dem på Art 24, Rätt till gotland.se.6 utbildning

Gymnasie- och Verksamheterna tar ansvar 2013 -- Inom budgetram Förvaltningschef samt rektor 7 Art 27 Rätt till arbete vuxenutbildningsförvaltning för att ta emot praktikanter och sysselsättning en via praktikslussen som ett sätt att öka sysselsättningsgraden bland funktionsnedsatta.7

Delar av gymnasie- och Stärka lärares kunskaper Under Inom budgetram Rektor 8 Art 8 Medvetandegöra vuxenutbildningsförvalt- om funktionsnedsättningars planperioden situationen för personer ningen påverkan på inlärning. Öka med kunskapen om funktionsnedsättning neuropsykiatriska diagnoser och bemötande.8

Studie- och Stärka studie- och Under Inom budgetram Rektor 9 Art 27 Rätt till arbete yrkesvägledning yrkesvägledares kompetens planperioden och sysselsättning om hur unga med funktionsnedsättning ska kunna studera vidare eller studera för att få arbete.9

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 14 (15)

Serviceförvaltningen (Regionstyrelsen)

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) God man Möta kunden där kunden är. Pågående Särlösning. Möjliggöra för att mötas på Nuvarande lokal är inte andra platser . bra anpassad för personer med funktionsnedsättning.

Måltid Specialkost – Pågående -- Särlösning Anpassa/erbjuda 2014 specialkost åt personer med någon form av funktionsnedsättning.

Regionarkiv Översyn av dörrar som är Pågående tunga och svåröppnade för personer med funktionsnedsättning.

Regionupplysning Förenkla knappval för att Pågående underlätta för funktionsnedsatta och äldre att göra rätt/komma rätt.

Regionupplysning Ta fram enkla broschyrer 2014 som med hjälp av pictogram visar hur man kommer i kontakt med vård och omsorg etc

Regionupplysning Förenkla för personer med Pågående Till exempel funktionsnedsättning och rullstolsburna ska äldre vid deras besök på enkelt kunna komma Visborg. fram och skyltar ska vara lättlästa.

Ledningskontoret Ärendenr KS 2011/556 15 (15)

Ledningskontoret (Regionstyrelsen)

Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan(för Kostnad/resurser Ansvar Kommentar aktiviteten) Inventering Inventering av Genomfört Inom budgetram Varje enhet Ledningskontorets förbättringsområden kontorsdagar Utbildning Klarspråksutbildning, 2103-2014 HR-enheten, Human Regiongemensam myndighetssvenska för resources(personalfrågor) handläggare Information ”Populär”/”light”-version av Vid förnyelse/ Respektive enhet vissa övergripande revidering av styrdokument t ex regional grunddokument utvecklingsstrategi, översiktsplan etc Information Införa W3D3s nämndmodul 2013-2014 Inom budgetram Administrativ utveckling Modulen ger förutsättningar att öka tillgängligheten Information PDF-filer får ej vara bildfiler 2014 Ytterligare resurser Respektive enhet Talprogram klarar inte eller skrivskyddade krävs att läsa dessa filer Valideringsprogram för Utreda och om möjligt införa Löpande Ledning och kommunikation Webb och Word valideringsmodul. Webb- modulen är prioriterad. E-tjänster Styra utvecklingen av regionens Löpande Administrativ utveckling utbud av E-tjänster, Elektroniska tjänster. Växel Utformningen av 2013 Administrativ utveckling Knappvalsfunktionen utvärderas Lokaler Tillgänglighet till Rådhusets 2013-2014 Administrativ utveckling Både fysisk lokaler tillgänglighet och användbarheten för personer med funktionsnedsättning Checklista för lokaler Ta fram en checklista för 2013 Inom ordinarie Administrativ utveckling Se ovan kontroll av Rådhusets verksamhet tillgänglighet

Not: Region Gotlands elektroniska diariesystem, W3D3

STRUKTUR FÖR DIALOG OCH SAMRÅD med handikapporganisationerna Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med FN-konventionen om funktionsnedsättningar rättigheter för personer med Övergripande samråd och för ömsesidigt utbyte funktionsnedsättningar Ordförande, regionråd Vice ordförande från organisationerna Nationell strategi för 7l7 led amöt er fåfrån organ isa tionerna funktionshinder- politiken 2011-2016 7 ersättare från organisationerna Sekreterare, Region Gotland Reglemente för Region Samordnare, Region Gotland Gotlands tillgänglighetsråd för Representantgruppen personer med funktionsnedsättningar Forum med alla 28 handikapporganisationer Förslag och idéer till dagordning bl a i tillgänglighetsrådet Samrådsgrupper på nämndnivå Förtroendevalda, kontaktperson/tjänsteman, representanter från organisationerna TN/MHN/BN BUN/GVN HSN/HSF KFN/KFF SON/SOF RS/SF TKF* /SBF BUF/GVF

Brukarråd på verksamhetsnivå

*TKF/SBF Tillgänglighetsrådgivare kallas vid behov och framför allt vid större projekt Bilaga 4 Regionstyrelsen 1 (1) Handlingstyp Dokument för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer tillgänglighetsrådgivare med funktionsnedsättningar

Eva Sellberg Datum Oktober 2013

Uppdrag för tillgänglighetsrådgivare inom tekniska nämnden, byggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden inom Region Gotland

Enligt beslut av tekniska nämnden 2001-05-23 och byggnadsnämndens arbetsutskott 2004 – 09-15 skall vid projekteringar av kommunalt ägda byggnader samråd hållas med handikapprörelsen. Samrådet innebär att utsedda tillgänglighetsrådgivare ska ges information om pågående byggprocesser. Tillgänglighetsrådgivarna erbjuds information om aktuella och viktiga projekt. Vidare inbjuds de att delta i vissa delar av byggprocessen. Samrådet syftar till att påverka att tillgänglighet och användbarhet av byggnader synliggörs utifrån erfarenheter. Ersättning utgår till tillgänglighetsrådgivarna från respektive projektbudget.

Projektledaren har ansvar för att en eller flera tillgänglighetsrådgivare får handlingar till aktuellt projekt och att denne också får en kallelse till lämpliga projektmöten. Tillgänglighetsrådgivaren deltar normalt vid ett eller flera projektmöten varvid hans/hennes synpunkter skall föras till protokollet.

Detta innebär att tillgänglighetsrådgivaren inte tar på sig något ansvar varken för ritningarnas innehåll eller för den färdiga byggnaden framöver.

Besöksadress Visborgsallén 19 Bankgiro 339-8328 Postadress SE-621 81 Visby Plusgiro 18 97 50-3

Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Org nr 212000-0803 E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 15

Stiftelsen Liljewalchska donationen

Innehåll · Regionstyrelsens förslag 2013-11-21, § 354 · Ledningskontoret 2013-10-22 · Länsstyrelsen Stockholm 2013-10-03

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 354 Au § 333 Stiftelsen Liljewalchska donationen

RS 2012/621 - Ledningskontoret 2013-10-22 - Ledningskontoret, reviderad bilaga 2013-11-05

Regionstyrelsens förslag till beslut i fullmäktige

· Stadgar för Liljewalchska donationen samt Reglementen för Liljewalchska skogsmedlen och Liljewalchska understödsmedlen, antagna av Gotlands läns landsting åren 1943 och 1944 med senare eventuella ändringar och tillägg per utgången av år 2013, upphävs.

· Styrelsen för Liljewalchska skogsmedlen och Styrelsen för Liljewalchska understöds- medlen åläggs att senast den 31 december 2013 ha avslutat sin verksamhet med att avge en rapport till regionstyrelsen om hur de avträtt sin del av förvaltningen av stiftelsen Liljewalchska donationen till den nya förvaltaren Hushållningssällskapet Gotland.

Regionstyrelsens beslut

· Regionstyrelsen beslutar att se till att stiftelsen Liljewalchska donationen kan bli lagfaren ägare till de i bilagan till detta beslut förtecknade fastigheterna i befintligt skick. För detta ska någon köpeskilling inte betalas.

· Samtliga kapitalplaceringar avslutas för stiftelsens Liljewalchska donationen räkning och snarast utbetala dem till stiftelsen genom dess nya förvaltare.

· Regionstyrelsen, som arkivmyndighet, har inte något att erinra emot om Region- arkivet överlämnar stiftelsens Liljewalchska donationens arkiv till landsarkivet.

Länsstyrelsen har på Region Gotlands begäran återkallat regionstyrelsens uppdrag att förvalta stiftelsen Liljewalchska donationen och utsett Hushållningssällskapet Gotland som ny förvaltare. Som en följd av detta har Region Gotlands all reglering och befolk- ning i och av stiftelsens angelägenheter blivit överflödig men bör ändå formellt beslutas upphöra. Dessutom ska alla stiftelsens tillgångar ställas till den nya förvaltarens för- fogande. Regionen har skött stiftelsens angelägenheter under lång tid och arkiverat denna del. Det finns intresse av att hålla stiftelsens arkiv samlat.

Forts.

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionstyrelsen 2013-11-21 Protokoll

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-11-07

Rs § 354 forts. Au § 333

På arbetsutskottets sammanträde delades det ut reviderad fastighetsförteckning i fråga om överlåtelse till stiftelsen Liljewalchska donationen, vilken ersätter tidigare utskickad.

Arbetsutskottet har, i enlighet med ledningskontoret, föreslagit att stadgarna upphävs. Stiftelsens alla tillgångar ställs till den nya förvaltarens förfogande.

