Anders Hagfeldt Installeras I Sitt Ämbete Av Företrädaren I Detsamma Eva Åkesson

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Anders Hagfeldt Installeras I Sitt Ämbete Av Företrädaren I Detsamma Eva Åkesson ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet B. INBJUDNINGAR, 194 Redaktör: Per Ström Biträdande redaktör: Carl Frängsmyr Layout: Grafisk service, Uppsala universitet ISSN 0566-3091 ISBN 978-91-513-1065-7 Tryckt i Sverige av DanagårdLiTHO AB, Ödeshög 2020 INBJUDAN till den offentliga högtidlighet vid vilken Uppsala universitets nye rektor Anders Hagfeldt installeras i sitt ämbete av företrädaren i detsamma Eva Åkesson Innehåll Inbjudan, av Rector magnifica Eva Åkesson 7 I ledningen för Uppsala universitet 2012–2020, av Eva Åkesson 9 Rektorat och rektorsskiften vid Uppsala universitet – en historisk överblick 17 Korta biografiska data om avgående Rector magnifica Eva Åkesson och tillträdande Rector magnificus Anders Hagfeldt 27 Rectores magnifici vid Uppsala universitet. En sammanställning av Torgny Nevéus 31 Plan över Uppsala universitets aula 40 Rektors inbjudan Härmed har jag äran att inbjuda till den högtidlighet som traditionen vid Upp- sala universitet bjuder skall hållas vid ett rektorsskifte. Enligt ett ceremoniel, i stort sett likartat sedan 1600-talet, installerar den avgående rektorn sin ef- terträdare och överlämnar i den högtidliga ritens symboliska former rekto- ratets befogenheter och ansvar till vederbörande. Till denna inbjudan fogas, liksom vid tidigare rektorsombyten, en historik som beskriver högtidlighetens historia, innebörd och enskilda moment. Här publiceras också en – så långt detta är möjligt – fullständig series rectorum academiae regiae upsaliensis allt- sedan 1600-talet. Jag har i denna skrift tillåtit mig att under rubriken ”I ledningen för Uppsala universitet 2012–2020” försöka förmedla vad jag bedömt vara viktiga föränd- ringar och huvudlinjer sedan förra rektorsskiftet. Uppsatsen är till del präglad av mitt eget – och prorektors – perspektiv på universitetets utveckling under perioden. Det är med största tillförsikt jag önskar min efterträdare, professor Anders Hagfeldt, lycka till med uppgiften att leda Uppsala universitet som dess främste företrädare under de närmaste åren. Han blir universitetets tjugonde valda rektor sedan 1877. Att vara rektor för Uppsala universitet innebär ett både krävande och kravfyllt ansvar men är även en mycket berikande, sti- mulerande och glädjefylld uppgift. Professor Hagfeldt är genom sin tidigare erfarenhet av ledningsuppdrag vid Uppsala universitet och sedermera vid École Polytechnique Fédérale de Lausanne, av styrelsearbete i ett flertal olika 7 organisationer och förtroendeuppdrag inom bland annat Vetenskapsrådet väl skickad att utföra uppdraget. Rektorsinstallationen äger rum fredagen den 18 december 2020. Därvid kommer jag traditionsenligt att först hålla en föreläsning med titeln: Om tid – att mäta ett ögonblick. Alla vetenskapens idkare, vårdare, gynnare och vänner inbjudes till att via universitetets hemsida digitalt ta del av högtidligheten, som äger rum i uni- versitetets aula och tar sin början klockan 15.15. På grund av den rådande pan- demin och tillhörande restriktioner kan närvaro i aulan tyvärr endast beredas de direkt inblandade. Den begränsade processionen med de vidtalade forme- ras på galleriet ovanför högra trappan (vid Lärosal IX) senast kl. 15.05. Klädsel för deltagare i processionen är högtidsdräkt; frack med svart väst/hellång klänning. Dekorationer i original eller som miniatyr. Doktorshatt medföres ej. En särskild inbjudan att deltaga i/digitalt följa denna installationsakt har jag härmed äran att rikta till mina företrädare i ämbetet, professorerna Stig Strömholm, Bo Sundqvist och Anders Hallberg, till statsrådet och chefen för ut- bildningsdepartementet Anna