Bläcku Nr 3 2007 Årg 33

105 Bläcku Utgivare: Gotlands Ornitologiska Förening Redaktör: Måns Hjernquist [email protected] Medlemsärenden & adressändring: [email protected] Tryck: Snabba Tryck 2007 Omslag: Havsörn akvarell. Måns Hjernquist ISSN: 0346-9328

Bläcku ges ut med fyra nummer per år, varav två är programblad. Prenumerera på tidskriften gör du genom att bli medlem i GOF. För att bli medlem betalar du in 150 kr på föreningens postgirokonto. pg 81 78 28-7 Gotlands Ornitologiska Förening Föreningen är en ideell sammanslutning som verkar för ökad kunskap om Gotlands fågelfauna och för bevarandet av ett rikt fågelliv på ön. Medlem blir man genom att be- tala 150 kr (fullbetalande), 60 kr (ungdomsmedlem t.o.m. 21 år), 50 kr (familjemedlem) eller 2 000 kr (ständigt medlemskap) på föreningens postgiro. GOF är en regionalförening av Sveriges Ornitologiska Förening, SOF.

Gotlandssvararen Styrelse Föreningen driver en telefonsvarare som uppdateras minst en gång om dagen, året runt. Där kan du lyssna av aktuella Ordförande Övriga ledamöter observationer och tips om föreningsak- Måns Hjernquist Tord Lantz tiviteter. Hit kan du även ringa och lämna Sproge Snoder 806 Östergarn andra meddelanden som rör fåglar eller 623 44 Lilla Hamre 715 föreningen. tfn 24 42 63 620 16 Lyssna tel. 21 04 42 tfn 21 06 10 Rapportera tel. 21 05 42 Vice ordförande Björn Lilja Sten Wikström Regional rapportkommitte Rrk Ulfsparres väg 4 Stora Tollby Gård Den regionala rapportkommitten tar emot 621 48 Visby 621 75 Visby rapporter om intressantare fågelobserva- tfn 26 41 13 tfn 360 25 tioner och detta sammanställs fortlöpande i årsrapporter. Kommitten består av Kassör Sivert Söderlund Björn Lilja (sammankallande), Tord Lantz, Tommy Lindberg Jungmansgatan 570 Magnus Martinsson och Bimbi Ollberg. Stationsgatan 17 621 52 Visby 620 30 tfn 21 84 31 Kontakt tfn 22 24 84 Föreningen [email protected] Jörgen Petersson Medlem [email protected] Sekreterare Humlegårdsvägen 18 Redaktör [email protected] Tomas Johansson 621 46 Visby Rrk [email protected] Västergarn Ammor tfn 21 45 59 Webmaster [email protected] 622 30 G. Tofta tfn 29 19 99 Föreningens hemsida www.blacku.se

106 Innehåll nr 3 2007

Fåglar på - 2006 108 Safari - ett magiskt ord 150 Jakten på Borin 159 Linnéfåglar 162 Sångsvanen 164 Så trygg den ligger där 168 Kungsörnsymposium 2007 170 Notiser 174 Exkursionsrapporter 176

Starar Foto: Magnus Martinsson

107 Fåglar på Gotland 2006

Gluttsnäppa Magnus Martinsson Björn Lilja Fredrik Gustafsson Tord Lantz Magnus Martinsson Bimbi Ollberg

edan följer en sammanställning Den regionala rapportkommittén (rrk) Nav de intressantaste iakttagelserna Den regionala rapportkommittén på Gotland under 2006. Som vanligt har till uppgift att bearbeta uppgifter bygger översikten på de rapporter om fågelfaunan på Gotland. Däri vilka inkommit till den regionala ingår att kvalitetsgranska rapporter rapportkommittén, rrk (se nedan). inkomna till ”svalan”, granska och För de sällsyntaste arterna vidarebefordra rapporter om sällsynta anges, inom parentes efter artens och/eller svårbestämda arter till SOF: vetenskapliga namn, dels det totala s raritetskommitté, att administrera antalet individer som observerats på och organisera inventeringsprojekt Gotland t.o.m. 2005, dels antalet (t.ex. riksinventeringar), att bidra individer som iakttogs under 2006. med uppgifter till den årliga För arter eller observationer märkta fågelrapporten i Vår Fågelvärlds med asterisk (*) gäller att dessa Fågelåret, samt att i Bläcku publicera har granskats och godkänts för en årlig sammanställning av publicering av Sveriges Ornitologiska fågelobservationerna på Gotland. Förenings raritetskommitté (Rk). Den regionala rapportkommittén Arter som ej ansetts uppträda spontant utses av GOF:s styrelse och har under står inom klammer. året bestått av Björn Lilja (rapport- 108 mottagare), Fredrik Gustafsson, Tord Notera att rödlistade arter är viktiga Lantz, Magnus Martinsson och Bimbi att rapportera. Observationer av på Ollberg. Gotland tämligen vanliga arter såsom skärfläcka, höksångare, småtärna m.fl. Året 2006 tas tacksamt emot. Aktuell lista finns Från Gotland inkom under året totalt på Svalan. 42100 rapporter till Svalan (se nedan). Rk-blanketter (raritetsrapporter) kan Av dessa har drygt 3400 bearbetats fyllas i direkt på Svalan, men kan för publicering med utgångspunkt också rekvireras från den regionala från den lokala rapportmallen. rapportmottagaren. Observera Under året sågs en ny art för Gotland att rapporterna alltid skall sändas mindre bergand, vilket innebär att det till rrk och inte direkt till Rk. totala antalet observerade arter nu Det skall även tilläggas att observationer uppgår till 374. Fyndet var det sjätte som lämnas på föreningens telefon- i Sverige och första sommarfyndet. svarare, ”Gotlandssvararen”, normalt Dessutom observerades två nya raser inte vidarebefordras till rrk (svalan). för Gotland, Prutgås av rasen nigricans, Som vanligt är fotografier eller samt bläsgås av rasen flavirostris. teckningar av de observerade fåglarna ytterst välkomna. Dessa sänds i första Rapportering hand till redaktören men går även bra Om du sett något intressant under att bifoga till rapportmottagaren. 2007 rapporterar du det, via Internet på hemsidan Rapportsystemet för Beteckningar fåglar (populärt kallad Svalan), http:// I rapporten används några uttryck www.artportalen.se/birds/ Där går och förkortningar för att ange det rapportera fortlöpande under året fåglarnas ålder. Med juvenil (juv.) om man vill, vilket är grundtanken menas en ungfågel som bär sin första med systemet. Rapportsystemet fullständiga fjäderdräkt. Adult (ad) är har utformats av Naturvårdsverket en vuxen, könsmogen fågel, som bär i samarbete med Sveriges sin slutliga sommar- eller vinterdräkt. Ornitologiska Förening och Club 300. Hos många arter kan man urskilja Det går även bra att skicka åldersstadier mellan juvenil (juv.) och rapporter brevledes till Björn Lilja, adult (ad.) dräkt. Dessa betecknas Ulfsparres väg 4, 622 60 Visby, allmänt för subadulta (subad). I eller på e-mail till rrk@blacku. många fall anges åldern i årsklasser se, senast den 28 februari 2008. med de exaktare benämningarna 1K, Är du osäker på om det du sett 2K, 3K och så vidare. Bokstaven K skall rapporteras? Det finns en betyder kalenderår och en 2K-fågel är aktuell rapportguide för Gotland sålunda en individ som är född under på länken: http://www.artportalen. häckningssäsongen före innevarande se/birds/rapportguide_main.asp år, och fågeln anges som 1K fram till och motsvarande information årsskiftet. Artförteckningen följer SOF’s finner du även i den rapportmall, taxonomiska kommittés förteckning, som publicerades i Bläcku 1999:3. publicerad i Vår Fågelvärld 8/2003, 109 som är SOF:s officiella svenska Fårö 25.6-30.7 (Jim Sundberg, Björn namnlista. Finns även på Internet på Wester, Peter Ludwig m.fl.). 1 par adressen: http://www.sofnet.org/index. Storsund, 6-22.7 (Johan asp?lev=1267&typ=1 Kumlin, Bo Kumlin). 1 ex. Fidenäs camping, Fide 22.7 (Magnus Dahl). Följande uppdelning har gjorts mellan Andra lyckade häckningen på Gotland författarna: genom tiderna! Den första skedde på Inledning och slutlig bearbetning: samma lokal 2005. Dessförinnan har Björn Lilja sångsvanar gjort häckningsförsök ett Svanar-storkar: Fredrik Gustafsson par gånger tidigare, då i Burgsviken Rovfåglar: Magnus Martinsson 1986 och Räntlausmyr, 2001. Sumphöns-vadare: Björn Lilja Av årets övriga sommarfynd är det Labbar-rödhake: Bimbi Ollberg framförallt de i Stora Tollby, Träskmyr, Blåhake-sävsparv: Tord Lantz Stockviken och Storsund som kan vara potentiella häckare kommande år. Mindre sångsvan Cygnus columbianus Vinterobservationer: 4 ex. Närsholmen, Sädgås Anser fabalis När 2.1 (Bimbi Ollberg). 5 ex. Stava, Vinterfynd: 1 ex. Klintängarna, Fårö 1-12.12 (Carl Tholin). 17 29.1 (Carl Tholin, Michael Tholin). 3 ex. Lausmyr 3-6.12 (Jörgen Petersson, ex. Vallefälten, 17-19.2 (Mikael Carl Tholin). 4 ex. Mästermyr 9-13.12 Wänskä, Ulf Nilsson). 50 ex. Stava 1- (Ulf Nilsson, Mikael Wänskä). 4 ex. 14.12 (Carl Tholin, Bimbi Ollberg). Stora Hästnäs, Visby 10.12 (Ola Wizén, 5 ex. Mästermyr 9.12 (Ulf Nilsson). Tommy Lindberg). 2 ex. Vasstädemyr, Antalsmässigt ett normalt uppträdande. 25.12 (Anders Kraft). Gotland tycks inte ha någon större attraktionskraft för rastande Anser- Sångsvan Cygnus cygnus gäss utan det rör sig oftast om enstaka Häckningar: 1 ad. par fick ut 3 ungar individer eller smärre flockar som tycks Landträskdammen, 10.6-24.7 kunna härda ut så länge de finner föda. (Michael Tholin, Carl Tholin m.fl.). Övriga sommarobservationer: 8 Tundrasädgås Anser fabalis rossicus ex. Rings, - Tingstäde Under året observerades hela 535 ex. träsk, Tingstäde 31.5-17.6 (Lars vilket torde vara ”all time high” för Brolund, Inger Bjärnebrand). 1 2K Gotland. Vårfynden inskränker sig till 5 Massarvedammen, Barlingbo 5-21.6 ex. under perioden 30 mars till 16 april (Lars Brolund). 25 ex. Kauparve, Lau medan höst-/vinterfynden uppgår till 10-11.6 (Per Smitterberg, Tommy 530 ex. under perioden 27 september Lindberg). 4 ex. reningsverket, Visby till 16 december. Den månadsvisa 10.6 (Lars Brolund). 2 ad. Stora fördelningen är: Mars (2 ex), april (3 Tollby bevattningsdamm, Fole 16.6- ex), september (1 ex), oktober (395 19.7 (Lars Brolund). 1 ex. Träskmyr, ex); november (130 ex) och december Lärbro 19.6 (Staffan Hellbom). 2 (120 ex). Månadsredovisningen inne- ex. Stockviken 22-24.6 (Mattias fattar fåglar som rapporterats mer Ullman). 4 ad. Lansa - Norsholmen, än en månad varför summeringen av 110 Vitkindade gäss. Foto: Magnus Martinsson dessa inte stämmer med årssumman. (Mikael Larsson). 1 ex. Svältholmen, Största enskilda ansamlingen var Västergarn 27.9 (Olof Armini). 4 ex. den flock på som mest 120 ex. som mot S Hallgårds, Östergarn 1.10 (Jim sågs vid Stava, Barlingbo 26.10- Sundberg). 1 ex. mot SV Austerviken, 16.12. Som sagt ett gott år för rasen När 2.10 (Mikael Larsson). men siffran avspeglar kanske till Årets 17 ex. är något mer än genomsnittet viss del att året bjöd på många bra för 2000-talet som ligger på 13 ex. observationsbetingelser som medgav Arten har varit årlig sedan 1999. rasbestämning snarare än att rasen ökat så markant. Rimligtvis är en ganska Bläsgås Anser albifrons stor andel av de sädgäss som passerar Vinterobservationer: 2 ex. Vallefälten Gotland på hösten just tundrasädgäss. 6.1-19.2 (Ulf Nilsson, Per Smitterberg). 1 2K Sju strömmar 13.1 (Tommy Spetsbergsgås Anser brachyrhynchus Lindberg). 82 ex. Stava 1-16.12 4 ex. Lilla Hamre, Östergarn 6.4 (Bimbi Ollberg, Carl Tholin). 5 ex. (Tord Lantz). 2 ad. Lausmyr, Lau Mästermyr 8.12 (Bimbi Ollberg). 8-10.4 (Per Smitterberg, Christer Sommarobservationer: 1 3K+ Stånga Olsson). 1 ex. Lausviken, Lau 14.5 returvattendammar 8.6 (Bimbi Ollberg). (Per Smitterberg, Magnus Larsson). 1 2K Faludden 25.6 (Mattias Ullman, 2 ex. Stånga returvattendammar, Alexander Hellquist, Arne Holgersson). Stånga 28.5 (Mikael Larsson). 2 1 ex. Mafridsområdet, Västergarn 10.7- ex. mot S Lausviken, Lau 27.9 26.8 (Olof Armini). 1 ad. Hasselriv, 111 Hall 11.7 (Åke Anderson). 1 ex. Tholin m.fl.). 1 ad. mot S Kronholmen, Norsholmen 26-30.7 (Björn Wester). Västergarn 4.10 (Olof Armini). 1 1K Ovanligt många sommarfynd. mot SV Burs 25.10 (Bimbi Ollberg). Av rapporteringen av färgkoder på Bläsgås rasen Anser albifrons ringar rör det sig sannolikt om två flavirostris olika individer på Aurriv under våren 1 ad. Stava 26-29.10 (Per Smitterberg, medan Stockvikenfågeln på hösten kan Bimbi Ollberg, Lars Brolund). vara identisk med en av vårfåglarna. Första gången denna ras rapporteras från Gotland. I Sverige har totalt 44 Fjällgås X vitkindad gås ex. observerats t.o.m. 2005. Rasen Branta leucopsis X Anser erythropus häckar på Grönland och flyttar via 1 ex. Östra delen av Lausviken, Island till övervintringsområdena När 11.5 (Göran Knutas m.fl.). på Brittiska öarna. Stripgås Anser indicus Fjällgås Anser erythropus 1 ad. Nystugu, 13.5 (Tommy 1 ex. Aurriv, Hamra 11-16.4 (Mikael Lindberg). 1 ex. Grötlingboudd, Wänskä, Jörgen Petersson m.fl.). Grötlingbo 29.5 (Anders Elf). 1 ex. 1 ex. Petesvik, 27-29.4 Grundården, Näs 6-7.8 (Carl Tholin). (Tuomo Kolehmainen, Bimbi Ollberg 1 ex. Petesvik, Hablingbo 30.8-6.9 m.fl.). 1 ex. Aurriv, Hamra 5-11.5 (Mikael Wänskä). Inte omöjligt att (Bimbi Ollberg, Jörgen Petersson, det rör sig om en och samma individ. Sivert Söderlund m.fl.). 1 ex. Lillvik, När - Lausviken, Lau 10-19.5 (Per Snögås Anser caerulescens Smitterberg). 1 1K Närsholmen, När 10 ad. mot N Tofta skjutfält, 21.9 (Bimbi Ollberg). 1 ex. , Tofta 29.5 (Charley Wiklund). Sundre 22.9 (Charley Wiklund). 1 ex. Yttre Stockviken, Hamra 28.9-3.10 Prutgås Branta bernicla (Mikael Wänskä, Stefan Oscarsson, Carl 1 ex. Tofta skjutfält, Tofta 2- 4.7 (Håkan Hansson, Inger Stripgås Grötlingbo. Bjärnebrand). 1 ad. Suderholm, Foto: Jörgen Lindqvist Fårö 3-23.7 (Kjell Westerdahl). 1 ad. Vivesholm, Sanda 3.8 (Carl Tholin). Årligen väljer enstaka individer att avbryta flyttningen mot häckplatserna och istället tillbringa sommaren på Gotland. Normalt uppträdande.

Svartbukig prutgås Branta bernicla nigricans 1 ex. stationär Aurriv, Hamra 25.10 (Michael Tholin). Första observationerna av denna ras

112 på Gotland. I övriga Sverige har 62 ex. Faludden/Stockviken liksom När och observerats t.o.m. 2005. Svartbukig Lau anger max som rapporterats på en prutgås häckar i Kanada och dag. Med tanke på genomströmning av nordöstra Sibiren. Dess huvudsakliga flyttande fåglar och att någon systematisk övervintringsområde är längs Stilla räkning inte gjorts är det totala havskusten av USA och Mexico. antalet rastande individer sannolikt avsevärt större både vår och höst. Vitkindad gås Branta leucopsis Större sträcksiffror: 7100 ex str Häckningar: Totalt häckade 2767 NO Kuppen, Östergarn 13.5 (Jim par. Detta är en minskning från Sundberg). 5240 ex str S Faludden, föregående års summa som låg på Öja 1.10 (Per Smitterberg). 10900 ex 4392. Förklaringen ligger i förekomst str S Östergarnsdalen, Östergarn 1.10 av räv på några öar, vilka nästan har (Jim Sundberg, Tord Lantz). 5000 ex raderat ut häckningar av över tusen par. str SV Lindarve, Rone 10.10 (Anders Vinterfynd: 1 ex Klintehamn, Klinte Elf). 7500 ex str SV Östergarnsdalen, 12.1 (Jens Ramnebro, Magnus Persson). Östergarn 10.10 (Tord Lantz). 15000 15 ex Stava, Barlingbo 1-22.12 (Carl ex str SV Faludden 10.10 (Carl Tholin). Tholin, Lars Brolund, Tord Lantz). 1 4500 ex str SV Burgsviken, Fide 10.10 ex Flundreviken, Visby 2-11.12 (Ulf (Per Smitterberg). Lidberg, Fredrik Gustafsson). 4 ex Austerviken, När 6.12 (Carl Tholin). Rödhalsad gås Branta ruficollis 20 ex Yttre Stockviken 9-30.12 2 ex. Nyen, När 17.4-10.5 (Uffe (Tommy Lindberg, Per Smitterberg, Karlsson, Ulf Nilsson, Karin Mikael Wänskä). 90 ex Aurriv, Hamra Åström, Per Smitterberg m.fl.). 1 ex. 9.12 (Jörgen Petersson, Tommy Grötlingboudd, Grötlingbo 19.4 (Lars Lindberg). 26 ex Grötlingboudd, Tydén). 1 ex. alkärret på Faludden, Öja Grötlingbo 17.12 (Marita Westerlind). 23.4 (Per Smitterberg). Som mest 2 ad. 2 ex Fidenäsviken, Fide 18.12 (Per Laxskär, Hablingbo - Klase, Sproge Smitterberg). 7 ex Hoburgen 19.12 11.5-14.5 (Tuomo Kolehmainen, Tove (Carl Tholin). 1 ex Botvaldevik, Hillgren, Charley Wiklund). 1 ex. Gothem 30.12 (Jörgen Petersson). mot S Suderudd, Furilden, Rute 25.9 Rastande fåglar mer än 5000 ex: (Josef Andersson). 1 ad. Faludden, Som mest 6000 ex Stockviken - Öja - Aurriv, Hamra 1.10-21.10 (Per Faludden 2.4-22.5 (Carl Tholin, Smitterberg, Jörgen Petersson, Mikael Charley Wiklund, Christer Olsson). Wänskä, Tommy Lindberg m.fl.). Ett Som mest 8000 ex sträckan bra år för arten. Uppskattningsvis 5- Lausviken - Austerviken 8.4-18.5 (Per 6 individer på våren och 2 på hösten. Smitterberg, Bimbi Ollberg, Johan Södercrantz, Tommy Magnusson). Gravand Tadorna tadorna Som mest 10000 ex Faludden Vinterobservationer: 2 ex. Storloppet, - Aurriv 30.9-4.11 (Carl Tholin, Othem 28.1 (Lars Brolund). 1 ad.� Yttre Michael Tholin, Per Smitterberg). Stockviken 4.11-30.12 (Per Smitterberg, Siffrorna för de viktigaste rastlokalerna Carl Tholin, Mikael Wänskä).

113 Teoretiskt kan fåglar redan i slutet Lau 4.9 (Per Smitterberg). 110 ex. av januari röra sig om nyanlända Lausviken, Lau 24.9 (Per Smitterberg). individer. Däremot flyttar gravanden näst intill mangrant redan tidig höst Kricka Anas crecca så Stockvikenfågeln är väl det enda Vinterobservationer: Totalt rappor- klockrena vinterfyndet detta år. terades 2872 vinterfynd av kricka under 2006 varav 189 ex sågs under januari- Mandarinand Aix galericulata februari och resterande 2683 ex sågs 1 hane Stånga returvattendammar, under december. Mest beskådade torde Stånga 3.6 och 26.9-26.10 (Mikael de ca. 30-tal fåglar som rörde sig från Larsson, Tommy Lindberg, Per Norderstrand upp till Brusviken vara Smitterberg, Bo Fagerström). 1 2K+hona men på följande platser sågs större Stånga returvattendammar, Stånga 18.6- ansamlingar: 300 ex Yttre Stockviken, 4.7 (Mikael Wänskä, Bimbi Ollberg). Hamra 2-30.12 (Carl Tholin, Michael Årets individer bedöms vara samma Tholin, Jörgen Petersson). 500 ex fåglar som sågs på lokalen 2005. Tuttar, Grötlingbo 3.12 (Jörgen Petersson). 500 ex Närsholmen – Snatterand Anas strepera Austerviken, När 6-29.12 (Carl Tholin, Vinterobservationer: 1 hona Jesper Danielson, Per Smitterberg). 100 Västergarns-viken, Västergarn 2.1- ex Hummelbosholm, Burs 6.12 (Carl 3.1 (Josef Andersson, Bimbi Ollberg, Tholin). 120 ex Ringomedammarna, Lennart Wahlén). Som mest 3 ex. Alva 8.12 (Bimbi Ollberg). 500 ex Klinteviken, Klinte - Vivesholm, Mjauviken, Hablingbo 22.12 (Jörgen Sanda 8-29.1 (Carl Tholin, Michael Petersson). 200 ex Petesvik, Hablingbo Tholin, Ola Wizén, Josef Andersson). 22.12 (Jörgen Petersson). 118 ex 1 ex. Strömma, Stånga 26.1 (Mikael Nyudden, När 29.12 (Jörgen Petersson). Wänskä). Som mest 5 ex. Djupvik, Stora ansamlingar: Under året 29.1-26.2 (Bo Fagerström, Lars- rapporterades större ansamlingar Olof Jiveskog, Tomas Johansson m.fl.). under flyttningstid på tre lokaler. 1�M Flundreviken, Visby 12-13.2 650 ex Fidenäsviken, Fide 1.5 (Per (Karin Andersson, Tommy Lindberg, Smitterberg). 1300 ex stationär Yttre Lars Brolund). 1 par Sandarviken, Öja Stockviken, Stockviken, Hamra 2.9 2.12 (Michael Tholin, Carl Tholin). (Per Smitterberg). 2225 ex 4.9, 2000 5�� Yttre Stockviken, Hamra 9-18.12 ex 21-24.9 och 950 ex Lausviken, Lau (Jörgen Petersson, Tommy Lindberg, 30.9 (Bimbi Ollberg, Per Smitterberg). Per Smitterberg). 1 par Langård/ Tvärård, Näs 22.12 (Jörgen Petersson). Stjärtand X gräsand Häckningar: 1 ad. hona m. 5 pulli Anas acuta X Anas platyrhynchos Moravik, Fårö 27.5 (Daniel Melchert). 1 M Lina myr 2.4 (Lars Brolund). Utöver den konstaterade häckningen En hybridvariant som inte ve- har arten rapporterats från ett 15- rkar vara allt för sällsynt. tal lokaler under häckningstid. Stora ansamlingar: 145 ex. Lausviken,

114 Stjärtand Anas acuta Häckningar: Ingen konstaterad häckning rapporterad. Arten har bara rapporterats från 4 lokaler under perioden 15.5 - 30.6. Vinterobservationer: 1� hona Kron- holmen, Västergarn 3.1 (Lennart Wahlén). 1 ad.�hane stationär Hummelbosholm, Burs 14.1 (Per Smitterberg, Bimbi Ollberg). 1�hane Blåvingade årtan vid Stockviken. Närsholmen 16.1 (Josef Andersson). Foto: Per Smitterberg 1� Nisseviken, Havdhem 1.2 (Ulf Nilsson). 1� Tofta södra, Tofta 24.2 (Jörgen Petersson). 1� Sandarviken, Öja 2.12 (Michael Tholin, Carl Tholin). 3 både på Rivet, Sundre och Sjuströmmar, ex. Yttre Stockviken, Hamra 2-29.12 Slite. I Sverige har 22 fåglar setts t.o.m. (Carl Tholin, Michael Tholin, Jörgen 2005. Arten häckar i Nordamerika. Petersson). 2� Tuttar, Grötlingbo 3.12 (Jörgen Petersson). 1 ex. Närsholmen, Skedand Anas clypeata När 9.12 (Jesper Danielson). 3 ex. Häckningar: Häckningar har Roma returvattendammar, Roma 12.12 konstaterats på Östergarnsholm, (Lars Brolund). 1� Skarnvik, Anga Östergarn (Tord Lantz, Josef Andersson); 26.12 (Jim Sundberg, Jonas Sundberg). Ajkesträsk, Fårö (Tord Lantz); Glasskär, Ansamlingar om mer än 99 ex: 115 ex. Närsholmen (Jens Bardtrum) och Roma stationär Stora Allmungs, Havdhem returvattendammar (Lars Brolund). 9.4 (Per Smitterberg). 550 ex. Vinterobservationer: 1�hane Visnäs- Lausviken, Lau 4.9 (Per Smitterberg). ända, Fårö 14.1 (Jan Janthe). 11 ex. Som mest 2700 ex. Lausviken, Lau Stånga returvattendammar 1.11 (Bimbi 24-30.9 (Per Smitterberg). 100 Ollberg). 4 ex. Ringomedammarna, ex. Yttre Stockviken, Stockviken, Alva 10.11 (Bimbi Ollberg). 16 ex. Hamra 20.10 (Bimbi Ollberg). Yttre Stockviken 10.11-9.12 (Bimbi Ollberg, Jörgen Petersson). 13 ex. Årta Anas querquedula Kutård, Näsudden 17.11 (Jörgen En konstaterad häckning rapporterad. Petersson). 8 ex. Langård/Tvärård, Annars har arten rapporterats Näs 22.12 (Jörgen Petersson). från 9 lokaler under häckningstid. Stora ansamlingar: 150 ad. Fidenäs- viken 6.5 (Jörgen Petersson). 140 ex. Blåvingad årta Anas discors* (1,1) Lausviken 20.8-4.9 (Lars Brolund, Per 1 hane Inre Stockviken, Hamra 30.4-4.5 Smitterberg). 165 ex. Yttre Stockviken (*Paul Elfström, Gösta Reiland m.fl.). 2.9 (Per Smitterberg). Som mest 860 ex. Andra fyndet av blåvingad årta på Lausviken 24-30.9 (Per Smitterberg). Gotland. Först fyndet gjordes i juni 1982 Ansamlingen på 860 ex. bör vara en av då, sannolikt, en och samma individ sågs de största som observerats på Gotland.

