DOCSLIB.ORG

Skyddad Natur I Gotlands Län

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Skyddad Natur I Gotlands Län Skyddad natur i Gotlands län NATURRESERVAT, DJURSKYDDSOMRÅDEN, NATURA 2000-OMRÅDEN, FRIDLYSTA DJUR & VÄXTER M.M. Se även Länsstyrelsens hemsida: www.i.lst.se Skyddad natur i Gotlands län I föreliggande sammanställning redovisas vilka områden inom Gotlands län som omfattas av något slag av skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken (1998:808). Dessutom ingår en förteckning över länets fridlysta växt- och djurarter. Närmare information om de naturskyddade områdena och vika bestämmelser som gäller kan er- hållas från Länsstyrelsen (621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00) eller på Länsstyrelsens hemsida (www.i.lst.se). Denna sammanställning är ajourförd till och med den 1 september 2008. Nationalparker Enligt 7 kap 2 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde som tillhör staten efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark. Syftet med bildandet skall vara att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. I Gotlands län finns bara en nationalpark. NVR- Namn Total- Land- Beslutsdatum ID areal areal (ha) (ha) 2000189 Gotska Sandön 4 500 3 638 1910-12-30 1963-06-28 1988-11-10 Naturreservat Enligt 7 kap 4 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar om bildandet av natur- reservat. Naturreservat kan omfatta såväl privatägd som samhällsägd mark. Inom ett naturreservat gäller vissa föreskrifter som inskränker såväl markägarnas som allmänhetens rätt att utnyttja området. Före- skrifterna är anpassade till syftet med reservatet och är därför olika i olika reservat. I Gotlands län finns för närvarande 109 naturreservat. Av dessa har ett, Galgberget, bildats av Got- lands kommun. NVR-ID Namn Total- Land- Beslutsdatum areal areal (ha) (ha) 2000102 Allkvie änge 17,8 17,8 1980-05-19 2004-02-17 2013503 Alstäde skog 54,2 54,2 2007-12-19 2000113 Alvena lindaräng 5,6 5,6 1980-05-19 2000117 Asunden 8,0 3,0 1930-12-31 1986-03-24 2000106 Bergbetningen 9,0 9,0 1995-03-27 2000135 Björkume 237,0 237,0 1995-03-27 2010854 Blautmörskogen 56,0 56,0 2006-12-20 2002747 Bluttmo-Gildarshagen 82,2 82,2 2003-11-03 2000115 Bosarve 2,5 2,5 1980-11-24 2014006 Bosarve lövskog 61,4 61,4 2008-05-14 2002743 Botes källmyr 184,7 184,7 2004-12-06 2000107 Brucebo 35,0 33,0 1970-05-28 1989-05-22 2000441 Bräntings haid 423,0 423,0 2001-10-16 2010855 Bungenäs 40,6 40,6 2006-12-20 2000444 Bästeträsk 1 484,0 807,0 2001-05-16 2000118 Danbo 41,0 41,0 1957-09-17 1988-10-31 2007-11-05 2000451 Digerhuvud 113,0 113,0 1930-12-31 1976-05-03 2000129 Ekstakusten 45,0 45,0 1967-12-12 1995-03-27 2000445 Filehajdar 12,0 12,0 1997-08-11 2000120 Folhammar 75,0 17,0 1974-12-17 2000745 Forsviden 198,6 198,6 2004-12-06 2000431 Galgberget 51,0 51,0 1998-03-25 2000420 Gamla hamn 1,3 1,0 1930-12-31 1976-06-21 2002769 Gothem Suderbys 28,1 28,1 2007-12-19 NVR-ID Namn Total- Land- Beslutsdatum areal areal (ha) (ha) 2000462 