Bläcku 3 2007.Indd

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Bläcku 3 2007.Indd Bläcku Nr 3 2007 Årg 33 105 Bläcku Utgivare: Gotlands Ornitologiska Förening Redaktör: Måns Hjernquist [email protected] Medlemsärenden & adressändring: [email protected] Tryck: Snabba Tryck Visby 2007 Omslag: Havsörn akvarell. Måns Hjernquist ISSN: 0346-9328 Bläcku ges ut med fyra nummer per år, varav två är programblad. Prenumerera på tidskriften gör du genom att bli medlem i GOF. För att bli medlem betalar du in 150 kr på föreningens postgirokonto. pg 81 78 28-7 Gotlands Ornitologiska Förening Föreningen är en ideell sammanslutning som verkar för ökad kunskap om Gotlands fågelfauna och för bevarandet av ett rikt fågelliv på ön. Medlem blir man genom att be- tala 150 kr (fullbetalande), 60 kr (ungdomsmedlem t.o.m. 21 år), 50 kr (familjemedlem) eller 2 000 kr (ständigt medlemskap) på föreningens postgiro. GOF är en regionalförening av Sveriges Ornitologiska Förening, SOF. Gotlandssvararen Styrelse Föreningen driver en telefonsvarare som uppdateras minst en gång om dagen, året runt. Där kan du lyssna av aktuella Ordförande Övriga ledamöter observationer och tips om föreningsak- Måns Hjernquist Tord Lantz tiviteter. Hit kan du även ringa och lämna Sproge Snoder 806 Östergarn andra meddelanden som rör fåglar eller 623 44 Klintehamn Lilla Hamre 715 föreningen. tfn 24 42 63 620 16 Ljugarn Lyssna tel. 21 04 42 tfn 21 06 10 Rapportera tel. 21 05 42 Vice ordförande Björn Lilja Sten Wikström Regional rapportkommitte Rrk Ulfsparres väg 4 Fole Stora Tollby Gård Den regionala rapportkommitten tar emot 621 48 Visby 621 75 Visby rapporter om intressantare fågelobserva- tfn 26 41 13 tfn 360 25 tioner och detta sammanställs fortlöpande i årsrapporter. Kommitten består av Kassör Sivert Söderlund Björn Lilja (sammankallande), Tord Lantz, Tommy Lindberg Jungmansgatan 570 Magnus Martinsson och Bimbi Ollberg. Stationsgatan 17 621 52 Visby 620 30 Slite tfn 21 84 31 Kontakt tfn 22 24 84 Föreningen [email protected] Jörgen Petersson Medlem [email protected] Sekreterare Humlegårdsvägen 18 Redaktör [email protected] Tomas Johansson 621 46 Visby Rrk [email protected] Västergarn Ammor tfn 21 45 59 Webmaster [email protected] 622 30 G. Tofta tfn 29 19 99 Föreningens hemsida www.blacku.se 106 Innehåll nr 3 2007 Fåglar på Gotland - 2006 108 Safari - ett magiskt ord 150 Jakten på Borin 159 Linnéfåglar 162 Sångsvanen 164 Så trygg den ligger där 168 Kungsörnsymposium 2007 170 Notiser 174 Exkursionsrapporter 176 Starar Foto: Magnus Martinsson 107 Fåglar på Gotland 2006 Gluttsnäppa Magnus Martinsson Björn Lilja Fredrik Gustafsson Tord Lantz Magnus Martinsson Bimbi Ollberg edan följer en sammanställning Den regionala rapportkommittén (rrk) Nav de intressantaste iakttagelserna Den regionala rapportkommittén på Gotland under 2006. Som vanligt har till uppgift att bearbeta uppgifter bygger översikten på de rapporter om fågelfaunan på Gotland. Däri vilka inkommit till den regionala ingår att kvalitetsgranska rapporter rapportkommittén, rrk (se nedan). inkomna till ”svalan”, granska och För de sällsyntaste arterna vidarebefordra rapporter om sällsynta anges, inom parentes efter artens och/eller svårbestämda arter till SOF: vetenskapliga namn, dels det totala s raritetskommitté, att administrera antalet individer som observerats på och organisera