115 Rödhuvad dykand Netta rufina (19,2) 5000 ex. Nabben, När 3-18.12 (Jörgen 1� hane Grumpvik, Petersson, Per Smitterberg m.fl.). 25-28.5 (*Lars Imby). 1 ad.�hane Observationer under häckningstid: 1 Snäckvik, Vamlingbo 29.5 (Sten ex. Grötlingboudd, Grötlingbo 21.6 Wikström, Ann Wikström). 1 ad.�hane (Gunnar Siljestrand). 1 honfärgad Ringomedammarna, Alva 13.6 (Mikael Ringomedammarna, Alva 14.6 (Lars Larsson). 1 ad.� hane Kauparvedammen, Brolund) och 1�hane på samma Alva 13.6 (Carl Tholin, Michael Tholin). lokal 21.6 (Bimbi Ollberg). 1 par 1 ad.�hane Stånga returvattendammar, Grumpvik, Vamlingbo 25.5-6.6 Stånga 2.7 (Mikael Larsson). (Mats Thorin, Håkan Sterner, Eva Fynden bedöms som 2 individer även Johansson). 1�hane Sigsarvestrand, om inget helt utesluter att det bara rör Hangvar 9.7 (Åke Anderson). 1 ex. sig om en individ. Djupvike, Östergarn 29.7 (Anders Haglund). 4 ex. Hummelbosholm, Brunand Aythya ferina Burs 30.7 (Anders Elf). Ingen konstaterad häckning rapporter- Ingen konstaterad häckning men ad . Arten har bara rapporterats med mer Grumpvik är en klassisk sommarlokal än ett ex. under häckningstid vid Roma för arten och som potentiella returvattendammar, Roma; Västra häcklokaler känns Grötlingboudd, märgelgraven, Havdhem; Stora Tollby, Djupvike och Hummelbosholm inte Fole och Ringomedammarna, Alva. helt oävna. Med tanke på att arten är en ganska vanlig övervintrare på Bergand Aythya marila Gotland kan man heller inte utesluta Större ansamlingar: 5400 ex. Nabben att flertalet sommarobservationer - Närshamnsviken, När 2-30.1 (Bimbi rör individer som misslyckats med Ollberg, Jim Sundberg m.fl.). 7500 ex. häckningen och tidigarelagt flyttningen. Kuppen, Östergarn 6.2 (Jim Sundberg). Mindre bergand Aythya affinis* (0,1) 1 ad. hane Östra delen, Lausviken, 6- Praktejderhanne tillsammans med ejder- hona vid Östergarnsholm. 7.7 (*Tord Lantz, Jim Sundberg m.fl.). Foto: Magnus Martinsson Första fyndet på Gotland av denna nordamerikanska art. T.o.m. 2005 har det i Sverige setts 5 ex. så arten är en första klassens raritet.

Ejder Somateria mollissima Större sträcksiffror: 12700 ex. mot N Gnisvärd, Tofta 4.4 (Josef Andersson, Carl Tholin). Tyvärr nås Gotland sällan av de riktigt stora sträcksiffrorna man kan räkna in längs fastlandssidan av Östersjön från Skåne upp till Kalmarsund. Detta till trots kan det vara väl investerad tid att 116 Alfågel vid Vändburg, en oljeskadad hanne i vinterdräkt. Alfåglar övervintrar i stora mängder runt Gotland och varje år drabbas många av oljeutsläpp. Foto: Magnus Martinsson spendera några timmar på en sträcklokal Alförrädare Polysticta stelleri längs Gotlands västsida med välfylld 1 2K�hona Ryssnäs, Fårö 15.1 (*Tord fikakorg även här på ön. Knappa Lantz, Ola Wizén, *Jim Sundberg). 5 13000 ex. får betecknas som en ganska ad.�hannar & 4 honfärgade , normal siffra en bra sträckdag på ön. Rone 27.1 (Per Smitterberg). 2 ad��hannar & 3�honor� mot S Praktejder Somateria spectabilis Närsholmen, När 28.1 (Bo Fagerström). 1 ex. Rivet 27.1-18.2 (Per Smitterberg, 1 ad.�hona Kuppen, Östergarn 6.2 Bo Fagerström, Lennart Wahlén). (Jim Sundberg). 1 ex. Djupvik, Eksta 1 ad.� hane mot N Rivet 23.3 (Per 22.2-17.3 (Anton Samuelsson, Örjan Smitterberg). 1 ad.�hane mot NO Samuelsson, Bo Fagerström). 2 ex. Gnisvärd, Tofta 4.4 (Josef Andersson, Hoburgen, Sundre 17.4 (Uffe Karlsson). Carl Tholin). 1 ad.�hane mot N Visby Årets 19 ex. är ett klart trendbrott i 15.4 (Lennart Wahlén). 1�hona mot N positiv riktning för 2000-talet. Arten Gnisvärd, Tofta 15.4 (Josef Andersson, inte setts i tvåsiffriga antal sedan 2001 Rickard Östergren). 1�hane Lilla Karlsö, då skådargotland lyckades skrapa Eksta 16.4 (gnm Mårten Hjernquist). ihop 15 individer. Östersjön har ett 1 ad. hane Östergarnsholm 25-28.5 övervintrande bestånd om något 1000- (Jim Sundberg, Josef Andersson, Tord tal individer som till största delen Lantz). 3�hannar mot S Nabben, När koncentreras till Baltikum och Finska 11.10 (Bimbi Ollberg). 1 ad.�hane viken. Det är i synnerhet de vintrar då mot S Hummelbos-holm, Burs 12.10 östra Östersjön fryser som alförrädare (Anders Elf). Ett bra år för arten. söker sig mot Gotland i större antal. 117 Alfågel Clangula hyemalis Svärta Melanitta fusca Sommarobservationer: 2 ex. Stora antal: 159 par Norderhamn, Hoburgen 5-25.6 (Anders Elf, Stora Karlsö 23.5 (Åke Anderson). Mattias Ullman m.fl.). 2 ex. Faludden 25.6 (Mattias Ullman m.fl.). Salskrake Mergus albellus Stora ansamlingar: 106 ex. Sjöorre Melanitta nigra Bandlundeviken, Burs 14.1 (Per Höga sträcksiffror: 2175 ex. mot N Smitterberg, Bimbi Ollberg). 320 ex. Gnisvärd 4.4 (Josef Andersson, Carl Gansviken 14.1 (Per Smitterberg, Tholin). 3500 ex. mot N Högklint 8.4 Bimbi Ollberg). 200 ad. Ronehamn, (Jörgen Petersson). 6000 ex. mot N Rone 28.1-25.2 (Bo Fagerström, Carl Kronholmens fyr 8.4 (Olof Armini). Tholin). 480 ex. Austerviken, När 1075 ex. mot N Gnisvärd 15.4 (Josef 20.11-29.12 (Mikael Larsson, Jörgen Andersson, Ann Östergren). 1570 Petersson). 200 ex. Vägumeviken, ex. mot S Östergarnsholm 20.7 (Ola Lärbro 17.12 (Jörgen Petersson). Wizén). 1015 ex. mot S Faluddens fyr Som vanligt stora vinterflockar 23.9 (Per Smitterberg). 1200 ex. mot i några vikar på östra Gotland. S Faluddens fyr 24.9 (Olof Armini). Sommarobservationer: 40 ex. Storskrake Mergus merganser Langhammars, Fårö 1.6 (Sivert Stora ansamlingar: 3440 ex. Gansviken Söderlund). 46 ex. mot NO Harudden, 14.1 (Per Smitterberg, Bimbi Ollberg). Hall 2.6 (Josef Andersson). 5 ex. Gansviken, Vägumeviken och Holmuddens fyr, Fårö 4.6 (Fredrik området kring torde vara Gustafsson, Ulla Järlsäter). 9 ex. de viktigaste övervintringsområdena Hoburgen 24.6 (Mattias Ullman, för storskrake på Gotland. Alexander Hellquist). 2 ex. Stora Karlsö 25-30.6 (Åke Anderson). 1 par Ljugarn, Orre Tetrao tetrix Ardre 25.6 (Tomas Viktor). 6 ex. Spelande fåglar: 2��hannar Brissund, Väskinde 26.6 (Lars Ericson). , Kräklingbo 2.2-28.4 (Tord Lantz, Magnus Martinsson, Vitnackad svärta Jim Sundberg). 2��hannar Stangsmyr, Melanitta perspicillata (3,1) Linde 11.4-14.5 och 1� 27.12 (Carl 1 ad. hane mot N Kronholmen, Vä- Tholin, Charley Wiklund, Lennart stergarn 13.5 (Per Smitterberg). Wahlén). 1�hane Hauggatskogen, Fjärde fyndet för Gotland. Första 16.4 (Jörgen Petersson). 1 fyndet gjordes 26 maj 1977 i . ex. 17.4 (Mikael Wänskä). Därefter har samtliga fåglar setts på 1� Buttle k:a 23.4 (Bimbi Ollberg). Kronholmen i tidsspannet 11 april till Övriga observationer: 1 2K hane� 13 maj. I Sverige som helhet har det till Torsburgen, Kräklingbo 28.4 (Magnus och med 2005 setts 71 ex. och arten har Martinsson). Färska spår funna varit årlig med mellan 1 och 7 ex. sedan vid Langhammarshammaren, Fårö 1986. En nordamerikansk art som 10.7 (Per-Olof Bengtsson). 1 ex. häckar i Kanada och Alaska. Övervintrar Bockes, Fröjel 7.12 (Mikael Wänskä). längs både öst- och västkust av USA. Av årets rapporter att döma har 118 Gotland ett litet men ändå relativt 25 observationer av totalt ca. 37 ex, väl spritt bestånd av orrar. Mer samtliga avser spelande fåglar. Under skådande i rätt biotop skulle 200-talet har i genomsnitt 34 vaktlar kanske öka beståndet ytterligare!? observerats på Gotland och det är inte otroligt att något par häckar årligen. Vaktel Coturnix coturnix 1 ex. Garda 9.5 (gnm Bobo Hjort). Smålom Gavia stellata 2 ex. Lausmyr, Lau 15.5-12.6 (Tord Vinterobservationer: Januari 27 Lantz, Michael Tholin, Carl Tholin). ex. varav 2 ex. mot S och 1 ex. mot 1 ex. Burs 20.5 (Bimbi Ollberg). 1 ex. NO. Februari 7 ex. varav 2 ex. Fjärdinge, Gothem 21.5 (Björn Lilja). mot S. December 37 ex. varav 25 4 ex. Östergarnsdalen, Östergarn 25.5- ex. mot S och 1 ex. mot N. Inte 11.7 (Tord Lantz, Jim Sundberg). 1 ex. lika vanlig vintertid som storlom. Norrgårde, Hamra 28.5 (Per Thebo). Höststräcket pågår ofta sent på hösten 1 ex. Hoburgen, Sundre 31.5 (Per vilket avspeglas i decemberfynden. Smitterberg, Bimbi Ollberg). 2 ex. Ala- korset, Ala 4-16.6 (Josef Andersson, Storlom Gavia arctica Ola Wizén, Ann Östergren, Rickard Vinterfynd: Av rapporteringen att döma Östergren). 1 ex. Älnemyr, Dalhem 4.6 är arten ganska vanlig som övervintrare, (Lars Brolund). 2 ex. Lina myr, Gothem i synnerhet längs öns västsida och kring 8.6-10.6 (Per Smitterberg, Bimbi Fårö och Storsudret. Den månadsvisa Ollberg). 1� Dungårde, Dalhem 10.6 fördelningen av fynden är januari (62 (Fredrik Gustafsson, Håkan Hansson). ex), februari (34 ex) och december 1 ex. Mafridsområdet, Västergarn (13 ex) vilket kanske mer avspeglar 11.6 (Olof Armini). 1 ex. Myrungs, rapporteringsviljan än artens faktiska Linde 13-14.6 (Mikael Larsson). 1 uppträdande runt Gotland vintertid. ex. Sandholme, Eksta 17.6 (Centh Glimsäter). 1 ex. Stora Sojdeby, Fole Svartnäbbad islom Gavia immer (75,4) 19.6-5.7 (Lars Brolund). 1 ex. Gannarve, 1 ex. mot S Kuppen, Östergarn 9.8 (Carl 20.6 (Kjell Mathson). 1 ex. Tholin). 1 ad. mot S Stora Karlsö 6.9 Ajkesträsk, Fårö 20.6 (Kjell Mathson). (Åke Anderson). 1 1K mot S Brissund, 1 ex. Sande, Östergarn 22.6-4.7 (Jim Väskinde 6.9 (Per Smitterberg). 1 ad. mot Sundberg). 2 ex. Butleks, Fårö 25- S Nabben, När 11.10 (Bimbi Ollberg). 27.6 (Tord Lantz, Jim Sundberg, Kjell Med tanke på att arten, i modern tid Mathson). 1 ex. Smiss, 30.6- observerades för första gången på 1.7 (Jens Bardtrum, Marie Jacobsson). Gotland 1985 är det ändå fantastiskt att 1 ex. , Stenkumla 5.7 (Per- årets 4 ex. ses som normalt eller till och Olof Bengtsson). 1 ex. 7.7 med lågt jämfört med de tre föregående (Bo Kumlin, Johan Kumlin). 2 ex. årens 7, 8 respektive 5 individer. Mästermyr, Hablingbo 15.7-22.7 Ob. islom Gavia immer/adamsii (Ulf Nilsson, Mikael Wänskä). 3 ex. 1 ex. mot S Nyrevsudde, Tofta Skäggsmyren, Väskinde 23.7 (Sten skjutfält, Tofta 21.9 (Mikael Larsson). Wikström). 3 ex. Landträskdammen, 1 ex. mot S Stavklint, Tofta skjutfält, Martebo 24.7 (Peter Ludwig). Tofta 24.9 (Håkan Hansson). 119 Storlommar. Foto: Magnus Martinsson

Vitnäbbad islom Gavia adamsii Smådopping Tachybaptus ruficollis 1 ex. Hoburgen, Sundre 25.3 (Tord Konstaterade häckningar rapporterades Lantz, Jim Sundberg, *Matti Eriksson, från Ringomedammarna, Alva (2 Björn Lilja). 1 ad. mot N Kronholmen, par); Stånga returvattendammar, Västergarn 15.4 (Olof Armini). Stånga; Reningsverksdammarna, 1 ex. stationär Rivet, Sundre 5.5 Stånga; dammarna vid Nystugu, (Ola Wizén). 1 ad. mot N Alstädar, Hellvi; Väskinde returvattendammar, 10.5 (Josef Andersson). 1 Väskinde (2 par); Medebys, Hall. ad. sträckande Bredsandsudde, Gotska Dessutom möjliga häckningar Sandön 21.5 (Bertil Johansson). 1 2K på ytterligare 11 lokaler. mot NO Langhammarshammaren, Vinterobservationer: 4 ex. Klinteviken Fårö 24.5 (Daniel Melchert). 1 2K 1.1-6.4 (Ulf Nilsson, Bimbi Ollberg, mot O Hoburgen, Sundre 7.6 (Bimbi Per Smitterberg). 4 ex. Visby hamn, Ollberg). 1 2K mot SV Nyrevsudde, Visby 1.1-20.3 (Anders Kraft, Tofta skjutfält, Tofta 20.9 (Charley Robert Kavhed, Lennart Wahlén). Wiklund). 1 1K mot S Faludden, Öja 1 ex. Västergarnsviken, Västergarn 10.11 (Bimbi Ollberg). 1 1K Glasskär, 3.1 (Lennart Wahlén). 11 ex. Närsholmen 8.12 (Bimbi Ollberg). Kappelshamnviken, Lärbro 4.1- Uppskattningsvis 10 ex. vilket är 26.2 (Josef Andersson, Jerker & en normal eller möjligen något låg Kjell Mathson). 3 ex. Flundreviken, årssumma jämfört med de senaste 5 åren. Visby 4.1-3.4 (Lennart Wahlén, Lars

120 Brolund). 2 ex. , Västergarn 14.4 (Lennart Wahlén). 22.1-19.3 (Jörgen Petersson, Lars Sommarobservationer: Konstaterade Brolund). 3 ex. Paån, Västergarn 22.1- eller troliga häckningar rapporterades 30.1 (Josef Andersson, Lars Brolund). från Hultedammen, ; 2 ex. Brissund, Väskinde 22.1 (Lars Kauparvedammen, Alva (4 par); Brolund). 1 ex. Gothemsåns utlopp, Havdhem returvattendammar, Gothem 29.1 (Lars Brolund). 5 ex. Havdhem; Roma slamdammar, Roma; Visby hamn, Visby 12.11-28.12 (Anders Roma returvattendammar, Roma; Kraft, Lars Brolund, Ulf Lidberg). Stånga returvattendammar, Stånga Under hösten gjordes observationer (2 par); Dalbodammen, När; Stora på 7 lokaler om 52 ex. Största Tollby bevattningsdamm, Fole (2 par); ansamlingen på 39 ex. sågs i Roma Ringomedammarna, Alva (2-3 par); returvattendammar 20 september. fd Antarve lertag, Grötlingbo. I övrigt rapporterade 2 sommarobservationer: Skäggdopping Podiceps cristatus 1 ex. Djupvike, Östergarn 25.7 Stora ansamlingar: 233 ex. (Anders Haglund). 2 ex. Sysne, Fridhemsviken, Västerhejde 1.1-14.2 26.7 (Anders Haglund). (Robert Kavhed, Lars Brolund). 210 Ca häckande 15 par på 9 ex. Lickershamn, Stenkyrka 13.1 (Lars olika lokaler har rapporterats. Brolund). 150 ex. Hummelbosholm, Burs 23.7 (Anders Elf). 264 ex. Svarthakedopping Podiceps auritus Fidenäsviken, Fide 7.8 (Johan Fynd under häckningstid: Grovt Widenberg). 380 ex. Nyudden, När räknat 100 par på 27 lokaler. Alla 13.10-3.12 (Jörgen Petersson). 180 ex. dessa har sannolikt inte skridit Furilden, Rute 22.10 (Jörgen Petersson). till häckning men antalet par är Trots att man kanske inte upplever sannolikt i underkant med tanke på skäggdoppingen som en flockfågel att många potentiella häcklokaler kan man framförallt vintertid påträffa sällan besöks av fågelskådare. Endast större ansamlingar. Ofta är det samma 13 fullbordade häckningar fördelade lokaler år från år som tycks attrahera på 5 lokaler har rapporterats dessa flockar. Sensommarflockarna vid och det resulterade i 20 ungar. Hummelbosholm och Fidenäsviken Vinterfynd: 3 ex. Kronholmen, kan möjligen röra ickehäckande fåglar. Västergarn 3-8.1 (Bimbi Ollberg, Michael Tholin, Carl Tholin). 1 ex. Tofta Gråhakedopping Podiceps grisegena strand, Tofta 3.1 (Lennart Wahlén). 1 Vinterobservationer: Uppskattningsvis ex. Klase, Sproge 5.1 (Per Smitterberg). gjordes vinterobservationer av 61 10 ex. Sudersandsviken, Fårö 5- gråhakedoppingar. Den månadsvisa 15.1 (Josef Andersson, Tord Lantz). fördelningen såg ut enligt följande: 1 ex. Rivviken, Sundre 8.1 (Mikael januari: 55 ex. på 20 lokaler; Wänskä). 1 ex. Själsö, Väskinde 8.1 februari: 33 ex. på 6 lokaler; (Bimbi Ollberg). 1 ex. Fridhemsviken, december: 20 ex. på 5 lokaler. Västerhejde 12.1 (Lars Brolund). 2 Stora ansamlingar: 60 ex. ex. Tällevika, Fårö 14.1 (Tord Lantz,

121 Ola Wizén, Jim Sundberg). 5 ex. Högklint, Västerhejde 21.1 (Tomas Johansson). 1 ex. Stenkyrkehuk, Stenkyrka 22.1 (Fredrik Gustafsson, Tomas Johansson). 1 ex. Vägumeviken, Lärbro 29.1 (Per Smitterberg). 1 ex. Ekstakusten, Eksta 23-24.2 (Carl Tholin, Jörgen Petersson). 4 ex. Sudersandsviken, Fårö 25.12 (Daniel Melchert). 1 ex. Brucebo naturreservat, Visby 25.12 (Håkan Hansson). 1 ex. Lauter, Fårö 31.12 (Jim Sundberg).

Storskarv Phalacrocorax carbo Totalt häckade 7615 par på 13 öar längs med kusterna. Största enskilda koloni är Lilla Karlsö med 1666 par, grannön Stora Karlsö ligger inte långt efter med 1520 par. Ökning med 550 par från föregående år.

Rördrom Botaurus stellaris Spelande fåglar: 1 ex. , Västergarn 11.4-9.5 (Olof Armini, Per Smitterberg, Magnus Larsson). 1 Överst: Ägretthäger, Stockviken 2 maj. ex. Kronviken, Väskinde 16.4-13.5 Foto: Tommy Lindberg (Lars Ericson, Mikael Svensson). Ovan: Vit stork, 12 juli vid Ringome, Alva. 1 ex. Inre Stockviken, Hamra 2.5 Foto: Bimbi Ollberg (Tommy Lindberg, Robert Kavhed). ex. Hallfreda, Follingbo 27.4 (Lena Vinterobservationer: 1 ex. Klinteåns Olofsson). 1 ex. mot NO Skoge, Sundre utlopp, Klinte 5-9.1 (Per Smitterberg, 29.4 (Gösta Reiland). 1 ex. Stockviken, Ulf Nilsson). 1 ex. Flundreviken, Hamra 29.4-8.5 (Karl-Gustav Sjölund, Visby 8.1 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Paån, Jörgen Petersson, Sivert Söderlund). Västergarn 29.1-18.2 (Ola Wizén, 1 ex. Fidenäsviken, Fide 1.5 (Jörgen Josef Andersson, Mikael Wänskä). Petersson, Mikael Wänskä). 1 ex. Övriga observationer: 1 ex. lockläte Lilla Kronvalds, Eksta 4.5 (*Erik Karlsson). Hamre, Östergarn 10.4 (Tord Lantz). 1 ex. Fidenäs, Fide 5.5 (Bimbi Ollberg). Spelande fåglar har rapporterats 1 ex. Inre Stockviken, Hamra 25.5- blott från 3 lokaler. Måhända 26.5 (Lars Imby, Ulf Hultinger, var vintern besvärlig för arten. Håkan Sterner). 1 ex. Burgsviken, Fide 10.10 (Per Smitterberg). Ägretthäger Egretta alba (22,4) Knepigt att bedöma antalet inblandade 1 ex. Paviken, Västergarn 20.4 (Sivert individer, men det bör röra sig om Söderlund, Tuomo Kolehmainen). 1 minst 4. 122 Vit stork Ciconia ciconia Tholin, Daniel Melchert). 1 ex. 1 ex. Hemse - Ringome, Alva 28.9-4.10 Roma slamdammar, Roma 20.5 (Ralf (Stefan Oscarsson, Mikael Wänskä, Norberg, Tommy Magnusson, Johan Gudrun Wallin, Jan Ekedahl m.fl.). Södercrantz). 1 ad. Havdhem 23.5 Fågeln höll mestadels till omkring (Bosse Dahlby). 1 ex. Norderhamn, Ringomedammarna men under Stora Karlsö, Eksta 26.5 (Åke Hemse stortorgdag gjorde den Anderson, Jonas Sundberg, Stellan en lov in mot samhället och sågs Hedgren). 1 ad. Havdhem 14.6 (Bosse en stund sitta vid Lantmännen. Dahlby). 1 2K+ k:a 6.7 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Stora Gasmora, Fårö Bivråk Pernis apivorus 29.7 (Björn Wester). 1 ex. Stajnträsk Sommarobservationer: 1 ex. och 2 ex. Stora Gasmora, Fårö 3.8 Kapellänget, Gotska Sandön 24.6 samt 1 ex. Ava, Fårö 7.8 (Carin Staav, (Bertil Johansson). 2 ex. Skoge, Sundre Roland Staav). 1 2K+ , Öja 6.8 24.6 (Mattias Ullman, Alexander (Karl-Gustav Sjölund). 1 ex. Muskmyr, Hellquist, Arne Holgersson). 1 ex. Sundre 20.8 (Per Smitterberg). 1 ex. Stora Karlsö, Eksta 25-30.6 (Gunnar Grustaget, Lingsarve, Vamlingbo 2.9 Siljestrand, Åke Anderson). 1 ad. (Per Smitterberg). Sammantaget rör det Lansa, Fårö 25.6 (Jim Sundberg). 1 ex. sig om cirka sju individer. Det är svårt Holmuddens fyr, Fårö 3.7 (Carl Tholin). att avgöra hur många individer som är 1 ad. Norderhamn, Stora Karlsö, inblandade, då arten är mycket rörlig. Eksta 7.7 (Per-Olof Bengtsson). 1 ex. Kyrkviken, Fårö 22.7 (Peter Ludwig). Röd glada Milvus milvus 1 ex. Sudersand, Fårö 30.7-3.8 (Hasse I likhet med 2005 finns tre revir på Berglund). 1 ex. Lindarve, Rone 30.7 Gotland. Ingen häckning har dock (Anders Elf). 1 ex. Norsholmen, Fårö konstaterats. Observationer av 2- 30.7 (Kjell Westerdahl, Tord Lantz, 3 ungfåglar på hösten antyder att Per Smitterberg, Lennart Hellström). 2 häckning ägt rum på sydöstra Gotland. ex. Stånga 31.7 (Mats Gothnier). Sena Antalet observationer per månad observationer: 1 ex. Lassor, Alskog fördelar sig enligt: 29 (jan), 1 (feb), 8 3.10 (Jens Bardtrum). 1 ex. Herrvik, (mar), 15 (apr), 21 (maj), 6 (jun), 18 Östergarn 15.10 (Daniel Fant). Arten (jul), 6 (aug), 20 (sep), 12 (okt), 11 (nov), uppvisar ett talrikare uppträdande än 2 (dec). Nästan alla observationerna normalt. Antalet observationer på Fårö har gjorts på Storsudret, södra eller under häckningstid är anmärkningsvärt. sydöstra Gotland. Ingen observation Även observationen i Stånga är har gjorts norr om Västergarn. intressant och indikerar häckning. Havsörn Haliaeetus albicilla Brun glada Milvus migrans Sexton häckningar har konstaterats 1 ex. Alnäsaträsk, Fårö 8.5 (Christer under året. Därtill tillkommer ytterligare Olsson). 1 ad. Faludden, Öja 10.5 åtta besatta revir. Totalt finns nu på (Bimbi Ollberg, Per Smitterberg). 2 Gotland cirka tjugofyra häckande par ex. Limmorträsk, Fårö 12-13.5 (Per av havsörn. Tjugosju boungar kunde Smitterberg, Carl Tholin, Michael konstateras flygga. Två boungar har 123 ringmärkts under året (Per Smitterberg). månad: 2 (april), 25 (maj), 16 (jun), 7 (juli), 25 (aug), 11 (sep). Brun kärrhök Circus aeruginosus Tidiga observationer: 1� Rivet Ob. skrikörn Aquila clanga/pomarina 30.3 (Marita Westerlind). 1� 1 ex. Älmar, Stora Karlsö 11.9 (Åke Marpes 31.3 (Josef Andersson). Anderson). 1� Tofta södra 31.3 (Jan Janthe). Häckningar och sommarobservationer: Kungsörn Aquila chrysaetos 1 par Fardume träsk 28.5 (Jörgen Gotland hyser nu cirka 40 Petersson). 1 par Fröjel 23.6 (Jörgen kungsörnsrevir. I minst 24 av dessa Petersson). 1 ad.� Ajkesträsk, revir kunde konstateras påbörjad Fårö 25.6 (Jim Sundberg). 1 par häckning. 13 av dessa påbörjade Träskmyr 20.7 (Åke Anderson). häckningar resulterade i minst en Sen observation: 1 1K förbifl. Skoge, flygg unge och totalt blev 18 ungar Sundre 21.10 (Gösta Reiland). flygga. För första gången någonsin på Gotland (?) producerade ett par Blå kärrhök Circus cyaneus tre flygga ungar (Stellan Hedgren). Antalet observationer per vinter- månad: 36 (jan), 6 (feb), 4 (dec). Fiskgjuse Pandion haliaetus Sommarobservationer: 1 ad.� hane Sommarobservationer: 1 ex. Utstrand, Muskmyr, Sundre 5-6.6 (Rickard Bandlundeviken 1.6 (Fredrik Kraft, Erik Stensman, Jörgen Thernlund). 1 ex. Lindarve, Rone 2.6 Petersson, Anders Kraft). 1 honf Lina (Anders Elf). 1 ex. Paviken, Västergarn myr, Gothem 11.6 (Tommy Lindberg). 4.6 (Erik Stensman). 1 ex. Tingstäde träsk 1�hona Alvret, Sundre 19.6 (Gösta 4.6 (Lars Brolund). 1 ex. Norderhamn, Reiland). 1� Muskmyr, Sundre 23.8 Stora Karlsö 5.6 (Musse Björklund, (Carl Tholin). 1�hane Stora Karlsö, Andreas Gustafsson). 1 ex. Stockviken, Eksta 25.8 (Åke Anderson). 1 ad.�hane Hamra 11.6 (Inger Bjärnebrand). 1 Sundre, Sundre 31.8 (Roger Mellroth). ex. Skär, Fårö 25.6 (Jim Sundberg).