Gotlandskusten 11 800,0 11 800,0 1993-04-26 2000459 Grausne källmyr 20,0 20,0 1978-10-23 2000423 Grodde 23,0 23,0 1981-05-25 2000025 Grodvät 37,4 25,0 2004-02-17 2013401 Grogarnsberget 253,0 253,0 2007-11-05 2002952 Gräne 85,7 85,7 2005-08-12 2000110 Grötlingboholme 220,0 65,0 1973-10-09 1990-12-03 2000103 Hajdes storhage 199,0 199,0 1991-04-29 2013404 Hajdkvie skog 47,9 47,9 2007-12-19 2000452 Hall-Hangvar 2 871,0 2 871,0 1967-08-15 1999-08-12 2000448 Haugajnar 157,0 157,0 2002-11-13 2000428 Hideviken 1,7 1,7 1931-09-22 1976-10-25 2000440 Hoburgsmyr 170,0 170,0 1997-08-11 2013555 Holmhällar 5,8 5,8 2008-02-06 2013502 Horsan 89,6 35,0 2007-12-19 2000422 Husken 1,8 1,8 1931-09-22 1976-11-29 2000126 Husrygg 37,0 37,0 1949-03-30 2000433 Hägsarve kärräng 2,9 2,9 1998-12-16 2000133 Hällholmen 5,4 5,4 1916-05-22 2002748 Hässle backe 21,6 21,6 2002-06-10 2005-02-03 2000132 Högklint 11,5 11,5 1969-09-10 1979-11-19 1988-04-25 1989-02-02 2000458 Hörsne prästänge 9,7 9,7 1986-06-16 1987-11-04 2000121 Jungfrun 2,3 2,3 1930-12-22 1976-11-29 2000450 Jusarve skog 39,0 39,0 2002-12-02 2000122 Kallgatburg 121,0 121,0 1957-09-17 1990-12-03 1993-03-22 2000136 Klinteklinten 2,8 2,8 1990-05-28 2000461 Klosteränge 29,0 29,0 1985-09-23 2006-12-20 2000429 Krakvät 16,0 16,0 1998-03-18 2000457 Kronholmen 6,0 6,0 1991-01-28 2002744 Kvie källmyr 31,8 31,8 2004-12-06 2000124 Käldänge 5,5 5,5 1996-08-12 2002950 Källinghagen 11,0 11,0 2005-08-12 2000419 Langhammars 478,7 458,7 1931-09-22 1976-10-25 1994-05-30 2014045 Langmyrskog 44,4 44,4 2008-06-11 2000114 Laus holmar 520,0 60,0 1981-10-26 2000421 Lergravsviken 6,5 6,5 1930-12-31 1986-08-25 NVR-ID Namn Total- Land- Beslutsdatum areal areal (ha) (ha) 2000436 Lilla Karlsö 926,0 158,0 1955-05-20 1976-12-20 1978-03-16 1990-12-03 1993-03-22 2013367 Lilla Mörby 33,5 33,5 2007-09-28 2000026 Lindhammarsmyr 190,7 190,7 2003-11-03 2000134 Lummelundagrottan 17,0 17,0 1989-03-20 1989-08-24 2000427 Lörgeudd 1,5 1,5 1931-09-22 1986-03-24 2000128 Mallgård källmyr 5,7 5,7 1985-01-28 2000028 Mallgårds haid 168,9 168,9 2003-11-03 2000426 Malms-Kyllaj 3,7 3,7 1931-09-22 1976-11-29 2002951 Marpes 148,8 109,4 2005-08-12 2000125 Millumträsk 23,0 23,0 1996-08-12 2000434 Mojner 31,0 31,0 1999-03-08 2000127 Mulde 6,0 6,0 1976-10-25 2000109 Muskmyr 106,3 99,0 1985-10-21 2000456 Närsholmen 415,2 190,8 1986-05-26 1987-04-27 1991-11-28 2000447 Ollajvs 116,0 116,0 2002-09-16 2000029 Pankar 28,1 28,1 2003-04-28 2000131 Paviken 75,0 30,0 1994-05-30 2000111 Rone ytterholme 182,0 46,0 1976-03-15 1977-02-24 2014005 Rongärde 39,3 39,3 2008-05-14 2000442 Russvätar 117,0 117,0 2001-10-16 2000425 S:t Olofsholm 11,5 11,5 1931-09-22 1976-06-21 2000449 Salmbärshagen 31,0 31,0 2002-11-13 2000443 Salvorev-Kopparstenarna 62 000,0 0 1987-10-26 1988-08-25 2000460 Sandarve kulle 14,7 14,7 1984-10-22 2000119 Sandviken 22,7 8,7 1969-08-12 2014004 Själsöån 4,7 4,6 2008-05-14 2000138 Skalahauar 29,5 29,5 1962-11-07 1991-09-16 2000030 Smågårde naturskog 6,4 6,4 2003-04-28 