Ekström, statsrådet, ministern för högre Utbild- ning och forskning, Matilda Ernkrans, ärkebiskopen i Uppsala Antje Jackelén, landshövdingen i Uppsala län Göran Enander, generaldirektören för Univer- sitetskanslersämbetet, professor Anders Söderholm, konsistoriets ord förande Anne Ramberg, rektorn vid Sveriges lantbruksuniversitet Maria Knutson Wedel, förutvarande innehavare av ämbetena som ärkebiskop i Uppsala, chef för Utbildningsdepartementet, universitetskansler och landshövding i Upp- sala län samt cheferna och företrädarna för de myndigheter, förband, styrelser och organ med vilka universitetet samarbetar och upprätthåller kontakter. Uppsala, i november 2020 Eva Åkesson 8 I ledningen för Uppsala universitet 2012–2020 Av Eva Åkesson Rektorsskiftesceremonin utgör en påminnelse om att innehavaren av detta ämbete utgör en länk i en lång kedja. Den nittonde valda rektorn sedan syste- met infördes vid Uppsala universitet 1876 skall överlämna rektorsämbetet till sin efterträdare: Anders Hagfeldt. Samtidigt lämnar Anders Malmberg, som varit universitetets prorektor under hela rektorsperioden, sitt uppdrag vidare till Coco Norén. Tillsammans har vi, avgående rektor och prorektor, verkat i nära samarbete inom ledningen för universitetet, vilket avspeglas nedan i de förekommande pluralformerna ”vi” och ”oss”. Många av universitetsledningens strategiska priorieringar under de gångna nio åren sammanfattas i universitetens Mål och strategier, vilka fastställdes av konsistoriet 2019. Detta dokument utgör en del av det arv vi överlämnar till den nya ledningen. Det pågår ett intensivt arbete inom vetenskapsområden, fakulteter och stödenheter för att konkretisera mål och utforma strategier knutna till de utvecklingsmål vi gemensamt identifierat och fastställt för universitets utveckling. Fem strategiska prioriteringar skapar förutsättningar för att universitetet skall nå sitt övergripande mål att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans. Kvalitet Min företrädare framhöll att Uppsala universitet har en tradition av förnyelse. Vi har fortsatt i den andan genom att förvalta och vidareutveckla det som var vår morgongåva. Kvalitet och Förnyelse, KoF11, var just avslutad när vi tillträdde och gav en god bild av läget inom universitetets många forskningsområden. 9 När vi skulle göra en tredje stor forskningsutvärdering valde vi en något an- nan ansats. I stället för att ”sätta betyg” på forskningskvaliteten som sådan undersökte vi hur väl våra forskningsmiljöer fungerar när det gäller att driva kvalitetsutveckling och förnyelse. Till vår hjälp hade vi omkring 130 externa kolleger. Universitetets miljöer fick beröm i många avseenden, men det gavs också många viktiga råd om att vidareutveckla karriärsystem, rekryterings- processer, seminariekultur, individuell återkoppling på forskningsprestationer och inte minst om att utveckla fora på institutionsnivå för att driva en fram- tidsinriktad forskningsstrategisk diskussion. Inom utbildningen ärvde vi KrUUT-projektet – Kreativ utbildningsut- veckling – som vi på olika sätt kunnat bygga vidare på i satsningar på aktiv studentmedverkan och, längre fram, dagens system med systematiska utbild- ningsutvärderingar. Just nu prövas om vårt arbete med utbildningskvalitet är tillräckligt systematiskt och väl fungerande i en så kallad lärosätesgranskning i UKÄ:s regi. En självvärdering har tagits fram som grund för den granskning som genomförs av en extern panel under 2021. Det är en ovärderlig del av Uppsala universitets kvalitetsarbete att på detta sätt kunna involvera externa kritiska vänner. År 2019 etablerades International Advisory Board för stöd till och dialog med universitetsledningen. Internationalisering Uppsala universitet skall var öppet mot världen och den som kommer till oss skall här möta världen; kunskap känner inga gränser. Allt fler medarbe- tare och