Stäpphök Circus macrourus* (24,1) Tornfalk Falco tinnunculus 1 ad. hona Faludden, Öja 12.5 (Bimbi Vinterobservationer: 1 2K hane� Ollberg, Tina Ollberg). 1 1K Faludden, Mästermyr, Hablingbo 8.1 (Jörgen Öja 21.10 (Stellan Hedgren). Petersson). 1 honf Verkstadsgatan, 1 ad. hane Andraburg, Hoburgsklippan Visby 26.1 (Ola Wizén). 1�hane Rudvier, 8.9 2005 (*Tommy Lindberg, Oskar Öja 28.1 (Lennart Wahlén). 1 ex. Kullingsjö, Sivert Söderlund). Kisslings, Fole 30.12 (Lars Brolund). Sommarobservationer; 1 hane� Ängshök Circus pygargus Östergarnsdalen, Östergarn 1.6 (Tord Häckningar: Rapporter om sju Lantz). 2 ex. Muskmyr, Sundre 3.6-8.6 häckande par har kommit in, samtliga (Björn Lilja, Michael Tholin, Håkan från den norra delen av Gotland. Hansson, Bimbi Ollberg). 1 ex. Tofta Antalet övriga observationer per skjutfält, Tofta 6.6 (Centh Glimsäter). 1

124 ex. Lokrume myr 8.6 (Jens Bardtrum). Fynden fördelar sig på 1 ex. Stockviken, Hamra 22.6 (Arne åtta vårobservationer, tre Holgersson). 1 ex. Stora Karlsö 25.6- sommarobservationer och tre 30.6 (Åke Anderson). 1 ex. P18- höstobservationer. området, Visby 18.7 (Ulf Lidberg). 1 ex. Hoburgen, Sundre 18.7 (Peter Ludwig). Stenfalk Falco columbarius 2 ex. Faludden, Öja 22.7 (Tord Lantz, Antalet observationer per Jim Sundberg, Magnus Martinsson). 1 vintermånad: 12 (jan), 2 (feb), 3 (dec). ad.�hane Hammars, Fårö 28.7 (Kjell Sommarobservationer: 1 ex. Westerdahl). 1 ex. Alvret, Sundre 29.7 Lickershamn, Stenkyrka 1.8 (Ulf (Gösta Reiland). 1 ad. honf Tofta Lidberg). 1 1K Hammars, Fårö 1.8 skjutfält 31.7 (Anders Kraft). Inga (Kjell Westerdahl). 1�hona Digrans, rapporter om häckningar har kommit Sundre 5.8 (Sundregruppen). 1 ex. in. Antalet sommarobservationer Grundården, Näs 13.8 (Anders har ökat och det är inte omöjligt Kraft, Rickard Kraft). 1 ex. Flisviken, att arten häckar med några par. Sundre 29.8 (Sundregruppen). 1 honf Närsholmen 29.8 (Carl Aftonfalk Falco vespertinus Tholin). 1 ex. 30.8 (Centh 1�hona Hällarna, Visby 30.4 (Per Glimsäter, Pia Lindberg, Lars Vallin). Smitterberg). 1 2K�hane Muskmyr, Sundre 19.5 (Göran Knutas). 1 Lärkfalk Falco subbuteo hane Hoburgsklippan, Hoburgen, Häckningar: sammanlagt 18 par Fårö Sundre 19.5 (Tord Lantz). 1 ad.�hane 1.6-31.7 (Carin Staav, Roland Staav). 1 Tvärlingsmyr, Bunge 20.5 (Hans par Fröjel 17.6-30.8 (Gun Ingmansson). Jansson). 1 2K�hane Grumpvik, Vamlingbo 25.5 (Mats Thorin, Håkan Jaktfalk Falco rusticolus Sterner). 1 ex. Muskmyr, Sundre 26.5 1 1K Utholmen, Västergarn 3.11 (Olof (Anders Tengholm, Jörgen Petersson, Armini). 1 1K stationär Glasskär, Gigi Sahlstrand). 1�hona Norrsund, Närsholmen 9.11 (Bimbi Ollberg). Fårö 27.5 (Carin Staav, Roland Staav). 1 ad.�hona Fardume träsk, Rute 3.6 Pilgrimsfalk Falco peregrinus (Lars Brolund). 1�hane Muskmyr Sammanlagt 95 fynd har rapporterats. Sundre 22.6 (Lage Johnson). 1 honf De fördelar sig månadsvis enligt Västergarnsviken, Västergarn 28.6 följande: 11 (januari), 10 (februari), (Olof Armini). 1�hona Hoburgsklippan, 4 (mars), 3 (april), 1 (maj), 5 (juni), Hoburgen, Sundre 10.7 (Magnus 0 (juli), 7 (augusti) 23 (september) Persson, Jens Ramnebro). 1 1K 20 (oktober) 6 (november), 4 Närsholmen, När 12.9 (Jens Bardtrum). (december). Ingen häckning har 1 1K födosökande Muskmyr, Sundre konstaterats. Observationer 14.9 (Bimbi Ollberg). 1 1K Digrans, saknas helt mellan 23.5 och 4.8. Sundre 15.9 (Bimbi Ollberg). Fjorton observationer är en god årssumma för Vattenrall Rallus aquaticus arten. Vinterobservationer: 1 ex. 1-22.1 och 3

125 Brushane. Foto: Jörgen Lindqvist ex. 14.1 Klinteviken (Ulf Nilsson, Sivert flertal individer observerats, främst Söderlund, Charley Wiklund m.fl.). 1 i Västergarnsområdet; Paviken, ex. Lummelundsbruk 2-4.1 och 26.2 Svältholmen och Västergarnsviken. (Robert Kavhed, Josef Andersson, Lennart Wahlén m.fl.). 1 ex. Själsö 4.1- Kornknarr Crex crex 27.2 (Tord Lantz, Centh Glimsäter, Totalt ca 155 spelande ex. vilket är Erik Törnblom m.fl.). 1 ex. Snoder, en klar ökning från föregående år Sproge 7.1 (Måns Hjernquist). 1 ex. då endast 104 ex. rapporterades. År stationär Grumpvik, Vamlingbo 8.1 2004 rapporterades 133 ex. Största (Jörgen Petersson). 1 ex. Flundreviken, ansamlingar med spelande fåglar: Visby 8-19.1 (Bimbi Ollberg, Josef som mest 20 ex. Lausmyr 15.5-12.6 Andersson). 1 ex. stationär Paån, (Tord Lantz, Fredrik Thernlund, Västergarn 29.1-19.2 (Jörgen Anders Elf m.fl.). som mest 11 ex. Petersson, Ola Wizén, Josef Andersson, Kyrkmyr, Norrlanda 6.5-7.6 (Per Carl Tholin). Inga decemberfynd, Smitterberg, Tommy Lindberg, Jim vilket är anmärkningsvärt. Sundberg, Michael Tholin m.fl.). som mest 15 ex. Lina myr 13.5- Småfläckig sumphöna Porzana 8.7 (Lars Brolund, Josef Andersson, porzana Håkan Hansson, Bo Kumlin m.fl.). 11 spelande fåglar från 6 lokaler under Höstobservationer: 1 ex. stöttes perioden 11.4-20.6. Flest rapporterades Västergarnsviken 25.8 (Olof från Kyrkmyr, Norrlanda med 4 ex. Armini). 1 ex. funnen död Krakvät, Från Höstperioden 22.7-26.8 har ett Hablingbo 9.9 (Jörgen Petersson).

126 Kärrsnäppa. Foto: Jörgen Lindqvist Rörhöna Gallinula chloropus än så, speciellt på norra Gotland. Vinterobservationer: 1 ex. Klinteåns utlopp, Klinte 3.1-5.1 (Per Smitterberg, Strandskata Haematopus ostralegus Bimbi Ollberg). 1 ex. Flundreviken, Observationer under nov-feb: 1 Visby 4-16.1 (, Tord Lantz, Lars ex. Nisseviken, Havdhem 5.11 Brolund). 2 ex. Paån, Västergarn (Roger Mellroth, Thord Fransson). 17.1-18.2 (Ulf Nilsson, Carl Tholin, Michael Tholin, Sivert Söderlund). 1 Skärfläcka Recurvirostra avosetta ex. Kvarndammen Strömma, Stånga Sena observationer: 2 ex. Yttre 27.1 (Mikael Wänskä). 6 ex. vid Stockviken, Hamra 20.10 (Bimbi fågelmatning invid damm 1 km S Ollberg) och 25.10 (Michael Tholin). Lummelundsbruk, Lummelunda 14.2 (Carl Tholin). 1 ex. Västra märgelgraven, Tjockfot Burhinus oedicnemus (2,1) Havdhem 17.12 (Marita Westerlind). 1 ex. Hammars, Fårö 2.7 (Kjell, Agneta 1 ex. Paån, Västergarn 21.12 (Carl och Erik Westerdahl, Hanna Dahlrot). Tholin). 1 1K Landträskdammen, Tredje fyndet. Senast arten observerades Martebo 28.12 (Daniel Melchert). var 28 juli 1990 i Stockviken, Öja.

Trana Grus grus Fjällpipare Charadrius morinellus Rapporter med indikation om 1 hona� Franska bukten, Gotska Sandön häckning har rapporterats från 7 träsk 30.5 (Måns Grundsten, Johan Moberg). fån norra halvan av det Gotländska 1 1K Hällarna, Visby 22.8 (Ulf Lidberg, fastlandet. Arten är nog vanligare Fredrik Gustafsson, Tord Lantz, Håkan

127 Ljungpipare hade ett bra år 2006, här en på häckningsplats vid Tofta skjutfält den 8 juli. Foto: Michael Gehrisch Hansson m.fl.). 1 1K Marmorberget, Kustpipare Pluvialis squatarola Stora Karlsö 28.8 (Åke Anderson). 2 Observationer 15 juni-20 juli: 1 ex. 22- 1K Nabben, När 29.8 (Carl Tholin). 24.6 och 3 ex. 3.7 Stockviken (Mattias Fortsatt fåtalig under vårsträcket. Ullman, Arne Holgersson, Josef Andersson m.fl.). 1 ad. Närsholmen, Sibirisk tundrapipare Pluvialis fulva När 17.7 (Karin Åström). 3 ex. (4,1)* Sandarviken, Öja 18.7 (Carl Tholin). 1 1K mot SO Stora Karlsö 14.9 1 ad.�hane Sallmundsudd, Hamra 18.7 (Åke Anderson). Femte fyndet (Carl Tholin, Michael Tholin). 1 ex. och det första sedan 1999. Rivviken 19.7 (Mikael Wänskä).

Ljungpipare Pluvialis apricaria Tofsvipa Vanellus vanellus Vinterobservationer: Under december December och januarifynd: Totalt månad observerades totalt cirka 900 ca 300 ex, största flockar, 100 ex. ex. Största flockarna var ca 500 ex. 6.12 Lausmyr 3.12 (Jörgen Petersson) och Lausmyr, Lau (Carl Tholin) och 190 90 ex. Lausvik 8.12 (Bimbi Ollberg). ex. 27.12 Stånga Returvattendammar Det milda vädret under december (Bimbi Ollberg). Inga observationer gjorde att många fåglar stannade under januari och februari! kvar, jämför med ljungpipare. 128 Sandlöpare Calidris alba under första halvan av året, med Vårobservationer: 4 ex. Närsholmen förekomst främst kring kusterna på 14.5 (Josef Andersson, Rickard Storsudret. Senaste observationen Östergren). 1 ex. Rivviken, Sundre 20.5 den 30.5 på Aurriv, Hamra då 7 ex. (Lars Brolund). 3 ex. Aurriv, Hamra sågs (Mats Westberg) och den 27.5 21.5 (Johan Södercrantz, Tommy sågs hela 24 ex. på samma lokal (Ulf Magnusson). 2 ex. Sudersand, Fårö 25.5 Hultinger m.fl.). Arten var betydligt (Carin Staav, Roland Staav). max 2 ex. ovanligare under andra halvan av året, Östergarnsholm 25-28.5 (Jim Sundberg, och endast sex observationer finns Ola Wizén, Tord Lantz m.fl.). 2 ex. rapporterade mellan 7.10 - 27.12. Sudersandsviken, Fårö 26.5 (Daniel Största flock: 21 ex. Ryssudden, Melchert). max 15 ex. Bredsandsudde, Fårö 27.12 (Daniel Melchert). Gotska Sandön 26-28.5 (Bertil Johansson, Arvid Pettersson, Johan Kärrsnäppa Calidris alpina Moberg). 1 ad. Skärsände, Fårö 28.5 Vinterobservationer: 1 ex. Marpesholm, (Jörgen Petersson). 1 ad. Nisseviken, Fårö 14.1 (*Ola Wizén, Jim Sundberg, Havdhem 8.6 (Per Smitterberg). Tord Lantz). 15 ex. Tärnskär, Eksta 24.2 (Jörgen Petersson). 1 ex. Norderudd, Småsnäppa Calidris minuta Asunden 17.12 (Jörgen Petersson). Vårobservationer: Under perioden 13- 29.5 observerades 12 ex. från 10 lokaler. Sydlig kärrsnäppa Calidris alpina Dessutom en sommarobservation: 1 schinzii ad. Stockviken 24.6 (Mattias Ullman, Spelande fåglar: 1 ex. Aurriv, Hamra Arne Holgersson, Alexander Hellquist). 5.5 (Bimbi Ollberg). 2 ex. Klase, Sproge 7-8.6 (Per Smitterberg, Lars Brolund). Tuvsnäppa Calidris melanotos (13,4) 1 ex. Grundården, Näs 15.6 (Lage 1 ex. Faludden, Öja 17.5 (*Per Johnson). Ytterligare observationer av Smitterberg, Göran Altstedt). 1 1K rasen har skett vid Lausviken, När och Hammars, Norrlanda 31.7 (Bimbi i Stockviken, dock utan att spel eller Ollberg). 1 1K Närsholmen, När 6.8 att andra häckningsindicier noterats. (*Per Smitterberg, Bimbi Ollberg, Tina Ollberg). 1�hona Flisviken, Sundre 9- Myrsnäppa Limicola falcinellus 10.8 (Carl Tholin, Tord Lantz, Tommy Som mest 20 ex. Lausviken 20-25.5 Lindberg). Ett gott år för arten. (Fredrik Thernlund, Oskar Kullingsjö, Johan Södercrantz m.fl.). 2 ex. Aurriv, Spovsnäppa Calidris ferruginea Hamra 26.5 (Ulf Hultinger). 14 ex. Vårobservationer: 1 ex. Nisseviken, 27.5, 6 ex. 28.5, 3 ex. 29.5 och 1 ex. Havdhem 25.5 (Charley Wiklund). 1 ex. 30.5 Närsholmen (Fredrik Thernlund). Aurriv, Hamra 27.5 (Mikael Wänskä). 3 som mest 7 ex. Västergarnsviken 27.5- ad. Klase, Sproge 8.6 (Per Smitterberg). 2.6 (Per Smitterberg, Mats Westberg, Jörgen Petersson, Ulf Nilsson m.fl.). 7 Skärsnäppa Calidris maritima ex. Gråstäde, Fleringe 27.5 (Jan Janthe). Normalt uppträdande av arten Under höststräcket 19.7-3.9 har totalt

129 ca 60 individer noterats, vilket är en Sommarobservationer: 1 ex. normal summa. Största flock, 7 ex. Västergarnsviken, Västergarn Närsholmen 17.8 (Karin Åström). 12.8 (Lennart Wahlén). Under höstperioden 15.9-21.11 har 18 Dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus individer från 13 lokaler rapporterats. Vinterobservationer: 1 ex. Flundr- Största ansamling: 5 ex. 8.10 Vägbanken, eviken, Visby 4-6.1 (Tord Lantz, Asunden (Tommy Lindberg). Lennart Wahlén, Jörgen Petersson). 1 ex. Skär, Fårö 5.1 (Josef Andersson). Enkelbeckasin Gallinago gallinago 1 ex. Flisviken, Sundre 7.1 (Jörgen Vinterobservationer: Under januari Petersson). 1 ex. Skansudd, Visby 10.1 på sträckan Flundreviken och norrut (Carl Tholin). 1 ex. Flisviken, Sundre till Brissund har det vid 14 tillfällen 15.1 (Per Smitterberg, Tina Ollberg, observerats 1-2 ex. på ett flertal lokaler. Bimbi Ollberg). 2 ex. 28.1 och 11-12.2 Det är mycket svårt att avgöra det och 1 ex. 13.2 Flundreviken, Visby verkliga antalet individer då fåglarna (Lars Brolund, Sivert Söderlund, Carl ofta stöts från en lokal till en annan. Tholin m.fl.). 1 ex. Vakten, Hablingbo Men det totala antalet är kanske 3-4 ex. 3.12 (Mikael Wänskä). Det kan 2 ex. Herrvik, Östergarn 1.1 (Magnus mycket väl vara så att Flundreviks och Martinsson). 1 ex. Udden, Sundre 6.1 Skansuddsfåglarna är samma individer. (Josef Andersson). 1 ex. Skoge, Sundre Under våren, 6.3 - 9.5 har arten 26.1 (Josef Andersson). 1 ex. Rivet 28.1 observerats med ca 20 ex. från 10 lokaler. (Lennart Wahlén). 1 ex. Klintängarna, Spelande fågel har noterats med 1 ex. Fårö 27.12 (Daniel Melchert). 1 Kyrkmyr, Norrlanda 6.5 (Jim Sundberg). ex. Alstädsviken, Austerviken,

Rödspov på Faludden. Foto: Per Smitterberg

130 När 29.12 (Jörgen Petersson). 1 3 ex. 18.12 Glasskär, Närsholmen ex. stationär Ronnarve, Faludden, (Carl Tholin, Per Smitterberg). Öja 30.12 (Tommy Lindberg). Ovanligt talrikt uppträdande, det milda vädret under december gjorde Dubbelbeckasin Gallinago media att många fåglar stannade kvar, 1 ex. Snoderviken, Sproge 4.5 (Per jämför med tofsvipa och ljungpipare. Smitterberg). 1 2K+ Havdviken, Östergarnsholm 19.7 (Ola Wizén). Rödbena Tringa totanus 1 ex. Skansudd, Visby 1.8 (Michael Vinterobservationer: 1 ex. Närsh- Tholin, Carl Tholin). 2 ex. Stånga olmen 5.2 (Anders Rimne). returvattendammar, Stånga 3.8 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Svältholmen, Västergarn Dammsnäppa Tringa stagnatilis 4-5.8 och 12.8 (Olof Armini, Lennart 1 ex. Flisviken, Sundre 7.5 (Per Wahlén). 1 ex. Udden, Sundre 11.9 Smitterberg). 1 ex. Fidenäsviken 7.5 (Jim Sundberg). 1 ex. Grunnet, (Per Smitterberg). 1 ex. Rivviken, Fide 30.9 (Christian Lundberg). Ett Sundre 8.5 (Sivert Söderlund, Tuomo bra år för arten. Juliobservationer Kolehmainen). 1 ex. Flisviken, Sundre hör inte till vanligheterna. 9.5 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Östra delen av Lausviken, När 10-11.5 Morkulla Scolopax rusticola (Per Smitterberg, Göran Knutas). Vinterobservationer: Under januari har 1 ex. Fidenäsviken, Fide 28.5 (Per det inkommit hela 12 observationer Smitterberg). 1 ex. Fidenäs, Fide 21.6 av 13 ex, Februari en, och i december (Bimbi Ollberg). 1 ex. Västergarnsviken 5. Betydligt fler noterades detta år 27.6 (Olof Armini). Ett gott år för arten. än under januari 2005 då endast en individ sågs. Skogssnäppa Tringa ochropus 2 ex. 12.11 och 1 ex. 14.11-12.12 Rödspov Limosa limosa Roma returvattendammar, Roma Under häckningstid och utanför (Carl & Michael Tholin, Lars Faluddenområdet har arten observerats Brolund, Bimbi Ollberg m.fl.). 2 ex. från följande lokaler: Nisseviken,Grötl Ringomedammarna, Alva 22.11 ingboudd, Norsholmen, Limmormyr (Carl Tholin). Anmärkningsvärt sena och Lauter. Arten tycks vara stabil. fynd av en art som flyttar söder om Sahara och sällan ses efter september. Storspov Numenius arquata Observationer mellan nov-feb: 4 ex. Roskarl Arenaria interpres 2.11 och 1 ex. 27.11 Närsholmen Tidig observation: 1 ex. Rivviken, (Bimbi Ollberg, Mikael Wänskä). 1 Sundre 10-23.3 (Mikael Wänskä, Per ex. Nisseviken, Havdhem 5.11 (Roger Smitterberg, Michael Tholin m.fl.). Mellroth, Thord Fransson). Som Sen observation: 1 ex. Hammarudd, mest 14 ex. Yttre Stockviken 2-30.12 Eksta 13.10 (Lars Brolund). (Carl Tholin, Michael Tholin, Tommy Arten anländer i andra halvan av Lindberg m.fl.). 1 ex. Tuttar, Grötlingbo april samt är ovanlig efter september. 3.12 (Jörgen Petersson). 2 ex. 6.12 och 131 Smalnäbbad simsnäppa Phalaropus Dvärgmås Larus minutus lobatus Inga säkert konstaterade häckningar Under vårperioden 16.5-5.6 har det trots att arten setts på lämpliga från 9 lokaler totalt rapporterats häckningsplatser under häckningstid. ca 34 ex. Största vårflockar: Vinterfynd: 1 ad Kuppen, Östergarn 4.1 som mest 7 ex. Närsholmen 29- (Bimbi Ollberg). 1 ad Massarvedammen, 30.5 (Fredrik Thernlund, Tommy Barlingbo 12.12 (Lars Brolund). 1 ad Eriksson, Mats Westberg). som Svältholmen, Västergarn 14.12 (Mikael mest 6 ex. Västergarnsviken 1-3.6 Larsson). 1 ex Bodudd, Näsudden, Näs (Lennart Hellström, Jörgen Petersson, 31.12 (Mikael Wänskä). Tomas Johansson m.fl.). Dessutom ett ovanligt junifynd: 1 ad. Glasskär, Ringnäbbad mås Larus delawarensis Närsholmen 19.6 (Jens Bardtrum). * (1,1) Under höststräcket observerades arten 1 ex. Stora Karlsö 28.5 (Åke mellan 2.7 till den 13.9, blott 32 Andersson, Stellan Hedgren), 1 ad. (2005:33 ex) individer observerades Kruttornet, Visby 9.6 (Per Smitterberg). utan några större koncentrationer. Fåglarna har av RK bedömts gälla samma individ. Denna individ har setts Brednäbbad simsnäppa Phalaropus 2002, 2004 och nu 2006 på Stora Karlsö. fulicarius (26,1) 1 ad. mot S Brissund, Väskinde Fiskmås Larus canus 6.9 (Per Smitterberg). Stora ansamlingar: 1200 ex. Bredsandsudde, Gotska Sandön 7.10 Bredstjärtad labb Stercorarius (Roger Kaufmann m.fl.). 1500 ex. pomarinus Östergarnsholm 13.10 (Thord Lantz, 1 ad.�hane Folhammar, Ljugarn 20.5 Jim Sundberg). 2000 ex. Norsholmen, (Bimbi Ollberg). 1 ad. Utholmen, Fårö 16.10 (Jim Sundberg). 1500 Västergarn 3.11 (Olof Armini). ex. Yttre Stockviken 26.10 (Michael Tholin m.fl.). Kustlabb Stercorarius parasiticus Sommarobservationer: 19 fynd av Silltrut Larus fuscus 17-21 ex. under juli månad är en hög Vinterobservationer: 1 2K Lumme- summa. Tyvärr inga häckningsindicier. lundsbruk 4.1-14.2 (Carl Tholin, Lennart Wahlén). 1 1K Yttre Fjällabb Stercorarius longicaudus Stockviken, Hamra (9.12 (Jörgen 1 1K Muskmyr 20.8 (Jörgen Petersson). Petersson). 1 1K Oljepiren, Visby 1 1K Brissund, Väskinde 9.9 (Michael 18-28.12 (Carl Tholin m.fl.). & Carl Tholin). 1 1K Hoburgsklippan Häckningar: ca 750 par inrapporterade 12.9 (Bimbi Ollberg, Charley Wiklund). från 7 lokaler. Uppgifter från Lilla Karlsö och saknas. Svarthuvad mås Larus melanocephalus Hela 7 ex. av rasen intermedius är (28,1) inrapporterade: 1 ad. Bredsandsudde, 1 ad. Kruttornet, Visby 15.8 (Per Gotska Sandön 27.5 (Bertil Johansson). Smitterberg). 2 ad. Stora Karlsö 26.6 (Mattias 132 Ullman). 2 ad. Norsholmen, Fårö 1 2K+ Verkstadsgatan, Visby 28.4 (Ola 11.8 (Carl Tholin). 1 ad. Hoburgen Wizén). 26.8 (Carl Tholin). 1 ad. Rivet, Hoburgen 21.10 (Tommy Lindberg). Tretåig mås Rissa tridactyla 4 ex. av någon av raserna graelssii/ 1 2K Faludden 29.4 (Karl-Gustav heuglini är inrapporterade: 1 ad. Lilla Sjölund). 1 1K Blåhäll, Tofta Hamre, Östergarn 2.4 (Tord Lantz). 27.10 (Michael Tholin). 1 1K 1 ad. Östergarnsholm 26.5 (Tord Hoburgen 12.11 (Jörgen Petersson). Lantz m.fl.). 1 ad. Lillgrunn 11.7 (Jim Sundberg). 1 ad. reningsverket, Skräntärna Hydroprogne caspia Visby 16.8 (Lars Brolund). Häckningsuppgifter: 39 par häckade på 4 lokaler. Största Kaspisk trut Larus cachinnans koloni på Grauten med 26 par. Även i år är 36 fåglar enligt följande åldersfördelning inrapporterade: Kentsk tärna Sterna sandvicensis ad. 12, 4K 1, 3K2, 2K+ 1, 2K Rapporterad häckning från 9, 1K 7, ej åldersbestämd 4. två kolonier. Gnisvärd 20 par Uppträdandet får snarast ses och Östergarnsholm 27 par. som normalt på senare år. Silvertärna Sterna paradisaea Medelhavstrut Larus michahellis Tidig observation: 1 ex. Paviken, 1 2K Norderstrand, Visby 6-7.1 (Per Västergarn 7.4 (Olof Armini). Smitterberg, Bimbi Ollberg). 1 2K Brissund, Väskinde 14-17.1 (Tord Småtärna Sternula albifrons Lantz, Michael Tholin m.fl.). 1 ad. Häckningsuppgifter: 26 häckningar Brissund, Väskinde 16.1 (Tord Lantz). inrapporterade från 6 lokaler. 1 2K Nordetsrand, Visby 5-12.2 (Per Dessutom ett antal rapporter Smitterberg). 1 ad. Svältholmen, från lämpliga häckningsplatser. Västergarn 1.8 (Olof Armini). 1 ad. Kuppen 5.8 (Tord Lantz). 1 ad. Skåneriv Svarttärna Chlidonias niger 5.8 (Tord Lantz). 1 1K Kronholmens 1 ex. Flisviken, Sundre 11.5 (Sivert fyr 23.9 och 1.10 (Olof Armini, Jan Söderlund). 1 ad. Skär, Fårö 18.5 Janthe). 1 ex. Rivet, Hoburgen 21.10 (Daniel Melchert). 1 ex. Gnisvärd, (Stellan Hedgren, Lars Jonsson m.fl.). Tofta 25.5 (Ulf Nilsson). 1 ex. Ökar antagligen på grund av Östergarnsholm 25.7 (Jim Sundberg). att fler lär sig karaktärerna. 2 1K Kuppen 26.7 (Anders Haglund). 1 1K Hummelbosholm, Burs 30.7 Vittrut Larus hyperboreus (Anders Elf). 1 1K Närsholmen 4.8 1 2K Lummelundsbruk, Väskinde 3.1 (genom Gotlandssvararen). 6 ex. (Josef Andersson, Per Smitterberg, Hummelbosholm, Burs 8-11.8 (Carl Bimbi Ollberg). 1 2K�hane Brissund, Tholin, Lennart Wahlén). 1 ex. Gnisvärd, Väskinde 5-7.1 (Per Smitterberg, Lars Tofta 16.8 (Charley Wiklund). 1 ex. Eriksson, Anders Kraft m.fl.). Gannarveviken 18.8 (Leif Hägg). 1 1K Lausviken 20.8 (Lars Brolund). 133 Lunnefågel Fratercula arctica (18,2) Dvärguv Otus scops* (1,1) 1 ex. Hoburgsklippan 31.5 (Per Ett ex. hördes och sågs i Östergarnsdalen Smitterberg, Magnus Martinsson). 1 2.6-10.8 (Jim Sundberg, Tord Lantz, Per ex. Östergarnsholm 19.7 (Ola Wizén). Smitterberg m.fl.). Andra fyndet för ön.