2013398 Stenstugu skog 57,2 57,2 2007-11-05 2000435 Stora Karlsö 1 180,0 246,0 1970-04-24 1976-12-20 1978-03-16 1990-12-03 2000438 Storholmen 40,0 15,0 1999-12-20 2000112 Storsund 116,0 76,0 1974-12-17 1992-02-17 2000430 Sävvät 21,0 21,0 1998-03-18 2000446 Tiselhagen 10,0 10,0 1997-08-11 2000101 Torsburgen 161,0 161,0 1994-01-24 NVR-ID Namn Total- Land- Beslutsdatum areal areal (ha) (ha) 2000137 Träskmyr och Vasteån 283,0 267,0 1981-03-23 2014044 Törrvesklint 37,1 37,1 2008-06-11 2000105 Ullahau 144,2 144,2 1966-07-21 1991-09-16 1993-04-07 2000104 Uppstaig 148,0 148,0 1995-09-27 2000108 Vaktbackar 13,5 13,5 1972-08-28 2000432 Verkegards 30,0 30,0 1998-11-02 2000123 Vitärtskällan 13,0 13,0 1996-02-13 2000130 Västergarns utholme 55,0 55,0 1990-03-26 1992-11-20 2000439 Västlands 40,0 40,0 2000-03-27 2000116 Västra märgelgraven 4,0 1,0 1953-09-02 2000424 Ytterholmen 36,0 17,0 1931-09-22 1986-03-24 2000437 Ålarve 174,0 66,0 1999-04-08 2002746 Ölbäck 100,5 100,5 2004-12-06 2002948 Östergarnsberget 192,9 192,9 2005-08-12 Naturminnen Små områden, vanligen mindre än en hektar, eller punktobjekt, som t.ex. träd, flyttblock eller raukar, kan av Länsstyrelsen, med stöd av 7 kap 10 § miljöbalken, skyddas som naturminne. NVR-ID Objekt Socken Fastighet Beslutsdatum 2003609 Avaeken Fårö Ava 1:4 1911-05-17 2003610 Bastustainen Rone Domerarve 1:17 1913-02-05 2003611 Lojstaeken Lojsta Lojsta Annex 1:1 1913-09-26 2003612 Gullstainen Sundre Västergårde 1:32 1914-02-04 2003613 Ek 15 m V Adamsbro Fardhem Gardarve 1:35 1924-04-28 2003561 Rauk Stenkyrka Grausne 1:12 1930-12-31 2003562 Raukområde Bunge Hultungs 1:2 1932-09-25 2003614 Ek med sjudelad stam Hejnum Kyrkebys 1:3 1942-12-31 2003615 Tvåstammigt kastanjeträd Rone Prästgården 1:1 1946-11-26 2003616 Ek Hejde Häglajvs 1:11 1947-02-28 2003617 Ek Bro Eriks 1:13 1947-02-28 2003618 Ek Näs Lingsarve 1:4 1947-02-28 2003619 Ek Hall Halls Annex 1:1 1953-04-14 2003620 Två sammanvuxna tallar Burs Sigsarve 1:4 1957-10-26 2003621 Häradseken Roma Ajmunds 1:9 1959-03-10 2003622 49 tallar (boträd för blåkråka) Fårö Dämba 1:5, Lansa 1961-05-15 1:9, 1:17, 1:28, 2003623 Mölnor 1:9, 2003624 Verkegards 7:1, Ödehoburga 3:1 2003625 2003626 2003627 2003563 Tonnklint Lojsta Bjärs 1:51 1961-06-29 2003628 Äugläaiki Grötlingbo Sigsarve 2:1 1961-11-08 2003629 Ek Öja Lasses 1:6 1961-11-08 2003630 Ask jämte omgivande område Eke Bölske 3:1 1968-01-30 2003564 Hångers källa Lärbro Hångers 1:5 1968-12-31 2003631 Ek Dalhem Hässelby 1:9 1969-07-29 NVR-ID Objekt Socken Fastighet Beslutsdatum 2003632 Ek Kräklingbo Prästgården 1:1 1970-02-16 2003633 Flyttblock Sanda Runne 1:37 1980-01-29 2003565 Näsuddens gullborstelokal Näs Båtels 1:8, Gans 1983-12-07 1:12 1990-01-29 2003566 Grausne norra raukområde Stenkyrka Grausne 1:43 1986-08-25 2003567 Häll med jätteisräfflor Lummelunda Kambs 1:38 2000-06-29 Djurskyddsområden I syfte att trygga vissa områden för djurlivet kan länsstyrelsen eller kommunen med stöd av 7 kap 12 § miljöbalken inrätta djurskyddsområden.