studenter har internationell bakgrund och internationella erfarenhe- ter. Många språk förekommer och denna mångfald berikar vårt universitet. I dag är närmare hälften av alla nya doktorander födda utomlands och antalet utom europeiska studenter har ökat kraftigt sedan den dramatiska nedgången vid införandet av studieavgifter för snart tio år sedan. Många nya master- program har startats; några kandidatprogram ges numera på engelska. Vi har antagit en språkpolicy för att hantera parallellspråkighet och lagt större fokus på internationalisering som en integrerad verksamhet vilken berör alla. Inte minst har det teknisk-naturvetenskapliga området gjort tydliga satsningar på 10 utbildningsförnyelse och internationalisering de senaste åren. Under 2020 har de internationella utbytena minskat dramatiskt när världen stängt ner under pandemin. Vi hoppas att studentutbytena ökar igen, eftersom internationella erfarenheter är viktiga. Vi har i flera sammanhang sagt att Erasmusprogram- met är ett fredsprojekt och kanske det viktigaste vi kan ge våra barn och barnbarn för en trygg framtid. Uppsala universitets engagemang i olika nätverk och partnerskap har för- valtats och utvecklats. U4-nätverket med universiteten i Göttingen, Ghent och Gronningen har tjänat oss väl under åren. U4 blev U4Society när Tartu universitet kom med 2018. Nätverket utgjorde sedan basen för ENLIGHT- projektet och vårt engagemang inom initiativet European Universities. Pro- jektet startar 2021 och skall pågå under tre år. Uppsala var med och skapade the Guild of European Research-Intensive Universities 2016. Nätverket består i dag av tjugo universitet och ger oss en ovärderlig arena för påverkansarbete i Bryssel och nära samarbete med många europeiska universitet. Andra samarbeten som burit frukt är SANORD, Southern African–Nordic Centre, med drygt 20 universitet i Norden och södra Afrika som medlem- mar. Nätverket blev en viktig språngbräda till Erasmusprojekt och det stora strategiska projektet SASUF med Uppsala universitet som koordinator. Andra liknande arenor har varit MIRAI, med
Recommended publications
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Armorial of Swedish Commoners (A-C)
    1 Armorial of Swedish Commoners (A-C) INTRODUCTION: From 1600 - and 1700s encountered very often commoner weapons in the seal which belonged to the clergy, military officers, government officials, civil servants, citizens and the like. Most often, the so-called Commoners gentry, but weapons also exist among farmers. The amount of weapons is exuberant and for the most part unexplored. Only random (two or three journal articles) have the immense cultural treasure of the elderly Gentile family crest been featured in the literature, so here below are the archives of the findings in this manner are brought together to facilitate research and increase knowledge of these weapons existence. Unless otherwise indicated, the evidence made by me in connection with various heraldic and genealogical investigations. Most often, the source of a wax seal impressions, because the seals often were engraved with the family crest. With little genealogy is a great probability that in a specific family can seek out the seal in such letters, accounts, documents received, estate inventories ... Many of the following families are extinct, but in the event that a family survive as the weapon can always come back into favor. As a rule, tinctures (colors) unknown, why they need to be reconstructed. Read more about the so-called heraldisering. Weapons withdrawn into service transferred from this list to the list. Some Sigill owners belong to foreign-derived noble families or patriciersläkter whose possible noble status is unclear. For the sake of clarification are part of such weapons in this list, ie those weapons that are not readily available in the literature.