inventeringsprojekt Gotland t.o.m. 2005, dels antalet (t.ex. riksinventeringar), att bidra individer som iakttogs under 2006. med uppgifter till den årliga För arter eller observationer märkta fågelrapporten i Vår Fågelvärlds med asterisk (*) gäller att dessa Fågelåret, samt att i Bläcku publicera har granskats och godkänts för en årlig sammanställning av publicering av Sveriges Ornitologiska fågelobservationerna på Gotland. Förenings raritetskommitté (Rk). Den regionala rapportkommittén Arter som ej ansetts uppträda spontant utses av GOF:s styrelse och har under står inom klammer. året bestått av Björn Lilja (rapport- 108 mottagare), Fredrik Gustafsson, Tord Notera att rödlistade arter är viktiga Lantz, Magnus Martinsson och Bimbi att rapportera. Observationer av på Ollberg. Gotland tämligen vanliga arter såsom skärfläcka, höksångare, småtärna m.fl. Året 2006 tas tacksamt emot. Aktuell lista finns Från Gotland inkom under året totalt på Svalan. 42100 rapporter till Svalan (se nedan). Rk-blanketter (raritetsrapporter) kan Av dessa har drygt 3400 bearbetats fyllas i direkt på Svalan, men kan för publicering med utgångspunkt också rekvireras från den regionala från den lokala rapportmallen. rapportmottagaren. Observera Under året sågs en ny art för Gotland att rapporterna alltid skall sändas mindre bergand, vilket innebär att det till rrk och inte direkt till Rk. totala antalet observerade arter nu Det skall även tilläggas att observationer uppgår till 374. Fyndet var det sjätte som lämnas på föreningens telefon- i Sverige och första sommarfyndet. svarare, ”Gotlandssvararen”, normalt Dessutom observerades två nya raser inte vidarebefordras till rrk (svalan). för Gotland, Prutgås av rasen nigricans, Som vanligt är fotografier eller samt bläsgås av rasen flavirostris. teckningar av de observerade fåglarna ytterst välkomna. Dessa sänds i första Rapportering hand till redaktören men går även bra Om du sett något intressant under att bifoga till rapportmottagaren. 2007 rapporterar du det, via Internet på hemsidan Rapportsystemet för Beteckningar fåglar (populärt kallad Svalan), http:// I rapporten används några uttryck www.artportalen.se/birds/ Där går och förkortningar för att ange det rapportera fortlöpande under året fåglarnas ålder. Med juvenil (juv.) om man vill, vilket är grundtanken menas en ungfågel som bär sin första med systemet. Rapportsystemet fullständiga fjäderdräkt. Adult (ad) är har utformats av Naturvårdsverket en vuxen, könsmogen fågel, som bär i samarbete med Sveriges sin slutliga sommar- eller vinterdräkt. Ornitologiska Förening och Club 300. Hos många arter kan man urskilja Det går även bra att skicka åldersstadier mellan juvenil (juv.) och rapporter brevledes till Björn Lilja, adult (ad.) dräkt. Dessa betecknas Ulfsparres väg 4, 622 60 Visby, allmänt för subadulta (subad). I eller på e-mail till rrk@blacku. många fall anges åldern i årsklasser se, senast den 28 februari 2008. med de exaktare benämningarna 1K, Är du osäker på om det du sett 2K, 3K och så vidare. Bokstaven K skall rapporteras? Det finns en betyder kalenderår och en 2K-fågel är aktuell rapportguide för Gotland sålunda en individ som är född under på länken: http://www.artportalen. häckningssäsongen före innevarande se/birds/rapportguide_main.asp år, och fågeln anges som 1K fram till och motsvarande information årsskiftet. Artförteckningen följer SOF’s finner du även i den rapportmall, taxonomiska kommittés förteckning, som publicerades i Bläcku 1999:3. publicerad i Vår Fågelvärld 8/2003, 109 som är SOF:s officiella svenska Fårö 25.6-30.7 (Jim Sundberg, Björn namnlista. Finns även på Internet på Wester, Peter Ludwig m.fl.). 