Expedieras: Anm: Regionarkivet Förteckning över ingående fastigheter biläggs Ledningskontoret, Ekonomi Ledningskontoret, Kansli (jurist)

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Ledningskontoret RS 2012/621 1 (5) Patrik Pettersson Tjänsteskrivelse

22 oktober 2013

Regionstyrelsen

Stiftelsen Liljewalchska donationen Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta a. att upphäva Stadgar för Liljewalchska donationen samt Reglementen för Liljewalchska skogsmedlen och Liljewalchska understödsmedlen antagna av Gotlands läns landsting åren 1943 och 1944 med senare eventuella ändringar och tillägg per utgången av år 2013, och b. att ålägga styrelsen för Liljewalchska skogsmedlen och Styrelsen för Liljewalchska understödsmedlen för understödmedlen att senast den 31 december 2013 ha avslutat sin verksamhet med att avge en rapport till regionstyrelsen om hur de avträtt sin del av förvaltningen av stiftelsen Liljewalchska donationen till den nya förvaltaren Hushållningssällskapet Gotland, och 2. Regionstyrelsen beslutar att se till att stiftelsen Liljewalchska donationen kan bli lagfaren ägare till de i bilagan till detta beslut förtecknade fastigheterna i befintligt skick. För detta skall någon köpeskilling inte betalas. 3. Regionstyrelsen beslutar att avsluta samtliga kapitalplaceringar för stiftelsens Liljewalchska donationen räkning och snarast utbetala dem till stiftelsen genom dess nya förvaltare. 4. Regionstyrelsen såsom arkivmyndighet förklarar att den inte har något att erinra emot om Regionarkivet överlämnar stiftelsens Liljewalchska donationens arkiv till landsarkivet. Sammanfattning 5. Länsstyrelsen har på regionens begäran återkallat regionstyrelsens uppdrag att förvalta stiftelsen Liljewalchska donationen och utsett Hushållningssällskapet Gotland om ny förvaltare. Som en följd av detta har regionens all reglering och befolkning i och av stiftelsens

Besöksadress Visborgsallén 19 E-post [email protected] Postadress SE-621 81 Visby Webbplats www.gotland.se Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org nr 212000-0803

Ledningskontoret RS 2012/621 2 (5) Patrik Pettersson

angelägenheter blivit överflödig men bör ändå formellt beslutas upphöra. Dessutom skall alla stiftelsens tillgångar ställas till den nya förvaltarens förfogande. Regionen har skött stiftelsens angelägenheter under lång tid och arkiverat den del. Det finns intresse av att hålla stiftelsens arkiv samlat.

Bakgrund 6. Den 19 juni 2013 beslutade regionstyrelsen § 186 att avsäga sig uppdraget att förvalta den stiftelse som uppstått ur testamentet den 17 april 1909 efter Carl Fredrik Liljevalch jr. 7. Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade den 27 september 2013 i ärendena 206-31337-2013 och 206-31359-2013 bl.a. att registrera Hushållningssällskapet Gotland som ny förvaltare av stiftelsen. 8. Det ger upphov till ett antal följdfrågor om stadgar och reglementen, förtroendevalda, stiftelsens tillgångar och stiftelsens arkiv. Dessa ämnen avhandlas under respektive rubrik nedan. Stadgar och reglementen 9. Den reglering som Region Gotland beslutat om hur regionen skall förvalta stiftelsen har genom bytet av förvaltare förlorat sin praktiska betydelse. För ordningens skull kan ändå vara bra att formellt upphäva förekommande regelverk. 10. Således föreslås att Stadgar för Liljewalchska donationen samt Reglementen för Liljewalchska skogsmedlen och Liljewalchska understödsmedlen antagna av Gotlands läns landsting åren 1943 och 1944 med senare eventuella ändringar och tillägg upphävs. Det innebär bl.a. att styrelsen för skogsmedlen och styrelsen för understödsmedlen avskaffas. 11. Styrelserna svarar för att avslutande åtgärder som att ställa Stiftelsens egendomar till den nya förvaltarens förfogande. Det bör vara genomfört senast den 31 december 2013. 12. Styrelserna skall avsluta sin verksamhet med att avge rapport till regionstyrelsen om dessa avslutande åtgärder.

Uppdragen för ledamöterna i skogsmedlen och i understödsmedlen 13. Av nyss nämnda regelverk framgår bl.a. att fullmäktige skall utse fem ledamöter i vardera styrelsen för skogsmedlen och understödsmedlen. 14. Följande ledamöter och ersättare är utsedda åren 2011–2013. LILJEWALCHSKA STIFTELSEN – SKOGSMEDLEN Ledamöter i styrelsen: 2011-2013: S Thomas Klang, Roma Busarve 633, 622 54 Romakloster S Sol-Britt Augustsson, Östgötagatan 7, 621 49 Visby M Lennart Niklasson, Lojsta Bjärs 111, 623 59 Hemse

Ledningskontoret RS 2012/621 3 (5) Patrik Pettersson

C Björn Dahlström, Lärbro Norrbys 2435, 624 53 Lärbro Ingmar Danielsson, Fröjelgatan 10, 621 43 Visby (representerar skogsstyrelsen) Aukt. revisor: 2011-2013 Claes Wallman, PWC, Box 1253, 141 26 Huddinge Ersättare för aukt. revisor: 2011-2013 Erika Kristina Svensson, PWC, Box 1253, 141 26 Huddinge

LILJEWALCHSKA STIFTELSEN - UNDERSTÖDSMEDLEN Mandatperiod: 2011-2013 Ledamöter i styrelsen: S Thomas Klang, Roma Busarve 633, 622 54 Romakloster S SolBritt Augustsson, Östgötagatan 7, 621 49 Visby S Roland Olofsson, Roma Larsarve 156, 622 54 Romakloster M Lennart Niklasson, Lojsta Bjärs 111, 623 59 Hemse C Björn Dahlström, Lärbro Norrbys 2435, 624 53 Lärbro

15. Med anledning av förvaltarbytet och upphävandet av stadgarna och reglementena, behövs inte längre utses några ledamöter i styrelserna. Eftersom nu gällande uppdrag upphör med utgången av 2013, behöver inte uppdragen återkallas. Däremot skall inte några nya uppdrag ges. Stiftelsens tillgångar 16. Regionen är lagfaren ägare till skogfastigheter som en gång förvärvats med Stiftelsens medel. Stiftelsen är taxerad ägare. Det formella ägandet skall utan krav på köpeskilling överföras till stiftelsen så stiftelsen kan få lagfart på sina tillgångar. Det kan verkställas t.ex. genom överlåtelseavtal eller genom talan om bättre rätt. Dessa fastigheter ingår inte i regionens räkenskaper. Dispositionerna påverkar således inte regionens ställning eller resultat. 17. Gåvokapitalet som förvaltas av regionstyrelsen bedriver kapitalförvaltning och delar ut ränta till skogsmedlen och understödsfonden. Denna förvaltning avslutas och behållningen utbetalas till stiftelsens förfogande genom den nya förvaltaren. Likaså överlämnas stiftelsens handlingar till nya förvaltaren. 18. Tillgångar och handlingar som styrelsen för skogsmedlen och styrelsen för understödsmedlen förfogat över för stiftelsens räkning skall avträdas till den nya förvaltaren Hushållningssällskapet Gotland. 19. Bokslut över 2013 års förvaltning ankommer på den nya förvaltaren att upprätta. Regionstyrelsen genom serviceförvaltning biträder den nya förvaltaren vid behov med upplysningar. Stiftelsens handlingar och arkiv 20. Det saknas normalt sett anledning för kommunens skattebetalare att stå för hanteringskostnader för enskilda arkiv, särskilt om materialet inte får användas fritt efter arkiveringen. Riksarkivet (men landsarkiven) har dock ett uppdrag vad gäller enskilda arkiv.

Ledningskontoret RS 2012/621 4 (5) Patrik Pettersson

21. Enligt ledningskontorets bedömning omfattas stiftelsens handlingar inte av offentlighetsprincipen (jfr 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Handlingarna är sålunda enskilda handlingar och generar tillsammans ett enskilt arkiv. Vissa handlingar finns ändå sedan tidigare arkiverade som enskilt arkiv hos regionarkivet. 22. Med hänsyn till den anknytning som funnits mellan regionen och stiftelsen kan det vara av intresse att söka hålla arkivet samlat så länge som regionen svarade för förvaltningen av stiftelsen, d.v.s. i praktiken t.o.m. år 2013. Sedan förvaltaruppdraget upphört kan regionen emellertid inte ensidigt förfoga över stiftelsens handlingar och arkiv. I stället kan i så fall formuleras ett erbjudande som är frivilligt för stiftelsen att anta. Ett sådant erbjudande bör villkoras med att handlingarna får offentliggöras som vore de allmänna handlingar. 23. Hushållningssällskapet, som arkiverar hos landsarkivet, har å sin sida erbjudit sig att ta över det material som arkiverats i regionarkivet. Accepterar landsarkivet att ta emot detta material, bör enligt ledningskontorets mening Hushållningssällskapet erbjudande accepteras. Verkställigheten i den närmare gränsdragningen av materialet som kan överlämnas bör överlåtas till regionarkivet att i samråd med landsarkivet lösa praktiskt.