    [Show full text]
  • I. Paleografi, Boktryck Och Bokhistoria
    I. Paleografi, boktryck och bokhistoria. 1. Paleografi, handskrifts- och urkundsväsen samt kronologi. 1. AHNLUND, N., Nils Rabenius (1648-1717). Studier i svensk historiografi. Stockh. 1927. 172 s., 1 pl. 8°. Om Nils Babenius' urkundsförfalskningar. Ree. 13. Boilmuus i SvT 1927, s. 295-298. - E. NOREEN i Korrespondens maj 1939, omtr. i förf:ns Från Birgitta till Piraten (1912), s. 84-89. 2. BECKMAN, BJ., Dödsdag och anniversarieda,_« i Norden med särskild hänsyn till Uppsalakalendariet 1344. KHÅ 1939, s. 112- 145. 3. BECKMAN, N., En förfalskning. ANF 1921/22, s. 216. Dipl. Svoc. I, s. 321. Ordet Abbutis i »Ogeri Abbatis» ändrat t. Rabbai (av Nils 11abenins). 4. Cod. Holm. B 59. ANF 57 (1943), s. 68-77. 5. BRONDUM-NIELSEN, J., Den nordiske Skrift. I: Haandbog i Bibl.-kundskab udg. af S. Dahl, Opl. 3, Bd 1 (1924), s. 51-90. 6. nom, G. T., Studies in scandinavian paleography 1-3. Journ. of engl. a. germ. philol., 14 (1913), s. 530-543; 16 (1915), s. 416-436. 7. FRANSEN, N., Svensk mässa präntad på, pergament. Graduale-kyriale (ordinarium missaa) på, svenska från 1500-talet. Sv. Tidskr. f. musikforskn. 9 (1927), s. 19-38. 8. GRANDINSON, K.-G., S:t Peters afton och andra date- ringar i Sveriges medeltidshandlingar. HT 1939, s. 52-59. 9. HAArANEN, T., Die Neumenfragmente der Universitäts- bibliothek Helsingfors. Eine Studie zur ältesten nordischen Musik- geschichte. Ak. avh. Hfors 1924. 114 s. 8°. ( - Helsingfors uni- versitetsbiblioteks skrifter 5.) Rec. C. F. HENNERBERG i NTBB 12 (1925), s. 45--49. 10. ---, Verzeichnis der mittelalterlichen Handschriften- fragmente in der Universitätsbibliothek zu Helsingfors I.
    [Show full text]
  • 0 Kr
    SOCKENBESKRIVNINGAR FRÅN GÄSTRIKLAND 1790-1791 Landshövding Fredric Adolph Ulric Cronstedt. Foto: Länsstyrelsen, Gävle. ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAV! ADOLPHI LXXXV Sockenbeskrivningar från Gästrikland 1790-1791 TILLKOMNA PÅ ANMODAN AV LANDSHÖVDINGEN F. A. U. CRONSTEDT UTGIVNA AV NILS-ARVID BRINGEUS UPPSALA 2004 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur © Författaren och Kungl. Gustav Adolfs Akademien 2004 ISSN 0065-0897 ISBN 91-85352-54-3 Printed in Sweden 2004 Textgruppen i Uppsala AB 0 INNEHALL Förord....................................................... 7 Frågelista . 9 Valbo . 13 Hille . 19 Hamrånge . 25 Ockelbo . 42 Ovansjö A . 57 Ovansjö B . 75 Torsåker . 78 Årsunda . 82 Fämebo A . 87 Fämebo B.................................................... 97 Fämebo C . 104 Hedesunda . 105 FÖRORD I maj 1959 påträffade jag i Lantbruksakademiens arkiv - då beläget vid Hornsga­ tan i Stockholm - den här avtryckta frågelistan från 1790 av landshövdingen F.A.U. Cronstedt i Gävle jämte de inkomna svaren från Hälsingland. Hösten 1960 publicerade jag dessa "sockenbeskrivningar" utförda av präster och läns• män i Kungl. Gustav Adolfs Akademiens Acta-serie. I en efterskrift redogör jag ingående för frågelistans bakgrund och tillkomst. Medan materialet från Hälsingland förblev outnyttjat av Cronstedt hade den kände köpmannen och topografen Abraham Hi.ilphers fått använda svaren från Gästrikland för den landskapsbeskrivning som han var i färd med att utarbeta och som utkom 1793 (jfr Karl Hedlund, Hi.ilphers beskrivning över Gästrikland 1793. Källorna och utformningen, i: Från Gästrikland 1960). Svaren från Gästrikland ingår bland Hi.ilphers papper i f.d. Stifts- och landsbiblioteket i Västerås. Hi.ilphers har visserligen utnyttjat delar av svaren i sin tryckta beskrivning, men inte uttömt dem. En utgåva motsvarande den jag gjorde för Hälsinglands del var motiverad såväl ur källkritisk synpunkt som för att göra uppgifterna jämförbara med svaren från Hälsingland.