1 par adressen: http://www.sofnet.org/index. Storsund, Gothem 6-22.7 (Johan asp?lev=1267&typ=1 Kumlin, Bo Kumlin). 1 ex. Fidenäs camping, Fide 22.7 (Magnus Dahl). Följande uppdelning har gjorts mellan Andra lyckade häckningen på Gotland författarna: genom tiderna! Den första skedde på Inledning och slutlig bearbetning: samma lokal 2005. Dessförinnan har Björn Lilja sångsvanar gjort häckningsförsök ett Svanar-storkar: Fredrik Gustafsson par gånger tidigare, då i Burgsviken Rovfåglar: Magnus Martinsson 1986 och Räntlausmyr, Hangvar 2001. Sumphöns-vadare: Björn Lilja Av årets övriga sommarfynd är det Labbar-rödhake: Bimbi Ollberg framförallt de i Stora Tollby, Träskmyr, Blåhake-sävsparv: Tord Lantz Stockviken och Storsund som kan vara potentiella häckare kommande år. Mindre sångsvan Cygnus columbianus Vinterobservationer: 4 ex. Närsholmen, Sädgås Anser fabalis När 2.1 (Bimbi Ollberg). 5 ex. Stava, Vinterfynd: 1 ex. Klintängarna, Fårö Barlingbo 1-12.12 (Carl Tholin). 17 29.1 (Carl Tholin, Michael Tholin). 3 ex. Lausmyr 3-6.12 (Jörgen Petersson, ex. Vallefälten, Klinte 17-19.2 (Mikael Carl Tholin). 4 ex. Mästermyr 9-13.12 Wänskä, Ulf Nilsson). 50 ex. Stava 1- (Ulf Nilsson, Mikael Wänskä). 4 ex. 14.12 (Carl Tholin, Bimbi Ollberg). Stora Hästnäs, Visby 10.12 (Ola Wizén, 5 ex. Mästermyr 9.12 (Ulf Nilsson). Tommy Lindberg). 2 ex. Vasstädemyr, Antalsmässigt ett normalt uppträdande. Havdhem 25.12 (Anders Kraft). Gotland tycks inte ha någon större attraktionskraft för rastande Anser- Sångsvan Cygnus cygnus gäss utan det rör sig oftast om enstaka Häckningar: 1 ad. par fick ut 3 ungar individer eller smärre flockar som tycks Landträskdammen, Martebo 10.6-24.7 kunna härda ut så länge de finner föda. (Michael Tholin, Carl Tholin m.fl.). Övriga sommarobservationer: 8 Tundrasädgås Anser fabalis rossicus ex. Rings, Hejnum - Tingstäde Under året observerades hela 535 ex. träsk, Tingstäde 31.5-17.6 (Lars vilket torde vara ”all time high” för Brolund, Inger Bjärnebrand). 1 2K Gotland. Vårfynden inskränker sig till 5 Massarvedammen, Barlingbo 5-21.6 ex. under perioden 30 mars till 16 april (Lars Brolund). 25 ex. Kauparve, Lau medan höst-/vinterfynden uppgår till 10-11.6 (Per Smitterberg, Tommy 530 ex. under perioden 27 september Lindberg). 4 ex. reningsverket, Visby till 16 december. Den månadsvisa 10.6 (Lars Brolund). 2 ad. Stora fördelningen är: Mars (2 ex), april (3 Tollby bevattningsdamm, Fole 16.6- ex), september (1 ex), oktober (395 19.7 (Lars Brolund). 1 ex. Träskmyr, ex); november (130 ex) och december Lärbro 19.6 (Staffan Hellbom). 2 (120 ex). Månadsredovisningen inne- ex. Stockviken 22-24.6 (Mattias fattar fåglar som rapporterats mer Ullman). 4 ad. Lansa
Recommended publications
  • Gudstjänster På Gotland