Ledningskontoret

Per Lindskog regiondirektör

Bilaga Fastighetsförteckning

Ledningskontoret RS 2012/621 5 (5) Patrik Pettersson

Bilaga

Lagfaren ägare Gotlands kommun, taxerad ägare Liljewalchska fonden

GOTLAND ANGA BENDES 1:25 GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:17 GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:18 GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:21 GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:22 GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:29 GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:30 GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:32 GOTLAND FIDE NYGRANNE 1:4 GOTLAND FRÖJEL BOSARVE 1:14 GOTLAND FRÖJEL BOSARVE 1:16 GOTLAND GOTHEM SUDERS 1:14 GOTLAND LEVIDE STENSTUGU 1:17 GOTLAND LÄRBRO NORRVANGE 1:55 GOTLAND LÄRBRO NORRVANGE 3:1 GOTLAND LÄRBRO PAVALS 1:15 GOTLAND LÄRBRO SLÄNGS 1:16 GOTLAND LÄRBRO SLÄNGS 1:17 GOTLAND ROMA KLOSTER 2:12 GOTLAND SILTE HALLVIDE 1:22 GOTLAND SJONHEM VINKELS 1:10 GOTLAND SJONHEM ÅKRE 1:22 GOTLAND SUNDRE TOMASE 1:35 GOTLAND VAMLINGBO ANDERSE 1:12 GOTLAND VAMLINGBO ANDERSE 1:13 GOTLAND VAMLINGBO ANDERSE 1:15 GOTLAND VÄNGE GANDARVE 1:36 GOTLAND VÄNGE GANDARVE 1:65 GOTLAND VÄNGE GANDARVE 1:77 GOTLAND VÄNGE GANDARVE 1:82

40163 Lagfaren ägare Gotlands kommun, taxerad ägare Liljewalchska fonden anteckn, , inteckn, inskrivn Rättighet GOTLAND ANGA BENDES 1:25 gravationsfri - GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:17 Inskrivning: 2001-06-21 nyttjanderätt område, akt 4228. Starkström: last ledningsrätt: 09-ARD-434.1. GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:18 gravationsfri Starkström: last ledningsrätt: 09-ARD-434.1. GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:21 Inskrivning: 2001-06-21 nyttjanderätt område, akt 4228 - GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:22 Inskrivning: 2001-06-21 nyttjanderätt område, akt 4228 - GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:29 Inskrivning: 2001-06-21 nyttjanderätt område, akt 4228 - GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:30 Inskrivning: 2001-06-21 nyttjanderätt område, akt 4228 - GOTLAND ARDRE VÄSTERBY 1:32 Inskrivning: 2001-06-21 nyttjanderätt område, akt 4228. Starkström: last ledningsrätt: 09-ARD-434.1. Väg i samfälld vägmark: last officialservitut 09-FID-250.1. GOTLAND FIDE NYGRANNE 1:4 gravationsfri Starkström: last ledningsrätt 09-HEM-775.1 GOTLAND FRÖJEL BOSARVE 1:14 gravationsfri Väg: förmån officialservitut 09-FRÖ-382.1 GOTLAND FRÖJEL BOSARVE 1:16 gravationsfri Väg: last officialservitut 09-FRÖ-382.1 GOTLAND GOTHEM SUDERS 1:14 gravationsfri - GOTLAND LEVIDE STENSTUGU 1:17 gravationsfri - GOTLAND LÄRBRO NORRVANGE 1:55 gravationsfri Tele: last ledningsrätt 09-LÄR-923.1 Väg: last avtalsservitut 0980IM-04/8647.1 GOTLAND LÄRBRO NORRVANGE 3:1 Inskrivning: 2004-11-05 avtalsservitut väg, akt 8647. Väg: last officialservitut 09-LÄR-972.1. GOTLAND LÄRBRO PAVALS 1:15 gravationsfri - GOTLAND LÄRBRO SLÄNGS 1:16 gravationsfri - GOTLAND LÄRBRO SLÄNGS 1:17 gravationsfri - Anteckning: Intresseanmälan enl lagen om arrendatorers rätt att GOTLAND ROMA KLOSTER 2:12 förvärva arrendestället, 1991-03-27, akt 1121. Parkering: förmån officialservitut 09-HLA-196.1 GOTLAND SILTE HALLVIDE 1:22 gravationsfri - GOTLAND SJONHEM VINKELS 1:10 gravationsfri - GOTLAND SJONHEM ÅKRE 1:22 gravationsfri - GOTLAND SUNDRE TOMASE 1:35 gravationsfri - GOTLAND VAMLINGBO ANDERSE 1:12 gravationsfri - GOTLAND VAMLINGBO ANDERSE 1:13 gravationsfri - GOTLAND VAMLINGBO ANDERSE 1:15 gravationsfri - GOTLAND VÄNGE GANDARVE 1:36 Inskrivning: 2001-01-11 nyttjanderätt område, akt 223 - GOTLAND VÄNGE GANDARVE 1:65 Inskrivning: 2001-01-11 nyttjanderätt område, akt 223 - GOTLAND VÄNGE GANDARVE 1:77 Inskrivning: 2001-01-11 nyttjanderätt område, akt 223 Starkström: last ledningsrätt: 09-ROM-454.1 GOTLAND VÄNGE GANDARVE 1:82 Inskrivning: 2001-01-11 nyttjanderätt område, akt 223 Starkström: last ledningsrätt: 09-ROM-454.1

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 16

Avsägelser och fyllnadsval samt nyval i styrelser, nämnder m.m.

Innehåll d) Inger Halléns (MP) avsägelse från uppdraget som ersättare i styrelsen för Odinska Donationsfonden e) Lena Celions (M) avsägelse från uppdraget som regionråd i opposition och andre vice ordförande i regionstyrelsen fr.o.m. 2014-01-01 f, g) Regionfullmäktiges valberednings protokoll 2013-11-15

Visby 2013-12-02

Till regionfullmäktige i Region Gotland

Avsägelse av uppdrag.

Jag begär härmed att få bli befriad från mina uppdrag som regionråd i opposition, andre vice ordförande i regionstyrelsen och ledamot i regionstyrelsens arbetsutskott, från och med den 2014-01-01.

Lena Celion (M)

PROTOKOLL

Sammanträdesdag Regionfullmäktiges valberedning 2013-11-15

Plats och tid Visborgsallén 19, Rådhuset, kl. 13.15—13.40

Beslutande Björn Jansson, ordförande Bodil Rosengren Stefan Wramner, tjg ersättare Hans Klintbom Inger Olofsson Johan Malmros

Utsedd att justera Hans Klintbom

Justeringens plats Ledningskontoret och datum 2013-11-25 Paragrafer 1-3

Underskrifter Sekreterare ...... Karin Hallberg

Ordförande ...... Björn Jansson

Justerande ...... Hans Klintbom

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Organ Regionfullmäktiges valberedning

Sammanträdesdag 2013-11-15

Datum för anslags Datum för anslags uppsättande 2013-11-26 nedtagande 2013-12-18 Förvaringsplats för protokollet Ledningskontoret

Underskrift ......

Regionfullmäktiges valberedning 2013-11-15 Protokoll

Vb § 1 Liljewalchska stiftelsen – Skogmedlen/Understödsmedlen

Region Gotland ska inte längre utse ledamöter och revisor p.g.a. att stiftelsen i fortsättningen ska förvaltas av Hushållningssällskapet Gotland.

Vb § 2 Förslag på val av ledamöter, ersättare och revisorer i styrelser, bolag, föreningar, stiftelser m.m. fr.o.m. 2014-01-01.

Valberedningen tog till behandling upp förslag till val av ledamöter, ersättare, revisorer m.m. i styrelser, stiftelser, bolag, föreningar m.m. som skall förrättas av regionfullmäktige vid dess decembersammanträde 2013. Förteckning över aktuella val hade upprättats av ledningskontoret.

Valberedningens förslag för beslut i regionfullmäktige

· Förslag till val framgår av bilagan.

Vb § 3 Nominering av ledamöter till Viltförvaltningsdelegationen

Länsstyrelsen har bett Region Gotland att nominera fem ledamöter och fem ersättare i Viltförvaltningsdelegationen perioden 2014-2017. Valberedningens förslag för beslut i regionfullmäktige

· Till ledamöter och ersättare i Viltförvaltningsdelegationen för 2014-2017 nomineras: Ledamöter S Gerty Holmstedt, Gothem Botvalde 572, 624 30 Slite S Roland Olofsson, Roma Larsarve 156, 622 54 Romakloster MP Bo Hammar, Hörsne Line 731, 622 58 Romakloster M Jan Edström, Dalhem Vidunge 339, 622 56 Dalhem C Björn Larsson, Väskinde Vis 406, 622 75 Visby

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionfullmäktiges valberedning 2013-11-15 Protokoll

Ersättare S Mona Magnusson, Väte Kvie 606, 623 78 Klintehamn att inträda vid förhinder för Gerty Holmstedt S Eric Hejdström, Halla Kambs 125, 622 52 Romakloster att inträda vid förhinder för Roland Olofsson V Bodil Rosengren, Lännavägen 36, 621 45 Visby att inträda vid förhinder för Bo Hammar M Perolof Kallings, Dalhem Myre 239, 622 56 Dalhem att inträda vid förhinder för Jan Edström C Eva Engström, Vänge Nygårds 260, 622 36 Romakloster att inträda vid förhinder för Björn Larsson

Justerande: Utdragsbestyrkande:

Regionfullmäktiges valberednings förslag 2013

______

GOTLANDS ENERGI AB Mandatperiod: 2014/2015 Ombud till årsstämman: S Åke Svensson, Roma Karby 516, 622 54 Romakloster Ersättare för ombudet vid årsstämman: S Hanna Westerén, Torsgatan 8, 3 tr, 621 45 Visby Ledamöter i delegation för samråd vid årsstämman: S Mikael Nilsson, Eugeniagatan 10, 621 46 Visby M Perolof Kallings, Dalhem Myre 239, 622 56 Dalhem C Karl-Johan Boberg, Stenkyrka Licknatte 311, 624 42 Tingstäde Ledamöter i styrelsen (nominering till bolagsstämman) S Conny Kristensen Gahnström, Lilla Skräddargården 7, 621 53 Visby MP Isabel Enström, Brunnsgatan 5, lgh 1001, 621 46 Visby C Stefan Nypelius, Bro Tors 110, 621 73 Visby Ersättare i styrelsen: (nominering till bolagsstämman) S Hanna Lenholm, Väskinde Lilla Mickelgårds 923, 622 75 Visby S Hans-Erik Svensson, Lindvägen 30, 624 52 Lärbro att i nu nämnd ordning inträda vid förhinder för ordinarie i S-MP—gruppen M Anna Hrdlicka, Wallérsplats 4, 621 56 Visby att inträda vid förhinder för Stefan Nypelius Lekmannarevisor: 2013/2014 (Nominering till bolagsstämman) C Ranita Gustafsson, Grötlingbo Skradarve 211, 623 38 Havdhem Ersättare för lekmannarevisor: 2013/2014 (Nominering till bolagsstämman) S Mats Ågren, Sanda Stora Varbos 941, 623 79 Klintehamn