Load more

Recommended publications
  • Krysslista Gotlands Naturreservat 47
    Krysslista Gotlands naturreservat 47 7 6 22 21 4 93 73 67 23 39 102 74 114 58 96 118 38 123 2 34 61 138 108 79 5 85 117 124 132 94 71 116 56 139 8 60 89 11 110 120 12 48 86 62 1 130 97 3 63 9 10 13 111 105 20 127 27 50 55 136 69 134 66 95 90 122 35 36 26 80 45 30 100 43 82 17 98 54 121 57 99 51 109 91 49 126 92 76 83 53 115 25 133 75 131 106 19 84 125 140 101 112 31 33 52 87 88 77 103 42 59 18 128 135 37 40 141 14 24 41 107 113 46 78 70 137 16 81 29 32 64 65 68 129 72 15 44 104 28 119 ⃣ 1 Hällholmen ⃣ 51 Kronholmen ⃣ 101 Hajdkvie skog ⃣ 2 Jungfrun ⃣ 52 Hajdes storhage ⃣ 102 Horsan ⃣ 3 Asunden ⃣ 53 Torsburgen ⃣ 103 Alstäde Skog ⃣ 4 Gamla hamn ⃣ 54 Paviken ⃣ 104 Holmhällar ⃣ 5 Lergravsviken ⃣ 55 Bergbetningen ⃣ 105 Själsöån ⃣ 6 Digerhuvud ⃣ 56 Björkume ⃣ 106 Rongärde ⃣ 7 Langhammars ⃣ 57 Uppstaig ⃣ 107 Bosarve lövskog ⃣ 8 Husken ⃣ 58 Vitärtskällan ⃣ 108 Törrvesklint ⃣ 9 Ytterholmen ⃣ 59 Käldänge ⃣ 109 Langmyrskog ⃣ 10 S:t Olofsholm ⃣ 60 Millumträsk ⃣ 110 Dagghagen ⃣ 11 Malms-Kyllaj ⃣ 61 Hoburgsmyr ⃣ 111 Sajgs ⃣ 12 Lörgeudd ⃣ 62 Filehajdar ⃣ 112 Guffride ⃣ 13 Hideviken ⃣ 63 Tiselhagen ⃣ 113 Sigdes ⃣ 14 Stora Karlsö ⃣ 64 Krakvät ⃣ 114 Ryssnäs ⃣ 15 Husrygg ⃣ 65 Sävvät ⃣ 115 Herrgårdsklint ⃣ 16 Västra märgelgraven ⃣ 66 Galgberget ⃣ 116 Furilden ⃣ 17 Snåltorp ⃣ 67 Verkegards ⃣ 117 Sigfride ⃣ 18 Lilla Karlsö ⃣ 68 Hägsarve kärräng ⃣ 118 Ireån ⃣ 19 Danbo ⃣ 69 Mojner ⃣ 119 Lundar ⃣ 20 Kallgatburg ⃣ 70 Ålarve ⃣ 120 Bruten ⃣ 21 Skalahauar ⃣ 71 Storholmen ⃣ 121 Bäcks ⃣ 22 Ullahau ⃣ 72 Västlands ⃣ 122 Södra hällarna ⃣ 23 Hall-Hangvar ⃣ 73 Bästeträsk
    [Show full text]
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
    [Show full text]
  • Paviken Research Project 2013-2016 Investigation of a Viking Age Trading and Manufacturing Site on Gotland, Sweden
    Gotland Archaeological Field-school Paviken research project 2013-2016 Investigation of a Viking Age trading and manufacturing site on Gotland, Sweden Project plan Project Director Associate Professor Dan Carlsson Arendus Färjeleden 5c, 621 58 Visby Sweden. Tel. +46-498219999 www.gotland-fieldschool.com Email: [email protected] Cover picture: The head of a dress pin in the form of a dragons head. Found at Stånga, Gotland. Photo Dan Carlsson Harbours and trading in the Baltic Sea during the Viking Age - an introduction In our interpretation of prehistory we are highly influenced by the material we see in the landscape or by coincidences found during archaeological surveys, and we forget or neglect to take into account the hidden cultural landscape. This is particularly true when it comes to prehistory in Sweden. As we completely lack written sources before the 12th century (with the exception of runic inscriptions) we have to rely on archaeological field material. An example of this problem is the question of Viking Age trade and its associated port activities. Extensive Viking material from Gotland suggests that the island had a lively exchange with the surrounding regions at that time in its history. This is reflected in the existence of numerous silver hoards; no area in northern Europe has such a con- centration of silver from the Viking Age as Gotland. There are clear signs of an extensive and lively Staraya Sigtuna trade and exchange (or piracy, as Ladoga Birka some would argue), which in turn Kaupang required docking points, ports
    [Show full text]
  • Tidernas Ö Kulturhistoriskt Symposium, 17 Februari 2006