Skogsduva Columba oenas Berguv Bubo bubo Observationer under januari och Endast en säker häckning är december: Från januari finns 20 inrapporterad. I övrigt finns rapporter om totalt 374 ex. och den rapporter från 19 lokaler. största flocken var 180 ex. fd Martebo stationshus 10.1 (Carl Tholin). Från Kattuggla Strix aluco december finns 5 rapporter om totalt Endast tre häckningar inrapporterade: 225 ex. och den största flocken var 1 pulli Dämba, Fårö 27.5 (Daniel 200 ex., Lausmyr 6.12 (Carl Tholin). Melchert). 1 pulli Östergarnsdalen 5.6 (Claes-Göran Ahlgren, John Andersson) Ringduva Columba palumbus och 1 pulli Öja 2-6.6 (Bimbi Ollberg). Observationer januari och december: I övrigt finns rapporter från 32 lokaler. Från januari finns 41 rapporter om 264 ex. och den största flocken var 65 Hornuggla Asio otus ex. 15.1 Skåls, Näs (Per Smitterberg). Obserationer; januari och december; Från december finns 14 rapporter om 1 ex. Fifang 3.1 (Jerker Matson). 78 ex. och den största flocken var 22 1 ex. Hundlausar, Sundre 6.1 ex. 8.12 Lausmyr (Bimbi Ollberg). (Gösta Reiland). 1 ex. Visby lasarett 28.1 (Per Smitterberg). Turturduva Streptopelia turtur 1 ex. Stora Sojdeby, Fole 3.12 (Lars 1 ex. Furulundsskogen, Visby 2.5 Brolund). 1 ex. Östergarnsdalen (Sivert Söderlund). 1 ex. Klintängarna, 17.12 (Jim Sundberg) och 1 ex. Lilla Fårö 13.5 (Carl Tholin). 1 ex. Ryfets, Fole 17.12 (Lars Brolund). Burgsvik 14.5 (Ola Bondesson). 4 ex. Häckningsuppgifter: Endast 3 säkra Stockviken 26.5 (Ulf Hultinger). 1 häckningar har inrapporterats: ex. Stånga returvattendammar 24.6 2 pulli Bjärs, Hejnum 9.6 (Lars (Bimbi Ollberg). 1 ex. Hoburgen 1.8 Brolund). 1 pulli Östergarnsdalen 4.7 (Joakim Gustafsson). 1 ex. funnen (Gunilla Sundberg m.fl.) och 2 pulli död Norrgårde, Hamra 21.10 Folemyren, Fole 23.7 (Lars Brolund). (John Sångberg). 1 ex. Västergårde, Sundre 29.10 (Gösta Reiland). Jorduggla Asio flammeus Ett bra år för arten. Har annars 14 rapporter av 12 fåglar från tenderat att minska på senare år. 19.3–18.5 och 12.10-4.11.

Tornuggla Tyto alba Pärluggla Aegolius funereus Spel rapporterat från 7 lokaler. Endast 7 rapporter om Ingen konstaterad häckning. spelande fåglar har inkommit.

134 Nattskärra Caprimulgus europaeus Korttålärka Calandrella brachydactyla Ca 65 spelande fåglar är inrapp- (56,6) orterade, vilket är mer än en 1 ex. Inre Stockviken 4.5 (Per dubblering av förra årets rapporter. Smitterberg). 1 ex. Faluddens fyr 5.5 (Bimbi Ollberg, Kjell Eklund, Peter Tornseglare Apus apus Eklund m.fl.). 1 ex. Barshageudd, Ett aprilfynd har inrapporterats: Sundre 6.5 (Tuomo Kolehmainen, 1 ex. Stånga returvattendammar Tommy Lindberg). 1 ex. Närsholmen 30.4 (Bimbi Ollberg) 29.5 (Tuomo Kolehmainen. Tommy Eriksson, Anders Johansson m.fl.). Kungsfiskare Alcedo atthis 1 ex. Hoburgen 30.5-1.6 (Per 1 hane�Lummelundsbruk, Lummelunda Smitterberg, Bimbi Ollberg). 1 2.1-9.3 (Per Smitterberg, Michael ex. Yttre Stockviken 18.7 (Stefan Tholin, Jörgen Petersson m.fl.). 1 Oskarsson, Mikael Wänskä). ex. Klinteviken/Klinteån 8-21.1 (Charley Wiklund, Michael & Carl Trädlärka Lullula arborea Tholin m.fl.). 1 ex. Kovik, Sanda 22.1 Observationer under januari och (Charley Wiklund). 1 ex. Västergarns december: hamn 22.1 (Josef Andersson). 1 ex. 1 ex. Svältholmen, Västergarn 2.1 Dalhemsån, Dalhem 24.1 (gnm Per (Josef Andersson). 1 ex. Bodudd, Smitterberg). 1�hona Lummelundsbruk, Näsudden 9.1 (Bimbi Ollberg). 4 Lummelunda 11-14.3 (Ola Wizén, Josef ex. Hoburgen 13.12 (Carl Tholin). Andersson, Lars Brolund m.fl.). 1 ex. Närkån, När (gnm Tommy Lindberg). Sånglärka Alauda arvensis 1 ex. Själsöbäcken, Själsö 1.10 (Anders Observationer under januari och Niklasson). 1 ex. Lummelundsbruk, december: Från januari finns 18 Lummelunda 17.10-10.12 (Michael & rapporter om 71 fåglar. Från december Carl Tholin, Tommy Lindberg m.fl.). finns 9 rapporter om 41 fåglar.

Biätare Merops apiaster(63,2) Berglärka Eremophila alpestris 1 ex. Fyrbyn, Gotska Sandön 2.6 1 ex. Nabben, När 18.4 (Bimbi Ollberg) (Johan Ställberg) Ladusvala Hirundo rustica Härfågel Upupa epops Tidig observation: 1 ex. Tofta södra 4.4 Rapporter om 22 fåglar har inkommit (Josef Andersson). Från den 8.4 uppehölls vilket är ett gott år för arten. Ett ex. sig 1 ex. vid Paviken (flera rapportörer). ringmärktes vid Hoburgsklippan 17.5. Rostgumpsvala Cecropis daurica Mindre hackspett Dendrocopos minor (18,2) 159 rapporter om 51-53 1 ex. Hallbjäns, Sundre 18.5 (Tord spelande fåglar har inkommit. Lantz). 1 ex. Hoburgsklippan 19.5 (Pär Jacobsson, Per Smitterberg, Tord Lantz m.fl.). 1 ex. Stånga

135 returvattendammar 20.5 (Bimbi Vattenpiplärka Anthus spinoletta (6,1) Ollberg). Fåglarna vid Hallbjäns och 1 ex. Svältholmen, Västergarn Hoburgsklippan är samma individ. 28.10 (Olof Armini). Tidigare fynd var 1997, 2002 och 2005 Större piplärka Anthus richardi då två ex. sågs respektive år. (141,5) 1 ex. Stora Karlsö 4.9 (Åke Gulärla Motacilla flava Andersson). 1 ex. Närsholmen 24.9 Ingen konstaterad häckning, (Per Smitterberg). 1 ex. Faluddens men däremot observerades fyr 26.9 (Mikael Larsson). 1 ex. fåglar under häckningstid i Kronholmens fyr 4.10 (Olof Armini). 1 Lausviken och på Grötlingboudd. ex. Närsholmen 18.10 (Bimbi Ollberg). Citronärla Motacilla citreola (42,5) Fältpiplärka Anthus campestris (99,2) 1�hane Kyrkmyr, Norrlanda 4.5 (Per 1 ex. Kettelvik, Sundre 29.4-1.5 (Tuomo Smitterberg). 2 2K hannar Rivet, Kolehmainen, Björn Lilja, Michael Hoburgen 5.5 (Tuomo Kolehmainen, Tholin m.fl.). 1 ex. Bredsandsudde, Tommy Lindberg, Ola Wizén m.fl.). Gotska Sandön 28.5 (Måns Grundsten). 1 1K Flisviken, Sundre 17.8 (Erik Svensson m.fl.). 1 1K Botvaldevik, Ängspiplärka Anthus pratensis Gothem 8.10 (Lars Brolund). Observationer från januari och december: Från januari Forsärla Motacilla cinerea finns 68 rapporter om 277 ex. 1 ex. Gnisvärd, Tofta 4.4 (Josef Från december finns 13 Andersson, Carl Tholin). 1�hona rapporter om 63 ex. Närshamn, När 7.4 (Christer Olsson). 1 ex. Paån, Västergarn 9.4 (Olof Rödstrupig piplärka Anthus cervinus Armini). 1�hona Lummelundsbruk, Från våren har 5 rapporter gällande Lummelunda 10.6 (Carl & Michael 5 ex. inkommit, samtliga mellan 10 - Tholin). 1 ex. Rivet, Hoburgen 26 maj. Från hösten har 17 rapporter 14.10 (Jörgen Petersson). gällande 17 fåglar inkommit, 3 från augusti och 14 från september. Engelsk sädesärla Motacilla alba yarrellii (13,1) Skärpiplärka Anthus petrosus 1 ex. Östergarnsdalen 2.10 (Jim Sund- Vinterobservationer: 1 ex. berg m.fl.) Lummelundsbruk, Lummelunda 3.1 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Sandhamn, Gärdsmyg Troglodytes troglodytes Fröjel 4.1 (Lennart Wahlén). 1 ex. Observationer under januari och Udden, Sundre 15.1 (Per Smitterberg). december: Från januari finns hela 1 ex. Gustavsvik, Visby 12.2 (Per 114 rapporter om uppskattningsvis Smitterberg). 115-120 ex. Från december Från december saknas fynd. finns 33 rapporter om 45 ex.

136 Järnsparv Prunella modularis Henningsson). 2 ex. Hoburgen 12.10 Observationer under januari och (Olle Kvarnbäck, Jonas Andersson). december: Från januari finns 1 1K Kronholmens golfbana, 19 rapporter om 12 ex. Från Västergarn 29.10 (Olof Armini). december finns 7 rapporter om 6 ex. Svarthakad buskskvätta Saxicola Rödhake Erithacus rubecula torquatus rubicola Vinterobservationer: Från januari Fåglar uppvisande karaktärer för finns 38 rapporter om 38 ex. Från västlig rasgrupp: december finns 64 rapporter om 50 ex. Saxicola torquatus rubicola 1 ad.�hona Skär, Fårö 5.4 (Carl Tholin) Blåhake Luscinia svecica och 2 honf. på samma lokal 8-9.4 (Jim Totalt 54 fynd, varav 50 fynd mellan & Gunilla Sundberg, Niclas Eklund m 5.5-6.6 och bara fyra höstfynd 22.9- fl). 1 2K�hane Bengts, Östergarn 10.4 1.10. Färre fynd både vår och i synnerhet (*Magnus Martinsson, Tord Lantz, Jim under hösten jämfört med 2005. Sundberg). 1 par Hoburgen 15-16.4 (Julia Stigenberg, Niclas Eklund, Per Svart rödstjärt Phoenicurus ochruros Smitterberg m fl). 1 ad.�hane Hammars, Vår: Stor ansamling vid Skär Fårö 5- Fårö 15.4 (Kjell Westerdahl). 1�hane lilla 9.4 med som mest 12 ex. (Carl Tholin, talldungen, Faludden, Öja 1.5 (Ingrid Jim Sundberg, Niclas Eklund m fl). Angelöf, Björn Lilja, Sivert Söderlund Häckningar och indicier: Minst två m fl). 1 2K+ hane Inre Stockviken 5.5 konstaterade, vid Skoge, Sundre där (Bimbi Ollberg). 1 hona Norsholmen, adulta fåglar sågs from 4.4 följt av Fårö 16.5 (Daniel Melchert). 1�hane minst en 1k-fågel from 9.7-28.10 Hoburgen 23.5 (Tuomo Kolehmainen, (Gösta Reiland m fl) och vid Hallgårds, Leo Larsson, Åsa Steinholtz). 1 hane Östergarn där hane och hona Hoburgsklippan 27.5 (Håkan Sterner, hävdade revir 4.4-2.5 (Jim & Gunilla Mats Thorin, Mats Westberg m fl). Sundberg) följt av en observation bara några 100m bort av en 1K-fågel Ett mycket gott år för arten. Man kan vid Lilla Hamre 3.7 (Tord Lantz). ju diskutera hur många det egentligen Sommar: 1 sj. Slottsparken, Visby 8.6 rör sig om, men arten uppvisade (Fredrik Gustafsson, Håkan Hansson). ett stort inflöde totalt i riket också 1 ad. hane sj. Domkyrkan, Visby 12.6 denna vår, så vi har bedömt både (Mikael Larsson). 1 hona Norrgårda, Fårö- och Hoburgen resp. Stockviken- Tofta skjutfält 18.6 (Håkan Hansson).1 Faluddenfåglarna som olika individer honf Paviken 7.7 (Olof Armini). om vi inte kunnat bevisa motsatsen. 1�hane Skymnings Fleringe 21.7 (Björn Fynd av rasgruppen: Wester). Saxicola torquatus. maurus/stejnegeri/ Höst: 1 ad.� Hällarna, Visby 1.9 armenicus* (0,1) (Anders Kraft). 1 honf Stora Karlsö 1 trol. 2K hane Hojgardsmyr, Tofta 1.5 2.9 (Åke Anderson). 1 ex. Yttre (Michael Stockviken 11.9 (Sonja & Per Tholin, Carl Tholin, Jan Janthe*).

137 Svarthakad buskskvätta 10 april i Svarthakad buskskvätta 15 april vid Östergarn. Foto: Magnus Martinsson Hoburgen. Foto: Per Smitterberg

Ringtrast Turdus torquatus Glimsäter). 1 ex. Hoburgen 3.5 Vår: 1 2K+ honf Skäggs Väskinde 12- (Karl-Erik Johansson). 1 ad. hane 20.3 (Sven-Olof Lantz). 1 ad. hane Gödselstacken, Hoburgen 3.5 (Tommy Digrans, Sundre 5.4 (Gösta Reiland). Lindberg). 1 ad. hane Harudden, 1 ad. hane Hällarna, Visby 7.4 (Carl Hall 3.5 (Josef Andersson). 1 honf Tholin). 1 2K hane Burs 8.4 (Bimbi Visby soptipp 4.5 (Josef Andersson). Ollberg). 1 ad. hane och 1 hona Höst: 1 hane 1 km V Lörge, Svältholmen, Västergarn 8.4 (Olof Hellvi 21.10 (Hasse Berglund). Armini). 1 ad. hane Hallgårds resp. Lilla Fortsatt skralt med höstfynd här Hamre Östergarn 16.4 (Jim & Gunilla på ön och alltså bara ett i år. Sundberg, Tord Lantz). 1 hane Hällarna, 20 fynd om totalt minst 23 ex. Visby 19.4 (Tomas Johansson). 1 ad. under våren är normalt, inga större hane Hablingbo 22.4 (Rickard Kraft). ansamlingar i år med som mest 3 ex. 2 ad. hannar + 1 hona Vännes, Sundre på en lokal. Ett mycket tidigt fynd 23 och troligen samma 2 ad. hannar på står ut ur mängden nämligen det i samma lokal 25.4 (Sundregruppen). 1 Väskinde 12-20.3. Ett intressant fynd hona Roma slamdammar 24.4 (Lars som troligen rör sig om en individ Brolund). Minst 2 hannar Sundre k:a som bör ha övervintrat närmare 25-27.4 (Tuomo Kolehmainen, Tord våra breddgrader med ankomst Jeppsson). 1 honf Hällarna, Visby 25.4 hela 24 dagar före den stora vågen. (Michael Tholin). 1 ex. Langstiteviken, Eksta 28.4 (Jörgen Petersson). 1 hane Taltrast Turdus philomelos Majstregården, Sundre 30.4 (Ulf Vinterfynd: 1 ex. Barshageudd, Sundre Nilsson). 1 hane Hallbjäns, Sundre 2.1 (Jörgen Petersson). 2 ex. Djaupdy, 1.5 (Anne & Björn Lilja, Centh När 2.1 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Rivet,

138 Sundre 5.1 (Per Smitterberg). 1 ex. konserverat skick på nämnda adress! Vanjas dunge, Sundre 8.1 (Anders & 2 ex. Kroken, Närsholmen 1-2.1 Rickard Kraft). 1 ex. Bodudd, Näsudden (Bimbi Ollberg, Karin Åström). Som 22.1 (Michael & Carl Tholin). 1 ex. mest 5 ex. samtidigt, men säkert ca Rivet, Sundre 27-28.1 (Per Smitterberg, 10 ex. i södra delen av Sundre mellan Lennart Wahlén). 1 ex. Djupvik, Barshage-Hoburgen 2.1-24.2 (Tina & Eksta 26.2 (Tomas Johansson). 1 ex. Bimbi Ollberg, Lennart Wahlén, Jörgen Västergarn 28.12 (Lennart Wahlén). Petersson mfl). 1 ex. Norrbys, Hall Nio fynd är lite bättre än genomsnittet. 4.1 (Josef Andersson). 1 ex. Hamra 7.1 (Per Smitterberg). 1 ex. Trosings, Rödvingetrast Turdus iliacus Gammelgarn 7.1-28.2 (Tord Lantz). Vinterfynd: 1 ex. Hallgårds och Lilla 1 ex. Gervalds, Vamlingbo 9.1 (Carl Hamre, Östergarn 1.1 (Jim Sundberg, Tholin). 1 ex. Norebod, Vamlingbo Tord Lantz). 1 ex. Hoburgen 1.1 9.1 (Jörgen Petersson). 1 ex. Brucebo (Bimbi Ollberg). 1 ex. Skoge, Sundre naturreservat, Visby 12.1 (Tord Lantz). 2.1 (Jörgen Petersson). 1 ex. Lekarve, 1 ex. Sudergårds, Stenkyrka 13.1 (Lars Sanda 6.1 (Lennart Wahlén). 1 ex. Brolund). 1 ex. Västergarn 22.1 (Charley Gervalds, Vamlingbo 9.1 (Carl Tholin). Wiklund). 1 ex. Muskmyr fågeltorn, 1 ex. Norebod, Vamlingbo 9.1 (Jörgen Sundre 26.1 (Josef Andersson). 1 ex. Petersson). 1 ex. , Butleks, Fårö 29.1 (Carl & Michael Östergarn 9.1 (Jim Sundberg). 2 Tholin). 2 ex. Kvarndammen Strömma ex. Herrvik, Östergarn 12.1 (Jim 29.1 (Mikael Wänskä). 1 ex. Ljugarn, Sundberg). 2 ex. Kuppen, Östergarn Ardre 30.1 (Jim Sundberg, Magnus 23.1 (Jim Sundberg). 1 ex. Rivviken, Martinsson). 1 ex. Faluddens fyr, Sundre 12.2 (Michael & Carl Tholin). Öja 12.2 (Michael & Carl Tholin). 1 1 ex. Slite 12.12 (Tommy Lindberg). ex. Rone 16.2 (Bo Fagerström). 2 ex. 1 ex. Östergarnsdalen 17.12 (Tord Östergarnsdalen 17-31.12 (Tord & Lantz). 1 ex. Paån, Västergarn 21.12 Melker Lantz, Tommy Lindberg m fl). (Carl Tholin). 2 ex. Skoge, Sundre Hela 60 rapporter av totalt minst 26.12 (Gösta Reiland). 1 ex. Lau 27 ex. lär vara något av ett rekord, kyrka 26.12 (Bimbi Ollberg). 1 ex. har dock inga direkta siffror att Västergarn 28.12 (Lennart Wahlén). 2 jämföra med. Många stationära ex. Hoburgen 29.12 (Lennart Wahlén). fåglar under lång tid dessutom, vilket inte är helt vanligt här på ön.