1 Regionfullmäktiges valberednings förslag 2013

______

ALMI FÖRETAGSPARTNER GOTLAND AB Mandatperiod: 2014/2015 Ombud till bolagstämman: S Mikael Nilsson, Eugeniagatan 10, 621 46 Visby Ersättare för ombud till bolagsstämman: S Conny Kristensen Gahnström, Lilla Skräddargården 7, 621 53 Visby Ledamöter i samrådsdelegation vid bolagsstämma: S Bo Björkman, Korpklintsvägen 15, 621 41 Visby M Per-Anders Croon, Lummelunda Burge 621, 624 40 Tingstäde FP Johan Malmros, Perstorp Väskinde Skäggs 422, 622 75 Visby Ledamöter i styrelsen: (Nominering till bolagsstämman) S Åke Svensson, Roma Karby 516, 622 54 Romakloster C Eva Nypelius, Lokrume Nyplings 337, 632 74 Visby Maria Ahlsten, S:t Hansgatan 5, 621 57 Visby Lekmannarevisor: (Nominering till bolagsstämman) S Lilian Stenman, Mistelvägen 3, 624 44 Tingstäde Ersättare för lekmannarevisor: (Nominering till bolagsstämman) C Stig Pettersson, Eskelhem Frändarve 558, 622 70 Gotlands Tofta

HILMA OCH AXEL GUSTAFSSONS MINNE (Ledamöterna skall representera industrin, hantverket och handeln) Mandatperiod: 2014-2016 Ledamöter i styrelsen: S Thomas Klang, Roma Busarve 633, 622 54 Romakloster S Anna Wickström, Söderhemsgatan 25, 621 49 Visby M Hans af Petersens, Skolgatan 1, 624 48 Slite Sammankallande: Thomas Klang

STIFTELSEN OTHEMS MAGASINKASSA Mandatperiod: 2014-2016 Ledamöter i styrelsen: S Jan-Håkan Lindqvist, Åldermansgränd 6, 624 48 Slite C Erland Gardell, Othem Långome 630, 624 46 Slite Revisorer: S Kjell-Arne Lundin, Othem Othemars 233, 624 46 Slite) C Sture Gardell, Grubbens väg 5, 624 49 Slite

2 Regionfullmäktiges valberednings förslag 2013

______STIFTELSER SOM FÖRVALTAS AV REGIONSTYRELSEN Mandatperiod: 2014

Grupp 1 Stiftelsen för understöd åt nödställda sjuka i staden Stiftelsen för Hilma och Axel Gustafssons minne Drottning Christinas stiftelse Stiftelsen för julgåva i Visby Stiftelsen för extra kaffebjudningar på Göransgården S A Petterssons stiftelse Revisor: S Conny Broén, Gotenhofsgatan 13, 621 58 Visby Ersättare för revisor: C Stig Pettersson, Frändarve Eskelhem 558, 622 70 Gotlands Tofta

Grupp2 Stiftelsen för Gotlands Norra Härads Tingshusbyggnadsskyldige Samstiftelsen för Tallbackens sjukhem. (F.d. Stiftelsen för Follingbo sjukhus) Mariahemmets samstiftelse Samstiftelsen för premier till elever på Lövsta landsbygdsgymnasium Hjalmar Westergård-Roos stiftelse Revisor: MP Björn Fransson, Lunds Västra 5, 622 61 Visby Ersättare för revisor: S Lilian Stenman, Mistelvägen 3, 624 44 Tingstäde

Grupp 3 Systrarna Nanny och Dika Åkermans stiftelse Gotlands kommuns sociala samstiftelse Tullförvaltare Rudolf Odins stiftelse Elsa Berglunds stiftelse Stiftelsen för Liljewalchska gåvokapitalet Sjukvårdens samstiftelse Viktor och Therese Gyllenhammars stiftelse Alma Bobergs stiftelse Stiftelsen för premier till elever vid Gotlands grundskolor Carl Degermans stiftelse Stiftelsen Säveskolans allmänna premie- och stipendiefond Katarina och Ann-Marie Mårtenssons Minnesfond Aukt revisor: Claes Wallman, PWC, Box 1253, 141 26 Huddinge Ersättare för aukt revisor: Erika Kristina Svensson, PWC, Box 1253, 141 26 Huddinge

3 Regionfullmäktiges valberednings förslag 2013

______

STIFTELSEN KONSUL OTTO ÅKERMANS HEM (Förvaltas av socialnämnden) Mandatperiod: 2014 Aukt. revisor: Claes Wallman, PWC, Box 1253, 141 26 Huddinge Ersättare för aukt. revisor: Erika Kristina Svensson, PWC, Box 1253, 141 26 Huddinge

STIFTELSEN GOTHEMS STRANDBAD (Enligt reglementet bör ledamöterna vara bosatta i Gothem) Ledamöter i styrelsen: 2014—2016 S Gerty Holmstedt, Gothem Botvalde 572, 624 30 Slite C Gunnel Jakobsson, Gothem Fjärdinge 450, 624 30 Slite Revisor: 2014 M Kenneth Westberg, Gothem Viby 249, 624 30 Slite Ersättare för revisor: 2014 S Per Gahnström, Lilla Skräddargården 7, 621 53 Visby

GOTLANDS FÖRELÄSNINGSFÖRBUND Mandatperiod: 2014 Revisor: C Gertrud Karlsson, Lau Smiss 742, 623 62 Ljugarn Ersättare för revisor: S Yngve Ahlgren, Storvägen 30, 623 65 Ljugarn)

GOTLANDS TEATERFÖRENING Mandatperiod: 2014 Revisor: M Magnus Jönsson, Sanda Runne 807, 623 79 Klintehamn Ersättare för revisor: S Lilian Stenman, Mistelvägen 3, 624 44 Tingstäde

GOTLANDSFONDENS RÄKENSKAPER Mandatperiod: 2014 Revisor: S Lilian Stenman, Mistelvägen 3, 624 44 Tingstäde Ersättare för revisor: C Ranita Gustafsson, Grötlingbo Skradarve 211, 623 38 Havdhem

4 Regionfullmäktiges valberednings förslag 2013

______

STIFTELSEN MEDELTIDSVECKAN Mandatperiod: 2014 Ledamot i styrelsen: S Vivianne Calmén, Barlingbo Lillåkre 635, 621 78 Visby Ersättare i styrelsen: M Stefan Wramner, Birgers gränd 4, 621 56 Visby Ombud till årsmötet: S Björn Jansson, Korpklintsvägen 15, 621 41 Visby C Hans Klintbom, Vibble Vävaregatan 11, 622 59 Visby Ersättare för ombuden vid årsmötet: S Kjell Pettersson, Bulverksvägen 5, 624 44 Tingstäde att inträda vid förhinder för Björn Jansson. M Ulla Hammarhjelm, Pilängsgatan 11, 621 55 Visby att inträda vid förhinder för Hans Klintbom.

STIFTELSEN NORRLANDA FORNSTUGA Mandatperiod: 2014 Revisorer: S Gerty Holmstedt, Gothem Botvalde 572, 624 30 Slite C Ingemar Nyström, Kräklingbo Stenstugu 511, 623 70 Katthammarsvik Ersättare för revisorerna: S Birgitta Liljegren, Gråboväg 22 F, 621 49 Visby att inträda vid förhinder för Gerty Holmstedt M Kenneth Westberg, Gothem Viby 249, 624 30 Slite att inträda vid förhinder för Ingemar Nyström

FÖRENINGEN HEMSEGÅRDEN Mandatperiod: 2014 Revisor: M Eva Lindström, Stånga Liffride 435, 623 60 Stånga Ersättare för revisor: S Mats Ågren, Sanda Stora Varbos 941, 623 79 Klintehamn

STÅNGA IDROTTSFÖRENING Mandatperiod: 2014 Revisor: C Arne Ohlsson, När Siglaivs 842, 623 48 Stånga Ersättare för revisor: S Greger Eneqvist, Stånga Smissarve 329, 623 60 Stånga

5 Regionfullmäktiges valberednings förslag 2013

______

WISBY RIDKLUBB Mandatperiod: 2014 Revisor: S Conny Broén, Gotenhofsgatan 13, 621 58 Visby Ersättare för revisor: FP Lotta Jakobson, Lye Mannegårde 170, 623 61 Stånga

SCIENCE PARK GOTLAND (f.d. Gotland Interactive Park) Revisor: 2014 S Mats Ågren, Sanda Stora Varbos 941, 623 79 Klintehamn Ersättare för revisor: 2014 C Stig Pettersson, Eskelhem Frändarve 558, 622 70 Gotlands Tofta

VISBY CENTRUM AB (tidigare VISBY STRÖVET AB) Revisor: 2014-2015 M Perolof Kallings, Dalhem Myre 239, 622 56 Dalhem Ersättare för revisor: 2014-2015 S Lilian Stenman, Mistelvägen 3, 624 44 Tingstäde

FÖRENINGEN GOTLANDS FORNVÄNNER Mandatperiod: 2014-2015 Ledamöter i styrelsen: C Hans Klintbom, Vibble, Vävaregatan 11, 622 59 Visby M Inger Harlevi, Valdemarsgatan 9, 621 45 Visby S Wera Svensson, Djuplundavägen 24, 621 50 V S Meit Fohlin, Löjtnantsgata 1, 621 49 Visby Ersättare i styrelsen: C Peter Dolk, Vänge Skogs 156, 622 36 Romakloster att inträda vid förhinder för Klintbom och Harlevi S Roland Olofsson, Roma Larsarve 156, 622 54 Romakloster att inträda vid förhinder för Svensson och Fohlin. Lekmannarevisor: 2014—2015 C Stig Pettersson, Eskelhem Frändarve 558, 622 70 Gotlands Tofta Ersättare för lekmannarevisorn: 2014—2015 S Rune Johannesson, Tjelvarvägen 20, 621 42 Visby

6 Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 17

Medborgarförslag; nyinkomna

Innehåll · Gunilla Schentz’ medborgarförslag om busslinje Visby-Gothem-Åminne. (Inkom 2013-11-22) RS 2013/744 Presidiets förslag: Ärendet överlämnas till tekniska nämnden. · NN s medborgarförslag om att de fria parkeringarna på P18-området bör förmånsbeskattas. (Inkom 2013-11-25) RS 2013/745 Presidiets förslag: Ärendet överlämnas till tekniska nämnden. · Ingela Ekmans medborgarförslag om att göra tillfällig väg vid rondellen kv Stenhuggaren till cykel-/gångbana. (Inkom 2013-11-25) RS 2013/747 Presidiets förslag: Ärendet överlämnas till tekniska nämnden samt Trafikverket för kännedom. · NN s medborgarförslag om att varor till affärer och restauranger m.m. i innerstaden fraktas med häst och vagn. (Inkom 2013-11-27) RS 2013/754 Presidiets förslag: Ärendet överlämnas till tekniska nämnden

Region MEDBORGARFÖRSLAG Gotland Till Regionfullmäktige i Region Gotland 621 81 VISBY

Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt.