    Gotlands Allehanda Fredag 24 juli 2020 31 Gudstjänster på Gotland Romaklosters Pastorat Garde Församling Kristi förklarings dag Gemensam pilgrims- Kristi förklarings dag kl. 10 vandring på onsdagar Alskogs kyrka. Högmässa. Pilgrimsvandring (med Bimbi Ollberg, Olof Hemse avstånd). Samling kl 9.30 vid Stensström. Missionskyrka Elim Katthammarsvik parkeringen Romaklosters kungsgård. Medtag eget fika. Årets sommarmöten: Sudrets Pastorat Sön 10 Friluftsgudstjänst i Inställt vid dåligt väder. kyrkans trädgård. Anna-Lena Lörd 19 Sommarsamtal: Dalhem Söndag 26/7 Olsson, medtag kaffekorg ”Andlighet, pandemin och Söndag 10.00 Hemse kyrka Mässa (inne vid regn). Välkomna! Knutby” Elisabeth Sandlund, Ganthems kyrka 9 God 16.00 Eke Petsarve bod Per Olof Sahlberg, Sommar- morgon Gud Helena Friluftsgudstjänst, medtag Snäckan Klintehamn kapellet. Enkel servering Stenhammar Lena Nordahl något att sitta på samt Sönd 10 och 12 (dubblerade Onsdag kaffekorg Fredag 19:30 Musik med gudstjänster) Elisabeth Bara ödekyrka 20 Musik i 19.00 Vid Sundre kyrka Alma Emilsson, Fanny Sandlund predikar, sång av Sommarkväll med Ingrid Friluftsgudstjänst (istället för Gardarfve & Oscar Celiz. Sommarkapellet. Ingen Rodebjer & Albin Myrin Foto: Ireviken, Linda May Dahlström Flisar) medtag något att sitta Söndag 10:00 Andaktsstigen servering. Samtliga samlingar Roma på, kaffeservering får nytt innehåll. Stigen är utomhus om vädret tillåter. Söndag Tisdag 28/7 alltid öppen. Max 50 deltagare/samling Roma kyrka 11 Mässa Hele- 24-30 juli 19.00 Grötlingbo kyrka Måndag Beachvolley- och Onsd 14 Avfärd till läger i na Stenhammar Janne Sommarmusik med våffelkväll från kl 18. Nisseviken Ahlström aftonandakt, Charlotte Berg Onsdag 19:30 Andakt och 20 Ekumenisk andakt vid Jesus förhärligad Björke kyrka 19 Musik i & Hillevi Knutas musik.
    [Show full text]
  • Wolff Resume
    ANN WOLFF Born 1937 in Lübeck, Germany SOLO EXHIBITIONS SELECTION 1966 Varbergs Museum, Varberg, Sweden 1968 Galleri Wulff, Helsinki, Finland 1976 Galleri Doktor Glas, Stockholm, Sweden 1979,–84,–87,–93,–97 1980 Yamaha Galleries, Kyoto, Japan 1981 Galleri Mors Mössa, Göteborg, Sweden 1984 1982 Heller Gallery, New York/NY, USA 1987,1997 1983 Ivor Kurland Gallery, Los Angeles/CA, USA 1987 1983 Holsten Galleries, Palm Beach/FL, USA 1986 1984 Art Weeks, Kilkenny, Ireland 1986 Gotlands Fornsal, Visby, Sweden 1987 Galleri F15, Moss, Norway 1987 Karlshamns Museum, Karlshamn, Sweden 1987 Galerie Gottschalk-Betz, Frankfurt/M, Germany 1990 Visby Konstmuseum, Visby, Sweden 1990 Chateau d’Annecy, Annecy, France 1993 Musée Palais Bénédictine, Fécamp, France 1994 Gamla Riksbanken, Vänersborg, Sweden 1996 Sanske Gallery, Zürich, Switzerland 1998 Galleria San Nicolò, Venice, Italy 1999 Arch Gallery, Kalmar, Sweden 1999 Mejeriet, Alskog, Sweden 2001 Noack Werkstattgalerie, Berlin, Germany 2001 Landskrona Museum, Landskrona, Sweden 2002 Galerie B, Sinzheim, Germany 2003,–07,–11 2002 Kalmar Konstmuseum, Kalmar, Sweden 2002 Habatat Galleries, Detroit/MI, USA 2007,–09 2005 Ebeltoft Glasmuseum, Ebeltoft, Danmark 2005 National Glass Center, Sunderland, UK 2006 Glashütte Gernheim, Petershagen, Germany 2006 Rihimäki Glasmuseum, Rihimäki, Finland 2007 Mint Museum, Charlotte/NC, USA 2007 Landesmuseum, Schleswig, Germany 2008 Wärmlands Museum, Karlstad, Sweden 2008 Leo Kaplan Modern, New York/NY, USA 2009 Vänersborgs Konstmuseum, Vänersborg, Sweden 2009 Galleri
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Krysslista Gotlands Naturreservat 47