    Stora Karlsö – tidernas ö Kulturhistoriskt symposium, 17 februari 2006 Sammanställning Rita Larje DEN 17 FEBRUARI samlades ett 50-tal karlsövänner i Visby i Almedalsbibliotekets stora hörsal. Det var dags för det annonserade symposiet om Stora Karlsös kulturhistoria. En arbetsgrupp bestående av Christian Runeby från länsstyrelsen på Gotland, Lars Wilson och Bo Fernholm som representanter för Palmska fonden och Rita Larje från Karlsöklubben hade under hösten och vintern letat föredragshållare och planerat evenemanget. Högskolan på Gotland ställde upp som värd och höll med lokaler. Symposiet hade lockat ett 50-tal deltagare vilket var både överraskande och otroligt glädjande. Av stor betydelse för det fortsatta arbetet med det kulturhistoriska handlingsprogrammet var också att så många ville medverka i ett grupparbete. Med inbjudan till symposiet hade följande handlingar skickats Lennart Lindgren, ordförande i Karlsö Jagt- och Djurskydds- ut som instuderingsmaterial: förenings AB öppnade symposiet och hälsade välkommen och • Förslag till kulturhistoriskt handlingsprogram för var också dagens moderator. Stora Karlsö, Gotland av Kerstin Cassel, 2005. • Kulturhistorisk handlingsplan. Förslag till åtgärder av Rolf Jacobson och Rita Larje, 2005. Först ut bland talarna var Rolf Jacobson med ”Från Tjelvar till • Om ett par gamla Karlsökartor och lite till av Rolf tjugohundratal” och en introduktion till kulturhistorien på ön. Jacobson, 2005. Rolf inledde med att läsa början av Gutasagan och dess Tjelvar. Han hävdade att Tjelvar personifierade de första säljägarna som • Stora Karlsös kulturhistoria – komplement till sökte sig vidare österut från fastlandet längs den närmaste Guidehäftet av Katarina Amér, 2005. vägen, d.v.s. via Öland och Stora Karlsö. Tjelvar var alltså Stora • samt en Karlsökarta (RL, RJ 2005) framtagen för Karlsös första turist, innan han landsteg på Gotland.
    [Show full text]
  • Provfiske I Gotländska Sjöar 1999
    Provfiske i gotländska sjöar 1999 Rapport nr 6 2004 från Länsstyrelsens livsmiljöenhet Provfiske i gotländska sjöar 1999 PETER LANDERGREN Omslagsbild: Paviken. Foto: Stellan Hedgren ISSN 1403-8439 _____________________________________________________________________ LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – LIVSMILJÖENHETEN – VISBY 2004 Förord Denna rapport har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. I uppdraget låg att göra en sammanställning av provfisken gjorda i gotländska sjöar 1999 och göra en bedömning tillståndet i de olika sjöarna baserat på Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet, 1999”. Ansvarsförhållanden och bakgrund Peter Landergren är ansvarig för innehållet i denna rapport. Data är kvalitetssäkrad via kontroll av rådata till digitalisering. Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo är ansvarig för provfiskena 1981 och 1999 som utfördes av Ingvar Persson och Magnus Pettersson. Erik Törnblom och Frida Eklund har tagit de flesta foton i denna rapport förutom bilderna från Paviken och Bästeträsk som är fotograferade av Stellan Hedgren. Delar av texten ”inledning” samt tabeller för respektive sjö är skrivna av Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo. Peter Landergren är fiskekolog och jobbar för närvarande vid Gotlands Sportfiskeklubb som projektledare för ett EU-projekt med inriktning på fiskevård och fisketurism. Adress: Stjärngatan 16 C, 621 41 Visby, tel. 0498-284100. Dokumentation Rådata samt originalfoton finns på Livsmiljöenheten, Länsstyrelsen på Gotland samt vid enheten för Lantbruk, skog och fiske. Kartor ©Lantmäteriverket.