S) SS

Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. c - /? o, f U c /e «>

/n/1 / / 3 «, J"/'

C/ "

l/>'sbi»£'*' Namnförtydlil^ide (./UV'//** &*<»'* 2. Adress /

Postadress U " , &3- / §°/ U ' , 'S o c/ E-postadress ' Ht, /sifja^

Region Gotland - blankett för medborgarförslag 201 1-03-01 Sidan 1 av 2 H

/-/ Q / °7 '/ ' d /.T

C/

/v, / d ^ *v /?2 e c/ /V/

6o < 7CC°/° J

c ' n

Q / /' K? xp 5" / V-, -

/l/6{ A?

'/? X? C

P/ C (f An <- <^

/>n o, ,0 °1 a i,i -

6' /^ <•

{Cf

J O _ % C o /. - /^ d ^ /) r É-t / Q \ — ~-...... u .....------

s cr<

, -/, i , rf ., t d i n r> <_ /h

•/

/ /?/// - 6 s

/ — • /S ~< X - t.>/. r> /vi ^ c /et )3 ^hCjC-O. 6

/h c c/ . /O".A s / . OX A /3 u^_s l

x n / i CG^fr• i O/ J o F P»* --- O C? >V) Sc.jp. t/; /T) G S / / / o ^ o .V o/

.„../C.o S -/ „ ^

C\ / 1,' u o o Q // wr> /3/y ®

/C (A 0/c 7^ c f y Se T MEDBORGARFÖRSLAG

Till Regionfullmäktige i Region Gotland 621 81 VISBY

Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt.

JAG TYCKER ATT REG. GOTLAND VID NÄSTA SAMMANTRÄDE TAR UPP P-FRÅGAN PÅ P-18-OMR. PARKERINGARNA BÖR FÖRMÅNSBESKATTAS. OM EJ – VARFÖR? TYCKER DET ÄR ETT PRIVILEGIUM FÖR ANSTÄLLDA VID REG, GOTLANDS, TIDNINGAR, M.FL. SVAR FRÅN SKATTEMYNDIGHETEN BIFOGAS. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt.

P-FRÅGAN PÅ GOTL ÄR ALLTID AKTUELL OCH JAG UNDRAR VARFÖR REG. GOTL, TIDNINGSANSTÄLLDA M.FL. FÅR TILLGÅNG TILL FRI PARKERING. DET FINNS CA 300 FRIA 24-TIMMARS PLATSER OCH CA LIKA MÅNGA 2-TIM MED P-SKIVA, ETC. I ÖVRIGA DELAR AV VISBY (DOCK EJ ÖVERALLT) JAGAS BILISTERNA FÖR ATT BETALA MEN PÅ P- 18-OMR ÄR DET FÖRST TILL KVARN SOM GÄLLER. SER INGEN RÄTTVISA I HUR DET SER UT PÅ P-18-OMR. MARKEN ÄGS AV PEAB O REG. GOTLAND.

Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag.

Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering x

Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning 2013-11-13 Namnförtydligande

Adress

Postadress

E-postadress

SVAR 1(1) Datum Dnr 2013-10-01 430598790-13/1152

Skatteverket

Monica Östberg 01 0-575 80 41

Ang din förfrågan daterad 2013-09-24 om ev förmånsbeskattning av avgiftsfri parkeringsplats.

Översänder information om regelverket kring förmånsbeskattning av fri parkering. Som du ser så finns det olika varianter och bedömningen måste göras i varje enskilt fall.

Om du har ytterligare frågor så kan du med fördel vända dig till vår Skatteupplysning per tel 0771-567567 som har öppet 8-18 må-to och 8-16 fre. Du kan också ställa frågor med E- post via Skatteverkets hemsida.

Hälsningar

Nina Ivarsson, kontorschef

Postadress: Box 1214, 621 23 VISBY Telefon: 0771-567 567 Epost: [email protected] www.skatteverket.se Parkering eller garageplats | Skatteverket Sida l av 2

Skatteverket Parkering eller garageplats

Om arbetsgivaren håller med fri parkering eller fri garageplats vid arbetsplatsen innebär det i många fall att de anställda har en skattepliktig förmån.

Anställda som har en egen parkeringsplats blir beskattade för förmånsvärdet för alla dagar, på grund av dispositionsrätt till platsen, oavsett om bilen står där alla dagar eller inte.

Anställda som inte har en egen plats, men som får stå där det finns plats, blir bara beskattade för förmånsvärdet de dagar när de parkerar bilen där.

Hur ska förmånen värderas?

Förmånen ska värderas till marknadsvärdet. Marknadsvärdet är vad det skulle ha kostat den anställde att själv betala för motsvarande förmån, det vill säga vad den anställde skulle ha fått betala för att hyra en parkeringsplats eller garageplats i närheten av arbetsplatsen.

Om den anställde kan parkera gratis på likvärdiga platser, nära de platser som arbetsgivaren håller med, blir det inget förmånsvärde att beskatta.

Fri parkering kan vara skattefri

Den som har bilförmån ska inte beskattas särskilt för parkering eller garageplats vid arbetsplatsen. Detta gäller oavsett om den anställde använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat.

För anställda som kör mycket i tjänsten med egen bil gäller följande:

• Om bilen används i tjänsten under minst 160 dagar under året och då körs minst 300 mil ska den anställde inte beskattas för parkerings- eller garageplats.

• För den som kör färre dagar men minst 60 i tjänsten och då kör minst 300 mil, ska förmån av fri parkering tas upp för det antal dagar som bilen inte använts i tjänsten.

Om du behöver mer information om parkeringsförmån, kan du läsa mer om det i länken nedan.

Skrivelse om parkerinqsförmån

http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/formaner/bilarmm/parkeringe... 2013-10-01 Parkering eller garageplats | Skatteverket Sida 2 av 2

Kontrolluppgift

På kontrolluppgiften ska arbetsgivaren tala om ifall den anställde har fått förmån av fri parkering av sin privatbil vid arbetsplatsen.

Om förmånen har något värde ska detta ingå i beloppet i ruta 12 på kontrolluppgiften. Parkeringsförmån markeras dessutom med ett kryss i ruta 45.

http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/formaner/bilarmm/parkeringe... 2013-10-01 Skatteverkets skrivelse, Information om beskattning av parkeringsförmån Skatteverket Sida l av 7

Skatteverket Skatteverkets skrivelser

Information om beskattning av parkeringsförmån Datum: 2005-01-04

Dnr/målnr/löpnr: - 1 Bakgrund

Skatteverket har under den senaste tiden fått en mängd frågor angående beskattning av parkeringsförmåner. I Skatteverkets broschyrer och på verkets hemsida finns en del information angående beskattning av parkeringsförmåner. Informationen återfinns på Skatteverkets webbplats www.skatteverket.se under rubriken broschyrer SKV 304 och Bilaga skattedeklaration 2003 (pdf, 134.4 kB). Ytterligare information finns också på webbplatsen under rubriken A-Ö sökord Parkeringsförmån.

Eftersom alla frågor inte kunnat lösas enbart med ledning av den redan publicerade informationen har Rättsavdelningen sammanställt en del råd om tillämpning av gällande regler. Dessutom innehåller dokumentet ett antal svar avseende en del vanliga frågor som ställts i samband med beskattning av parkeringsförmåner.

2 Regler vid beskattning av parkeringsförmån

Av innehållet i 11 kap. l § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, följer att om en arbetsgivare tillhandahåller en anställd fri parkering vid arbetsplatsen utgör detta i princip en skattepliktig förmån.

Av innehållet i Handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet vid 2004 års taxering (HL) del l sid. 251 (pdf, 418.6 kB) framgår att förmån av fri parkering vid arbetsplatsen är skattefri för förmånsbilar. Förmånen kan också vara helt eller delvis skattefri om den skattskyldige använder den egna bilen i tjänsten i betydande omfattning.

Vid bedömningen av om bilen använts i betydande omfattning i tjänsten bör ledning kunna hämtas från reglerna om avdrag för resor till och från arbetet när kravet på tidsvinst inte är uppfyllt (12 kap. 27 § IL). Reglerna innebär att avdrag medges för alla arbetsresor när den egna bilen använts i tjänsten mer än 160 dagar och vid minst 300 mils årlig körning i tjänsten. Om bilen använts mer än 300 mil i tjänsten och mellan 60 - 160 dagar medges avdrag för bil med det antal dagar bilen använts i tjänsten.