    Krysslista Gotlands naturreservat 47 7 6 22 21 4 93 73 67 23 39 102 74 114 58 96 118 38 123 2 34 61 138 108 79 5 85 117 124 132 94 71 116 56 139 8 60 89 11 110 120 12 48 86 62 1 130 97 3 63 9 10 13 111 105 20 127 27 50 55 136 69 134 66 95 90 122 35 36 26 80 45 30 100 43 82 17 98 54 121 57 99 51 109 91 49 126 92 76 83 53 115 25 133 75 131 106 19 84 125 140 101 112 31 33 52 87 88 77 103 42 59 18 128 135 37 40 141 14 24 41 107 113 46 78 70 137 16 81 29 32 64 65 68 129 72 15 44 104 28 119 ⃣ 1 Hällholmen ⃣ 51 Kronholmen ⃣ 101 Hajdkvie skog ⃣ 2 Jungfrun ⃣ 52 Hajdes storhage ⃣ 102 Horsan ⃣ 3 Asunden ⃣ 53 Torsburgen ⃣ 103 Alstäde Skog ⃣ 4 Gamla hamn ⃣ 54 Paviken ⃣ 104 Holmhällar ⃣ 5 Lergravsviken ⃣ 55 Bergbetningen ⃣ 105 Själsöån ⃣ 6 Digerhuvud ⃣ 56 Björkume ⃣ 106 Rongärde ⃣ 7 Langhammars ⃣ 57 Uppstaig ⃣ 107 Bosarve lövskog ⃣ 8 Husken ⃣ 58 Vitärtskällan ⃣ 108 Törrvesklint ⃣ 9 Ytterholmen ⃣ 59 Käldänge ⃣ 109 Langmyrskog ⃣ 10 S:t Olofsholm ⃣ 60 Millumträsk ⃣ 110 Dagghagen ⃣ 11 Malms-Kyllaj ⃣ 61 Hoburgsmyr ⃣ 111 Sajgs ⃣ 12 Lörgeudd ⃣ 62 Filehajdar ⃣ 112 Guffride ⃣ 13 Hideviken ⃣ 63 Tiselhagen ⃣ 113 Sigdes ⃣ 14 Stora Karlsö ⃣ 64 Krakvät ⃣ 114 Ryssnäs ⃣ 15 Husrygg ⃣ 65 Sävvät ⃣ 115 Herrgårdsklint ⃣ 16 Västra märgelgraven ⃣ 66 Galgberget ⃣ 116 Furilden ⃣ 17 Snåltorp ⃣ 67 Verkegards ⃣ 117 Sigfride ⃣ 18 Lilla Karlsö ⃣ 68 Hägsarve kärräng ⃣ 118 Ireån ⃣ 19 Danbo ⃣ 69 Mojner ⃣ 119 Lundar ⃣ 20 Kallgatburg ⃣ 70 Ålarve ⃣ 120 Bruten ⃣ 21 Skalahauar ⃣ 71 Storholmen ⃣ 121 Bäcks ⃣ 22 Ullahau ⃣ 72 Västlands ⃣ 122 Södra hällarna ⃣ 23 Hall-Hangvar ⃣ 73 Bästeträsk
    [Show full text]
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
    [Show full text]
  • Paviken Research Project 2013-2016 Investigation of a Viking Age Trading and Manufacturing Site on Gotland, Sweden
    Gotland Archaeological Field-school Paviken research project 2013-2016 Investigation of a Viking Age trading and manufacturing site on Gotland, Sweden Project plan Project Director Associate Professor Dan Carlsson Arendus Färjeleden 5c, 621 58 Visby Sweden. Tel. +46-498219999 www.gotland-fieldschool.com Email: [email protected] Cover picture: The head of a dress pin in the form of a dragons head. Found at Stånga, Gotland. Photo Dan Carlsson Harbours and trading in the Baltic Sea during the Viking Age - an introduction In our interpretation of prehistory we are highly influenced by the material we see in the landscape or by coincidences found during archaeological surveys, and we forget or neglect to take into account the hidden cultural landscape. This is particularly true when it comes to prehistory in Sweden. As we completely lack written sources before the 12th century (with the exception of runic inscriptions) we have to rely on archaeological field material. An example of this problem is the question of Viking Age trade and its associated port activities. Extensive Viking material from Gotland suggests that the island had a lively exchange with the surrounding regions at that time in its history. This is reflected in the existence of numerous silver hoards; no area in northern Europe has such a con- centration of silver from the Viking Age as Gotland. There are clear signs of an extensive and lively Staraya Sigtuna trade and exchange (or piracy, as Ladoga Birka some would argue), which in turn Kaupang required docking points, ports
    [Show full text]
  • Bildande Av Naturreservatet Slite Skärgård, Othem, Hellvi Rute, Lärbro Och Boge Socknar, Gotlands Kommun
    FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Dnr: 511-1079-11 2016-05-19 1(16) Enligt sändlista Förslag till beslut om Bildande av naturreservatet Slite skärgård, Othem, Hellvi Rute, Lärbro och Boge socknar, Gotlands kommun BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) beslutar länsstyrelsen att förklara det område som avgränsats med heldragen svart linje på bifogad karta, bilaga 1a- 1c, som naturreservat. Reservatets namn ska vara Slite skärgård. Beslutet riktar sig till var och en, fastighetsägare och innehavare av särskild rätt, vars rättigheter att använda mark- och vattenområden berörs inom reservatsområ- det. Länsstyrelsen beslutar samtidigt att nedanstående beslut upphör att gälla: − tidigare beslut och föreskrifter i länsstyrelsens beslut om Asundens natur- reservat från den 24 mars 1986 (Beteckning 11.1211-909-85) − tidigare beslut och föreskrifter i länsstyrelsens beslut om Ytterholmens na- turreservat från den 24 mars 1986 (Beteckning 11.1211-908-85) − tidigare beslut och föreskrifter i länsstyrelsens beslut inom berörd del av Gotlandskustens naturreservat från den 26 april 1993 (Beteckning 231- 1591-93) − tidigare beslut om djur- och växtskyddsområdet Reveln från 1966-12-01. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBBPLATS 621 85 VISBY Visborgsallén 4 010-223 90 00 [email protected] www.lansstyrelsen.se/gotland LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG TILL BESLUT 2016-05-19 Dnr: 511-1079-11 2 UPPGIFTER OM NATURRESERVATET Namn Slite skärgård Kommun Gotland Län Gotland Socknar Othem, Hellvi, Rute, Lärbro och Boge (endast vat- ten) socknar. Natura 2000-område Asunden, beteckning SE0340154 (del av naturreser- vatet, 94 ha). Lägesbeskrivning Från Slite samhälle österut till områdets centrala delar är det cirka sju km.
    [Show full text]
  • Skyddad Natur I Gotlands Län
    Skyddad natur i Gotlands län NATURRESERVAT, DJURSKYDDSOMRÅDEN, NATURA 2000-OMRÅDEN, FRIDLYSTA DJUR & VÄXTER M.M. Se även Länsstyrelsens hemsida: www.i.lst.se Skyddad natur i Gotlands län I föreliggande sammanställning redovisas vilka områden inom Gotlands län som omfattas av något slag av skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken (1998:808). Dessutom ingår en förteckning över länets fridlysta växt- och djurarter. Närmare information om de naturskyddade områdena och vika bestämmelser som gäller kan er- hållas från Länsstyrelsen (621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00) eller på Länsstyrelsens hemsida (www.i.lst.se). Denna sammanställning är ajourförd till och med den 1 september 2008. Nationalparker Enligt 7 kap 2 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde som tillhör staten efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark. Syftet med bildandet skall vara att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. I Gotlands län finns bara en nationalpark. NVR- Namn Total- Land- Beslutsdatum ID areal areal (ha) (ha) 2000189 Gotska Sandön 4 500 3 638 1910-12-30 1963-06-28 1988-11-10 Naturreservat Enligt 7 kap 4 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar om bildandet av natur- reservat. Naturreservat kan omfatta såväl privatägd som samhällsägd mark. Inom ett naturreservat gäller vissa föreskrifter som inskränker såväl markägarnas som allmänhetens rätt att utnyttja området. Före- skrifterna är anpassade till syftet med reservatet och är därför olika i olika reservat.