    [Show full text]
  • An Edition of Guta Saga with Introduction, Translation
    An Edition ofGuta Saga with Introduction, Translation, Commentary and Glossary edited by Christine Ingegerd Peel UNIVERSITY COLLEGE LONDON Degree of MPhil 1998 ProQuest Number: U642093 All rights reserved INFORMATION TO ALL USERS The quality of this reproduction is dependent upon the quality of the copy submitted. In the unlikely event that the author did not send a complete manuscript and there are missing pages, these will be noted. Also, if material had to be removed, a note will indicate the deletion. uest. ProQuest U642093 Published by ProQuest LLC(2015). Copyright of the Dissertation is held by the Author. All rights reserved. This work is protected against unauthorized copying under Title 17, United States Code. Microform Edition © ProQuest LLC. ProQuest LLC 789 East Eisenhower Parkway P.O. Box 1346 Ann Arbor, Ml 48106-1346 Guta Saga 2 Abstract The following thesis is an edition of the text of Guta saga found in the fourteenth-century manuscript of G uta la g It is held in Kungliga Biblioteket, Stockholm and designated B64. In the manuscript the text covers the last eight leaves. It represents the only complete version of the text in Gutnish, the medieval language of Gotland. The Introduction contains a section on the historical background to the text and a discussion of the following: preservation, content, sources (both written and oral), date and place of composition, authorship, historical value, language and previous editions of the text. The principles of the current edition are described. The text of the manuscript is normalized and contains a number of emendations, which are signalled in footnotes.
    [Show full text]
  • Deltagerliste
    Deltagerliste Janne Gygli Birthe og Einar Bacher Randi Hansen Ole Kjuel Nielsen Karen Grete Yttesen og Per Hermansen Ebba og Ralf Larsen Kis Knaack Carl Axel Henrichsen Neel Bacher Marka og Kenneth Darborg Lise Mejer Ulla og Bjarne Strüwing Henning Busenius-Larsen, MNF Hanne Meilsøe Dam og Jens Kristian Lund, MNF Bodil og Jon Feilberg, Botanisk leder Karen Margrethe Høeg, Turleder Anni og Jørgen Lindby, Turleder Poul Gabrielsen, Chauffør, Slagelse Turistfart Forord Årets stortur gik til Gotland, den store svenske Ø med så megen natur og kultur, at den var udpeget til turens mål. Øen hørte under Danmark fra 1361 til 1645. Øens overtagelse, en varm julidag i 1361, gav ikke vor konge Valdemar Atterdag mange point for den kunstneriske udførelse. Tværtimod. Med sin meget professionelle hær slagtede han den svenske bondehær på ca. 1.800 mand i et slag lige uden for Visbys mure. Efter slaget måtte byens rige borgere fylde 3 tomme øltønder med penge og værdigenstande for at forhindre yderligere ødelæggelse af byen. Svenskerne må have glemt hændelserne for vi mærkede slet intet danskerhad på turen. Turen vil nok blive husket for hændelserne med busselskabet og bussen. Selskabet havde fået byttet rundt på papirer, så der var ingen bus da vi skulle køre fra Køge til den fastsatte tid, kl. 11. Godt 1½ time senere kom der en bus, med chauffør Poul, der var spændt på, hvor længe han skulle være på tur med os. Det blev han oplyst om, så han kunne orientere sin kone. Poul blev i øvrigt et godt og muntert selskab. Vi tror også, og ved næsten helt sikkert, at han også havde det godt med os.
    [Show full text]
  • Larsson 2018 Sjofaglars Utnyttjande Av Havsomraden Gotland Oland Omradesskydd
    Miljö- och vattenenheten Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd Rapporter om natur och miljö | Rapport nr 2018:2 Titel: Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd Rapportnummer: 2018:2 Diarienummer: 510-1402-2015 ISSN: 1653–7041 Rapportansvarig/Författare: Kjell Larsson Foto | omslagsbild: Kjell Larsson Foto | inlaga: Kjell Larsson Kartbilder: © Länsstyrelsen i Gotlands län Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län Tryckår: 2018 Tryckeri: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby. Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/gotland Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, 391 82 Kalmar 2 Innehåll Sida 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Att genomföra och tolka inventeringar av sjöfåglar till havs 6 4. Fokusområden 8 5. Fågelarter som utnyttjar havsområden runt Gotland och Öland 10 6. Förekomst av sjöfåglar i fokusområden 22 6.1. Salvorev, Gotska Sandön och Kopparstenarna 22 6.2. Slite skärgård (havsområdet mellan Slite och Fårö fyr) 26 6.3. Havsområdet vid Östergarnsholm (inklusive Briterna och Hammargrund) 27 6.4. Klints bank 29 6.5. Gotlands södra kust (inklusive Karlsöarna) 29 6.6. Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken 32 6.7. Ölands norra kust och Knolls grund 38 6.8. Ölands södra kust 40 7. Marint områdesskydd eller generella skyddsåtgärder – eller både och? 40 8. Litteratur 45 3 1. Sammanfattning Marint områdesskydd, dvs. att införa särskilda bevarandeåtgärder i geografiskt definierade marina områden, är ett av flera verktyg som kan användas för att bevara hotade och sårbara populationer av sjöfåglar och annan marin fauna och flora.