3 Värdering av parkeringsförmån

Förmån som utgår i annan form än pengar värderas enligt bestämmelserna i 61 kap. 2 § IL till det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig varan eller tjänsten.

http://www.skatteverket.Se/rattsinformation/skrivelser/arkiv/ar/2005/skrivelser2005.5.... 2013-10-01 Skatteverkets skrivelse, Information om beskattning av parkeringsförmån Skatteverket Sida 2 av 7

Utgångspunkten vid värderingen av parkeringsförmånen är således priset för jämförbar parkeringsplats belägen i närheten av arbetsplatsen. Med jämförbar i detta sammanhang menas att parkeringen ska vara av likvärdig beskaffenhet. En parkering i exempelvis varmgarage kan inte anses jämförbar med parkeringsplats belägen utomhus. Vidare får en parkeringsplats utrustad med motorvärmare anses ha ett högre marknadsvärde än en parkeringsplats utan tillgång till motorvärmare. 4 Arbetsgivarens redovisningsskyldighet för parkeringsförmåner Enligt 2 kap. 10 § socialavgiftslagen (2000:980), SAL, är löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete avgiftspliktiga. Av innehållet i 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL framgår att arbetsgivaren också måste ta hänsyn till skattepliktiga förmåner när han beräknar skatteavdraget. Arbetsgivaren måste alltså varje månad göra skatteavdrag på parkeringsförmånen om den är skattepliktig. Om arbetsgivaren tillhandahåller fri eller subventionerad parkeringsplats i anslutning till arbetsplatsen är han redovisningsskyldig för denna förmån. Redovisningsskyldigheten innebär att han måste ha sådana rutiner beträffande hur de anställda rapporterar om när de utnyttjar parkeringen så att arbetsgivaren får ett tillförligt underlag för sin redovisning. Detta gäller framförallt för de fall de anställda inte har särskilt anvisade platser utan utnyttjar dem i mån av tillgång. Frågor och svar 5 Parkeringsförmån för personer med handikapp och sjukdomar 5.1 Parkeringsförmån för anställd med parkeringstillstånd Fråga Frågan gäller en arbetsgivare som tillhandahåller parkeringsplats i ett garage åt en anställd som har parkeringstillstånd. I garaget finns inga särskilda handikapplatser. Är parkeringsförmånen skattepliktig för den anställde? Svar Kommunerna tilldelar efter ansökan parkeringstillstånd. Sådant tillstånd tilldelas rörelsehindrade personer. Parkeringstillståndet innebär att den som har detta tillstånd har rätt att utan kostnad parkera sin bil på de särskilda platser som anvisats för handikappfordon. Tillståndet innebär också en rätt att parkera fordonet varhelst det finns en ledig plats. Eftersom parkeringstillståndet innebär en rätt att parkera fordonet gratis saknar den av arbetsgivaren utgivna förmånen marknadsvärde. Någon skattepliktig förmån har således inte uppkommit för den anställde även om garaget saknar särskilt arrangerade platser för handikappfordon.

http://www.skatteverket.se/rattsinformation/skrivelser/arkiv/ar/2005/skrivelser2005.5.... 2013-10-01 Skatteverkets skrivelse, Information om beskattning av parkeringsförmån | Skatteverket Sida 3 av 7

5.2 Parkeringsförmån i varmgarage för anställd med sjukdom Fråga Frågan gäller en av arbetsgivaren tillhandahållen parkeringsplats i ett garage för anställd som lider av sjukdom. Av den anställde företett läkarintyg framgår att denne på grund av sin sjukdom måste ha tillgång till varmgarage i närheten av arbetsplatsen.

Svar Av vad som sagts i avsnitt 2 framgår att fri parkering tillhandahållen av arbetsgivaren i princip utgör en skatte- och avgiftspliktig förmån för den anställde. En förutsättning för en sådan beskattning är att förmånen har ett marknadsvärde. I det här fallet saknar den anställde ett sådant parkeringstillstånd som berättigar till fri parkering. Med hänsyn härtill bör parkeringsförmånen värderas till vad det skulle ha kostat den anställde att själv betala parkeringsplatsen i garaget (se avsnitt 3). Av innehållet i 12 kap. 30 § IL framgår att skattskyldig som på grund av sjukdom tvingas använda egen bil för arbetsresorna är berättigad till avdrag med belopp motsvarande de verkliga bilkostnader som belöper på resorna mellan bostaden arbetsplatsen. I det här fallet har den anställde företett ett läkarintyg som visar att han är berättigad till avdrag för resor med bil. Eftersom den anställde blir beskattad för parkeringsförmån får detta värde anses ingå i de totala bilkostnaderna som ligger till grund för beräkningen av avdrag för arbetsresor. 5.3 Parkeringsförmån för anställd som inte kan åka med allmänna färdmedel till arbetet Fråga Frågan gäller en parkeringsplats som arbetsgivaren upplåtit gratis till anställd som lider av en tarmsjukdom som innebär att denne inte kan åka med allmänna färdmedel till arbetet. En annan fråga i detta sammanhang är hur man skattemässigt ska hantera ett bidrag som Försäkringskassan lämnar till den anställde för parkeringskostnader vid arbetet. Svar Även i det här fallet uppkommer en skatte- och avgiftspliktig förmån för den anställde som bör värderas på samma sätt som anges under avsnitt 3. Om den anställde kan förete ett läkarintyg som visar att han är berättigad till avdrag för verkliga bilkostnader bör parkeringsförmånen även i det här fallet anses ingå i de totala bilkostnaderna som ska ligga till grund för beräkningen av avdraget för arbetsresorna. I HL del l sid. 341-342 (pdf, 421.6 kB) anges följande:

http://www.skatteverket.Se/rattsinformation/skrivelser/arkiv/ar/2005/skrivelser2005.5.... 2013-10-01 Skatteverkets skrivelse, Information om beskattning av parkeringsfbrmån Skatteverket Sida 4 av 7

"Vid beräkning av de verkliga bilkostnaderna ska hänsyn tas till ev. bidrag, t.ex. bilstöd till handikappade."

Bidraget från försäkringskassan ska följaktligen även det beaktas vid beräkningen av de verkliga bilkostnader som ska ligga till grund för avdraget för resor till och från arbetet.

6 Parkeringsförmån när bilen används regelmässigt i tjänsten

6.1 Bilen i beredskap för tjänsteresor

Fråga

Frågan gäller en arbetsgivare som tillhandahåller parkeringsplatser till anställda som använder sina bilar i viss utsträckning i tjänsten. I anställningsavtalet finns inskrivet att de anställda ska ha bilen med sig till arbetet varje dag ifall det blir någon "utryckning" i tjänsten. I flera fall kommer dessa anställda inte upp till 300 mils tjänstekörning eller 160 dagars körning i tjänsten. Kan de anställda undgå beskattning för parkeringsförmån på grund av skyldigheten att ha den egna bilen disponibel för tjänstekörning?

Svar

Som framgår av avsnitt 2 ska bedömningen av om den egna bilen använts regelmässigt i tjänsten göras enligt samma regler som gäller vid beräkning av avdrag för resor till och från arbetet. I HL del l sid. 342 (pdf, 421.6 kB) anges följande när det gäller bilens användning i jourberedskap och liknande fall: Ofta åberopas som skäl för bilreseavdrag att arbetsgivaren uppställt krav på att den anställde har bil, att han har biltillstånd eller att han inte i förväg kan veta om han kommer att använda bilen i tjänsten under dagen. Dessa omständigheter utgör emellertid inte självständiga skäl för avdrag, utan måste sammanvägas med vad som ovan sagts om den faktiska regelmässiga användningen." I det här fallet måste bedömningen av om parkeringsförmån ska anses ha uppkommit göras med beaktande av dels den faktiska användningen i tjänsten dels innehållet i anställningsavtalet.

6.2 Bilen används även för transport till flygplats i samband med tjänsteresor

Fråga

Frågan gäller en arbetsgivare som tillhandahåller parkeringsplats åt en anställd som använder den egna bilen i tjänsten i viss utsträckning. Bilen används för en årlig tjänstekörning som överstiger 300 mil. Förutom ren tjänstekörning används bilen även för färd till och från flygplatsen vid tjänsteresor som företas med flyg. Sammanlagt har den anställde befunnit sig på tjänsteresa mer än 160 dagar under året. Frågan i detta sammanhang är om även de dagar som den egna bilen står parkerad vid flygplatsen ska räknas med vid beräkningen av om bilen använts regelmässigt i tjänsten.

http://www.skatteverket.se/rattsinformation/skrivelser/arkiv/ar/2005/skrivelser2005.5.... 2013-10-01 Skatteverkets skrivelse, Information om beskattning av parkeringsförmån Skatteverket Sida 5 av 7

Svar I det här fallet har den anställde befunnit sig på tjänsteresa under sammanlagt mer än 160 dagar under året. Under dessa dagar har han inte kunnat utnyttja förmånen av fri parkering vid arbetsplatsen. Med hänsyn härtill och då uttrycket "bilen använts i tjänsten i betydande omfattning" även får anses innefatta de dagar bilen stått parkerad vid flygplatsen i samband med tjänsteresor med flyg bör någon parkeringsförmån inte påföras om körsträckan uppgår till minst 300 mil och det sammanlagda antalet tjänsteresedagar överstiger 160. 7 Parkeringsförmånens marknadsvärde 7.1 Parkering med motorvärmare Fråga Frågan gäller en arbetsgivare som tillhandahållit sina anställda tillgång till fri parkering med motorvärmare. I närheten av arbetsplatsen finns avgiftsfri parkering utan tillgång till motorvärmare. Frågan gäller om de anställda som utnyttjar arbetsgivarens parkering ska förmånsbeskattas. Om så är fallet hur ska förmånen i så fall beräknas. Svar Kammarrätten (KR) i Sundsvall har i en nyligen avkunnad dom (2004-04-28 mål nr 1920—1921-02) prövat frågan om beskattning av parkeringsförmån. I det aktuella målet hade arbetsgivaren tillhandahållit de anställda 12 parkeringsplatser med motorvärmare i anslutning till arbetsplatsen. Parkeringsplatserna var inte personliga och erbjöd-s de anställda i mån av plats. I närheten av arbetsplatsen fanns en avgiftsfri parkering dock utan tillgång till motorvärmare. Eftersom den av arbetsgivaren tillhandahållna parkeringsplatsen med motorvärmare inte kan jämföras med den avgiftsfria parkeringen fann KR att de anställda som utnyttjat parkeringsplatserna erhållit skattepliktiga förmåner. Värdet av parkeringsförmånen ska enligt 61 kap. 2 § IL bestämmas till belopp motsvarande det pris som den skattskyldige skulle fått betala om denne själv skaffat sig tjänsten på den aktuella orten. I första hand bör marknadsvärdet beräknas till priset för jämförbar parkeringsplats i närheten av arbetsplatsen. Om sådan jämförbar parkering saknas kan förmånen alternativt beräknas till belopp motsvarande arbetsgivarens egen kostnad för parkeringsplatsen. Arbetsgivarens kostnad kan därvid beräknas antingen till faktisk erlagd hyra eller till belopp motsvarande de kostnader i form av el och andra merkostnader som belöper på parkeringsplatserna.