    [Show full text]
  • Kemivandring ‐ Uppsala]
    Uppsala Universitet [KEMIVANDRING ‐ UPPSALA] En idéhistorisk vandring med nedslag i kemins Uppsala och historiska omvärld i urval. Karta: 1. Academia Carolina, Riddartorget 2. Gustavianum 3. Skytteanum 4. Fängelset vid domtrappan 5. Kungliga vetenskaps‐societeten 6. St. Eriks källa, akademikvarnen 7. Starten för branden 1702 8. Celsiushuset 9. Scheeles apotek (revs 1960) 10. Gamla kemikum, Wallerius/Bergman 11. Carolina Rediviva 12. Nya Kemikum/Engelska parken 13. The Svedberg laboratoriet 14. BMC, Uppsala Biomedicinska centrum 15. Ångströmlaboratoriet Uppsala Universitet [KEMIVANDRING ‐ UPPSALA] Uppsala universitet: kort historik[Karta: 1‐4] Uppsala universitet grundades 1477 av katolska kyrkan som utbildningsinstitution för präster och teologer. Det är nordens äldsta universitet och var vid tidpunkten världens nordligaste universitet. Domkyrkorna utbildade präster men för högre utbildningar var svenskar från 1200‐ talet och framåt tvungna att studera vid utländska universitet i till exempel Paris eller Rostock. Den starkast drivande kraften för bildandet av Uppsala universitet var Jakob Ulvsson som var Sveriges ärkebiskop mellan år 1469‐1515 och därmed den som innehaft ämbetet längst (46 år). Vid domkyrkan mot riddartorget finns en staty av Jakob Ulvsson av konstnären och skulptören Christian Eriksson. Statyns porträttlikhet med Ulvsson är förstås tvivelaktig eftersom man inte vet hur Jakob Ulvsson såg ut. Konstnären studerade i Paris tillsammans med Nathan Söderblom och det sägs att Eriksson hade honom som förebild för Ulvsson statyn och som därmed fick mycket lika ansiktsdrag som Söderblom. (Nathan Söderblom var ärkebiskop i Uppsala 1914‐ 1931, grundade den Ekumeniska rörelsen och fick Nobels fredspris 1930). Till en början bestod undervisningen vid Uppsala universitet främst av filosofi, juridik och teologi. Någon teknisk eller naturvetenskap utbildning fanns inte vid denna tidpunkt.
    [Show full text]
  • Domkyrkoplan. Belysningsarbeten Vid Domkapitelhuset Och S:Ta Barbaras Kapell
    Domkyrkoplan Belysningsarbeten vid Domkapitelhuset och S:ta Barbaras kapell RAÄ 88:1 Domkyrkoplan Uppsala Uppland Anna Ölund 2 Upplandsmuseets rapporter 2009:35 Domkyrkoplan Belysningsarbeten vid Domkapitelhuset och S:ta Barbaras kapell RAÄ 88:1 Domkyrkoplan Uppsala Uppland Anna Ölund Upplandsmuseets rapporter 2009:35 3 Omslagsbild: Schaktningsarbete för ny belysning kring domkyrkan i Uppsala. Foto mot väster av Anna Ölund, Upplandsmuseet. Upplandsmuseets rapporter 2009:35 Arkeologiska avdelningen ISSN 1654-8280 Renritning, planer och foton: Anna Ölund, Joakim Kjellberg och Ronnie Carlsson Planer mot norr om inget annat anges. © Upplandsmuseet, 2009 Upplandsmuseet, S:t Eriks gränd 6, 753 10 Uppsala Telefon 018 - 16 91 00. Telefax 018 - 69 25 09 www.upplandsmuseet.se 4 Upplandsmuseets rapporter 2009:35 Innehåll Inledning 6 Bakgrund 7 Arbetsföretaget 7 Tidigare undersökningar 8 Undersökningsresultat 10 A1 – Terrasseringsmur 10 Runstenarna 10 A2 – Domkapitelhuset 12 A3 – S:ta Barbaras kapell 14 Fynd 17 Sammanfattning 18 Administrativa uppgifter 18 Referenser 19 Upplandsmuseets rapporter 2009:35 5 Inledning Efter beslut 2008-04-01 från kulturmiljöenheten, länsstyrelsen i Uppsala län (lstn dnr 431-1952-08 / 431-1953-08) har Upplandsmuseet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, utfört en arkeologisk schaktningsövervakning i samband med anläggningsarbeten runt domkyrkan i Uppsala (figur 1 och 2). Beställare var Uppsala kyrkliga samfällighet, som även bekostat undersökningen. Den arkeologiska schaktningsövervakningen skedde kontinuerligt under maj till augusti 2008. Den utfördes av Bent Syse, Joakim Kjellberg och Anna Ölund. Behjälplig vid arbetet var även Örjan Mattson. Rapporten har sammanställts av Anna Ölund. Figur 1. Översikten visar Uppsala stads centrala delar. Cirkeln markerar domkyrkan och det aktuella området. Vid schaktningsövervakningen påträffades murrester både norr och söder om domkyrkan.