    [Show full text]
  • Läs Om Enholmen Mot 2022
    Enholmen mot 2022 1 Sammanfattning Ön Enholmen 800 meter från Slite på östra Gotland kan berätta om Gotlands försvar sedan 1600-talet till och med nutid. Under de senaste åren har Othem Boge Hembygdsförening, Slite Intresseförening och Slite Utveckling arbetat med att utveckla ön som ett starkare besöksmål. Intresset för militärhistoria är stort. Ön är ett spännande besöksmål för barn. Att få gå på upptäcktsfärd både bland ruiner och inne i donjonerna inspirerar alla åldrar och skapar minnesrika upplevelser. Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk har investerat många miljoner för att bevara donjonerna i gott skick. De har förbättrat elektriciteten, rustat picnic-plats och den tidigare smedjan. Slite Utveckling har sökt bidrag och kunnat genomföra affärsplan, förbättrat utställning med modell över Karlsvärds fästning och flyttat två kanoner från Fårösund till ön. Målet har varit att finna en företagare entreprenör som kan driva en komplett verksamhet. En flaskhals för att kunna utveckla en kommersiell verksamhet är transporterna. Arbetsgruppen har tittat på olika möjligheter för att förbättra infrastrukturen på ön och för att finna nya lösningar på båttrafiken. En annan flaskhals är underlaget, för liten befolkning och för få turister på Gotland. Ön är utvecklingsbar för små och stora grupper och diverse evenemang. Rapporten som följer ger ett underlag för de som vill finna utvecklingsmöjligheter. Sex olika scenarier är framtagna med underlag om kostnader och tillstånd. Under 2019 kommer organiserade turer med guidning att bli genomförda samt arrangemang för olika grupper. Utvärdering kommer att ske varje höst och intressenter är välkomna att medverka för en fortsättning i någon form. 2 Bakgrund Ön Enholmen med fastighetsbeteckning 1:1 ligger vid inloppet till Slite inom Region Gotland.
    [Show full text]
  • Provfiske I Gotländska Sjöar 1999
    Provfiske i gotländska sjöar 1999 Rapport nr 6 2004 från Länsstyrelsens livsmiljöenhet Provfiske i gotländska sjöar 1999 PETER LANDERGREN Omslagsbild: Paviken. Foto: Stellan Hedgren ISSN 1403-8439 _____________________________________________________________________ LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – LIVSMILJÖENHETEN – VISBY 2004 Förord Denna rapport har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. I uppdraget låg att göra en sammanställning av provfisken gjorda i gotländska sjöar 1999 och göra en bedömning tillståndet i de olika sjöarna baserat på Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet, 1999”. Ansvarsförhållanden och bakgrund Peter Landergren är ansvarig för innehållet i denna rapport. Data är kvalitetssäkrad via kontroll av rådata till digitalisering. Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo är ansvarig för provfiskena 1981 och 1999 som utfördes av Ingvar Persson och Magnus Pettersson. Erik Törnblom och Frida Eklund har tagit de flesta foton i denna rapport förutom bilderna från Paviken och Bästeträsk som är fotograferade av Stellan Hedgren. Delar av texten ”inledning” samt tabeller för respektive sjö är skrivna av Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo. Peter Landergren är fiskekolog och jobbar för närvarande vid Gotlands Sportfiskeklubb som projektledare för ett EU-projekt med inriktning på fiskevård och fisketurism. Adress: Stjärngatan 16 C, 621 41 Visby, tel. 0498-284100. Dokumentation Rådata samt originalfoton finns på Livsmiljöenheten, Länsstyrelsen på Gotland samt vid enheten för Lantbruk, skog och fiske. Kartor ©Lantmäteriverket.