Dubbeltrast Turdus viscivorus Gräshoppsångare Locustella naevia Vinterfynd: 1 ex. Lilla Hamre, Sjungande fåglar under perioden Östergarnsdalen 1.1-28.2 (Tord & juni-juli: 1 ex. Nymans, Fröjel 13.5- Melker Lantz, Jim Sundberg m fl). 9.7 (Gun Ingmansson). 1 ex. Stånga Denna individ mötte slutligen 5.3 returvattendammar 26.5-3.6 (Fredrik sin baneman, nämligen en 2k-hane Thernlund). 2 ex. Romakanalen-Roma sparvhök. Dubbeltrasten i fråga finns slamdammar 9.5-12.6 (Göran Knutas, numera att beskåda i uppstoppat/ Tomas Johansson, Håkan Hansson,

139 m.fl.). 1 ex. Vidrings-Bopparve, Burs 1- slamdammar framstår som en av de 2.6 (Fredrik Thernlund). 1 ex. Paviken, säkraste lokalerna på ön för arten. Västergarn 3.6 (Erik Stensman). 1 ex. Lausmyr 4-12.6 (Carl & Michael Kärrsångare Acrocephalus palustris Tholin, Anders Elf). Som mest 5 ex. Lina Större ansamlingar av sjungande myr 8-10.6 (Per Smitterberg, Fredrik individer: 6 ex. Roma slamdammar Gustafsson, Bimbi Ollberg m fl). 1 ex. 12.5-17.6 (Michael & Carl Tholin, Lärbro k:a 30.6 (Torbjörn Jansson). Lennart Wahlén m fl). 4 ex. Västra Höst: 1 ex. alkärret, Faludden 16.9 märgelgraven, Havdhem 20.5- (Michael Tholin). 1 ex. Franska 24.6 (Tommy Eriksson, Sivert bukten, Gotska Sandön 7.10 (Johan Söderlund m fl). 5 ex. Lina myr Ställberg, Måns Grundsten, Mattias 22.5-23.6 (Per Smitterberg, Fredrik Gerdin). 1 ex. (troligt) Rivet 17.10 (Carl Gustafsson m fl). Totalt minst 5 ex. Tholin). 1 ex. Rivet 22.10 (Jan Janthe). i Östergarnsdalen 28.5-9.7 (Tord Lantz, Jim & Gunilla Sundberg m fl). Flodsångare Locustella fluviatilis 1 sj. Limmormyr, Fårö 28.6 (Jim Trastsångare Acrocephalus Sundberg). Blott ett enda fynd är en riktig arundinaceus djupdykning från förra årets sju ex! 1 sj. Västra märgelgraven, Havdhem 25.5-18.6 (Ulf Hultinger, Fredrik Vassångare Locustella luscinioides Thernlund, Jörgen Petersson m.fl.). (52/4) 1 sj. Roma slamdammar 26.5-30.6 1 sj. Fidenäs 7-9.5 (Tommy Lindberg, (Tommy Eriksson, Mats Westberg, Bimbi Ollberg). 1 sj. Havdhem 8-9.5 Tomas Viktor). 1 ex. Paviken 21.7 (Bimbi Ollberg). 1 sj. Hoburgsklippan (Peter Ludwig). Tre fynd är en 11.5 (Tuomo Kolehmainen, Sivert normal summa dom senaste åren. Söderlund). 1 sj. Fardume träsk, Hellvi 28.5-11.7 (Jörgen Petersson, Stäppsångare Hippolais caligata* (1/1) Marie Jacobsson, Jens Bardtrum m fl). 1 ex. Havdudden, Östergarnsholm 16.9 Fyra fynd av lika många individer är (Josef Andersson, Kenny Cronhamn). ett normalt uppträdande för arten, Blott andra fyndet på Gotland av och en naturlig tillbakagång från denna östliga art som numera häckar förra året då hela 8 ex. noterades. regelbundet i -Baltikum och tillika första höstfyndet. Busksångare Acrocephalus Den första som var under dumetorum (91/3) vårsträck, märktes av Sundre 1 sj. Roma slamdammar 4-10.6 (Bimbi Fågelstation vid Hoburgsklippan Ollberg, Mikael Wänskä, Lars Brolund 6.6.2002 (Sundregruppen). m fl). 1 sj. Stava bevattningsdamm, Nämnas kan att fågeln stöttes Roma 21.6 (Lars Brolund). 1 sj. i gräset på södra delen av ön, Högbro, Halla 4-7.7 (Bimbi Ollberg). flög ca 200 m norrut innan den Tre fynd är en normal summa för arten, landade, och det tog upptäckarna dock bara hälften mot förra året. Alla ca en timme att återfinna den igen! fynd avser sjungande fåglar och Roma 140 Höksångare Sylvia nisoria Lundsångare Phylloscopus trochiloides Fynd utanför kärnområdena Stor- 1 ex. Digrans, Sundre 19.5 (Tuomo sudret/Sundre och Stora Karlsö: Kolehmainen). 1 ex. Andraburg, 1 sj. Myrhagamyr, Fårö 28.5-25.7 (Carin Hoburgen 21.5 (Gösta Reiland). 1 & Roland Staav, Daniel Melchert). 1 ex. Hien, Stora Karlsö 23.5-30.6 (Åke ex. Kapellänget, Gotska Sandön 28.5 Anderson m fl). 1 ex. Skoge, Sundre (Johan Moberg, Arvid Pettersson). 1 22.6 (Gösta Reiland). 1 sj. Storsund, 2K�hane sj. Bredsandsudde, Gotska Gothem 6.7 (Bo & Johan Kumlin). Sandön 28.5 (Bertil Johansson). 1 Bara fem fynd av troligen fyra ex. sj. Lerkliv, Gammelgarn 31.5 (Jim är mycket magert för arten. Fågeln Sundberg). 1 sj. Örnkull, När 11.6 på Stora Karlsö indikerar eventuell (Tommy Lindberg). 1 sj. Djupvike, häckning, men ingen sådan konstaterad. Östergarn 12.6 (Jim Sundberg). 1 ex. Sysne, Gammelgarn 25.7 (Anders Kungsfågelsångare Phylloscopus Haglund). 1 ex. Klintängarna, proregulus (98/2) Fårö 9.8 (Daniel Melchert). 1 ex. Suderudd, Furilden, Rute 21.10 Koncentrationer i kärnområdena: 4 (Per Smitterberg). 1 ex. Nabben, När ex. Flisviken-Rivet Sundre 19.5-23.7 24.10 (Bimbi Ollberg). Ett magert år (Mattias Ullman, Tommy Lindberg m för arten som legat på sex fynd dom fl). resp. 4 ex. Hoburgsklippan 19.5- senaste två åren. Annars ett något 9.8 (Charley Wiklund, Håkan Sterner senare uppträdande än normalt. m fl). 5 ex. Stora Karlsö 21.5-28.8 (Åke Andersson, Inger Bjärnebrand m fl). Taigasångare Phylloscopus inornatus Status oförändrad gentemot förra året. (70/7) 1 ex. fyrträdgården, Östergarnsholm Trädgårdssångare Sylvia borin 17.9 (Magnus Martinsson, Michael Ett lite sent fynd som kan nämnas & Carl Tholin). 1 ex. Närsholmen är, 1 ex. Sälbo lövskog, Gotska 21.9 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Lasarettet, Sandön 8.10 (Gustav Asplund). Visby 22.9 (Per Smitterberg). 1 ex. Faluddens fyr Öja 23.9 (Per Svarthätta Sylvia atricapilla Smitterberg, Roger Mellroth, Jörgen Vinterobservationer: 1�hane Petersson). 1 ex. alkärret, Faludden, Furulunds-skogen, Visby 5.1 (Inger Öja 23.9-24.9 (Lennart Wahlén, Bjärnebrand). 1�hona Kronholmens Olof Armini, Per Smitterberg). 1 fyr, Västergarn 12.1 (Bimbi Ollberg). ex. talldungen, Nabben, När 24.9 1�hane Fårösund, Bunge 14.1 (Per- (Per Smitterberg). 1 ex. Faluddens Olof Pettersson). 1�hona Korpen, fyr 6.10-8.10 (Josef Andersson, Visby 27.1-15.2 (Per Smitterberg, Rickard Östergren). Sju observerade Carl Tholin). 1�hona födosökande exemplar får anses som en god summa. Paån, Västergarn 12.12 (Carl Tholin). Fem fynd är en mycket Videsångare Phylloscopus schwarzi bra summa för Gotland. (6/1) 1 ex. Rivet 21-29.10 (*Jörgen

141 Taigasångare på Östergarnsholm i september. Foto: Magnus Martinsson

Petersson, Tuomo Kolehmainen, John 11.6. 1 ex. Blåhäll, Tofta skjutfält 11.6- Sångberg, Mikael Wänskä m.fl.). 3.7. 1 ex. Lummelundsbruk 12.6. 1 ex. Kapellänget, Gotska Sandön 22.6-5.7. Gransångare Phylloscopus collybita 1 ex. Fyrbyn, Gotska Sandön 22-24.6. Vinterobservationer: Som mest 2 ex. 1 ex. Hien, Stora Karlsö 25-30.6. 1 ex. Flundreviken-Snäcks badplats, Visby 1- Ajkesträsk, Fårö 25.6. 1 ex. Hoburgen 22.1 (Per Smitterberg, Tord Lantz m.fl.). 26.6. 1 ex. Limmormyr, Fårö 28.6. 1 ex. 1 ex. Herrvik, Östergarn 12.1 (Jim fyrträdgården, Östergarnsholm 19.7. Sundberg). 1 ex. Stockvikens fågeltorn, Samtliga sommarfynd avser sjungande Öja 15.1 (Bimbi & Tina Ollberg). 1 ex. fåglar. Inga konstaterade häckningar. Roma returvattendammar 28.12 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Landträskdammen, Martebo 28.12 (Daniel Melchert). Lövsångare Phylloscopus trochilus Sommarobservationer: 1 ex. talldungen, Sent fynd: 1 ex. Hoburgen 15.10 Närsholmen 1-2.6. 1 ex. Slite, Othem (Olle Kvarnbäck, Jonas Andersson). 1-7.6. 1 ex. P18-området, Visby 4.6. 1 ex. Roma returvattendammar Brandkronad kungsfågel Regulus 4.6. 1 ex. Valar, Vamlingbo 5.6. ignicapilla (18/2) 1 ex. Burgsvik, Öja 5.6. 1 ex. 1 honf Visby innerstad 26.9 (Bimbi Bottarvegården, Vamlingbo 8.6. 1 ex. Ollberg). 1 ex. Rivet 29-30.10 (Jörgen Vallaänget, Puttersjaus, Rute 10-17.6. Petersson, John A Mo, Gösta Reiland). 1 ex. Nordermorarna, Fårö 10.6. 1 ex. Två observationer som är fynd nr. Butleks, Fårö 10.6. 1 ex. Djupvik, Eksta 19 och 20 här på ön och utgör en normal årssumma på senare år.

142 Grå flugsnappare Muscicapa striata insekt i näbben (Lars Brolund). Anmärkningsvärda fynd: Minst 300 Höstfynd redovisat efter fynddatum: 1 ex. mot NV Bredsandsudde, Gotska ex. Fyrbyn, Gotska Sandön 10.8. 1 honf Sandön 27.5 och uppskattningsvis lika Storgras, Tingstäde träsk 29.8. 1 1K många mot NV på samma lokal även talldungen, Närsholmen 15.9. Som mest dagen efter 28.5 (Bertil Johansson). 3 honf fyrträdgården, Östergarnsholm Mycket ovanligt med dagsträckande 15-17.9. 2 1K Faluddens fyr 16- flugsnappare, ett tydligt tecken på den 17.9. 1 ex. Djaupdy, När 21.9 födo- och vattenbrist som kan slå hårt vid och 1 1K Paån, Västergarn 1.10. dåligt väder under sträcktid på isolerade öar med dålig tillgång av färskvatten. Skäggmes Panurus biarmicus Som mest 18 ex. hela året Inre Mindre flugsnappare Ficedula parva Stockviken (Charley Wiklund, Mats Vår: Ett mycket tidigt fynd nämligen, Westberg m.fl.). Som mest 5 ex. 1 ad.�hane Hoburgsklippan 30.4 Landträskdammen, Martebo 10.1-11.9 tangerar förra årets tidigaste fynd då 1 (Tord Lantz, Lars Brolund m fl). 1 ex. ex. sågs vid Sudergårda Fårö just 30.4. Fardume träsk, Hellvi 1.2-11.7 ( Lars Övriga vårfynd redovisat per Brolund m fl). Som mest 5 ex. Fidenäs lokal från S till N och efter datum: camping-Fidenäsviken 7.5-10.10 2 ex. (1 +1 2K ) 19.5. 1 ex. 20.5. (Mikael Wänskä, Tommy Lindberg 1� hona 21.5 och 1 ex. 22.5 vid m.fl.). 2 ad. sj. Muskmyr, Sundre 28.5 Rivet-Hoburgsklippan. 1 ex. (Per Smitterberg). 1 ex. västra delen, Hoburgens fyr, Sundre 19.5. 1 Lausviken 24.7 (Clas Cronlund). honf Barshageudd, Sundre 21.5. 2 1K Stånga returvattendammar 2 ex. (1 2K+ -f+1 ad. ) 5.5. 1 2K 16.5. 26.9 (Bimbi Ollberg). 1 honf 19.5. 2 ex. 22.5 och som mest 3 Ett normalt uppträdande i både antal ex. alkärret, Faludden 26-27.5. 1 honf individer och lokaler. Nämnas kan dock lilla talldungen, Faludden 20.5. 1�hane fynden i Muskmyr Sundre och Lausviken Faludden 21.5. 1�hona 22-23.5 och 1 som är lite spännande och under ex. Faluddens fyr 26.5. 1�hane Hien häcktid resp. fyndet i Stånga som mest 23-24.5. 2 sj. Norderslätt 27.5. 1�hona troligt rör sig om sträckande individer. 25.5. 1 2K�hane 26.5 och 2 ex. (1 sj. 2K +1 ) fyrträdgården, Östergarnsholm Pungmes Remiz pendulinus 28.5. 1 honf Bohakasandet 25.5 och Häckfynd eller häckindicier: Återigen 1 ex. Holmuddens fyr, Fårö 25.5. indicier i Romakanalen-Roma 1 honf Kapellänget 25.5 och 1 ex. slamdammar där 1 ex. sågs 19.4-20.5 Bredsandsudde, Gotska Sandön 29.5. (Tord Lantz, Lennart Wahlén m.fl.). Häckningar eller häckindicier: Inga Dessutom 1 ex. Västra märgelgraven, konstaterade häckningar i år och Havdhem 7-10.6 (Lars Brolund, bara ett rent sommarfynd nämligen Mikael Wänskä m.fl.). Gammal 1 ex, ca 1 km NO Lina myr 18.6 känd lokal och tid som kan indikera där en sågs sitta på asfaltsväg med häckning eller i alla fall häckförsök.

143 Övriga fynd: 1 ad.�hane Kronholmens vårfynd, 1 ex. Färseviken, fyr Västergarn 15.4 (Olof Armini). Östergarn 12.5 (Jim Sundberg). 1 ex. Paviken, S delen 7.5 (Tomas Höst-vinter enligt samma modell: Johansson). 1 ex. Limmor- Enda stationära hela perioden: Klintängarna, Fårö 13.5 (Michael & 1 ex. Östergarnsdalen 15.10- Carl Tholin). 1 ex. Ringomedammarna, 17.12. Nov: 8 ex. Dec: 3 ex. Alva 2.8 (Lars Brolund). Nötkråka Nucifraga caryocatactes Sommargylling Oriolus oriolus Obsar utanför Fårö: 1 ex. Broväg 1 honf Hoburgsklippan 20.5 (Tommy 23, Visby 13.7 (Tord Lantz). 1 ex. Lindberg, Mikael Wänskä). 1 sj. Allekvia änge, Endre 9.8 (Ulf Lindell). Roma slamdammar 20.5-5.6 (Ralf 1 ex. Bottarvegården, Vamlingbo Norberg, Åke Anderson, Johan 10.9 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Fide 22.9 Södercrantz, Tommy Magnusson). 1 (Roger Mellroth). 1 ex. Hablingbo ex. Holmuddens fyr, Fårö 25.5 (Carin 23.9 (Lennart Wahlén). 1 ex. & Roland Staav). 1 sj. Gamla gården, Klinteberget 24.9 (Charley Wiklund). Gotska Sandön 27.5 (Johan Moberg). På Fårö: 1 ex. Verkegardsreservatet, 1�hane sj. Bredsandsudde, Gotska Fårö 2.5 (Lars Broman). 1 ex. Sandön 28.5 (Bertil Johansson). 1 sj. Solhaga camping, Fårö 15.5-17.6 Hoburgsklippan 1.6 (Per Smitterberg, (Per Smitterberg, Tord Lantz). 2 Bimbi Ollberg). 1 2K�hane Digrans, ex. Limmor-Klintängarna, Fårö Sundre 3.6 (Bimbi Ollberg). 1 11.6-10.10 (Carl Tholin, Inger sj. Sandholme, Eksta 4.6 (Centh Bjärnebrand m fl). 2 ex, adult och Glimsäter). 1 ad.�hane Lokrume 5.6 minst en 1k-fågel sågs tillsammans (Per Smitterberg). 1 ad.�hane Fardume, Ödehoburga, Fårö 8-10.7. Där även Rute 10.6 (Björn Lilja, Ola Wizén). 1 ex. sågs 22-24.9 (Björn Wester). 1 sj. Mafridsområdet, Västergarn En konstaterad häckning, vilket 11.6 (Olof Armini). 1 sj. Hässleänget, inte tillhör vanligheterna även Fleringe 19.6 (Jörgen Petersson). 1 om arten troligen häckar hyfsat 2K+�hane sj. alkärret, Faludden 21.6 regelbundet med något par på Fårö. (Bimbi Ollberg). 1 sj. Stora Idemoren, Gotska Sandön 6.7 (Anders Helander). Råka Corvus frugilegus 14 fynd 20.5-6.7 är dubbelt upp från Häckning konstaterats på två förra årets sju men inga häckningar: lokaler i Visby, ca 10 par totalt. Dessutom ett sent höstfynd: 1 1K alkärret, Faludden 10.10 Svartkråka Corvus corone corone (Carl Tholin, Per Smitterberg). 1 ex. Rivet 23.3 (Per Smitterberg). 1 ex. Västergarnsviken 9.4 (Olof Varfågel Lanius excubitor Armini). 1 ad. Tuten Lau 19.4 (Tuomo Vinter-vår fördelat på fynd per Kolehmainen). 1 ex. Hoburgen 6-19.5 månad: Jan: 11 ex. Feb: 1 ex. (Christer Olsson, Bimbi & Tina Ollberg Mar: 2 ex. Apr: Minst 16 ex. m fl). 1 ex. Aminne, Lausviken 25.5 Dessutom ett mycket sent (Fredrik Thernlund). 1 ex. Tällevika,

144 Fårö 26.5 (Jan Janthe). Sex fynd av troligen lika många individer, även om Strömma 29.1 (Mikael Wänskä). 15 fågeln vid Rivet 23.3 och Hoburgen ex. Glasskär, Närsholmen 30.1 (Jim 6-19.5 kan vara en i Sundre socken Sundberg, Magnus Martinsson). 6 ex. stationär individ, liksom fågeln vid Udden, Sundre 4.2 (Carl Tholin). 1 ex. Tuten 19.4 och Aminne Lausviken 25.5 Rivviken, Sundre 5.2 (Gösta Reiland). kan vara en dito fågel i Lau socken. 7 ex. Sandhamn, Fröjel 6.2 (Lars-Olof Jiveskog). 1 ex. , Västerhejde Stare Sturnus vulgaris 12.2 (Ola Wizén). 4 ex. alkärret, Vinterfynd perioden januari-februari: Faludden, Öja 24.2 (Jörgen Petersson). 2 ex. Visby hamn, Visby 1.1 (Robert 5 ex. Bodbacke, Eksta 24.2 (Jörgen Kavhed). 20 ex. Kvarnåkershamn, Petersson). 11 ex. Vivesholm, Sanda 26.2 Silte 1.1 (Ulf Nilsson). 1 ex. Lerkliv, (Tomas Johansson). 1 ex. Lilla Hamre, Gammelgarn 1.1 (Magnus Martinsson). Östergarnsdalen 26.2 (Tord Lantz). 3 ex. Gustavsvik-Norderstrand, Visby 1.1-8.1 (Tord Lantz, Per Rosenstare Sturnus roseus (15/2) Smitterberg, Michael & Carl Tholin). 1 1K Flundreviken - Lasarettet Visby 1 ex. Svältholmen-Västergarnsviken 27-29.8 (*Michael & Carl Tholin, 2.1 (Josef Andersson). 2 ex. Juves, Per Smitterberg, Lars Brolund). Denna Sundre 2.1 (Jörgen Petersson). 4 ex. individ som upptäcktes i Flundreviken Kronholmen, Västergarn 3.1 (Lennart i en starflock, drog i sedvanlig ordning Wahlén). 24 ex. Norsholmen, Fårö runt tillsammans med dessa och sågs 3.1 (Jerker & Kjell Mathson). 1 ex. på minst tre olika lokaler mellan Kronholmens fyr, Västergarn 3.1 Flundreviken och Visby lasarett. (Bimbi Ollberg). 7 ex. Udden, Sundre 1 1K mot S Kronholmens fyr 6.1 (Josef Andersson). 4 ex. Rivet 7.1 Västergarn 23.9 (Olof Armini). (Jörgen Petersson). 3 ex. Flisviken, Fyndbilden är intressant. Dom senaste Sundre 8.1 (Tord Lantz). 30 ex. tre åren har det bara setts ungfåglar Fridhemsviken, Västerhejde 8.1 (Sivert på ön. 3 ex. 2004, inga fynd 2005 Söderlund). 6 ex. Västra märgelgraven, och då 2 ex. i år 2006. Tilläggas ska Havdhem 10.1 (Ulf Nilsson). 2 ex. också att första godkända ungfågeln Glasskär, Närsholmen 13.1 (Carl på Gotland sågs var just 2004 då 1 Tholin). 5 ex. Vännes, Sundre 14.1 ex. sågs på Faludden 4.7 (Kenneth (Gösta Reiland). 18 ex. Norsholmen, Pless). Senast en adult fågel sågs på Fårö 14.1 (Tord Lantz, Ola Wizén, Jim Gotland var 1 ex. på Bredsandsudde Sundberg). 25 ex. Austers, Fårö 14.1 Gotska Sandön 6-7.6 2002. (Jan Janthe). 4 ex. Broväg 4, Visby 14.1 (Josef Andersson). 20 ex. Sundre kyrka Gulhämpling Serinus serinus 15.1 (Carl & Michael Tholin). 12 ex. 1 ex. Hällarna, Visby 3.5 (Carl & Udden, Sundre 15.1 (Per Smitterberg, Michael Tholin). 1 ex. Norderhamn, Michael & Carl Tholin). 30 ex. Stora Karlsö 6.5 (Torsten Green- Burge, Eksta 16.1 (Peter Carlberg). Petersen). 1 ex. Gotlands Bilmuseum, 1 ex. Virudden, När 22.1 (Michael Vibble 6.5 (Jan Janthe). 1 ex. Digrans, & Carl Tholin). 6 ex. Kvarndammen Sundre 7.5 (Per Smitterberg). 1

145 ex. Hoburgsklippan, Hoburgen Tomas Johansson, Jörgen Petersson). 8.5 (Sundregruppen ). 1 2K+�hona 15 ex. Langård/Tvärård, Näs 26.2 Hoburgen 10.5 (Bimbi Ollberg). 2 ex. (Anders & Rickard Kraft). 1 ex. Kronholmens golfbana, Västergarn Rivviken, Sundre 2.4 (Michael Tholin). 14.5 (Anders Kraft). 1�hane 3 ex. Bibosvik, Västergarn 4.4 (Carl Holmuddens fyr, Fårö 15.5 (Daniel Tholin). 2 ex. Lau 7.4 (Christer Olsson). Melchert). 1�hane Hoburgsklippan Höst- (ej oktober) och vinterfynd: 16.5 (Sundregruppen ). 1�hona Stora Som mest 75 ex. Hoburgen 3-5.11 Karlsö 20.5 (Ulf Hultinger). 1 honf (Charley Wiklund, Per Smitterberg, Holmuddens fyr, Fårö 23.5 (Johan Tord Lantz, Thord Fransson m fl). Södercrantz, Tommy Magnusson, Ralf 10 ex. Västergarnsviken 4.11 (Olof Norberg). 1 ad.�hane Hoburgsklippan Armini). 10 ex. Langstiteviken, 12.6 (gnm Tommy Lindberg). Eksta 5.11 (Mikael Wänskä). 5 ex. 12 fynd av 13 ex. får anses som en bra Hummelbosholm, Burs 4.11 (Carl årssumma, även om en liten risk för Tholin). 2 ex. Nabben, När 8.12 (Bimbi dubbelräkning kanske finns i Sundre Ollberg). 1 ex. Hoburgen 29.12 (Lennart Wahlén). 16 ex. Haugbjärga bodar, Hämpling Carduelis cannabina Faludden 30.12 (Tommy Lindberg). Vinterfynd november-februari: 1 ex. vindskyddet, Grötlingboudd 14.1 (Per Gråsiska Carduelis flammea Smitterberg, Bimbi Ollberg). 2 ex. Vinterfynd/stor ansamling: Skåls åkrar, Näs 15.1 (Per Smitterberg). Ca 500 ex. Vallefälten Klinte 24 ex. Krusmyntagården, Väskinde 8.1 (Michael & Carl Tholin). 22.1 (Fredrik Gustafsson, Tomas Sommarfynd: 4 ex. Brissund, Väskinde Johansson). 50 ex. Rivet-Hoburgen 22.7 (Lars Ericson). 1 ex. Gotska 3.11-29.12 (Lennart Wahlén, Thord Sandön 14.8 (Bertil Johansson). Fransson, Roger Mellroth, Per Smitterberg). 30 ex. Rollumträsk, Brunsiska Carduelis flammea cabaret Väskinde 7-21.11 (Carl Tholin). 4 Fynd perioden 1.6-15.8: 1 ex. Lausviken ex. Lausmyr 9.11 (Bimbi Ollberg). 19.7 (Carl & Michael Tholin). 30 ex. Lilla Hamre, Östergarnsdalen Dock ingen observation 9-26.11 (Tord Lantz, Jim Sundberg). som tyder på häckning.