    [Show full text]
  • Libellula 26 (1/2) 2007: 119-142 120©Ges
    ZOBODAT - www.zobodat.at Zoologisch-Botanische Datenbank/Zoological-Botanical Database Digitale Literatur/Digital Literature Zeitschrift/Journal: Libellula Jahr/Year: 2007 Band/Volume: 26 Autor(en)/Author(s): Burkart Gudrun, Burkart Werner Artikel/Article: Die Libellenfauna der Ostseeinsel Gotland (Odonata) 119-142 ©Ges. deutschspr. Odonatologen e.V.; download www.libellula.org/libellula/ und www.zobodat.at1. Juli 2007 Die Libellenfauna der Ostseeinsel Gotland (Odonata) Gudrun Burkart und Werner Burkart Am Emel 7, D-27412 Wilstedt, <[email protected]> Abstract The Odonata fauna of the Baltic Sea island of Gotland, Sweden — During 17 trips between 1982 and 2006 to Gotland, we investigated 126 sites regarding the occurrence of Odonata. Altogether we recorded 36 species of Odonata in the island. Since 1998 four species, Sym- pecma fusca, S. paedisca, Aeshna mixta and Anax imperator, were recorded as new for Gotland. We could not confirm the presence of Nehalennia speciosa and Calopteryx splendens, which had been reported from Gotland in earlier studies. Sammanfattning Gotlands trollsländefauna (Odonata) – På grund av flerårig egen iakttagelse samt uppgifter ur litteraturen gives en översikt av trollsländefaunan på den svenska Östersjöön Gotland. Aktu- ellt föreligger sammanlagt hänvisningar för 36 arter. Därav är fyra arter (Sympecma fusca, S. paedisca, Aeshna mixta, Anax imperator) nya fynd sedan 1998; av två arter, som angives i litteraturen (Nehalennia speciosa, Calopteryx splendens) finns det från senaste tiden inga säkra bevis. Tillsammans med en kortbeskrivning av de viktigaste och mest typiska vattendragen samt en uppställning av alla 126 uppsökta fyndplatser/ vattendrag framlägges en kommen- terad artlista. Den relativa vanligheten av alla arterna angives i en särskild lista på grund av fyndortstalen.
    [Show full text]
  • Gotlandscykeluthyrning.Com, +46 498 214 133 Lumme- Coustline up Gotland Lunda to Fårö Appr
    North of Visby Take the Fyrplatsen gotlandscykeluthyrning.com, +46 498 214 133 Lumme- coustline up Gotland lunda to Fårö appr. 15 km 70 km from Gotska Sandön from Visby. N Kyrkudden Visby Östersjön Gotska Sandön Langhammars 2 Norsholmen Hamnudden Tärnudden Tälle- N Helgumannen vika Ekeviken Ekeviken Skär 149 Norsta Auren 14 Digerhuvud Butleks Avanäs 3 Kalbjärga 14 Norrsund Ullahau Fårö fyr Lauterhorn Lauter Ava Sudersand Sudersandsviken Blå Gamlehamn 1 Lagunen Hallshuk Norra gattet Mölnor Ar Lansa FÅRÖ Fårö infocenter Brissund Fårö kyrka Kappelshamns- viken Hammars Bläse Kalkbruksmuseum Bästeträsk Häftingsklint Northen coastline HALL Fårösund Dämba FLERINGE Östersjön Kappels- FÅRÖSUND Sigsarve hamn strand Bräntings haid Badhus- Engelska BUNGE Kolerakyrkogården Irevik Bungemuseet parken 13 Hideviken KAPPELS- Ryssnäs HAMN 148 Gotland Ring Jungfrun Ireviken Lickershamn HANGVAR Visby RUTE Stenkyrkehuk Gamla Bungeviken Bungeör 149 Thor Bungenäs 149 Fardume träsk Fardume slott Skenholmen Fardume Lergrav Hångers källa Valleviken 2 STENKYRKA träsk LÄRBRO Själsö Bageri – Bakery & Café Valle- vik Garden café with beatiful sea views. Nyhamn LUMMELUNDA HELLVI Husken Furillen Enjoy tartin and a glass of wine at sunset. Kyllaj Själsö Open from 5 pm. Welcome! 148 13 Brissund Kyllaj Brissundsvägen 22A, +46 498 270 909 MARTEBO 8 km OTHEM 147 Lummelundagrottan Hide from Själsö Quick TINGSTÄDE Visby Seaside bikepath Tingstäde- File haidar Hideviken Krusmyntagården träsk Vägume- bikepath viken Hide- Brissund viken 148 S:t Olofsholm 12 Nynäshamn Hejnum hällar SLITE Asunden 149 Slite havsbad Själsö Boge- Kallgateburg vik Enholmen 149 Brucebo VÄSKINDE LOKRUME HEJNUM BOGE Snäck Östersjön BRO Bogeklinten Rauk, Langhammars Gustafsvik 147 Norderstrand FOLE 146 1 148 BÄL Tjälderviken Västervik 3 The Snäck Chimpansee rauk 147 HEJDEBY Tjelvars grav Tjälder 12 The Closest rauk from Visby appr.