    [Show full text]
  • Kulturen 1995 Bokkulturen I Lund
    Kulturen 1995 Bokkulturen KULTUREN 1995 EN ÅRSBOK TILL MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN i Lund FÖR SÖDRA SVERIGE Bilden på omslaget visar sätteriet i Berlings Stilgjuteri Lund. Bild sid. 6 Lapidariet Ansvarig utgivare: Margareta Alin Huvudredaktör: Nils Nilsson Redaktion: Eva Lis Bjurman, Nils Nilsson samt Per S. Ridderstad. Foto: La rs Westrup Kulturen, där inte annan institution angives Form: Christer Strandberg Upplaga: 22000 ex Typsnitt: Berling Tryck: BTJ Tryck AB, Lund Repro:Sydrepro, Landskrona Papper: Linne ISSN 0454-5915 Innehåll MARGARETA ALIN 7 Kan museer vara visionära? OLOF SUNDBY 17 Stenar som talar NILS NILSSON 22 Berlingska huset PER S. RIDDERSTAD 25 Skriftkultur, bokkultur, tryckkultur PER EKSTRÖM 45 Skriptoriet i Laurentiusklostret NILS NILSSON 59 Gutenberg och boktryckarkonsten NILS NILSSON 6r Handpressen PER S . RIDDERSTAD 64 Lundatryckerier GÖRAN LARSSON 90 Försvenskningen åv de östdanska landskapen 1658 - 1719 STEINGRiMUR JONSSON 97 Gästtryckaren PER S . RIDDERSTAD 99 Inte tryckt i Lund NILS NILSSON 102 Snällpressen CHRISTIAN AXEL- N ILSSON ros Berlings Stilgjuteri i Lund PER S. RIDDERSTAD 127 Sättmaskinen LARS OLSSON 130 Typograferna i Lund vid sekelskiftet NILS N ILSSON 139 Avlatsbrevet - den första blanketten INGMAR BROHED 143 Katekesen som folkbok PER S . RIDDERSTAD 155 Tryckta pengar PER RYDEN 159 Tidningar i Lund EVA LIS BJURMAN 177 En bokhandlare kommer till staden GÖTE KLINGBERG 191 Barnböcker /rån Lund STAFFAN SÖDERBERG 205 Till samhällets tjänst 21 0 Kulturens verksamhet l 994 226 Donatorer l 994 Kan museer vara visionära? nMal och råttor ska inte bestämma vad vi minns!« Så skrev man i den statliga museiutredningen Minne och bildning 1994 om nvårdberget« - d.v.s . de stora föremålssamlingarna i sven­ ska museimagasin.