7.2 Marknadsvärdet på orten Fråga

http://www.skatteverket.Se/rattsinformation/skrivelser/arkiv/ar/2005/skrivelser2005.5.... 2013-10-01 Skatteverkets skrivelse, Information om beskattning av parkeringsformån | Skatteverket Sida 6 av 7

Är det alltid arbetsgivarens kostnad som ska ligga till grund för värdering av parkeringsformån? Svar Utgångspunkten vid förmånsvärdering är det pris som den skattskyldige skulle fått betala om han själv skaffat sig tjänsten. Om arbetsgivaren kan visa att det i nära anslutning till arbetsplatsen finns parkeringsplatser av liknande beskaffenhet till ett lägre pris kan detta pris istället användas vid värderingen av förmånen. För att ett sådant lägre värde ska kunna tillämpas krävs emellertid att det verkligen är fråga om en likvärdig parkeringsplats. Som framgår av den ovannämnda KR-domen kan en "vanlig" parkeringsplats inte jämföras med en parkeringsplats utrustad med motorvärmare. Motsvarande gäller för parkeringsplatser i garage eller parkeringshus jämfört med parkering utomhus. På vissa mindre orter finns fri tillgång till avgiftsfria platser vid parkering utomhus. I sådana fall bör parkeringsförmånen anses sakna värde även om arbetsgivaren haft en kostnad för densamma. I sådana fall där arbetsgivarens kostnad understiger priset på jämförbara parkeringsplatser i anslutning till arbetsplatsen bör förmånsvärdet beräknas till det sistnämnda värdet. 7.3 Parkeringsförmåner för s.k. miljöbilar Fråga Ska förmånsvärde beräknas även för s.k. miljöbilar elbilar m.fl. I en del kommuner får dessa fordon parkeras gratis eller till reducerat pris på kommunala parkeringsplatser. Svar Även i det här fallet föreligger i princip en skatte- och avgiftspliktig förmån. Avgörande vid bedömningen om skatteplikt föreligger är om förmånen har ett marknadsvärde. Av 61 kap. 2 § IL framgår att förmånen ska värderas till det pris som den skattskyldige själv skulle fått betala om han skaffat sig tjänsten på orten. Vid värderingen av parkeringsförmånen för miljöbilar måste således hänsyn tas till de möjligheter till fri parkering eller parkering till reducerat pris som finns för jämförbara parkeringar inom den aktuella kommunen. Något generellt undantag för förmånsbeskattning för parkering för miljöbilar kan inte medges eftersom förhållandena varierar inom landet. 7.4 Kommunala parkeringslösningar

Fråga I vissa kommuner finns möjligheter till gratis parkering eller parkering till starkt reducerade priser. Exempel på sådana subventionerade parkeringsmöjligheter är parkering med s.k. P-skivor och P-pass. P-skivorna och p-passen är avsedda att

http://www.skatteverket.se/rattsinformation/skrivelser/arkiv/ar/2005/skrivelser2005.5.... 2013-10-01 Skatteverkets skrivelse, Information om beskattning av parkeringsförmån | Skatteverket Sida 7 av 7

användas vid parkering på parkeringsplatser som annars är avgiftsbelagda. Har dessa parkeringssubventioner någon betydelse vid beräkning av marknadsvärdet för parkeringsförmåner? Svar Gemensamt för ovannämnda parkeringsalternativ är att de är avsedda att användas vid parkeringar under en begränsad tid (exempelvis 2-3 timmar). När parkeringstiden som markerats på p-skivan eller p-passet gått ut gäller vanlig parkeringsavgift. I samband med parkering vid arbetsplatser bör en jämförbar parkering omfatta heldag. På grund härav kan de alternativa parkeringslösningarna som beskrivits ovan i normalfallet inte användas vid bedömningen av om det föreligger parkeringsförmån. Värderingen av förmånen bör istället göras med hänsyn till de avgifter som normalt gäller i området.

7.5 Värdering av parkeringsförmån när arbetsgivaren äger fastigheten

Fråga Hur ska förmån av fri parkering värderas när arbetsgivaren själv äger den fastighet där parkeringen är belägen?

Svar

Värderingen ska även i sådana fall göras med utgångspunkt från marknadsvärdet på orten. Jämförelse får därför i första hand ske med priset för motsvarande parkeringar i närheten av arbetsplatsen. Speciellt i storstadsregionerna kan en sådan jämförelse vara svår att genomföra i praktiken. Den omständigheten att det inte finns lämpliga jämförelseobjekt i närområdet innebär emellertid inte att förmånen saknar värde. Om jämförelseobjekt saknas i arbetsplatsens omedelbara närhet får ledning sökas i prisnivån för parkeringar av liknande beskaffenhet i andra områden på samma ort.

http://www.skatteverket.Se/rattsinformation/skrivelser/arkiv/ar/2005/skrivelser2005.5.... 2013-10-01 Region MEDBORGARFÖRSLAG Gotland Till Regionfullmäktige i Region Gotland 621 81 VISBY 2013 -11- 2 5

Förslaget REGION GOTLAND Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Rondellen kv Stenhuggaren: Behåll den tillfälliga vägen som just nu byggs vid GEAB-sidan, gör sedan om den till cykel/gångbana och låt den gå fram till viadukten vid Linds, forts på bifogad bilaga Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Det spar pengar och rondellen blir klar snabbare .

Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering [x] Jag samtycker inte till internetpublicering l l Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning y /___, / 2013-11-22 Namnförtydligande Ingela Ekman Adress Nygatan 2 B Postadress 621 56 E-postadress ingela [email protected]

Region Gotland - blankett för medborgarförslag 2011-03-01 Sidan 1 av 2 Medborgarförslag

Fortsättning på förslaget

Då behövs det inte byggas en ny viadukt för cyklister/gående eftersom det redan finns en där.

Sedan en synpunkt:

Blanketten för medborgarförslag har för litet utrymme att skriva på och i PDF är inget bra alls.

Blanketten för anmälan om klotter är för omständig, borde räcka med var man sett klotter * Sedan finns ingen bilaga till medborgarförslag att fortsätta skriva på

Ingela Ekman

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 18

Medborgarförslag; anmälan av beslutade

Innehåll · Gustav Sjöbergs medborgarförslag om trafikspeglar i korsningen Lybska gränd-Mellangatan och Lybska gränd-S:t Hansgatan. RS 2013/387 • Tekniska nämnden 2013-10-29, § 249 • Medborgarförslag (Inkom 2013-06-03) · Claes Fribergs medborgarförslag om sänkning av hastigheten på Kittelgatan. RS 2013/362 • Tekniska nämnden 2013-10-29, § 250 • Medborgarförslag (Inkom 2013-05-24) · Sylve Klinths medborgarförslag om att vägar måste stängas av för icke nödvändig trafik för att göra Hällarna till stadspark. KS 2011/367 • Tekniska nämnden 2013-10-29, § 251 • Medborgarförslag (Inkom 2011-06-27)

Tekniska nämnden 2013-10-29 Protokoll

TN § 249 Medborgarförslag. Om trafikspeglar i korsningarna Lybska gränd - Mellangatan och Lybska gränd - S:t Hansgatan AU 159

Tekniska nämndens beslut

• Enligt arbetsutskottets beslut.

Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden

• Medborgarförslaget bifalls.

Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit till Region Gotland där förslagsställaren önskar att trafikspeglar sätts upp i korsningen mellan Lybska gränd och Mellangatan samt i korsningen mellan Lybska gränd och S:t Hansgatan.

Bedömning Gränderna är trånga och sikten i korsningarna är dålig för samtliga trafikanter. En uppsättning av trafikspeglar i korsningarna anses vara en bra åtgärd för att öka trafiksäkerheten. Under hösten kommer trafikspeglar att sättas upp i de båda korsningarna. Med anledning av ovanstående bifalls medborgarförslaget ___

Protokollsutdrag: RS Förslagsställaren

Justerare: Utdragsbestyrkande:

MEDBORGARFORSLAG

i"Til1l. ...,. REGION GOTLAND Regionfullmäktig fll e i Region Gotland 621 81 VISBY 2013 -06- O 3 Registraturen Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt.

Qg. <- C C

Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt.

JrjWcU__£_) q-_ fi_S jvr.f___i _^ lur ?J

fy ccL

Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering |Xj Jag samtycker inte till internetpublicering !~] Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Nanrateckning 4013^05- IT W Namnfönydligar : ^W1 \i P - r^— Adnss ^.i

E-postadrcss GvirbCT. C( & »CTC & GA-T tc^Lc .dfC-

Region Gotland - blankett för medborgarförslag 2011-03-01 Sidan 1 av 2

Tekniska nämnden 2013-10-29 Protokoll

TN § 250 Medborgarförslag. Om sänkning av hastigheten på Kittelgatan genom utsättning av farthinder AU 160

Tekniska nämndens beslut

• Enligt arbetsutskottets beslut

Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden

• Medborgarförslaget avslås.

Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit till Region Gotland där förslagsställaren menar att hastigheten 30 km/tim är för hög på Kittelgatan. Förslagsställaren önskar att hastighetsdämpande åtgärder i form av blomlådor eller ”lakritsremmar” sätts ut på de fyra raksträckor som finns i området för att öka trafiksäkerheten.

Bedömning Kittelgatan är en återvändsgata vilket medför att den största andelen av fordonstrafiken på gatan består av boende i området. Hastighetsbegränsningen är idag 30 km/tim och Region Gotland avser inte att sänka hastigheten. Det enda beslut Region Gotland kan ta som bidrar till en lägre hastighet är ett beslut om är att införa ett så kallat gångfartsområde. Dock krävs då att gatan är utformad som ett gångfartsområde. Medel för att bygga om hela Kittelgatan finns inte.

Vid prioritering av hastighetsdämpande åtgärder så prioriteras olyckdrabbade platser först tillsammans med gator som ligger i anslutning till skolor och som är skolvägar för barn. Enligt olycksstatistiken så har ingen person skadats och ingen olycka inträffat på Kittelgatan.