    [Show full text]
  • Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Heritage Tourism Characteristics and the Relation of Natural and Cultural Heritage
    20 021 Examensarbete 30 hp Juni 2020 Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Heritage Tourism Characteristics and the Relation of Natural and Cultural Heritage Mareike Kerstin Schaub Abstract Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Mareike Kerstin Schaub Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten This thesis researches into the heritage tourism characteristics on Gotland. Many destinations see a great potential to develop new tourism products around their Besöksadress: heritage and thus meet a rising demand for enriching and unique visitor experiences. Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 The Swedish island of Gotland in the Baltic Sea has a long history as a tourism Hus 4, Plan 0 destination and is rich in heritage resources of diverse origin. A qualitative approach is taken to study which traits characterise heritage related tourism to Gotland, and Postadress: which potentials and challenges are seen by major stakeholders in the tourism and Box 536 751 21 Uppsala heritage development. One protruding result is the strong connection between natural and cultural elements at the heritage sites as well as in tourism demand. Also Telefon: the tourism strategy for Gotland strives for a further development of nature and 018 – 471 30 03 culture as thematic tourism areas. Hence, a closer look is taken into the relation of Telefax: these two heritage elements. With help of the concept and methodology of 018 – 471 30 00 heritagescapes two heritage sites have been analysed in a case study approach. The result shows that the integration of natural and cultural heritage to create cohesive Hemsida: and immersive visitor experiences at one site is challenging.
    [Show full text]
  • Brandsvampbaggen Biphyllus Lunatus På Gotland
    Brandsvampbaggen Biphyllus lunatus på Gotland Rapporter om natur och miljö – nr 2007: 7 Brandsvampbaggen Biphyllus lunatus på Gotland — en hotad art beroende av brända björkar LARS-OVE WIKARS & JONAS SANDSTRÖM Omslagsbild: Brandsvampbagge. Foto Lars-Ove Wikars. ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2007 1 2 Sammanfattning Brandsvampbaggen är en brandberoende skalbagge som idag bara återfinns på Gotland efter att redan under 1800-talet ha dött ut på fastlandet. Den utvecklas i fruktkroppar av svampen brandskiktdyna som enbart växer på brandskadade lövträd, främst björk. Orsaken till att den fortfarande finns på Gotland antas vara den unika skötseln av ängen, då ris och grenar traditionsenligt bränns på våren. Vi sökte efter arten på tretton brandfält och fyra ängen på främst norra och centrala Gotland. Vi hittade arten på ett enda brandfält skapat genom skjutövningar på Tofta skjutfält söder om Visby. Tofta skjutfält är idag sannolikt det område på Gotland som har bäst förutsättningar att hysa brandsvampbagge. Aktiv naturvårdsbränning kan dock snart behövas eftersom skjutfältsaktiviteten kan komma att upphöra i en nära framtid. Få av de undersökta brandfälten erbjöd lämpliga miljöer för brandsvampbagge. Generellt skapar spontana bränder ytterst sällan lämplig miljö för brandsvampbagge. Bränderna berör sällan trädbevuxna områden, särskilt sådana med ett innehåll av lövträd. Dessutom är bränderna av liten areal och har normalt en så låg intensitet att träd ej dödas. Den skogstyp som brinner mest frekvent och med störst intensitet på Gotland är torr tallskog, som normalt saknar ett större inslag av björk och andra lövträd. De största naturvärdena på brandfälten är ofta knutna till branddödade tallar. Ängena saknar idag troligen betydelse för brandsvampbaggen pga.
    [Show full text]