    [Show full text]
  • UPPSALA UNIVERSITET Akademiska Konsistoriets Protokoll
    UPPSALA UNIVERSITET Akademiska konsistoriets protokoll På universitetets uppdrag utgivna av HANS SALLANDER III 164X-1649 __ ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION OCH HISTORIA 18:3 SKRIFTER UTGIVNA TILL UPPSALA UNIVERSITETS 5 OO-ÅRSJUBILEUM I. Texter 1. KonsistorieprotokoU UPPSALA UNIVERSITET Akademiska konsistoriets protokoll På universitetets uppdrag utgivna av HANS SALLANDER III 1641-1649 UPPSALA 1969 Almqvist & Wiksells BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG u p b s A l a 1969' ! 0*yg< * , / P r &*.*.<t S^* /^*1* yfrrtnjl^ ^ /{^ . J&» '^ZrHfC.* t fit* / /Q/KV fttH-tC* t . $ h P . ‘if***-^ ^ U - - a ~ ^T- $-» feyy^f? fe~~ . »V $ '*&[$* e4**.X^A /&*$ *£-$+vfe+~> **■&.&* fey fel>yÄ»_J A****** e~* ^%S++-Cß+~ f >■*■>'>^"^1 / ^^2Lat* . l . ' 7 ^ 4*yJf •4/*tr>±/ / C f r . * 1 ^ Zm ^A+y <£»*, *f*~r A-rSrrfLy » « ^ - * - - yV~J *»’ , V /2 A 1/ **ft£ ^ Ä»*fV j fe S r -t , *A^/ • J 2 .^ .if £+ #£*- , *Äv- */ Jjr^ *~p*m, /^**~^>&, ( ^ 7 ^ i f j * / <^6^ z£^SUr L / L+ZJtf* rr* 1- ^* ~ - a ^ wi.^«.^»^r ^ •* < y-<*> , V/iArW SLf~*~y ”A ^»r-MÖrtv.^A./ ( + JßfrL „ r|^»>- ^ ‘•'^1 +*~<r*2/' v**v 4^*y£^ ^ J L y % I A > / ^ * 4 / -x* /«£! f f e ^ f «^T^» V / ^ f e " * . i «^r»> t «y^' »*v^^)- f ~ * J , ^ ‘&P***** • 'ÖCjßrt* . wu— yCUU f y f ' »H^t y^w^TM. *£a* '- a ^*v X it -4 i . JU«w> tf?. ^ C^rz. *2^ ~> ^ H ^ X » Ä * ^*~*f fetor- %*-+£, • y ' n ^ /r^ A v <►—, AA*.' j ' * ' f r Protokoll 29 augusti 1644 fört av professor Daniel Bchm. Se sid. 138. \ j & c irmecf [ICO G M N V io J C \ « (C J Z sS .y kl ^■■rvvwM ’citjftflatic '*A4-.*~~rF++-ß.
    [Show full text]
  • Denmark and the Crusades 1400 – 1650
    DENMARK AND THE CRUSADES 1400 – 1650 Janus Møller Jensen Ph.D.-thesis, University of Southern Denmark, 2005 Contents Preface ...............................................................................................................................v Introduction.......................................................................................................................1 Crusade Historiography in Denmark ..............................................................................2 The Golden Age.........................................................................................................4 New Trends ...............................................................................................................7 International Crusade Historiography...........................................................................11 Part I: Crusades at the Ends of the Earth, 1400-1523 .......................................................21 Chapter 1: Kalmar Union and the Crusade, 1397-1523.....................................................23 Denmark and the Crusade in the Fourteenth Century ..................................................23 Valdemar IV and the Crusade...................................................................................27 Crusades and Herrings .............................................................................................33 Crusades in Scandinavia 1400-1448 ..............................................................................37 Papal Collectors........................................................................................................38
    [Show full text]
  • The 'Long Reformation' in Nordic Historical Research
    1 The ‘long reformation’ in Nordic historical research Report to be discussed at the 28th Congress of Nordic Historians, Joensuu 14-17 August 2014 2 Preface This report is written by members of a working group called Nordic Reformation History Working Group, that was established as a result of a round table session on the reformation at the Congress of Nordic Historians in Tromsø in Norway in August 2011. The purpose of the report is to form the basis of discussions at a session on “The ‘long reformation’ in Nordic historical research” at the Congress of Nordic Historians in Joensuu in Finland in August 2014. Because of its preliminary character the report must not be circulated or cited. After the congress in Joensuu the authors intend to rework and expand the report into an anthology, so that it can be published by an international press as a contribution from the Nordic Reformation History Working Group to the preparations for the celebration in 2017 of the 500 years jubilee of the beginning of the reformation. Per Ingesman Head of the Nordic Reformation History Working Group 3 Table of contents Per Ingesman: The ’long reformation’ in Nordic historical research – Introduction – p. 4 Otfried Czaika: Research on Reformation and Confessionalization – Outlines of the International Discourse on Early Modern History during the last decades – p. 45 Rasmus Dreyer and Carsten Selch Jensen: Report on Denmark – p. 62 Paavo Alaja and Raisa Maria Toivo: Report on Finland – p. 102 Hjalti Hugason: Report on Iceland – (1) Church History – p. 138 Árni Daníel Júlíuson: Report on Iceland – (2) History – p.