    [Show full text]
  • Deltagerliste
    Deltagerliste Janne Gygli Birthe og Einar Bacher Randi Hansen Ole Kjuel Nielsen Karen Grete Yttesen og Per Hermansen Ebba og Ralf Larsen Kis Knaack Carl Axel Henrichsen Neel Bacher Marka og Kenneth Darborg Lise Mejer Ulla og Bjarne Strüwing Henning Busenius-Larsen, MNF Hanne Meilsøe Dam og Jens Kristian Lund, MNF Bodil og Jon Feilberg, Botanisk leder Karen Margrethe Høeg, Turleder Anni og Jørgen Lindby, Turleder Poul Gabrielsen, Chauffør, Slagelse Turistfart Forord Årets stortur gik til Gotland, den store svenske Ø med så megen natur og kultur, at den var udpeget til turens mål. Øen hørte under Danmark fra 1361 til 1645. Øens overtagelse, en varm julidag i 1361, gav ikke vor konge Valdemar Atterdag mange point for den kunstneriske udførelse. Tværtimod. Med sin meget professionelle hær slagtede han den svenske bondehær på ca. 1.800 mand i et slag lige uden for Visbys mure. Efter slaget måtte byens rige borgere fylde 3 tomme øltønder med penge og værdigenstande for at forhindre yderligere ødelæggelse af byen. Svenskerne må have glemt hændelserne for vi mærkede slet intet danskerhad på turen. Turen vil nok blive husket for hændelserne med busselskabet og bussen. Selskabet havde fået byttet rundt på papirer, så der var ingen bus da vi skulle køre fra Køge til den fastsatte tid, kl. 11. Godt 1½ time senere kom der en bus, med chauffør Poul, der var spændt på, hvor længe han skulle være på tur med os. Det blev han oplyst om, så han kunne orientere sin kone. Poul blev i øvrigt et godt og muntert selskab. Vi tror også, og ved næsten helt sikkert, at han også havde det godt med os.
    [Show full text]
  • Larsson 2018 Sjofaglars Utnyttjande Av Havsomraden Gotland Oland Omradesskydd
    Miljö- och vattenenheten Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd Rapporter om natur och miljö | Rapport nr 2018:2 Titel: Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd Rapportnummer: 2018:2 Diarienummer: 510-1402-2015 ISSN: 1653–7041 Rapportansvarig/Författare: Kjell Larsson Foto | omslagsbild: Kjell Larsson Foto | inlaga: Kjell Larsson Kartbilder: © Länsstyrelsen i Gotlands län Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län Tryckår: 2018 Tryckeri: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby. Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/gotland Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, 391 82 Kalmar 2 Innehåll Sida 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Att genomföra och tolka inventeringar av sjöfåglar till havs 6 4. Fokusområden 8 5. Fågelarter som utnyttjar havsområden runt Gotland och Öland 10 6. Förekomst av sjöfåglar i fokusområden 22 6.1. Salvorev, Gotska Sandön och Kopparstenarna 22 6.2. Slite skärgård (havsområdet mellan Slite och Fårö fyr) 26 6.3. Havsområdet vid Östergarnsholm (inklusive Briterna och Hammargrund) 27 6.4. Klints bank 29 6.5. Gotlands södra kust (inklusive Karlsöarna) 29 6.6. Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken 32 6.7. Ölands norra kust och Knolls grund 38 6.8. Ölands södra kust 40 7. Marint områdesskydd eller generella skyddsåtgärder – eller både och? 40 8. Litteratur 45 3 1. Sammanfattning Marint områdesskydd, dvs. att införa särskilda bevarandeåtgärder i geografiskt definierade marina områden, är ett av flera verktyg som kan användas för att bevara hotade och sårbara populationer av sjöfåglar och annan marin fauna och flora.
    [Show full text]