Vinterhämpling Carduelis flavirostris Snösiska Carduelis hornemanni Vinter- och vårfynd: 10 ex. Faluddens 1 ad.�hane +1 2K Grötlingbo k: fyr Öja 1.1 (Bimbi Ollberg). Som mest a 1.1 (Bimbi Ollberg). 1 2K�hane 9 ex. Storgrunn, Näsudden 6-30.1 Barshageudd, Sundre 8.1 (Tord Lantz). (Josef Andersson, Tord Lantz m.fl.). 1 1�hane Vallefälten, Klinte 8.1 (Michael ex. Svältholmen, Västergarn 8.1 (Jan & Carl Tholin). 1 ad.�hane +2 2K) Eke Janthe). 1 ex. Glasskär, Närsholmen k:a 9.1 (Bimbi Ollberg). 1 2K�hane 30.1 (Jim Sundberg, Magnus Bogegatan 97, Visby 28.1 (Tord Lantz). Martinsson). 2 ex. Klase-Snodervik, 2 ex. Slite 29.1 (Per Smitterberg). 3 Sproge 30.1-19.2 (Per Smitterberg, honf Lilla Hamre, Östergarnsdalen

146 11.2 (Tord Lantz). 1 honf Norrgårda, Lappsparv Calcarius lapponicus Tofta skjutfält 9.3 (Josef Andersson). Fynd under perioden 15 november-15 2 ex. Mästermyr, Hablingbo 12.3 augusti: 1 ex. Flundreviken, Visby 2.1 (Ulf Nilsson). 1 honf Hoburgsklippan (Tord Lantz, Robert Kavhed). Som mest 12.3 (Michael Tholin). 1�hane Stora 6 ex. Bodudd, Näsudden 8-22.1 (Bimbi Sojdeby, Fole 22.3 (Lars Brolund). 3 Ollberg, Tord Lantz, Michael & Carl ex. Holmhällar, Vamlingbo 24-25.3 Tholin, ). 4 ex. Skåls åkrar, Näs 15.1 (Tuomo Kolehmainen, Tord Lantz, Matti (Per Smitterberg). 1 ex. Udden, Sundre Eriksson m fl). 1 ex. Hummelbosholm, (Carl Tholin). Som mest 2 ex. Rivsviken, Burs 5.11 (Sivert Söderlund). 1 ex. Sundre 10-24.3 (Mikael Wänskä, Lilla Hamre, Östergarnsdalen 27.11 Lennart Wahlén, Per Smitterberg (Tord Lantz). 1 ex. Lilla Hamre, m fl). 1 ex. Kronholmens golfbana- Östergarnsdalen 10.12 (Tord Lantz). 1 Paviken 14.4 (Lennart Wahlén, Jörgen ad.� Hoburgen 19.12 (Carl Tholin). 1 Petersson). 1 ex. Kettelvik, Sundre 29.4 1K Hoburgen 29.12 (Lennart Wahlén). (Kenneth Sjögren). 1 ad.�hane Petes, Hablingbo 1.5 (Josef Andersson). Bändelkorsnäbb Loxia leucoptera 2 ex. Hoburgsklippan 3.5 (Tommy 1 ex. Hoburgsklippan 12.9 (Bimbi Lindberg). 1 ex. Ringomedammarna, Ollberg, Charley Wiklund). Alva 8.12 (Bimbi Ollberg). En bra Arten fortsätter att vara vinter för arten här på ön, även om sparsam här på ön. Bodudds- och Skålsfåglarna skulle vara samma individer, vilket inte är omöjligt. Rosenfink Carpodacus erythrinus Bra sträcksiffror: 30 ex. mot Snösparv Plectrophenax nivalis NV Bredsandsudde, Gotska Största vinterflock: Som mest 15 Sandön 27.5 (Bertil Johansson). ex. Bodudd-Storgrunn, Näsudden 50 ex. mot N Hoburgsklippan 6.1-25.2 (Josef Andersson, Tord 3.6 (Bimbi & Tina Ollberg). Lantz, Rickard & Anders Kraft). Ca 50 ex. Näsrevet-Flisen 8.1 (Tord Tallbit Pinicola enucleator (92/1) Lantz). 40 ex. Nygårds 12.2 (Björn 1 honf Kronholmens fyr, Västergarn & Anne Lilja, Ola Wizén). Den 8.1 12.1 (Bimbi Ollberg). Första fyndet på sågs 15 ex. på Storgunn samtidigt Gotland sedan 2000 då 4 ex. noterades. som ca 50 ex. sågs ute på Näsrevet- Flisen, alltså minst 65 ex. i området. Stenknäck Coccothraustes coccothraustes Ortolansparv Emberiza hortulana Konstaterade häckningar och Ett mycket intressant sommarfynd: häckindicier: 2 ad. bobyggande 1�hane Hoburgen, Sundre 29.6 Martebo kyrka 7.4-9.5 (Charley (Claudia Staab, Anders Weijnitz). Wiklund, Tord Lantz). 2 ad. och 1 Övriga vårfynd: 1 ex. Hoburgen, ungfågel sågs tillsammans i Burgsvik, Sundre 3.5 (Ola Wizén, Karl-Erik Öja 22.6 (Arne Holgersson). Johansson). 1 2K+�hane Lillvik, När 4.5 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Bottarvegården,

147 Vamlingbo 6.5 (Gösta Reiland). 1 Ställberg) men med fyra månader ex. sj. Hoburgen, Sundre 6.5 (Jörgen mellan obsarna. Senast arten sågs var Petersson). 1�hona Marmorberget, 2003 med två fynd 5.5 resp. 9.9. Båda Stora Karlsö 6.5 (Jonas Sundberg). 1 vid Hoburgsklippan och den senare 2K�hane Rivet 7.5 (Per Smitterberg, ringmärktes. (Sundregruppen m fl). Sivert Söderlund m fl). 1 ex. Norsta Auren, Fårö 8.5 (Christer Olsson). 1 ex. Sävsparv Emberiza schoeniclus Nyudden, När 11.5 (Göran Knutas). Vinterobservationer: 1 ex. Väster- 1 ex. Gödselstacken, Hoburgen 12.5 garnsviken 3.1 (Lennart Wahlén). (Charley Wiklund). 1 ex. Hällarna, 1 ex. Kronholmen, Västergarn 3.1 Visby 12.5 (Carl Tholin). 1�hona (Lennart Wahlén). 1 ex. Klinteåns Parkeringsplatsen kuststationen, utlopp 3.1 (Bimbi Ollberg). 1 ex. Faludden 13.5 (Inger Bjärnebrand). 1 ex. Bodudd, Näsudden 8.1 (Tord Lantz). Gotska Sandön 25.5 (Mattias Gerdin). Som mest 3 ex. inre Stockviken 22- Höstfynd: 1 honf Lilla Hamre, 26.1 (Josef Andersson, Michael & Östergarnsdalen 19.8 (Tord Lantz). 2 Carl Tholin). 1 ex. Fardume träsk, ex. Mafridsområdet, Västergarn 24.8 Hellvi 1.2 (Lars Brolund). Sex fynd av (Olof Armini). 1 ex. Skoge, Sundre 25.8 minst 7 ex. (om Västergarnsviken- och (Gösta Reiland). Endast tre fynd av Kronholmenfågeln skulle vara samma) fyra ex. fortsätter tyvärr den negativa är en normal vintersumma. trenden från förra året då samma låga antal noterades under hösten.

Videsparv Emberiza rustica 1�hane sj. S delen av Paviken-Paån, Västergarn 2-5.5 (Bimbi & Tina Ollberg, Charley Wiklund, ). 1�hane Hällarna, Visby 3.5 (Jan Janthe). 1 ex. Rödbena. Foto: Perr Smitterberg Gotlands Bilmuseum, Vibble 18.5 (Jan Janthe). 1 ex. alkärret, Faludden 19.5 (Marita Westerlind, Per Smitterberg, Tord Lantz). 1 2K+�hona Hoburgen, Sundre 1.6 (Bimbi Ollberg). Fem fynd är en bra summa för ön, lägg dock märke till att det inte är några höstfynd.

Dvärgsparv Emberiza pusilla (17/2) 1 ad.�hane Bredsandsudde, Gotska Sandön 5.6 (Johan Ställberg). 1 ex. Bredsandsudde, Gotska Sandön 6-7.10 (Mattias Gerdin, Johan Ställberg, Måns Grundsten, Oscar Carheden). Lustigt sammanträffande, 2 ex. sedda på samma lokal av samma skådare (Johan 148 Marockomärkt större strandpipare återfunnen på Gotland

Text & Bild Magnus Martinsson

På morgonen den 14 april 2007 satt jag i ett fotogömsle längst ut på Sysneudd i Gammelgarn socken. På hällarna rastade ett antal större strandpipare. Jag noterade att en av fåglarna var ringmärkt. Efter ett tag kom fågeln helt nära gömslet. Genom att ta ett antal bilder på fågeln kunde hela ringnumret läsas av i datorn i efterhand. På ringen kunde jag läsa av: NV16575 British Museum London. Jag rapporterade in fyndet till nämnda museum. I augusti fick jag det något förvånande svaret: Fågeln var ringmärkt som juvenil av Gibraltar Ringing Group vid Smir i Marocko den 22 oktober 2004. Avståndet mellan plats för ringmärkning och plats för återfynd var 3016 kilometer.

149 Safari – ett magiskt ord

Skrikhavsörn Haliaeetus vocifer i utkiksträdet.

text & bild Per Smitterberg

Håll med om att det finns vissa från safaribesökare gång efter gång, ord och uttryck som, när man väl medan den som skjuts bara samlar hört dem, etsar sig fast i ens sinne. damm och mal i någon dunkel salong Safari är ett av dessa uttryck, för mig i västvärlden. Nåväl, nog om de har det nästan magisk klang. Ordet moraliska aspekterna och låt mig nu få har vi fått från språket swahili och berätta om min Safari. det kan närmast översättas med ”att Ända sedan första resan till Afrika, som resa”. Det är givetvis starkt knutet till 1997 gick till Etiopien, har det lockat den afrikanska kontinenten med sina att komma tillbaka och uppleva mer. enorma gnuhjordar, stora elefanter och Förutom Etiopien har det hunnit bli svävande gamflockar. För endast några Sydafrika, Marocko och Madagaskar. decennier sedan var det även förknippat Det sista landet är väl ett gränsfall med gevär och blodspillan, men det har men har ju dock tillhört kontinenten lyckligtvis till största delen ersatts av innan det bröts loss. Det har även jakt med kameror. Det är något som många gemensamma ursprung i flora både djur och framtida besökare kan och fauna, fast det som många andra glädja sig åt. En noshörning som blir öar utvecklat en stark endemism under fotograferad kan ju ge nya inkomster resans gång. Vi är nu framme vid mitt

150 senaste projekt, resan till Tanzania i Östafrika som gick av stapeln under januari 2007. Det har länge varit en dröm för mig att få besöka några av platserna med de där magiska namnen. Smaka på Serengeti, Arusha och Ngorongoro. Visst smakar det äventyr, rytande lejon och svajande Stäppsebra Equus quagga vid ett vattenhål. giraffhalsar nerlusade med oxhackare? Följ med på två veckor fulla av nya fågelarter, stora däggdjurshjordar och och förbiflygande sekreterarfåglar hisnande landskap. Innan vi landar Sagittarius serpentarius. Nog kändes vill jag påpeka att detta inte är någon det att vi hamnat söder om Sahara. detaljerad dagbok, utan se det hellre Vi fick även njuta av färggranna arter, som smakprov på allt det fantastiska White-fronted Bee-eater Merops norra Tanzania kan bjuda en besökare bullockoides och Red and Yellow på. Barbet Trachyphonus erythrocephalus.

Lärkor och en snöklädd topp 10 januari. Som vanligt tidig frukost Efter en bekväm dagflygning via och iväg till Arusha nationalpark. Amsterdam landade vi i kvällningen Medan solen börjar smeka Mount direkt på Kilimanjaroflygplatsen. Vi Merus sluttning åker vi in i parken möttes av våra två chaufförer Peter och upp genom den täta bergsskogen och Daniel från safarifirman och efter på Ngurdotokratern. Tyvärr är det instuvning av bagage och oss själva, åkte inte tillåtet att vandra omkring fast vi vi i den varma afrikanska kvällen till gjorde en del små ”skogspromenader” vår första lodge. Den hette Ngaresero med jeeparna i hälarna. Uppe vid och låg nedanför Mount Meru med utkiksplatsen på kraterkanten har man Arusha alldeles ”runt hörnet” och det en fantastisk vy med Kilimanjaros topp mäktiga Kilimanjaro i fonden. i fonden. En av målarterna i skogen var Den 9 januari vaknar vi före gryningen Hartlaub´s Turaco Tauraco hartlaubi, efter en skön och behövlig sömn. Efter som vi fick kanonobsar av. Den första lite morgonskådning kombinerat med arten på Big five-listan kunde också frukost lämnar vi så lodgen och beger skrivas in när vi ställdes öga mot oss västerut förbi staden Arusha och öga med stora flockar Kafferbufflar upp på en tämligen trädlös högslätt. Syncerus caffer. Vi hade nu förflyttat Stället hette Oldonyosambo och här oss ner från berget och åkte över ett fick vi en första smakbit av vad resan småkulligt landskap bestående mest skulle bjuda. Vi rivstartade med några av grässavann med enstaka träd och tunga lärkor, Beesley´s Chersomanes dungar. Det fanns även några sjöar i beesleyi och Athi Short-toed Lark parkens norra del där med bland annat Calandrella athensis, samt njutobsar flamingo, både den större och mindre av gammal slagfalk Falco biarmicus arten.

151 Elefanter och närgångna örnar 11 januari. Efter tre timmars körning få lite smak av området. Det resulterade västerut från Arusha nådde vi vid i flera närkontakter med gigantiska lunchtid Tarangire nationalpark. Vi elefanter Loxodanta africana men även hann lagom igenom parkgrinden när giraffer Giraffa camelopardis och, i de första grå jättarna står där. Förutom sammanhanget, pyttesmå Kirk´s Dik- en lång artlista av fåglar var elefant dikantiloper Madoqua kirkii. Jag är placerat högt på min önskelista, och nu ganska van vid halvtama kungsörnar fick jag verkligen mitt lystmäte. Det är här på Gotland men den café au lait- lätt att förstå varför Tarangire kallas för färgade savannörn Aquila rapax som elefanternas park. Efter inkvartering på vi hittade i ett träd ovanför jeeparna, ja lodgen bekantar vi oss med närområdet det var något utöver det vanliga. Lika och njuter av fantastiska vyer ner mot förvånade som vi var, så undrade nog floddalen. Som så ofta på en lodge får vi även den vad som pågick. Ett smärre närkontakt med många fåglar som vant äventyr nere vid flodkanten med sig vid människans närvaro. Osannolikt fastkörd jeep löstes snabbt av de vana metallglänsande Superb Starlings chaufförerna och efter fem minuter Lamprotornis superbus, Redbilled var vi på hemväg mot middag och Hornbills Tockus erythrorhynchos artgenomgång. Natten blev för vissa och Lilac-breasted Roller Coracias lite orolig medösregn som tidvis höll en caudatus. Efter en god lunch drog vi vaken och många nattliga ljud av delvis sen ut på en eftermiddagssväng för att okänd art.

Elefanttjur Loxodanta africana den 11 januari.

152 12 januari. Heldag i fält som var både omskakande och med många stora fågel- och däggdjursupplevelser. Alla som håller på med fåglar har säkert vissa arter som man önskar hetare än andra och idag skulle jag äntligen få in en av dessa på listan. Afrika erbjuder många arter av törnskator och nära släktingar till dessa som vi skulle få se. En av de häftigaste är också lite avvikande Silvery-cheeked Hornbill till utseendet, den är nästan helsvart Ceratogymna brevis och rejält stor med lång stjärt. Det är Magpie Shrike Corvinella melaoleuca, Näshornsfåglar och träsklejon en art som precis som sina kusiner trivs Vidare in under bergen har vi hamnat i det halvöppna akacialandskapet med i Manyara, en park som erbjuder många träd och buskar att använda både rejält högstammig skog under som skafferi för sina byten. Precis som berget och en enorm sodasjö fylld med vår egen törnskata och varfågel ägnar flamingos. sig förstås de afrikanska arterna åt att 13-14 januari. Hinner knappt in i placera sina byten på taggar och törnen, parken innan vi möts av ett par Southern både som skafferi och styckbänk. Ground Hornbills Bucorvus leadbeateri, giganten bland näshornsfåglarna och stor som en rejäl kalkon. En något mindre men minst lika häftig kusin,

Lejon Panthera leo fågelskådar!

153 Utsikt över Ngorongorokratern den 15 januari. och betydligt talrikare, mötte vi inne första här i Manyara. Ett annat starkt i den högstammiga skogen, nämligen minne härifrån var en flock på mer än Silvery-cheeked Hornbill Bycanistes tretusen rödvingade vadarsvalor! Nu brevis. Under senare år har det pågått är det dock dags att lämna ”låglandet” en hel del splittning av arter och Afrika och klättra över bergen för att komma är inget undantag. Många lärkor som till de stora slätterna uppe i Serengeti. tidigare var raser av ena art är nu artrena och även bland skäggökarna, Barbets, Serengeti har det hänt en del. Usambiro Barbet Ovanligt kraftiga och tidiga regn Trachyphonus usambiro är numera en gjorde delar av resans andra hälft lite egen art och inte ras av dÁrnaud´s Barbet väl äventyrliga stundvis. Men tack vare Trachyphonus darnaudii. Vi fick se de mycket säkra och kunniga chaufförer, all heder åt Peter och Daniel, kunde i stort sett allt genomföras som planerat. Utan fyrhjulsdrift och hög markfrigång hade jag dock inte velat vara med om detta. Nåväl, från Manyara slingrade vägen norrut över Ngorongorobergen och efter många leriga mil kom vi ner på slättlandet i norr. Först går vägen genom akaciaskog och lite kuperat landskap, men snart blir landskapet helt platt och man ser endast något enstaka träd. Serengeti, platsen utan slut som den ungefärliga översättningen från Giraff Giraffa camelopardalis. swahili lyder. Plötsligt befinner vi oss 154 Örongam Torgos tracheliotus den 15 januari. mitt i naturprogrammet. Tiotusentals 16-18 januari. Dessa få dagar får gnuer och sebror runt jeeparna och förstås ses som ett litet smakprov av enorma flockar med vita storkar som detta enorma vildmarksområde, men födosöker runt de stora däggdjuren. vi fick å andra sidan mumsa på flera Kan det bli bättre? Jagade av tiden, resan verkliga godbitar. Tack vare de tidiga över bergen tog längre tid än väntat, regnen var det många fåglar som blev och ytterligare ett ösregn körde vi för aktiva och drog igång med häckbestyr, fullt in i Serengeti och kom fram till vår medan andra övervintrande arter fick lodge lagom till kvällningen. Läckert fullt upp med födosökandet ute på in- och kringbyggd runt en kopjeklippa slätterna. I regnets spår såg vi stundvis hade vi sällskap med klippdassarna stora flockar med ängshökar ute nästan in i restaurangen. över savannen som jagade lämpliga

Southern Ground Hornbill Bucorvus leadbeateri Superb Starling Lamprotornis superbus. 155 måltider. Å andra sidan fick regnet och vi fick vårt lystmäte på gamar med plötslig grästillväxt till följd att också. Alltifrån närobsar på gigantiska de stora flockarna med gräsätare drog örongamar Torgos tracheliotus till den sig ut ur området. Det är alldeles för läckra mindre kusinen vithuvade gamen riskabelt för en gasell, gnu eller sebra Trigonoceps occipitalis. Mitt i allt detta att vistas i det höga gräset med alla myller av främmande arter promenerar rovdjur runtomkring. Vi fick dock vårt många bekanta omkring. Skogssnäppa, lystmäte även på den fyrfota fronten blåkråka, stenskvätta och törnskata och den ena arten efter den andra kom med hemlandstoner. kunde prickas av. Man slutar aldrig förundras över mångformigheten bland Ngorongoro, drömmarnas berg gräsätarna och snart kan man se hur Denna resa har för mig varit en lång deras olika utseende och byggnad, är ett rad med barndomsdrömmar uppradade resultat av vilken nisch och levnadssätt på ett pärlband av dagar. Som oftast de valt (eller om det är tvärtom). Detta spara man ju det bästa till sist, och landskap är ju även berömt för alla sina vår sista anhalt tillhör verkligen ett av rovdjur, men på grund av gräsätarnas mina stora drömmål. Efter de stora relativa frånvaro stod inte lejonen som slätterna fyllda med gnuer och sebror spön i backen. Trots det fick vi verkliga var det nu dags att ge sig i kast med njutupplevelser av leopard Panthera bergen, närmare bestämt det drygt pardus, lejon Panthera leo och gepard 2300 meter höga Ngorongoro som är Acinonyx jubatus. Leoparden som låg en gigantisk utslocknad vulkan. Det är i trädet på väg upp över klipporna till verkligen ett av världens sju underverk Lobo lodge, var något som etsade sig om man ser det ur ett naturperspektiv. fast i alla näthinnor. Bara en leopard Dramatiska bergkanter inklädda med kan ligga så coolt och fullständigt frodig bergsregnskog och på botten ignorera åskådarna. Med så många av kratern en stor slätt med våtmarker bytesdjur och rovdjur tillsammans och sjöar. blir det förstås en hel del ”left overs” 20-21 januari. Strategiskt placerad med vidunderlig utsikt över hela kratern ligger Ngorongoro Wildlife Lodge dit vi anlände på eftermiddagen. Mycket lämplig och värdig mjukstart på de sista dygnen med immande kalla öl intog vi den stora altanen, där vi kunde tubspana över kratern efter däggdjur och njuta av lågsniffande stubbstjärtseglare som hade en enorm koloni på hotellväggen. Nästa morgon bar det iväg i gryningen medan den råa bergsluften ännu svepte in både växter och människor. En slingrande väg, Grosbeak Weaver Amblyospiza albifrons, gudskelov enkelriktad, ledde ner längs väver bo. 156 Leopard Panthera pardus den 16 januari.

kraterns insida mot botten ungefär Lästips 600 meter nedanför. Längs vägen sågs Till sist tänkte jag ge lite tips på trevlig flera spännande fåglar, bland annat en läsning, både fackböcker och några av ”tung” stenskvätta Schalows Wheatear de klassiska skönlitterära verken. Om Oenanthe schalowi. På grund av det vi börjar med fältlitteraturen har den höga besökstrycket får varje bil endast blivit mycket bra under det senaste tillstånd att vara sex timmar nere i decenniet, både vad gäller fåglar, kratern, vilket man givetvis hade önskat däggdjur och reseguider. Först vill jag förlänga rejält. Men det var bara att nämna Birds of East Africa av Terry göra det bästa av läget och hårdjobba Stevenson & John Fanshawe, Princeton under de tilldelade timmarna. Det press 2002. Den behandlar alla arter du blev verkligen en underbar final på kan hitta i Kenya, Tanzania, Uganda vår safari. Spetsnoshörningar Diceros och Burundi med mycket bra och bicornis, ”fågelskådande” lejon, detaljerade illustrationer. Ett mycket gigantiska koritrappar Ardeotis kori bra alternativ är Birds of Africa south och ljuvliga krontranor Balearica of the Sahara av Ian Sinclair & Peter regulorum fick sätta punkt på denna Ryan, Struik 2003. Som titeln antyder enorma naturupplevelse. Något jag för beskriver den alla arter som kan hittas evigt kan rekommendera och önska att söder om Sahara, det vill säga den så alla med samma intresse får uppleva.

157 kallade afrotropiska regionen. Med den i stort sett alla de berömda parkerna är du garanterad att kunna identifiera i Östafrika och även kapitel om flora, även sällsyntare gäster som normalt fauna, geologi. inte finns i de länder som beskrivs i den När man tänker på denna del första boken. Dessutom är du försedd av kontinenten är det främst ett för besök i alla övriga länder söder om författarnamn som dyker upp, nämligen Sahara. Men det är inte bara fåglar man Ernest Hemingway. Man kan nog säga måste hålla reda på, utan nu är det dags att det främst är hans böcker och för de fyrfota vännerna. ”Bibeln” för noveller som gett västvärlden en bild av afrikanska däggdjur är The Kingdon det vilda Afrika och storvilt. 1932 kom Field Guide to African Mammals av novellsamlingen Snön på Kilimanjaro Jonathan Kingdon, Academic Press och 1937 kom romanen Afrikas gröna 1997. Den beskriver, med fyllig text och berg. Slutligen vill jag nämna den mycket bra och levande illustrationer, postumt utgivna Sanning i gryningen – alla däggdjursarter på kontinenten. en afrikansk safari, som kom ut 1999. I Ett trevligt alternativ om du mest är alla dessa böcker beskriver han, både i intresserad av de större arterna och romanform men även självbiografiskt, struntar i varje underart av gnagare, sina upplevelser och intryck av ett är en liten trevlig fickfotoguide: Afrika fullt med vilda djur och otämjd Southern, Central and East African vildmark. Allt detta klarades bäst av Mammals av Chris & Tilde Stuart, med ett rejält gevär, mod och goda Struik 1992. Illustrationerna består av drinkar vid lägerelden på kvällen. Om färgfoton, texten är fyllig och i båda man får tro hans berättelser. Trots de böckerna finns bra utbredningskartor. moraliska invändningar man idag kan Till sist vill jag tipsa om en mycket ha på dessa berättelsers förskönande trevlig och innehållsrik reseguide, av jakten, vill jag ändå hävda att vill East African Wildlife, Insight Guide, du få den klassiska bilden av safari och APA Publications 1994. Här beskrivs äventyr måste du läsa dem.

Didrik Cuckoo Chrysococcyx caprius. 158 Jakten på Borin eller borde man inte hålla sig till kikare och mikrofon?

Örjan Rudstedt

Trädgårdssångaren heter på I våras bestämde jag mig för att göra en latin inte Sylvia hortensis (som den egen undersökning. Det visade sig vara borde) utan Sylvia borin (som den svårare än jag trott. De flesta kollegor måste enligt nomenklaturregler). Den bland ornitologer och språkmän jag är som de flesta noterat svår att få i frågat anser att ordet har med latinets fokus på kikaren för att inte tala om ord för oxe, Bos, bovis, att göra. Vi har kameralinsen! Snabbt rör den sig ett låneord i svenskan, bovin, av latinet runt i lövverket dold med hjälp av sin bovinus. Det betyder kreaturs- och oansenliga fjäderdräkt. Vi som sysslar används inom veterinärmedicinen, till med ljudupptagningar har det lättare. exempel bovin tuberkulos i motsats till Sången är vacker, slösande, ljuv som en den som drabbar människor. Men här porlande fjällbäck. heter ju fågeln borin och inte bovin.

I samband med mitt arbete att spela Jag beslutar mig för att gå till källorna. in fågelsång på Gotland har jag Ingen av de jag frågat har nämligen lagt haft anledning att begrunda släkt fram några bevis för att ordet har med och artnamn på latin inom familjen oxe eller ko att göra. Jag förväntar mig Sylviidae, sångare. Mestadels är hänvisningar till skriftliga dokument. de lättförståeliga för den som har Pieter Boddaert heter mannen kunskaper i latin och grekiska. Ta till som i slutet på 1700 talet gav exempel grönsångaren Phylloscopus trädgårdssångaren sitt vetenskapliga sibilatrix, ”bladskådare visslande”. Ett namn. Han är fågelns auctor nominis. grekiskt släktnamn följt av ett artnamn Namnet sägs han ha fått via den på latin. italienske polyhistorn Aldrovandi som levde i Bologna under senare hälften av Artnamnet borin ställer till en del 1500 talet. Han var som många lärde bekymmer. Betyder det möjligen på den tiden mångkunnigt nyfiken på trädgård på något annat språk? det mesta. Förutom fåglar studerade Knappast. Artnamnen både när det han och avbildade däggdjur och fiskar gäller växter och djur ger oss ofta samt människor som var vanskapta. information om beteende, färg, Han har lämnat åtskilliga manuskript boplats osv. Men borin vad ger det för efter sig och teckningar av fåglar som upplysning om arten? är nog så verklighetstrogna.

159 “En sådan liten fågel kallar våra fågelfängare Chivin. I Genua kallar man den, vad jag hör Borin, liksom Boarin, som jag gissar eftersom den uppehåller sig bland boskap. Den är föga större än en Regulus( kungsfågel). Dess näbb är smal och spetsig, särdeles lämpad till att spetsa flugor på. Ovansidan på huvu- det liksom även halsen och ryggen har blek askgrå färg. Nedre delen av huvu- det, strupen, bröstet och magen omfattar från vitt till gult. Likväl är den mer blek på bröst och mage. Vingarna är på ovansidan askgrå och på undersidan samma färg, men blekare. Gumpen vit. Stjärten, som består av tolv pennor är tre tum lång och av samma färg som vingarna. Fötter och ben kastanjebruna, klorna ganska långa och smala.” Översättning från latinet, Örjan Rudstedt 2007. Bilden är publicerad efter välvilligt medgivande av Goettingen State and University Library.