Under 2013 genomfördes hastighetsmätningar på Kittelgatan. Hastighets- mätningarna genomfördes inne i området från den 14 juni till den 24 juni och visar att få fordon överskrider gällande hastighet 30 km/tim. Mätningarna visar också att 85-percentilen är 22 km/tim, med 85-percentilen menas att 85 % av antalet fordon underskrider hastigheten 22 km/tim.

Justerare: Utdragsbestyrkande:

Tekniska nämnden 2013-10-29 Protokoll

Forts § 250

Att övervaka hastigheten på gatan är en polisiär fråga. Upplevs det att hastigheten överskrids kan detta anmälas till polismyndigheten. ___

Protokollsutdrag: RS Förslagsställaren

Justerare: Utdragsbestyrkande:

Region MEDBORGARFÖRSLAG Gotland Till BILAND

621 81 VISBY 2013 -05" 2 (

Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. sänkning av nastigneten pä Kitteijgata n genom utsättning av farthinder

Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Kittelgatans utformning och de många barnen i området gör att gällande hastighetsbegränsning på 30km/h är för hög. Dessutom överskrids ofta denna hastighet, ej sällan med det dubbla. Utsättning av farthinder i form av blomsterlådor och/eller" lakritsremmar" på de fyra raksträckorna i området är nödvändigt för att öka säkerheten i området.

Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering JX] Jag samtycker inte till internetpublicering f~3 Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt forslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning * 1 ny 1 Namnförtydligande / Claes Friberg Adress Kittelgatan 15 Postadress 621 53 Visby E-postadress

Region Gotland - blankett för medborgarförslag 2011-03-01 Sidan 1 av 2 Tn 2008-05-28 §154 behandlar huruvida Kittelgatan skall göras om till ett gångfartsområde, så är icke fallet här, utan endast en reell sänkning av hastigheten och därigenom öka säkerheten. Farthinder finns ibland annat Visby innerstad, och Kittelgatan har samma bredd som många av de innerstadsgator som utrustats med farthinder. Det är en fråga om när snarare än om något barn blir påkört i området om ingenting görs åt problemet.

Egenhändigt byggda farthinder är olagliga har Lennart Klintbom upplyst om i mailkonversation TN 2013/1171, och han förklarar också att Region Gotland är väghållare för området och därigenom ensamt beslutande i frågor om farthinder, varför jag lämnar detta förslag för Regionen att behandla.

Region Gotlands inriktning att göra säkrare skolvägar för barn och ungdomar är bra, och för alla barn och ungdomar på Kittelgatan börjar och slutar deras skolväg på Kittelgatan. Året om. l ovan nämnda mailkonversation rekommenderar Klintbom polisanmälning av de som kör för fort, en lösning som har två problem:

1. Det ge inger n eller väldigt kortvarig effekt. Fortkörare har vidtalats vid flertalet tillfällen med liten eller ingen effekt. En varaktig lösning behövs och det fås endast genom farthinder. 2. 30 km/h är för fort som området är utformat med gatbredd och alla skymmande murar, staket och häckar.

Tekniska nämnden 2013-10-29 Protokoll

TN § 251 Medborgarförslag. För att göra Hällarna till stadspark måste vägar stängas av för icke nödvändig trafik AU 161

Tekniska nämndens beslut

• Medborgarförslaget anses besvarat med samhällsbyggnadsförvaltningens redogörelse av vidtagna åtgärder.

Tekniska nämnden konstaterar att det är skillnad på begreppen ”stadspark” och ”naturreservat” med skilda regelverk. På naturreservatet, Södra Hällarna, har redan åtgärder vidtagits av samhällsbyggnadsförvaltningen: - två av förslagen i medborgarförslaget är genomförda, dels har de vägar som inte ska användas stängts av och dels finns grind uppsatt där endast räddningsfordon ska kunna passera. - under hösten kommer gångvägar att iordningställas i området Södra Hällarna och i samband med detta kommer även parkeringsplatser att iordningställas ___

Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden • Medborgarförslaget bifalls

Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit till Region Gotland där förslagsställaren önskar att de vägar som leder ut i området snarast stängs av. När vägarna är öppna kör många motorfordon kors och tvärs i hela området. Förslagsställaren menar att under sommaren kommer många husbilar och husvagnar och parkerar längs hela klippkanten.

Medborgarförslaget innehåller följande förslag: - sätt upp parkeringsplatser på lämpliga ställen, så att besökare kan parkera och gå ut i den tänkta parken - stäng av de vägar som inte skall användas - ordna låsta grindar som endast räddningsfordon kan använda

Justerare: Utdragsbestyrkande:

Tekniska nämnden 2013-10-29 Protokoll forts § 251

Bedömning Två av förslagen i medborgarförslaget är genomförda, dels har de vägar som inte ska användas stängts av och dels finns grind uppsatt där endast räddningsfordon ska kunna passera. Under hösten kommer gångvägar att iordningställas i området Södra Hällarna och i samband med detta kommer även parkeringsplatser att iordningställas. Med anledning av ovanstående bifalls medborgarförslaget. ___

Protokollsutdrag: RS Förslagsställaren

Justerare: Utdragsbestyrkande:

MEDBORGARFÖRSLAG

Till Regionfullmäktige i Region Gotland 621 81 VISBY

Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt.

Hällarna = Stadspark! Då måste vägar stängas av för icke nödvändig trafik. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt.

Ang. Hällarna Om Hällarna skall bli den ”Stadspark” som många önskar, måste den myndighet inom Region Gotland som ansvarar för detta, snarast stänga av de vägar som leder ut i området. Som det nu är kör många motorfordon lite kors och tvärs i hela området. Där det inte finns vägar görs nya! Inför sommaren kommer många husbilar och husvagnar att parkera längs hela klippkanten. Det tunna jordlager som finns i området försvinner och det uppstår sår i naturen som inte försvinner i första taget. Låt inte denna park bli en körgård! Vårt förslag är att: - sätt upp P-platser på lämpliga ställen, så att besökare kan parkera och gå ut i den tänkta parken - stäng av de vägar som inte skall användas - ordna låsta grindar som endast räddningsfordon kan använda. Västerhejde 20.05.2011 Västerhejde Centeravdelning Sylve Klinth Ordf,

Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag.

Jag samtycker till internetpublicering X Jag samtycker inte till internetpublicering

Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning 2011-05-20 Namnförtydligande Sylve Klinth Adress Krohns väg 1 Postadress 622 60 Visby E-postadress [email protected]

Regionfullmäktige Handlingar till Sammanträdesdag 2013-12-16 Ärende 19-22

Interpellationer

Innehåll · Regionstyrelsens ordförande Åke Svenssons (S) svar på Lennart Peterssons (S) interpellation om representationen inom Region Gotland. RS 2013/755 · Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) svar på Kerstin Kalströms (C) interpellation om Tingstäde skola. RS 2013/757. · Regionstyrelsens ordförande Åke Svenssons (S) svar på Ola Lindvalls (C) interpellation om Region Gotlands upphandling av livsmedel. RS 2013/756 · Byggnads nämndens ordförande Bo Björkmans (S) och tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) svar på Amy Öbergs (FP) interpellation om tillgänglighet i den offentliga miljön på Gotland. RS 2013/716

Visby 2013-11-25

INTERPELLATION

Interpellation till Regionstyrelsens ordförande Åke Svensson

SVT:s program Uppdrag granskning har under hösten 2013 redovisat hur politiker och tjänstemän i några av Sveriges kommuner använder sitt representationsanslag. Anslagen har använts till vidlyftiga inköp av sprit, vin och öl, restaurangbesök på guldkrogar och även till inköp av kvinnokläder (?). I något fall har berörda politiker motiverat hanteringen med att ”det följer den skånska traditionen”. Programmen har fått stort genomslag i media och allmänheten har berättigad blivit rejält upprörda. Och detta dessvärre, i en tid när förtroendet för politikerna generellt ökar. Representation är viktig, exempelvis när våra politiker träffar näringslivet, organisationer och får besök av representanter för andra kommuner och länder. Men självfallet utan att övertramp sker.

Min interpellation till Regionstyrelsens ordförande: - Hur fungerar representationen inom Region Gotland. Vad brukar ingå, och vilka är erfarenheterna, både positiva och mindre positiva?

- Sker fortlöpande någon utvärdering?

- Finns det motiv att revidera nuvarande regelverk för representationen?

- Vad kostade representationen år 2012?

Lennart Petersson (S)

Interpellation

Till Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell

Ang Tingstäde skola

Flera år har Tingstäde gamla skola stått tom, och den ser mer och mer chanserad ut. Den skulle vara jättebra som företagshotell eller kunna byggas om till bostäder. Här ligger regionen och har kostnad samtidigt som huset sjunker i värde.

Min fråga är: Finns det några planer för byggnaden?

Fårö 2013-11-22

Kerstin Kalström Centerpartiet

Interpellation

Till regionstyrelsens ordförande Åke Svensson

Ang regionens upphandling av livsmedel

För c:a 1 år sedan genomförde regionen upphandling av livsmedel för en 2- års period. Upphandlingen hade som inriktning att möjligheter skulle ges för lokala livsmedelsproducenter, även småskaliga, att lämna anbud.

Med hänsyn till de starka ambitioner som regionen har att leva upp till begreppet ekokommun är det viktigt att kontinuerligt följa upp om upphandlingen i praktiken fått det genomslag som avsågs. D v s att inköp i större utsträckning sker av livsmedel producerade på Gotland och att transportsträckorna minimeras för att medverka till bättre miljö och klimat.

Mina frågor är:

Hur stor andel av regionens inköp av livsmedel är producerade på Gotland?

I vilken omfattning sker inköp av gotländska livsmedel från grossistföretag som omlastar/packar produkterna på fastlandet?

Koordineras inköpen av livsmedel med hänsyn till säsong för primärproduktionen på Gotland?

Utgör regelverk för livsmedelsupphandling fortfarande hinder för att göra miljö- och klimatsmarta inköp?

Finns det utbud av livsmedel på Gotland som i rimlig omfattning tillgodoser regionens krav på kvalitet och kvantitet?

Dalhem 2013-11-25

Ola Lindvall