    [Show full text]
  • Language Choice in Scientific Writing: the Case of Mathematics At
    Normat. Nordisk matematisk tidskrift 61:2–4, 111–132 Published in March 2019 Language choice in scientific writing: The case of mathematics at Uppsala University and a Nordic journal Christer Oscar Kiselman Abstract. For several centuries following its founding in 1477, all lectures and dissertations at Uppsala University were in Latin. Then, during one century, from 1852 to 1953, several languages came into use: there was a transition from Latin to Swedish, and then to French, German, and English. In the paper this transition is illustrated by language choice in doctoral theses in mathematics and in a Nordic journal. 1. Introduction The purpose of this note is to show how language choice in mathematical disser- tations presented at Uppsala University changed during one century, from 1852 to 1953—a rapid change in comparison with the more stable situation during the cen- turies 1477–1852. We shall also take a look at languages chosen by mathematicians in Sweden in the journal Acta Mathematica from its start in 1882 and up to 1958. This study was presented at the Nitobe Symposium in Reykjav´ık(2013 July 18– 20) entitled Languages and Internationalization in Higher Education: Ideologies, Practices, Alternatives, organized by the Center for Research and Documentation on World Language Problems (CED). 2. A beginning in the vernacular of the learned In a bull dated 1477 February 27, Pope Sixtus IV granted permission to the Arch- bishop of Uppsala, Jakob Ulvsson, to establish a university there.1 The Archbishop was appointed Chancellor of the new university, which was the first in northern Europe and remained the northernmost for 163 years, until the founding in 1640 of Sweden’s third university in Abo˚ (now Turku in Finland).
    [Show full text]
  • Bibliography
    Bibliography Editions and Translations of Primary Sources Agricola, Mikael. Mikael Agricolan teokset, uudistettu näköispainos. Porvoo: W. Söderström, 1987. Albinus, Christoph. Sacrvm magnificis laudibus reverendissimi illvstrissimi inter literatos potentißimi inter potentes literatißimi [. .]. Wolfenbüttel: Konrad Horn, 1596. Ambrosius, Catharinus. Apologia pro veritate catholicae et apostolicae fidei ac doctrinae adversus impia ac valde pestifera Martini Lutheri dogmata (1520). Corpus Catholicorum 27. Münster: Aschendorff, 1956. Andersson-Schmitt, Margarete, Monica Hedlund, and Håkan Hallberg. Mittelalterliche Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala: Katalog über die C-Sammlung. Bd 7: Supplement, Hauptregister. Uppsala: Uppsala universitet, 1988–95. Andreae, Johann Valentin. “Welsche Sonette.” In Geistliche Kurtzweil,95–102. Straßburg: L. Zetzners Erben, 1619. ———. Reipublicae Christianopolitanae Descriptio. Straßburg: Zetzneri, 1619. ———. Reise nach der Insul Caphar Salama und Beschreibung der darauf gelegenen Republic Christiansburg [. .]. Edited by David Samuel Georgi. Esslingen: Christian Schall, 1741. Reprint edited by Richard van Dülmen. Stuttgart: Calwer Verlag, 1972. ———. Gesammelte Schriften. 24 vols. Stuttgart-Bad Cannstatt: Frommann-Holzboog, 1994–. ———. Christianopolis. Translated by Edward H. Thompson. Dordrecht: Kluwer, 1999. Anonymous, Verzeichnus der Reise / welche die Kon. May. Zu Dennemarcken Norwegen Anno 1595. Zu etlichen Jhren anverwandten chur vnd Fürsten in Teutschlandt angestellet (1595). Antología del
    [Show full text]