Jag ryggar över tanken att tvingas samband med dem? Inga sångare ses bege mig till italienska bibliotek för bland betande kossor i Fide! att stilla min nyfikenhet. Efter mycket När fågelsången nästan upphört i Googlande lägger jag arbetet åt sidan. augusti tar jag tag i min efterforskning Det går några vårmånader fyllda med igen. Idag sker utläggning på nätet av tidiga mornar med bra inspelningar i digitaliserade faksimiler av manuskript Sudrets lövängar. Trädgårdssångaren och böcker i rasande tempo. Jag hittar hör jag nästan dagligen och jag njuter Histoire des oiseaux, av de Buffon verkligen av dess sång. Men…. borin, utgiven i Paris 1779. Den innehåller oxar, kor, vad har denna fågel för mycket om sångare eller fauvettes 160 som de heter på franska. I kapitlet Borin är troligen ett dialektalt ord från om la fauvette tachetée hittar jag trakten av Genua i norra Italien. Är en intressant uppgift som refererar ordet borin latin? Det är definitivt ett till nämnde Aldrovandi, men det är ord besläktat med latinet. Ett låneord fortfarande andrahandsuppgifter. i egentlig bemärkelse kan man väl Jag söker vidare på nätet och hittar knappast kalla det. Det italienska till sist hela Ulyssis Aldrovandis verk språket har ju direkt utvecklats ur Ornithlogiae nedladdningsbar i Pdf fil latinet. Mitt förslag är att vi kallar på 8 GB!! I kapitlet om flugsnappare, ordet dialektal italienska. muscicapae, skriver Aldrovandi själv ” Quam priori loco damus depictam Vad som fick Pieter Boddaert att välja in agro nostro a persequendo Boves, just detta epitet för att namnge Sylvia vulgo Boarolam, seu Boarinam borin kan man säkerligen forska nuncupant.”……genom dess vana att vidare kring. Vad det är för fågel som ihärdigt följa efter kreatur kallar man Aldrovandi avbildat lämnar jag åt den allmänt i vår trakt för Boarola eller andra kunnigare kollegor att utröna. Boarina.” Författaren använder sig av Med Linnés minne i åtanke funderar två ord, boárolus och boarínus som jag omkring de förlinneanska härletts ur Bos, bovis, oxe. I klassiskt ornitologernas tappra försök att bringa latin hade man använt boarius med ordning i kaos. Det kan inte ha varit samma betydelse nämligen som har att så lätt att säkert veta vilken art man göra med oxar, ox-. Krångligt? Ja helt pratade om. enkelt är det kanske inte att följa med i nomenklaturens irrgångar. Örjan Rudstedt Hablingbo Mickels 420 På en följande sida hos Adrovandi finns 623 42 Havdhem en bild av en fågel och en växtdel under rubriken ”Borin Genuae cum rubo.” Borin från Genua med björnbär. Referenser: Om denna fågel skriver han vidare ”innevånarna i Genua kallar den vad U Aldrovandi Ornithologiae Libri XVII jag hör Borin liksom Boarin, gissar jag, de Muscipapis Cap XXVIII sid 733 eftersom den vistas bland boskap”. ff Bologna 1600. Niedersächische Staats und Universitätsbibliothek Man skulle kunna göra följande Digitalisierungszentrum Goettingen antaganden om Borin. Ordet har Tyskland anknytning till latinets ord för oxe Bos, James Jobling et al: Dictionary of i genitiv bovis. Ordet har genomgått Scientific Bird Names Brevkorrespondens med James Jobling följande förändring ljudmässigt; våren 2007 Boarína>Borina( synkope, bortfall av Francis Willughby: Ornithologiae Libri III vokal i obetonad stavelse inuti ord)> 1676 Borin. de Buffon: Histoire des oiseaux, Paris 1779

161 Linnéfåglar - några kommentarer till dagboken

text & bild Per Smitterberg

Under sin vistelse på Gotland främre voro svarte, men de inre vita. sommaren 1741 noterade Linné en stor Vingarne hoplagde voro vita med mängd fakta, gällande det mesta som tvenne tvära svarta linjer. Stjärten kom inför hans blick och saker han fick svart, men omkring stjärten i vågor berättat för sig. För mig som ornitolog askfärgad. Fötter och näv röda. har givetvis de stycken i dagboken som handlar om fåglar varit de mest Här beskrivs en storskrakhane Mergus intressanta. Med denna lilla notis vill merganser. Precis som de flesta av jag lyfta fram några av de arter som Linnés beskrivningar kan han med få Linné av olika orsaker har nämnt och ord och mycket precist beskriva det beskrivit. Efter varje dagboksutdrag han ser. Storskraken är även idag en följer min kommentar till hans text. allmän gotländsk häckfågel, som också Dagboksutdragen är alla hämtade ur ses i mycket stora flockar vintertid. Då Bertil Gullanders antologi Linné på favoriseras de grunda vikarna på östra Gotland utgiven 1971. sidan av ön, där de kan bedriva ett effektivt ”kollektivfiske”. Jun. 25. Ard. Näven var rund med tillbakas böjde spitsiga tänder; översta Juli 1. Tolk var lik en Pluvialis eller käken var förlängd i spitsen. Huvudet Vanellus fast mindre, ej större än en svart på blått stötande med en lång kramsfågel, en fågel som jag aldrig nerhängande tufs. Halsen vitaktig. sett på annat ställe, ej heller funnit Bröstet frammantill gult. Magen vit. hos någon auktor… Magen, bröstet, Ryggen gråsvart. Skrivpennarna de stjärten, vingarna inunder voro vita.

162 Huvudet var ovanpå vitt med små ställen. Han bygger uti bergsskrevorna, guldbruna fläckar bestrött. Halsen där allra brnatst är, och omöjelig nås inunder och bröstet frammantill voro för människor. Han kommer hit vid överdragna med svart, som utsände 1sta maj, och sades valedicera sitt på vardera sidan en svart rand åt övra sommarkvarter vid Larsmässodagen. delen av halsen, och en annor svart Han värper allenast ett ägg, och det rand åt ögonen till pannan och äntligen utligger. En annor finns här ock, som en annor till nedra käken. Emellan är torden alldeles lik, men ryggen mer desse ränner voro vita fläckar, så att en gråblå, näven är smal och rät, något vit fläck var under hakan, en annor vid längre, har ett ägg, går ock kapp rak. öronen, en annor i panna… Nävet var kort, syllikt, trubbugt, svart, ej längre Linné och hans sällskap har nu än tårna, med avlånga näseborror, kommit ut till Stora Karlsö, där de som man såg igenom. Låren halvbara; precis som dagens besökare möts av benen blodröda, Fötterna kluvde med stora flockar av alkor. Den första, lite 3 tår och en baktå. fylligare, artbeskrivningen handlar om tordmulen. Den är fortfarande en Nu har Linné stött på något nytt, en vanlig, och på senare år ökande, art på okänd och icke beskriven vadare. Han Storön. Av någon anledning blandar börjar beskrivningen med att jämföra han in en annan art i beskrivningen, och därmed utesluta två för honom nämligen lunnefågel som i och för redan kända vadararter, nämligen sig tillhör alkorna men inte finns som ljungpipare och tofsvipa. Beskrivningen häckfågel i Östersjön. I sin text säger av de olika detaljerna i dräkten och han också att den finns som häckfågel det intrikata mönstret, är verkligen i norska finnmarken. Därefter beskrivs på pricken hur en roskarl Arenaria den andra vanliga alkan nämligen interpres ser ut. Lokalen där fågeln sillgrisslan, aningen kortare men fullt ses och beskrivs är på Klasen utanför tillräckligt för att känna igen arten på Kyllej i Hellvi socken. Det är än idag texten. Detta var några av de fylligare en typisk biotop för roskarlen, med beskrivningarna av fåglar som de stötte sina öppna grusvallar och kalkhällar på under sin gotländska resa. När med tämligen gles strandvegetation och jag läser dessa beskrivningar kan jag enstaka enbuskar. slutligen inte låta bli att förundras över med vilken precision och klarhet han Juli 13. Så snart vi ankommo emot iakttar och sedan beskriver sina fynd. öen mötte oss en stor hop tordor, som Verkligen något att försöka ta efter när hastigt flögo och snorrade omkring vi som nutida ornitologer skall beskriva fartyget flere gångor utan att frukta någon sällsynt eller ny art. för oss. Denna fågel är mycket rar och kallas Alca hojeri, Anas arctica, finns vid Rörstad uti norska finnmarken, på en ö i Ångermanland, där han kallas tordmule, och här på få andra

163 Sångsvanen finsk ödemarksfågel som blev gotländsk dammfågel

Tore J.A. Pettersson Foton Hans Falklind

Överst på min julklappslista för han när han en dag gned rimfrosten år 1951; Sångsvanens land. Boken från vindrutan på en bil, som liksom om ödemarksfågeln, som väckt mitt flertalet av dåtidens bilar, saknade intresse, ett intresse som förstärkts uppvärmning. Han berättar: ”Plötsligt av att författaren är finländare. hejdade jag handen. I glaset såg jag Intresset för sångsvanar började under en liten varelse, stor som ett finger. realskoletiden för att växa under Konturerna blev allt tydligare, det gymnasieåren. En sångsvanebok var en liten rödkindad flicka klädd låg alltså rätt i tiden. Av alla års i en snövit päls. Flickan log mot mig julklappsböcker blev Sångsvanens och pekade på en annan lika liten land den mest efterlängtade. Boken varelse som jag inte alls märkt. Och kom att förstärka min dröm att se där skrattade mot mig ett livslevande sångsvaneungar på Gotland som beviset skogstroll, ett sådant som jag bara sett för en lyckad häckning. I april 2007, i sagoböcker. Han heter Pessi och jag är nästan sextio år senare, fyllde jag 75 år Lucilla, viskade den lilla flickan och log - ännu var drömmen inte uppfylld. fortfarande mot mig.” I korsun läser hans kamrater med förtjusning sagan Blir en sagoberättare ornitolog eller och förmår honom att utveckla den i tvärtom? bokform. Boken Pessi ja Illusia (översatt Den julen, 1951, kom jag hem till till svenska som Jorden och vingarna), Visby och Snäck från militärtjänsten i belönades med Finska statens litterära Gävle. Militärtjänst hade också bokens pris år 1945. författare Yrjö Kokko gjort men i Var sagoberättande i primitiva betydligt allvarligare sammanhang. förläggningar en eskapism från Vintern 1941-42 var han en ung finsk omvärldens vidrigheter, ett sätt att kapten. En natt är han vakthavande själsligt överleva? Yrjö Kokko skapar officer, sitter hela natten och skriver en känsla av närvaro i sagan om i korsun, går en inspektionsrunda, Pessi och Lucilla. Eller är det snarare återvänder till korsun, kamraterna känslan av frånvaro från den grymma snarkar, i fjärran kanonbuller. På verkligheten? morgonen är hans saga om älvflickan Efter kriget skriver veterinären Kokko Lucilla och det lilla ludna trollet flera fågelböcker; översatta till svenska Pessi färdigskriven. Inspirationen fick 164 anteckningsbok är från den 28 december 1944. Fångad av dåtidens skriftspråk - man skrev t.ex. alltid pluraländelserna på verben - eller kanske i vördnad för ödemarksfågeln använde jag formen svanor i stället för svanar. Numera är jag modernare men skriver fortfarande sångsvanesång och inte sångsvansång. Den sista anteckningen är från den 1 april 1956. Under högvintern var det mörkt på morgonen innan jag cyklade till skolan och lika mörkt på kvällen, när jag kom hem. Även lördagarna var skoldag, bara på söndagarna kunde jag räkna med titlarna Sångsvanens land, svanar. Men min far ställde upp under Skraktorpet och Israndens fågel. Alla veckan och på vårvintern kunde jag har jag läst med intresse, Sångsvanens göra en insats på eftermiddagarna. Jag land fascinerar mig fortfarande. minns ännu den trevliga promenaden till slänten norr om restauranten, Varför denna min fascination för vidare upp på Korpklint för att därifrån sångsvanar ? avspana Badviken och sträckan fram Nils Noréhn, vår matematiklärare mot Skansudd. Alltid lika spännande men huvudlärare i biologi, blev – hur många skulle det vara idag? ”katalysator” för mitt och mina Rekord - 32 stycken (februari klasskamraters - Ove Paterson och 1954). Parentetiskt kan nämnas att via honom Peder Hård af Segerstad - Gotlandstidningarna regelbundet fågelintresse (som dessutom glädjande innehöll notiser om sångsvanar. nog återförenat oss på äldre dar). Nils En av slutsatserna från svanräkningen arbetade med sin licentiatavhandling var att sångsvanarna så gott som om Gotlands ryggradsdjur. Under dagligen gjorde en ”motionsflygning” ett par sommarlov är Ove och jag (c:a 2 km) mellan Skansudd och hans assistenter. I Nils Ford Eisel Ejderviken vid Snäckgärdsbaden. – en för fågelstudier särskilt lämpad Mötet med sångsvanarna var en cabriocoach (en ”halvcabriolet”) av mina första naturupplevelser i – åker vi runt Gotland och inventerar ”division 1”. Sångsvanen den då så fågellivet. Mycket intressant, mycket skygga ödemarksfågeln – kom den spännande. från norra Finland, från ryska tundran Sångsvanarna, som övervintrade i ? Omöjlig att kunna komma närmare vikarna nedanför Snäckgärdsbaden än ett par hundra meter. Jag vill gärna hade fångat Nils intresse. Han gav mig göra om denna min barn- och ungdoms uppdraget att räkna dem. Mina första vinterpromenad; en riktig nostalgitripp noteringar om sångsvanarna under för att se om det numera finns några rubriken ”Svanor” i min väl tummade rastande sångsvanar i de så välkända 165 vikarna. Är de skygga ? Jag tror att värde är mer av poetisk natur än som jag skulle bli besviken om de är lika illustrationer. På ett ställe i boken ”tama” som de man nu för tiden möter berättar författaren hur han närmade på svenska fastlandet. sig sångsvanens boplats förklädd till en ren; en jämförelse med nutiden blir Varför fascinationen för Sångsvanens lätt absurd när man tänker på hur våra land? moderna sångsvanar velar omkring I Västergötlands Ornitologiska både här och där ute på gärdena. förenings tidskrift ”Grus” hittade jag en …” Ordet vela ger mig associationen kongenial tolkning av min uppfattning till Kvillefors i Småland, där min om boken. Så varför recensera den ”fågelkompis” Mollis Andersson och när jag i stället kan citera vad Åke jag på genomresa till Gotland till vår Abrahamsson i Grus nr 2 för år 2000 häpnad såg just en sångsvan komma under rubriken ”Genom kikaren” velande på vägkanten mitt i samhället. skriver om Sångsvanens land. ”Det är en Yrjö Kokko började som sagoberättare. egenartad och storstilad naturskildring. Med sagoberättarens inlevelse och Helt olik de flesta andra i den genren. fantasi ger han svanarna namn. Namnen Här finns ödemarken och strapatserna. förstärker känslan av samklang med Här finns poesi och saga sammanvävt naturen, av forntid, av ödemark, av med realistiska naturskildringar. Här delaktighet i händelserna. Svanarna är finns också respekten för sångsvanen inte fotoobjekt utan aktörer, läsaren som symbol och dess väsens djupa rötter blir ”du” med dem, blir intim med i den finska folksjälen. I stora delar av ”hans” svanar, en känsla som förstärks vårt östra grannland har sångsvanen av hans bilder. Trots avståndet till varit en helig fågel i alla tider, till och objektet, trots bristande bildkvalitet med in i förra århundradet. I det stora efter modern måttstock. Och vilken eposet Kalevala kan man läsa om hur arbetsinsats – månadslånga strapatser det går för den som dödar en svan. i Finska Lappland! Bokens bilder har förvisso inget med Dåliga foton (klent resultat) säger den dagens fågel- och naturfotografering moderne fotografen, ett imponerande i sprakande färger att göra, deras bakomliggande arbete säger veteranen.

166 Den moderne fotografen ”förkortar” finska ödemarksfågeln häckande avståndet med hjälp av fantas- i en gotländsk bevattningsdamm! tiska teleobjektiv, Kokko minskade Försvann sångsvanens mystik? avståndet med hjälp av en renhud Vildmarksstämningen måhända som gömsle. Bilderna är suggestiva tonades ner men den lever kvar i och fantasieggande och de fångar minnet av barndomsupplevelserna sångsvanens karaktär. vid Snäck. Kvar står tystnaden och Det moderna fotografiet vittnar om känslan av magisk plats trots mindre bildskaparens tålamod, tekniska än en kvarts timmes bilresa från Visby. kunnande, omsorgsfulla komposition. En god lunch på Rosengården med Men gäller inte den strategiska regeln efterföljande sångsvaneskådande – den om anfallets avtagande styrka? Blir vi maximala kombinationen av två av en övermättade med klara, skarpa bilder livsnjutares ”synder”. och ”överinformativ” text, som inte ger Som avslutning - slutorden i en annan någon plats för fantasin? Renhud kontra av mina favoritböcker, Selma Lagerlöfs teleobjektiv. Den bildmässiga närheten Nils Holgerssons underbara resa: att jämföras med den ”mentala” ”När han hade kommit uppför närheten, upplevelserikare och mera strandvallen, vände han sig om och fantasieggande blir den närheten i betraktade de många fågelflockarna, Kokkos foton. Dagens ofta briljanta som foro över havet… Och pojken flyktbilder är ett ”mellanting”. kände en sådan längtan efter de bortflygande, att han nära nog önskade Barndomsdrömmen blir verklighet att återigen vara Tummetott som Drömmen att sångsvanen skulle kunde rida över land och hav med en häcka på Gotland föddes under 40- vildgåsflock.” talets sångsvaneräkningar. Då ansåg jag och säkert alla ornitologer att det Efterskrift inte kunde bli något annat än just en Som ett litet kuriosum kan tilläggas dröm. Men – den första säkerställda att när jag nyligen berättade om Yrjö sångsvanehäckningen skedde i Kokko för en god vän, visade det sig Landträsk år 2004. Och den 24 juli att han känner en finsk person vars, 2007 ser jag i Landträsk ”mina” numera avlidna, släkting varit nära första sångsvaneungar på Gotland. Jag vän med Kokko, under en följd av klättrar upp på dammvallen, skrämmer år brevväxlat med denne och även ett hundratal grågäss på flykt, i nästa av Kokko mottagit en del fotografier ögonblick förverkligas drömmen på fåglar, bland annat sångsvan och genom en svanfamilj med 3 ungar alfågel. på klarvattnet utanför vassen (där en fjärde unge kan ha dolt sig). Hinner knappt tänka att grågässen kunde ha skrämt svanfamiljen utom synhåll. En stark känsla att få drömmen uppfylld. Omtumlande. Den

167 Så trygg den ligger där

Text & Bild Per Smitterberg

Otaliga gånger har jag stått Dessa fåglar tycks inte ha något behov i aprilskymningen, ofta på någon av GPS för att hålla sin spelrutt. skogsväg eller i en hyggeskant, och De där härliga morkullekvällarna njutit av skådespelet. Morkulledraget. innehåller också så mycket mer av Med osviklig precision kommer den upplevelser i fågelväg. Några säkra flygande i topphöjd och tycks följa en ackompanjatörer är taltrast, rödhake alldeles egen stig uppe i luften. När och gärdsmyg. En sådan härlig kväll man besökt samma morkullestråk ett häromåret fick även vår största uggla, antal år i följd blir man mer och mer berguven, hänga med i orkestern. övertygad om att dessa fåglar är mycket Det var mäktigt att stå där under traditionsbundna i sitt beteende. Jag bergkanten och mot den rosa himlen har ibland roat mig med att notera se morkullan komma, tecknad med exakt när den gör en viss sväng och svartaste tusch, samtidigt som uvens längs vilken rutt den kommer, och det djupa stämma fyllde vårkvällen. Men är med ruggig exakthet detta upprepas det är sällan man får tillfälle att njuta vid varje besök. av denna skygga vadare i dagsljus, och kunna studera den fantastiskt intrikata

168 och komplicerade fjäderdräktens återhitta platsen tack vare dess läge vid mönster. Den hör definitivt till en muren och med några tydliga träd som av de mest fascinerande exempel på riktmärken. Givetvis behöver jag ingen kamouflagemönster som vi kan se lång betänketid utan fotoutrustningen bland svenska fåglar. Visst, det finns är snart packad. När jag närmar mig fler kandidater till titeln Sveriges platsen börjar spanandet och kikaren bäst kamouflerade fågel. Göktytan, gör svep över de torra gräsytorna och storspoven och kusinerna enkel- dubbel- lövtäcket. Plötsligt stoppar min blick och dvärgbeckasinerna. Skillnaden är på något. Ser jag verkligen rätt? Jodå, att dessa till större del är dagaktiva ur gyttret av visset gräs, små kvistar och lättare att hitta, medan morkullan och löv framträder den fantastiska så sällan bjuder på sig i dagsljus. Visst fjäderdräkten hos en morkulla. Trots händer det att, när man går i en fuktig värmen i luften står håren på armarna lövskog eller även i en dunkel granskog, rakt ut. Så lugn hon ligger där, stöter upp den i dagsljus men det enda säker i sitt kamouflage. Sakta, sakta man hinner se är en snabb glimt av ställer jag upp stativet och monterar bakdelen innan fågeln är borta. Det jag kameran. När jag kan studera alla tänkte berätta här, och visa med några små detaljer i hennes fjädrar genom bilder, var för mig en helt unik och teleobjektivet, stiger fascinationen för oförglömlig upplevelse. alla små snirklar och krumelurer som tillsammans bidrar till detta fulländade Platsen är Sundre, Gotlands sydspets, ”gömsle”. Tiden försvinner där jag och kanske inte den plats man först står och dokumenterar och det gör tänker på som morkulleland. Har även filmrullarna. Efterhand har jag just anlänt till socknen för en vecka i kunnat flytta positionen och fått än Sundregruppens verksamhet och efter mer fantastiska vinklar. Vid ett tillfälle, att ha bäddat in sängen på loftet, är när jag plåtar med 100 mm objektiv det dags för lite snack med avgående ser jag att avståndsmätaren visar 1,7 personal om vad som hänt under meter! Tiden jag får dela med henne veckan. Robert Kavhed har varit flyter ut i en svårbedömd evighet men stationschef och fångstmässigt var det till slut drar jag mig sakta tillbaka, väl väl ingen toppvecka, men i fält hade de medveten om att detta blir nog inget haft en hel del trevligt. Något som fick jag får återse i brådrasket. Som tur mina ögonbryn att hissas var när han är finns det etsat både på filmen och i berättade om morkullan som han hade mina näthinnor. stött nere i Skogedalen. Av nostalgiska skäl hade Robert tagit en promenad i det gamla märkområdet. När han kom längst västerut i hagen stöttes plötsligt en morkulla upp inne vid en stenmur. Framme vid uppflogsplatsen visar det sig att hon låg och ruvade på en kull ägg. Han tror att det är rimligt att

169 Kungsörnsymposium 2007 Sammanfattning från mötet, en utförlig rapport kommer att publiceras separat.

Måns Hjernquist & Magnus Martinsson

Årets kungsörnsymposium, det åtta örnar som dödats av vindkraftverk nionde i ordningen och för första på Gotland, sju av dessa på Näsudden. gången på Gotland, hölls den 27- Vindkraften byggs ut och framöver 30 september vid Holmhällar. Drygt kommer allt fler vindkraftsärenden 120 personer deltog, vilket var diskuteras. rekordmånga. Förutom många inom de Under symposiet redogjordes för regionala kungsörnsgrupperna deltog framtidsutsikterna för vindkraften också bland andra representanter och för hur utbyggnaden nu från länsstyrelser, Naturvårdsverket, underlättas genom politiska beslut. vindkraftsindustrin, Naturhistoriska Vindkraftsutbyggnaden anses ha varit riksmuseet, forskare, Artdatabanken, för långsam och kringgärdad av för kommunen, SVA, Viltskadecenter, hårda prövningar för att de politiska SOF och ornitologer. Symposiet energimålen ska kunna uppnås. arrangerades av Gotlands Ornitologiska Det kan nu förväntas att estetiska, Förening och Länsstyrelsen i Gotlands kulturella och visuella invändningar län. Huvudteman under helgen mot byggnation av vindkraftverk var vindkraft, kungsörnskador, kommer att tillmätas betydligt sekretess- och skogsbruksfrågor. mindre betydelse. Naturreservat eller Preliminära resultat för 2007 visar NATURA2000-områden kommer i att 442 par kungsörn häckade i allmänhet inte att vara skäl för att Sverige varav 199 producerade ungar. hindra exploatering. Avgörande blir om Kungsörnen anses idag ha en gynnsam vindkraftsutbyggnad strider med syftet bevarandestatus, utifrån de befintliga med reservatet. Denna inriktning kan beräkningsmetodiker som används. bli ett problem för fågelskyddet vilket SOF framlyfter. Den vindkraftspolicy Vindkraft och örnar som SOF arbetat fram innehåller krav Efter 1970-talets energidebatt startade på att fågelskyddade områden måste vindkraftsutbyggnaden under 1980- undantas från vindkraftsexploateringa talet. På Näsudden, där Sveriges största r. Utan att det i varje enskilt fall måste vindkraftpark finns, fick deltagarna se bevisas att det finns betydande negativa både havsörnar och kungsörnar. Här effekter för fågellivet. Policyn pekar på har flera örnar dött av kollisioner med vikten av att områden som är viktiga rotorbladen under senare år. Trots att för fågel ska utpekas i ett tidigt skede varken någon studie eller aktivt letande för att dessa ska kunna undantas från har genomförts har det ändå hittats vindkraftsetableringar. Det är angeläget 170 Göte Niklasson berättar om vindkraft vid Näsudden. Foto: Magnus Martinsson att inte bara redan skyddade områden vindkraftsutbyggnad. Vid planering förblir oexploaterade utan även andra av en utbyggnad ska det även göras värdefulla fågelområden. Hittills har en MKB (miljökonsekvensbeskriv framför allt kustmiljöer i södra Sverige ning). Den ligger som underlag för bebyggts men nu är inlandsskogar och miljödomstolens beslut. I framtiden fjällmiljöer även aktuella. får kommunerna beslutsrätt för mindre anläggningar– ett led i syftet Vattenfall redovisade under symposiet att utbyggnaden ska underlättas. I att företagets avsikt är att öka andelen nuläget är MKBarna otillräckliga i vindkraftsproducerad el men att det många fall. Det behövs tydligare krav ska ske i dialog med bland andra på innehåll och ramar. Det finns en ornitologer. Vattenfall lyfte fram risk att uppdragstagaren försöker vindkraftskollisioner i jämförelse med åstadkomma ett resultat som visar att andra dödsorsaker hos örnar, en risk de uppdragsgivarens plan på ny etablering menar endast är relativt liten. En studie inte får några negativa konsekvenser inför en planerad vindkraftsutbyggnad för miljön. Möjligen skulle man i ett örnrikt område vid Forsmark komma ifrån detta problem genom i Uppland är under uppbyggnad ett system där en oberoende instans och eventuellt även en studie vid utser utredare och även avgör hur den befintliga vindkraftsparken vid omfattande utredningen ska vara. Näsudden på Gotland. Vattenfall kommer att satsa 40 miljarder kronor Kungsörn och rovdjurspolitik på vindkraft – om något satsas på Regeringens särskilde utredare Åke undersökningar av effekter på fågel, och Pettersson presenterade den nästan i så fall hur stor del, återstår att se. Såväl färdiga rovdjursutredningen där staten som vindkraftsexploatörerna förutom de stora rovdjuren även avsätter endast blygsamma resurser kungsörn ingår. Utredningen ska kunna på att utreda miljöeffekterna av ge en verklighetsbild som de flesta kan 171 ställa sig bakom. I utredningen nämns föryngrar sig i ett område, till exempel även vindkraften, att vi ska vara genom att ungörnar under vissa delar observanta på vilka effekter en storskalig av året uppehåller sig i en trakt. Detta utbyggnad av vindkraft kan få på den är därför något man måste fundera nordiska kungsörnspopulationen. vidare på. Utredningen har breda direktiv och I ämnet kungsörnspredation nämndes en uppgift är att lyfta fram rovdjurens under symposiet en studie i Jåkkåka roll för den biologiska mångfalden. som visade att av 1 615 renkalvar med Utredningen kommer även att föreslå radiosändare dog 75 individer varav att förberedelse till jaktbrott ska kungsörnen dödade 4 av dessa. Från kriminaliseras vilket idag inte är fallet, en studie på Gotland framkom att detta som ett led i att komma åt den kungsörnsskador på får går att undvika ibland omfattande illegala jakten. med relativt enkla åtgärder. Till exempel Utredningen hade dock totalt missat om lamning sker i anslutning till fårhus att olaglig jakt på kungsörn även eller under bevakning av herde eller förekommer i södra Sverige om än i fårhund. Ersättningsutbetalningar på mindre omfattning än i norra Sverige. Gotland illustrerar kanske mer var Rovdjurförvaltningens organisation de som får ersättning bor snarare än kommer att ses över, det regionala verkliga problemområden. Åtgärdskrav förvaltandet förväntas öka men enligt för att förhindra skador för fårägare utredaren ska det ändå inte vara vid skadeersättningar borde också frikopplat från nationella konventioner vara en rimlig framtida modell. För och mål för rovdjurspolitiken. Sverige att få proportion på problematiken måste dessutom följa de direktiv som är bör framhållas att hundar är ett fastställda av EU och Naturvårdsverket större problem för fårnäringen än vad har idag ganska knappa resurser för att kungsörn är. Det är kanske rimligt att arbeta med detta medan länsstyrelserna hundorganisationer fonderar för att har större resurser. Här är istället ersätta hundrivna får. Under symposiet bristen att vägledning saknas vilket lett visades även att korpar och kråkor till att arbetssättet i de olika länen har egentligen inte dödar lamm som ofta stor spridning. påstås. Myterna om kungsörnens predation är många, för att motverka Enligt utredningen tas omkring 1 000 detta är det även viktigt att vi inte renar av kungsörn årligen, antalet spär på myter om andra, idag mindre örnslagna lamm är försumbart och skyddsvärda arter. örndödade hundar är mellan 0-5 per år. Rovdjursersättningen är idag Sekretess ett problem arealbaserad och oavsett skador utgår Att dokumentera känsliga arters ersättning. Detta system är dåligt enligt förekomst är viktigt. Samlad information utredningen, som hellre ser en starkare om detta kan användas för att enklare koppling till antalet föryngringar i och snabbare kunna förutsäga respektive område. Skador kan dock eventuella situationer och förlopp och uppkomma utan att kungsörnen sätta in åtgärder samt att lättare kunna

172 sammanställa förekomster. Men med betydelse, födotillgång är beroende av fördelarna kommer också nackdelar. biologiskt värdefulla skogar. Endast Naturvårdsverket är huvudman örnars risbon är enligt lag skyddade för nystartade Rovdjursforum som och avverkning intill dessa är olaglig är en internetbaserad databas med under häckningstid. Men det är ett rovdjursuppgifter från hela landet. otillräckligt skydd och erfarenheterna Systemet har dock svagheter ur teknisk visar att myndigheter sällan använder säkerhetsaspekt (även Pentagon har andra verktyg de har för att bevara dataintrång, som någon uttryckte det!) häckningsplatser. Hittills har ingen Behörighetsutdelning är inte heller boträdsfällare själv fällts. helt självklar – vilka ska ha tillgång Den gotländska skogen skiljer sig till databasen? Offentlighetsprincipen från övriga landet och fick särskild är till för att myndigheter ska kunna uppmärksamhet. Genom att granskas i ett rättssäkert samhälle och skogsbruket på Gotland in i sen tid hur starkt sekretesskydd känsliga arter karakteriserats av plockhuggning i detta system har är osäkert. Allmänt finns åldriga träd som saknar gäller att en sekretessbelagd handling motstycke i nästan hela södra Sverige. hos en myndighet endast är ”hemlig” Länsstyrelsernas nya skogsstrategi efter att en särskild prövning ansetts ha uppmålas ofta som hot mot skogsbruket tillräckliga grunder för det. Eventuella och för att vara för naturvårdsambitiös. avslag kan därefter överklagas i domstol Så är dock inte fallet. Tvärtom är målet där regeringsrätten är slutlig instans. att öka det kommersiella skogsbruket Rättspraxis saknas idag. Egentligen är betydande och i gengäld avsätta några det här ämnet alltför stort för att på procent som skyddad skog. Skogsbruket några rader beskriva. på Gotland har blivit aggressivare på senare år. Om endast tjugo år Skogsbruket ett hot antas skogen bestå av planteringar Enligt rovdjursutredningen med förlorade naturvärden – och får skogsbruket effekter på länsstyrelsen medverkar alltså aktivt kungsörnsbeståndet, dock inte alltid till detta. Denna utveckling riskerar av ondo då örnar behöver öppna ytor. påtagligt att öka fragmentiseringen Naturvårdshänsyn i skogsbruket, i landskapet och leda till att känsliga till exempel i den fjällnära skogen är arter försvinner. Det är alltså mycket mycket viktig i bevarandet av kungsörn, angeläget att lyfta fram problemet menar utredaren. och agera NU – för att bevara de Skogsbruket måste ändå ses som ett kvarvarande gammelskogarna för generellt hot mot naturvärden och i framtiden. många fall direkt mot kungsörn. Under fjolåret avverkades 77 miljoner m3sk (hela träd) i Sverige. En yta motsvarande knappt hela Gotland avverkas årligen i Sverige. För kungsörn är dock inte enbart de enskilda boträden av

173 Kungsörn funnen död utan ringer då till Stellan Hedgren, som vid havsörnsbo driver kungsörnsmärkningarna på ön. Han är lyckligtvis hemma och hämtar genast sina anteckningar. Det visar sig Text & bild Per Smitterberg då att det är en kungsörn jag hittat och inte en havsörn som jag tog för givet. Vid årets inventeringar av kända och I min iver att inte stanna för länge misstänkta nya bon av de gotländska under boet, tittade jag lite slarvigt på havsörnarna, gjordes en spännande vingpennorna och med tanke på den art och lite mystisk upptäckt. som nu bodde där gjordes en felaktig Jag hade fått tips om ett nyupptäckt bo slutledning. bebott av havsörn som låg i närheten av ett tidigare känt par som vi vet har två När Stellan får sifferkoden uppläst bon (samt ytterligare ett som rasade i visar det sig vara en fågel han märkte en vinterstorm för några år sedan). När som unge 2005 vid ett bo beläget ca jag besökte det nya boet var det mycket 5 km från den aktuella fyndplatsen. riktigt bebott och jag gjorde en snabb koll under trädet samt inmätning av platsen med hjälp av GPS. När jag tittar runt under boträdet hittar jag vad som tycks vara pennorna av en komplett örnvinge utlagda på marken. När jag tittar närmare visar det sig vara just enbart pennorna kvar medan alla mjukdelar var borta. När jag letar vidare hittas lite större skelettdelar. Plötsligt ser jag något som glimmar till i mossan. När jag tittar Både han och jag börjar förstås genast närmare visar det sig vara en färgring spekulera om vad som kan ha skett. som sitter runt ett tarsben! Jag vill nu Hur har den unga kungsörnen hamnat inte störa den vuxna fågeln mer (det är under ett havsörnsbo? Det finns dock varmt och skönt väder vid mitt givetvis många svar på detta och den besök) utan tar med ringen och går slutliga sanningen får vi förstås aldrig från platsen. När jag är borta ur boets reda på. Vid det här laget börjar jag närområde ringer jag först upp Björn nästan känna mig som kommissarie Helander (ansvarig för projekt havsörn Morse! Eftersom havsörnen till viss del i Sverige), för att höra om han känner är asätare kan man tänka sig att den till något om ringen. Jag har nämligen hittat kungsörnen död och släpat med tagit för givet att det är en havsörn jag den till boet. Ett annat alternativ är att hittat. Får dock inget svar från honom den unga, och oerfarna, kungsörnen

174 under havsörnsparets häckperiod Sammanfattningsvis kan man kommit in i reviret och blivit dödad. konstatera att fågelskådning bjuder Det visar sig så småningom som om på många oväntade upplevelser, det senare är närmast sanningen. men jag trodde nog inte att fåglarna Vid nästa besök, när märkningen av själva skulle kunna orsaka sådana ungarna skulle ske, hittar jag nämligen här kriminalgåtor. Vidare visade det kungsörnens kranium under boet. sig att endast några hundra meter När jag tittar närmare har det något från havsörnarnas boträd finns det som liknar ett litet skotthål uppe i ett kungsörnsbo! Detta har dock inte skalltaket. När Björn Helander (som varit bebott under 2007. Förmodligen sköter ringmärkningen) får se detta är är havsörnen dominerande när det han helt säker att det är märket från kommer till eventuell strid om en en örnklo som punkterat kraniet och boplats. Slutligen kunde vi konstatera trängt in i hjärnan. Björn berättade att det troligen är havsörnsparet från att det finns flera belagda fall där det närbelägna reviret som flyttat på örnar dödat inkräktare i reviret, både sig detta år, för vid en kontroll av deras artfränder och andra arter. tidigare kända boplats visar sig de två bona vara obebodda. Avståndet mellan

Tre örnar och en prutgås

Text & bild Tommy Lindberg prutgås. Kungsörnen ger märkligt lätt upp sitt byte och havsörnen slår genast Att få se stora rovfåglar är alltid en klorna i prutgåsen som fortfarande upplevelse, men när det händer något kämpar för sitt liv. Kungsörnen mer... återvänder till sin stenmur. Havsörnen Jag stod i tornet vid Stockviken, en börjar plocka gåsen medan livet sakta ung kungsörn sitter på en stenmur rinner ur den tills den slutar kämpa. och två unga havsörnar på ett rev i Strax ansluter havsörn nummer två, Yttre Stockviken. En av havsörnarna antagligen ett syskon till den första. Så lyfter och flyger på en meters höjd in länge jag stannade kvar fick den inte mot kanalen och jag följer den i tuben smaka men jag var inte kvar så länge. när den kommer Jag lämnade i närmare. Den alla fall platsen slår sig ner på med en känsla marken och kör över att ha iväg kungsörnen upplevt något som just slagit en särskilt.

175 Exkursionsrapporter

Sudret den 8 april

Med hopp om vårkänslor hade ett piggt och vårlängtande gäng skådare samlats på parkeringen vid Hoburgsklippan. Som planerat var luften fylld av lärksång från många revirhävdande sånglärkor, medan storspovar hördes flöjta nere över fälten i dalen. Trots det hyfsade vädret var det magert med tättingar i området när vi gick söderut förbi klippan och ner längs den västra stranden mot Rivet. Istället riktade vi våra kikare mot vad som rörde sig över havet, vilket gav en del smått och gott. 1 ung smålom passerade, likaså 3 storlommar, 2 tobisgrisslor samt en handfull småskrakar och svärtor. En flock på 35 sjöorrar hittades rastande medan 15 drog förbi. Uppe över Hoburgens fyr hittades en yngre kungsörn. Efter rundan passade det fint med fika uppe vid ruinen, samtidigt som vi höll koll på vad som passerade. Efter ett litet krigsråd bestämdes att området kring Holmhällar skulle få en chans att visa vad det hade att bjuda på. I skogen runt pensionatet hittades det vanliga sortimentet av mesar, trädkrypare, bofinkar, grönsiskor, steglits samt en massa nervösa trastar av flera arter. Vi promenerade ner till raukfältet och spanade av havet samt Heligholmen. Det mest intressanta som hittades var ett gäng bobyggande storskarvar ute på holmen. På återvägen mot bilarna upptäcktes 3 olika havsörnar som sakta seglade förbi. De flesta av deltagarna var nu nöjda med en trevlig förmiddag i fält och den officiella delen av exkursionen upplöstes. Undertecknad och någon till fortsatte dock till Grötlingboudd med hopp om rödhalsad gås, vilket kom på skam. Vi kunde dock skaka fram en grann rödspovhane, en spelande kärrsnäppa samt sju rastande myrspovar. Vi fortsatte vidare längs östra sidan och hamnade vid fågeltornet i Lausviken där ytterligare arter kunde räknas in. 40 bläsänder, 6 snatteränder, 50 krickor, 12 stjärtänder, 3 skedänder, 75 skärfläckor, 30 större strandpipare samt minst 700 skrattmåsar nyttjade viken och dess fina dyrevlar för födosök. Givetvis fanns det också rejäla flockar med vitkindade gäss på strandängarna. Ledde dagens äventyr gjorde Tord Lantz och Per Smitterberg. Noterade gjorde Per Smitterberg

Västergarn 13 maj

Morgonen startade i lätt dimma i Visby, men när det blev dags för avfärd till Kronholmen kunde solen skönjas. Samling skedde på Kronholmens parkering där det syntes bl.a på klädseln vilka som hade våra intressen. Till slut blev det 18 deltagare med oss ledare inräknade. Efter välkomsthälsning av Sten och information om dagens planer avslöjade jag efter att jag tidigare varit i Västergarnsviken, att där satt en trastsångare och sjöng, detta höjde temperaturen direkt. Det blev en fin start vid fyren där det ganska raskt upptäcktes en ljus fågel i stora trädet ute på Utholmen. Efter finjustering av tuberna bestämdes fyndet till en pilgrimsfalk i fint solsken och Jörgen kompletterade med att det var en hona. Mycket bättre start på denna dags skådning kunde det knappast bli. Utöver falken var det dock inte så mycket att se på, det låg många ejderhannar på vattnet vilket kan tyda på att honorna låg och ruvade. En ärtsångare och några lövsångare sjöng lite i buskarna för att vi skulle få en möjlighet att lära oss deras sång. Nästa stopp med bilkaravanen blev vid fågelreservatet längs vägen. Där upptäcktes det betydligt flera arter, två brushanar, en gluttsnäppa, tre grönbenor, större strandpipare, tofsvipor och rödbenor. Änder fyra hane årta,två skedänder, en kricka. Därefter körde vi till fiskeläget i Västergarnsviken, så fort vi steg ur bilarna hördes en härmsångare i trädgården strax intill, det var nog årskryss för

176 de flesta. Sedan i raskt takt mot bodarna, för bakom dessa i den lilla vassruggen kraxade trastsångaren ljudligt, några lyckades dessutom få se den i vassen. Det blev det lilla extra som är så roligt att ha på en exkursion, fågeln är ju knappt årlig på Gotland. I själva viken var det ganska magert med fågel dock flera gravänder, större strandpipare, två kärrsnäppor, en småtärna och två skärfläckor, som blev de första för några av deltagarna. En mosnäppa hade setts av Jörgen men dragit iväg när han var där något före oss övriga. Efter komprimering i ett färre antal bilar blev det Paviken nästa och östra parkeringen. Först lite studier på den gotländska nunneörten som växer där omkring men dock nästan överblommad. Efter att det duggregnat lite började solen bryta fram igen och det blev behagligt varmt. I den södra delen sjöng en rörsångare och en buskskvätta hittades sittande i vassen. En skräntärna flög på nära håll och födosökte, två tranor sågs i vassen och en hona brun kärrhök sågs också flyga och spana över vattnet. Efter att avverkning skett under vintern av alla tallar, fanns det många stubbar att sitta på. Därför var det perfekt att ta fram ryggsäckarna och njuta av kaffet, utsikten, vitsippor och svalört. Vi underhölls också förstås av bl.a näktergal, svarthätta, stenskvätta, trädpiplärkor, talgoxar och fåglar i vattnet där tranorna satte in en trumpetstöt som avslutning. Vilket vi även gjorde och var överens om att det varit en trevlig förmiddag i fin natur. Vi som ledde var Sten Wikström och Sivert Söderlund

Besök vid Sundre fågelstation 26 maj

Söndagen var en dimmig och rätt blåsig morgon. Inte så blåsig att ringmärkningen behövde ställas in men tillräckligt för att fåglarna skulle vara få i näten. När jag gick upp till Hoburgens parkering, som var exkursionens samlingsplats, så mötte mig femton deltagare. Bland deltagarna fanns fågelintresserade i alla åldrar, från barn i skolåldern till pensionärer. När vi kom ner till ringmärkarboden så fick vi åtminstone se några fåglar både i nät och i ringmärkarnas händer. Allt som allt ringmärktes tjugoen fåglar av tio arter denna morgon. Förutom förevisning om hur det går till att ringmärka en fågel och varför, så fick vi även gå med en runda bland näten och se hur det går till att ta loss fåglarna. På grund av dimman så var ingen ide att skåda fågel i omgivningarna. En turturduva hade hörts i Skoge, så merparten av deltagarna följde med dit för att kanske få en glimt av denna något rara art. Några deltagare stannade kvar hos ringmärkarna för ytterligare någon nätrunda. Ingen turturduva var på plats när vi kom till Skoge, trots en god stunds väntan. Så småningom skingrades exkursionsdeltagarna och de flesta satte nog kosan hemåt. En halvtimme, timme efter att exkursionen avslutats så sågs och hördes turturduvan på nytt tvåhundra meter längre öster om där den hörts tidigare. Jag åkte dit igen och fick både se och höra den, synd bara att jag inte kunde få visa upp den under exkursionen. Tommy Lindberg

Nattsångare den 12 juni

Med ett perfekt väderläge redan från start fanns förhoppning om en spännande natt, när dryga tjoget sugna fågelvänner samlades vid Roma kyrka denna milda och sköna sommarkväll. Efter lite planläggning från ledarna beslutades att vi skulle börja med lite dagsljusskådning inne vid dammarna bakom Roma samhälle. Det är ett stort system med dammar som förr användes av sockerbruket som slamdammar, men är nu förvandlade till utmärkta fågellokaler med täta koncentrationer av främst doppingar. Vi hade hoppats på någon busksångare men fick nöja oss med kärrsångare och rörsångare. Annars var 177 det just här som öns första busksångare upptäcktes för många år sedan och lokalen har fortfarande dragningskraft på arten. I dammarna kunde åtskilliga svarthakedoppingar räknas in, även många gråhakedoppingar och skäggdoppingar. En skedandhona med sex dunungar simmade förbi i kanten av en gräsrugge medan brunänder, sothöns, gravänder och viggar kunde läggas till listan. Rörhöna hördes och stora gäng tornseglare födosökte över våra huvuden. Det var nu dags att byta lokal och vi körde i samlad tropp österut till Lina myr. Trots att lokalen sedan mer än sextio år är förvandlad till jordbruksmark, finns det ännu en hel del spännande att upptäcka, speciellt en ljum försommarnatt. Vi körde längst ner på grusvägen som leder ut på myren norrifrån. Härnere i myrens södra delar finns fortfarande en del områden med täta buskage som lockar nattsångare. Ett säkert kort här är gräshoppsångaren och vi blev inte besvikna, utan kunde njuta av den lustigt surrande fågeln inne från buskagen. Även kärrsångare satt här. En annan given röst ute på vallarna och fälten är kornknarren, som med sitt raspande fyller natten. Åtskilliga knarrar kunde läggas till i listan och även rapphöns spelade ute på fälten. Morkullan hade också sitt drag över våra huvuden och nattskärrans surr kompletterade nattkonserten. Stärkta av denna upplevelse ansåg vi det var dags att dra sig hem mot kudden efter en härlig konsert i den gotländska försommarnatten. Ledde gjorde Bimbi Ollberg och Per Smitterberg. Noterade och skrev gjorde Per Smitterberg

Ringmärkning och rovfågel i Sundre

Björn Lilja hade fått förhinder så jag hade ryckt in som exkursionsledare. Det regnade och blåste morgonen den andra september så någon ringmärkning skulle det inte bli. Vädret skrämde också iväg de flesta deltagare. Vi var tre, exkursionsledare, försäljningsansvarig och en deltagare. Vi ställde oss i ”Grottan”. Det är en urgröpning i Hoburgsklippans västra klippvägg där man kan stå och sträckskåda i någorlunda lä, utan att bli blöt av regnet. Några kentska tärnor och några storlomar drog förbi annars var det ganska glest med fågel. När regnet slutat åkte vi ner till Rivet och ganska snart upptäckte vi tre kustlabbar som väl få sägas vara exkursionens höjdpunkt. Två av labbarna var ungfåglar av mörk fas, den tredje gick för långt ut för att sådana detaljer skulle gå att urskilja. En tornfalk var dagens första rovfågel och den jagade uppåt Hoburgsklippan till. Medhavd matsäck intogs vid Hoburgensparkering. När vi skulle fortsätta mot Muskmyr passerade en lärkfalk. Sparvhök och Ormvråk kompletterade rovfågellistan. Vi hade ganska få rovfågelarter med tanke på exkursionens inriktning. En gök fick avsluta exkursionen dock kunde några fjällpipare avnjutas av samtliga deltagare på vägen hem. Tommy Lindberg

Snoderviken och Klase den 12 augusti

Efter en mycket nyckfull sommar (vädermässigt) möttes deltagarna till dagens utflykt av lågt hängande gråa dimmoln men ljumt väder vid Sproge kyrka. Trots avsaknad av morgonsol hade 24deltagare lockats till en sydvästra Gotlands bättre fågellokaler. Efter en kort inledning och presentation av dagens strategi, avgick hela truppen ner till Klase fiskeläge där vi möttes av en disig horisont och fuktiga strandängar. Men säg den gotlandsskådare som ger upp så lätt utan efter lite uppmuntrande ord från undertecknad, gav vi oss av söderut

178 över den välbetade strandängen och tänkte börja spana av Snodervikens grundvatten och dyrevlar. Vi hann dock knappt sätta upp tubkikarna när morgonens första utrop hördes. ”Pilgrimsfalk över vattnet!” Alla kikare vändes raskt västerut och en tämligen stor falk kom raskt klippande in över stranden, men snart ändrades artbestämningen till lärkfalk. Dimma och fuktig luft spelar ofta ett spratt när man skall bestämma storlek på objekt. Fågeln flög i alla fall förbi oss och satte sig i en trädtopp bakom fågeltornet och då fick den byta artnamn en gång till! Slutligen blev den nämligen en ung aftonfalk. Den hade godheten att, som den arten ofta gör, snällt och lugnt sitta kvar så att alla kunde se sig mätta och nöta in alla detaljer. Nåväl, nu var det dags att se vad viken bjöd på. Men då var det dags för nästa utrop: ”svart rödstjärt i stenmuren”. Och mycket riktigt, den här gången höll den första artbestämningen. Åter till vadare och änder. Ute på Fugelskär gick det väntade sortimentet av vadare: stora gäng med brushanar, gluttsnäppor och grönbenor samt mindre gäng kärrsnäppor, enkelbeckasiner och några svartsnäppor. Även 2 myrsnäppor hittades och av simänder sågs cirka 140 krickor och 8 skedänder. Dock tog dimman kommandot och viken bäddades in i ogenomträngliga gråslöjor, så ledaren kommenderade återmarsch med åtföljande fikapaus vid fiskeläget. Från fikaborden spanades, så gott det gick, upp mot Rullen och viken norrut. I diset hittades stora gäng tofsvipor, större strandpipare, 8 småsnäppor och 2 mosnäppor. Plötsligt kom en ung havsörn som en gigantisk ande ut ur diset, gjorde en lov norr om staketet och försvann lika snabbt. Ungefär hälften av deltagarna var nu nöjda och tanken var väl att vi skulle avsluta. Dock fanns några envisa själar kvar som ville mer och tur var väl det för dimman gav nästan upp så vi återtog skådningen nere vid viken. På väg från Klase flög en lärkfalk förbi (där kom den) och framme vid Snoderviken kunde vi studera vadarna mer i detalj. Det resulterade i 1 dubbelbeckasin (Gotlands-X för några) samt 2 rödspov och 1 förbiflygande ung brun kärrhök. Nu hade klockan passerat lunch och det började knorra betänkligt i vissa magar, varför dagens utflykt avslutades och vi kunde åter summera en mycket lyckad morgon vid detta smultronställe. Ledde det hela gjorde Per Smitterberg

Euro Birdwatch 6 oktober

Morgonen började i mörker och lätt regn föll på bilrutan vid färden till Kronholmen. Det bådade inte gott för skådning vid Kronholmens fyr som stod på dagens program. Samlingsplatsen var parkeringen där det blev fem tappra skådare som samlades. Det regn som föll tidigare på morgonen upphörde ganska snart vilket gjorde att det blev uthärdligt vid fyren trots frisk vind.Det var inga stora streck utan mest enstaka fåglar som drog förbi. Det gällde att hitta det lilla extra för att få upp humöret. Då blev uppgiften att räkna skarvarna som stod på stranden på Västergarns Utholme, det blev nära 500 stycken vid just det räkningstillfället. De flesta av en och samma art som flög förbi blev stararna med 150 individer, som god tvåa blev gräsänderna med 40 och trea kom knölsvanarna med 21. Lilla kungsfågeln kom på hedrande fjärde plats med 20 exemplar. Efter ett par timmar beslöt vi att undersöka golfbanans norra del eftersom denna del var avstängd för klubbsvingarna. Det blåste ju ganska friskt så att vi letade i lä bland dungarna men det blev inte många obsar, några talgoxar, blåmesar och grönsiskor. Ett par ängspiplärkor och en sävsparv hördes också. Det blev dock en vandring över en stor del av golfbanan som avslutning på en trevlig dag vid havet. Totalt noterades 47 arter. Exkursionsledare var Sivert Söderlund

179